Utfodringsrekommendationer i ekologisk mjölkproduktion
|
|
- Niklas Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utfodringsrekommendationer i ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Hushållningssällskapet i Kristianstad Detta arbete ingår i det svenska miljöprogrammet för jordbruket och finansieras gemensamt av svenska staten och EU
2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 REGLER FÖR UTFODRING AV EKOLOGISKA MJÖLKKOR... 4 OFFICIELLA NORMER I SVERIGE... 4 SVENSK MJÖLKS REKOMMENDATIONER FÖR UTFODRING AV MJÖLKKOR.. 5 NÄRINGSVÄRDE I VALLFODER... 5 Energi... 5 Protein... 6 PRISRELATIONER FÖR EKOLOGISKA OCH KONVENTIONELLA MJÖLKPRODUCENTER... 7 BETE OCH EKOLOGISK MJÖLKPRODUKTION... 8 TELEFONINTERVJU MED UTFODRINGSRÅDGIVARE... 9 DE VIKTIGASTE SVAREN FRÅN UTFODRINGSRÅDGIVARNA REKOMMENDATIONER REFERENSER... 13
3 Inledning Foderstater för ekologiska mjölkkor följer i många fall inte de normer som är officiella (Spörndly, 2003, Svensk Mjölk 2000). Kornas produktionsnivå är dock långt ifrån dålig och hälsoläget tillfredställande, naturligtvis förekommer stor variation mellan besättningar. Faktum kvarstår emellertid att korna i den ekologiska produktionen har en avkastningsnivå som ligger högre än vad de officiella normerna angiver. I den ekologiska foderstaten har man oftast en lägra mängd vomstabilt protein (by-pass protein) än i den konventionella foderstaten, vilket fram för allt gör det svårt att uppfylla normerna för aminosyrer absorberad i tarmen (AAT). Mycket tyder dock på att vallproteinets nerbrytbarhet i vommen är överskattad (Bertilsson & Murphy, 2001) och därmed estimeras ett för lågt AAT-värde för vallfodret. Detta kan vara en av de bakomliggande faktorerna för att man har kunnat konstatera att stort inslag av baljväxter i foderstaten verkar mjölkdrivande (Bertilsson och Halling 2001). Den ekologiska foderstaten är grovfoderdominerad med ett stort inslag av baljväxter och frågan är vilken norm vi skall använda för AAT när vi jobbar med sådana foderstater och är vallfodrets innehåll av AAT rätt estimerad? I Sverige är den officiella konsumtionsgränsen knutet till fiberintaget och maxgränsen för intag av neutral detergent fiber (NDF) är 1,5 % av kroppsvikten. I många fall äter korna mycket mer och brist på struktur kan förekomma även om den beräknade NDF-nivåen ligger kring maxgränsen. Fodrets struktureffekt handlar även om den fysiska formen på fodret (strålängd, förmalningsgrad, utfodringsreknik etc), men även sammansättningen av NDF är viktig att vara medveten om i baljväxtrika foderstater. Konsumtionsfrågan är helt avgörande för att få en ekologisk foderstat att fungera men i dag finns inga bra mått att använda i foderstatsberäkningen. Vidare finns där oftast svårigheter med att uppfylla normerna för energikoncentration, vilket dock oftast inte är ett problem om korna äter mycket (se ovan). Vid beräkning av ekologiska foderstater jobbar vi med helt andra prisrelationer mellan grovfoder och kraftfoder vilket leder till andra prioriteringar än vi är vana vid när konventionella foderstater optimeras. Reglerna för ekologisk produktion sätter dock ramarna för den ekologiska foderstaten och begränsningar i kraftfodertilldelningen styr oftast fodertilldelningen till kor i tidig laktation. Målsättningen med denna skrift är att skapa ett hjälpmedel för ekologiska mjölkproducenter för optimering av foderstater för deras produktionsförutsättningar. Normar för utfodring är inte enbart fysiologiska normer utan även ekonomiska avvägningar, ändras prisrelationerna mellan fodermedel är det viktigt att kunde agera rätt under dessa förhållanden.
4 Regler för utfodring av ekologiska mjölkkor Tabell 1 visar de viktigaste regler som påverkar utfodringen i ekologisk mjölproduktion. Det är fortfarende tillåtet att använda fem procent konventionell foder, där vissa begränsningar för råvaran måste följas. Här är det speciellt hexanextrahering som begränsar användningen av vissa proteinfodermedel, exempelvis sojamjöl och rapsmjöl. Inom en överskådlig framtid kommer det att krävas 100 % ekologisk foder till mjölkkor, vilket tidigare var satt till augusti Beslutsprocessen i EU har dock försenas och under december 2004 var det oklart när regeln kommer att införas. Tabell 1. KRAV-regler av betydelse för utfodringen av ekologiska mjölkkor (KRAV, 2004). Regler Företaget ska ha minst 50 % självförsörjningsgrad på årsbasis. Undantag från detta är besättningar med högst 3 kor. Minsta andel KRAV-godkänt foder (inkl egen karensårsodling): - 75 % av det dagliga intaget - 90 % av årligt intag under de två första åren från karensstart, dock max 5 % inköpt konventionellt foder % av årligt intag från det 3:e anslutningsåret. Fri tillgång till grovfoder. Tillåtet Upp till 5 % konventionellt foder förutsatt att de är tillåtna enligt KRAV: s regler. Inköpt ekologiskt foder (godkänt av KRAV) - dock skall minst 50 % av totala foderintaget vara från den egna gården. Komplettering av fodret med koksalt, spår-ämnen, vitaminer och mineraler (t ex foderkalk). Upp till 40 % kraftfoder till mjölkande djur, men får höjas till 50 % under högst 3 månader tidigt i laktationen. Officiella normer i Sverige Fodertabeller för idisslare 2003 (Spörndly, 2003) är källan till de officiella normerna för utfodring av mjölkkor i Sverige. De viktigaste normerna för energi och protein i form av aminosyrer absorberat i tarmen (AAT) redovisas i tabell 2. Tabell 2. De viktigaste normer för energitilldelning och AAT-behov (Spörndly, 2003). Omsättbar energi MJ AAT (aminosyrer absorberat i tarmen) g Underhåll 0,507 MJ/kg lev. Vikt 0,75 3,25 g/kg lev. Vikt 0,75 Till per kg mjölk (ECM) 5,0 40 Tillägg viktökning/kg 35,8 250 Avdrag viktminskning/kg -34,5-185 Tillägg 1. kalvare per dag Dräktighetstillägg i 7:e, 8:e och 9:e månaden finns, men har ingen större praktisk betydning i praktisk utfodring. Dock bör man vara uppmärksam i de sista tre veckor av dräktigheten, då detta kan ha betydelse för sinkornas konsumtion. Energibehovet justeras sedan i förhållande till fodernivån. Proteinbalansen i våmmen (PBVvärdet) bör ligga i intervallet gram, men kan dock i vissa fall överskridas utan negativa
5 effekter. AAT-normen på 40 g/kg ECM räknas oftast om till koncentrationen AAT/MJ och skall då ligga på 7,6 gram AAT/MJ. Råfettnivån i foderstaten får högst vara 5 procent av torrsubstansintaget och konsumtionsmaximum begränsas av fiberinnehållet (NDF) i foderstaten och är ca 1,5 procent av kroppsvikten. Svensk mjölks rekommendationer för utfodring av mjölkkor De viktigaste rekommendationerna från Svensk mjölk för utfodring av mjölkkor är redovisad i tabell 3 (Svensk mjölk 2000). Dessa riktvärden för olika perioder i kornas laktationsstadium är ett komplement till de officiella normerna. Med hänsyn till AAT-koncentration i foderstaten avviker man dock markant ifrån de officiella normerna och förespråkar en betydlig högre nivå i mellan- och höglaktation. Fiberkonsumtionen i form av NDF är här reglerad i förhållande till laktationsstadium, vilket är logisk då konsumtionsförmågan är på ett maximum 9-12 veckor efter kalvning och i takt med att mjölkproduktionen minskar i laktationsperioden kan foderstatens koncentrationsgrad sänkas då konsumtionsförmågan inte minskar i samma grad som mjölkproduktionen. Tabell 3. Riktvärden för foderstaten (Svensk mjölk, 2000). Laktationsstadium Låg Mellan Hög Konc. Grad MJ/kg ts 9, >12 AAT g/mj 7,0-7,5 7,5-8,0 8,0-8,5 PBV g/dag Råprotein % NDF % Stärkelse Råfett 4 5 Icke strukturella kolhydrater Näringsvärde i vallfoder Energi Vallfodrets energiinnehåll är mycket avgörande för att lyckas i ekologisk mjölkproduktion. För att bestämma innehållet av omsättbar energi i vallfoder analyseras för mängden vomvätskelöslig organisk substans (VOS) och sedan kan energiinnehållet beräknas utifrån följande ekvationer 1 och 2 (Lindgren 1983). (1) Vallfoder < 50 % baljväxter y = 0,160x 1,91 (2) Vallfoder > 50 % baljväxter y = 0,106x + 2,93 y anger MJ omsättbar energi per kg organisk substans x anger VOS-värdet (%).
6 Vid ett VOS- värde på 70 % kommer energiinnehållet vid mindre än 50 % baljväxter (ekvation 1), att ligga på 9,3 MJ/kg organisk substans och vid mera än 50 % baljväxter (ekvation 2) blir resultatet 10,4 MJ/kg organisk substans. Detta illustrerar med stor tydlighet att bestämning av baljväxtandel kan ha större betydelse än själva analysen! Det är därför viktigt att få laboratoriet till att redovisa VOS-värdet för vallprovet så det är möjligt att beräkna energivärdet utifrån båda ekvationer innan man dömer ut ett vallparti. Baljväxtandelen är svår att bestämma exakt och har man VOS-värdet och provets innehåll av aska kan man beräkna i vilket energiintervall som fodret ligger i med hjälp av de två ekvationerna. Dags att uppgradera vallfodret även i fodermedelstabellerna? Protein I AAT och PBV-systemet är den effektiva proteinnerbrytning (EPD-värdet) helt avgörande för beräkningen av fodrets proteinvärde för så väl djurets ämnes- som vommens kväveförsörjning. EPD-värdet för all vallfoder har schablonmässigt fastställs till 80 %, men i verkligheten varierar detta mycket bland olika vallarter. I LEGSIL-projektet vid SLU var variationsbredden för EPD-värden % för engelskt rajgräs, % för rödklöver och % för vitklöver (Bertilsson & Murphy, 2001). Medeltal över alla arter och skördetidpunkter var 68 %. Salomonsson et al estimerade AAT-värdet i ett ensilage med 15 % råprotein och 10,8 MJ per kg ts med varierande EPD-värde, vilket är visat i tabell 4. Tabell 4. AAT-innehåll i vallfoder vid olika proteinnerbrytning (EPD-värden) i våmmen (Salomonsson et al. 2002). EPD % AAT från foder g/kg ts AAT från mikrob g/kg ts AAT totalt g/kg ts PBV G/kg ts
7 I tabell 4 ser man att AAT från mikrobiell producerat protein är konstant vid de olika EPDvärdena. Mikrobiell AAT produceras från smältbara kolhydrater och nerbruten protein i våmmen. Vid bra energitillgång i våmmen ökar denna kapacitet vilket ökar AAT-innehållet i fodermedlet. Ökningen i AAT från foder är dock beroende av det onerbrutna proteinets smältbarhet, vilket är satt till 82 % i vallfoder i Sverige. Vid hög grovfoderandel och bra konsumtion har man set en ökad mikrobiell proteinsyntes (figur 1, Volden 2001), mycket tyder på att AAT från vallfoder underskattes i foderstater med hög andel grovfoder. Figur 1. Mängd mikrobiell råprotein som bildas per kg smältbar organisk substans vid olika grovfoderandel och foderintag (Volden, 2001). Prisrelationer för ekologiska och konventionella mjölkproducenter Prisrelationen mellan olika fodermedel är radikalt annorlunda för ekologiska mjölkproducenter jämfört med konventionella. Tabell 5 visar de viktigaste fodermedel som man använder i mjölkproduktionen och representative prisar för Tabell 5. Prisar på ekologiska och konventionella fodermedel i mjölkproduktionen. Fodermedel Ekologisk (kr) Konventionell (kr) Vallensilage (per kg ts) 1,15 1,15 Helsädesensilage (per kg ts) 1,00 1,00 Bete (per kg ts) 0,60 0,60 Spannmål (per kg) 1,30 0,80 HP-massa (per kg ts i plansilo) 1,60 1,00 Ärtor (per kg) 1,84 1,00 Färdigfoder (per kg) 2,90 1 1,70 Toppfoder (per kg) 3,95 1 2,20 1 Andelen konventionella fodermedel varierar mellan 15 och 20 %.
8 Det är här antaget att grovfodret har samma pris i ekologisk som i konventionell produktion, vilket dock inte är fallet på många gårdar och vallfoderkostnader är i många stycken det som skiljer en lyckad mot en mindre lyckad ekonomi i mjölkproduktionen. Variationen mellan gårdar är mycket stort inom ekologisk och konventionell produktion, men ett dokumentationsprojekt i Vestsverige har vist att ekologiska mjölkproducenter hade lägre foderkostnader än konventionella, vilket kunde relateras till låga vallkostnader på de ekologiska gårdarna (Arnesson, 2000). Tabell 6 visar foderkostnaderna för en ko under stallperioden som mjölkar 35 kg mjölk och äter 12 kg ts ensilage samt foderkostnaderna per kg mjölk i hela besättningen med en avkastningspotential på 8000 kg mjölk per årsko. Tabellen visar tydligt att inköp av såväl baskraftfoder som toppfoder är en mera gångbar strategi i konventionell produktion än i ekologisk produktion. I räkneexemplet är räknad med samma vallfoderkonsumtion för alla alternativ, en ökad grovfodergiva till kor i medel och senlaktation ville minska foderkostnaderna i hela besättningen i de ekologiska alternativen. Reglerna för ekologisk produktion sätter rammarna för den ekologiska foderstaten, men även prisrelationerna mellan kraftfoder och grovfoder gör att kraftfodergivorna pressas ned, då marginalkostnaderna för de sista kg kraftfoder kan bli alldeles för höga. Tabell 6. Foderkostnaderna för en ko som mjölkar 35 kg i en besättning med en årsavkastning på 8000 kg mjölk vid olika kraftfoderstrategier. 35 kg mjölk Hela besättning Inköpt baskraftfoder + toppfoder (EKO) 1,16 kr/kg mjölk 1,20 kr/kg mjölk Inköpt baskraftfoder + toppfoder (KONV) 0,84 kr/kg mjölk 0,93 kr/kg mjölk Egen spannmål + inköpt toppfoder (EKO) 0,98 kr/kg mjölk 0,99 kr/kg mjölk Egen spannmål + inköpt toppfoder (konv) 0,78 kr/kg mjölk 0,81 kr/kg mjölk Bete och ekologisk mjölkproduktion Prisrelationen mellan bete och övriga fodermedel i ekologisk produktion bör föra till ekonomiska övervägningar om optimal utnyttjande av bete i foderstaten under sommarhalvåret. Arronderingen styr på många gårdar effektiviteten i betesdriften, men det är helt klart att betet är ekonomisk intressant i ekologisk produktion och miljöstöden på bete på åkermark minskar kostnaderna för betet ytterligare jämfört med konventionell produktion. Mycket pengar att tjäna på ett högt betesintag.
9 Vid en betestillgång på 20 kg ts per ko och dag kan betesintaget uppskattes till (Andersson, 2000): Försommar ca 14 kg ts Högsommer ca 12 kg ts Sensommar ca 11 kg ts I betesdriften med mjölkkor finns några tumregler: betesintaget minskar med ca 0,5 kg ts /kg ts utfodrat kraftfoder (substitutionseffekt) förstakalvare äter ca 1 kg ts mindre än äldre kor I studier från utlandet har betesintag i medeltal varit ända upp i 17 kg ts per ko och dag vid tillgång på bra bete. Telefonintervju med utfodringsrådgivare Under sommaren 2004 användes följande frågor vid telefoninterview av åtta utfodringsrådgivare i Sverige. Målsättningen var att få en bild av hur de jobbar med ekologiska mjölkproducenter vid optimering av foderstaten. Alla de utfrågade rådgivare jobbar både med ekologiska och konventionella mjölkproducenter. De svar som är mest frekvente är markerat med fet stil. 1. Jobbar du annorlunda när Du är rådgivare hos en ekologisk resp. en konventionell mjölkproducent? Nej: 6 Ja: 1 Övriga: 1 2. Vad tycker Du är den viktigaste frågan när Du jobbar med utfodringsrådgivning till ekologiska mjölkproducenter? Grovfodret (mängd och kvalitet): 5 Proteinbristen: 1 Att näringsförsörja högmjölkarna: 1 Att grovfoderandelen är begränsande och att antalet fodermedel på ekologiska gårdar är mindre: 1
10 3. Vilka normer använder du vid foderstatsberäkning? Energi: 6 Råprotein: 4 NDF (fiber): 4 Protein-AAT: 4 Stärkelse: 3 Kg ts:1 PBV: 1 EPD: 1 EFD: 1 E-vitamin: 1 Ca/P: 1 Ca/Mg: 1 4. Vilka normer anser Du är viktigast att ta hänsyn till? Energi: 5 Råprotein: 5 NDF (fiber): 5 Stärkelse: 3 Energibalans: 1 Effektivt fiber: 1 AAT: 1 Effektivt råprotein: 1 Råprotein i % av ts: 1 E-vitamin:1 Ca/P:1 Ca/Mg:1 Mineral:1 Vitamin:1 Övirga behov:1 Se till helheten:1 5. Hur optimerar Du Din foderstat? Energi: 6 AAT: 3 IndividRAM: 3 I första hand ser jag till att uppfylla proteinbehovet under laktationens första del: 1 Kontrollerar stärkelsenivån i foderstaten: 1 Kontrollerar NDF-nivån så att denna är inom rimlig gräns i foderstaten: 1 Bioptek: 1 Datorprogram: 1
11 6. På vilket område anser Du att det finns störst kunskapsluckor i ekologisk produktion? Kunskapsluckor hos rådgivare: Proteinets kvalitet och proteinförsörjning: 4 Värdering av vallen: 1 Kunskapsbrister om hur våmmen fungerar: 1 Svårt att veta hur våmmikroberna mår: 1 Grovfodrets kvalitet (näringsvärde, hygienisk kvalitet, syrasammansättning): 1 Jag känner mig kunskapsmässigt begränsad p g a att jag endast har ett fåtal ekologiska gårdar: 1 Handel med ekologiska råvaror: 1 Svårt att veta hur mycket grovfodermängd som djuren klarar av att få i sig: 1 Betesutnyttjande: 1 Fiberkvalitet: 1 Inte något generellt: 1 Kunskapsluckor hos lantbrukare: Det är stor spridning mellan de olika lantbrukarnas kunskaper: 3 Inte några generella kunskapsluckor: 2 Framförhållningen: 1 Samma kunskapsluckor hos lantbrukaren som hos rådgivaren: 1 Planering av växtodlingen: 1 Betesplanering: 1 De viktigaste svaren från utfodringsrådgivarna De flesta utfodringsrådgivare jobbar på samma sätt på de ekologiska mjölkgårdarna som hos de konventionella producenterna. Grovfoderkvalitet och mängd är det som är den viktigaste frågan på den ekologiska mjölkgården. De viktigaste normerna för foderstatskontrollen är energi, råprotein och NDF-fiber. Foderstaten optimeras först för energi och sedan för AAT, men de flesta anser att råproteininnehållet är minst lika viktig som AAT-innehållet i foderstaten. Där finns dock stora kunskapsluckor i värderingen av proteinkvaliteten i den grovfoderdominerade ekologiska foderstaten.
12 Rekommendationer Utifrån erfarenheter från telefoninterview och övriga kunskaper som finns inom ekologisk produktion presenteras i tabell 7 ett förslag till utfodringsrekommendationer i ekologisk mjölkproduktion. Andel KRAV-godkänd foder är medtagen i rekommendationerna, men inom kort tid införas troligen en regel om 100 % ekologiskt foder. Tabell 7. Utfodringsrekommendationer i ekologisk mjölkproduktion. Laktationsstadium Låg Mellan Hög (0-90 dagar) Konc. Grad MJ/kg ts 9,5-10, Råprotein % NDF % Grovfoderandel >75 % % % AAT g/mj 6-6,5 6,5-7,0 7,0-7,6 PBV g/dag Stärkelse Råfett Högst 5 % KRAV % 100 % % % Betesintag av behov % % % 1 Uppskattat möjlig täckning av näringsbehov från betet under betessäsongen, vilket naturligtvis beror på besättningens avkastningspotential samt tidpunkt under betessäsongen. Hemmaproducerad toppfoder är intressant i den ekologiska mjölkproduktionen
13 Referenser Andersson, I Bete och tillskottsutfodring. I: Pettersson, T. (red) Ekologisk mjölkproduktion, SJV. Arnesson, A Dokumentation av produktionsresultat i ekologisk mjölkproduktion på sju gårdar I Vestsverige från 1996 till SLU Skara. Bertilsson, J. & Murphy, M Milk production based on clover silage effects on feed intake, milk production, nitrogen portioning and rumen characteristics. (opubliserad) Bertilsson, J. & Halling, M Baljväxtensilage som foder till kor och får. Inst. f. Husdjurens utfodring och vård, SLU, sammanställning av LEGSIL-projektet. 18 pp. Bertilsson, J., Cederberg, C., Emanuelson, M., Jonasson, L., Rosenqvist, H., Salomonsson, M., Swensson, C Närproducerat foder. Rapport nr 1717-P, Svensk mjölk 47 pp. Frank, B. & Nilsson, M Lägre proteintilldelning skonar både miljö och plånboken. Stiftelsen Sydsvensk Jordbruksforskning. Info nr 11. Frank, B., Andersson, M., Gustafsson, G Sänkt proteinhalt I kofodret kan minska ammoniakutsläppet från gödseln. Stiftelsen Sydsvensk Jordbruksforskning. Info nr 7. Lindgren E Nykalibrering av VOS-metoden för bestämning av energivärde hos vallfoder. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU. Stencil. KRAV, Regler för KRAV-godkänd produktion. Salomonsson, M., Gustafsson, A.H., Bertilsson, Melin, M. & Emanuelson, M AAT/PBV-systemet i Norden skillnader, utvecklingsvägar och möjlighet till förbättrad kväveeffektivitet. Svensk Mjölk, Rapport nr 7004-P, 60 pp. Spörndly, R Fodertabeller för idisslare. Inst. f. Husdjurens utfodring och vård, SLU. Rapport pp.. Svensk Mjölk, Kvalitetssäkrad utfodring mjölkkor. I: Kvalitetssäkrad mjölkproduktion. Hållsta 2000.
Kan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merInnehåll. Utvärdering av majsensilage i foderstaten. Mjölkkon äter allt, men. Vad är vi duktiga på i Sverige 2009-12-15
Innehåll Utvärdering av majsensilage i foderstaten Växjö möte 9 december 2009 Vilka fodermedel behöver svensk mjölkproduktion? kti Något om analyser Majsensilage ur kons perspektiv Reflektioner och slutsatser
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merRobot och bete. Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
Robot och bete Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Gårdar med robot Det startade för 15 år sedan Antal gårdar >740 (Växa) De Laval 64% Lely 34% Övriga 2% Utfodringen Sökandet efter foder! Utfodringen påverkar,
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merNorFor-frågor till Rådgivarsajten
NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt
Läs merFallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut!
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 3 2014-06-30 Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut! 1 (68) Innehåll sid Förord 3 Summary 6 Material & Metoder 9 Slutsatser om foder 33 Djurvälfärd Slutsatser
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merGOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk
GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD 8 steg till riktigt bra mjölk MÅR KORNA BRA BLIR MJÖLKEN BRA Mjölk är en fantastisk naturprodukt. Den innehåller 18 av de 22 näringsämnen som är livsviktiga för människan och förutom
Läs merEffekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs merSkördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad
Skördesystem i vall Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad Sammanfattning Att skörda en fröblandning med timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år ger en högre vallavkastning,
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2016 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2016 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merHur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB
Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Tumregler 1% ökad råproteinhalt i foderstaten ökar kväveförlusterna med 10 kg N per ko och
Läs merBilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund
Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Birgitta Johansson och Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola
Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring
Läs merUtlåtande 2009: RII (Dnr 314-2750/2008)
Utlåtande 2009: RII (Dnr 314-2750/2008) Översyn av avgifterna för dispenser för breda, långa och tunga fordon samt för färd- och parkeringsdispenser Förslag från trafik- och renhållningsnämnden Kommunstyrelsen
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)
Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merSkillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem
Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen
Läs merMineraler. och lite annat
Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merOm erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merSammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling
NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika
Läs mersto, föl och den växande unghästen
Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merBegränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Februari 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merFrågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merAnpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa
Med anledning av socialförsäkringsbalkens införande den 1 januari 2011 har redaktionella ändringar i form av bl.a. nya laghänvisningar beslutats i detta rättsliga ställningstagande (dnr 034638-2010). Anpassning
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merDiskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Läs merArbeta bäst där du är Dialect Unified Mi
Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är
Läs merDeltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?
Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Resultat från stationsförsök och fältstudier på gårdar Eva Spörndly 1 och Margareta Dahlberg 2 1 Institutionen för husdjurens
Läs merEXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220)
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap och medicin Idrott A, ht-12 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande följdfrågor.
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund. 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson
ATT KUNNA TILL MA1050 Matte Grund 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson Sida 2 av 5 Att kunna till prov G1 Kunna ställa upp och beräkna additions-, subtraktions-, multiplikations- och divisuionsuppgifter
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier
Läs merTvå rapporter om bedömning och betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning
Läs mer4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merSnabbslumpade uppgifter från flera moment.
Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Uppgift nr Ställ upp och dividera utan hjälp av miniräknare talet 48 med 2 Uppgift nr 2 Skriv talet 3 8 00 med hjälp av decimalkomma. Uppgift nr 3 Uppgift nr
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merBete i ekologisk mjölkproduktion
Rapport nr 7042-P 2004-11-15 Bete i ekologisk mjölkproduktion en intervjuundersökning sommaren 2004 Katarina Häll-Larsson och Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merMänniskokroppen 2 - Mat
1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets
Läs merAbstrakt. Resultat. Sammanfattning.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra
Läs merEkologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se VALL OCH GROVFODER - och kaliumgödsling till ekologisk blandvall Våren 2015 utlades vallförsöken, - och kaliumgödsling till
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Läs merDatum 2012-05-29. Motion av Ilona Waldau m fl (alla V) om att erbjuda boendealternativ på dövas villkor i teckenspråkig miljö
KS 21 13 JUNI 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-29 Diarienummer KSN-2011-0527 Kommunstyrelsen Motion av Ilona Waldau m fl (alla V) om att erbjuda boendealternativ på dövas
Läs merMotion Vegetarisk veckodag
YTTRANDE 2012-02-21 LK11-0322 Landstingsstyrelsen Motion Vegetarisk veckodag Inledning I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Inga Jonasson, Vänsterpartiet att en vegetarisk dag i veckan införs
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merUtfodring av slaktgrisar
Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden
Läs merHållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder
Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Slutapport från ett projekt finansierat av Jorbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt avseende miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket
Läs merFacit med lösningsförslag kommer att anslås på vår hemsida www.ebersteinska.norrkoping.se. Du kan dessutom få dem via e-post, se nedan.
Detta häfte innehåller uppgifter från fyra olika områden inom matematiken. Meningen är att de ska tjäna som en självtest inför gymnasiet. Klarar du dessa uppgifter så är du väl förberedd inför gymnasiestudier
Läs merNorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor
2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs mer