Rehabiliterande förhållningssätt att tillvarata det friska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliterande förhållningssätt att tillvarata det friska"

Transkript

1 Rehabiliterande förhållningssätt att tillvarata det friska

2

3 Rehabiliterande förhållningssätt att tillvarata det friska

4 Malmö stad :a upplagan KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Innehållet i denna bok får varken helt eller delvis kopieras utan upphovsrättsinnehavarens skriftliga tillstånd. Följande personer har sammanställt materialet: Malin Björk, leg arbetsterapeut, Anna Lidh, leg arbetsterapeut och Gunilla Lindström, leg sjukgymnast. Grafisk form: Lisa Janzon, Malmö stad Foto omslag: Pär Lindblad Tryck: Elanders Berlings AB ISBN 13:

5 Innehåll Inledning... 5 Bakgrund, syfte och mål med utbildning och utbildningsmaterial. Rehabilitering... 6 Inledande text som beskriver rehabilitering och klargör de olika begrepp som rör rehabilitering. Rehabiliteringsprocessen... 8 Fallbeskrivning Helga. Individens möjligheter till rehabilitering. Hur de fysiska, psykiska och sociala möjligheterna påverkar rehabiliteringsprocessen. Det normala åldrandet och fallprevention Fallbeskrivning Eskil. Hur sociala förluster påverkar individens motivation och upplevelse av hälsa. Funktions- och aktivitetsförmåga vid höftfraktur. Förebyggande av fallskador. Att drabbas av sjukdom Fallbeskrivning Gunnar. Att finna vägen till ett fungerande liv efter att ha drabbats av en stroke. Självständighet och delaktighet Fallbeskrivning Elvi. Hur olika förhållningssätt påverkar individens möjlighet till självständighet och delaktighet. Rehabiliterande förhållningssätt i organisationen Sammanfattning av ett rehabiliterande förhållningssätt och hur det kan utvecklas i organisationen. Faktadel Samlad fakta om rehabiliteringsbegrepp, funktions- och aktivitetsförmåga vid skador och sjukdomar, samt fallprevention. 3

6 4

7 Inledning Detta utbildningsmaterial är resultatet av Malmö stads satsningar inom Kompetensstegen. Kompetensstegen är en flerårig nationell satsning från regeringen. Målet är att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre. Utgångspunkten är att inspirera och uppmuntra till ökat kvalitetsarbete genom kompetensutveckling hos personalen. I Äldreomsorgsplanen för Malmö (2004) beskrivs riktlinjerna för service, vård och omvårdnad för äldre, och där står bland annat att: En tidig påbörjad rehabilitering ökar väsentligt möjligheterna till kvarboende. För att uppnå en god rehabilitering är det inte bara viktigt att den startar tidigt utan att en hel rehabiliteringskedja utvecklas. Genom information och kunskap kan den enskilde och dess närstående motiveras till rehabilitering. På samma sätt kan personalens attityd till rehabilitering förändras och deras kunskap förstärkas. Denna utbildning vänder sig till baspersonal, arbetsledare, sjuksköterskor och hemvårdsinspektörer i äldreomsorgen. Syftet är att deltagarna ska få en gemensam grundsyn i ett rehabiliterande förhållningssätt och en ökad medvetenhet om vad varje yrkeskategori kan bidra med. Målet är att deltagarna ska reflektera över sitt arbetssätt och utveckla arbetet med ett rehabiliterande förhållningssätt på arbetsplatsen. Vi har i arbetet med utbildningen och utbildningsmaterialet inspirerats av ett studiematerial, Aktivitet och självständighet som är framtaget av FoU i Väst/GR (forskning och utveckling i Väst/Göteborgsregionen). Utbildningsmaterialet är uppdelat i två delar. Första delen består av sex avsnitt med olika fallbeskrivningar och texter, samt förslag på diskussionsfrågor som knyter an till texterna. Andra delen är en faktadel där läsaren kan hitta information kring de ämnen som tas upp i texter och fallbeskrivningar. Två av fallbeskrivningarna i detta utbildningsmaterial har lånats ut av författarna. Vi vill tacka Per Ström för att han givit sitt tillstånd till användandet av fallbeskrivningen om Helga, på sidan 8, och Ebba Bredland för att hon givit sitt tillstånd till användandet av fallbeskrivningen om Elvi, på sidan 14. Utbildningen är uppbyggd kring informationspass och fallbeskrivningar, samt diskussioner och uppgifter knutna till den egna arbetsplatsen. Informationspass sker kring begreppet rehabilitering, normalt åldrande, funktions- och aktivitetsförmåga vid skador och sjukdomar samt fallprevention. Dessa informationspass sker i samband med, och anknyter till, den fallbeskrivning eller text som diskuteras. Deltagarna förväntas vara aktiva i diskussionerna och utbyta erfarenheter från sitt dagliga arbete. Genom att kursdeltagarna får en ökad kunskap om rehabilitering, vikten av att tillvarata det friska, funktions- och aktivitetsförmåga vid skador och sjukdomar samt fallprevention förväntas utbildningen bidra till ökad livskvalitet för vårdtagarna. Malmö stad 2007 Malin Björk, leg arbetsterapeut Anna Lidh, leg arbetsterapeut Gunilla Lindström, leg sjukgymnast 5

8 Rehabilitering FN:s standardregler uttrycker att rehabilitering är en process som syftar till att människor med funktionsnedsättningar ska uppnå bästa möjliga fysiska, intellektuella, psykiska och/eller sociala funktionsförmåga och ge dem möjlighet att förändra sina liv och uppnå ett större oberoende. Begreppet rehabilitering kan tolkas olika och skapa olika förväntningar. För att alla som arbetar kring vårdtagaren ska kunna inta ett rehabiliterande förhållningssätt behöver vi tydliggöra rehabiliteringsbegreppen. Det är viktigt att vi menar samma sak när vi diskuterar vårdtagarnas rehabiliteringsbehov. Rehabilitering används som samlingsbegrepp för alla åtgärder som utförs i syfte att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Rehabilitering handlar om att uppnå självständighet. Detta kan antingen ske genom att förbättra, kompensera eller bibehålla en nedsatt funktion och/eller aktivitetsförmåga. En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Den kan uppstå till följd av en medfödd skada eller en skada som uppstått senare. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara bestående eller av övergående natur. Om man inte använder sina färdigheter kan det innebära att det blir svårt att vara aktiv i vardagen. Arbetsterapeut och sjukgymnast har ansvar för specifik rehabilitering med träning som syftar till att förbättra funktions- eller aktivitetsförmåga efter skada eller sjukdom. Att bibehålla funktions- och aktivitetsförmåga har all personal runt vårdtagaren ansvar för och beskrivs som allmän rehabilitering. Arbetet med rehabilitering lyder under olika lagar. Grundläggande lagar är hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL). Specifik rehabilitering lyder under HSL. Det innebär till exempel att den måste delegeras om den inte utförs av personer som är legitimerade. Allmän rehabilitering lyder under SoL eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Rehabiliteringsinriktat synsätt innebär en attitydförändring från att hjälpa, till att skapa förutsättningar till självständighet. Det innebär att vårdtagaren ges möjlighet att delta och efter bästa förmåga utföra dagliga aktiviteter. Rehabiliterande förhållningssätt är när personalen planerar och utför sina insatser på ett sådant sätt att vårdtagaren ges möjlighet att utveckla och/eller bibehålla sina förmågor. Alla dygnets timmar har betydelse för rehabiliteringsprocessen. Rehabilitering kan inte isoleras till enskilda insatser och tillfällen som utförs av speciell rehabiliteringspersonal. För att vårdtagaren ska förstå sambandet mellan att utföra vardagliga sysslor och rehabiliteringsaktiviteter är det viktigt att alla yrkeskategorier har en gemensam grundsyn och arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. För att det ska fungera att arbeta rehabiliterande krävs resurser av många olika slag. Vilka resurser som krävs skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats, men exempel på resurser är att organisation och schema underlättar för vårdpersonalen att kunna arbeta rehabiliterande. Ett annat exempel är att det finns tid och plats för möten mellan olika yrkeskategorier, där man kan diskutera kring vårdtagarnas rehabiliteringsbehov. Med rehabiliterande åtgärder och med ett rehabiliterande förhållningssätt i verksamheten kan vårdtagarens möjligheter till självständighet och hälsa öka. 6

9 Diskussionsfrågor Vad ser du framför dig när du tänker på rehabilitering och äldreomsorg? Vilka olika former av rehabilitering finns det? Innebär rehabilitering olika för olika yrkesgrupper? Vilka olika rehabiliteringsbegrepp använder vi oss av? Vilken skillnad finns i de olika begreppen? Vems ansvar är rehabilitering? Vilken kunskap behövs för att arbeta med rehabilitering? Vad innebär ett rehabiliterande förhållningssätt? Hur ser organisationen ut på din arbetsplats? Hur fungerar samarbetet kring vårdtagarna? Hur gör ni för att samarbeta kring rehabilitering? Vilka möjligheter finns för att arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt? Finns det några hinder för att arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt? 7

10 Rehabiliteringsprocessen Följande fallbeskrivning om Helga har hämtats ur boken Aktivitet och självständighet, och är skriven av Per Ström. Vad är rehabilitering? Vi tänker oss en äldre dam, vi kan kalla henne Helga Svensson, 76 år, som hittills i huvudsak varit frisk, frånsett åldersdiabetes. Helt plötsligt faller hon ihop vid morgonkaffet och maken ringer efter ambulans. Efter några timmar vaknar hon upp på medicinakuten med en förlamad vänstersida. Vilka möjligheter har hon och vad är det som avgör hur långt hon kan komma på sin väg till ett normaliserat liv? Vi kan dela in möjligheterna i tre delar: psykologiska, fysiska och sociala. Ju bättre förutsättningar vi har i varje del, desto bättre blir slutresultatet. En boll som saknar delar rullar inte friktionsfritt och ju fler delar som saknas desto sämre rullar den. Psykologiska Fysiska Sociala Psykologiska Fysiska Sociala Med alla förmågor intakta rullar bollen friktionsfritt. Ju större bitar som saknas desto snabbare stannar bollen. Psykologiska möjligheter: När Helga vaknar på medicinakuten drabbas hon av en kris eftersom hon upplever att hon tappat halva kroppen. Hur snabbt Helga tar sig igenom detta sorgearbete är betydelsefullt för när vi kan få resultat av övriga åtgärder. Så länge hon är kvar i krisens svåraste del är hon förmodligen mindre mottaglig för aktivering. Viktigast för Helga under den här perioden är att det finns människor kring henne som hon lär sig känna igen och få ett förtroende för, det underlättar för henne att visa sin sorg. En av de svåraste delarna av vårdarbetet är att kräva rätt sak vid rätt ögonblick av respektive patient. Även om Helga rent fysiskt skulle klara av att själv sätta sig upp så kanske hon ännu inte är psykiskt mogen att klara det och av den anledningen behöver hon mer hjälp. Om jag förväntar mig att livet inte är värt att leva längre på grund av mitt funktionshinder, är jag heller inte så lätt att motivera för att komma igång med aktiv rehabilitering. Det är viktigt att trösta och stödja samt att visa på möjligheter såväl till ett bra liv, som möjligheterna till att förbättras. Även om vi inte kan tvinga någon till aktivitet är det vårt arbete att locka och stimulera så långt det är möjligt. Ibland hamnar vi ändå i situationen att vi måste ge upp eftersom vi inte kan tvinga någon. Målet är att det ska vara så sällan som möjligt. Fysiska möjligheter: Skadans/sjukdomens natur och utbredning kan vara avgörande för hur vi lyckas med vår rehabilitering. Hur allvarligt man drabbas av en stroke är beroende av hur stor del och framförallt vilka delar av kroppen som blir utslagna. För att nå så hög funktionsnivå som möjligt måste vi så snart det är möjligt komma igång med olika former av stimulerande träning. I det här skedet måste vårdpersonal och sjukgymnast/arbetsterapeut snabbt komma överens om hur man ska fortsätta rehabiliteringen av Helga. Sociala möjligheter: Alla som finns runt Helga har stor betydelse för hur långt hon kan rehabiliteras. Kräver vi för lite av henne blir det svårt för henne att utvecklas eftersom stimulansen uteblir. Sätter vi målen för högt och kräver för mycket i fel ögonblick kommer hon hela tiden få en känsla av att ha misslyckats och det kommer att hämma hennes möjligheter att komma vidare. Vi måste skaffa oss en stabil kunskap att stå på för att lära oss se när det är rätt ögonblick för olika insatser. I det arbetet är vårdpersonalen enormt viktiga eftersom det är de som hela tiden har den största och bästa kontakten med Helga. Det är till dem som hon förmedlar sina funderingar, 8

11 förhoppningar och besvikelser som ska vara utgångspunkten för när hon är mogen för nya insatser. Att få de anhöriga med sig i rehabiliteringsarbetet är en viktig länk. Med överdriven pessimism eller optimism kan de annars förhindra mycket bra rehabiliteringsarbete. Det är heller inte ovanligt att det är anhörigas välmenande överbeskydd som gör att Helga inte får möjlighet att använda sig av sina upptränade färdigheter. Inställningen inte ska du behöva göra det där själv, jag ringer på personalen, något ska dom väl göra, eller det där kan hemtjänsten göra, du betalar ju dem är ingen ovanlig reaktion. I sådana situationer är det viktigt att stålsätta sig och förklara vad man kommit överens om, att Helga ska göra det hon klarar själv, inte för att underlätta för personalen utan för att bli så självständig som möjligt. Det här är naturligtvis extra svårt om man själv skolats i en omhändertagande vårdroll när man inte får ta i och göra ett rejält arbete själv. Det är dock så att alla erfarenheter visar att det är när vi hjälper för mycket som vi tar ifrån Helga hennes utvecklingsmöjligheter. Ibland kan det till och med vara en merit att göra jobbet med händerna i fickorna. Diskussionsfrågor Ge exempel på psykiska/fysiska/sociala möjligheter? Upplever du att någon av de psykiska/fysiska/ sociala möjligheterna är viktigare än de andra för att uppnå goda möjligheter till rehabilitering? Hur kan vi hjälpa Helga att komma vidare i sin rehabiliteringsprocess? Hur kan vi arbeta med motivation och vem har ansvar för att motivera Helga? Kan vi/får vi ge upp försöken att motivera våra vårdtagare? Vad får ett sådant beslut för konsekvenser? Händer det att vårdtagare hellre vill ha hjälp än att klara så mycket som möjligt själva? Vad kan det bero på? Hur kan olika yrkeskategorier stötta varandra när ett sådant resonemang uppstår? Ge exempel på när din förmåga att motivera har gett gott resultat. Berätta för gruppen! 9

12 Det normala åldrandet och fallprevention Eskil är en 80-årig man som blev änkeman för ett halvår sedan. Redan innan Eskils fru dog hade hans sociala kontaktnät minskat. Under de senaste åren har många vänner och bekanta en efter en dött. Det har varit svårt för Eskil att träffa de vänner som fortfarande är i livet. Det beror både på minskad ork och på att han de senaste åren har tagit hand om och vårdat sin svårt sjuka fru. Tiden har helt enkelt inte räckt till. Barn och barnbarn har flyttat från stan och bor nu på andra orter i landet. Eskil bor i ett radhus med en liten trädgård som har varit hans stora intresse. Han har spenderat mycket tid med att pyssla i trädgården. Han var tidigare också aktiv i en pensionärsförening där han bland annat spelade boule en gång i veckan. Under fruns sjukdomstid har det inte funnits mycket tid över till de aktiviteterna. Innan fruns bortgång kände sig Eskil frisk bortsett från att saker tog längre tid än tidigare och han behövde vila oftare. Under tiden Eskil vårdade sin fru fick de hjälp från hemtjänsten med städning en gång i veckan. Under sista tiden kom de dagligen för att hjälpa frun med personlig hygien och på- och avklädning. Efter fruns bortgång märker hemtjänsten att Eskil har förändrats och att han inte gör så mycket om dagarna. Han har börjat slarva med hygienen och duschar allt mer sällan. Han berättar att han ligger mycket på dagarna, vilket gör att han nu har problem med att sova på nätterna. När han går upp på morgonen känner han sig matt och trött. Han tycker det är tråkigt att äta själv och lagar därför inte varm mat längre. Det blir oftast kaffe och smörgås. När hemtjänsten kommer stiger Eskil upp och sitter gärna med och pratar under tiden de städar och han vill gärna bjuda på kaffe för att få ytterligare en liten pratstund. Diskussionsfrågor: Hur påverkar de fysiska, psykiska och sociala faktorerna Eskils upplevelse av hälsa? Känner du till någon person som mår bra fast han eller hon har flera sjukdomar? Hur kommer det sig? Känner du till det omvända; att någon mår dåligt fast personen inte är sjuk? Hur skulle du kunna hjälpa Eskil? Kunde vi ha förhindrat att Eskil hamnade i den här situationen? Hur? Är Eskils situation vanlig? Tror du att en gradvis försämring och förlust av funktioner utan plötsliga händelser, som stroke eller brutet ben, också kan innebära en krisprocess för den äldre? Hur påverkas motivationen till aktivitet? 10

13 Fortsättning på berättelsen om Eskil Situationen utvecklar sig så att Eskil får utökade insatser från hemtjänst. Han får hjälp med dusch, tvätt och inköp. Han får också trygghetslarm. Eskil uttrycker att det känns skönt och tryggt och ser alltid fram emot besöken från hemtjänst. Han vill ofta följa med till affären och hjälper alltid till att vika tvätten. Eskil blir mer aktiv i sin vardag och återfår mycket av livsglädjen. Men så en dag är olyckan framme. Eskil trillar över en mattkant i hallen när han är på väg till toaletten på natten. Det visar sig att Eskil har drabbats av en höftfraktur och hamnar på sjukhus ett tag. Vid vårdplaneringen på sjukhuset bestämmer man att Eskil kan komma hem igen med fler insatser från hemtjänsten. Det finns även behov av hjälpmedel. Diskussionsfrågor Vilka aktivitetsbegränsningar kan vi förvänta oss att Eskil har efter höftfrakturen? Vad kan han behöva hjälp eller stöd med? Vilka av de fysiska, psykiska och sociala faktorerna påverkar Eskils möjlighet att återfå den funktions- och aktivitetsförmåga han hade innan fallet? Kan vi göra något för att förhindra att Eskil faller igen? Vad innebär fallprevention? Vems ansvar är det? 11

14 Att drabbas av sjukdom Gunnar är 72 år och pensionerad f.d. polis som bor med sin hustru i en lägenhet i en större stad. Ett par hundra meter från bostaden har paret en kolonilott där de tillbringar mycket tid. Gunnars fru Karin är 67 år och har haft en egen blomsterbutik, men slutade arbeta redan när hon var 60 år p.g.a. artros i händerna. Karin har även problem med synen. Förändringar på gula fläcken gör att hon inte längre kan köra bil. Paret har tre barn som alla bor inom ett par mil från staden, så när de ska hälsa på barn och barnbarn är det Gunnar som får köra. Trädgårdsskötsel är Karins och Gunnars stora intresse. Redan i maj flyttar paret ut i kolonin och bor där hela sommaren. När barnbarnen har sommarlov brukar de komma ut och bo hos Karin och Gunnar ett par dagar. En dag när Gunnar arbetar i trädgården på kolonilotten märker han att han har svårt att få fingrarna att lyda, han känner också hur armen domnar och han har lätt huvudvärk och känner sig trött. Det högra benet känns som gelé och han sätter sig ner för att vila. Grannarna hittar honom och ringer efter ambulans. Karin kommer till sjukhuset så fort hon får besked om att Gunnar blivit inlagd och hon är mycket upprörd. Läkaren försöker tala med henne och berättar att Gunnar drabbats av en stroke, vilket medför att han är svag i höger sida och att han har afasi. Karin har svårt att ta in informationen och förstår inte hur det kunde hända och frågar upprepade gånger om Gunnar kommer att bli frisk igen. Gunnar känner sig mycket trött, har svårt att få fram orden och kommer inte ihåg vad som har hänt. Han har fått kateter och de första dygnen får han mat via sond. Han tränar att sitta stadigt på sängkanten och får även träna förflyttningar med sjukgymnast. Så småningom kan han förflytta sig genom att sparka sig fram i rullstol och han börjar äta purékost själv. Gunnar flyttas över till kommunens rehabiliteringsavdelning för fortsatt träning. På rehabiliteringsavdelningen är Gunnar motiverad och tränar flitigt, han lär sig så småningom att gå med hjälp av rollator. Han klarar sin personliga hygien själv men behöver stöttning för att komma ihåg i vilken ordning han ska klä sig. Afasin ger tyvärr inte med sig och han har svårt att ta till sig instruktioner. Karin är hos honom varje dag. Hon vill honom så väl och hon hjälper honom att äta, trots att personalen vänligt uppmanar henne att låta Gunnar försöka själv. Hon hjälper ofta Gunnar att klä sig trots att han klarar det själv med instruktioner. Hon gör sig ofta till tolk för vad Gunnar vill och inte vill och det väcker viss irritation hos vårdpersonalen. Karin upplevs helt enkelt som ganska besvärlig. När det börjar bli dags för Gunnar att återvända hem hålls en samordnad vårdplanering. Från Gunnars stadsdel kommer hemvårdsinspektör, arbetsterapeut och sjukgymnast. Från rehabavdelningen deltar arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast och undersköterska. Givetvis är även Gunnar och Karin med på mötet. Personalen från avdelning redogör för vad Gunnar råkat ut för, vad han tränat de senaste veckorna på avdelningen, hur självständig han är idag och i vilka aktiviteter han behöver hjälp och stöd. Arbetsterapeut och sjukgymnast från rehabavdelningen har tidigare gjort ett hembesök tillsammans med Gunnar för en översyn av hur han klarar förflyttningar i hemmet. Trösklar är borttagna och han har fått en duschstol till duschen. Karin känner sig osäker att sköta Gunnar själv och det bestäms att han kommer att få hjälp av 12

15 hemtjänsten med dusch. Paret får också trygghetslarm. När Gunnar kommer hem ska arbetsterapeuten och en sjukgymnasten från stadsdelen komma hem till paret och se hur det går för Gunnar att klara sig själv med de färdigheter han har tränat upp på rehabiliteringsavdelningen. När Gunnar kommer hem kan han gå med hjälp av rollator. Han har fortfarande lite svårt med balansen men om han fokuserar på gången klarar han det bra. Han klarar sin personliga hygien självständigt med tillsyn. Svårigheterna med talet kvarstår dock och Gunnar har svårt att hitta rätt ord. Gunnar behöver få mycket lugn och ro och inte bli stressad genom att andra kommer med förslag på vilket ord han söker. Diskussionsfrågor Hur påverkar de fysiska, psykiska och sociala faktorerna Gunnars möjlighet att vara aktiv i och utanför hemmet? Vad har du för möjlighet att stödja den närstående i en situation som beskrivs ovan? Hur kan vi arbeta tillsammans med ett rehabiliterande förhållningssätt för att Gunnar ska kunna vara så självständig som möjligt? 13

16 Självständighet och delaktighet Översättningen av följande fallbeskrivning om Elvi har hämtats ur FoU i Västs studiematerial Aktivitet och självständighet, och är skriven av författarna Langum Bredland m.fl. Elvi Johansson har fått en liten hjärnblödning. Vårdcentralens läkare lägger in henne på sjukhus. Förlamningen i höger ben går tillbaka, men armen blir inte helt återställd. Hon känner sig hjälplös och underlig. Efter en vecka kontaktas biståndsbedömaren i hemkommunen och hon skrivs ut. Elvi är änka och bor ensam på tredje våningen i ett hyreshus utan hiss. Dottern tar ledigt och kommer för att hjälpa modern ett tag. Dottern är skärrad över det som har skett och orolig vid tanken på att modern bor ensam. Oron förstärks första morgonen när hon kommer in i sovrummet och ser hur hjälplös modern blivit. Elvi snurrar tröjan bak och fram och hittar inte i sitt klädskåp. Dottern ser hur förtvivlad modern är, och ber henne att inte överanstränga sig. Hon hjälper modern tillrätta på en stol och hjälper henne på med kläderna. Senare på dagen vill Elvi göra i ordning kaffe. Dottern blir förskräckt när hon ser att modern tar kaffe i vattenbehållaren och inte hittar var hon skall fylla på vattnet. Nu kan man tänka sig två alternativa fortsättningar på denna berättelse. Skillnaden ligger bland annat i det fokus som personalen väljer för att förstå Elvis situation och behov. Alternativ 1: Biståndshandläggaren kommer på besök lite senare på förmiddagen. Hon ber Elvi och hennes dotter berätta vad som är svårt och vilket behov av hjälp som de har. Dottern säger att hon helst ser att modern får en vistelse på sjukhem så att hon kan hinna bli lite piggare och få hjälp att klara sig själv. Dottern berättar också om det. Vidare erbjuder sig hemtjänsten att ta ansvar för inköp, matleverans och hushållsarbete. De ska göra vad de kan för att hon ska känna sig trygg och få den hjälp hon behöver. Trygghetslarm föreslås också. Om armen inte blir bättre kan hon kanske börja gå på dagrehabilitering. Det är också möjligt att få en rehabiliteringsvistelse som inneliggande patient. Elvi och dottern känner sig trygga i att de kommer att få den hjälp som de behöver. Alternativ 2: Två representanter ifrån kommunens hjälpapparat (biståndsbedömaren och en person som arbetar i hemtjänsten) kommer på besök på förmiddagen och får samma beskrivning av situationen som ovan. De vill veta hur mycket Elvi klarar själv nu, hur livet innan stroken varit och vad hon tycker är viktigast att klara, i denna nya situation. Elvi är upptagen av att hon skulle resa med pensionärsföreningen till Wien till sommaren och att hon fortsatt önskar att klara sina förmiddagsturer till köpcentret. De kommer överens om att dessa önskningar är viktiga att ha som mål. Tillsammans försöker de att komma på vad Elvi måste jobba med för att klara av detta. Vidare skissar de på en plan för hur personalen i hemtjänsten kan arbeta tillsammans med Elvi för att uppnå målen. Elvi och dottern ser efter mötet optimistiskt på situationen. Att arbeta med mål: Att arbeta med äldre och rehabilitering innebär att arbeta mot ett mål. Det är viktigt att alla runt vårdtagaren har en tydlig bild av vad det är vårdtagaren vill och kan uppnå, samt att personerna runt vårdtagaren alla är överens om vad som kan och bör förväntas av vårdtagaren i vardagen. Detta är särskilt viktigt i samband med en nytillkommen sjukdom/skada. 14

17 Diskussionsfrågor Vad tycker du att det är för skillnad mellan de två förhållningssätten? Hur påverkar de olika förhållningssätten Elvis möjligheter till att delta aktivt i vardagen? Känner du till dina vårdtagares mål? Hur kan du hjälpa vårdtagarna att uttrycka sina mål och förhoppningar? Tror du att alla runt vårdtagaren känner till målen? Händer det att personalen har andra mål än vårdtagaren? Vad får vårdtagare och närstående att känna sig trygga? Se till de olika förhållningssätten i berättelsen om Elvi. Går det att förena trygghet med självständighet? Hur kan du använda närstående som en tillgång i ditt arbete med rehabilitering? Har du något exempel på gott samarbete med anhöriga? Berätta gärna för gruppen! Vad var det som bidrog till att det blev ett gott samarbete? Brukar ni diskutera vårdtagarnas mål? Vad finns det för möjligheter på din arbetsplats att diskutera mål och åtgärder med arbetskamrater och andra yrkeskategorier? Vilka möjligheter finns det sedan för att arbeta mot målen? 15

18 Rehabiliterande förhållningssätt i organisationen För en framgångsrik rehabilitering är det viktigt att arbetet utgår från individens behov. Rehabilitering ser olika ut beroende på vem som ska rehabiliteras. Vårdtagarens egen motivation och mål är avgörande. Han eller hon är expert på sitt eget liv och vilka mål och prioriteringar som ska gälla. Vårdtagaren måste ges möjlighet att delta i sin vardag och efter bästa förmåga utföra de dagliga aktiviteterna. Om närstående är inblandade och informerade kan de vara en resurs i arbetet, inte minst med att motivera vårdtagaren. Grunden för att utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt är att man ser på människan som en aktiv och social varelse med egna mål och prioriteringar. Alla runt vårdtagaren behöver ha en gemensam grundsyn. Ett rehabiliterande förhållningssätt känns igen när personalen planerar och utför sina insatser på ett sådant sätt att vårdtagaren ges möjlighet att utveckla och/eller bibehålla sina förmågor. Det är viktigt att samarbetet och kommunikationen fungerar i organisationen och att det finns en helhetssyn kring vårdtagaren. Ett rehabiliterande förhållningssätt innebär en attitydförändring från att hjälpa, till att skapa förutsättningar till självständighet hjälp till självhjälp. För att rehabilitering ska bli en självklar del i vården och omsorgen av de äldre, måste den omfatta hela verksamheten och inte som en speciell sorts insats utförd av speciell personal. Alla bidrar med sin unika yrkeskunskap och samarbetar med andra yrkeskategorier utifrån vårdtagarens mål. Diskussionsfrågor På vilket sätt arbetar ni med ett rehabiliterande förhållningssätt idag? Hur vill ni arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt? Formulera konkreta förslag på hur ni ska fortsätta arbetet med ett rehabiliterande förhållningssätt. Vad behöver förändras i ditt och arbetsplatsens arbetssätt för att ni ska arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt? 16

19 Innehåll faktadel Rehabilitering viktiga ord och begrepp Åldrandet Neurologiska skador och sjukdomar Stroke Parkinsons sjukdom Multipel skleros Rörelseorganens skador och sjukdomar Osteoporos Kotkompression Höftfraktur Bäckenfraktur Handledsfraktur Överarmsfraktur Artros Reumatoid Artrit Synskador Synskador vid diabetes Katarakt (grå starr) Glaukom (grön starr) Makuladegeneration Fallprevention

20 Rehabilitering viktiga ord och begrepp Nedan följer en lista på några viktiga ord och begrepp kring rehabilitering. Det är sammanfattningar av vad begreppen innebär i korthet. Rehabilitering används som samlingsbegrepp för alla åtgärder som vidtas i syfte att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande för den enskilde. Rehabilitering innebär att genom träning och andra insatser förbättra eller bibehålla förmågan att klara av sin vardag. Om man inte använder sina funktioner kommer man till slut att tappa förmågan att använda dem. I förlängningen kan problem uppstå i utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. I arbetet med äldre personer handlar rehabilitering ofta om att bibehålla funktion och förmåga. Rehabilitering delas in i tre olika nivåer. Förbättrande åtgärder går ut på att träna för att återvinna funktioner och klara sitt dagliga liv så självständigt som möjligt. Kompenserande åtgärder kan göra att personen kan klara sig självständigt med tekniska hjälpmedel och/eller bostadsanpassning. Bibehållande åtgärder innebär att träna och vara aktiv för att förhindra eller fördröja försämring av de funktioner som finns. Specifik rehabilitering utförs av sjukgymnaster och arbetsterapeuter. De bedömer behov av och genomför träning och åtgärder för att förbättra funktion och förmåga. Allmän rehabilitering utförs av all personal och med alla vårdtagare. Åtgärderna syftar till att bibehålla förmåga. Genom allmän rehabilitering kan man ibland förebygga behovet av specifik rehabilitering. Rehabiliterande förhållningssätt bygger på en gemensam grundsyn, nämligen att människan är en aktiv och social varelse med rätt till delaktighet och självständighet. När man omsätter ett rehabiliterande synsätt till handling arbetar man utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Genom att planera och utföra sina insatser på ett sådant sätt ges vårdtagaren möjlighet att utveckla och/eller bibehålla sina förmågor. Rehabiliteringsprocessen är individuell och bygger på den enskildes behov. Det är viktigt att undersöka vilka faktorer som personen själv upplever viktiga. Hela dygnet har betydelse för rehabiliteringsprocessen. Vårdtagaren och hennes/hans vardag ses som en helhet. Rehabilitering är inte enskilda insatser och tillfällen med speciell rehabiliteringspersonal. Rehabiliteringsprocessen är en sammansatt process som innebär att flera yrkeskategorier är engagerade och att rehabiliteringstänkandet genomsyrar vardagen. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) styr åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet med lagen är att ge en god hälsa och vård åt hela befolkningen på lika villkor. Kommunen har skyldighet att erbjuda rehabilitering och hjälpmedel till funktionshindrade. Insatser från arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska styrs av denna lag. Socialtjänstlagen (SoL) reglerar att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro. De insatser äldre får från hemtjänst och på vårdboende styrs av denna lag. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS-insatser ges till personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. 18

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Kommunens Rehabiliteringsavdelning Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom OSTEOPOROS / BENSKÖRHET En dold folksjukdom 1 EN FRAKTUR ÄR NOG! Är du över 50 år? Har du brutit ett ben efter lindrigt fall eller trauma? Då kan du ha drabbats av en osteoporosfraktur. Det är vanligare

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer