Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen

Transkript

1 Dnr: Styrelseärende 13 april 2007 Till Förbundsstyrelsen FÖRSLAG TILL Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Utbildningsgruppen uppdrog åt GRs Utbildningschef att ta fram ett förslag till policy för vuxnas lärande i Göteborgsregionen. Detta för att följa upp arbetet med de samverkansavtal inom vuxnas lärande som finns i Göteborgsregionen sedan Utbildningsgruppen har därefter för sin del godkänt förslaget till policy, daterat Bärande idéer i de regionalpolitiska utbildningsmålen för Göteborgsregionen är livslångt lärande och en förändrad syn på lärandet. Dessa bärande idéer, tillsammans med visionen om regional samverkan för högre kvalitet till lägre kostnader, utgör grund till förslaget till Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Förbundsstyrelsen föreslås besluta att för sin del godkänna förslaget till Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen enligt dokument, daterat , att rekommendera kommunerna att godkänna förslaget till Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen , att kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas, samt att kommunerna senast till GR meddelar beslut om godkännande. Göteborg 7 december 2006 Börje Rådesjö /Peter Holmström

2 Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Bakgrund Bärande idéer i de regionalpolitiska utbildningsmålen för Göteborgsregionen är livslångt lärande och en förändrad syn på lärandet. Dessa bärande idéer, tillsammans med visionen om regional samverkan för högre kvalitet till lägre kostnader, utgör bakgrund till denna Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Inledning Våren 2001 antog Riksdagen Regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Policyn för att utveckla vuxnas lärande i Göteborgsregionen utgår ifrån det i propositionen uppsatta målet: Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Denna Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen anger hur det uppsatta målet ska nås och preciseras i följande rubriker: gränsöverskridande, förändringar i arbetsliv och arbetsmarknad, mäklare, vägledning, former för lärande, validering, lärcentra, utbildning - bildning samt samverkansavtal. Kvalitet och utveckling ska säkerställas i såväl utbildnings- som bildningsaktiviteter genom utvärdering med uppställda kvalitetsindikatorer. Ledord i arbetet med regional infrastruktur är: mötesplats för lärande mäklare mellan behov och efterfrågan motor för utveckling och tillväxt. 3. Gränsöverskridande Vuxenutbildningens gränsöverskridande roll är viktig. Den utgör en del av utbildnings-, arbetsmarknads-, näringslivs-, social-, kultur- och integrationspolitiken och ska spela en aktiv roll i samtalen kring regional utveckling. En grundläggande samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, förvaltningar, arbetsmarknadens parter, organisationer och folkrörelser eftersträvas för att förverkliga individens lärande och kompetensutveckling. Vuxenutbildningen ska ses som en strategisk resurs för

3 jämställdhet och integration. Det regionala samarbetet kring vuxnas lärande ska präglas av ett aktivt och öppet förhållningssätt till en föränderlig omvärld. 4. Förändringar i arbetsliv och arbetsmarknad Satsning på utbildning ska samordnas med satsning på tillväxtområden lokalt och regionalt. Innehållet i utbildningen ska svara mot förändrade behov i arbetsliv och arbetsmarknad i syfte att nya kompetenser får omsättning i yrkesverksamhet. Vuxenutbildning i Göteborgsregionen är en strategisk resurs och motor för arbetskraftsförsörjning och kompetensförsörjning i regionen. Arbetet tillsammans med GRs Virtuella kompetensråd för vuxnas lärande fördjupas. 5. Mäklare Vuxenutbildning i Göteborgsregionen har en mäklande roll i arbetet med att tillgodose olika gruppers behov av utbildning. Vuxenutbildningen mäklar, samordnar och koordinerar olika intressenter i vuxnas lärande i regionen och utgör en plattform där enskilda individer, arbetsliv, utbildningsanordnare, arbetsförmedling, försäkringskassa och andra aktörer samverkar. 6. Vägledning Alla vuxna medborgare ska ges tillgång till fristående och individanpassad vägledning som leder till en individuell studieplan. Målet är att medborgarna med tillförsikt ska kunna hantera en föränderlig arbetsmarknad och kunna göra medvetna studie- och yrkesval. Ett viktigt utvecklingsområde inom vägledningen är att koppla samman studie- och arbetsmarknadsinformation. Regionalt samarbete kring utveckling av vägledning och studieinformation för högre kvalitet och lägre kostnader eftersträvas. 7. Former för lärande Vuxenutbildningen ska vara pedagogiskt innovativ, tillämpa studieformer som svarar mot alla studerandes olika behov och förutsättningar samt utnyttja nya verktyg för lärande. Den enskildes förmåga att hantera dessa ska tillvaratas och anpassas. Arbetsintegrerat lärande och blandade studieformer inklusive validering ska utvecklas. Samarbetet kring utveckling av ett regionalt ITsystem för lärande fortsätter.

4 8. Validering För att möta olika behov hos medborgarna behöver studiegången anpassas efter individens bakgrund och erfarenhet. Detta kan ske i form av validering och dokumentation av de sökandes kunskaper och kompetens. Validering baserad på erkännande av faktiska, redan förvärvade kunskaper ska utvecklas och ytterligare anpassas efter individens behov och förutsättningar. 9. Lärcentra Förutsättningarna för samarbete mellan Göteborgsregionens lärcentra undersöks och utvecklas. Samarbetet innebär att kommunerna tillsammans kan erbjuda ett stort utbud av utbildningar och kurser för vuxna. Infrastrukturen omfattar alla utbildningsnivåer. 10. Utbildning bildning Verksamheten ska genomsyras av ett etiskt, ett historiskt, ett internationellt, ett naturvetenskapligt, ett miljö-, ett genus- och ett entreprenörsperspektiv. Bildning är en förutsättning för en levande demokrati och fogar samman de byggstenar som består av mer specialiserad kunskap. 11. Samverkansavtal Konkretisering i samverkansavtal ska göras för den kommande mandatperioden ( ). Fördelarna med att samarbeta kring och organisera utbildningar i öppna lärmiljöer över kommungränser vägs in. Avtal bör behandla tillväxtskapande och efterfrågade yrkesutbildningar samt utbildningar riktade till grupper med olika behov, finansiering, antagningsorganisation, samråd med arbetslivets parter, m m och leda till ökad tillgänglighet till utbildningsutbudet för den enskilde i regionen. Dnr: Styrelseärende 13 april 2007 Till Förbundsstyrelsen FÖRSLAG TILL

5 Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3+ (för utbildningar som startar hösten 2007) Förslaget till avtal, som har godkänts av Utbildningsgruppen 15 mars, avses efter förbundsstyrelsens förmodade godkännande 13 april utsändas till medlemskommunerna för godkännande. Förslaget är innehållsmässigt en förlängning av Etapp 3 och innehåller 29 utbildningar. Av de 30 utbildningarna i Etapp 3 har nio utbildningar slopats och åtta nya utbildningar tillkommit. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att för sin del godkänna förslaget till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3+ i enlighet med dokument, daterat , samt att a) rekommendera kommunerna att godkänna förslaget till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3+ i enlighet dokument, daterat , b) kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas, c) kommunerna senast till GR meddelar beslut om godkännande. Göteborg 15 mars 2007 Börje Rådesjö /Peter Holmström Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3+ - för utbildningar som startar hösten Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) och dess medlemskommuner; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

6 2. Avtal i Etapp 3+ Föreliggande avtal utgör Etapp 3+ och omfattar andra halvåret Den första etappen utgjordes av andra halvåret 2004 och första halvåret 2005, den andra etappen utgjordes av andra halvåret 2005 och första halvåret Den tredje etappen utgjordes av andra halvåret 2006 och första halvåret Avsikten är att i en förlängning av genomförda fyra etapper skapa ett långsiktigt avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen utifrån Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Den kommunala vuxenutbildningens särdrag Det utbildningspolitiska målet för verksamhetsområdet vuxnas lärande är att "Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning" (Riksdagens beslut om Regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, Prop 2000/01:72). Den kommunala vuxenutbildningen skiljer sig från statligt finansierad arbetsmarknadsutbildning och enskilt driven utbildning, inhandlad av företag eller enskild, och konkurrerar därför inte med dessa utbildningar. Det som utmärker den kommunala vuxenutbildningen och skiljer den från statlig arbetsmarknadsutbildning och enskilt finansierad utbildning är, att; - utbildningen vänder sig till alla vuxna med speciella målgrupper definierade i Förordning om kommunal vuxenutbildning (2002:1012) och i Policy för vuxnas lärande - vuxenutbildningen huvudsakligen består av s k nationella kurser och till sin form och omfattning är styrd av krav i lagstiftning och förordning, samt leder fram till betyg. Den enskilde har i stort sett aldrig ett reellt val att göra mellan motsvarande utbildning i kommunal, statlig eller enskild regi då; - de studerande som prioriteras för exempelvis arbetsmarknadsutbildning följer andra än ovan nämnda urvalsregler och målet för dessa utbildningar är enbart arbete och anställning, - kommunal vuxenutbildning är avgiftsfri och berättigar till studiestöd. Det ligger i linje med den kommunala vuxenutbildningens uppdrag att samverka såväl med myndigheter som med andra aktörer som stödjer vuxnas lärande. Kommunal vuxenutbildning finansieras med statliga och kommunala medel avseende utbildning på grundläggande, gymnasial, påbyggnads- och särvuxnivå.

7 4. Avtalsområde Den vuxenutbildning som bedrivs enligt föreliggande avtal är främst yrkesinriktad. Den ska främja tillväxten i Göteborgsregionen och bidra till behovet av utbildad arbetskraft samt gagna den enskilde medborgarens behov av kompetensutveckling. Avtalet reglerar samverkan kring regionrekryterande yrkesutbildningar och kurser som kommunerna, enskilt eller i samverkan, är huvudman för och som GRs Utbildningsgrupp fastställer (bilaga 2). Av de 29 föreslagna utbildningarna i Etapp 3+ kvarstår 21 av de 30 utbildningarna i Etapp 3. Åtta utbildningar är nya och nio utbildningar har försvunnit. Kommunerna ska i samband med att man erbjuder en utbildning i avtalet, inom ramen för individuella studieplaner, erbjuda undervisning i kärnämnen för behörighetskomplettering till gymnasienivå. Denna kan genomföras, dels i hemkommunen, dels i kommun där man genomgår regionrekryterande utbildning. De faktorer som har påverkat valet av utbildningar i avtalet utgörs av tillväxtskapande och regionala aspekter samt möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier. Dessutom ska kontinuitet säkerställas gentemot utbildningarna i föregående etapper (bilaga 1). Regionrekryterande utbildning förläggs till enskild kommun eller till flera kommuner separat eller i samverkan. Den kommun som har uppdraget att genomföra utbildningen ansvarar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnad. Regionrekryterande utbildningar bygger på flexibla lärandeformer bl a med inslag av distansstudier. 5. Samråd med arbetslivets parter De utbildningar som ingår i avtalet är framtagna i samråd med ett trettiotal personer, som representerar näringslivet och det offentliga arbetslivet och i detta sammanhang utgör GRs kompetensråd för vuxnas lärande (bilaga 3). 6. Genomförande Erfarenheter från de tidigare tre etapperna ligger till grund för det avtal som reglerar Etapp 3+. Utbudet har tagits fram av kommunernas ansvariga för vuxenutbildningen samt GRs Utbildningsgrupp. Nya utbildningar certifieras enligt en checklista, som utgör underlag till samrådet inför anmälan av nya regionrekryterande utbildningar (bilaga 1).

8 7. Intagning Intagningen delas mellan utbildningskommunen och hemkommunen. Hemkommunen prövar den sökandes behörighet enligt vuxenutbildningsförordningen Ansökningarna skickas, med bilagda yttranden, från hemkommunen till utbildningskommunen. Utbildningskommunen genomför därefter antagningen enligt för utbildningen fastställda intagningskrav. Utbildningskommunen ger den sökande besked samt meddelar hemkommunen beslut om vilka studerande som antagits till utbildningen. 8. Ekonomi Åtagande under Etapp 3+ Avtalet innebär ett åtagande för kommunerna att betala för de studerande, som antagits till utbildningarna och godkänts av hemkommunen. Finansiering Finansiering av utbildningarna sker så att den studerandes hemkommun av anordnande kommun faktureras hela kostnaden. Avstämning och betalning Avstämning görs tre veckor efter utbildnings start. Betalning utgår inte för dem som dessförinnan har avbrutit studierna. Betalning sker, efter fakturering mellan kommunerna, 15 mars och 15 oktober för respektive halvår. Folkbokföringskommun vid intagningstillfället står för kostnaden även om den studerande efter intagningen flyttar från kommunen efter kursstart. Om utbildningen inte kommer till stånd anmäls detta till GR. Avsättning av särskilda medel Gemensamt avsätts medel för marknadsföring och utvärdering, uppgående till 300 tkr (hör efter med Marknadsföringsgruppen), vilka betalas av kommunerna i proportion till deras folkmängd Prislista Överenskommelse om ekonomisk ersättning för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna görs för respektive utbildning, vilken inkluderar alla

9 kostnader för utbildningen. Utbildningskostnaderna följer överenskommen prislista (bilaga 4). 9. Utbildningarnas kvalitet Uppföljning och utvärdering Varje huvudman för regionrekryterande vuxenutbildning genomför kvalitetsredovisning enligt ett helhetsperspektiv samt enligt en checklista (bilaga 5). Kommunerna förbinder sig att till GR årligen redovisa sökandetryck och studerandeströmmar till de i avtalet reglerade utbildningarna/kurserna. Detta görs i syfte att över tid och i samverkan/dialog mellan kommunerna skapa ett så relevant regionrekryterande vuxenutbildningsutbud som möjligt. GR följer upp och utvärderar, dels arbetet med att realisera de av Utbildningsgruppen fastslagna regionalpolitiska utbildningsmålen, dels arbetet med samverkansavtalet. Den bild av regionala utbildningsbehov som härigenom skapas kommer att tjäna som ett redskap i syfte att kvalitetsutveckla den regionrekryterande utbildningen inom vuxenutbildningen. Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för vuxenstuderande. Åtgärder vid kvalitetsbrist Bedömer GRs Utbildningsgrupp att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Vidimerar berörd kommun framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. 10. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar.

10 11. Övriga villkor Information Varje kommun ska marknadsföra och informera om samtliga utbildningar som omfattas av avtalet. Utbildningskommunen har ansvar för att information tas fram. Marknadsföringen av utbildningarna sker i gemensam form. Studerandeförsäkring Kostnader för reguljär försäkring hanteras enligt gängse rutiner, dvs att utbildningskommun tecknar försäkring för studerande i regionrekryterande utbildning. Tvister Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR. Godkännande Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 30 juni 2007 vara GR tillhanda. För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum För Ale kommun Namn Namnförtydligande Datum Namn Namnförtydligande

11 För Alingsås kommun Datum För Göteborgs kommun Namn Namnförtydligande Datum För Härryda kommun Namn Namnförtydligande Datum För Kungsbacka kommun Namn Namnförtydligande Datum För Kungälvs kommun Namn Namnförtydligande Datum För Lerums kommun Namn Namnförtydligande Datum Namn Namnförtydligande

12 För Lilla Edets kommun Datum För Mölndals kommun Namn Namnförtydligande Datum För Partille kommun Namn Namnförtydligande Datum För Stenungsunds kommun Namn Namnförtydligande Datum För Tjörns kommun Namn Namnförtydligande Datum För Öckerö kommun Namn Namnförtydligande Datum Namn Namnförtydligande

13 Villkor och checklista vid val av utbildningar 1. Övergripande villkor vid val av utbildningar Utbildningarna ska bidra till strategisk tillväxt i Göteborgsregionen genom att; - generera tillväxt i näringslivet samt personalförsörjning för den offentliga sektorn på kort och lång sikt, - vara efterfrågade av arbetsmarknaden, - kommunala och statliga resurser utnyttjas på bästa sätt genom samverkan. Regioninvånarna ska gynnas av samverkansavtalet genom att; - det ger vidgad möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier, - utbudet av yrkesutbildningar breddas, - samverkan sker i olika former vid planering och genomförande av berörda utbildningar, - samverkan kring parallella utbildningar i olika kommuner sker, - samarbetet mellan kommunerna främjar utvecklingen av flexibla lärformer. 2. Checklista Krav som i huvudsak ska vara uppfyllda för att utbildningen ska godkännas: 1. Behövs utbildningen? 2. Hur ser utbudet i Göteborgsregionen ut på liknande utbildningar? 3. Hur ser prognosen på arbetsmarkanden ut? 4. Finns möjlighet till yrkespraktik? 5. Kan utbildningsformerna utvecklas till att ligga i pedagogisk framkant med flexibla lärformer?

14 6. Riktas verksamheten mot de grupper som statligt finansierade utbildningsanordnare inte har som naturliga målgrupper? 7. Konkurrerar utbildningen med redan etablerade privata utbildningar? 8. Varför anses utbildningen vara tillväxtskapande? GRs Kompetensråd för vuxnas lärande Namn Presidierna i Valideringscentrums fyra yrkesberedningsgrupp er (YBG): - Åke Carlsson (Bygg) - Thomas Emanuelsson (Bygg) - Bengt Forsling (Teknik) - Christer Skogberg (Teknik) Representerar Arbetsgivar- och arbetstagarrepresentan ter inom de fem yrkesområden som YBG täcker in, både från näringsliv och offentlig förvaltning: - Bygg - Teknik - Omsorg / Hälsovård - Service / Hantverk - Eva Kärrman (Omsorg/Hälsovård) - Eva Lagerstedt (Omsorg/Hälsovård) - Thomas Gustafsson (Service/Hantverk) - Urban Nyberg (Service/Hantverk) - Christer Martinsson Arbetsmarknaden i

15 (LAN) - Bertil Lidfeldt (LAN Utvecklingsenheten) - Jan Sammels (Af Service Offentliga tjänster; vård, undervisning, handel, restaurang, hotell, turism, lokalvård mm) - Anders Östling (Af Bygg Industri Transport; byggbranschen, hela industrisektorn och transport) - Eva Wettermark (Af Teknik Ekonomi (teknikområdet, tekniker och ingenjörer, ekonomer, it-personal, marknadsförare, säljare, administratörer, naturvetare, jurister o likn.) - Viktor Allerby (Företagarna) - Jan Schreil (Företagarna) - Boye Johansson (BRG) Göteborgsregionen Af Service Offentliga tjänster Af Bygg Industri Transport Af Teknik Ekonomi Större och mindre företag i en mångfald av branscher Näringslivsutveckling med regionala förtecken

16 - Helen Torstensson (Göteborgs kommun, Personalavd) - Kjell Svenson (Volvo, Personaldirektör) Representerar stor offentlig arbetsgivare Representerar stora privata arbetsgivare - Lars Härenstam (Coop, Personaldirektör) - Anders Nilsson (LO) - Olle Ludvigsson (Metall, Volvo) Fackliga organisationer med regionala förtecken - Maria Bernspång (TCO) (Regionala fackliga representanter) - Marja-Leena Lampinen (SIF, Göteborg) - Peter Gaestadius (Svenskt Näringsliv) - Henny Lundberg (Näringslivssekreterar e, Kungälv) - Margareta Wallin Peterson (Göteborgs universitet, prorektor) Representerar bransch- och arbetsgivarförbund De mindre kommunernas speciella näringslivsförtecken Representerar universitetet/högskola - Henrik Erlandsson Privat näringslivsorganisatio

17 (Västsvenska industrioch Handelskammaren, kompetensförsörjning) n för regional tillväxt Uppföljning och utvärdering Helhetsperspektiv på utvärdering I det följande redovisas GRs respektive anordnarkommunens ansvar för att uppföljning och utvärdering genomförs på ett konsekvent och effektivt sätt. Ansvar för uppföljning GR Anordnarkommun Regionperspektiv - Förutsättningar - Kvalitetsredovisning - Planering och samråd - Redovisning av studerandeformer - Rörlighet mellan kommuner för ledare och övrig personal Kommunperspektiv - Ansökan - Pedagogisk utveckling - Antagning - Lokal uppföljning och utvärdering - Information - Finansieringsformer - Samarbete Studerandeperspektiv - Flexibilitet - Lokal uppföljning och utvärdering - Leder till arbete - Leder till arbete

18 Avnämarperspektiv - Arbetskraftsförsörjning - tillväxt - Effekter. Checklista med faktorer vid kvalitetsredovisning Vid uppföljning och utvärdering av regionrekryterande utbildning/kurs ska följande beaktas: 1. Flexibilitet - Undervisningsformer, pedagogiska metoder - För studerande i behov av särskilt stöd - I tid och rum - Lokalt stöd i form av handledning - Möjlighet till lärande i samhälle och arbetsliv - Teknik - Teknikstöd till studerande 2. Målgrupp / rykrytering - Effektiv rekryteringsorganisation - Studerande som ska återgå till arbetsmarknaden - Studerande som söker spetskompetens - Behörighet för vidare studier 3. Framtid för den enskilde - Arbete - Vidare studier - Enkät till studerande ett år efter avslutade studier - Avhoppsfrekvens - Betygsstatistik 4. Studerandeinflytande - Pedagogiska metoder - Fokusgrupper - Samråd 5. Personal - Relevant kompetens 6. Ekonomi resursutnyttjande - Pris per kursplats - Ersättningskriterier - Finansieringsmodellerna 7. Tillväxtskapande

19 - Branschsamverkan - Förväntade effekter på kort och lång sikt Dnr: Styrelseärende 13 april 2007 Till Förbundsstyrelsen Mark för näringslivets behov - begäran om uppdrag Syfte Uppdraget syftar till att utveckla arbetsformer för att Göteborgsregionens kommuner tillsammans långsiktigt ska kunna erbjuda attraktiv mark och utvecklande företagsmiljöer för näringslivets behov. Arbetet utgår från det av förbundsstyrelsen antagna mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Uppdraget syftar även till att särskilt redovisa mark som är av regionalt strategisk betydelse. Backgrund En viktig komponent i regionens strategi för uthållig tillväxt är att säkerställa mark för regionens fortsatta expansion. I tillväxtstrategin anges att en kontinuerlig genomsnittlig befolkningstillväxt om 8000 invånare per år kräver ett fortsatt arbete med att generera tillväxtmöjligheter för företag och nya arbetstillfällen i en mångfald av branscher. Sammantaget behöver förutsättningar skapas för att tillgodose en nettotillväxt av nya jobb, varav i centrala lägen fram till Lokaliseringsmönster är beroende av branschspecifika förutsättningar. Somliga branscher är i behov av stora markområden med god beskaffenhet, som logistikverksamhet. Andra branscher har fördel av lokalisering med besläktade verksamheter i kluster. Besöksnäringen turismen - är också en växande sektor. Dess behov av mark bör studeras både i centrala och perifera lägen i regionen.

20 Ytterligare en dimension är behovet av att stärka regionkärnan med attraktiva företagsmiljöer, samtidigt som alla regionens kommuner behöver en god balans mellan arbete, service och boende. För att nå målet om en uthållig tillväxt krävs att näringslivets investeringar sker i lägen som bland annat skapar förutsättningar för effektiva godsflöden, attraktiva arbetsresor och en god miljö. Metod Arbetet genomförs i samarbete med Business Region Göteborg (BRG) och stäms av i en grupp som består av medlemskommunernas ansvariga för näringslivs- och markfrågor. En dokumentation av kunskapsläget lägger grunden för fortsatta diskussioner om näringslivets behov, olika områdens långsiktiga utveckling och profilering, arbetsfomer mm. Underhand utvecklas kontakter med företrädare för näringslivets och - om så erfordras även markägarintressen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt kansliet att, i samarbete med BRG och medlemskommunerna, utveckla arbetsformer för att långsiktigt säkerställa näringslivets behov av mark och företagsmiljöer, att särskilt dokumentera mark som är av regionalt strategisk betydelse, samt att uppdra åt styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad att vara beredande i detta uppdrag Göteborg Bo Aronsson Bengt Christensson Dnr: Styrelseärende Till

21 Förbundsstyrelsen Finansiell rapportering avseende 2006 Likviditet GR:s likviditet (betalningsförmåga på kort sikt) är ,1% och var ,4%. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder ökar något under Placeringar och räntor GR:s placerade medel vid årsskiftet 2006 utgörs av kkr. Den löpande överlikviditeten under pågående verksamhetsår har placerats via Koncernbanken. Ränteintäkterna är totalt 796 tkr för GR Ränteintäkterna från placeringar är 251,6 kkr år Räntevinsten jämfört med placering på bankkonto är 24 kkr. Finansiellt resultat 2006 Finansnettot för GR (intäktsräntor minus räntekostnader och bankkostnader) 2006 är 817 kkr. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna mottagandet av finansiell rapportering för GR år Göteborg 15 mars 2007 Bibbi Carlsson Minja Bengtsson Styrelseärende 13 april 2007 Dnr: Till Förbundsstyrelsen

22 Utseende av representanter till föreningen Europakorridoren GRs förbundsstyrelse har att utse representanter till föreningen Europakorridoren för mandatperioden Europakorridoren är en ideell förening som består av kommuner, städer, län och andra regionala företrädare i Sverige, Danmark och Tyskland. De svenska intressenterna äger solidariskt Europakorridoren AB. Föreningens och bolagets syfte är att verka för att Europakorridoren byggs ut, dvs. att Sverige får ett modernt, effektivt, miljöanpassat och långsiktigt hållbart järnvägssystem för höghastighetståg. Målet är också att föra Sverige och Skandinavien närmare Europa genom att knyta samman vårt höghastighetsnät med Europas. Europakorridoren baseras på utbyggnad av två banor. Den ena, Götalandsbanan, följer ett öst-västligt stråk utmed E4 och riksväg 40, från Stockholm över Jönköping till Göteborg. Den andra, Europabanan, knyter ihop Götalandsbanan från Tranås/Jönköping söderut mot Köpenhamn och Hamburg via Fehmarn-Belt. Presidiets förslag till GRs representanter i föreningen Europakorridoren kommer att presenteras för förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen föreslås besluta att till föreningen Europakorridoren för mandatperioden utse representanter i enlighet med presidiets förslag Göteborg 31 januari 2007 Bibbi Carlsson Gunnel Rydberg Styrelseärende Dnr: Till Förbundsstyrelsen

23 Anmälningsärende från presidiet - Kapacitetsförstärkning på Västra Stambanan, delen Floda-Aspen Förbundsstyrelsen uppdrog vid sitt sammanträde åt presidiet att i skrivelse till Banverket och Västra Götalandsregionen understryka angelägenheten i en kapacitetsförstärkning och en tidig utbyggnad på Västra Stambanan, sträckan Floda-Aspen. I linje med förbundsstyrelsens beslut och efter avstämning med presidiet skickades en skrivelse, daterad , till Banverket och VGR. Skrivelsen har undertecknats av ordförandena i kommunalförbunden GR, Skaraborg, Fyrbodal och Sjuhärad samt av ordföranden i Västra Stambanegruppen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna informationen till protokollet. Göteborg 29 mars 2007 Gunnel Rydberg Styrelseärende Dnr: Till Förbundsstyrelsen Försäkringskassan förbereder återgång till tidigare tolkning av LASS-assistansen information från sociala styrgruppen Den sociala styrgruppen har tidigare skrivit till Socialdepartementet och påtalat de kraftiga effekterna för vissa kommuner som försäkringskassans nyligen införda restriktiva tolkning av LASS inneburit. Styrgruppen informerades vid sitt sammanträde den om att

24 försäkringskassan nu förbereder en återgång till tidigare tolkning av LASSassistansen (se bilaga daterad ). Sociala styrgruppen beslöt att förbundsstyrelsen skulle informeras om förändringen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna informationen till protokollet Göteborg 29 mars 2007 Gunnel Rydberg Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Överlämnandehandling från styrgruppen för regional planering Styrgruppen för regional planering bad kansliet att göra en överlämnandehandling för den kommande styrgruppen. Överlämnandehandlingen skulle innehålla de frågor som styrgruppen behandlat under mandatperioden och som har bäring in i kommande mandatperiod. På sammanträdet med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt styrgruppen att överlämnandehandlingen avseende förra mandatperioden skulle delges förbundsstyrelsen för kännedom. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg Bo Aronsson

25 /Cecilia Kvist Styrgruppsärende Pia Arnesson Cecilia Kvist Styrgruppen för regional planering Verksamheten överlämnandehandling Det regionala uppdraget Styrgruppen för regional planering, fram till 2004 benämnd ledningsgruppen för regional planering, bildades 2003 med uppgift att behandla såväl plan- som miljö- och trafikfrågor. Denna nya grupp ersatte de tre tidigare ledningsgrupperna för miljö, trafik och regional planering. Styrgruppen har arbetat på uppdrag av förbundsstyrelsen och berett frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevakat utvecklingen inom dessa områden samt tagit de initiativ som utvecklingen föranlett. Styrgruppen har även haft ansvaret för att genom samverkan få till stånd och kontinuerligt genomföra ett aktivt erfarenhetsutbyte och idéarbete inom dessa sakområden. På delegation har styrgruppen övertagit följande uppgifter från tidigare ledningsgrupper; Göteborgsöverenskommelsen och samordningsansvaret för infrastrukturplaneringen i regionen från ledningsgruppen för trafik samt luftvårdsprogrammet från ledningsgruppen för miljö. Styrgruppens ambition har varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande. Principdiskussioner kring regionala frågeställningar har aktualiserats i samband med remissyttranden över bl a kommunala översiktsplaner, infrastrukturutredningar och naturvårdsplaner. Styrgruppen har inte behandlat detaljplaner om inte dessa bedömts ha regional betydelse. De inledande diskussionerna i styrgruppen resulterade i att frågor som sågs som viktiga att arbeta med under mandatperioden var infrastruktur, boende, handel, näringsliv samt kollektivtrafik. Inledningsvis fokuserades arbetet främst på frågor rörande boende och kollektivtrafik och under senare delen även handelsfrågor. Infrastrukturfrågorna har haft stor aktualitet och kontinuerligt behandlats.

26 GR är regionplaneorgan GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). På förbundsstyrelsens uppdrag har styrgruppen för regional planering lett detta arbete och berett sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Kortfattat har huvuduppgifterna varit att: biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter, följa regionala frågor inom ansvarsområdet, låta utreda förhållanden som har regional räckvidd, fortlöpande följa statlig och kommunal planering, samråda vid upprättande av förändring av översiktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser), förse kommunerna med underlag ifråga om mellankommunala frågor, underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom kommunerna. Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen förankrat i varje medlemskommun uppdraget att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen. Detta uppdrag, där styrgruppen varit beredande, innebär att GR ska: ansvara för samordningen av all regional infrastrukturplanering, d v s sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera medlemskommuner. representera kommunerna i olika organisationers arbets- och ledningsgrupper som behandlar regional infrastrukturplanering. ansvara för utformningen av remissvar över sådana utredningar som berör regional infrastrukturplanering och som tillställs GR och/eller medlemskommunerna. Utformningen av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner. företräda medlemskommunerna gentemot staten och Västra

27 Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering. initiera utredningar om regional infrastrukturutbyggnad på eget initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna. Göteborgsregionens luftvårdsprogram GR företräder medlemskommunerna i luftvårdsprogrammet, som även omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och att klimatmålen nås. Styrgruppen för regional planering utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet. Styrgruppens sammansättning Alla GR:s medlemskommuner har varit representerade i styrgruppen för regional planering som haft 18 ledamöter (15 ordinarie och 3 adjungerade). Styrgruppen har under perioden haft följande sammansättning: Leif Johansson (s) Kungälv, ordf Roland Rydin (m) Göteborg, vice ordf Anneli Hulthén (s) Göteborg Kjell Björkqvist (fp) Göteborg Kenneth Johansson (s) Lerum Hans Bergfelt (m) Mölndal Lasse Selander (v) Partille Hans-Olof Engvall (kd) Mölndal Elaine Björkman (s) Ale Göran Hildén (fp) Härryda Bjarne Färjhage (c) Lilla Edet Rolf Edvardsson (s) Öckerö Kia Andréasson (mp) Göteborg Tore Hult (s) Alingsås Hans Broberg (fp) Mölndal Adjungerade Per Ödman (m) Kungsbacka Bo Pettersson (s) Stenungsund Eva Bertilsson-Styvén (s) Tjörn

28 Vad har styrgruppen arbetat med? Nedan följer huvuddragen inom de områden som styrgruppen behandlat under mandatperioden samt ett axplock ur ärendefloran. Kommunala översiktsplaner styrgruppen har varit beredande instans och till förbundsstyrelsen lagt fram förslag till remissyttranden över översiktsplaner från följande kommuner: Kungsbacka, Mölndal, Partille, Öckerö, Stenungsund, Lerum och Ale. Styrgruppen har även för egen del yttrat sig över fördjupade översiktsplaner och detaljplaner som bedömts ha regional betydelse bl a FÖP för ytterhamnsområdet i Göteborg, FÖP för delar av Gamlestaden Bagargården, FÖP för staden Alingsås, Utveckling av Frölunda torg samt Strukturstudie för Västra Hisingen. Bostadsbyggande/boendeplanering styrgruppen har initierat ett idéoch erfarenhetsutbyte för att bidra till ett balanserat bostadsbyggande av hög kvalitet och till acceptabla kostnadsnivåer. Behovet av en samlad bild av bostadssituationen i regionen, som kan stärka regionens attraktivitet, har lett fram till uppdraget att göra en kartläggning av kommunernas pågående samt framtida bostadsplaner. Infrastruktur styrgruppen har på förbundsstyrelsens uppdrag varit beredande vad gäller GR:s samordningsansvar för infrastrukturplaneringen (se ovan) samt följt utvecklingen inom området. Under mandatperioden har styrgruppen yttrat sig rörande bl a Västlänken (tågtunnel under Göteborg), Väg 155 Västra Hisingen- Öckerö, utbyggnad av två delsträckor av Götalandsbanan, utbyggnad av delar av Västra stambanan till fyrspår samt utbyggnad av delar av Norge/Vänernbanan och Rv 45 (numera E45). Processen inför kommande investeringsplaner gällande för nationell och regional infrastruktur har påbörjats under mandatperioden. Styrgruppen har informerats av regionråd och tjänsteman från Västra Götalandsregionen. Kollektivtrafik styrgruppen har bevakat att kommunala planer och större investeringar i infrastrukturen aktivt bidrar till att målen avseende kollektivtrafiken kan nås, samt i övrigt tagit initiativ som kan bidra till att öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet i Göteborgsregionen.

29 Handel utifrån tidigare framtaget kunskapsunderlag Handeln i Göteborgsregionen, som redovisats och godkänts av styrgruppen, har styrgruppen uppdragit åt kansliet att formulera en regional strategi för handelns utveckling i Göteborgsregionen. Enligt beslutet är syftet att verka för att etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en hållbar utveckling. Miljö styrgruppen har delgetts information om och en sammanfattning av det förslag till Miljöpolitiska målsättningar för Göteborgsregionen som tidigare tagits fram. Styrgruppen gav därefter kansliet i uppdrag att omarbeta Förslag till miljömål från mars Arbetet med miljömålen har varit vilande under 2005 och Gruspolicy med tidigare framtagen grusförsörjningsplan som grund har ett åtgärdsprogram för regional grusförsörjning tagits fram och godkänts av förbundsstyrelsen. En av punkterna i åtgärdsprogrammet innebar att utarbeta en regional gruspolicy för att underlätta arbetet för medlemskommunerna vid upphandling och planering. Ett förslag till regional gruspolicy har behandlats i styrgruppen som beslutade att GR:s medlemskommuner och länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län ska beredas tillfälle att yttra sig över policyn innan den förs fram till förbundsstyrelsen för godkännande och rekommendation att tillämpas i kommunerna. Grönstruktur (hav, skog och sjöar) i styrgruppen har förts diskussioner kring vikten av att de grundläggande kvaliteter som regionens naturområden utgör bibehålles samt att dessa områden görs tillgängliga. Styrgruppen har berett och godkänt ett förslag till yttrande över Länsstyrelsens förslag till program för skydd av tätortsnära grönområden i Göteborgsregionen samt även föreslagit förbundsstyrelsen att godkänna detta. Förbundsstyrelsen avstod dock från att avge yttrande. Vattenvård och vattenförsörjning med utgångspunkt i tidigare framtagen regional vattenförsörjningsplan och åtgärdsprogram har styrgruppen i sitt arbete verkat för att säkra och förbättra vattenkvaliteten i Göta älv med flera vattendrag och samtidigt bevakat att behovet av att en alternativ regional vattentäkt kan tillgodoses för att minska känsligheten av störningar vid eventuella föroreningar i Göta älv.

30 Styrgruppen har beslutat att GR, kommunerna, vattenvårdsförbundet, större företag, kraftproducenter, jord- och skogsbruksorganisationer, fiskevattenägare m fl, ska bilda ett vattenråd för Göta älvs avrinningsområde. Vattenrådets uppgift är att genomföra arbetet med EU:s vattendirektiv. Syftet med vattendirektivet är att allt vatten till 2015 skall ha uppnått god ekologisk och kemisk vattenstatus. Regionala uppdrag med politisk representation Styrgruppen har genom politisk representation deltagit i följande grupperingar: Via Lappia GR är medlem i intresseorganisationen, som arbetar för att stärka stråket E45 (tidigare riksväg 45) i hela dess stäckning till Karesuando. Representanter: Elaine Björkman, Ale och Bjarne Färjhage, Lilla Edet. Götalandsbanan GR har genom styrgruppen haft politisk representation som följt arbetet med Götalandsbanan, delen Borås - Mantorp. Representanter: Leif Johansson, Kungälv och Hans Bergfelt, Mölndal. Förstudie Kust till kustbanan, delen Almedal Mölnlycke styrgruppen har beretts möjlighet att yttra sig över de två olika utbyggnadsalternativ som har studerats. Representanter: Leif Johansson, Kungälv och Kjell Björkqvist, Göteborg. Järnvägsutredning Västra stambanan, delen Aspen Floda syftet med en utbyggnad till dubbelspår i Västra stambanan, på delen Floda Aspen är främst att höja kapaciteten så att persontrafiken kan utökas och godstrafiken ges större tillgänglighet dagtid. Representant: Tore Hult, Alingsås. DART (Driftsättning av regional transportinformatik) ett projekt som syftar till att underlätta för trafikanter och resenärer genom informationsåtgärder. GR medverkar med bl a Vägverket, Banverket och Västtrafik i en tjänstemannagrupp. En översyn av DART har nyligen genomförts och resulterat i att frågor som behöver behandlas politiskt lyfts till styrgruppen för regional planering. Tidigare ingick Kenneth Johansson, Lerum och Hans Broberg, Mölndal med en rad tjänstemän i en särskild styrgrupp för projektet.

31 Järnvägsutredning Västlänken en tågtunnel under Göteborg för att bygga bort säckstationen och sammanbinda de olika spårsystemen. Representanter: Roland Rydin, Göteborg och Anneli Hulthén, Göteborg under perioden som ersattes av Kenneth Johansson, Lerum Särskilda uppdrag och projekt GR har i sin löpande verksamhet deltagit i externa nätverk och projekt samt haft uppdrag som direkt eller indirekt fallit inom ramen för styrgruppens ansvarsområde. Göken/Gökungen styrgruppen har, på delegation från förbundsstyrelsen, fördelat investeringsmedel för förbättringar av infrastruktur och miljö. Sedan 1998 har totalt 910 miljoner kronor fördelats inom Göken och 160 miljoner kronor inom Gökungen. Bland de projekt som fullföljts är bl a busskörfält på infartsleder. Avsikten är att projekt som tilldelats medel ska vara avslutade senast under Grön Kemi GR har tillsammans med länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen och BRG arbetat inom ramen för projektet Grön Kemi vars syfte är att påverka utvecklingen mot mer hälso- och miljöanpassade kemiska produkter som samtidigt har en god funktion. Inom projektet har man bl a arbetat med följande områden: renare kemikalier till sjöss, HA-oljor i bildäck, miljöanpassade smörjmedel, renare bensin för utombordare och test av målarfärger. Projektet Grön Kemi avslutades i september Orsaken är att viktiga mål inom ett antal produktområden nu uppnåtts. Inom varje produktområde finns dessutom andra aktörer som driver arbetet vidare i de fall det behövs. Inom ett område, sjöfarten, fortsätter dock arbetet efter beslut i styrgruppen i ett särskilt projekt Clean Shipping med liknande strategi som i Grön Kemi. Delregionala ägarrådet i Göteborgsregionen styrgruppen har tillsammans med politisk representation från kommunerna Vårgårda och Orust samt två representanter från Västra Götalandsregionen utgjort det delregionala ägarrådet. Leif Johansson, Kungälv och Göran Hildén, Härryda har varit det delregionala ägarrådets representanter i ägarrådet som utgör ett samordningsorgan för Västtrafiks ägare och fungerar som en gemensam mötesplats för information och diskussion om kollektivtrafikens roll i samhällsutvecklingen. Under mandatperioden har det delregionala ägarrådets mandat att företräda

32 ägarna ifrågasatts och frågan har lyfts från GR till ägarna att utse nytt delregionalt ägarråd. Övrigt Styrgruppen har även fått information om bl a: ARC (Airport Regions Conference) som är ett europeiskt nätverk av regioner och kommuner med internationella flygplatser. GR:s medverkan och arbete i tjänstemannanätverken HUR 2050 (Framtidens utmaning tillsammans utveckla en hållbar region) och K2020 (Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet). GR blev i maj 2006 projektägare för K2020. GR:s medverkan i Banverkets idéstudie Spår 2050 om järnvägstrafikens långsiktiga utveckling i stråken in mot Göteborg. Riskanalys med avseende på vattenkvalitet där GR har ansökt om och beviljats forskningsmedel för att utveckla en metod för att göra en samlad riskvärdering för en vattentäkt. GR:s klimpansökan om medel för ett gemensamt klimatinvesteringsprogram Europakorridoren, i vilken Götalandsbanan utgör en del av bansträckningen. Miljösamverkan Västra Götaland som är en samverkan mellan Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen i Västra Götalands län, kommunförbunden (inkl. GR) och kommunernas miljöförvaltningar, syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet. Gråbo-Mjörnprojektet som handlar om att säkerställa en eventuell framtida vattentäkt. GR har genom ett beslut i förbundsstyrelsen 2004 uppdraget att samordna arbetet som berör den framtida regionala vattenförsörjningen i Göteborgsregionen samt att verka för att marken i Gråbodeltat säkerställs för en möjlig framtida komplettering av vattenförsörjningen i regionen. Anteckningar

33 Förbundsstyrelsen 8-9 februari 2007 Gunnel Rydberg Minnesanteckningar från förbundsstyrelsens överlämnandekonferens 8-9 februari 2007 på Hjortviken, Hindås Blickar tillbaka och framåt Jan Hallberg hälsar välkommen genom att konstatera att Göteborgsregionen nu går en ny era till mötes, väl förberedd genom den goda samverkan som byggts upp. Framöver väntar ansvarskommitténs förslag om framtidens regioner och kommuner. Vi har dessutom en ny planering för infrastrukturen där GR kommer att spela en aktiv roll. Rådslagsomgångarna i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar har lett fram till beslutet om Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Nu ska detta beslut implementeras; en viktig del också i genomförandet av Vision Västra Götaland. Jan Hallberg presenterar även kort GRs historia, organisation och uppgifter. Stefan Svensson fortsätter med att presentera VästKom (Västsvenska Kommunförbundens samorganisation) samt GRs roll som kommunalförbund och kommunförbund. Dessutom beskrivs några viktiga styrelseaktiviteter under mandatperioden kring t.ex. Hälso- och sjukvårdsavtalet, FoU i Väst och Nordisk seminarieserie. Bo Pettersson beskriver verksamheten i den sociala styrgruppen under mandatperioden. Styrgruppens möten har turnerat runt i kommunerna vilket har gett ständigt nya intryck. En viktig satsning har varit VästBus insatser kring barn- och ungdomspsykiatri. Här har de s.k. Miltonpengarna bidragit. Ett betydelsefullt nyckeltalsarbete har bedrivits kring bl.a. LSS, Äldreomsorg och IFO. Ett antal mötesplatser för olika verksamheter har ägt rum. Inför den nya mandatperioden riktas blickarna mot fortsatt regional samverkan och utveckling samt uppföljning och utvärdering. Viktiga fokusområden är personal inom äldreomsorgen men också den sociala dimensionen i processen Uthållig tillväxt. Elver Jonsson rapporterar från styrgruppen för arbetsmarknad. Kännetecknande för GRs arbete har varit samverkan i god harmoni. Här har GR kommit längre än andra delar av landet. Inför framtiden är det viktigt att

34 genom effektiv matchning anpassa både validering och utbildning efter efterfrågan och behov på arbetsmarknaden. Det krävs tvärpolitiska insatser för att klara jobben. Den funktionella arbetsmarknaden blir förhoppningsvis central i kontakt med AMS och den lokala nivån. Satsningar på validering och unga arbetslösa blir väsentligt. Frank Andersson presenterar Utbildningsgruppens arbete. Förutom styrgruppens möten har utbildningspolitiska forum hållits två gånger per år. Utbildningsgruppens presidium har turnerat runt och träffat skolpolitiker i alla de 13 medlemskommunerna. Gymnasieöverenskommelsen innebär att ca gymnasieungdomar i Göteborgsregionen kan söka till omkring 60 skolor och 300 utbildningar. Det är glädjande att konstatera att Göteborgsregionen har den lägsta kostnaden för gymnasieskolorna i landet och samtidigt den högsta andelen behöriga elever samt flest som fullföljer. Inför mandatperioden siktar GR mot att vårda och fördjupa samverkan samt utveckla den vad gäller kluster, vuxnas lärande och gymnasieintagningen. Leif Johansson informerar från styrgruppen för regional planering (numera miljö- och samhällsbyggnad). Styrgruppen har yttrat sig över kommunernas översiktsplaner i ett regionalt perspektiv. Processer kring kollektivtrafik och bostadsbyggande har varit andra viktiga diskussionsområden. Styrgruppen har fungerat som Västtrafiks delregionala ägarråd för Göteborgsregionen. Luftvårdsprogrammet har varit delegerat till styrgruppen och diskussionerna kring hur man ska genomföra miljökvalitets- och partikelnormen har inletts. Grusförsörjningen har också varit en betydelsefull fråga. Många av styrgruppens frågor har varit större frågor som beretts till förbundsstyrelsen. Ordföranden Jan Hallberg poängterar att miljön är en viktig utgångspunkt framöver samt att dialog mellan styrgrupper och styrelse blir fortsatt central i det gemensamma arbetet. Han fortsätter med att presentera processen kring kommunernas och VG-regionens gemensamma vision Vision Västra Götaland Det goda livet. Uthållig tillväxt Inga-Lill Andersson informerar om rådslagsprocessen som har lett fram till beslutet om Uthållig tillväxt. Det gemensamma arbetet har varit grundläggande; hellre bör det stå GR än partibeteckningar bakom våra namn. Vi är en liten, men starkt växande region i Europa. Den gemensamma arbetsmarknadsregionen är en styrka. Materialet om Uthållig tillväxt är sprunget ur Vision Västra Götaland, rådslagen i medlemskommunerna, tillväxtstudier, Hur 2050 och K2020.