Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 5 Tandvårdsersättning :3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :8 Sjukvård i internationella förhållanden :7 Bilstöd till personer med funktionshinder :8 Kostnader för statlig assistansersättning...19 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Försäkringskassan :7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..61 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 20:1 Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd...68 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...69 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 21:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd till barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :7 Pensionsrätt för barnår :8 Bostadsbidrag...96 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde Bilaga 1 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 2 Månadsfördelade prognoser för 2008 Bilaga 3 Försäkringskassans utgiftsprognos augusti 2008, diagram Bilaga 4 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 ska Försäkringskassan senast den 1 augusti 2008 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. 550 Miljarder kronor Övriga förmåner Ersättning vid arbetsoförmåga Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 440,5 miljarder kronor år 2008 till 492,5 miljarder kronor år Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Denna ökning beräknas till 25,6 procent, från 202,7 miljarder kronor år 2008 till 254,6 miljarder kronor år Utgifterna för ersättning vid arbetsoförmåga beräknas minska under hela prognosperioden, från 106,8 miljarder kronor 2008 till 95,5 miljarder kronor För övriga förmåner beräknas utgifterna öka under prognosperioden. 3

4 I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,9 Anslagna medel 243,1 Summa tillgängliga medel 242,2 Prognos, sakanslag 237,8 242,2 237,5 237,8 Avvikelse från anslagna medel 5,3 Avvikelse från tillgängliga medel 4,4 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 202,7 220,0 236,9 254,6 Summa utgifter 440,5 462,2 474,5 492,5 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2008 är 243,1 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 237,8 miljarder kronor. Detta är 5,3 miljarder kronor, eller 2,2 procent, lägre än anslagna medel. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 202,7 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2008 därmed till 440,5 miljarder kronor. Behov av tilläggsanslag för 2008 Av prognoserna för budgetåret 2008 framgår preliminärt om tillgängliga medel beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2008 som återfinns sist i dokumentet anges för varje anslag och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tillgängliga medel för För budgetåret 2008 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tillgängliga medel, miljoner kr Överskridande av anslagskredit, miljoner kr 13:8.1 Sjukvård i internationella förhållanden 43,8 4,3 19:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning 2,6 0,4 Summa 46,4 4,7 4

5 I Försäkringskassans budgetunderlag , daterat , hemställdes om tilläggsanslag för år 2008 för anslagsposten Sjukvård i internationella förhållanden. Av beräkningarna i denna rapport framgår att behov av tilläggsanslag kvarstår, dock med ett lägre belopp samt att även anslagsposten Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning beräknas överskrida tilldelade medel. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse till regeringen hemställa om tilläggsanslag för Jämförelse med föregående prognos I tabellerna nedan redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 9 maj. Prognoserna har sammantaget höjts för hela prognosperioden. Ändrade makroekonomiska antaganden har sammantaget haft en höjande effekt på sakanslagen för samtliga år, det är främst Konjunkturinstitutets (KI) höjda antaganden om prisbasbelopp som inverkat. Den sänkta timlöneutvecklingen har dock haft en sänkande effekt för prognoserna för bland annat föräldraförsäkringen och för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten har det sänkta antagandet för inkomstindex sänkt prognosen främst för Förändringarna i volym och struktur har sammantaget haft en höjande effekt. Främst är det prognoserna för sjukpenning som har höjts. Den nya befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån (SCB) har höjt prognoserna inom föräldraförsäkringen och för barnbidrag. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent +0,2 +1,0 +0,6 +0,1 5

6 I tabellen nedan redovisas en jämförelse med prognoserna som lämnades till regeringen den 9 maj för de förmåner som finansieras med anslag, dvs. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte. Jämförelse med föregående prognos, försäkringsförmåner med anslag. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent +0,4 +1,5 +1,2 +0,9 Prognosändringar inom olika försäkringsområden Prognosen för tandvårdsförmåner är höjd beroende på att inflödet av begäran om förhandsprövningar blev högre under första halvåret 2008 än vad som beräknades i föregående prognos. Detta höjer prognosen särskilt för 2009 med 0,2 miljarder kronor eftersom utgifterna kommer med en viss fördröjning. Prognoserna för sjukpenning höjs nu för hela prognosperioden, med 1,6 miljarder kronor för 2008, 3,3 miljarder kronor 2009, 2,0 miljarder 2010 och 2,4 miljarder Justeringarna av prognosen beror framför allt på att Försäkringskassan nu inte längre bedömer att ett ökat flöde från långa sjukfall till sjukersättning kommer ske under 2008 samt på att det lägre antalet nybeviljade sjukersättningar inte bedöms komma att kompenseras av ett ökat övrigt utflöde. Därmed förväntas fler bli kvar i långa sjukfall och färre får sjukersättning än vad som beräknades i den förra anslagsuppföljningen. Från 2010 reduceras antalet långa sjukfall dock av den bortre gränsen i den förlängda sjukpenningen vilket förklarar att bedömningen av det samlade ohälsotalet vid prognosperiodens slut ligger fast. Prognosen för aktivitets- och sjukersättning har sänkts främst beroende på att flödet från sjukpenning beräknas bli mindre än vad som tidigare antagits, men också beroende på att inflödet beräknas bli lägre till följd av det striktare regelverket för dem med aktivitetsersättning. Sänkningarna motverkas dock av att KI har höjt antagandet om prisbasbeloppet vilket höjer prognosen. Sammantaget är prognosen i stort sett oförändrad för men sänkt med 0,6 miljarder 2010 och med 1,7 miljarder Den sänkta prognosen medför att även prognoserna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar påverkas och de sänks därför för hela prognosperioden. 6

7 Prognoserna för garantipension till ålderspension har höjts med 0,2 miljarder, 0,4 miljarder och 0,5 miljarder kronor för åren Det är främst en konsekvens av ändrade antaganden om prisbasbelopp och inkomstindex. Prisbasbeloppet beräknas nu bli högre för och inkomstindex lägre för de två sistnämnda åren. De ändrade makroekonomiska antagandena har haft en sänkande effekt på prognoserna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 2010 och Antalet med tidigt uttag beräknas bli fler än enligt föregående kvartalsuppföljning vilket haft en höjande effekt. Effekten blir sammantaget en höjning av prognoserna med 0,9 miljarder och 0,3 miljarder för 2009 respektive 2010 och en sänkning med 1,6 miljarder kronor för Den lägre inkomstrelaterade pensionen har en höjande effekt på prognosen för bostadstillägg till pensionärer för 2010 och I den nya befolkningsprognosen från SCB är antalet födda barn fler än vad som antogs i föregående befolkningsprognos. Det har föranlett en höjning av prognoserna för barnbidrag för hela prognosperioden. Den nya befolkningsprognosen har en höjande effekt även för föräldraförsäkringen, men den påverkas också av den sänkta timlöneutvecklingen, sammantaget är dock prognoserna höjda för hela prognosperioden. Uppdraget Enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoserna i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 21 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på de olika verksamheterna, förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar och aktiva rehabiliteringsåtgärder, prognostiserat utfall för 2008 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2008 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för

8 I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom politikområdena 13, 16, 19, 20 och 21 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 1. Månadsfördelade prognoser för år 2008 redovisas i bilaga 2. Diagrammet Försäkringskassans utgiftsprognoser augusti 2008 återfinns i bilaga 3. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 4. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för juni i största möjliga utsträckning har använts. Det preliminära ekonomiska månadsutfallet till och med minst juni 2008 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Befolkningsprognos Till beräkningarna har SCB:s befolkningsprognos från 29 maj 2008 använts. I den nya befolkningsprognosen är antalet födda barn fler än vad som antogs i föregående befolkningsprognos. Det har haft en höjande effekt inom området barn och familj. Prognosförutsättningar från Konjunkturinstitutet Från KI har i juni hämtats in aktuella uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 1). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i maj beskrivs nedan. Det högre prisbasbeloppet för har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, garantipension och vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Den sänkta timlöneökningen för år har haft en sänkande effekt på prognoserna för pensionsrätt för barnår och inom föräldraförsäkringen. Inkomstindex beräknas nu bli lägre för vilket har sänkt prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner men höjt prognosen för bostadstillägg till pensionärer. Någon prognos för balanstalet inom ålderspensionssystemet har inte gjorts. Det har vid beräkningen antagits att balanstalet förblir större än 8

9 1,0 under hela prognosperioden och att balanseringen för inkomstpensionssystemet inte aktiveras. Om balanseringen aktiveras, vilket kan ske tidigast från 2010, knyts inkomstpension och tilläggspension till ett balansindex. Utgifterna för inkomstpension och tilläggspension blir i så fall marginellt lägre än enligt beräkningen med i övrigt oförändrade förutsättningar. Höjda antaganden om räntan på sex månaders statsskuldväxlar har påverkat prognoserna för de statliga ålderspensionsavgifterna. SCB har i juli beräknat prisbasbeloppet för 2009 till kronor vilket är 100 kronor högre än KI:s antagande. Det förhöjda prisbasbeloppet för 2009 har beräknats till kronor vilket också det är 100 kronor högre än KI:s antagande. Försäkringskassan har valt att ändå följa KI: s antaganden i sin helhet. Det innebär att prisbasbeloppen som använts i prognoserna för 2009 är för låga. Tabeller Den information som tidigare angavs i den tabell som inledde varje avsnitt i rapporten återfinns nu i stället samlad i en sammanfattande tabell som är placerad sist i rapporten. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2008 anges för varje anslag och anslagspost följande: Kolumnrubrik Ingående överföringsbelopp från år 2007 Anslag år 2008 Tillgängliga medel år 2008 Prognos 2008 Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga medel Högsta anslagskredit Överskridande av anslagskredit Förklaring Under-/överskott från föregående år, hur stort överskott som får föras över regleras av regleringsbrevet Enligt regleringsbrevet Summan av överföringsbelopp och anslag Försäkringskassans utgiftsprognos Differensen mellan anslag och prognos Differensen mellan tillgängliga medel och prognos Enligt regleringsbrevet I de fall prognosen överskrider tillgängliga medel inklusive medgiven anslagskredit anges här hur mycket 9

10 Anslagsposter som är statlig ålderspensionsavgift inleds med samma tabell som tidigare, Översikt av anslagspost. Nedan beskrivs strukturen på den tabellen. Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år 2008 A 1 B 1 C 1 D 2009 E F G 2010 E F G 2011 E F G 1 Fastställd av riksdag eller regering. För år 2008 anges fastställd anslagsbelastning (A), preliminär avgift för året (B) och regleringsbelopp som avser år 2005 (C). Beloppet A är summan av beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2008 (D). För år anges Försäkringskassans prognoser för anslagsbelastning (E) och regleringsbelopp (F) samt prognostiserad avgift för respektive år (G). Beloppen E är summan av beloppen F och G för respektive år. Beloppet F för 2009 är hämtat från Försäkringskassans avstämning av statliga ålderspensionsavgifter för I prognosavsnitten redovisas även tabellen Prognosjämförelse där den nya prognosen jämförs med närmast föregående prognos. I tabellen delas prognosförändringen upp på olika komponenter. Övrigt Ett anslag belastas ofta av flera olika förmåner av olika storleksordning som summeras i bilaga 1. Då kan en förmån som kostar 10 miljarder kronor summeras med en förmån om någon miljon kronor. Någon avrundning sker inte vid dessa summeringar. För att talen i bilagan inte ska skilja sig alltför mycket från talen i anslagsöversikterna görs därför bara små avrundningar vid överföringen till texttabellerna. Därför ser ibland talen i anslagsöversikterna exakta ut trots att det kan finnas vissa osäkerheter. 10

11 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 5 Tandvårdsersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys På grund av införandet av det nya statliga tandvårdsstödet den 1:a juli 2008 väntas utgifterna öka kraftigt under 2008 och särskilt under 2009 jämfört med 2007 för att därefter gå ned till vad som beräknas vara en mer normal utgiftsnivå. Att utgifterna ökar kraftigt under 2009 för att sedan gå ned beror dels på att 2009 är det första helåret med de nya ersättningsreglerna men också på att antalet begäran om förhandsprövning ökade kraftigt under det första halvåret Merparten av utgifterna från dessa förhandsprövningar kommer först Utgifter från det gamla tandvårdsstödet väntas finnas kvar under hela prognosperioden. Utgifterna för det statliga tandvårdsstödet under första halvåret 2008 var miljoner kronor vilket var 9,7 procent lägre än under samma period Den största relativa minskningen jämfört med första halvåret 2007 stod utgifterna för ersättning för protetiska åtgärder utförda på patienter i åldern år för. Minskningen av denna utgiftspost var trendmässig och var särskilt markant under det andra kvartalet Minskningen förklaras förmodligen av att de i denna åldersgrupp med behov av protetiska åtgärder inväntade införandet av det nya högkostnadsskyddet som omfattar hela den vuxna befolkningen över 20 år. Under första halvåret 2008 var utgifterna för protetiska åtgärder för personer äldre än 65 år 8,5 procent lägre än under motsvarande period Denna minskning var dock inte trendmässig utan förklaras snarare av ovanligt höga utgifter under januari 2007 p.g.a. att flera månaders inflöden av förhandsprövningar arbetades av. Nivåmässigt var utgiftsutvecklingen för protetik 65+ relativt stabil under första halvåret Samma resonemang kan till stor del förklara att även bastandvården var lägre under första halvåret 2008 än under Tabellen nedan sammanfattar utgifterna för tandvårdsstödet under januari juni 2008 och jämför med samma period

12 Utgifter för statligt tandvårdsstöd under januari juni 2007 respektive 2008 Beloppen anges i 1000-tal kronor Period Bastandvård Protetik Förhöjd ersättning Bastandvård, 65+ Protetik, 65+ Förhöjd ersättning, 65+ jan juni jan juni Differens i procent 4,9% 29,1% 15,7% 12,8% 8,5% 27,7% Antal förstagångsbegäran om förhandsprövning i åldersgruppen 65+ ökade under första halvåret 2008 och särskilt under juni då ansökningar inkom till Försäkringskassan. Totalt inkom förstagångsansökningar om förhandsprövning under första halvåret 2008 vilket är 49,8 procent fler än under motsvarande period Figuren nedan visar utvecklingen av inflödet av förhandsprövningar under perioden januari 2004 till och med juni I budgetunderlaget räknade Försäkringskassan med en 30-procentig ökning i inflödet och prognosen som lades i maj förväntades ökningen vara 15 procent. Den kraftiga ökningen förklaras förmodligen av att en del försäkrade i åldersgruppen 65+ som väntas utföra omfattande protetiska behandlingar vill passa på att använde de gamla ersättningsreglerna. Om en ansökan om förhandsprövning skickats in innan den 1:a juli har patienten dessutom möjlighet att välja att inte utnyttja en godkänd förhandsprövning, utan i stället begära ersättning under det nya regelverket. Det kraftiga inflödet under andra kvartalet medför att utgiftsprognosen för protetiska åtgärder i gruppen 65+ skrivs upp. Höjningen blir särskilt markant för Antal inkomna förstagångsansökan om förhandsprövning Inkomna fhp 0 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 När denna prognos läggs finns ännu inga data tillgängliga från det nya tandvårdsstödet som började gälla 1 juli. Prognosen för utgifterna från det nya tandvårdsstödet är därför i stort sett oförändrad jämfört med föregående prognos. 12

13 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,1 +3,4 +0,2 +0,7 Volym- och strukturförändringar Inflödet av begäran om förhandsprövningar under första halvåret 2008 blev högre än vad som beräknades i föregående prognos. Detta ökar den förväntade utgiften under hela prognosperioden men särskilt under 2009 eftersom utgifterna kommer med en viss fördröjning. Prognosen har uppdaterats med SCB:s nya befolkningsframskrivning. I den nya prognosen är antal personer i åldersgrupperna år samt 75+ något högre än i föregående prognos vilket ökar den beräknade utgiften för både tandvårdsbidrag och tandvårdsersättning. Övrigt I föregående prognos antogs att det inte skulle finnas några utgifter kvar från det gamla tandvårdsstödet efter I denna prognos har en beräkning gjorts som visar att en viss utgift kan ligga kvar även under Detta höjer prognosen något för :3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. Anslagsbelastningen för 2008 har fastställts till 1,2 miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2008 är 0,6 miljoner kronor. Till denna har regleringsbeloppet för år 2005 om 0,6 miljoner kronor lagts. Prognostiserad avgift för 13

14 2008 är 0,6 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras Anslagsbelastningen för 2009 prognostiseras till 0,8 miljoner kronor. I anslagsbelastningen ingår ett regleringsbelopp för år 2006 om 0,14 miljoner kronor och en prognostiserad avgift för år 2009 om 0,64 miljoner kronor. Analys Prognosen bygger på Socialstyrelsens prognos för utgiften för smittbärarpenning. Den uppgår till 6,5 miljoner kronor för respektive år under Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden för prognosåret Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 1000-tal kronor Differens i procent Analys Den justering av räntan för statskuldsväxlar för år 2008 som gjorts får inget genomslag i prognosen då beloppen är för små. 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Prognosen för 2008 beräknas till 417,5 miljoner kronor, vilket är 43,8 miljoner kronor mer än tillgängliga medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 4,3 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag för 2008 med 43,8 miljoner kronor. 14

15 Analys Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU-länder samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Prognoserna för Sjukvård i internationella förhållanden kommande år är som tidigare osäkra främst beroende på att det även fortsättningsvis är osäkert i vilken takt debiteringen av vården kommer att ske. Utgiften kan avse kostnader för vård utförd flera år tidigare. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Prognos Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Konventionsvård Sverige har ingått konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner med flera länder. Försäkringskassan betalar landstingen för vården och de fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Utfallen under det första halvåret 2008 har varit högre än vad som tidigare prognostiserats. Prognosen höjs därför för innevarande år och förväntas därefter öka med drygt tre procent årligen från 2008 års nivå. Den förväntade ökningen baseras på de senaste årens inflation (KPI för hälso- och sjukvård). Turistvård Vårdkostnaden för turister som söker vård i EU/EES-länder samt Schweiz beräknas främst baserat på storleken på de fakturor som hittills inkommit från dessa länder. I prognosen antas antalet turister öka något de kommande åren och kostnaden har dessutom anpassats till ECB:s inflationsprognos. Pensionärsvård Utgifterna för pensionärsvård följer inte de prognostiserade kostnaderna för densamma, främst beroende på eftersläpningar i debiteringen för vården. Det är därför av väsentlig vikt med goda kostnadsprognoser som underlag till utgiftsprognoserna. En förändring av utgiftsprognosen betyder alltså inte med nödvändighet att bedömningarna i kostnadsprognosen är förändrade. Kostnaden för pensionärsvård prognostiseras till knappt 190 miljoner kronor 15

16 2008 och förväntas därefter öka med fem procent per år. Men utgiften för 2008 beräknas endast bli 139 miljoner kronor. Sjuk- och tandvårdstjänster Intresset för att söka vård i ett annat EU/EES-land och sedan söka ersättning i efterhand med stöd av EG-fördragets artiklar 49 & 50 om fri rörlighet för tjänster har ökat kontinuerligt sedan införandet i början av Antalet beviljade ärenden har planat ut under 2007 men i prognosen för antas att antalet beviljade ärenden kommer att öka något. Kostnaden har anpassats till ECB:s inflationsprognos. Rätten till ersättning för vårdkostnader i ett annat EES-land grundar sig på domstolspraxis. Förslag till direktiv om patientens rättigheter i gränsöverskridande hälso- och sjukvård har lagts fram av EU-kommisionen. Tillsammans med ny svensk lagstiftning kan det på sikt komma att påverka utgifterna för förmånen. Hänsyn till detta har inte tagits i denna prognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 8,9 +6,0 +2,2 +3,0 Ändrade makroekonomiska antaganden De makroekonomiska faktorer som påverkat prognosen är förändringar i valutan och antagandet om ECB:s inflationsprognos från andra kvartalet 2008 som sänkt respektive höjt prognosen för hela prognosperioden. Den 30 maj i år godkändes i Revisionskommittén nya schablonbelopp för ett flertal länder. De nya schablonbeloppen har ännu inte publicerats i Europeiska unionens officiella tidning och får således ännu inte användas vid återbetalning av vårdförmåner. Försäkringskassan har dock valt att använda dessa schablonbelopp i prognoserna för åren , eftersom en publicering väntas inom kort. De nya schablonbeloppen för pensionärsvård har sänkt prognosen något för alla år. 16

17 Volym- och strukturförändringar Utfallet per månad avseende konventionsvård varierar kraftigt. Utfallet för första halvåret 2008 blev högre än vad som prognostiserats tidigare vilket har föranlett en höjning av prognosen för samtliga år. Prognosen för turistvård är kraftigt sänkt för 2008 till följd av bland annat ändrade antaganden om debiteringstakten. De fordringar som inkommit till och med 30 juni 2008 ska betalas under De uppgår till ett lägre belopp än vad som tidigare prognostiserats. Prognosen för 2009 och framåt är fortsatt väldigt osäker. Förändrat antal bosättningsmånader har sänkt prognosen för pensionärsvård för samtliga år. Förändrade antaganden om debiteringstakten har sänkt prognosen för 2008 och höjt den för Flera länder som tidigare prognostiserats inkomma med räkningar under första halvåret 2008 har inte gjort det alls eller hittills inkommit med färre skuldmånader än beräknat. Detta får till följd att utgifter förskjutits till Utfallet per månad avseende sjukvårdstjänster varierar kraftigt. Utfallet för första halvåret 2008 blev högre än vad som prognostiserats tidigare vilket har föranlett en höjning av prognosen för samtliga år. 16:7 Bilstöd till personer med funktionshinder Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Minskningen av antalet grund- och anskaffningsbidrag förväntas fortsätta även under Antalet utbetalningar av grundbidrag minskade successivt under 2007, från drygt 500 under det första kvartalet till cirka 250 under årets sista kvartal. Under det första halvåret 2008 var antalet utbetalningar knappt 600 mot 1000 under första halvåret Under år 2007 beviljades grundbidrag vilket är en minskning från 2006 då beviljades. Främst är det antalet återbeviljade bilstöd som minskat. Det är en följd av regeländringen från 2007 som innebar att bilstöd kan återbeviljas först efter nio år mot tidigare efter sju år. Även antalet helt nybeviljade bilstöd har minskat något mellan 2006 och 2007, från 818 till 649. Från och med år 2009 beräknas utbetalningar av bilstöd börja öka igen på grund av att allt fler bilstödsmottagare har haft sin bil i nio år och därmed kan återansöka om bilstöd. 17

18 Utgiften för grund- och anpassningsbidrag beräknas öka från och med 2009 och fortsätta att öka under hela prognosperioden. Däremot förväntas utgiften för de inkomstprövade anskaffningsbidragen fortsätta att minska på lång sikt. Prognosen är behäftad med osäkerhet vad avser bedömningen av antalet helt nybeviljade ärenden samt antalet anpassningsbidrag och reparationer. Försäkringskassan genomför för närvarande en nulägesanalys av den koncentrerade handläggningen av bilstöd till Västervik. Slutsatser från utvärderingen kan lämna förklaringar till utvecklingen under det senaste året samt ge underlag till kommande prognoser. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,9 0,8 0,4 0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för utvecklingen av KPI, vilket har höjt bilstödsprognosen för hela perioden. KPI används för att bedöma ökningen av medelbeloppet för anpassningsbidraget. Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet anpassningsbidrag har höjts för 2008, detta mot bakgrund av utfall för 2007 och Medelbeloppet för grundbidrag bedöms därtill nu bli något lägre från och med

19 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Antalet personer som har rätt till assistansersättning, behovets omfattning mätt i assistanstimmar per vecka och beviljad ersättning per timme är faktorer som styr utgifternas storlek. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes. Likaså har antalet beviljade timmar per vecka och person ökat. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed ökat kraftigt. Mellan 1998 och 2007 ökade antalet personer med assistansersättning från till De senaste åren har ökningen varierat med mellan 700 och 900 personer per år. Antalet ersatta timmar per person och vecka har nästan fördubblats mellan 1998 och 2007, från cirka 78 till 150 timmar. Genomgående är det fler män än kvinnor som får assistansersättning förutom i åldersgruppen över 65 år där kvinnor dominerar. År 2007 var 52,7 procent män och 47,3 procent kvinnor av dem med assistansersättning, en fördelning som i stort sett varit konstant sedan Män beviljas också fler antal timmar i genomsnitt. I takt med att antalet personer som beviljas assistansersättning ökar så ökar också utgifterna. Den procentuella ökningen av kostnaderna för assistansersättningen har varierat med mellan 13 och 20 procent mellan åren. Ökningstakten när det gäller såväl antal personer som antal timmar per person har dock dämpats de senaste åren men det handlar fortfarande om kraftiga ökningar. Det som orsakar den kraftiga utgiftsökningen är framför allt att fler ansöker om och blir berättigade till assistansersättning samt att behovet av assistans bedöms större än tidigare. Den regeländring som infördes 2001 som innebär att man får behålla assistansersättningen efter 65 års ålder inverkar också. Ökningstakten beräknas avta under prognosperioden men kostnaderna beräknas försätta öka. Antalet assistansberättigade beräknas öka med 3,3 procent år 2008 och 2,1 procent år Det beräknas att antalet beviljade assistanstimmar per månad och person i genomsnitt kommer att öka med 2,2 procent för varje år. Den 1 juli 2008 infördes en bestämmelse om att assistansersättning endast utbetalas under förutsättning att den används för att köpa personlig assistans av någon som anordnar sådan, t.ex. kooperativ, företag eller kommun, eller för att avlöna egna personliga assistenter. Samtidigt infördes en bestämmel- 19

20 se om att den ersättningsberättigade som inte har använt hela assistansersättningen för att köpa assistans eller betala kostnader för personliga assistenter ska återbetala den delen till Försäkringskassan. De nya reglerna ska tillämpas på assistansersättning som beviljas för tid efter ikraftträdandet. Hur stora de ekonomiska effekterna kommer att bli genom denna ändring är svårt att beräkna. En trolig konsekvens är att de ersättningsberättigade i ökad grad kommer att välja assistansanordnare utifrån kvalitén i stödet och servicen de erbjuder. Detta kan leda till ökad konkurrens mellan assistansanordnare. Den preliminära bedömningen av regeländringarna är att de inte motiverar någon ändring av utgiftsprognosen under de närmaste åren. Den parlamentariska LSS-kommittén kommer att lämna sitt slutbetänkande i slutet av augusti Förslag i detta kan (om de genomförs) på sikt komma att påverka utgiftsutvecklingen för den statliga assistansersättningen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,3 0,4 0,3 0,3 Volym- och strukturförändringar Utfallet under andra kvartalet 2008 har blivit något lägre än vad som antogs i föregående prognos. Det gäller både antalet assistanstimmar och antalet personer. Sänkningen av prognosen är en följd av detta. 20

21 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utveckling av anslagsbelastningen för de större anslagsposterna inom ohälsoområdet år Stor och uthållig minskning av ohälsotalet vilken från 2009 främst beräknas bero på utvecklingen inom sjukersättningen Sedan halvårsskiftet 2008 gäller nya regler för att få ersättning från sjukförsäkringen. Detta gäller både för sjukpenningen och för sjukersättningen. Syftet med förändringarna är att sjukskrivna snabbare ska kunna återvända till arbetslivet och att minska antalet personer som kanske redan från relativt unga år hamnar i permanent utanförskap. Förändringarna innebär nya och stora svårigheter att göra prognoser för de kommande årens försäkringsutgifter. Försäkringskassans handläggare kommer att få göra bedömningar enligt andra riktlinjer än tidigare, och delvis i dimensioner som tidigare inte funnits eller varit lika framträdande. I flera avseenden gäller det avvägningar där det saknas erfarenhet, praxis och vägledande prejudikat. Det ligger också i sakens natur att det finns oklarheter och tolkningsproblem med en ny lagstiftning på ett område som detta, där gränsdragningsfrågorna under alla omständigheter är svåra. En komplikation är att lagstiftningen ska integreras av flera aktörer även utanför Försäkringskassan, däribland sjukvården, Arbetsförmedlingen, arbetsgivarna och den försäkrade själv. Sedan Försäkringskassans anslagsuppföljning i maj har utfallet för tre nya månader publicerats och den pågående minskningen av ohälsotalet både fortsätter och förstärks. Fortfarande minskar sjukfallsdelen av ohälsotalet snabbast ( 1,5 dagar i juni) men minskningstakten för SA-delen har ökat ( 0,5 dagar i juni). Under prognosperioden beräknas just minskningarna av sjukersättningsbeståndet komma att bli den drivande kraften bakom den fortsatta ohälsotalsminskningen. SA-delen beräknas minska allt snabbare som en följd både av nuvarande utveckling och av det nya regelverket. Ohälsotal utfall och prognos i augusti Aktivitets- och 27,9 28,9 28,8 28,6 27,9 26,6 24,6 22,5 sjukersättning Sjukpenning 13,6 11,6 10,5 9,1 7,7 7,0 5,8 5,9 Rehabpenning 0,9 0,7 0,6 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 Summa 42,4 41,3 39,9 38,2 36,0 34,1 30,7 28,7 21

22 Beräknade utgifter för de större anslagen inom ohälsoområdet (inklusive statlig ålderspensionsavgift). Miljarder kronor Utfall Prognos 2007 Sjukpenning 29,2 24,8 22,9 19,7 20,5 Rehabiliteringspenning 1,6 1,2 1,2 1,0 1,0 Aktivitets- och sjukersättning 68,3 68,0 68,2 65,0 62,0 Summa 99,1 94,0 92,3 85,7 83,5 Jämfört med den förra anslagsuppföljningen beräknas ohälsotalsminskningen bli något långsammare under 2008 och 2009 men större 2010 och Resultatet blir att ohälsotalet 2011 även i föreliggande prognos beräknas ligga omkring 29 dagar. Utgiftsminskningen mellan 2007 och 2011 beräknas till närmare 14 miljarder kronor. Justeringarna av prognosen beror framför allt på att Försäkringskassan nu inte längre bedömer att ett ökat flöde från långa sjukfall till sjukersättning kommer ske under 2008 samt på att det lägre antalet nybeviljade sjukersättningar inte bedöms komma kompenseras av ett ökat övrigt utflöde. Därmed förväntas fler bli kvar i långa sjukfall och färre får sjukersättning än vad som beräknades i den förra anslagsuppföljningen. Från 2010 reduceras antalet långa sjukfall dock av den bortre gränsen i den förlängda sjukpenningen vilket förklarar att bedömningen av det samlade ohälsotalet vid prognosperiodens slut ligger fast. Osäkerheten i beräkningen är fortsatt stor, framför allt för att de nya reglerna inte hunnit verka ännu och ingen enighet råder om hur stor effekt de bör få ens på sikt. Ett exempel på denna osäkerhet är antagandet om att omkring hälften av den grupp som med dagens regelverk beviljas sjukersättning kommer uppfylla kriterierna för den nya varaktiga sjukersättningsförmånen. Vissa bedömare har uppskattat att denna andel på sikt skulle kunna visa sig ligga närmare 30 procent av den nuvarande gruppen. Med ett sådant antagande skulle omkring färre ha sjukersättning 2011 än i denna prognos vilket endast delvis skulle kompenseras av att fler skulle bli kvar i långa sjukfall. Den samlade effekten på ohälsotalet skulle vara att detta för år 2011 hamnade omkring 1,5 dagar lägre än i föreliggande prognos. Andra typer av osäkerheter, vilka diskuteras mer nedan, är vad effekten av vad en eventuell framtida försämring av situationen på arbetsmarknaden skulle innebära samt vad en långsiktig jämviktsnivå för sjukfrånvaron borde kunna ligga på. Samtidigt som osäkerheten är stor bedömer inte Försäkringskassan att den generella bilden av en fortsatt betydande minskningen av ohälsotalet kan komma att ändras i något rimligt scenario för de närmaste åren. Den snabba minskning av antal startade sjukfall som skett under de senaste två åren innebär en mycket stark tendens till fortsatta minskningar av antalet längre fall. Till detta kommer den bortre gränsen för förlängd sjukpenning från Med antagande om att rehabiliteringskedjan skulle bli helt utan effekt 22

23 för andelen sjukfall som avslutas kring 90, 180 och 365 dagar samt om antal startade sjukfall inte stabiliseras från 2009 utan i stället ökar med 10 procent om året redan från detta år skulle med i övrigt bibehållna antaganden antal nettodagar i sjukfall ändå minska med 15, 18 respektive 24 procent jämfört med Även i ett dylikt scenario skulle den nuvarande minskningen av sjukfallen alltså brytas först I detta scenario skulle ohälsotalet för 2011 hamna på 30 dagar. Allmänna omvärldsförutsättningar Bland förändringarna i sjukförsäkringens regelsystem finns inget som direkt kan förmodas få effekter på inflödet av nya sjukskrivningsfall. Här finns emellertid en annan osäkerhet, nämligen fortsättningen av den nedåtriktade trend som sedan 2002 präglat inflödet. Denna trend har delvis att göra med en ändrad samhällsattityd till sjukskrivning och mer stringent regeltillämpning hos Försäkringskassan. Tidigare kan sjukförsäkringen ibland ha setts som en lösning på problem som individen råkade ut för, både i arbetslivet och i den privata sfären (Socialförsäkringsutredningen, SOU 2006:86, s. 54). Att sjukförsäkringen mer kommit att nyttjas i enlighet med lagstiftarens intentioner har understötts av vissa regeländringar, exempelvis att arbetslösas sjukpenning begränsats till den högsta möjliga nivån i a-kassan. Ett aktuellt prognosproblem består i att avgöra om den attitydbetingade utvecklingen nått sitt slut eller om den kan fortsätta längre. I detta sammanhang är frågan om sjukskrivningarnas konjunkturberoende viktig. Alltsedan 1970-talet fram till ungefär 2004 fanns ett ganska tydligt beroende mellan läget på arbetsmarknaden och sjukfrånvaron. När arbetsmarknadsläget var gott var sjukfrånvaron hög och omvänt. Sambandet har tolkats så att anställda i goda tider kunde ha en högre sjukfrånvaro, eftersom risken var liten att deras ställning i arbetslivet försvagades. I dåliga tider kändes det däremot angeläget att visa upp hög närvaro. Sambandet behöver inte ha begränsats till enbart kort frånvaro. Benägenheten att snabbt komma tillbaka till arbetet efter en längre sjukdomstid kan även den vara beroende av konjunkturläget. Sjukfrånvarons historiska botten (till dags dato) inträffade 1996/97 samtidigt med det sämsta arbetsmarknadsläget sedan 1930-talet. För närvarande är vi åter nära denna låga sjukfrånvaronivå, men vid ett avsevärt bättre konjunkturläge. Det är tydligt att den kraftiga förändringen i attityder och sjukskrivningspraxis åtminstone tillfälligt fått övertag över benägenheten att i goda arbetsmarknadslägen få mer omfattande sjukskrivningar. En svår fråga är vad som skulle ske om den nu inledda konjunkturförsvagningen leder till minskad sysselsättning och större arbetslöshet. En möjlighet är att sjukskrivningarna påverkas ytterligare nedåt, om det första av de båda nämnda mönstren alltjämt har kvar någon styrka. Men det kan också tänkas att det sambandet försvagats starkt av attitydförändringar och effektivare sjukskrivningspraxis att det inte finns kvar några marginaler för detta slags sjukfrånvarobeteende. Återstår den andra och motsatta effekten, att sjukförsäkringen utsätts för ökat kostnadstryck när fler arbetslösa som dessutom i 23

24 ökad utsträckning lämnat arbetslöshetskassorna söker försörjning. Svaret beror, förutom graden av arbetsmarknadens eventuella försvagning, på Försäkringskassans och sjukvårdens förmåga att fylla sin grindvaktsfunktion. De nya reglerna innehåller en rehabiliteringskedja som innebär att efter tre månaders sjukskrivning ska beaktas om den anställde kan få omplacering hos arbetsgivaren, och efter sex månader ska prövas om den försäkrade har förmåga att utföra något annat arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Vid denna bedömning ska inte längre ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet, m.m. få beaktas. Inte heller är det avgörande om ett sådant lämpligt arbete faktiskt erbjuds den försäkrade. Det kan alltså bli fråga om arbetslöshet till dess att ett sådant arbete blir ledigt. Detta innebär att utvecklingen på arbetsmarknaden inte ska ha någon betydelse för bedömningen av rätten till sjukpenning, även om det i praktiken inte kan uteslutas att utfallet i enskilda ärenden beror på om det är gott om eller ont om lämpliga arbeten. Påpekas kan att arbetsmarknadsläget är av intresse även när det gäller personer som efter ett antal månader återgår till den tidigare arbetsgivaren. Om det inte råder brist på arbetskraft är det troligt att den sjukskrivne redan har ersatts av en vikarie, som i sin tur riskerar arbetslöshet om rehabiliteringsprocessen blir framgångsrik. Arbetsgivarens ansträngningar i rehabiliteringskedjan kan också vara beroende av den konkreta aktuella personalsituationen på arbetsplatsen. Sammantaget kan alltså sägas att sjukförsäkringen i praktiken aldrig kan ses som helt isolerad från utvecklingen på arbetsmarknaden. Efter ett år upphör rätten till ordinarie sjukpenning med 80 procents ersättningsgrad. Undantag kan göras då det finns synnerliga skäl, dvs. vid mycket allvarliga sjukdomar. Dessa undantag har i denna prognos bedömts bli mycket få. Emellertid har en ny förmån, benämnd förlängd sjukpenning, införts, som efter särskild ansökan kan utbetalas efter ett år och under högst ytterligare 18 månader. Ersättningsgraden är 75 procent. Den maximala sjukskrivningstiden inom den allmänna försäkringen blir således 2,5 år (om man bortser från den ovannämnda undantagsvisa fortsatta sjukpenningen). Den förlängda sjukpenningen kan ses som ett substitut för den tidsbegränsade sjukersättningen, som samtidigt har avskaffats. För en person som efter 2,5 år inte är arbetsför återstår inom sjukförsäkringens ram i princip endast möjligheten (varaktig) sjukersättning. För att få sådan krävs emellertid en stadigvarande (för all framtid) arbetsoförmåga. För personer som fortfarande saknar arbetsförmåga, men där oförmågan inte bedöms som stadigvarande, återstår i huvudsak bara ekonomiskt bistånd från kommunen som källa till försörjning med allmänna medel. I prognoshänseende är det, som nämnts ovan, svårt att avgöra hur många personer som kommer att bedömas bli berättigade till den nya varaktiga sjukersättningen, som övergång från en tidigare beviljad tidsbegränsad 24

25 sjukersättning eller från någon av sjukpenningens former. Även här har utvecklingen på arbetsmarknaden sin tänkbara betydelse. Personer som varit borta från arbetslivet under lång tid kan i många fall vara mindre attraktiva att anställa. Med en svag reguljär arbetsmarknad kan det bli ett stort antal vars fortsatta möjligheter att försörja sig genom arbete eller alls försörja sig är beroende av om fungerande alternativa arbetsmarknader kan skapas. Inledningsvis, innan en tydlig praxis enligt det nya regelverket utarbetats, kan även omfattningen och innehållet i sådana arbetsmarknader få effekt för utflödet från både långa sjukfall och tidsbegränsad sjukersättning. Det vore önskvärt att kunna ange en framtida jämvikts- eller normalnivå för den försäkringsersatta ohälsan, sedan regelförändringarna nått sin fulla effekt. Även detta är emellertid besvärligt. En möjlighet vore att studera länder på jämförbar levnadsstandard, bland vilka de flesta också har tidsgränser på 1 3 år. Den stora svårigheten är att länderna skiljer sig kraftigt i andra avseenden. De flesta saknar exempelvis, i motsats till Sverige, bortre parenteser i arbetslöshetsersättningen. Det är också betecknande att Sverige har haft högre sjukfrånvaro men lägre arbetslöshet än många sådana länder. Sverige har högre sysselsättningsgrad i högre åldrar än de flesta andra länder. Detta är i sig en delförklaring till att sjukfrånvaron är hög. Även förtidspensionsfrekvenserna är höga i Sverige vid internationell jämförelse. Andra länder t.ex. de övriga nordiska har nämligen möjlighet till tidig ålderspension i olika former, utan att ålderspensionen utsätts för så kraftig livsvarig nedräkning. I Danmark finns s.k. efterlön, som innebär möjlighet att under vissa intjänandevillkor sluta arbeta vid 60 års ålder med förmånlig ersättning fram till pensionsåldern. Under senare år har villkoren försämrats något, men efterlönen är fortfarande populär. I Finland har personer som fyllt 57 år beviljats tilläggsdagar i arbetslöshetsförsäkringen, följd av s.k. arbetslöshetspension, som ett sätt att lämna arbetslivet tidigt. Härtill kommer en generell möjlighet att ta ut den vanliga ålderspensionen vid 62 års ålder. Arbetslöshetspensionen har dock på senaste tid avskaffats för personer födda 1950 eller senare; dessa kommer enbart att få dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen. Norge har en hög formell pensionsåldern (67 år). Vid sidan om detta finns möjlighet till förtidspension på grund av ohälsa samt avtalsenlig pension (AFP) i åldern år. Denna ger en ersättning som t.o.m. överstiger vad den lagstadgade försäkringen skulle ha utbetalt vid 67 års ålder. Den minskar alltså drivkraften till arbete efter 62 års ålder, och det har därför föreslagits att göra om denna del av ålderspensionssystemet för att i viss mån efterlikna Sveriges reformerade allmänna system. I Sverige görs vid tidigt uttag (som kan ske tidigast vid 61 års ålder) en nedräkning av pensionen i förhållande till 65-årspensionen med hänsyn till den längre förväntade återstående livslängden. Sammantaget kan därför sägas att sjukförsäkringens plats inom respektive välfärdsstat måste beaktas för att kunna dra relevanta lärdomar från andra 25