Oltermansvägen Helsingfors sydanliitto@sydanliitto.fi
|
|
- Anita Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Första matåret
2 Arbetsgrupp: Tuija Pusa, legitimerad näringsterapeut, HvM, Finlands Hjärtförbund Anna Kara, LVK Kirsi Pietiläinen, docent, LVM Redaktion: YTM, redaktör Virve Järvinen Sakkunniga: Arja Lyytikäinen, näringsterapeut Sanna Talvia, näringsterapeut Helinä Keskinen, tandläkare Finlands Tandläkarförbundet Ett varmt tack till studerandena i restaurangskolan Perho Sanna Uusiportimo, Jari Tikkanen och Ella Virta för tillredningen av matportionerna och arrangemangen kring fotograferingen av portionerna. Mannerheims Barnskyddsförbund Andra linjen Helsingfors tel mll@mll.fi Beställningar: tilauspalvelu@mll.fi tel beställningsnumret: Finlands Hjärtförbund Oltermansvägen Helsingfors sydanliitto@sydanliitto.fi Layout: Hahmo Dtp arbete: Virpi Liinoja Foton: Leena Louhivaara, Antero Aaltonen Wellprint (2008)
3 Babyn behöver kärleksfull omsorg Babyn får också annat än bara mjölk vid bröstet. Amningen är basen för en trygg människorelation, grunden för tillgivenheten mellan mamman och barnet. Under amningstiden producerar mammans kropp hormoner som gör henne känslig för att ta emot babyns signaler. Men amningen lyckas inte alltid. Fast maten skulle komma från nappflaskan kan babyn ändå njuta av mammans närhet och kärlek precis som vid amningen, i famnen, hud mot hud. När barnet äter ur flaska, kan barnet och pappan på ett nytt sätt njuta av varandra. Den här broschyrens anvisningar och råd baserar sig på den allra nyaste informationen om spädbarnens näring. Anvisningarna kanske känns schablonmässiga men i vissa fall är det ytterst viktigt att följa rekommendationerna. Varje baby är en individ och varje baby berättar om sina behov på sitt eget sätt det gäller bara för föräldern att ställa in sig på samma våglängd med barnet och svara på barnets behov med kärleksfull omsorg. Förälderns glada ansikte, milda röst och varma och trygga famn berättar för babyn att den är älskad. Mannerheims Barnskyddsförbund Finlands Hjärtförbund Första matåret 3
4 Modersmjölk spädbarnets styrkemat Modersmjölken är den bästa maten för ett spädbarn. Rekommendationen är att spädbarn ända upp till sex månaders ålder endast äter modersmjölk med D-vitamintillskott och om det är möjligt fortsätter att dricka det som mjölk ända upp till första födelsedagen. Amningen kan fortsätta ännu efter att barnet fyllt ett år. 4 Första matåret
5 Modersmjölken innehåller i rätt proportion och lämplig upptagningsform alla näringsämnen. som barnet behöver förutom D-vitamin. skyddar barnet mot infektioner skapar en bra bakteriestam i tarmen är hygieniskt förpackad, alltid färsk och förmånlig sammansättningen ändras enligt spädbarnets behov är delvis mammans näringsprodukt eftersom hon med sitt eget ätande kan inverka på halten av vattenlösliga vitaminer och på fettkvaliteten i mjölken. Därför lönar det sig för mamman att äta mångsidigt, äta mycket färska grönsaker och frukter, fullkornsprodukter och fettsnåla mjölk- och köttprodukter. När mamman äter fisk ett par gånger i veckan och använder vegetabilisk margarin och olja vid matlagning får både mamman och barnet fettsyror som är nödvändiga för kroppen. När spädbarnet suger på bröstet njuter det samtidigt av mammans varma famn och trygghet. Amningen stärker relationen mellan mamman och barnet. Barn som ammas har ofta mindre matsmältningsproblem än barn som matas med nappflaska. Eftersom barnet som äter vid bröstet får äta efter sin egen matlust samlar barnet i regel inte på sig bestående övervikt. Vilostund för mamman, mjölk till babyn Det produceras tämligen lite modersmjölk under dagarna genast efter förlossningen. Även en liten mängd av den här första mjölken är viktig för spädbarnet eftersom den innehåller närings- och skyddsämnen som spädbarnet behöver. Man borde lägga babyn till bröstet genast när babyn verkar hungrig. De första veckorna kan spädbarnet äta gånger om dygnet och med mellanrum på en timme till fyra timmar. En tät amningsrytm och barnets sugande stimulerar för sin del mjölkproduktionen. För att det ska komma tillräckligt med mjölk borde man inte genast efter födelseln ge barnet en napp utan låta barnet stilla sitt sugbehov vid bröstet. Barnet suger inte bara för att det är hungrigt utan för att det söker värme och trygghet. Amningsrytmen är bra när både mamman och barnet är nöjda. För det mesta blir barnet mätt på en halv timme, men ibland tar amningen en kortare eller längre tid. Om måltiden endast tar en liten stund kan barnet bli utan de sista fettrika mjölkdropparna. Ett mätt barn är lugnt. Barnet somnar lätt och är belåtet efter måltiden. Fem till sju blöta blöjor om dygnet och senapsgul, ärtsoppsaktig avföring berättar att barnet har fått tillräckligt med vätska. Då mamma har god kondition, äter månsidigt och vilar tillräckligt stimuleras mjölkproduktionen, så man borde inte alltför lätt övergå till flaskmatning. Om mamman är stressad, bekymrad och överansträngd kan det fördröja mjölkproduktionen. Amning och vård av ett litet barn tar på krafterna och lyckas inte om mamman inte får vila och koppla av ibland. Hjälp och stöd av partnern, vänner och mor- och farföräldrarna välkomnas ofta. Första matåret 5
6 Föräldern till ett spädbarn är hela tiden ansvarigt för sitt barn. En tillåten bastuöl? Ett glas vin vid måltiden eller en bastuöl hindrar inte amningen bara du dricker drycken ett par timmar före du matar babyn. Större mängder än de här borde undvikas eftersom alkoholen som mamman dricker överförs till modersmjölken och det finns då lika mycket alkohol i modersmjölken som i mammans blod. Föräldern till ett spädbarn är hela tiden ansvarigt för sitt barn. Alkoholbruket kan även störa förälderns förmåga att ta hand om barnet. Det lönar sig också att fimpa cigaretten helt, eftersom alla dess skadliga ämnen överförs via bröstmjölken till barnet. Upprepade inflammationer i luftvägarna och astma hotar ett barn som blir utsatt för cigarettrök och nikotin kan skada barnets utveckling. Om du ändå röker undvik att röka några timmar före amningen. Samma tidbegränsning gäller även om du ger ditt barn modersmjölksersättning. Det tar tid innan cigarettröken försvinner från din hud, ditt hår och dina kläder. 6 Första matåret
7 Bekväm och trevlig amning Se till att du har tillräckligt med tid för amningen så att du kan vila och ta det lugnt själv. Sätt dig bekvämt eller lägg dig på sidan i sängen. Om brösten känns spända eller överfulla kan du först mjölka ur brösten lite. Då får barnet ett bättre grepp om bröstet och mjölken rinner inte för snabbt in i barnets mun. 1. Lägg barnet i din famn så att ansiktet och kroppen är mot din kropp och benen är under det andra bröstet. 2. För barnet nära bröstet och låt det själv hitta bröstvårtan och börja suga. Barnet borde få ett så stadigt grepp som möjligt om vårtgården som omger bröstvårtan. Om barnets grepp om bröstvårtan gör ont är bröstvårtan fel i munnen. Försök då att byta ställning annars kan huden kring bröstet gå sönder. 3. För barnet närmare din kropp så att bröstet inte tänjs ut. Tryck på bröstet vid barnets näsa om barnet verkar ha svårt att andas och äta samtidigt. 4. Låt barnet varje gång suga bröstet tomt så att barnet även får den fettrika mjölken som produceras i slutet. 5. Lossa barnets grepp genom att trycka på bröstet bredvid barnets mun; då slutar barnet suga och luft strömmar in i munnen. Barnet slutar suga även om du rör vid barnets mungipa. 6. Du kan låta barnet amma på båda brösten varje gång. Byt bröstet du börjar med vid varje amning. 7. Pressa till slut ut ett par droppar mjölk för att skydda bröstvårtorna. 8. Lyft upp barnet mot din axel för att rapa efter måltiden eller vid behov under måltiden. 9. Ta hand om den dagliga brösthygienen, men undvik att tvätta med tvål som torkar huden. Byt till ren bh varje dag. 10. Om det gör ont i bröstvårtorna eller om brösten är såriga kan det vara skönt att låta brösten luftbada. Se till att såren läker och blir bra. 11. Även om du lider av bröstkörtelinflammation och äter medicin mot det, kan du oftast ändå amma ditt barn kontrollera detta på rådgivningen. Du blir snabbare frisk och värken lättar om du mjölkar ur brösten med en bröstpump. 12. Du behöver inte gå och grubbla på eventuella amningsproblem ensam. Ta kontakt med din rådgivningsbyrå. Du hittar också råd och tips på internet och i amningsstödgrupper som samlas på många orter. Första matåret 7
8 Mjölk i flaska Modersmjölksersättning behövs tills barnet fyller ett år om bröstmjölken inte räcker till eller om mamman av något skäl inte kan amma. Diskutera gärna om flaskmatning på rådgivningsbyrån. Oavsett om mjölken kommer från bröst eller flaska så är matstunden också en stund för närhet, ömhet och smek. Barnet vet när det har ätit tillräckligt flaskan behöver inte ätas tom. Modersmjölksersättningarna som efterliknar modersmjölken är tillverkade av komjölk och anpassade för barn. Soja-, frö- och spannmålsdrycker lämpar sig inte för spädbarn. För barn som följer en specialkost finns egen modersmjölksersättning som används enligt läkarens instruktioner. En lugn matstund 1. Tillred modersmjölksersättningen alltid i en vältvättad och avsköljd nappflaska. Om barnet är under sex månader ska flaskan kokas i cirka fem minuter även om flaskan har tvättats i diskmaskin. Napparna kokas eller doppas i varmt vatten till dagens slut. När barnet börjar äta tilläggsmat behöver flaskorna och napparna inte längre kokas. 2. Om du använder pulveraktig ersättning mät pulvermängden noggrant. Blanda 8 Första matåret
9 pulvret i det kokta och nerkylda vattnet som du har tagit från kallvattenkranen. Varmt kranvatten kan innehålla mikrober och upplösta metaller som är skadliga för spädbarn. När barnet äter fast föda behöver vattnet inte längre kokas. 3. Om du använder ersättning i vätskeform värm den fingervarm antingen på spisen i vattenbad i sin egen förpackning eller i nappflaskan eller i mikrovågsugnen i nappflaskan. Mikrovågsugnen kan värma mjölken ojämnt och därför måste mjölken skakas om före matandet. Kom ihåg att kontrollera att mjölken är lagom varm och inte smakar konstigt innan du ger den till barnet. Släng bort mjölken som blir över. När barnet dricker överförs det bakterier från barnets mun in i mjölken och bakterierna börjar förökas i mjölken som redan en gång har värmts upp. Mjölken behöver inte längre värmas upp när barnet klarar av att dricka ur mugg. 4. Flaskans napphål är lagom stort när mjölken eller vattnet droppar ut, vätskan ska alltså inte spruta ut. 5. Underlätta barnets ätande och håll barnet i famnen i halvt upprätt ställning eller bredvid dig på sängen med upphöjt huvud. En bra amningsställning minskar på barnets gasbesvär och hindrar mjölken från att rinna in i öronen. 6. Påskynda inte barnet att dricka flaskan till slut. Mattiden är en lugn gemensam stund. När barnet slutar suga är måltiden slut för den gången. 7. Lyft upp barnet mot din axel för att rapa efter måltiden eller vid behov under måltiden. Ålder Vägledande ersättnings mängder för barn i olika åldrar 0 1 mån mån mån mån mån mån mån 600 Modersmjölkersättning ml/dygn Det viktiga D-vitaminet För att skelettet och tänderna ska utvecklas behöver barnet kalcium och D-vitamin. Spädbarnet får tillräckligt med kalcium från modersmjölken och/eller modersmjölksersättningen och ett barn som är över ett år gammalt får tillräckligt med kalcium från komjölken. Från och med två veckors ålder behöver barn D-vitamintillskott året om. På rådgivningen får du mer information om D-vitaminpreparat och doseringen. På vissa orter finns det inte tillräckligt med tandstärkande fluor i dricksvattnet och då ger man barnet fluorpreparat enligt rådgivningsbyråns anvisningar. Matstunden är också en stund för närhet, ömhet och smek. Första matåret 9
10 Smakvärlden växer Modersmjölken rekommenderas som barnets enda mat de första sex månaderna. När barnet är från fyra till sex månader gammalt kan barnet börja vänja sig vid nya smaker och nya munrörelser med små portioner av grönsaks-, frukt- och bärpuréer (se tabellen i mittuppslaget). Det är bäst att låta barnet smaka på vällingar först vid sex månaders ålder eftersom välling kan störa amningen. Gröt passar bättre än välling när barnet lär sig äta. Diskutera på rådgivningsbyrån om barnets tilläggsmat. Fast barnet får lite fast föda nu är det bra att fortsätta amma tills barnet är ett år gammalt. En tesked åt gången Att bli van vid nya smaker börjar med små smakportioner en tesked åt gången. Man låter barnet smaka på smaken många dagar i rad och förstorar portionen med små steg. Barnet behöver smaka gånger för att vänja sig vid smaken. På en vecka ryms det högst två nya smaker. Om barnet vägrar att smaka på en ny mat 10 Första matåret
11 flera dagar i sträck är det bäst att låta den maten vara och smaka på den på nytt senare. Som första smakupplevelser passar potatis, grönsaker, bär och frukter som finfördelade och lösa puréer bra. Puréerna är i början tillagade av kokta grönsaker och efter några veckor kan man bjuda på finriven råkost. Fast maten skulle vara färdigmat på burk serveras den på tallrik. Samtidigt lär sig barnet matvanor. När barnet börjar äta fast föda är det dags att övergå till en regelbunden måltidsrytm. Potatis är basmat Potatispuré är babyns basmat. Koka potatisarna med skalen på i en liten mängd vatten eller ånga dem. På så sätt bevaras näringsämnena bäst. Du kan också sticka några hål på en potatis och grädda den färdig på några minuter i mikrovågsugnen. Skala och skiva potatisen och mosa ner den i kokvattnet. Du kan göra purén lös genom att tillägga bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Mosa potatisen snabbt så att purén inte blir klistrig. Tillsätt inte salt i babyns grönsakspuréer. Du kan smaksätta potatispurén med morot, blomkål, broccoli, majs, zucchini, batat och palsternacka. De här grönsakerna kan man även servera som egna puréer. Färsk morot, gurka, zucchini och tomat passar som finhackad råkost. Under vintertiden kan grönsakssortimentet utvidgas med saltfria djupfrysta grönsaker. Tillsätt inte salt i babyns grönsakspuréer. Första matåret 11
12 Rekommendationer för barnets kost under det första levnadsåret Måltid 0 4 mån. > 4 mån. > 6 mån. Full amning spädbarnsvård Vid behov kan barnet bekanta sig med mat i puréform, vissa bassmaker från tallriken, skeden och pipmuggen Barnet kan smaka på fast föda, äta puré, lära sig att dricka ur pipmugg och att hålla skeden i egen hand Mm (matande enligt barnets egen takt) Mm (matande enligt barnets egen takt) + barnet vänjer sig i individuell takt vid purémat i smakportioner en smak åt gången, start med potatis-, grönsaks-, bär- och fruktpuréer > 5 mån. kött eller gröt Mm varierar med kött fisk ägg + potatis- eller grönsakspuré 3. Mm 4. Mm bär- eller fruktpuré 5. Mm + gröt 6. Mm vid behov D-vitaminpreparat i alla åldersgrupper från 2 veckors ålder Mm = modersmjölk, modersmjölksersättning enligt barnets individuella behov om ej tillgång till modersmjölk eller om modersmjölken tar slut. Modersmjölksmåltider vid behov oftare, även på natten. Amning om möjligt bra att fortsätta ända upp till 12 månaders ålder. Tabellen är vägledande. I praktiken matas barnet enligt barnets egna behov. 12 Första matåret
13 > 8 mån. > 10 mån. Delvis amning upp till 12 månaders ålder Måltider: fast föda, fingermat och pincettgrepp, sitter vid bordet, tuggövningar genom att suga och gnaga på brödbitar, gurka eller morot Lite grövre mat, aktiva övningar med sked, dricker ur pipmugg, nya smaker och samma mat tillsammans med familjen gröt Mm varierar med: kötträtter fiskrätter äggrätter grönsaksrätter + potatis, grönsaker finfördelad, råriven vatten eller Mm Mm vid behov frukter eller bär som 2. måltid vatten eller Mm gröt + Mm gröt Mm varierar med: kötträtter fiskrätter äggrätter grönsaksrätter + potatis, grönsaker finfördelad, råriven vatten eller Mm frukter eller bär, saltfattigt bröd, yoghurt eller fil, Mm som 2. måltid vatten eller Mm som 3. måltid eller gröt Första matåret 13
14 Färdigmaten serveras också på tallrik, inte ur förpackningen. Frukt är gott En cirka halvåring smakar på gröt, först i små portioner och senare en eller två gånger om dagen som en daglig grötmåltid. Gröten kan vara av olika sädesslag och den kokas på vatten. Salt tillsätts inte i babyns gröt. En liten färgklick i gröten får man med bär- och fruktpuréer. En halvåring behöver en liten mängd kött, fisk, kyckling eller ägg på måltiden, det räcker med en tesked i början. Portionsstorleken blir gradvis större så att portionen det första året är en till en och en halv tesked per måltid. Kött kan vara turvis kyckling, kalkon, griskött eller nötkött. För omväxlingens skull kan man också välja ren, lamm och vilt. Det vore bra att äta olika slags fisk ett par gånger i veckan. Gröt dagligen, kött som tillägg I den här åldern lär sig barnet att så småningom äta grövre mat. Tuggandet, tungans rörelser och sväljandet utvecklas när barnet måste mala maten i munnen. Barnet kan med egna händer äta fingermat, till exempel skalad gurka eller saltfattigt bröd. En del av maten måste man dock ännu mosa färdigt så att barnet kan äta den. All mat behöver man inte göra själv. Industriellt tillverkad barnmat underlättar i vardagen och är praktiskt på resor och när man går på besök. Det står på förpack- 14 Första matåret
15 ningen för vilken ålder produkten passar. Färdigmaten serveras också på tallrik, inte ur förpackningen. Använd inte samma sked att portionera färdigmaten med som barnet äter med eftersom det med skeden överförs barnets saliv in i maten, vilket gör att maten inte håller så länge. Komjölk och vatten När den första födelsedagen närmar sig kan barnet gradvis börja använda fettfria och fettsnåla mjölkprodukter, till en början vid sidan av modersmjölken eller modersmjölksersättningen. Man kan börja med fil, kvarg, surmjölk, icke smaksatt yoghurt eller grynost, antigen som sådan eller med bär och frukter. Man kan börja använda fettfri mjölk i matlagningen, i gröt och till slut som dryck till maten. Man ökar så småningom den totala mängden av mjölkprodukter till fem till sex deciliter per dag. En under tvååring som dricker fettfri mjölk behöver två till tre teskedar matolja eller bordsmargarin så att barnet får tillräckligt med fettsyror som säkrar uppväxten. Oljan kan man tillägga i gröten eller i grönsakspuréerna. Glass, ost, smaksatt yoghurt och fil får vänta till senare. Modersmjölken och modersmjölksersättningen tillfredställer vanligtvis en under halvårings vätskebehov. Barnet bekantar sig med pipmugg ungefär samtidigt som med fast föda. Barnet kan dricka såväl modersmjölksersättning som vatten ur muggen. En ettåring kan dricka fettfri mjölk eller surmjölk till maten och vatten till törst. Saft skadar barnets tänder och kan få aptiten att försvinna. Hjärtmärket hjälper till att välja matprodukter som är bra med tanke på deras salt- och fetthalt. Första matåret 15
16 Undvik tillsvidare Alla grönsaker passar inte. Grönsaker och rotfrukter med nitrathalt passar inte för barn under ett år eftersom nitrat kan störa syretillförseln i den lilla kroppen. Ge inte barnet kålrot, rova, spenat, rödbeta, nässla, rädisa, kinakål, liten nypotatis, olika blad- och trädgårdssallader eller rotsaft. Ärter, bönor och kål kan orsaka gasbesvär. Dem kan man pröva på först när barnet är sju månader. Koka dem och börja med väldigt små portioner. Torkade ärter och bönor smälter dåligt, så de får ännu vänta. Inget socker, tack! Tandtrollet spanar efter tänder som håller på att bryta fram. Dessutom tar den sockriga maten plats från den ordentliga maten i den lilla magen. Barn under tolv månader ska inte äta honung. Inget salt, tack! Ett under ettårigt barns njurar klarar inte av att behandla salt ordentligt och därför är babyns mat saltfritt och -snålt. Bjud inte babyn på korv, kallskuret och marinerat kött, färdigmat för barn går bra att bjuda på. Glöm buljonger och andra saltrika smaksättare. Saltsnålt bröd med under 0,7 % salt passar en baby. Lämna bort helt. Groddar, svampar, rabarber, fruktkonserver, produkter av havstång, kakao, örtte, nötter, mandlar och olika slags frön är inte mat för spädbarn, inte heller starka kryddor. Levermat innehåller för mycket A-vitamin för barnet. Farväl till modersmjölken Barn bestämmer ofta själv när modersmjölken inte smakar mer. Samtidigt när amningsgångerna minskar produceras det allt mindre mjölk. Det vore bra att sluta amningen gradvis om det är möjligt. Fast mjölken från bröstet eller flaskan tar slut, finns närheten och tryggheten i famnen kvar. Det vore bra om barnet inte utsätts för andra stora förändringar under avvänjningen, t.ex. dagvårdstart. Matdags för hela familjen Vid ettårsålder börjar barnet äta samma mat som den övriga familjen. Senast då är det dags att kontrollera hela familjens matvanor och fundera över om man äter mångsidigt. Föräldrarnas exempel är viktigt för barnet det lilla barnet härmar de stora i allt. Det är bra att fästa uppmärksamhet vid fettkvaliteten från första början. Ett barn behöver omättade fettsyror och fettlösliga vitaminer för att växa. De finns i mjuk vegetabilisk fett, olja och bordsmargariner samt fisk. Fettfri mjölk eller surmjölk, mjuka fetter, fettsnåla mjölk- och köttprodukter, fisk, fiberrika spannmålsprodukter och grönsaker passar för hela familjen. Ett småbarn behöver inte heller tillsatt salt. Det gäller att vara noggrann med dold salt och därför undvika färdigmat, buljonger och salta kryddmix. Man kan smaksätta maten med grönsaker och örter. 16 Första matåret
17 Bjud inte babyn på korv, kallskuret och marinerat kött, färdigmat för barn går bra att bjuda på. En liten mage behöver påfyllning ofta. Om det till dagen ingår förutom frukost och två måltider även ett par näringsrika mellan- och kvällsmål, orkar barnet leka och stoja. Klara och tydliga mellanmål hindrar småätandet. Vid åtta månaders ålder har barnet samma måltidsrytm som den övriga familjen. Fast mjölken från bröstet eller flaskan tar slut, finns närheten och tryggheten i famnen kvar. Första matåret 17
18 Hemlagat mat Det är lätt att tillverka puréer till babyn. Man kan göra puréer med gaffel, vitlökspress och stavmixer. Den färdiga purén håller ett par dagar i kylskåp. Det lönar sig att mosa en större mängd grönsaker och frukt och frysa in purén i engångsportioner i t.ex. små fryspåsar, plastfolie, barnmatsburkar av glas eller i en iskubslåda. Grönsaker 1. Tvätta, skala och skär grönsakerna i lika stora bitar. 2. Låt vattnet koka och sätt grönsakerna i vattnet. Om du använder olika grönsaker sätt de i vattnet enligt deras kokningstid. Potatis kokar på en kvart, mjuka grönsaker, såsom blomkål och djupfrysta grönsaker som tillsätts i vattnet frysta, kokar snabbare. Grönsakerna är färdiga när de går att mosa med gaffel. 3. Mosa de mjuka grönsakerna i kokvattnet. Du kan tillägga modersmjölk eller modersmjölksersättning i purén. 18 Första matåret
19 Grönsakernas koktid 1/2 l grönsaker i bitar, t ex: Koktid 4 medelstora potatisar min. eller 4 morötter eller 1/2 blomkål eller 1 broccoli eller 1/2 zucchini eller 2 potatisar och 2 morötter Sätt bara så mycket vatten att grönsakerna täcks min min min min min. Puré från kött till fisk Man kan också göra puréer av kött och ägg. Ett kokat ägg är lätt att mosa med gaffel, tillagad kött med kniv eller mixer. Det lönar sig även att köpa en större mängd kött, kyckling eller ägg och koka eller grädda dem i ugnen eller mikrovågsugnen. Benfria och skinnfria köttbitar och fisk kan man mosa i en liten mängd vatten och frysa in i portionsbitar. När du har både grönsaks- och köttpuréer i frysen är det lätt att laga mat till babyn. Köttet och grönsakerna kan du koka samtidigt innan infrysningen. Fettsnål stek och filéer är bäst för det lilla barnet. Styckat kött kokar lika snabbt i vatten som grönsaker. Köttbitar som innehåller mycket bindväv kokar långsammare och kyckling kokar snabbare än gris- eller nötkött. En kycklingbröstfilé gräddas i ugnen i 175 grader i minuter. Kycklingen är färdig när vätskan som sipprar ut är klar och köttet ljust. Färdigkokat gris- eller nötkött kan man mosa med gaffel. Fisk Fisk lagar du lätt genom att koka. Låt vattnet sjuda och lägg fiskbitarna eller -filéerna i vattnet. Det ska vara så mycket spad att fisken täcks. Se till att spadet inte kokar utan sjuder och håller sig vid kokpunkten. Fisken är färdig på 15 minuter. Benfri fisk går att koka samtidigt med grönsakerna. Koka då först de hårda grönsakerna och tillägg fisken när de har mjuknat lite. Fisken blir färdig i ugnen på cirka 20 minuter i 175 graders värme. Avlägsna fiskbenen och mosa fisken med en gaffel eller mixer. Köttet och grönsakerna kan du koka samtidigt innan infrysningen. Första matåret 19
20 Recept på kräm 2 dl kallt vatten En rejäl msk potatismjöl Cirka 2 dl bär- eller fruktpuré 1. Värm upp blandningen av vatten och potatismjöl och rör om hela tiden tills ytan börjar bubbla lite. 2. Ta kastrullen från plattan. 3. Tillägg bär- och fruktpurén. Sötsätt vid behov med lite socker eller fruktsocker. Purén kan du tillverka av bär och frukter så att du låter dem koka i en liten mängd vatten och mosar dem när de har mjuknat. Djupfrysta bär som du köpt i affären måste kokas minst två minuter. 20 Första matåret
21 Smaksätt gröten med bär- och fruktpuréer. Grötrecept Gröt, en portion: 2 dl vatten/fettfri mjölk 1 dl ris-, havre-, korn-, råg- eller vetegryn eller fyrkornsflingor På spisen i kastrull: Låt vätskan koka upp. Blanda grynen i vätskan. Koka ungefär 5 10 minuter, rör om då och då. I mikrovågsugnen: Mät upp vätskan och grynen i en tillräckligt stor skål som tål mikrovågsugn. Värm på full effekt i cirka två minuter och rör om emellanåt. Mannagrynsgröt En portion: 2 dl fettfri mjölk 2 msk mörka mannagryn På spisen i kastrull: Värm upp mjölken, tillsätt mannagrynen i den varma mjölken. Låt sjuda cirka tio minuter, rör om ordenligt hela tiden. I mikrovågsugnen: Värm upp mjölken en minut på full effekt. Tillsätt mannagrynen och låt koka en minut på full effekt. Rör om gröten, sänk effekten och värm ännu tre minuter och rör om då och då. Första matåret 21
22 Hjälp i vardagens problem Små uppkastningar Om barnet har ätit för mycket åt gången kan barnet kasta upp det överflödiga. Det är vanligt att spädbarn som glufsar i sig mjölken eller får mjölk i rask takt får små uppkastningar. Man kan minska på uppkastningarna genom att mata och hålla barnet även efter matandet i upprätt position. Kortare måltidsmellanrum och mindre portioner minskar också på uppkastningarna. Kontakta rådgivningen om barnet kastar upp mycket eller om den överflödiga mjölken sprutar ut ur munnen som när man kräks. Dålig aptit Dålig aptit behöver inte betyda att barnet är sjukt. När tänderna bryter fram kan det göra ont i munnen. När uppväxtfasen står stilla kan aptiten saknas, likaså kan aptiten vara dålig när fasen är i full fart och på gång igen. Maten smakar inte om barnet är törstigt och inte hungrigt, vilket fallet kan var t.ex. när barnet har feber. Om barnet upprepade gånger vägrar att äta en viss mat, kan det bero på att just den maten inte passar barnet. På rådgivningsbyrån får du mer information om hur man tar hand om ett sjukt barn. Diarré Ett litet barn som har diarré behöver alltid vård. En plötslig, svår diarré kan torka ut kroppen, speciellt om barnet har feber och kräks. Vätskan som kommer ut med avföringen måste ersättas med t.ex. drycker för diarré. Sådana drycker finns att köpa på apotek. Kontakta rådgivningen och fråga om vätskeersättning. Förstoppning Förstoppning talar man om när avföringen är hård, barnet har svårt att bajsa och bajsar mer sällan än vanligt. På apoteket kan man köpa maltextrakt som kan underlätta tillståndet och det kan man blanda i modersmjölkersättning eller vatten och ge även till ett litet barn. Morot, zucchini, äpple, plommon och nypon håller avföringen mjuk, vitt spannmål och socker gör magen hård. En hård mage kan man sköta med gröt på fullkornsspannmål med lite kli i. Regelbundna måltider, rikligt med vatten och motion, t.ex. babygympa, får magen att fungera igen. 22 Första matåret
23 Om förstoppningen inte går över eller om det verkar göra ont när barnet bajsar kontakta rådgivningen. Matallergier Matallergier uppstår vanligtvis när barnet är under ett år och lättar vid treårsålder. För det mesta är allergierna ett minne blott i skolåldern. Allergi orsakar t.ex. eksem, klåda, snuva, små uppkastningar, kräkning, diarré och förstoppning. Symtomen börjar vanligtvis några dagar eller veckor efter att barnet första gången smakat på födoämnet som orsakar allergin ibland kommer symtomen redan efter första gången. Barnet kan få allergisymtom av att bara äta modersmjölk. Amningen kan dock skjuta upp allergireaktionen. Man behöver inte undvika någon mat för att förebygga allergier. Barnet vänjer sig vid nya födoämnen ett ämne åt gången och i små portioner. Då är det lättare att upptäcka allergisymtom som har med födoämnen att göra. Man bör inte själv utelämna någon mat som man tror orsakar symtom, utan prata med en läkare om saken först. En professionell person som är insatt i saken kan berätta om det utelämnade födoämnet behöver ersättas eller om barnet behöver vitamineller mineralämnestillskott. Läkarens eller näringsterapeutens anvisningar om utelämningar i kosten gäller för en viss tid. Vanligtvis prövar man på födoämnet på nytt om ett halvt år eller ett år och senare med två års mellanrum. Man prövar alltid på maten på nytt enligt läkarens anvisningar. Ibland avslöjas en matallergi så att barnet vägrar att äta en viss mat. Symtomen kanske är över men barnet minns de tråkiga symtomen från tidigare och vägrar att äta. Barnet får bekanta sig med födoämnet precis som med nya smaker: i små portioner flera gånger utan tvång. Allergi kräver alltid läkarvård. Om du misstänker att ditt barn har allergi kontakta rådgivningen. Första matåret 23
24 Barnets kost under det första levnadsåret, amning och flaskmatning, att pröva på nya maträtter, matvanor, vitaminer och mineralämnen, matallergier.
Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!
Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.
Läs merMat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år
DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden
Läs merApotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn
Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder
Läs merFÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER
FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER VARFÖR HAR JAG FÅTT DEN HÄR BROSCHYREN? Du har fått den här broschyren eftersom du har ett barn i åldern 0 6 månader, som utreds
Läs merMatåren från lekåldern till förskoleåldern
Matåren från lekåldern till förskoleåldern Arbetsgrupp: Tuija Pusa, legitimerad näringsterapeut, HvM, Finlands Hjärtförbund Anna Kara, LVK Kirsi Pietiläinen, docent, LVM Redaktion: YTM, redaktör Virve
Läs merPrebiotika & Probiotika för små barns magar
Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.
Läs merMåltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider
Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider 4-6 månader: Pyttesmå smakprov Bröstmjölk är den bästa maten för barnet. Livsmedelsverket rekommenderar amning, eller modersmjölkersättning
Läs merLåt oss hållas starka!
Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta
Läs merTips, råd och recept till dig som ger ditt barn Alfamino
Tips, råd och recept till dig som ger ditt barn Alfamino Information riktad till dig som förälder Nestlé Health Science stödjer amning och att bröstmjölk är den bästa maten för ditt barn. Alfamino är ett
Läs merFlaskmatning - så funkar det
Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade
Läs merHandledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor
Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Göteborg &Södra Bohuslän Jan 2011 Anna Melin Andersen BHV dietist Bild 1. Ditt barns första mat, under första levnadsåret
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merKorvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv
FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.
Läs merBOK. Lättlagade recept och smakportioner. 2004 9månader. Får endast skrivas ut för privat bruk
RECEPT BOK Lättlagade recept och smakportioner 1 Innehåll För att göra det lättare att hitta bland recepten är de inlagda i bokstavsordning i vår kokbok. I registret är recepten sorterade dels i bokstavsordning,
Läs mer7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år
Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merBra mat för spädbarn. under ett år
Bra mat för spädbarn under ett år 1 341 279 Livsmedelsverket 2011 Första upplagan, andra tryckningen, februari 2012 Box 622, 751 26 Uppsala Telefon: 018-17 55 00 E-post: livsmedelsverket@slv.se Grafisk
Läs merFlaskmatning - så funkar det
Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2013 Omslagsfoto: Ola Gäverth Den här broschyren är utdrag
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merKrämig skinkgryta med gröna bönor. vecka 21
Krämig skinkgryta med gröna bönor vecka 21 familj Krämig skinkgryta med gröna bönor cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 3206 kj/767 kcal. Protein 39,8 g. Fett 42,4 g. Kolhydrater 54,3 g. Ingredienser:
Läs merHandledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor
Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg Feb 2011 Anna Melin Andersen Vårdutvecklare MBHV-dietist Bild 1. Ditt barns första mat,
Läs merMikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009
Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,
Läs merSTOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI
STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merRecept och måltidsförslag
NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1
Läs merImeväisikäisen lapsen ruoka
Sosiaali- ja terveysministeriön oppaita 2004:17 Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2004:17 Imeväisikäisen lapsen ruoka Kost för spädbarn SOSIAALI- JA TERVEYSMINISTERIÖ SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merfamilj Färsbiffar med majs och paprikasalsa Stekt schnitzel med blomkålssallad Broccolisoppa med varma smörgåsar
a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 42 a Färsbiffar med majs och paprikasalsa b Stekt schnitzel med blomkålssallad
Läs merALTHÉRA. Tips, råd och recept till dig som ger ditt barn Althéra. Information riktad till dig som förälder
ALTHÉRA Tips, råd och recept till dig som ger ditt barn Althéra Information riktad till dig som förälder Med den här broschyren hoppas vi kunna ge dig svar på de vanligaste frågorna kring användningen
Läs merTandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Läs merLammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42
Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater
Läs merSe till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.
r ATT BÖRJA MED PREGESTIMIL Eftersom proteinet i Pregestimil är höggradigt hydrolyserat så skiljer den sig i lukt och smak från vanlig modersmjölksersättning. Nedan följer några tips på hur du kan vänja
Läs merfamilj Enkelt, gott och snabbt på bordet
ROSA BANDET EDITION a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet Vecka 42 a Broccolisoppa med tunnbrödsrulle b Chicken nuggets med arrabbiatakräm c Hoisinstekt lax med gröna bönor ica.se/matkasse
Läs merHur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00
Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar
Läs merTikka masala meatballs. vecka 5
Tikka masala meatballs vecka 5 familj Tikka masala meatballs cirka 20 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2381 kj/568 kcal. Protein 35,6 g. Fett 16,7 g. Kolhydrater 65,6 g. Ingredienser: 4 portioner
Läs merNyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare.
Tillredning av ENFAMIL A.R. 1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten före tillredning av ersättningen. Rengör och koka flaskor, nappar, lock och andra tillbehör minst 1 min. 2. Koka vattnet minst 1
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merSmå barns mat - goda matvanor tidigt i livet
Små barns mat - goda matvanor tidigt i livet Goda matvanor börjar tidigt Att få barn är en gåva och en källa till stor lycka och glädje. Som föräldrar har vi många viktiga uppgifter att fylla. En handlar
Läs merHandledning till OH-bilder - Mat för spädbarn
Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket Bild nr 2 Introduktion av mat Under
Läs merTomatsoppa med kräfttoast. vecka 44
Tomatsoppa med kräfttoast vecka 44 familj Tomatsoppa med kräfttoast cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2677 kj/ 631 kcal. Protein 23,1 g. Fett 31,1 g. Kolhydrater 60,3 g. Ingredienser: Tomatsoppa
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merVälj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!
Välj din stil Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Ett halvt kilo om dagen Ditt val Vegetabilier d.v.s. frukt, bär och grönsaker har en positiv helhetsverkan. De upprätthåller
Läs merHem- och konsumentkunskap år 7
Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och
Läs merCHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept
1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merLinssallad med halstrad lax. Krämig rotfruktssoppa. Kycklingrullar med tomater i balsamvinäger. Kikärtsbiffar
Vecka 35 Linssallad med halstrad lax Krämig rotfruktssoppa Kycklingrullar med tomater i balsamvinäger Kikärtsbiffar Jag gillar verkligen lax. Det är gott med bara lite flingsalt på men går dessutom att
Läs merfamilj Färsbiffar med majs och paprikasalsa Fish and chips Broccolisoppa med varma smörgåsar
a3dagar 4 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 42 a Färsbiffar med majs och paprikasalsa b Fish and chips c Broccolisoppa
Läs merKostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Läs merLingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två!
Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två! Vilda bär för barn Den nordliga naturen är en riktig skattkista: vilda bär som växer i skogar, på myrar och i fjällen innehåller rikligt med
Läs merfamilj Risonirisotto med champinjoner Kassler med mos och ärtor Fläskfärs i kokosmjölk
a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 48 a Risonirisotto med champinjoner b Kassler med mos och ärtor c Fläskfärs
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!
dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till
Läs merVecka 18. Ångad fisk med ratatouille och gult ris. Kikärtsbiffar. Rostat grönt med pocherade ägg. Biff med frisk bulgursallad
Vecka 18 Ångad fisk med ratatouille och gult ris Kikärtsbiffar Rostat grönt med pocherade ägg Biff med frisk bulgursallad Hälsokassen är för dig som vill äta lite bättre, lite enklare. Vi har skapat en
Läs merSe till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.
ATT BÖRJA MED NUTRAMIGEN AA Eftersom Nutramigen AA inte är baserad på mjölkprotein så skiljer den sig i lukt och smak från vanlig modersmjölksersättning. Nedan följer några tips på hur du kan vänja ditt
Läs merBra att ha hemma v.52 Veckans meny:
Ingredienser v.5 Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram bjärekyckling Ca 600-800 gram torskfilé Recept Potatis/ris/pasta mm 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök rödlök citron vitlök tomater
Läs merEn liten bok om mjölk
En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:
Läs merRecept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!
Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram
Läs merBi Bim Bap. med räkor. Vecka 16
Bi Bim Bap med räkor A Bi Bim Bap med räkor Bi Bim Bap är en koreansk specialitet där flera olika sorters grönsaker läggs ovanpå nykokt ris i en djup skål. Den här gången har vi valt att toppa rätten med
Läs merSTO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI
STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en
Läs merHandledning till OH-bilder - Mat för spädbarn
Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket
Läs merfamilj Enkelt, gott och snabbt på bordet
a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet Vecka 33 a Linguine med rökt kyckling och tomatsås Fläskkarré med champinjonsås b c Baconlindad kalkon med dragonsås ica.se/matkasse familj
Läs merNärhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN
MAT FÖR SMÅ BARN Den första maten 0-6 månader Bröstmjölk och/eller modersmjölksersättning D-droppar Smakprover Tidigast från 4 månader För de intresserade Ca ett kryddmått (t.ex. ett slick från fingret)
Läs merKycklingbullar och morotskräm. vecka 8
Kycklingbullar och morotskräm med apelsin vecka 8 inspiration Kycklingbullar och morotskräm med apelsin Den färgsprakande morotskrämen bryter av med en lite sötsyrlig smak av äppelcidervinäger och apelsin.
Läs merGODA RÅD OCH ENKLA RECEPT FÖR DIG SOM HAR ETT BARN MED MJÖLKALLERGI ELLER ALLERGI MOT FLERA FÖDOÄMNEN 0 12 MÅNADER
GODA RÅD OCH ENKLA RECEPT FÖR DIG SOM HAR ETT BARN MED MJÖLKALLERGI ELLER ALLERGI MOT FLERA FÖDOÄMNEN 0 12 MÅNADER VARFÖR HAR JAG FÅTT DEN HÄR BROSCHYREN? Mjölkallergi är den vanligaste födoämnesallergin
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 14. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 14. Köp gärna med fler matvaror!
dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 00 gram hönsbröstfilé sous vide kg kycklingklubbor Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Välkomna till sista veckan med vår gästkock Ulrika Brydling. Jag hoppas
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merBra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Läs merAKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV
AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att
Läs merBra mat för spädbarn. under ett år
Bra mat för spädbarn under ett år 341 279 Livsmedelsverket 2011 Uppdaterad juni 2019 Box 622, 751 26 Uppsala Telefon: 018-17 55 00 E-post: livsmedelsverket@slv.se Grafisk form: Form etc. Stockholm Foto:
Läs merHur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?
Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade
Läs merÄKTA MATGLÄDJE FAMILJE- KASSEN
ÄKTA MATGLÄDJE FAMILJE- KASSEN Välkommen till en ny vecka med äkta matglädje. Denna vecka kommer vi att laga en blandning av klassiska och nya maträtter. Smaklig måltid! VECKANS MENY VECKA 16 MÅNDAG Kyckling
Läs merLev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
Läs merfamilj Kassler med mos och ärtor Fisk- och räkgryta med saffran Fläskfärs i kokosmjölk
a3dagar 4 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 48 a Kassler med mos och ärtor b Fisk- och räkgryta med saffran c Fläskfärs
Läs mer02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott
02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en
Läs merBacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner. vecka 48
Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner vecka 48 familj Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2648 kj/ 633 kcal. Protein 27,9 g. Fett 33,6
Läs merFrån Naturen Ät 2 dl bär Dig till varje dag! Lätta mellanmål med bär Havtorn (Hippophaë rhamnoides) MÅNDAG Rönn (Sorbus aucuparia) TISDAG Blåbär (Vaccinium myrtillus) ONSDAG Lingon (Vaccinium vitis-idaea)
Läs merWhirlpool mikrovågsugn.
KOKBOK MIKROVÅGSUGN Gratulerar till ditt köp av en Whirlpool mikrovågsugn. Med denna receptbok kommer du att upptäcka och smaka på de goda möjligheterna som din nya produkt erbjuder. Du kommer att förvånas
Läs merEn riktig må bra-kasse!
En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta
Läs merNeocate LCP recept och goda råd
Neocate LCP recept och goda råd Innehåll Vad är Neocate LCP? 3 Komjölksallergi 3 Tillredning av Neocate LCP som modersmjölksersättning 4 Hållbarhet och förvaring 5 Hur mycket Neocate LCP behöver mitt barn
Läs merRecept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!
Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor
Läs merFÖR TIDIGT FÖDDA BABYSARS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER
FÖR TIDIGT FÖDDA BABYSARS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER Nyföddas intensiv och övervakning PERSONUPPGIFTER namn: födelsetid: Döpt Odöpt Nöddöpt Nöddopet skall bestyrkas i den egna församlingen. födelsevikt: vikten
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merDin lösning på veckan.
Din lösning på veckan. Vecka 20 Fiskgryta med tomat och curry Zucchinibiffar med grana padano och yoghurtsås Grekisk falukorv i ugn Tredagarskassen är för dig som känner precis som vi, att det är viktigt
Läs merfamilj Enkelt, gott och snabbt på bordet
a5dagar 4 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet Vecka 33 a Linguine med rökt kyckling och tomatsås b Ostburgare med klyftpotatis c Fläskkarré med champinjonsås d Baconlindad kalkon med dragonsås
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merMAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au
MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:
Läs merTill dig som inte ammar
Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet
Läs merLadda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist
Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist www.egofood.se alexandra@egofood.se BALANS för hälsa & prestation Träning/Motion Kost Vila Extra viktigt med bra mat för barn som tränar? Frisk Stark
Läs merThaigryta med broccoli. vecka 46
Thaigryta med broccoli vecka 46 familj Thaigryta med broccoli cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2264 kj/ 526 kcal. Protein 32,8 g. Fett 23,7 g. Kolhydrater 54,9 g. Ingredienser: 4 portioner
Läs merPotatis- och purjolökssoppa med tunnbrödsrulle. vecka 47
Potatis- och purjolökssoppa med tunnbrödsrulle vecka 47 familj Potatis- och purjolökssoppa med tunnbrödsrulle cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2400 kj/ 574 kcal. Protein 13,9 g. Fett 30,2
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merEgyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.
Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merMellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen
Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Efter förlossningen Efter förlossningen När du blir utskriven från sjukhuset
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merStrozzapreti med pancetta och råstekt kål. vecka 8
Strozzapreti med pancetta och råstekt kål vecka 8 inspiration Strozzapreti med pancetta och råstekt kål Fantastisk god och krämig pastarätt med smak av ljuvlig lite salt pancetta och råstekt flower sprout
Läs merTortellini med ricotta och basilika. vecka 42
Tortellini med ricotta och basilika vecka 42 familj Tortellini med ricotta och basilika cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2444 kj/ 583 kcal. Protein 27,5 g. Fett 28,9 g. Kolhydrater 60,4
Läs mer