PROJEKTRAPPORT NR 10/2014. Utvecklingen och kontrollen av biljettsystem för trafiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTRAPPORT NR 10/2014. Utvecklingen och kontrollen av biljettsystem för trafiken"

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT NR 10/2014 N Utvecklingen och kontrollen av biljettsystem för trafiken

2 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt revisionsansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser har ett revisionsansvar som innebär att de inför fullmäktige ansvarar för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I revisionsansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till

3 RK Trafiknämnden Styrelsen för AB Storstockholms lokaltrafik Projektrapport 10/2014 Utvecklingen och kontrollen av biljettsystem för trafiken Revisorerna i revisorsgrupp III beslutade överlämna rapporten till trafiknämnden och styrelsen för AB Storstockholms lokaltrafik för yttrande senast Revisorernas samlade bedömning är att trafiknämnden bedriver ett arbete i syfte att förbättra intäktssäkring och utveckla biljettsystemen, men att styrningen av utvecklingsarbetet är splittrad. Revisorerna bedömer att utvecklingsarbetet kan bedrivas mer samordnat för att ge full kraft. Även prioriteringsprocessen för biljettsystemen framstår som otydlig för många i organisationen. Bland annat behöver förändringar i biljettsystemen som är föranledda av politiska beslut tydligare kommuniceras och integreras i förvaltningens prioriteringsprocess. Vidare saknar den nuvarande organisationen en sammanhållande styrning, vilket ökar risken för att prioriteringar inte görs utifrån ett helhetsperspektiv. Revisorerna vill till trafiknämnden särskilt framhålla att förvaltningens arbete med den interna kontrollen i SL Access har förbättrats under det senaste året, vilket bland annat har resulterat i bättre avvikelseanalyser. Det saknas dock dokumenterad och tydlig ansvars- och rollfördelning mellan de delar av organisationen som är involverade, vilket medför en risk att kontrollerna inte sker samordnat. Revisorerna bedömer därför att nämnden bör se över strukturen för ansvar och roller och utse en övergripande ansvarig för att koordinera arbetet i syfte att säkerställa tillräcklig intern kontroll av biljettintäkter i SL Access. Revisorerna kan vidare konstatera att resultatet av mätningarna av fusk avseende år 2013 inte är tillförlitliga och att de inte motsvarar rimliga krav på statistisk kvalitet. Trafiknämnden behöver därför säkerställa att tillförlitlig statistik om fusk samlas in, bland annat som underlag för uppföljning av om åtgärder mot fusk haft effekt. Trafiknämnden bör i arbetet med intäktssäkring tydliggöra skillnaden mellan fusk och svinn för att kunna rikta och följa upp insatser för att minska intäktsflödet. I övrigt hänvisar revisorerna till revisionskontorets rapport. Paragrafen justerades omedelbart. Gunilla Jerlinger Ordförande Anette Carlstedt sekreterare Landstingsrevisorerna Box Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr:

4 RK Revisionskontoret INNEHÅLL 1 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN Motiv till granskningen Revisionsfråga Avgränsning och ansvarsområden Bedömningsgrunder Metod BILJETTSYSTEMEN I STOCKHOLMS LÄNS KOLLEKTIVTRAFIK Biljetter och taxestruktur Intäktssäkring av biljettintäkter UTVECKLING AV BILJETTSYSTEMEN Utvecklingen av enkla och användarvänliga biljettsystem Arbetet för att förbättra intäktssäkringen i biljettsystemen Ansvar och roller i utvecklingen av SL Access Bedömning INTERN KONTROLL I SL ACCESS-SYSTEMET Intäktssäkring och kontroll av finansiell information Bedömning MÄTNINGAR AV FUSK OCH SVINN I SL-TRAFIKEN Mätningar av fusk Hanteringen av svinn Bedömning... 21

5 1 Slutsatser och rekommendationer Revisionen har granskat om trafiknämndens arbete med biljettsystemen ger förutsättningar för att uppnå kraven på användarvänlighet för resenärer samtidigt som den interna kontrollen säkerställs. Granskningen visar att trafiknämnden bedriver ett arbete i syfte att förbättra intäktsstyrningen och utveckla biljettsystemen, men att styrningen av utvecklingsarbetet är splittrad. Revisionen bedömer att utvecklingsarbetet kan bedrivas mer samordnat för att ge full kraft. I granskningen framkommer att organisatoriska förutsättningar försvårar arbetet i utvecklingen av biljettsystemen. Ansvaret för genomförande av utvecklingsarbetet är fördelat på fem avdelningar, ett stort antal sektioner och ett flertal grupper i organisationen. I nuläget råder oklarheter i organisationen avseende ansvarsförhållandena i processerna kring utveckling av biljettsystem och intäktssäkring samtidigt som den snabba teknikutvecklingen och behoven av nya biljettlösningar ställer nya krav på de nuvarande biljettsystemen. Även prioriteringsprocessen för biljettsystemen framstår som otydlig för många i organisationen. Bland annat behöver förändringar i biljettsystemen som är föranledda av politiska beslut tydligare kommuniceras och integreras i förvaltningens prioriteringsprocess. Revisionen menar att den nuvarande organisationen saknar en sammanhållande styrning, vilket ökar risken för att prioriteringar inte görs utifrån ett helhetsperspektiv. Revisionen har även granskat hur trafiknämndens ansvar för den interna kontrollen i biljettsystemet SL Access har hanterats. Granskningen visar att förvaltningens arbete under det senaste året har stärkt den interna kontrollen, vilket bland annat har resulterat i bättre avvikelseanalyser. Det saknas dock dokumenterad och tydlig ansvars- och rollfördelning mellan de många olika sektioner, avdelningar och undergrupper som är involverade, vilket medför en risk att kontrollerna inte sker samordnat. Det finns även ett personberoende som innebär en risk att kontrollerna blir avhängiga enskilda personer. Revisionen bedömer därför att nämnden bör se över strukturen för ansvar och roller och utse en övergripande ansvarig för att koordinera arbetet i syfte att säkerställa tillräcklig intern kontroll av biljettintäkter i SL Access. Vidare bör den manuella hanteringen i kontroller kopplat till arbetet med intäktsredovisning minska. I granskningen har även ingått att bedöma nämndens metoder och arbetssätt kring fusk och svinn. Revisionen kan konstatera att resultatet av mätningarna av fusk avseende år 2013 inte är tillförlitliga och att de inte motsvarar rimliga krav på statistisk kvalitet. Revisionen bedömer att trafiknämnden behöver utveckla och dokumentera en ny urvals- och beräkningsmodell och formulera krav på statistikens kvalitet som utgår från de generella kvalitetskriterierna i lagen om den officiella statistiken. Det är även revisionens bedömning att styrningen via avtal med den leverantör som genomför biljettkontrollerna som ligger till grund för skattning av fusk, som kallas Mini-SL, inte är tillräcklig. Vissa parametrar som är viktiga för statistikens kvalitet saknas helt i avtalet. Revisionen bedömer att den statistik som används i nuläget inte är tillförlitlig vilket försvårar för förvaltningen att använda sig av statistiken för uppföljning av om åtgärder mot fusk haft effekt. Vidare bör mätningarna genomföras månadsvis för att skapa bättre förutsättningar för statistikens användning i arbetet mot fusk. Slutligen menar revisionen att det är viktigt att skilja på fusk, det vill säga en medveten och avsiktlig handling att inte betala för sin resa, och svinn som innebär att de saknats förutsättningar att betala. Nämnden bör 4

6 därför tydliggöra denna skillnad för att kunna rikta och följa upp insatserna. Svinnets omfattning bör även uppskattas i termer av intäktsbortfall. Rekommendationer: Trafiknämnden bör stärka den sammanhållande styrningen kring utveckling av biljettsystem utifrån ett helhetsperspektiv. Trafiknämnden bör förtydliga ansvar och roller och minska den manuella hanteringen i syfte att samordna och säkerställa kontrollerna av biljettintäkter och finansiell information i biljettsystemen. Trafiknämnden behöver i avtal om biljettkontroll ställa krav som säkerställer att tillförlitlig statistik om fusk samlas in, bland annat som underlag för uppföljning av om åtgärder mot fusk haft effekt. Trafiknämnden bör i arbetet med intäktssäkring tydliggöra skillnaderna mellan fusk och svinn för att kunna rikta och följa upp insatserna för att minska intäktsbortfallet. 5

7 2 Utgångspunkter för granskningen 2.1 Motiv till granskningen I landstingets budget för 2014 poängterades att arbetet med att förenkla och göra olika biljettalternativ tydligare och mer användarvänliga skulle fortsätta. Resorna ska vara attraktiva och tillgängliga för att invånarna ska välja att åka med kollektivtrafiken. Biljetter kan idag köpas genom flera olika system och ett arbete pågår för att samordna biljettköp för trafik på vatten och på land. Förstudien visade att det råder otydlighet i ansvarsfördelningen avseende frågor kring SL-Access mellan trafikförvaltningens IT-funktion 1 och förvaltningens övriga administrativa funktioner som t.ex. försäljning. Tidigare granskningar har också visat på brister i den interna kontrollen inom SL Access vad gäller bland annat biljettintäkterna. Förstudien indikerade att det finns vissa problem med hur förvaltningen följer upp och kontrollerar tjänsterna avseende SL-Access. En avsikt med granskningen har varit att klargöra hur förvaltningen löpande garanterar intäktssäkring och metoder i de nya funktioner som tas fram för god intern styrning och kontroll i arbetet med att utveckla biljett- och betalsystemet. Ytterligare ett motiv till granskningen är tidigare års iakttagelser kring problem med hur fusk och svinn mäts och värderas. Slutligen avser granskningen att bedöma om uppföljning och utveckling av biljett- och betalsystem kan tillgodose resenärernas krav på tillgänglighet och användarvänlighet. 2.2 Revisionsfråga Granskningens övergripande revisionsfråga är: Ger trafiknämndens arbete med biljettsystemen förutsättningar för att uppnå kraven på användarvänlighet för resenärer samtidigt som den interna kontrollen säkerställs? Den övergripande revisionsfrågan kan brytas ner i ett antal delfrågor: 1. Hur hanteras kraven på enkelhet, användbarhet och nöjda kunder i uppföljning och utveckling av biljettsystemen? 2. Är ansvar och roller för förvaltning och utveckling av biljettsystemen tydliga dels internt, dels mot externa parter? 3. Hur säkerställs intern kontroll och styrning i uppföljningen av avtal avseende SL-Access? 4. Bygger befintlig statistik avseende fusk och svinn på relevanta mätmetoder och hur används analys som underlag för åtgärder? 2.3 Avgränsning och ansvarsområden Granskningen har inte omfattat finansiella bedömningar som hur redovisningsprinciper hanteras i intäktssäkringsprocessen. Granskningen har inte heller inbegripit en analys av avtalet med systemleverantören avseende SL Access och hur detta följs upp. Granskningen har fokuserat på det uppföljnings- och utvecklingsarbete som bedrivs avseende SL-Access-systemet. Revisionen har i tidigare granskningar konstaterat att trafiknämnden och SL till stora delar har samma uppdrag och att revisionsansvaret därför till största delen inte kan särskiljas. Det innebär att slutsatser och rekommendationer riktar sig till trafiknämnden, men att SL:s styrelse i enlighet med aktiebolagslagen och 1 Extern leverantör hanterar IT-driften av SL-Access på uppdrag av trafiknämnden 6

8 ägardirektiv har ett kvarvarande ansvar i vissa avseenden. Det gäller bl.a. ansvar för avtalet avseende SL-Access och inriktningen för nya biljettsystem. För Waxholmsbolaget (Waxholmsbolaget) pågår en organisatorisk integrationsprocess med trafiknämnden. På samma sätt som för SL kan Waxholmsbolaget komma att ha ett kvarvarande ansvar för biljettsystemen. 2.4 Bedömningsgrunder Landstingsfullmäktiges budget 2014 för SLL (LS ) och trafiknämndens budget för 2014 ( ), i frågor kring biljett- och betalsystem. Bl.a. uttalas att arbetet med att förenkla och göra de olika biljettalternativen tydligare ska fortsätta. Vidare framgår att resorna behöver vara attraktiva och tillgängliga för att invånarna ska välja att åka med kollektivtrafiken. Kvalitetskriterierna i lagen om den officiella statistiken (2001:99). Av lagen framgår ett antal kriterier som relevans, noggrannhet, aktualitet, punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet samt samstämmighet. Kriterierna utgör ett ramverk för kvalitet inom ramen för officiell statistik. Trafiknämndens statistik över fusk är inte en del av den officiella statistiken, men ramverket används i detta sammanhang för att få en bild av statistikens kvalitet. 2.5 Metod Granskningen har genomförts i tre delar där utvecklingen mot användarvänlighet och enkelhet i biljettsystemen är en del, intern styrning och kontroll inom SL-Access en annan och den statistiska kvaliteten i mätningarna av fusk och svinn en tredje. Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier samt statistisk analys vad gäller mätningarna av fusk och svinn. Dokument som har granskats är bland annat trafiknämndens olika beslut och ställningstagande kring biljettsystemen, interna handlingsplaner kring biljettsystemen, releaseplaner för systemet, arbetsordning för trafikförvaltningen och strategiska dokument kring intäktssäkring. Intervjuer har främst genomförts med dem som arbetar med utveckling och förvaltning av biljettsystemen inom avdelningarna för strategisk utveckling och trafik, men även med kommunikationssektionen. Intervjuer har också skett med företrädare för leverantören av SL-Accesssystemet och med det företag som genomför biljettkontroller och sammanställer statistik om fusk. För granskningen av den interna styrningen och kontrollen i SL-Accesssystemet har revisionen anlitat EY (Ernst & Young AB) och för att granska tillförlitligheten i mätningarna av fusk och svinn har Statisticon anlitats. Projektledare för granskningen hos landstingsrevisorerna har varit Mikael Lundén och projektmedarbetare Emma Cars. 7

9 3 Biljettsystemen i Stockholms läns kollektivtrafik 3.1 Biljetter och taxestruktur SL Access är inte det enda biljett- och betalsystemet i kollektivtrafiken i Stockholms län, men det är det absolut största 2. Kompletterande system är exempelvis system för sms-biljett. SL Access omfattar hela försäljningsprocessen från försäljning och betalning av biljett via exempelvis en automat, ett försäljningsombud eller e-handeln till valideringen av biljetten som godkänner resan i en buss eller i tunnelbanans spärrlinjer. Det är landstingsfullmäktige som beslutar om taxor och struktur för dessa. Det finns i dagsläget 196 typer av biljetter. Ca 75 procent av alla sålda biljetter är periodbiljetter där den vanligaste typen är för 30 dagar. Andra biljettyper är reskassan där pengar laddas på ett SL-Access kort, sms-biljett och olika typer av engångsbiljetter. Att det summerar till 196 biljettyper beror på att det finns olika parametrar kopplade till resenärens ålder, antal zoner, specifika regler för företagskunder, olika taxesystem där SL-trafiken länkar över i ett annat läns trafik m.m. De huvudsakliga försäljningskanalerna är ombud, återförsäljare, spärrkiosker, SL-center, SL Access-automater, köp på internet (e-handel) eller via mobil (SMS-biljett). Styrelserna i SL och Waxholmsbolaget beslutade 5 oktober 2010 att SL Access ska utgöra grunden för ett gemensamt biljettsystem för landstingets kollektivtrafik i Stockholm. Syftet var att förenkla för resenärerna genom att harmonisera taxor och skapa en större enhetlighet mellan trafiken på land och på vatten. En drivande faktor var också att Waxholmsbolagets befintliga system behöver bytas ut. Under 2013 tog förvaltningen fram ett förslag till inriktning om harmonisering av taxestruktur och biljettsortiment mellan SL och Waxholmsbolaget. Förslaget lyftes emellertid inte till trafiknämnden för beslut. Enligt intervjuer ville man avvakta de då pågående diskussionerna kring skärgårdsupphandlingen, som sedermera avbröts. Under våren 2014 beslutade nämnden, och därefter fullmäktige, att SL-taxa zon A ska införas i hamntrafiken, det vill säga djurgårdsfärjorna 3. Det har också blivit möjligt att betala med Accesskortet genom reskassan på skärgårdsbåtarna. Det finns enligt intervjuer i dagsläget dock inga planer på att en harmonisering av taxestruktur och biljettsortiment i sin helhet mellan trafiken på vatten och på land. 3.2 Intäktssäkring av biljettintäkter Biljettintäkter är näst efter landstingsbidraget den största inkomstkällan i kollektivtrafiken. Cirka 6,7 miljarder kronor (ca 40 procent 4 ) av trafikförvaltningens totala intäkter kommer från biljettintäkter. Intäktssäkring är därför en viktig del av verksamheten. Intäktssäkring omfattar enligt förvaltningen allt från automatspärrarnas funktion i tunnelbanan, till system och ekonomiska processer för uppföljning, biljettkontroller, mätningar av andelen som fuskar, kontrollrapportering av intäktsflöden etc. 2 SL Access svarar för i stort sett hela SL:s biljettintäktsmassa och uppgår till ca mkr av totala biljettintäkter om mkr eller ca 93 %. (Bokslut 2013). 3 TN , Sedan tidigare gäller SL-Access som betalning i pendelbåtstrafiken inom den så kallade Sjövägen. 4 Enligt bokslut 2013 för SL-koncernen. 8

10 Nämnden har de senaste två åren haft stora avvikelser gentemot budget vad gäller intäkter, då särskilt biljettintäkter. År 2013 avvek intäkterna, främst biljettintäkterna, med -434 miljoner kronor. Enligt förvaltningens analyser beror detta bland annat på en felaktig bedömning av resandeprognoser, förändrad redovisningsprincip vid införandet av reskassa samt att registreringskravet för köp av sms-biljett infördes. Införandet av Reskassan innebar att intäkterna ska bokföras vart efter som resorna sker och inte i sin helhet vid försäljningstillfället som med de tidigare förköpshäftena. Vidare har inte bärbar valideringsutrustning på lokalbanor använts i den omfattning som avsetts. Förvaltningen har även identifierat att det finns ett antal brister i verksamhetens funktion kring dessa frågor. Den låga valideringsgraden på lokalbanor beror huvudsakligen på två saker. Trängseln ombord på lokalbanorna i rusningstid är stor, vilket försvårar validering av samtliga resenärers biljetter. Arbetssituationen för ombordpersonal har diskuterats, dels avseende teknisk problematik med den utrustning som används för validering och visering av biljett, men också arbetsmomentet som sådant, där man bedömt att det monotona arbetssättet kan orsaka förslitningsskador. Under 2013 och 2014 har ett ökat fokus och arbete för att säkra och öka förvaltningens intäkter inletts. Exempelvis genom aktiviteter som kommunikativa åtgärder för att öka försäljning och intäkter, arbete för att minska felfrekvens på valideringsutrustningar på fordon, utökade biljettkontroller och införande av glasdörrspärrar. Vidare genomförs löpande satsningar för att utveckla biljettsystemet. Förvaltningen har också utrett och kommit med förslag på organisatoriska ändringar för att komma till rätta med identifierade brister gällande intäktssäkring se avsnitt 4. 4 Utveckling av biljettsystemen 4.1 Utvecklingen av enkla och användarvänliga biljettsystem I landstingets budget för 2014 poängteras att arbetet med att förenkla och göra olika biljettalternativ tydligare och mer användarvänliga ska fortsätta. Resorna ska vara attraktiva och tillgängliga för att invånarna ska välja att åka med kollektivtrafiken. Trafikförvaltningen har olika sätt att fånga upp vad resenärerna upplever som enkelt och användarvänligt. Exempelvis sammanställs kundsynpunkter och det görs olika undersökningar för att ta reda på hur resenärerna ser på olika frågor. Dessa undersökningar och sammanställningar görs på samtliga sektioner och avdelningar som arbetar med biljettsystemet. I undersökningarna har resenärerna kategoriserats utifrån olika logiker och de har indelats i exempelvis segment, behovsgrupper och målgrupper. Under hösten 2014 har en kundservicestrategi tagits fram av vilken det framgår att indelningen av resenärer ska ske på ett enhetligt och samlat sätt i behovsgrupper. I december 2013 presenterades på förvaltningschefens uppdrag ett internt arbetsdokument Utvecklingsplan försäljning för åren Syftet med utvecklingsplanen är att styra förvaltningens arbete för försäljning utifrån de rådande politiska målen. I planen beskrivs förvaltningens syn på hur arbetet med försäljning förväntas utvecklas under den närmaste tioårsperioden. Ut- 9

11 vecklingsplanen är ett styrande dokument som revideras årligen. Trafiknämnden har informerats om innehållet i dokumentet. Trafikförvaltningens arbete med försäljning delas enligt utvecklingsplanen in i tre utvecklingsområden; sortiment, biljett- och betalsystem och försäljningskanaler. Utgångspunkten för utvecklingsarbetet inom dessa områden är verksamhetens övergripande mål och strategier samt kundernas och resenärernas egenskaper och behov. Under den första delen av perioden kommer även intäktssäkring vara ett viktigt fokus i utvecklingsarbetet. Ett annat viktigt område är den tillämpade prioriteringsmodellen som enligt förvaltningen inte är tillräckligt specificerad för att ge stöd och vägledning i det löpande utvecklingsarbetet, (se vidare ansvar och roller, 4.3). Avsikten är att förtydliga prioriteringsmodellen inom kort. I avvaktan på detta har förvaltningen valt att i utvecklingsplanen presentera ett antal specificerade utvecklingssteg med kvantifierade kostnads- och nyttokonsekvenser beräknade på övergripande nivå. Bland annat anges att trafikförvaltningen under perioden ska arbeta för att förenkla och utveckla sortimentet genom att komplettera där det finns tydliga förbättringsmöjligheter som påverkar resandet. Förenklingen ska ske med prioriterade målgruppers behov i fokus samt genom rensning i utbud, en utredning om för- och nackdelar och ökad harmonisering av pris. I planen redovisas ett flertal åtgärder som bör genomföras under åren Bland annat ska förvaltningen utveckla bra biljettlösningar till oregelbundna trafikanter, utreda alternativ till reskassan och utreda hur biljettsortimentet kan styra resandet för att bättre utnyttja kapaciteten i kollektivtrafiken. Även möjligheten att resa mellan olika operatörer i olika län måste underlättas. Trafikförvaltningen avser enligt planen också att kontinuerligt ta fram beslutsunderlag för redovisning av för- och nackdelar med införande av olika taxesystem. Vidare framgår att trafikförvaltningen f.n. arbetar tillsammans med bland andra Västtrafik och Skånetrafiken och kommersiella aktörer i företaget X2AB 5 med ett gemensamt projekt om framtida gemensamma biljett- och betallösningar. Sedan maj 2014 har avdelningen för strategisk utveckling arbetat med en förstudie angående köp och validering av biljett. Ett syfte med förstudien, som ska presenteras i februari 2015, är bl.a. att utreda möjligheterna till förenklat biljettköp utifrån det övergripande målet om tillgängliga, enkla och användarvänliga biljettlösningar. I förstudien avser trafikförvaltningen att utvärdera och ta ställning till nya tekniska lösningar för biljettsystem som finns på marknaden och hos samarbetspartners. Vidare ska förstudien behandla hur intäktssäkring kan förbättras. Bland annat ska undersökas hur alla biljettyper kan kontrolleras maskinellt. Parallellt pågår inom trafikförvaltningen ett omfattande projektarbete kring intäktssäkring. Två delpromemorior har presenterats. Bland annat har förvaltningschefen nyligen beslutat att förstärka tre avdelningar med sammanlagt sju tjänster i syfte att säkerställa högre intäktsfokus i förvaltningen. (Se avsnitt 4.2). Därutöver presenterades i april 2014 en förstudie som tar upp frågan om att överföra ägande och förvaltningsansvar av Buss-Pc till trafikentreprenörer- 5 X2AB är en samverkansarena i kollektivtrafikbranschen som bl.a. driver olika utvecklingsprojekt avseende ökad resenärs- och samhällsnytta. Deltagande parter utöver SLL är åtta olika trafikoperatörer på den svenska kollektivtrafikmarknaden. 10

12 na. Dessutom föreslås en utveckling som möjliggör att SL Access-systemet blir mera online på bussar vilket förbättrar intäktssäkringen för trafikförvaltningen och entreprenörerna. E-handelslösningen för resenärerna påverkas också positivt. Informationsmöjligheterna för bl.a. resenärerna kan också förbättras avsevärt i fordonen med ett online-system. Av intervjuerna framkommer bland annat att trafikavdelningen har månadsvisa möten med trafikoperatörerna för att bl.a. fånga de kundsynpunkter som de mottagit. Försäljningssektion inom trafikavdelningen har också ett löpande informationsutbyte med kundtjänstfunktionen avseende inkomna kundsynpunkter. Vidare genomförs s.k. mystery shopping och utredningar där resenärernas syn på vad som är enkelt och användarvänligt avseende biljetter m.m. kartläggs. Inom trafikförvaltningen pågår för närvarande angelägna aktiviteter som bl.a. syftar till att utveckla nya och förbättrade biljettlösningar och informationssystem för kollektivresenären. Intervjuerna visar dock att ansvaret för detta arbete är otydligt i organisationen. Flertalet intervjuade anser sig arbeta med frågorna men upplever att det är otydligt vem som har det slutliga avgörandet för vilka förändringar som ska prioriteras. 4.2 Arbetet för att förbättra intäktssäkringen i biljettsystemen Ansvaret för att förvalta och utveckla trafikförvaltningens biljettsystem är delat mellan förvaltningens samtliga fem avdelningar 6. Enligt intervjuerna har det inte etablerats en fungerande samverkan mellan avdelningarna i utvecklingsarbetet kring biljettsystemen. Trafikförvaltningen påbörjade efter en förstudie under hösten 2013 och ett påföljande beslut av förvaltningschefen i januari 2014, ett förändringsarbete i syfte att öka intäktsfokus. Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp som presenterade två interna promemorior 7 under våren och sommaren Arbetet har också haft sin förankring i flera olika samverkansforum som är etablerade sedan tidigare. Bland annat har team försäljning, styrgrupp för verksamhetsstyrd IT och den grupp som månatligen analyserar biljettintäkterna engagerats i arbetet. Av slutsatserna i den första promemorian, framgår bland annat att förvaltningen behöver öka sitt fokus på intäkter och därför förbättra system och rutiner för detta. Arbetsgruppen menar att det är ett arbete som är långsiktigt, men måste börja omedelbart. Vidare anser arbetsgruppen att målstyrningen måste förbättras genom utveckling av relevanta mål- och nyckeltal. I promemorian styrks också revisionens intervjuerfarenheter om att trafikförvaltningens personal internt uppfattar att det råder oklara ansvarsförhållanden för intäktssäkringsprocessen och att frågorna har varit relativt lågprioriterade. Arbetsgruppens slutsats är att det finns ett stort behov av att tydliggöra ansvar, definiera arbetsprocesser samt tydliggöra vem som leder, deltar och stödjer arbetet kring intäktssäkring. I den andra promemorian presenteras en problemanalys avseende intäktssäkringsprocessen och förslag till organisatoriska förändringar. Av analysen framgår att det behövs en mer effektiv organisation för att kunna göra befintliga 6 Strategisk utveckling (SU), Trafikavdelningen (TA), Verksamhet och ekonomi (VE), Projekt och upphandling (PU), Ledningens stab (LS) och

13 produkter (t.ex. biljetter) och tjänster så attraktiva som möjligt för resenärerna. Verksamheten behöver också arbeta med tydliga processer där ständiga förbättringar avseende de olika produkterna eller tjänsterna, kan implementeras. Exempelvis behöver trafikförvaltningen arbeta mer med analys av resenärernas behov, krav och förväntningar på produkter och tjänster. Ett av organisationsförslagen i promemorian innebär inrättandet av en marknadsavdelning medan övriga förslag innebär resursförstärkningar i befintlig organisation. Som redan nämnts ovan beslöt förvaltningschefen i september att förstärka tre avdelningar med sammanlagt sju tjänster i syfte att säkerställa högre intäktsfokus i förvaltningen. Enligt uppgift har trafikförvaltningens utvecklingsarbete löpande kommunicerats med trafiknämnden. Intervjuerna visar att organisationen ser positivt på det förändringsarbete som startats under 2014 avseende intäktsprocess och biljettsystem. De problem som fortfarande är för handen rör bl.a. brist på intern kommunikation mellan avdelningar och sektioner samt svårigheter att skilja på utveckling på lång, medellång och kort sikt. Kunskapen kring frågorna finns inom olika avdelningar, men behöver samlas i ett bättre helhetstänkande. Revisionen kan konstatera att frågorna kring intäktssäkring och arbetet med utveckling av biljettsystem är intimt förknippade då de bedrivs i sammanhållna processer. De intervjuer som revisionen genomfört visar att de oklarheter som identifierats för intäktsprocessen i allt väsentligt även gäller för arbetet med utveckling av biljettsystem. 4.3 Ansvar och roller i utvecklingen av SL Access Revisionen har i granskningen kartlagt ansvar och roller kopplat till det utvecklingsarbete som bedrivs i IT-utvecklingen av SL Access. Av intervjuerna framgår att förvaltningen identifierat stora förändringsbehov när det gäller den löpande uppföljningen av avtalet med systemleverantören för biljettsystemet SL Access. Det direkta ansvaret för avtalsuppföljningen ligger på ITfunktionen som dock hittills har haft begränsade resurser för detta. Systemleverantören har inte heller kunnat erbjuda den kapacitet som avropats av trafikförvaltningen i den takt som varit önskvärd. Hantering av förändringar i biljettsystemet SL-Access Alla konkreta förändringar i SL Access-systemet genomförs av systemleverantören 8. All utveckling sker dock på initiativ från trafikförvaltningen då systemleverantören inte har mandat att ta egna initiativ. För att göra förändringar i SL Access finns två vägar. Mindre förändringar kan göras genom så kallade service requests. Sådana förändringar kräver inget särskilt prioriteringsbeslut då de kan genomföras på ett enkelt sätt. För större förändringar måste leverantören däremot göra ingrepp i systemet vilket får till följd att nya versioner av systemet måste driftssättas. En sådan driftssättning kallas release. Varje år görs fyra planerade releaser som vanligen består av förändringar i befintlig struktur och nyutvecklade biljettlösningar. Samtliga personer som är involverade i utvecklingsarbetet med SL Access kan föreslå ändringar och ta upp dessa till en kommande release s.k. Request for change, RFC. 8 Systemleverantören är VIX 12

14 Styrning av IT-utvecklingen Trafikförvaltningen har en styrmodell för verksamhetsstyrd IT-utveckling som har sin utgångspunkt i förvaltningsmodellen. Modellen för IT syftar till att: erhålla bättre kontroll och koordinering av projekt och uppdrag. erhålla en bättre helhetssyn avseende system och planerade förändringar och därmed möjliggöra bättre prioriteringar av IT-utveckling. genom en tydligare process säkerställa en snabbare implementering av systemförändringar. Styrmodellen, som presenteras nedan, är avsedd att beskriva de olika delarna i en hierarkisk struktur, dvs. det högsta beslutande organet är styrgruppen. 13

15 Nedan presenterar översiktligt de olika delarna och vilken roll de har i modellen. För förvaltningsområdet SL Access hålls s.k. förvaltningsmöten varannan vecka där samtliga personer som är involverade i förvaltning och utveckling av SL-Access deltar. Här diskuteras förslag till förbättringar och problem som uppkommit. På s.k. CAB-möten (Change Advisory Board) diskuteras de ändringsförslag som har inkommit. En lista över ändringsförslagen tas fram och en diskussion förs om relevans och prioriteringsordning. Då alla ändringar inte kan tas med i nästkommande release är det nödvändigt att göra en prioritering av ändringsförslagen. Styrgruppen håller möten månadsvis och består av chefer från både TA/Trafiknära IT, SU/Affärsutveckling, SU/ IT-utveckling, LS/Kommunikation, VE/Redovisning samt TA/Försäljning och Kundservice. Samtliga releaseändringar som avser SL-Access hamnar för beslut hos styrgruppen. Mindre förändringar avseende t.ex. ändringar av utformning av finansiella rapporter tas inte upp på styrgruppsmötena. De personer som är med på CAB- och förvaltningsmöten respektive förändringsrådet är inte med i styrgruppen. Dock brukar de som är releaseansvariga vara med på styrgruppsmötena som föredragande för att presentera de förslag till ändringar som man föreslår styrgruppen att gå vidare med. Prioriteringsprocessen När styrgruppen har godkänt ändringsförslagen så samlar de releaseansvariga samtliga som är ansvariga för respektive ändringsförslag för ett möte där en diskussion hålls avseende prioritering av ändringsförslagen. Här rangordnas förändringsförslagen för att kunna presentera dessa för systemleverantören och lägga upp en tidplan för när respektive ändring ska hanteras. Detta diskussionsforum har för närvarande ingen tydlig plats i styrmodellen. Prioriteringsförslagen tas därefter upp i styrgruppen för godkännande. I normalfallet godkänns förslaget och de releaseansvariga kallar systemleverantören till en workshop. Därefter presenteras förslaget på nytt för styrgruppen för god- 14

16 kännande. Slutligen överlämnar leverantören en offert som bedöms av förvaltningens IT-funktion som även har budgetansvaret för SL Access. Utöver ovanstående ändringsprocess initieras också ändringar i biljettsystemet genom beslut i trafiknämnden och i fullmäktige. I dessa fall tillsätts vanligen en särskild projektgrupp. Då ärendet redan är prioriterat av den politiska nivån så hanteras det inte på ett prioriteringsmöte. En diskussion förs dock kring vilka följder ändringen får för övriga delar av systemet eller för andra användare i systemet vilket kan kräva ytterligare ändringsförslag för att bli genomförbart. Det finns också vissa projekt, som exempelvis nyutveckling, som hanteras utanför den tidigare beskrivna förändringsprocessen. Granskningen visar att representanter för styrgruppen menar att prioriteringarna oftast görs med relativt säker bedömning på de möten där samtliga personer som är involverade i ett ändringsförslag är inbjudna. Flera av övriga personer som intervjuats upplever dock att motiven till prioriteringarna är dunkla och att förslag ibland prioriteras utan tydlig grund. Detta har lett till att det inom förvaltningsorganisationen finns de som inte har fullt förtroende för prioriteringsprocessen. Samtidigt upplever de som leder arbetet att de till viss del inte får den input som krävs för att kunna prioritera. Vidare finns det bland dem som intervjuats förståelse för att beslut i fullmäktige eller nämnden är prioriterade ändringar, men man menar att dessa inte hanteras i processen och därför upplevs gå på tvärs med den övriga förändringsprocessen. Det har också framkommit i intervjuerna att nyutveckling såsom nya biljetter, nya funktioner m.m. ofta har fått högre prioritet än de ändringsförslag som rör underhåll och säkerhet. Underhåll och säkerhet kan avse såväl ren IT-säkerhet som säkring av intäkter genom nya rapporter för uppföljning m.m. Dock visar intervjuerna att förvaltningen nyligen har observerat problemet och att åtgärder för underhåll och säkerhet i fortsättningen ska ges ökad prioritet. I det perspektivet är det också nödvändigt att förvaltningen klarar att samtidigt arbeta i de olika perspektiven kort, medellång och lång sikt. Trafikförvaltningen har under hösten 2014 undertecknat en avsiktsförklaring 9 med systemleverantören. Avsiktsförklaringen innebär att trafikförvaltningen har en föresats att avropa utvecklingstjänster från leverantören under den kommande tre-fyraårsperioden. Avsiktsförklaringen har tillkommit för att möjliggöra för trafikförvaltningen att snabbt erhålla nödvändig kapacitet vid behov av förändringar i systemet. Överenskommelsen innehåller dock inga utlovade volymer eller i övrigt bindande förpliktelser för trafikförvaltningen. Enligt de intervjuade har trafikförvaltningen under de senaste åren inte lyckats driva utvecklingsarbetet för biljettsystemet tillräckligt snabbt vilket medfört att systemleverantören har tvingats att minska sin utvecklingskapacitet. De intervjuade är självkritiska och menar att med ett bättre internt samarbete och en effektivare prioritering av olika förändringsförslag skulle utvecklingsarbetet med säkerhet avsevärt förbättras. Förvaltningen bedömer nu att man genom det senaste årets betydligt ökade fokus på arbetet med intäktssäkring och biljetter, kommer att kunna uppnå en betydligt effektivare prioriterings- och utvecklingsprocess av biljettsystemen. 9 Det finns en option för detta i avtalet med systemleverantören Vix. 15

17 Slutligen menar förvaltningen att det är nödvändigt att klargöra vilka principer som ska ligga till grund för de prioriteringar som återkommande måste göras i utvecklingsarbetet. Det poängteras också att det måste råda en god balans mellan prioritering av kortsiktig och långsiktig utveckling av system och rutiner. 4.4 Bedömning Revisionen bedömer att styrningen av intäktssäkringsprocessen och utvecklingen av biljettsystemet inom organisationen är splittrad. Ansvaret för genomförande av utvecklingsarbetet med biljettsystem etc. är fördelat på fyra avdelningar, ett stort antal sektioner och ett flertal grupper i organisationen. Detta har lett till att utvecklingen av enkla och användarvänliga biljettlösningar inte kunnat bedrivas med full kraft då de interna ansvarsförhållandena inom förvaltningen är oklara. Det saknas också en tydlig beslutsordning avseende de prioriteringar som måste göras. Revisionens intervjuer bekräftar entydigt de problem som trafikförvaltningen har identifierat 10 avseende prioriteringsarbetet för utveckling och förbättringar av biljettsystemen. De övergripande målen för biljettsystemet, bl.a. enkelhet och användarvänlighet, har i utvecklingsplanen omsatts till operativa mål. Revisionen anser i likhet med arbetsgruppen för intäktssäkring (se 4.2) att målen dock behöver konkretiseras ytterligare bl.a. genom mätbarhet och utveckling av olika nyckeltal. I nuläget råder relativt stora oklarheter i organisationen avseende ansvarsförhållandena i processerna kring utveckling av biljettsystem och intäktssäkring. Bland annat ställer den snabba teknikutvecklingen och behoven av nya biljettlösningar nya krav på de nuvarande biljettsystemen (bl.a. SL Access). Enligt trafikförvaltningen behövs ett förbättrat beslutsfattande med tydligare prioriteringar. Trafikförvaltningen har dokumenterat bristerna i organisationen kring intäkter och gett förslag på förändringar. Enligt ett beslut i oktober 2014 blir lösningen en personalförstärkning inom olika avdelningar. Revisionen bedömer att den nuvarande processorganisationen saknar en sammanhållande styrning vilket upplevs som försvårande av de personer som ingår i det gemensamma utvecklingsarbetet. Revisionen bedömer det även som osäkert om den beslutade personalförstärkningen är tillräcklig för att möta problemen med de otydliga ansvarsförhållandena i utvecklingsarbetet. Sammantaget återspeglar de genomförda intervjuerna organisatoriska problem som försvårar förbättringsarbetet i intäktssäkringsprocessen och arbetet i utvecklingsprocessen av biljettsystemen. Bland annat framgår att förändringar i biljettsystemen som är föranledda av politiska beslut i trafiknämnden och landstingsfullmäktige behöver kommuniceras tydligare inom förvaltningen. Revisionen konstaterar vidare att prioriteringsprocessen för biljettsystemen för närvarande framstår som otydlig för många i organisationen och att detta i sin tur ökar risken för att prioriteringar inte görs utifrån ett helhetsperspektiv. Revisionen kan konstatera att trafikförvaltningen under 2014 i allt väsentligt har identifierat de problemområden som granskningen har påvisat och planerar nu för att implementera de beslut som fattats för att utveckla verksamheten och för ett ökat intäktsfokus. 10 Bl.a. i de interna intäktssäkringsrapporterna under

18 5 Intern kontroll i SL Access-systemet 5.1 Intäktssäkring och kontroll av finansiell information Revisionen har granskat den interna kontrollen inom SL Access med fokus på kontroll över, och styrning av, finansiell information och intäktssäkring. Denna interna kontroll utövas av flera sektioner och avdelningar, samt underavdelningar beroende på vilken försäljningskanal och biljettyp som avses inom trafikförvaltningen. Arbetet bygger till största del på information från systemet SL Access och det är därför av stort vikt att den är korrekt och fullständig, samt att den överförs korrekt till ekonomisystemet. Kontroller genomförs direkt i systemet, som exempelvis löpande kontroll av överföringar mellan försystem och ekonomisystem och specifika IT- kontroller i applikationerna. Därutöver genomförs ekonomiska analyser och avstämningar av förväntade utfall och avvikelser. Revisionen har i tidigare granskningar 11 rekommenderat trafiknämnden att stärka den interna kontrollen kopplat till SL Access genom att utföra grundlig analys av resultatutfall och balanssaldon kopplade till biljettintäkter. Revisionen har tidigare 12 även iakttagit att transaktioner vars finansiella värde är att betrakta som väsentliga för den finansiella rapporteringen har fastnat i SL Access och inte förts över vare sig till systemets redovisningsapplikation (Fin- Man) eller till ekonomisystemet (Agresso). Samtliga inblandade i uppföljningen och internkontrollen hade i detta fall på var sitt håll noterat att något inte såg ut att stämma, men felet låg trots det kvar över ett delårsbokslut. Efter denna händelse förstärktes samarbetet mellan de olika avdelningarna avsevärt och idag finns det ett utvecklat samarbete mellan representanter från olika sektioner. Detta samarbete är dock enligt intervjuer inte systematiserat utan sker på initiativ av de inblandade individerna. Någon rutin för hur man gemensamt ska samverka vid intäktssäkringen kopplat till biljettintäkter finns i dagsläget inte, vilket även belyses i en kartläggning av processerna kring intäktssäkring som trafikförvaltningen låtit en konsult genomföra, och som presenterades i maj Intervjuer i såväl denna granskning som tidigare granskningar visar att många kontrollmoment fortsatt präglas av manuell hantering. Listor och rapporter från systemleverantören som ligger till grund för avstämningarna och kontrollerna måste anpassas och justeras för att kunna användas. Vidare framkommer delade meningar i intervjuerna om huruvida viss statistik, som försäljning per försäljningskanal, går att ta fram ur systemen. Vissa intervjuade menar att det går, medan andra menar att det inte går. Uppgifterna behövs för att kunna genomföra analyser av utfallet på totalnivå. 5.2 Bedömning Revisionen bedömer att det intensifierade samarbetet har stärkt kontrollen och resulterat i bättre avvikelseanalyser. Det saknas dock dokumenterad och tydlig ansvars- och rollfördelning mellan de många olika sektioner, avdelningar och undergrupper som är involverade, vilket medför en risk att kontrollerna inte sker samordnat. Det finns även ett personberoende som innebär en risk att kon- 11 Exempelvis Landstingsrevisorerna, Årsrapport 2013 Trafiknämnden, mars 2014, RK Landstingsrevisorerna, delrapport 2013 Trafiknämnden, oktober 2013, RK Trafikförvaltningen, , Genomlysning av intäktsredovisningsprocessen 17

19 trollerna blir avhängiga enskilda personer. Revisionen bedömer att nämnden bör strukturera ansvar och roller och utse en övergripande ansvarig för att koordinera arbetet i syfte att säkerställa tillräcklig intern kontroll av biljettintäkter. Vidare bedömer revisionen att de inslag av manuellt arbete som genomförs inom ramen för flera kontroller ökar risken för fel över tid och lämnar mindre tid till ansvarig personal att fokusera på analys. Revisionen menar därför att den manuella hanteringen i kontroller kopplat till arbetet med intäktssäkring behöver minska. 6 Mätningar av fusk och svinn i SL-trafiken Fusk innebär enligt förvaltningens definition en medveten och avsiktlig handling att inte betala för sin resa, exempelvis att fuska med en biljett eller att smita igenom en spärr. Svinn innebär enligt förvaltningen att en kund varit beredd att betala men inte fått förutsättningar att göra det, exempelvis en bussförare som vinkar förbi resenären utan att validera biljetten eller ett tekniskt fel som gör att resenären inte kan betala sin resa. 6.1 Mätningar av fusk Varje år mäter förvaltningen omfattningen av fusk i trafiken och uppskattar hur mycket det motsvarar i intäktsbortfall. Fusket har de senaste två åren enligt förvaltningen legat kring tre procent vilket motsvarar ett intäktsbortfall på cirka 240 mnkr (TN ). Fusket har enligt förvaltningens mätningar minskat från 2010 då det var cirka 4,6 procent, motsvarande ett intäktsbortfall på 315 mnkr 14. Förvaltningens arbete mot fusk inkluderar bland annat utbyggnaden av glasdörrsspärrar och optiska sms-läsare. Uppskattningen av andelen som fuskar baseras på biljettkontroller som genomförs löpande varje år av en av trafikförvaltningen upphandlad mätleverantör. Revisionen har med stöd av en statistikkonsult granskat hur mätningarna av fusket genomförs och om statistiken över andelen fuskande är tillförlitlig. Tillvägagångssätt och krav i avtal Avtalet med mätleverantören, ISS Facility AB gäller från och med den 1 januari Av avtalet framgår att tre miljoner biljettkontroller ska genomföras per år till en ersättning på 40 mnkr. Av de tre miljoner kontrollerna är cirka kontroller underlag för statistik kring fusk, dessa kontroller kallas för Mini-SL. Mini-SL genomförs tre gånger per år under fyra veckor i taget. De ordinarie kontrollerna pågår året runt. Ett i avtalet uttalat mål för kontrollverksamheten är att den ska ha ett kundanpassat arbetssätt med fokus på gott bemötande och god kundservice. Detta har enligt förvaltningen medfört att antal utfärdade kontrollavgifter sjunkit. Hellre än att fälla har biljettkontrollen friat i tveksamma fall. Under Reskassans införande har instruktioner till mätleverantören gått ut att ha en försonligare attityd vid kontrollerna. Tillvägagångssättet av biljettkontrollerna utgår från en av trafikförvaltningen tillhandahållen modell som beskriver hur urval och beräkningar ska genomfö- 14 SL, Lägesrapport fusk och svinn

20 ras. Av avtalet framgår exempelvis hur kontrollerna ska fördela sig mellan trafikslagen. Modellen för hur kontrollerna ska genomföras är sporadiskt dokumenterad i e-postmeddelanden, korta promemorior och i excell-dokument. Det finns ingen sammantagen dokumentation som ger en helhetsbeskrivning av modellen. Modellen används även för att beräkna inkomstbortfallet. Dessa beräkningar är inte transparanta och av intervjuer framgår att modellen är svår att förstå även för de som arbetar med den. De olika linjerna och trafikslagen viktas i proportion till antalet resenärer i populationen. Det saknas dock dokumenterade kvalitetskrav på hur stor osäkerhet som kan accepteras i beräkningarna. Med utgångspunkt från den framtagna urvalsmodellen gör trafikförvaltningen ett slumpmässigt urval av stationer (spårbunden trafik) och områden/hållplatser (busstrafik). Kontroller genomförs därefter i tre olika omgångar och ett nytt urval av stationer respektive områden genomförs vid varje omgång. I urvalsmodellen finns en vägledning hur kontrollerna ska fördelas över dygnet för olika linjer. Av intervjuer framgår dock att mätleverantören utfört kontrollerna vid de tidpunkter som det passerar många resenärer, vilket uppfattas vara mer effektivt för att få ihop ett större antal genomförda kontroller. Urvalet av stationer är alltså slumpmässigt men tidpunkterna för kontrollerna, spridningen över dygnets timmar och veckodagar följer inte en specificerad urvalsmodell. Av uppskattningar baserat på mätningar från 2012 framgår dock att när på dygnet kontrollerna genomförs är av stor betydelse för skattningen av fuskets omfattning. Av dessa framgår att andelen fuskare vid varje kontroll är som högst vardagskvällar mellan klockan och (29 procent av resenärerna fuskar) och som minst vardagar mellan klockan och (en procent fuskar). I beräkningarna av inkomstbortfallet viktas det inte för när på dygnet kontrollerna är gjorda. Mätleverantören tillämpar enligt avtal tre olika metoder för kontroll; biljettkontroll under färd, ombordkontroll samt utpasseringskontroller. I samband med Mini-SL genomförs även registreringar av hur många resenärer som vänder, smiter eller vägrar visa biljett. Underlag från mätleverantören visar att den skattade andelen fuskare är högre vid ombordkontroller jämfört med stationära kontroller. Det innebär att statistiken över andelen som fuskar beror på vilken kontrollmetod som används. Skulle bara ombordkontroller genomföras skulle man få högre skattningar av fusket jämfört med om man bara gjorde stationära kontroller. Detta är en källa till felaktigheter i statistiken. Enligt förvaltningen är en av flera möjliga orsaker till att de stationära kontrollerna ger lägre siffror att fuskare kommunicerar via sociala medier om pågående kontroller. Statistiken över fusket 2014 ska enligt förvaltningen sammanställas med en ny beräkningsmodell för inkomstbortfall. En sådan modell har dock ännu inte specificerats. Svårigheter att mäta 2013 Mätningarna från 2013 uppvisade fusknivåer som var betydligt lägre än de senaste årens uppskattningar av fusket. Fusket uppskattades till cirka tre procent 2012 jämfört med cirka en procent Enligt förvaltningen berodde den lägre andelen framför allt på att mätleverantören inte registrerade vändare och vägrare i samband med kontrollerna. Statistiken upplevdes av förvaltningen hålla så låg kvalitet att den inte kunde användas som underlag för beräkningar 19

Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem

Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem 1(5) Handläggare Mats Ellman 08-686 15 97 mats.ellman@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 12 Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem Ärendebeskrivning Svar på skrivelse

Läs mer

Information om pågående förstudie: Inriktning för köp och validering av biljett

Information om pågående förstudie: Inriktning för köp och validering av biljett 1(6) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-03-12, info punkt 16 TN 2014-0256 Information om pågående förstudie: Inriktning för köp och validering

Läs mer

Förslag till beslut om utökat biljettsortiment i tunnelbanans spärrkiosker

Förslag till beslut om utökat biljettsortiment i tunnelbanans spärrkiosker 1(7) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1620 Trafiknämnden 2014-12-02, punkt 14 Förslag till beslut om utökat biljettsortiment i tunnelbanans spärrkiosker Ärendebeskrivning I syfte att göra det enklare för

Läs mer

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av tjänsten SMS-biljett

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av tjänsten SMS-biljett Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-03-22 1 (5) Identitet TN 1204-0101 Handläggare Fredrik Cavalli Björkman Anskaffningsbeslut avseende upphandling av tjänsten SMS-biljett Bakgrund Tekniktjänst SL

Läs mer

Yttrande över motion 2013:1 om att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken

Yttrande över motion 2013:1 om att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken 1(4) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2013-09-23, punkt 14 Yttrande över motion 2013:1 om att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken Ärendebeskrivning Miljöpartiet

Läs mer

Översyn av taxor och biljettsystem och andra aktuella frågor hos kollektivtrafiken i Stockholmsregionen

Översyn av taxor och biljettsystem och andra aktuella frågor hos kollektivtrafiken i Stockholmsregionen Översyn av taxor och biljettsystem och andra aktuella frågor hos kollektivtrafiken i Stockholmsregionen Svensk Kollektivtrafik Årskonferens 17-18 september 2015 Kristoffer Tamsons (M) Trafiklandstingsråd

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Yttrande över projektrapport 14/2012 Risker för oegentligheter inom kollektivtrafiken

Yttrande över projektrapport 14/2012 Risker för oegentligheter inom kollektivtrafiken 1(5) Handläggare Sara Catoni 08-6861937 sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2013-08-27, punkt 9 Yttrande över projektrapport 14/2012 Risker för oegentligheter inom kollektivtrafiken Ärendebeskrivning Landstingsrevisorernas

Läs mer

SL Access lägesrapport och förslag till fortsatt utveckling samt projektavslut

SL Access lägesrapport och förslag till fortsatt utveckling samt projektavslut 1 (5) Datum 2011-05-31 Identitet TN 1106-152 Trafiknämnden SL Access lägesrapport och förslag till forts utveckling samt projektavslut Sammanfning SL:s nya biljett- och betalsystem SL Access med biljetter

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av bokslutsprocessen

Granskning av bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Martin Westholm Granskning av bokslutsprocessen Motala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Stiftelsen Clara ÅRSRAPPORT 2013

Stiftelsen Clara ÅRSRAPPORT 2013 Stiftelsen Clara ÅRSRAPPORT 2013 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största

Läs mer

Beslut gällande utlösande av option med befintlig kundserviceentreprenör

Beslut gällande utlösande av option med befintlig kundserviceentreprenör Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-25 1 (5) Identitet TN 1206-0142 Handläggare: Ragna Forslund 08-686 1959 Beslut gällande utlösande av option med befintlig kundserviceentreprenör Bakgrund I

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

PROJEKTRAPPORT NR/7 2013. Ett samlat grepp om IT-verksamheten

PROJEKTRAPPORT NR/7 2013. Ett samlat grepp om IT-verksamheten PROJEKTRAPPORT NR/7 2013 N Ett samlat grepp om IT-verksamheten Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna AM/VHL 2011-02-16 Rev/10032 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-02-16 2 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Bakgrund

Läs mer

PROJEKTRAPPORT NR 6/2012. Tryggt i kollektivtrafiken?

PROJEKTRAPPORT NR 6/2012. Tryggt i kollektivtrafiken? PROJEKTRAPPORT NR 6/2012 N Tryggt i kollektivtrafiken? Revisorsgrupp III 2012-11-20 Diarienummer: RK 201203-0013 Trafiknämnden Styrelsen för AB Storstockholms lokaltrafik Styrelsen för Waxholms Ångfartygs

Läs mer

Svar på skrivelse Förenkling av sms-biljetter och SL Access

Svar på skrivelse Förenkling av sms-biljetter och SL Access 1(4) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2013-08-27, punkt 10 Svar på skrivelse Förenkling av sms-biljetter och SL Access Ärendebeskrivning Ärendet är ett svar till Trafiknämnden

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Lägesrapport om fusket i SL-trafiken år 2014

Lägesrapport om fusket i SL-trafiken år 2014 1(23) Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.Catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-04-14, info punkt 20 Lägesrapport om fusket i SL-trafiken år 2014 Sammanfattning Denna lägesrapport redovisar status när

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Revisionsrapport Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Solna stad April 2010 Josefin Loqvist 2010-04 Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Genomförandebeslut förbättrad intäktssäkring på lokalbanor, (efter återremiss från trafiknämnden 2014-09-23)

Genomförandebeslut förbättrad intäktssäkring på lokalbanor, (efter återremiss från trafiknämnden 2014-09-23) 1(7) Trafikavdelningen Handläggare Sara Catoni 08-686 19 37 sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 5 Genomförandebeslut förbättrad intäktssäkring på lokalbanor, (efter återremiss från trafiknämnden

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Ekonomistyrningsverket. Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29

Ekonomistyrningsverket. Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29 Ekonomistyrningsverket Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Uppdrag... 4 3 Bakgrund... 4 4 Genomförande... 4 5 Avgränsningar... 5 6 Resultat... 5 Granskning

Läs mer

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter 1 Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Statens Servicecenter granskat den interna styrning och kontroll i myndighetens

Läs mer

Svar på skrivelse Ny digital strategi för SL-resenärernas behov

Svar på skrivelse Ny digital strategi för SL-resenärernas behov 1(29) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2013-11-12, punkt 16 Svar på skrivelse Ny digital strategi för SL-resenärernas behov Ärendebeskrivning Ärendet är ett svar

Läs mer

Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet

Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet Kommunstyrelsen 2008-03-17 64 159 Arbets- och personalutskottet 2008-02-25 45 117 Dnr 07.853-007 marsks16 Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet och regler för leasing Bilaga: Slutdokument

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Sandra Marcusson Oktober 2014 Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon Karlshamn kommun Uppföljning av tidigare granskning

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

PM - Förenkling och utveckling av biljettsystem, betalsystem och öppen trafikinformationsdata

PM - Förenkling och utveckling av biljettsystem, betalsystem och öppen trafikinformationsdata 1(24) Handläggare Jens Plambeck PM - Förenkling och utveckling av biljettsystem, betalsystem och öppen trafikinformationsdata Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Kommunens kundtjänst. Skellefteå kommun. Revisionsrapport. - Har det blivit lättare för medborgarna att komma i kontakt med kommunen?

Kommunens kundtjänst. Skellefteå kommun. Revisionsrapport. - Har det blivit lättare för medborgarna att komma i kontakt med kommunen? Revisionsrapport Kommunens kundtjänst - Har det blivit lättare för medborgarna att komma i kontakt med kommunen? Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Robert Bergman Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2014. Landstinghuset i Stockholm AB

ÅRSRAPPORT 2014. Landstinghuset i Stockholm AB ÅRSRAPPORT 2014 N Landstinghuset i Stockholm AB Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Svar på skrivelse av (MP) Gör det enkelt för sällanresenärer och företag

Svar på skrivelse av (MP) Gör det enkelt för sällanresenärer och företag 1(3) Handläggare Ragna Forslund 08-686 1959 Trafiknämnden 2014-02-11, punkt 20 Svar på skrivelse av (MP) Gör det enkelt för sällanresenärer och företag Ärendebeskrivning Miljöpartiet de gröna har i skrivelse

Läs mer

PROJEKTRAPPORT NR 14/2014. Ledningssystem för informationssäkerhet, förutsättningar för en god intern kontroll?

PROJEKTRAPPORT NR 14/2014. Ledningssystem för informationssäkerhet, förutsättningar för en god intern kontroll? PROJEKTRAPPORT NR 14/2014 N Ledningssystem för informationssäkerhet, förutsättningar för en god intern kontroll? Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Mars 2013 Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och revisionsfråga...

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie

Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie Ola Sabel Lars Magnusson Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie Borås Stads Revisionskontor Besöksadress: Sturegatan 42 Telefonnummer: 033-35 71 54 Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret,

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2013. Trafiknämnden inklusive AB Storstockholms lokaltrafik

ÅRSRAPPORT 2013. Trafiknämnden inklusive AB Storstockholms lokaltrafik ÅRSRAPPORT 2013 N Trafiknämnden inklusive AB Storstockholms lokaltrafik Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser.

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen

Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen Rapport från Stadsrevisionen Nr 22, 2014 Dnr 3.1.2-58/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas granskningsrapport för 2010

Yttrande över Landstingsrevisorernas granskningsrapport för 2010 1 (8) Datum 2011-05-10 Identitet TN 1105-122 SL-2011-01920 Trafiknämnden Yttrande över Landstingsrevisorernas granskningsrapport för 2010 Landstingsrevisorerna har överlämnat granskningsrapport 2010 med

Läs mer

Södertälje kommun. Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret

Södertälje kommun. Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret Revisionsrapport 5/2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna 2014 Södertälje kommun Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret Innehåll

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Finspångs kommun augusti 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Uppdrag och revisionsfråga...1

Läs mer

Beställningstrafiken

Beställningstrafiken www.pwc.se Granskningsredogörelse Beställningstrafiken Skelleftebuss Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och revisionsfråga...2

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden REVISIONSRAPPORT 1(8) KR 2014/0014 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh,1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun

Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun 7 Juni 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 3 2. Rutinbeskrivning... 4 3. Granskningsresultat... 6 Sammanfattning

Läs mer

Förnyat genomförande- och anskaffningsbeslut avseende enskild upphandling inom Projekt SL Lås

Förnyat genomförande- och anskaffningsbeslut avseende enskild upphandling inom Projekt SL Lås Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-19 LS 1312-1601 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 0 8 0 0 0 25^ Förnyat genomförande- och anskaffningsbeslut avseende

Läs mer

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län 1(2) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-24 Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 7 Diarienummer SL 2014-0819 Infosäk. klass K1 (Öppen) Överenskommelse

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Marie Nordström 2012-01-03 LiÖ 2012-69 Landstingsstyrelsen Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB Landstinget äger samtliga aktier i bolaget HjälpmedelsCentrum

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av administrativa interna kontroller

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av administrativa interna kontroller Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av administrativa interna kontroller December 2014 Granskning av administrativa interna kontroller Vid genomförd risk- och väsentlighetsanalys har följande

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Granskning av bokslutsprocessen

Granskning av bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Martin Westholm Granskning av bokslutsprocessen Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och

Läs mer

Landstingsrevisorernas årsrapporter för 2011 har överlämnats till Trafiknämnden (TN) samt till bolagens styrelser för yttrande.

Landstingsrevisorernas årsrapporter för 2011 har överlämnats till Trafiknämnden (TN) samt till bolagens styrelser för yttrande. 1 (8) Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-24 Identitet 1205-0115 Handläggare: Niklas Personne 08-686 3646 Yttrande över landstingsrevisorernas årsrapporter 2011 för Trafiknämnden, AB Storstockholms

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer