Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :4 Bilstöd till personer med funktionshinder :5 Kostnader för statlig assistansersättning...26 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård :1 Försäkringskassan...62 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag...94 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2010 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan senast den 29 juli 2010 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Diagrammet nedan visar prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde från och med år miljarder kronor Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn år De totala utgifterna beräknas minska från 188 miljarder år 2009 till 180 miljarder år 2011 för att sedan ligga kvar på denna nivå resten av prognosperioden. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 102 miljarder år 2009 till 76 miljarder år För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 24 miljarder år 2009 till 32 miljarder år Likaså beräknas utgifterna 3

4 öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 62 miljarder år 2009 till 72 miljarder år I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Belopp i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,2 Anslagna medel 185,2 Summa tilldelade medel 185,0 Prognos, sakanslag 183,1 180,2 180,0 179,2 179,8 Avvikelse från anslagna medel 2,1 Avvikelse från tilldelade medel 1,9 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2010 är 185,2 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 183,1 miljarder kronor. Detta är 2,1 miljarder kronor, eller 1,1 procent, lägre än anslagna medel. Behov av ytterligare medel för 2010 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2010 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2010 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för För budgetåret 2010 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, miljoner kr 9-4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder 18,6 10,9 10-1:1.15 Närståendepenning 40,2 36,2 12-1:3 Underhållsstöd 164,9 26,9 12-1:8 Bostadsbidrag 628,1 354,7 Överskridande av tillgängliga medel miljoner kr I Försäkringskassans budgetunderlag , daterat , hemställdes om tilläggsanslag för år 2010 för anslagen/anslagsposterna Sjukvård i internationella förhållanden, Närståendepenning, Rehabiliteringspenning, Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster och för Bostadsbidrag. Av beräkningarna i denna rapport framgår att behov av tilläggsanslag kvarstår för Närståendepenning och Bostadsbidrag samt att även anslagsposterna Bilstöd och Underhållsstöd beräknas överskrida tillgängliga 4

5 medel 1. För de två senare är orsaken att prognoserna skrivits upp på grund av att utfallen under det första halvåret 2010 varit högre än vad som tidigare antagits. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse till regeringen hemställa om tilläggsanslag för De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2010 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljarder kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift +40,0 Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor ,0 Differens i procent +0,1 0,3 0,1 0,1 0,0 Prognoserna har sammantaget höjts för år 2010 men sänkts för åren Jämfört med prognoserna i maj har förändringar av makroekonomiska antaganden sänkt prognoserna för hela perioden. Prognoserna inom föräldraförsäkringen har sänkts till följd av att Konjunkturinstitutet nu bedömer att timlöneökningen blir lägre främst i början av prognosperioden. Även prognoserna för bostadsbidrag har sänkts, detta som en följd av att antalet sysselsatta nu antas bli fler. Att inflationen nu antas bli något lägre år 2011 har sänkt prognoserna inom arbetsskadeförsäkringen. Förändringarna i volym och struktur har sammantaget höjt prognoserna för 2010 men sänkt dem för resterande år i perioden. Bakom höjningen 2010 ligger främst att sjukskrivningarna inte minskar i tidigare förväntad takt. Också för tillfällig föräldrapenning har prognosen för 2010 höjts då antalet uttagna dagar har varit stort under våren. Prognosminskningarna för övriga år beror främst på att volymerna inom sjuk- och aktivitetsersättning samt tandvård nu antas bli lägre jämfört med i föregående prognos. Höjningarna under rubriken övrigt avser den nya anslagsposten högkostnadsskydd för arbetsgivare. 1 För jämförelse med beräkningarna i föregående prognos se text under respektive anslag. 5

6 Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor :1:4 Tandvårdsförmåner 9:1.6 Smittbärarpenning 9:1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 9:4.4 Bilstöd 9:4.5 Assistansersättning Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas öka kraftigt mellan 2009 och 2010 för att åren därefter endast öka marginellt. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet antas minska kraftigt år 2010 och upphöra från år Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till mellan 6,1 och 6,3 miljarder per år under hela prognosperioden. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli lägre för hela perioden. Prognosen har justerats ner på grund av det låga utfallet under det första halvåret Det ska betonas att prognosen är osäker. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. 6

7 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljarder kronor :1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 10:1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 10:1:3 Handikappersättningar 10:1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 10:1:5 Ersättning för kroppsskador 10:1.6 Landstingsmiljarden Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitetsoch sjukersättning åren 2010 och Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 90 miljarder år 2009 till 79 miljarder år 2010 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 64 miljarder år Jämfört med prognosen i maj har prognoserna justerats ned med knappt en halv miljard kronor per år för Prognoserna inom ohälsoområdet är osäkra bland annat på grund av förändringarna i regelsystemet. Jämfört med prognosen i maj har framför allt utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning höjts för år 2010, med ca 500 miljoner kronor, på grund av att utfallet av antal sjukpenningdagar inte har minskat i den utsträckning som tidigare antogs. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan I december 2009 var det färre än personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även antalet personer med sjukersättning tillsvidare beräknas minska dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med i maj har prognosen för nybeviljade sjukersättningar sänkts, detta som en följd av de 7

8 senaste månadernas utfall. Försäkringskassan antar vidare nu att andelen som får sjukersättning tills vidare efter 18 månader med övergångsbeslut kommer att bli 28 procent (25 procent i föregående prognos). Den sammantagna effekten innebär en sänkning av prognoserna för främst åren Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade sjukersättningar minskat och bedöms fortsätta att minska. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor :1:1 Allmänna barnbidrag 12:1:2 Föräldraförsäkring 12:1:3 Underhållsstöd 12:1.4 Adoptionsbidrag 12:1.6 Vårdbidrag 12:1:8 Bostadsbidrag Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror dels på att antalet barn beräknas bli fler, dels på höjningen av flerbarnstilläggen. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till drygt 29 miljarder för Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 480, samt på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits ner något som en följd av att timlöneökningen förväntas bli något lägre. 8

9 Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna bli högre under främst 2010, detta som en följd av ett ökat uttag av dagar med tillfällig föräldrapenning under våren. Utgiften för bostadsbidrag förväntas öka åren till drygt 3,6 miljarder kronor för att åren därefter minska något. Utvecklingen är en följd av den rådande lågkonjunkturen och dess effekt på sysselsättningen. I sin senaste prognos har Konjunkturinstitutet höjt sin prognos för sysselsättningen år Detta har i sin tur haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag för alla år i perioden, sänkningen är störst åren 2011 och Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Prognostiserat utfall för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika verksamheterna förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden prognostiserat utfall för 2010 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2010 redovisas i bilaga 3. 9

10 Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2010 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för juni 2010 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst juni 2010 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2010 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Det av SCB beräknade prisbasbeloppet för 2011 överensstämmer med prognosen från Konjunkturinstitutet. Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i maj beskrivs nedan. Prisbasbeloppet för 2011 beräknas bli kronor vilket är 100 kronor högre än i beräkningarna till majprognosen. Det har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitetseller sjukersättning. Sysselsättningen antas nu bli högre åren 2010 och Det har haft en sänkande effekt på prognoserna för bostadsbidrag för hela prognosperioden. 10

11 Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något lägre i början av prognosperioden, men något högre år Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldrapenning. Den ekonomiska utvecklingen 2 Prognoserna för den svenska ekonomiska tillväxten under år 2010 har reviderats upp under de senaste månaderna. Konjunkturinstitutets bedömning från juni innebär att BNP växer med hela 3,7 procent, en upprevidering med 1,3 procentenheter sedan marsprognosen. Exporten ökar starkt, vilket delvis beror på att den negativa effekten av kundländernas lageravvecklingar ebbar ut. Även i Sverige ger lagerinvesteringarna ett betydande positivt bidrag till 2010 års tillväxt. Lagren som tillväxtfaktor bortfaller från och med Den fortsatta återhämtningen från lågkonjunkturen får en profil som på grund av den svenska och internationella lagercykeln ger en tillväxttopp under För 2011 och framåt knyts förväntningarna om fortsatt tillväxt i högre grad till att tillväxten i hushållens konsumtionsefterfrågan tilltar. För hela femårsperioden blir BNP-tillväxten 3,2 procent per år, vilket är marginellt lägre än i Konjunkturinstitutets prognos från mars 2010 trots den kraftiga upprevideringen för Utsikterna för tillväxten i Euroområdet och Storbritannien är osäkra till följd av bl.a. den statsfinansiella oron på flera håll. BNP i EU-länderna antas bara stiga med 1 procent 2010 och tillväxten beräknas inte överstiga 2 procent förrän år Även USA och Japan har ansträngda offentliga finanser, men väntas ändå åstadkomma högre tillväxt än Europa. Konjunkturinstitutet ser emellertid negativa risker i hela OECD-området, med potentiellt ogynnsamma återverkningar för Sveriges del. Ett antal länder kan vilja förstärka de finanspolitiska åtstramningarna utöver vad de redan annonserat, i händelse av ytterligare negativa marknadsreaktioner, eller för att förebygga sådana. Detta skulle försvaga världsekonomin i förhållande till huvudkalkylen fram till Det långsiktiga slutresultatet skulle dock, genom en högre tillväxt under senare delen av 2010-talet, kunna bli bättre. Ett allt bättre stämningsläge i ekonomin signaleras av nästan alla kvalitativa indikatorer. Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, hade i juni 2010 nått upp till i stort sett samma höga nivå som under Barometerindikatorn är liksom många andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Variationerna sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden ligger normalt däremot sent i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. 2 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 11

12 Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden baserade på Konjunkturinstitutets junirapport Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är juni Arbetsmarknaden Antalet sysselsatta sjönk under det stora krisåret 2009 betydligt mindre än vad BNP gjorde. Detta var i huvudsak en spegling av att produktiviteten minskade, dvs. att de sysselsatta producerade mindre. En faktor som också kan ha inverkat är att produktionsfallen var särskilt markanta i industrin, som har förhållandevis låg personalintensitet, således en sammansättningseffekt. Vid en jämförelse med 1990-talskrisen finner man att antalet sysselsatta då tvärtom minskade mer än vad BNP sjönk. Under de krisåren minskade produktiviteten inte alls; den tillväxte i ganska normal takt efter dåvarande historiska erfarenheter, och produktivitetstillväxten ökade rentav under krisens lopp. En trolig särskilt bidragande orsak till skillnaden är att arbetsgivarna under 1990-talskrisen mötte mindre motstånd vid personalminskningar. Arbetslösheten ökade, men därtill kunde många anställda också förtidspensioneras på socialt och ekonomiskt acceptabla villkor. De lämnade då definitivt arbetskraften. Detta tog sig uttryck i att arbetskraftsdeltagandet (dvs. arbetsutbudet 12

13 i procent av befolkningen i den normalt förvärvsaktiva åldern) sjönk till en nivå från vilken den sedan inte repat sig. Att sysselsättningen inte föll så mycket under det senaste konjunkturbakslaget, och att produktiviteten sålunda tog en större del av anpassningen till produktionsbortfallet, kan delvis bero på stramare regler och regeltillämpning i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Jobbskatteavdraget kan därtill ha ökat människors intresse för att hålla sig kvar på (eller söka sig till) arbetsmarknaden. Sveriges BNP-gap och utvecklingen på arbetsmarknaden BNP-gapet är faktisk BNP i procent av potentiell BNP enligt Konjunkturinstitutet. Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet är mätta i procent av befolkningen år. Arbetslösa är skillnaden mellan arbetskraft och sysselsättning. Arbetsplatserna har tagit på sig en viss stimulanspolitisk anpassningsbörda som annars närmast hade fallit på staten. Genom att hushållen på detta sätt bättre kunnat hålla sina inkomster och sin efterfrågan uppe, kan dessutom krisens makroekonomiska effekter ha begränsats. Detta fenomen, som kallats labour hoarding, är inte någon historisk nyhet: fram till 1980-talet var det vanligt att konjunkturvariationer ledde till liknande variationer i produktiviteten, och att sysselsättningsutvecklingen på så sätt blev relativt stabil. Konsekvensen är emellertid att företagen har ganska gott om arbetskraftsresurser att möta 2010 års konjunkturuppsving med. Trots den beräknade BNP-uppgången på 3,7 procent i volym, stannar ökningen i antalet syssel- 13

14 satta vid 0,8 procent Arbetslösheten ökar något till 8,9 procent av arbetskraften (från 8,4 procent 2009). Först i och med 2013 väntas sysselsättningstillväxten tillta något mer. Ännu 2012 beräknas arbetslösheten ligga på 8,5 procent för att sedan minska till 7,3 procent år 214. Till de angivna öppna arbetslöshetstalen kan läggas att Konjunkturinstitutet för 2010 räknar med att nära 8 procent av arbetskraften (alltså inte långt från den öppna arbetslösheten) kommer att finnas i arbetsmarknadspolitiska program, sysselsättningsprogram och utbildningsprogram. En del av dessa personer finns i arbetskraften som arbetslösa, däribland de som lämnar sjukförsäkringen och berörs av Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion. Priser och löner Konsumentprisindex (KPI), räknat från motsvarande månad föregående år, sjönk under större delen av Denna ansats till deflation bedöms av Konjunkturinstitutet vara tillfällig. Den beror helt och hållet på räntesänkningarnas effekter på hushållens utgifter. Efterhand erhålls en uppdrivande effekt på KPI av successivt stigande räntor. Räknat exklusive räntor fortsätter däremot inflationen att sjunka något fram till första delen av Bakom detta antagande ligger delvis en förutsedd förstärkning av kronan, men också att efterfrågetrycket blir fortsatt ganska lågt och att lönehöjningarna väntas bli lägre än tidigare Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år 14

15 Det svaga arbetsmarknadsläget medför alltså att löneökningarna hålls tillbaka betydligt. År 2010 gäller nya centrala avtal på nästan hela arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet räknade i sin juniprognos med att timlönerna i hela ekonomin ökar med 2,4 procent 2010 och med 2,5 procent 2011, och att en viss acceleration i löneökningarna kan komma att inledas Det bör påpekas att dessa tal avser de totala löneökningarna, även de som vanligen uppstår utöver de centrala avtalen (s.k. lokal lönebildning). Arbetskraftskostnaderna per timme ökar något långsammare än timlönerna under 2010 beroende på vissa sänkningar i avtalsenliga arbetsgivaravgifter. En del av dessa sänkningar avser premierabatter för pensioner, som antas vara tillfälliga och bara avse Under 2011 ökar därför arbetskraftskostnaderna något mer än timlönerna. KPI som årsgenomsnitt beräknas av Konjunkturinstitutet öka med 1,1 procent 2010 och med 1,5 procent Inflationen är således i tilltagande, och åren bedöms den med viss marginal komma att överstiga det långsiktiga penningpolitiska målet om 2 procent. Real löneutveckling Procentuell förändring från föregående år Med den antagna inflationen blir de reala lönehöjningarna små, både 2010 och under de därpå följande fyra åren. Det är den reala löneutvecklingen per person som beräknat som ett tre års glidande medeltal och med ett års tidseftersläpning approximativt utgör den reala delen av det inkomstindex som bl.a. används i det allmänna inkomstpensionssystemet. 15

16 Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 3 har sänkts från kronor 2009 till kronor Prisbasbeloppet 2010 bestämdes av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före, vilket innebar 0,8 procent). Enligt samma beräkningsprincip prognostiseras prisbasbeloppet stiga igen under de följande åren: kronor kronor kronor kronor kronor kronor Ungefär 1,5 miljoner personer har ersättningar som styrs av prisbasbeloppet, varav hälften utgörs av ålderspensionärer med garantipension. Inflationen ingår enligt samma princip i pensionssystemets inkomstindex, vilket gör att bl.a. samtliga ålderspensionärer (1,8 miljoner) år 2010 påverkas negativt av 2009 års negativa juniinflation. 3 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över respektive tak ( kr/mån för föräldrapenning och kr/mån för övriga). 16

17 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Sedan införandet av det nya tandvårdsstödet, som trädde i kraft den 1 juli 2008, har något mer än 5 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre besökt tandvården åtminstone en gång. Detta motsvarar cirka 70 procent av populationen per den 31 december Prognosen för utgifter av tandvårdsersättningen tas fram genom att beräkna fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet för individer under olika 12-månadersperioder och åldersgrupper. Detta ger möjlighet att ta reda på hur fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet utvecklas över tiden. Konsumtionen av tandvården har trendmässigt ökat sedan införandet av det nya tandvårdsstödet, men har nu mattats av. En tydlig nedgång under den senaste observerade perioden kan till och med spåras. Att konsumtionen ökat kan till viss del förklaras av att det finns många som haft omfattande behov av tandvård och som genom högkostnadsskyddet fått möjlighet att tillgodose dessa behov. Den nedgången som nu sker förklaras bland annat av att eventuella uppdämda behov av tandvård nu hunnit tillgodoses. Det finns anledning att tro att denna nedgång även kan ha ett visst samband med den rådande lågkonjunkturen. Under perioden januari juni 2010 har det ackumulerade utfallet för utgifterna av tandvårdsersättningen visat sig vara lägre än förväntat. Det kan finnas varierande förklaringar till detta, dels att huvuddelen av utbetalningar hittills avsett patienter med låg tandvårdskonsumtion, dels att den konsumtion som avser de största konsumenter (t.ex. 90e till 95e percentil) inte hunnit avsluta sina behandlingsperioder då många dyra behandlingar pågår under längre tid. Det är först när långa och dyra behandlingar är avslutade som ersättningen kommer att avspegla den verkliga konsumtionen. Det hittills låga utfallet för utbetalningar föranleder dock en kraftig sänkning av utgiftsprognosen jämfört med föregående period. Utgifterna för det nya tandvårdsstödet under perioden januari till juni 2010 blev drygt miljoner kronor vilket var ca 15 procent högre än samma period året innan. Försäkringskassan beräknar att utgifterna för det nya tandvårdsstödet kommer att fortsätta öka under i takt med att en 17

18 större och större andel av befolkningen startar en ny ersättningsperiod. Ökningen sker dock i en betydligt lägre takt jämfört med tidigare prognoser och stabiliseras i slutet av 2011 då konsumtionen antas komma i balans. Utgifterna för det tidigare tandvårdsstödet har minskat avsevärt och beräknas fasas ut snabbt. År 2011 beräknas utgifterna för det gamla tandvårdsstödet vara i stort sett obefintliga. Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelade på åldersgrupper. Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor Åld. Kategori Allmänt tandvårdsbidrag Totalt Högkostnadsskydd Totalt Totalt/åldersgrupp Total utgift nya tandvårdsstödet Total utgift gamla tandvårdsstödet Anslagsbelastning Omvärldsanalys Nya referenspriser: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) räknar om referenspriserna varje år för att följa kostnadsutvecklingen inom tandvården. Varje åtgärds referenspris utgår från en enkel ekonomisk kalkyl som i stort består av tre delar, arbetskostnad samt kostnader för direkt och dentalt material. Vid omräkningen justeras varje åtgärd utifrån respektive åtgärds ingående delar. Enligt TLV beräknas de nya referenspriserna med hjälp av tre kostnadsindex som Statistiska Centralbyrån, SCB, tar fram. De tre kostnadsindexen antas spegla de tre huvuddelarna i referenspriset arbetskostnader, direkt material och dentalt material. Den sammanvägda omräkningen 2010 uppgår till cirka 2 % och beaktas i prognosen. Delindexen för arbetskostnader och direkt material har ökat medan delindexet för dentalt material har sjunkit under året, vilket innebär att några åtgärder 18

19 med ett stort innehåll av dentalt material har fått ett lägre referenspris än föregående år. Regelförändringar: Den 1 juli träder ändrade föreskrifter om statligt tandvårdsstöd ikraft (TLVFS 2010:2). Föreskriften innehåller en del ändringar, bland annat tillkommer ett antal nya åtgärder inom behandling av parodontit och periimplantit samt inom protetikområdet. De nya åtgärderna möjliggör för patienter med stora behov att få ekonomiskt stöd för angelägna behandlingar som tidigare inte ingått i det statliga tandvårdsstödet. TLV skattar kostnaderna för dessa tillkommande behandlingar till cirka 100 miljoner kronor i anslagsbelastning. Försäkringskassan har dock ej tagit hänsyn till dessa skattningar då de anses som mycket osäkra. Osäkerhetsanalys Utgiftsprognosen för tandvårdsersättning i det nya tandvårdsstödet är i hög grad beroende av dels i vilken takt de individer som ännu inte besökt tandvården kommer in i systemet och startar nya ersättningsperioder, dels av hur mycket tandvård som konsumeras. Att det råder lågkonjunktur för närvarande bidrar starkt till en betydande osäkerhet i prognosen och medför därför en överhängande risk för prognosfel. Utvärderingen av de hittills levererade prognoserna visar på en stor överskattningstendens. För övrigt är de parametrar som analyseras i modellen mycket svåra att skatta då endast en relativt kort period av tandvårdskonsumtionen med det nya stödet kunnat observeras. Skattningarna av dessa parametrar kommer dock successivt att förbättras i takt med att data över kompletta ersättningsperioder finns tillgängliga. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 2,1 4,2 2,5 2,6 2,6 19

20 Volym- och strukturförändringar I denna prognos antas antalet patienter uppdelat på olika åldersgrupper i stort följa befolkningsutvecklingen. För hela prognosperioden justeras prognosen ner på grund av det hittills observerade låga utfallet. De nya referenspriserna dämpar dock minskningen för :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 722 ¹ Preliminär avgift 642 ¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 80 ¹ Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. Analys Avgörande för utgiften är utbetalningarna av smittbärarpenning. Prognosen för den utgiften görs av socialstyrelsen och de gör bedömningen att den ligger stabilt på 5,2 miljoner årligen under hela prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 20

21 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Flera faktorer påverkar säkerheten i prognosen. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Exempelvis fastställs de genomsnittliga kostnaderna för pensionärer med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det finns även en fortsatt osäkerhet i debiteringstakten av såväl turist- som pensionärsvård. Utgifterna för anslaget följer således inte kostnaderna. En förändring av utgiftsprognosen betyder därför inte nödvändigtvis att bedömningarna i de bakomliggande kostnadsprognoserna är förändrade. Införandet av förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning, förordning 987/2009, medför dock en ökad förutsägbarhet i form av tydliga tidsfrister för introduktion och reglering av fordringar. Förordning 987/2009 innehåller även en möjlighet att kräva ränta på sena betalningar. De förändringar som kan komma att påverka anslaget med anledning av införandet av de nya förordningarna finns beskrivna i Försäkringskassans anslagsuppföljning för åren från 18 januari Utgiften påverkas även av konjunkturen och människors benägenhet att resa, flytta och arbeta inom Europa. Även det ökande antalet äldre kommer på sikt att få effekt på prognoserna. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en relativt stark svensk valuta gentemot de flesta europeiska valutor, kan resandeströmmarna från Sverige antas bli större, medan resandeströmmarna till Sverige kan antas minska. I prognosen har använts en eurokurs på 9,55 SEK enligt Konjunkturinstitutets EUR-prognos för En sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika delarna inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden presenteras nedan. 21

22 Utfall för och utgiftsprognoser för i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa Konventionsvård För konventionsvård förväntas kostnaden och utgifterna fortsätta öka under prognosperioden med cirka fyra procent årligen. Prognosen har skrivits ned en aning och kostnaden har anpassats till de senaste årens inflation för hälso- och sjukvård i Sverige. Turistvård Utgiften för turistvård beräknas bli högre än tidigare prognostiserat för hela prognosperioden. Speciellt för 2010, 2011 och Under det första halvåret 2010 har Försäkringskassan tagit emot ett större antal fakturor än tidigare från andra medlemsländer. Antalet inkomna fakturor antas bli högre än normalt även under Det ökade antalet inkomna fakturor antas bero på de antagna reglerna om återbetalning i Administrativa kommissionens beslut S7 4 (punkt III.1), Fordringar som gäller återbetalning på grundval av faktiska utgifter som tagits upp i borgenärsmedlemsstatens bokföring före den 1 maj 2010 ska omfattas av de finansiella bestämmelserna i förordning (EEG) nr 574/72. Dessa fordringar ska lämnas till förbindelseorganet i gäldernärsmedlemsstaten senast den 31 december 2011). Försäkringskassan har under våren 2010 ändrat sin tillämpning avseende ersättning i efterhand för nödvändig vård. Förändringen innebär att vård som getts hos allmänna vårdgivare uteslutande ersätts med stöd av förordning 987/2009. Det innebär att färre ärenden kommer att ersättas med stöd av artikel 56 och 57 i EUF-fördraget, vilket kommer att medföra en utgiftsförskjutning från sjuk- och tandvårdstjänster till turistvård. Den totala utgiften kommer dock inte att påverkas. Eftersom storleken på förskjutningen i nuläget är osäker har Försäkringskassan ännu inte gjort någon anpassning av utgiftsprognosen. Pensionärsvård Kostnadsprognosen för ett år bygger på kunskap om hur många skuldmånader som senast blivit debiterat för ett helår i det vårdgivande landet multiplicerat med den genomsnittliga kostnaden. Den beräknade genomsnittliga kostnaden antas öka med fem procent per år. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen. I utgiftsprognosen har dock de planerade utbetalningarna till Frankrike skjutits ett år framåt i tiden. Det 4 Administrativa kommissionens beslut nr S7 av den 22 december 2009 om övergången från förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 till förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 och om tillämpningen av återbetalningsförfarandena 22

23 beror på att Frankrike ännu inte beräknat något genomsnittlig kostnad för år Förskjutningen medför en minskning av utgiften för 2010 med 66 miljoner kronor. Även de planerade utbetalningarna till Grekland har delvis skjutits framåt i tiden, på grund av ett större utredningsarbete och kompletteringsbehov än förväntat krävs. Förskjutningen medför en minskning av utgiften för 2010 med 30 miljoner kronor. För att reglera samtliga äldre ärenden med Grekland planeras ett möte mellan Försäkringskassan och behöriga myndigheter i Grekland till början av Sjuk- och tandvårdtjänster Antalet ärenden avseende personer som fått planerad vård i annat EU/EESland och sedan sökt ersättning i efterhand med stöd av EG-fördragets artiklar 49 & 50 om fri rörlighet för tjänster ökade mellan införandet i början av 2004 till 2006 men har sedan planat ut. Däremot har antalet personer som söker ersättning i efterhand, för nödvändig vård som de fått under en tillfällig vistelse i ett annat EU/EES-land, ökat de senaste åren. En anledning till detta är ett ökat antal ansökningar från privata försäkringsbolag. Prognosen för Sjuk- och tandvårdtjänster har sänkts som ett resultat av att den beräknade volymökningsfaktorn har sänkts. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 11,6 +1,7 +0,5 2,7 3,4 Ändrade makroekonomiska antaganden De makroekonomiska faktorer som påverkat prognosen är dels förändringar i valutorna speciellt den starkare svenska kronan jämtemot euron har sänkt prognosen. ECB:s inflationsprognos har höjt prognosen en aning medan nya beräknade genomsnittliga kostnader för pensionärsvård har sänkt prognosen. De valutakurser som används i prognosen är ackumulerade genomsnitt från årets början. I denna prognos antas en euro kosta 9,55 SEK enligt Konjunkturinstitutets prognos för slutet av 2010, vilket är en sänkning med 0,18 SEK jämfört med den kurs som användes i Försäkringskassans 23

24 anslagsuppföljning i maj 2010.En känslighetsanalys av valutakursens påverkan på utgiften ger att om euron blir en krona billigare skulle det genom de krav som ställs på Sverige, allt annat lika, innebära att prognosen minskar med 25 miljoner kronor i början av prognosperioden och 27 miljoner kronor för Volym- och strukturförändringar Den största påverkan på prognosen har debiteringstakten för Pensionärsvård. Utgiften för 2010 minskar med nästan 102 miljoner kronor, varav en förskjutning framåt i tiden avseende planerade utbetalningar till Frankrike och Grekland tillsammans motsvarar cirka 96 miljoner kronor. Antalet inkomna skuldmånader för pensionärsvård har dock ökat för länderna vilket har gett en liten ökning av prognosen, denna effekt är som störst 2010 för att sedan minska allt eftersom under prognosperioden. Anledningen till att utgiften för turistvård beräknas bli högre än tidigare prognostiserat för 2010, 2011 och 2012 beror på ett ökat antal inkomna fakturor. Sjuk- och tandvårdstjänster bidrog till en minskning av prognosen på grund av en nedskrivning av volymökningsfaktorn. 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Medelsbehovet för bilstöd år 2010 beräknas till 274,6 miljoner kronor. Anslaget och tilldelade medel för bilstöd är 256 miljoner kronor Det finns en anslagskredit på 7,7 miljoner kronor, dessa tillsammans med anslaget på 256 miljoner kronor utgör tillgängliga medel på 264 miljoner kronor. Det beräknade medelsbehovet överstiger tillgängliga medel med 10.9 miljoner kronor. Vid en anslagsnivå på 256 miljoner beräknas tillgängliga medel inklusive anslagskredit vara förbrukade i mitten av december. Det innebär att Försäkringskassan i så fall får stoppa utbetalningen av bilstöd. Analys Då en ökning av utbetalningar av bilstöd ägt rum med 33 procent för första halvåret 2010 har prognosen korrigerats för resten av Ökningen består främst av att utgifterna för anpassningsbidrag ökat vilket legat till grund för att prognosen höjts för både antalet anpassningsbidrag samt utbetalt medelbelopp. Utbetalningarna för grundbidraget ökade också, därför har en liten höjning av prognosen gjorts även för grundbidraget. Antalet grundbidragsärenden har höjts ganska markant under första halvåret 2010, men denna förändring får inte samma genomslag för prognosen då totalsumman för 24

25 varje ärende är maximalt kronor. Medelbeloppet för första halvåret 2010 har använts för att beräkna kostnaden för juli t.o.m. december 2010, vilket resulterat en ökning av prognosen med cirka 42 miljoner kronor. Utgiften för anpassningsbidraget beräknas bli knappt 169 miljoner kronor för För grundbidraget är motsvarande siffra drygt 95 miljoner kronor samt för anskaffningsbidraget beräknas utgiften hamna på lite drygt 9,4 miljoner kronor. Ökningen av utgifterna som inträffat, beror dels på en fördröjning av den tidigare prognostiserade ökningen, som har sin grund i en regeländring som trädde i kraft 1 januari 2007 och dels på grund av ökade priser på fordonsanpassning. Osäkerheten är dock stor om ökningen även kommer att fortsätta för åren Därför har endast en liten höjning av prognosen gjorts för de åren. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +18,1 +1,7 +3,4 +3,6 +3,6 Ändrade makroekonomiska antaganden KPI förändringar sänker prognosen från 2011 och framåt. Volym- och strukturförändringar Antalet grundbidrag har tillfälligt justerats upp för När utfallet för hela 2010 finns kan en bättre prognos för resterande prognosperiod lämnas. De prognostiserade utgifterna för anpassningsbidrag och grundbidrag har justerats upp, speciellt anpassningsbidraget vars prognostiserade utgifter ökat med 13 procent för

26 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Antalet personer som har rätt till assistansersättning, behovets omfattning mätt i assistanstimmar per vecka och beviljad ersättning per timme är faktorer som styr utgifternas storlek. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes. Likaså har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka och person ökat. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed ökat kraftigt. Mellan 1998 och 2009 ökade antalet personer med assistansersättning från till Ökningen var som högst under , därefter har ökningstakten avtagit. Under prognosperioden beräknas ökningen fortsätta men i en lägre takt. Ökningen väntas bli cirka 230 personer i genomsnitt per år. Antalet ersatta timmar per person och vecka har ökat från 78 till 110 timmar mellan 1998 och 2009 och förväntas fortsätta öka under prognosperioden med cirka 2 timmar per år. I takt med att antalet personer som beviljas assistansersättning ökar så ökar också utgifterna. Under perioden ökade utgifterna för assistansersättningen med i genomsnitt cirka 15 procent per år. Under prognosperioden beräknas en fortsatt ökning men med en lägre utvecklingstakt än tidigare (cirka 7 procent per år i genomsnitt). Den avtagande takten beror främst på den avtagande ökningstakten för antalet personer som beviljas förmånen. Genomgående är det något fler män än kvinnor som har assistansersättning förutom i åldersgruppen över 65 år där kvinnorna är fler. År 2009 var cirka 53 procent av de assistansberättigade män, en fördelning som i stort sett varit konstant sedan Män beviljas också i genomsnitt fler timmar per vecka än kvinnorna. Denna fördelning beräknas bestå under prognosperioden. Den 1 juli 2008 infördes en bestämmelse om att assistansersättning endast utbetalas under förutsättning att den används för att köpa personlig assistans av någon som anordnar sådan, t.ex. kooperativ, företag eller kommun, eller för att avlöna egna personliga assistenter. Samtidigt infördes en bestämmelse om att den ersättningsberättigade som inte har använt hela assistansersättningen för att köpa assistans eller betala kostnader för personliga assistenter ska återbetala den överskjutande delen till Försäkringskassan. De nya reglerna tillämpas på assistansersättning som beviljas för tid efter ikraftträdandet. 5 Året då regelverket ändrades till att tillåta personer behålla assistansersättning efter fyllda 65 år. 26

27 En önskad konsekvens är att de ersättningsberättigade i ökad grad kommer att välja assistansanordnare utifrån kvalitén i stödet och servicen de erbjuder. Detta kan leda till ökad konkurrens mellan assistansanordnare. I nuläget är bedömningen av regeländringarna att de inte motiverar någon ändring av utgiftsprognosen under de närmaste åren. Den parlamentariska LSS-kommittén lämnade sitt slutbetänkande under augusti Förslagen kan på sikt komma att påverka utgifterna för den statliga assistansersättningen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,1 0,6 +0,1 +0,3 0,0 Volym- och strukturförändringar Förändringarna i prognosen i jämförelse med föregående prognos beror på nya förväntningar om schablonbeloppen samt en lägre förväntad personstock. Ändringarna på schablonbeloppen (minskat för 2011 och ökat för ) är en direkt följd av nya prognoser för timlöneökningen från Konjunkturinstitutet. 27