skolbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:1

Transkript

1 skolbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:1

2 School Libraries 2008 Skolbibliotek 2008 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel och Birgitta Modigh, tel Printed in Sweden by Elanders AB, 2009 ISSN ISBN Statens kulturråd 2009 Statens kulturråd, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

3 Innehåll 1. Sammanfattning sid Summary sid Inledning sid Skolbiblioteksstatistik i andra länder sid Några skolbibliotek i praktiken sid Uppgifter om samtliga skolenheter sid Skolans användning av folkbiblioteken sid Ansvar, styrning och bemanning sid Öppethållande sid Skolbibliotekens läromedelshantering, kataloger, mediebestånd och nyförvärv sid Bibliotekens utlåning sid Bibliotekens tillgång till Internet sid Övriga kommentarer och synpunkter sid Svensk-engelsk ordlista sid. 36 Bilagor sid. 37 Bilaga 1. Tabell på kommunnivå Bilaga 2. Om statistiken Bilaga 3. Frågeformulär På Bilaga 4. Delresultat för kommuner och län Bilaga 5. Kvalitetsdeklaration

4 4

5 1. sammanfattning Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten i landet. Skolbiblioteken ska enligt bibliotekslagen (1996:1596) främja språkutveckling och stimulera till läsintresse. Skolbiblioteken är också en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Kulturrådet är ansvarig statistikmyndighet för biblioteksstatistik i Sverige och har därmed ett ansvar för att ta fram uppgifter om skolbiblioteken. Undersökningen är en totalundersökning av skolbiblioteken vid landets grundskole- och gymnasieenheter. Kommunala skolor såväl som friskolor tillfrågades. Adressuppgifterna har hämtats från Skolregistret. Totalt svarade 84 procent av skolenheterna på frågor via en webbaserad enkät under perioden september till december Denna enkät kompletterades med telefonförfrågningar, vilket innebär att uppgifter om förekomsten av skolbibliotek finns för 95 procent av landets skolenheter. En större del av frågorna i undersökningen ställdes endast till de skolenheter som hade uppgett att de har eget skolbibliotek. De skolbibliotek som är integrerade med folkbiblioteken fick inte dessa frågor, eftersom de ingår i Kulturrådets årliga folkbiblioteksstatistik. Resultatet av undersökningen visar att två tredjedelar eller 67 procent av landets skolenheter har ett skolbibliotek. Det kan vara eget bibliotek, ett bibliotek som är integrerat med folkbiblioteket eller ett bibliotek som är delat med en annan skolenhet, ofta inom en och samma skolbyggnad. Boksamling eller bokrum finns vid ytterligare 15 procent av skolenheterna. Friskolor har oftare än kommunala skolor enbart en boksamling i stället för ett bibliotek. Drygt en av tio skolenheter eller 14 procent uppger att de inte har något skolbibliotek eller någon boksamling alls. Detta innebär att av landets alla elever saknar 18 procent, det vill säga drygt , tillgång till skolbibliotek i någon form. Många skolor åtta av tio använder också folkbiblioteken för lån, läsning och faktainhämtning, men det är också vanligt med gruppbesök avseende informationskompetens eller läsfrämjande verksamhet. Skolbibliotekens användning av folkbiblioteken är sällan reglerad i överenskommelser. Också bokbussar används av skolbiblioteken i stor utsträckning. Av de skolor som har någon form av bibliotek anger 88 procent att det finns någon personal som har skolbiblioteket som sitt ansvarsområde. En tiondel av skolor med bibliotek uppger att de inte har någon ansvarig personal eller att skolbiblioteket är ett gemensamt ansvar för alla. När det gäller frågan om styrning av skolbiblioteken uppger 63 procent av skolenheter med eget bibliotek att lärarna medverkar i styrningen av skolbiblioteket. Bibliotekspersonal medverkar i styrningen vid 55 procent och skolledningspersonal vid 53 procent av skolbiblioteken. Men det är också relativt vanligt att eleverna medverkar i styrningen 49 procent anger att eleverna medverkar i styrningen. Tre av fyra eller 74 procent av skolenheter med bibliotek anger att de har någon veckoarbetstid avdelad för arbete med skolans bibliotek. Veckoarbetstiden på samtliga dessa skolenheter är i medeltal 22,6 timmar, vilket motsvarar en halvtidstjänst. Det är främst gymnasieskolorna som har skolbibliotek som bemannas med mer än en heltidstjänst. Totalt har drygt personaltimmar rapporterats för en normal skolvecka på landets skolbibliotek. På frågan om arbetstidens fördelning mellan olika arbetsuppgifter uppgav de svarande att drygt hälften av veckoarbetstiden går till bibliotekstekniskt arbete, en femtedel till planering och samarbete och en fjärdedel till pedagogiskt arbete. Av de skolenheter som har skolbibliotek anger två tredjedelar att de har öppet med bemanning, vilket ger ett bemannat öppethållande på i genomsnitt 19,9 timmar per vecka. Uppgifter om mediebestånd och nyförvärv är i många fall ofullständiga. Trots att två tredjedelar av skolbiblioteken har datoriserad katalog har endast en femtedel av skolorna lämnat exakta uppgifter om antal medier. Med utgångspunkt från lämnade uppgifter finns det närmare 12 miljoner media vid landets skolbibliotek. Uppräknat till samtliga skolenheter med bibliotek skulle detta ge ett totalt antal media på 14,6 miljoner. Det totala antalet nyförvärv under 2007 uppgick till vid de skolenheter som har svarat på denna fråga. I medeltal köpte därmed skolbiblioteken in 394 olika media, exklusive läromedel under Även uppgifter om utlån är ofullständiga. Det innebär att det inte går att dra några säkra slutsatser om utlåningen från landets skolbibliotek. En fjärdedel av landets skolbibliotek har hand om läromedel vid den egna skolan. Framför allt är det gymnasieskolorna som ansvarar för läromedelshanteringen. Likaså har en fjärdedel av skolenheterna tillgång till betaldata- 5

6 baser för informationssökning. Totalt sett har skolenheterna rapporterat att de har licenser. Så många som två tredjedelar av de skolenheter som har skolbibliotek har svarat att de har tillgång till datorer med internetuppkoppling i anslutning till biblioteket. Det är svårt att jämföra tidigare skolbiblioteksstatistik, eftersom underlagen är olika och frågorna även skiljer sig åt. Med stora förbehåll för osäkerhet i jämförelse med 2002 års undersökning kan man konstatera att andelen skolor med någon form av biblioteksverksamhet förefaller ha minskat och att den genomsnittliga bemanningen vid skolbiblioteken inte förefaller ha ökat. Sammanfattning Med utgångspunkt från det samlade resultatet kan man konstatera följande. Två tredjedelar av landets skolenheter har svarat att de har någon form av skolbibliotek. Drygt en av tio skolenheter eller 13 procent har inte tillgång till ett bibliotek eller en boksamling alls, vilket innebär att elever inte har tillgång till skolbibliotek. Det är främst mindre skolor som saknar bibliotek. Folkbiblioteken används i hög grad som en kompletterande eller i vissa fall som den enda biblioteksresursen. Oftast är detta inte reglerat i någon överenskommelse. Tre av fyra skolenheter med bibliotek har avsatt tid för skolbiblioteket. Detta innebär att en fjärdedel av skolbiblioteken inte är bemannade med personal. Drygt hälften av veckoarbetstiden går åt till bibliotekstekniskt arbete och så lite som en fjärdedel till pedagogiskt arbete. Två tredjedelar av skolbiblioteken anger att de har öppet med bemanning, medan en tredjedel anger att de aldrig har öppet med bemanning. Trots att två tredjedelar av skolbiblioteken har datoriserad katalog kan endast ett fåtal lämna uppgifter om mediebestånd. Även uppgifter om lån är ofullständiga. En fjärdedel av skolbiblioteken ansvarar för läromedelshantering, flertalet av dessa är gymnasieskolor. Två tredjedelar av skolbiblioteken har datorer med internetuppkoppling. I jämförelse med 2002 års undersökning förefaller andelen skolor med någon form av biblioteksverksamhet ha minskat. Diagram 1: Förekomst av skolbibliotek vid de skolenheter som har besvarat enkäten. Procent Figure 1: Incidence of school libraries at the school units that answered the survey (%) Har skolbibliotek öppet 26+ timmar med bemanning, 13% Har skolbibliotek öppet 6-25 timmar med bemanning, 15% Har skolbibliotek öppet 1-5 timmar med bemanning, 7% Har bokrum/boksamling, 17% Har skolbibliotek som är öppet utan bemanning, 14% Har inget skolbibliotek, 14% Har skolbibliotek som är integrerat med folkbiblioteket, 12% Delar skolbibliotek med en annan skolenhet, 4% Har skolbibliotek som inte är öppet för eleverna, 4% 6

7 2. summary The municipalities are responsible for public libraries and school libraries in Sweden. Under the Swedish Libraries Act (1996:1596), the tasks of school libraries are to promote language development and stimulate interest in reading. School libraries are also part of schools educational activities and have the task of supporting pupils learning. This study covers all school libraries at Sweden s school units. Both municipal schools and independent schools were questioned. Address details were taken from the Schools Register. A total of 84% of school units answered questions via a web-based survey in the period September to December This survey was supplemented by telephone surveys, which means that information on the incidence of school libraries exists for 95% of Swedish school units. A large part of the questions in the survey were only put to the school units that had indicated that they have their own school library. The school libraries that are integrated with public libraries did not receive these questions as they are included in the Swedish Arts Council s annual public library statistics. The results of the survey show that two thirds (67%) of Swedish school units have a school library. This may be their own library, a library that is integrated with the public library or a library that is shared with another school unit, often within the same school building. There is a book collection or book room at 15% of school units. Independent schools have only a book collection instead of a library more frequently than municipal schools. Just over one in ten school units (14%) indicate that they have no school library at all. This means that, of all pupils at Swedish schools, 18%, i.e. just over 250,000, have no access to a school library of any form. Many schools (eight out of ten) also use public libraries for borrowing, reading and gathering facts but group visits are also common for information gathering skills or reading promotion activities. School libraries use of public libraries is rarely governed by agreements. Mobile libraries are also widely used by school libraries. Of the schools that have some form of library, 88% indicate that they have staff whose area of responsibility is the school library. One tenth of schools with libraries indicate that they have no staff responsible for the school library or that everyone has joint responsibility for the school library. Regarding the management of school libraries, 63% of school units with their own library indicate that teachers are involved in the management of the school library. Library staff are involved in their management at 55% and school management staff at 53% of school libraries. However, it is also relatively common for pupils to be involved in their management. 49% indicate that pupils are involved in their management. Three out of four (74%) of school units with libraries indicate that they have weekly working hours allocated to work on the school library. The weekly working hours at all these school units are 22.6 hours on average, equivalent to one half-time position. It is mainly upper secondary schools that have school libraries staffed by more than one full-time position. A total of just over 46,000 staff hours were reported for a normal school week at Swedish school libraries. In answer to the question on the distribution of working hours between different tasks, the respondents indicated that just over half of the weekly working hours are spent on library-related work, a fifth on planning and cooperation and a quarter on educational work. Of those school units that have school libraries, two thirds indicate that their libraries are open with staff, which results in staffed opening hours of 19.9 hours per week on average. Information on media stocks and new acquisitions is incomplete in many cases. Although two thirds of school libraries have computerised catalogues, only one fifth of the schools supplied exact information on the number of media items. On the basis of the information supplied, there are nearly 12 million media items at Swedish school libraries. Extrapolated to all school units with libraries, this would produce a total of 14.6 million media items. The total number of new acquisitions in 2007 was 617,956 at the school units that answered this question. On average, therefore, school libraries acquired 394 different media items, excluding teaching aids, in Information on items borrowed is also incomplete. This means that it is not possible to draw any reliable conclusions on borrowing from Swedish school libraries. A quarter of Swedish school libraries are responsible for teaching aids at their own schools. Above all, upper secondary schools are responsible for management of teaching aids. Likewise a quarter of school units have access to pay databases for information searches. In total the school units reported that they have licences. As many as two thirds of the school units with school 7

8 libraries replied that they have access to computers with internet access in connection with the library. It is difficult to compare previous school library statistics as the basic data and questions are different. With major reservations for uncertainty, in comparison with the 2002 survey it can be said that the proportion of schools with some form of library activities appears to have decreased and that the average staffing of school libraries does not appear to have increased. Summary On the basis of the overall results, the following can be established: Two thirds of Sweden s 6078 school units replied that they have some form of school library. Just over one out of ten school units (14%) do not have access to a library or a book collection at all, which means that 250,000 pupils do not have access to a school library. It is mainly small schools that have no library. Public libraries are used widely as a supplementary library resource or in some cases as the only library resource. This is usually not governed by any agreement. Three out of four school units with libraries have allocated time to the school library. This means that a quarter of school libraries are not staffed. Just over half of weekly working hours are spent on library-related work and as little as one quarter on educational work. Two thirds of school libraries indicate that they are open with staff, while one third indicate that they are never open with staff. Although two thirds of school libraries have computerised catalogues, only a few are able to supply information on media stocks. Information on items borrowed is also incomplete. A quarter of school libraries are responsible for managing teaching aids. The majority of these are at upper secondary schools. Two thirds of school libraries have computers with internet access. In comparison with the 2002 survey, the proportion of schools with some form of library activities appears to have decreased. 8

9 3. inledning 3.1 Skolbibliotek Skolbiblioteken ska främja språkutveckling och stimulera till elevernas intresse för läsning och litteratur. Ansvaret för skolbiblioteken, liksom för folkbiblioteken, ligger på landets kommuner och regleras i bibliotekslagen (1996:1596) där det står att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Hänsyn ska även tas till elever med särskilda behov. I Grundskoleförordningen 1 kap. 4 finns en hänvisning till bibliotekslagen. Detta innebär att bibliotekslagen är ett obligatoriskt styrinstrument. En viktig utgångspunkt för skolbiblioteken i skollagen (1985:11) är lagens skrivning att alla barn ska få lika tillgång till utbildning och att den ska vara likvärdig i hela landet. I läroplanerna utvecklas begreppet likvärdig utbildning. Läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94) talar om att undervisningen ska främja elevernas lärande och kunskapsutveckling, medan läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94) har med detta i de mål som eleverna minst ska ha uppnått när de slutar skolan. Eleverna ska bland annat kunna uttrycka sig i tal och skrift, kunna söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud och ha förmåga att kritiskt granska och bedöma det de läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika frågor. I den obligatoriska skolans uppdrag, som den formuleras i läroplanen, finns det flera skrivningar som direkt har anknytning till skolbibliotekens uppgifter. Skolan ska främja lärande och stimulera till kunskapsinhämtning, eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet och de ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden. Ett verktyg för detta är att läsa och skriva så att eleverna får tilltro till sin språkliga förmåga. Rektorn har det övergripande ansvaret för att skolbiblioteket finns med i skolans arbetsplan och att verksamheten följs upp och utvärderas i förhållande till målen. 3.2 Syftet med skolbiblioteksstatistiken Skolbiblioteksstatistiken fyller olika behov och beskriver en verksamhet som dels har en utbildningsfunktion och dels ett kulturpolitiskt syfte. Skolverket konstaterade i sin lägesbedömning för 2006 (Dnr 2006:1433, sid ) att det behövs ett systematiskt kvalitetsarbete inom skolbiblioteksverksamheten. Det saknas aktuella uppgifter om förekomsten av skolbibliotek, deras verksamhet och organisation. Syftet med undersökningen är att ge en samlad bild av situationen på skolbiblioteksområdet för att på det sättet bidra till en ökad kunskap om barns och ungas möjligheter att läsa och lära. 3.3 Om 2008 års undersökning Tidigare undersökningar har avgränsat populationen till skolor med minst 30 elever. Kulturrådet har denna gång valt att ta fram en totalstatistik. Undersökningen är en totalundersökning av landets grundskole- och gymnasieenheter. Kommunala skolor såväl som friskolor tillfrågades. I undersökningen ingår också de statliga specialskolorna, sameskolorna samt de kommunala särskoleenheterna. En skola kan ibland bestå av flera skolenheter. Adressuppgifterna hämtades från Skolregistret. Totalt sett tillfrågades skolenheter, varav 84 procent loggade in och gav svar på frågor via en webbaserad enkät som nåddes från Kulturrådets hemsida under perioden september till december Det är känt att en del av bortfallet består av skolenheter som delar ett skolbibliotek med en annan enhet som besvarat undersökningen. Majoriteten av frågorna i undersökningen ställdes endast till de skolenheter som har ett eget skolbibliotek. De skolbibliotek som är integrerade med folkbiblioteken fick inga antalsfrågor, eftersom de ingår i Kulturrådets årliga folkbiblioteksstatistik. Uppgifter om antal från skolenheter som delar skolbibliotek redovisas bara en gång. Den centrala frågan i undersökningen är hur många skolenheter som har ett skolbibliotek. För att få så fullständiga svar som möjligt på den frågan kompletterades den webbaserade undersökningen med telefonintervjuer, samtidigt som den sista påminnelsen genomfördes. På det sättet finns uppgift om förekomsten av skolbibliotek för ytterligare elva procentenheter eller totalt 95 procent av det totala antalet skolenheter. I uppställningen på kommande sida illustreras fördelningen av skolenheter på de olika frågorna. Förberedelserna för undersökningen har varit omfattande. Utifrån erfarenheterna med tidigare undersökningar har frågor som rör urval, periodicitet, innehåll och metod utretts internt. Som stöd i arbetet särskilt när det gäller valet av enkätfrågor, har Kulturrådet haft överläggningar med företrädare för intressenter inom området, som Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas Riksförbund, Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, DIK-förbundet, Lärarförbundet, Svensk 9

10 biblioteksförening, Sveriges Länsbibliotekarier, Sveriges Författarfond, Sveriges Författarförbund, Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, samt Sveriges Regionala Skolbiblioteksföreningar. Kontakter med dessa organisationer och myndigheter har delvis skett genom nätverket Nationella Skolbiblioteksgruppen. Dessutom har särskilda överläggningar hållits med Skolverket. Det finns flera definitioner av begreppet bibliotek. Skolverket beskriver i sin lägesbedömning 2006 ett skolbibliotek som en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. För att fånga upp alla nivåer på verksamheten, från boksamling till ett bemannat bibliotek har Kulturrådet i 2008 års undersökning valt följande definition: Som ett skolbibliotek räknas en gemensam samling av skön- och facklitteratur och andra medier som är alfabetiskt/systematiskt ordnad och förtecknad i ett manuellt eller datoriserat katalogsystem vilken ställs till elevernas och lärarnas förfogande. Trots att flera av de vedertagna begrepp som används i bibliotekssammanhang har definierats utförligt i samband med frågeställningarna, visar svaren att de ibland ändå har missuppfattats. Exempel på sådana begrepp är bibliotek, integrerade bibliotek, datoriserad utlåning och skolbibliotekscentral. Kommunala skolenheter i åtta av tio kommuner svarar missvisande på frågan om skolbibliotekscentral. Ett skäl till detta kan vara att personer som har svarat på enkäten har dåliga kunskaper om biblioteksverksamhet. Följande är exempel ur verkligheten för skolbiblioteken i dag: olika former av integrering och samverkan med folkbiblioteken, små skolenheter som ligger långt från närmaste tätort med folkbibliotek, stora gymnasiebibliotek som ligger centralt i storstäder, flera anställda skolbibliotekarier och ett skolbibliotek som alltid är öppet, en skolmorfar som sorterar böcker när han har tid, en personal som sköter om fem skolbibliotek. Att formulera frågor som beskriver alla aspekter av skolbiblioteksverksamheten på ett enkelt sätt låter sig knappast göras. De frågor som har ställts i enkäten speglar den kvantitativa delen av arbetet men inte den kvalitativa. Därför har statistiken kompletterats med tre praktikfall i kapitel 5 och i resultatredovisningen återges direkta citat från personer som har besvarat enkäten. Diagram 2: Antal svarande på undersökningens olika frågeområden Figure 2: Number of respondents in the different question areas in the survey tillfrågade 740 telefonkompletterade 252 inte någon uppgift alls om skolbibliotek 398 har skolbibliotek enligt telefonsamtal men loggar inte in i enkäten svarade svarar på antalsfrågor om eget skolbibliotek 705 integrerade med folkbibliotek svarade som inte har skolbibliotek svarade Har särskild personal med skolbibliotek som ansvarsområde Har skolbibliotek som är öppet med bemanning Har datoriserad bibliotekskatalog Fick inga fågor om öppethållande, bestånd, nyförvärv och utlån Frågor om arbetstid och befattning Frågor om bemanning Frågor om bestånd 10

11 års undersökning Den föregående undersökningen gjordes på ett urval av skolor och utkom 2003 (Skolbiblioteken 2002, Kulturen i siffror 2003:3). En liknande undersökning gjordes även I undersökningen 2002 ingick endast skolor med minst 30 elever. Antalet tillfrågade skolor var Svarsfrekvensen var hög: 90 procent av grundskolorna svarade och 95 procent av gymnasieskolorna. Alla skolor fick frågor om förekomsten av skolbibliotek och samverkan med folkbiblioteket, medan övriga frågor enbart ställdes till de skolor som hade avsatt minst 6 personaltimmar per vecka för skolbiblioteket. Grundskolans och gymnasieskolans bibliotek redovisades separat. 3.5 Förekomst av skolbibliotek Undersökningen visade att flertalet av de grundskolor som ingick i undersökningen dvs. skolor med minst 30 elever hade någon form av skolbibliotek. En tredjedel hade en bemanning på 1 5 veckotimmar. Nästan lika många eller 26 procent av grundskolorna hade bibliotek men ingen bibliotekspersonal, medan 21 procent hade mer än 6 personaltimmar per vecka. Totalt hade 95 procent av skolorna eller 96 procent av eleverna tillgång till någon form av bibliotek. Undersökningen 1999 visar ett liknande resultat. När det gäller gymnasieskolorna hade 93 procent av skolorna eller 98 procent av eleverna tillgång till bibliotek. Så många som 60 procent av skolorna hade avsatt mer än 6 timmar per vecka för biblioteksverksamheten. Jämfört med 1999 är det en liten minskning när det gäller bemanningen, medan antalet elever med tillgång till bibliotek i sort sett är oförändrat års undersökning konstaterar att det framför allt är elever i stora skolor som har god tillgång till skolbibliotek. Liknande slutsatser att bibliotek i större utsträckning saknas på små skolor dras också i Skolverkets lägesbedömning från Det innebär att det i 2008 års undersökning finns en större andel små skolenheter som saknar tillgång till skolbibliotek. Skolverket konstaterar även i sin lägesbedömning 2006 att generellt sett har en större andel av landets gymnasieelever tillgång till ett skolbibliotek än grundskoleeleverna. I den undersökning som ligger till grund för lägesbedömningen svarade drygt 80 procent av lärarna att det fanns tillgång till bibliotek på deras skola, medan mindre än 10 procent av eleverna uppgav att bibliotek saknades på deras skola. uppgav 87 procent av grundskolorna 2002 att de använde folkbiblioteken i någon eller stor utsträckning, medan motsvarande siffra för gymnasieskolorna var något lägre 77 procent. 3.7 Öppettider och personal 2002 Frågor i 2002 års undersökning om medier, utlån, personaltimmar och öppethållande ställdes enbart till de 859 skolor med en bemanning på skolbiblioteket som översteg 6 timmar per vecka. Det var vanligt att biblioteken vid grundskolan hölls öppet utan utbildad personal, medan gymnasieskolans bibliotek oftare var bemannade med personal. Det totala antalet veckoarbetstimmar under 2002 på dessa 859 skolor uppgick till eller cirka 50 timmar per skola. När det gäller antal personaltimmar vid stora och små skolor visar det sig inte oväntat att de små skolorna inte har avsatt personal till biblioteket i samma utsträckning som de större skolorna. Sammanfattning Skolbiblioteken ska främja språkutveckling och stimulera till elevernas intresse för läsning och litteratur. Ansvaret för skolbiblioteken, liksom för folkbiblioteken, ligger på landets kommuner och regleras i bibliotekslagen. Enligt skollagen ska alla barn få lika tillgång till utbildning och den ska vara likvärdig i hela landet. Dessa begrepp utvecklas vidare i läroplanerna års undersökning är en totalstatistik med tillfrågade skolenheter, såväl kommunala skolor som friskolor. En skola kan ibland bestå av flera skolenheter. Flertalet frågor ställdes enbart till skolenheter med eget skolbibliotek. Skolbibliotek som är integrerade med folkbiblioteken ingår i Kulturrådets årliga folkbiblioteksstatistik. Den webbaserade undersökningen besvarades av skolor. Denna kompletterades med en telefonundersökning, vilket innebär att grunduppgifter finns för 95 procent av landets skolenheter. Kulturrådet gjorde en liknande undersökning 2002 som omfattade skolor med minst 30 elever. Fördjupade frågor ställdes till de skolor som hade avsatt minst 6 personaltimmar per vecka. Undersökningen visade att flertalet av de tillfrågade skolorna hade någon form av skolbibliotek, men att det framför allt var elever i de större skolorna som hade god tillgång till skolbibliotek. 3.6 Användning av folkbiblioteken 2002 När det gäller skolornas användning av folkbiblioteken 11

12 4. Skolbiblioteksstatistik i andra länder I detta avsnitt redovisas som jämförelse några exempel på skolbiblioteksstatistik i andra länder. Statistiska undersökningar av skolbiblioteken finns i flera länder, men det är svårt att finna statistik på nationell nivå som går att jämföra med den svenska statistiken. Några länders skolbiblioteksstatistik lägger tyngdpunkten på medieutlåning och mediebestånd, medan andra redovisar hur biblioteken är integrerade i skolans pedagogiska verksamhet, tillgången till och användningen av IT och elevernas attityder till skolbiblioteket. Av övriga nordiska länder har Norge en kontinuerlig skolbiblioteksstatistik, medan Danmark och Finland saknar en sådan. 4.1 Kanada Den nationella statistikbyrån Statistics Canada gjorde åren en undersökning om IT-resurser i skolorna där det också ingick frågor om skolbibliotek. Denna undersökning har bearbetats i en rapport Exemplary school libraries in Ontario. I den konstateras att de flesta skolor i Kanada (93,3 %) hade ett skolbibliotek. Fler kommunala skolor än privatskolor hade ett bibliotek, bland annat beroende på att privatskolorna i regel har färre elever. I Kanada är lärarbibliotekarier en vanlig personalkategori, inte minst på lägre nivå, medan utbildade bibliotekarier förekom i ganska liten utsträckning. I rapporten hänvisas till en amerikansk undersökning om ett positivt samband mellan läsresultat (PISA) och förekomsten av skolbibliotek. Rapportförfattaren konstaterar att det inte går att visa något samband mellan skolbiblioteksresurser och läsresultat och att sådana samband kräver en studie också av andra påverkansfaktorer. Ett tydligt samband finns det emellertid mellan antal lärarbibliotekarier vid skolan och IT-resurser. Skolbibliotekarierna i Ontario (The Ontario Library Association) har med utgångspunkt från studier av åtta skolbibliotek i Ontario i södra Kanada beskrivit det framgångsrika skolbiblioteket för att på så sätt identifiera olika framgångsfaktorer. Utmärkande för ett sådant bibliotek är att det är centralt placerat och att lärarbibliotekarierna samarbetar med andra lärare på skolan för att på bästa sätt vara ett stöd för elevernas lärande. En förutsättning är också att rektor och lärare ser på biblioteket som en väsentlig plats för lärande och information. 4.2 Norge I den gemensamma norska statistiken för bibliotek, museer och arkiv som ges ut av ABM-utvikling presenteras även statistik för skolbiblioteken. Den omfattar mediebestånd, utlån, elektronisk katalog, tillgång till Internet och personalresurser i grundskola och gymnasium (vidaregående skolor). I statistiken redovisas svar från 86 procent av landets gymnasieskolor och 83 procent av grundskolorna, både på kommunal och regional nivå. För grundskolorna redovisas en ökning både när det gäller bestånd och utlåning. Skönlitteraturen står för 75 procent av utlåningen. När det gäller skolbibliotekens bemanning är den i genomsnitt 35 veckotimmar per skola för gymnasiet och 2,7 veckotimmar per skola för grundskolan, alltså ett väsentligt lägre timantal i grundskolan. Det är stora skillnader mellan olika skolor när det gäller bemanning. Tillgång till Internet finns på 87 procent av gymnasieskolorna, medan motsvarande uppgift saknas från grundskolorna. 4.3 Storbritannien En nationell rapport A Survey of Library Services to Schools and Children in the UK konstaterar att ett antal organisatoriska förändringar har inneburit att verksamheten skiftar mycket i kvalitet. Medan mer än hälften av barnen i Storbritannien lånar på bibliotek är det bara en tredjedel som använder sig av skolbibliotek. Rapporten är den sextonde med liknande upplägg, vilket gör det möjligt att jämföra utvecklingen över tid. Den ger en bild av minskande bemanning på skolbiblioteken men med stora regionala skillnader när det gäller kostnader, lån och medier. 4.4 USA I USA finns det flera nationella översikter över biblioteksoch mediecentraler vid skolorna. En omfattande statistik presenterades 2002 av National Center for Educational Statistics (School Library media Centers: Selected Results From the Education Longitudinal Study of 2002). I rapporten redovisas, förutom de vanliga uppgifterna om tillgång till IT-resurser, media och personal, också hur eleverna använder biblioteket och deras attityder gentemot biblioteket. En hög andel av eleverna var inte oväntat mycket nöjda med den hjälp de får av bibliotekspersonalen. I USA har The American Association of School Librarians (AASL) gett ut den andra nationella rapporten i en pågående långtidsstudie om skolbiblioteken i USA. I studien ingår svar från närmare skol- och med- 12

13 iebibliotekarier. Frågorna omfattar medier, personal, ITanvändning, klassbesök och kostnader. Rapporten visar bland annat att skolbiblioteken har en hög servicenivå när det gäller IT-resurser. I debatten har den höga tillgången till nätbaserade resurser använts som argument för att minska inköpen av böcker till skolbiblioteken, något som oroar skolbibliotekarierna. Den amerikanska skolbibliotekarieföreningen använder rapporterna för att argumentera för en bättre standard på skolbiblioteken. De har bland annat tagit fram en verktygslåda (AASL Advocacy Toolkit). Med utgångspunkt från denna verktygslåda konstaterar föreningen att försäljningen av videospel och liknande underhållning är nio gånger budgeten för inköp av böcker och andra medier till amerikanska skolors biblioteks- och mediecentraler. Sammanfattning Statistiska undersökningar av skolbiblioteken finns i flera länder, men det är svårt att finna statistik på nationell nivå som går att jämföra med den svenska statistiken. Den norska skolbiblioteksstatistiken som redovisas tillsammans med andra bibliotek, muser och arkiv liknar i stor utsträckning den svenska statistiken. Någorlunda jämförbar statistik finns också i de anglosaxiska länderna. I Storbritannien och USA finns det långtidsstudier över skolbiblioteken som bland annat redovisar kostnader, mediebestånd, lån, bemanning och IT-resurser. Intressanta framgångsfaktorer för skolbibliotek har tagits fram i Kanada. Källor Kanada Exemplary school libraries in Ontario. The Ontario Library Association. A study by Queen s University and Peeople for Education Exemplary School Libraries in Ontario. Klinger, D.A.; Lee, E.A.; Stephenson, G.; Deluca, C.; Luu, K.; 2009 Pdf-fil Canadian School Libraries and Teacher-Librarians: Results from the 2003/04 Information and Communications. Technologies in Schools Survey by David Coish. Norge Statistikk for arkiv, bibliotek og museum ABM-skrift 49. ABM-utvikling Storbritannien A Survey of Library Services to Schools and Children in the UK LISU. Loughborough University, Leicestershire, England. USA School Library media Centers: Selected Results From the Education Longitudinal Study of 2002 (ELS:2002) aaslissues/toolkits/toolkits.cfm NCLIS Support for State Certified School Librarians. US National Commission on Libraries And Information Science. Washington DC Scholastic Library Publishing. 13

14 5. några Skolbibliotek i praktiken Vad betyder skolbiblioteket för eleverna, för lärarna, för skolledningen? Fungerar skolbiblioteket som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen? I rapporten redovisas resurser och användning av skolbiblioteken, men vad döljer sig bakom siffrorna? För att på något sätt fånga upp den mångfasetterade verksamhet som finns på många skolor har vi valt att presentera tre olika skolor: Ersängsskolan, en grundskola i Umeå, Östra gymnasiet också i Umeå och Snösätraskolan, en grundskola i stockholmsförorten Rågsved. Alla tre skolorna har väl fungerande bibliotek och en bred verksamhet som är väl integrerad i skolans arbete. De finns på två orter i landet, men kan uppfattas som representativa för skolbibliotek med liknande standard i andra delar av landet. 5.1 Ersängsskolan, Umeå Personal Öppethållande 40 tim/vecka 35 tim/vecka Antal medier Nyförvärv 550 Medieanslag kr Utlåning Övrigt: Biblioteket har hand om läromedelshanteringen. Beståndet finns tillgängligt i en datoriserad katalog. Utlåningen är datoriserad. Bibliotekspersonal, skolledning och elever medverkar i styrningen av biblioteket. Det finns internetuppkoppling i biblioteket. Det som barn med utländsk härkomst har nytta av det gynnar alla barn Ersängsskolan är en F-10 skola med ca 440 elever och drygt 50 lärare. Skolan ligger vackert nära skogen mellan Östra och Västra Ersboda i ett område som definieras som problemområde med sociala problem och hög andel barn av utländsk härkomst. Men, som en av rektorerna sade, man tänker inte längre på invandrarperspektivet, utan mer på att göra skolan till en grön oas. Det som barn med invandrarbakgrund har nytta av, det gynnar alla barn. I en stökig miljö som en skola kan vara ibland är det desto viktigare att biblioteket finns som en trygg plats, där det alltid finns en vuxen. Att sätta sig och läsa kan vara ett legitimt sätt att dra sig undan en stund. Viktigt är också att det finns böcker på alla tänkbara språk, liksom lättlästa böcker och olika anpassade medier, eftersom elevernas förutsättningar skiftar mycket. Bibliotekariens ambition är att biblioteket ska spegla skolan och anpassas efter skolans mål och efter eleverna. Vi vill stärka eleverna i deras roll som samhällsmedborgare genom att i skolbiblioteket låta dem möta olika kulturer, delta i biblioteksråd samt genom att bereda plats för elevernas egna uttryck. (Övergripande mål och arbetsplan för Ersängsskolans bibliotek.) En hög med böcker är inte värda någonting om ingen öppnar dörren Bibliotekarien är nyckelpersonen i biblioteket. Eller som SO-läraren uttryckte det: Bibliotek är nyfikenhet. En hög med böcker är inte värda någonting om ingen öppnar dörren. I en värld med förändringar får skolbibliotekarien en roll som skolans omvärldsbevakare. Lärarna kan ha svårt att vara uppdaterade i det senaste när det gäller teknisk utveckling. Vad finns det för litteratur om hållbar utveckling som passar för en 13-åring? En etta kanske behöver läsa om Iran. Där har bibliotekarien en viktig uppgift att ta fram rätt litteratur. Bibliotekarien ingår i något av skolans fem arbetslag, men byter arbetslag varje år, så att alla kan få nytta av att ha henne med. Hon är också med i skolans ledningsgrupp och deltar i ämneskonferenser. Det innebär att hon snappar upp frågor som är på gång. Vi vill att alla elever upptäcker möjligheterna med och tillägnar sig en vana att använda skolbibliotekets, och därmed alla andra biblioteks, resurser genom att med hjälp av fackutbildad och tillmötesgående personal ständigt erbjuda lotsning till kunskaps- och upplevelsesök. (Övergripande mål och arbetsplan för Ersängsskolans bibliotek.) NE hellre än Wikipedia Flera lärare har sett problemet med att eleverna okritiskt använder material från Internet, ibland också kopierar hela texter utan att kontrollera källan. Biblioteket har ett mycket bra bestånd av böcker, tidskrifter och andra medier, inte minst databaser, men kunskapen om hur man tar fram fakta brister. Som ett första steg utbildas därför lärarna i informationskompetens. Det finns också tydliga mål som eleverna i årskurs 6 10 ska ha uppnått i slutet av läsåret. Eleverna i årskurs 9 ska exempelvis kunna söka och bearbeta information från olika källor och reflektera och dra egna slutsatser genom att kritiskt granska, värdera, jämföra och analysera informationen. De ska också kunna respektera vad copyright innebär och redovisa källor som använts vid informationshämtning från olika medier. Vi vill att skolbibliotekets medier ska vara ett hjälp- 14

15 medel för eleverna att kritiskt lära sig hantera dagens informationssamhälle genom att hela tiden erbjuda dem möjlighet att använda sig av ett brett utbud av källor, både traditionella och nyare. (Övergripande mål och arbetsplan för Ersängsskolans bibliotek.) Satsningar på läsande Det har varit stora satsningar på språk och läsande i Umeå kommun, också i förskolan. I Ersängsskolan har klasserna 0 5 högläsning varje dag och övriga klasser har schemalagda läspass inom svenskämnet. I många klassrum finns det en bokvagn med böcker som passar för just de eleverna, så att alla barn känner att de kan läsa, men också förstå det de läser. Bibliotekarien letar efter sagor och berättelser på alla de språk som eleverna talar. Lärarna har också blivit duktiga på att köpa in rätt böcker till klassrummen. Rektorn för årskurs 0 5 menar att det tidigare fanns få goda läsare, men nu börjar de yngre barnen bli bättre på att läsa. Hon säger att barnen utstrålar glädje när de går från biblioteket med böckerna. Det finns många sätt att locka till läsning, men grunden är att bibliotekarien och lärarna själva har läst de böcker som de pratar om. Bibliotekarien har enligt avtal lästid på 1 timme/dag, också under sommarlovet. Hon anser att hon måste läsa för att kunna motivera barnen att läsa det går inte att lura barn på den punkten! Fördelen med att arbeta i ett skolbibliotek är att man hela tiden får återkoppling från eleverna och kan följa deras läsutveckling under lång tid. En uttalad ambition är att alla vuxna på skolan ska läsa och därmed fungera som förebilder för eleverna. Och läsandet stimuleras. Det finns en bokcirkel bland lärarna, före loven köper bibliotekarien in pocketböcker som personalen kan ta med sig hem som fritidsläsning, all personal på skolan får tips på böcker som kan vara intressanta i deras arbete men också med tanke på deras egna personliga intressen. Vi vill att skolbiblioteket ska vara ett stöd för eleverna i deras språkutveckling och kunskapssökande genom att lotsa dem till goda läsupplevelser och källor av information. (Övergripande mål och arbetsplan för Ersängsskolans bibliotek.) 5.2 Östra gymnasiet, Umeå Personal Öppethållande Antal medier 320 tim/vecka 39 tim/vecka läromedel Nyförvärv Medieanslag kr Utlåning läromedel under 2008 Övrigt: Viss samverkan förekommer med kommunbiblioteket. Biblioteket har hand om läromedelshanteringen. Beståndet finns tillgängligt i en datoriserad katalog. Utlåningen är datoriserad. Bibliotekspersonal och skolledning medverkar i styrningen av biblioteket. Det finns internetuppkoppling i biblioteket. Biblioteket ska inte vara en egen ö På Östra gymnasiet finns det elever och 175 lärare. Eleverna kan välja mellan 12 program, bland annat Hotell- och restaurangprogram, Internationell Baccalaureate, Fotbollsprogram och Friskvårdsprogram. Det finns också gymnasiesärskola. Bibliotekspersonalen ingår i en gemensam serviceenhet med totalt 10 personer. 1:e bibliotekarien är enhetschef och ingår också i skolans ledningsgrupp och IT-grupp. Biblioteket ligger centralt placerat nära entrén och tar emot ca besök varje skoldag. Biblioteket är en attraktiv plats med många trevliga platser att slå sig ner på, både enskilt och i grupp. Men det är också viktigt att bibliotekspersonalen rör sig utanför biblioteket och syns på andra platser i skolan, säger 1:e bibliotekarien. Biblioteket ska inte vara en egen ö. Det är en uttalad ambition att bibliotekets personal ska vara lyhörda för önskemål och åsikter från skolans elever och personal. För att få en bild av hur eleverna upplever och använder biblioteket gjordes en elevenkät Alla synpunkter och förbättringsförslag som lämnades har, där det är möjligt, genomförts. Enkäten följs nu upp av en ny enkät. Önskemål om inköp försöker man tillgodose så långt det går, men det finns kvalitetsgränser. Bland annat har Vecko- Revyn försvunnit från tidskriftshyllan och ersatts av Elle. Skolbibliotekets pedagogiska roll innebär att bidra till att höja kvaliteten på elevers lärande i skolan. För att detta ska bli möjligt måste biblioteksverksamheten vara integrerad i undervisningen och bibliotekarier och lärare behöver samarbeta mot gemensamma mål. (Arbetsplan för Östras bibliotek 2008.) Digitala guider och spel Liksom på Ersängsskolan arbetar Östra gymnasiet med att öka elevernas informationskompetens. Biblioteket samarbetar med övriga gymnasiebibliotek och lärare i ett projekt som kallas InfoSmart. Projektet ska bland annat resultera i ett speciellt rum i lärplattformen Fronter, där lärare och bibliotekarier kan lägga in olika lyckade 15

16 undervisningstips och upplägg för integrerad informationssökning. Man planerar också för en digital guide som ska läggas ut på webben, med stöd för eleverna i deras informationssökning. Projektet ska arbeta för ett utökat samarbete mellan lärare och bibliotekarier, runt elevers informationskompetens. Ett annat projekt som hade sin invigning i mars 2009 är ett lärcentrum kallat Hjärnbruket, ett samarbete mellan specialpedagoger och bibliotek. Det är en öppen stödverksamhet med inriktning på analoga och digitala spel som tränar minne, koncentration och fokus. Två eftermiddagar i veckan erbjuds eleverna läxhjälp och stöd av olika lärare i ett Pedagogiskt café på biblioteket. Eleverna bjuds då också på fika. Vid lunchtid varje dag finns möjlighet för elever och personal att få stöd från skolans IT-pedagoger i biblioteket. Biblioteket har satsat särskilt på skönlitteratur med ett läslustprojekt tillsammans med svensklärarna. Alla ettor är med i projektet och insatserna följs sedan upp. Redan nu märks det att fler läser skönlitteratur. Biblioteket ska medverka till att elevernas läsförmåga och läsintresse stimuleras. Bibliotekspersonalen ska arbeta för att stimulera skolans elever till läsande av skönlitteratur och andra böcker. Detta görs genom att erbjuda aktuella och populära böcker och tidskrifter med hög kvalitet. Biblioteket ska också i samarbete med lärarna erbjuda bokpresentationer, boksamtal och andra läsfrämjande åtgärder. Elever med lässvårigheter ska ägnas särskild uppmärksamhet bland annat genom att erbjudas anpassad litteratur och läshjälpmedel. (Arbetsplan för Östras bibliotek 2008.) 5.3 Snösätraskolan, Stockholm Personal Öppethållande Antal medier 35 tim/vecka 25 tim/vecka (och läromedel) Nyförvärv 568 Medieanslag kr Utlåning Övrigt: Skolan använder kommunens skolbibliotekscentral. Biblioteket har hand om läromedelshanteringen. Beståndet finns tillgängligt i en datoriserad katalog. Utlåningen är datoriserad. Bibliotekspersonal, skolledning, lärare och elever medverkar i styrningen av biblioteket. Det finns internetuppkoppling i biblioteket. Det finns 339 elever och 37 lärare vid skolan. vid Snösätraskolan är dubbelt så stor drygt volymer, kanske beroende på att bibliotekslokalen inte har särskilt mycket utrymme för läsning på plats. Det kan också bero på att lärare och bibliotekspersonal aktivt uppmuntrar eleverna att låna böckerna. Det har blivit attraktivt att läsa Snösätraskolans bibliotek ses som ett gott föredöme för skolbiblioteken i stockholmsområdet. Vid förra årets Skolforum var skolans bibliotek i fokus med sina medvetna satsningar på läs- och språkutveckling. Redan 6-åringarna får numera eget lånekort för att vänja sig vid biblioteksrutinerna. Det innebär att de får ta ansvar för sina lån och också ta hem böckerna om de vill, ibland med en notering till föräldrarna att bibliotekarien kan hjälpa till att välja ut en bok. För lärarna är det självklart att skicka iväg eleverna till biblioteket för att hämta en bok under lektionstid. Just kontinuiteten i verksamheten att biblioteket är öppet och tillgängligt hela skoldagen är något som skolans lärare och rektor betonar. Liksom att bibliotekarien finns på plats och kan hjälpa till att hitta rätt bok på rätt nivå och på så sätt se till att eleverna får goda läs- och biblioteksvanor. Det har blivit attraktivt att läsa vid skolan, enligt biträdande rektor. Bibliotekarien träffar alla barn Bibliotekarien är också lärare. Under vårterminen har hon exempelvis sexorna som hon undervisar vid sex tillfällen i bibliotekskunskap och källkritik. Hon är också med i ett av skolans arbetslag tillsammans med resurslärare utan klasslärartjänst. Av alla anställda på skolan är hon den enda som träffar samtliga barn regelbundet och får därmed en unik möjlighet att följa deras läsutveckling. Barnen blir bokpratare Alla treor deltar i ett bokpratarprojekt som innebär att de läser varsin bok, skriver ett manus och sedan berättar om boken i en annan klass. Med metoden att läsa, skriva och presentera slår man flera flugor i en smäll. Men det är inte bara eleverna som läser utan hela skolans personal deltar i bokcirklar där de läser barn- och ungdomsböcker. Cirkeldeltagarna väljer böckerna, men bibliotekarien samordnar cirklarna. Det här är ett bra stöd för högläsningstimmarna, enligt en klasslärare i en tvåa. Snösätraskolan är en F-6 skola som ligger i Rågsved söder om Stockholm. Den har nästan lika många elever och lärare som Ersängsskolan i Umeå och bibliotekets personaloch medieresurser är likartade. I Snösätraskolan har också de flesta elever sin bakgrund i många olika kulturer. Men en stor skillnad mellan de två skolorna är att utlåningen 16

17 6. uppgifter om samtliga skolenheter I detta kapitel redovisas uppgifter om samtliga skolenheter på grundskole- och gymnasienivå. Uppgifterna har hämtats från Skolregistret, men också från skolenheterna själva. Antalet skolenheter förändras ständigt genom att skolor läggs ned, öppnar eller flyttar. Elevantalet och lärarantalet vid skolorna ändras också kontinuerligt. Vid undersökningstillfället beräknades det totala antalet skolenheter vara De skolor som startade under våren 2008 ingår troligen inte i underlaget. 6.1 Huvudmän Adressuppgifterna till de tillfrågade skolorna köptes från Skolregistret (SCB). Registret är uppbyggt efter antalet skolenheter och inte antalet fysiska skolor. Det är vanligt att en skola består av flera skolenheter. Det förekommer också att en skolenhet består av flera skolor/rektorsområden. Majoriteten av landets skolenheter är kommunala grundskolor. Även de statliga specialskolorna och de kommunala särskolorna är grundskolor. I undersökningen ingår samtliga gymnasier, såväl de teoretiska treåriga som mer praktiskt inriktade gymnasier, som till exempel naturbruksgymnasier. Den kommunala vuxenskolan ingår emellertid inte. Tabell 1: Antal grundskole- och gymnasieenheter fördelade efter huvudman Table 1: Number of lower and upper secondary school units distributed according to responsible authority Grundskole- Gymnaise- Totalt enheter enheter Övriga Kommunal huvudman Fristående huvudman Landsting Staten Totalt Antalet skolenheter med en fristående huvudman har ökat sedan föregående skolbiblioteksundersökning Enligt Friskolornas riksförbund ( fanns det läsåret fristående grundskolor och 359 fristående gymnasieskolor, dvs. totalt 994 friskolor. I denna undersökning motsvaras dessa av skolenheter. Diagram 3: Andel skolenheter med skolbibliotek i totalgruppen (6 078 enheter), respektive svarsgruppen enheter). Procent Figure 3: Number of school units with school libraries in the total group (6 078 units) and the respondent group (5 086 units) (%) Bokrun-/ samling Eget Integrerat med Annan enhets skolbibliotek folkbibliotek skolbibliotek alla skolenheter, kompletterad uppgift via telefon svarade som loggat in i webbenkäten Har inte skolbibliotek 4 0 Saknas/okänt 6.2 Antal elever och lärare Uppgifterna från Skolregistret innehåller också uppgifter om antal elever och lärare. Uppgifterna får ses som närmevärden eftersom de vid uttagstillfället 2008 endast till viss del var uppdaterade. Dessutom saknas uppgift om antalet elever för närmare 5 procent av skolenheterna i skolregistret. Tabell 2: Antal elever och lärare på de tillfrågade skolenheterna. Uppgifter enligt Skolregistret augusti 2008 Table 2: Numbers of pupils and teachers at the school units questioned. Information from the Schools Register in August 2008 Antal Elever Lärare Årsverken lärare Elever per årsverke 13 Av tabellen ovan framgår att undersökningen omfattar närmare 1,5 miljoner elever i åldern 6 18 år. 6.3 Drygt skolenheter har tillgång till någon form av skolbibliotek Begreppet skolbibliotek har i undersökningen definierats på följande sätt: En gemensam samling av skön-, facklitteratur och andra medier som är alfabetiskt/systematiskt ordnad och förtecknad i ett manuellt eller datoriserat katalogsystem, vilken ställs till elevernas och lärarnas förfo- 17

18 gande. Bokrum/boksamlingar med enbart läroböcker, klassuppsättningar av olika skönlitterära verk eller faktaböcker har inte räknats som skolbibliotek. Gränserna mellan en boksamling och ett ordnat och tillgängligt bibliotek är emellertid flytande. Frågor och kommentarer från de svarande visar att det inte alltid har varit så lätt att avgöra vad som är ett skolbibliotek eller inte. Ett integrerat bibliotek innebär att ett beslut tagits på politisk nivå om att skolbiblioteket ska dela lokal och vissa resurser med något av kommunens folkbibliotek, antingen filial eller huvudbibliotek. Även här har det varit svårigheter att tolka frågan. Enligt Kulturrådets folkbiblioteksstatistik för 2008 var 499 folkbiblioteksfilialer och 49 huvudbibliotek integrerade med skolor. Så många som 705 skolenheter uppgav i skolbiblioteksenkäten att de var integrerade med folkbibliotek. Även om det förekommer att flera skolenheter är integrerade med en enskild folkbiblioteksenhet får ändå resultatet tolkas som att frågan missuppfattats av ett antal svarande. Att så är fallet har också bekräftats genom uppföljningsintervjuer. Ett flitigt användande av ett närliggande folkbibliotek innebär inte integrering i sig. Två tredjedelar eller 67 procent av landets skolenheter uppger att de har ett skolbibliotek. Det kan vara eget bibliotek, ett bibliotek som är integrerat med folkbiblioteket eller ett bibliotek som är delat med en annan skolenhet, ofta inom en och samma skolbyggnad. Drygt en av tio skolenheter eller 14 procent uppger att de inte har något skolbibliotek eller någon boksamling alls. Två procentenheter av dessa planerar att öppna ett skolbibliotek eller uppger att biblioteket är stängt för renovering eller flytt. Detta innebär att eller 18 procent av alla landets elever saknar tillgång till skolbibliotek i någon form. Att en skola inte har ett skolbibliotek innebär inte att böcker saknas helt i skolans lokaler. Totalt sett uppger 15 procent av skolenheterna att de har någon form av bokrum eller boksamling. Ibland kan det röra sig om ett stort antal volymer som kan vara ordnade, men som inte är tillgängliga genom någon katalog. Efter kompletteringar med telefonintervjuer saknas uppgifter om de skolor som inte gick att nå per telefon, vilka motsvarar 4 procent av det totala antalet skolenheter. I följande kapitel redovisas endast uppgifter om de skolenheter som har besvarat enkäten via det webbaserade formuläret, men det kan konstateras att dessa väl representerar samtliga skolenheter. Det föreligger endast en marginell skillnad i andel som har tillgång till skolbibliotek i den totala populationen jämfört med de skolenheter som valt att besvara undersökningen. Resultaten av undersökningen kan därför generaliseras till hela gruppen avseende förekomsten av skolbibliotek vid landets skolenheter. Den skillnad som förekommer om 3 procentenheter mellan hela gruppen och svarsgruppen kan till stor del förklaras av att det inte finns någon andel okända i svarsgruppen. Diagram 4: Tillgång till skolbibliotek. Samtliga grundskole- och gymnasieenheter. Procent Figure 4: Access to a school library. All 6078 lower and upper secondary school units (%) 6.4 Små skolor färre skolbibliotek En betydligt lägre andel av skolor med få elever har ett eget skolbibliotek jämfört med skolor med många elever. En förklaring till detta kan vara att det är svårt för en liten skola med små ekonomiska resurser att upprätthålla ett skolbibliotek med aktuella media, oavsett om det är bemannat eller inte. Som visas i ett kommande kapitel avsätts i genomsnitt endast drygt 100 kronor per elev till nyförvärv vid skolbiblioteken. En högre andel av de kommunala gymnasieskolorna har tillgång till skolbibliotek jämfört med grundskolorna. Däremot skiljer det inte anmärkningsvärt i andel elever med tillgång till skolbibliotek mellan olika årskurser, det vill säga andelen elever med tillgång till skolbibliotek är ungefär densamma som andelen elever i de högre årskurserna. Diagram 5: Tillgång till skolbibliotek efter skolenheternas elevantal. Bas skolenheter. Procent Figure 5: Access to a school library according to the school units numbers of pupils. Based on 5086 school units. (%) elever elever elever Eget skolbibliotek, 51% Bokrum/-samling, 15% Okänt, 4% Har inte skolbibliotek, 14% Annan enhets skolbibliotek, 4% Integrerat med folkbibliotek, 12% elever elever eller fler 18

19 Diagram 6: Antal elever med tillgång till någon form av skolbibliotek (eget skolbibliotek, integrerat eller delat). Uppdelat på olika årskurser Figure 6: Number of pupils with access to some form of school library (own school library, integrated or shared). Divided into different years Förskoleklass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Skolår 10 Gy 1 Gy 2 Gy 3 Gy 4 Skolbibliotek Inte skolbibliotek Tabell 3: Tillgång till skolbibliotek. Samtliga skolenheter. Procent Table 3: Access to a school library. All 6078 school units (%) Grundskole- Grundskole- Samtliga Samtliga enheter enheter Samtliga Gymnasier Gymnasier skolenheter grundskolor Kommunala Friskolor gymnasier Kommunala Friskolor Ja Ja, skolbiblioteket är integrerat med ett folkbibliotek Vi nyttjar ett bibliotek som finns på en annan skolenhet Nej, men vi har ett bokrum/-samling Nej, men vi planerar att ordna/öppna ett Nej inte f.n. pga. renovering/ flytt/personalbrist etc Nej, vi har inte ett skolbibliotek Ej svar Skillnad mellan olika huvudmän Det har på senare år pågått en diskussion om skillnaden mellan de kommunala skolorna och friskolorna avseende deras tillgång till skolbibliotek. Det kan generellt sett konstateras att friskolor oftare än kommunala skolor har en boksamling istället för ett regelrätt skolbibliotek. Boksamlingarna består till en del av skönlitteratur som i sin uppbyggnad är avsedd att passa de ålderskategorier av barn som lånar böcker för läsning inom skolan. En förklaring som getts är att många friskolor har ett icke traditionellt arbetssätt, att en stor del av informationsinhämtningen är datorbaserad och att en mer eller mindre fri användning av Internet och databaser erbjuds eleverna som alternativ till traditionell informationssökning i bibliotekens bokbestånd. Ett argument för detta är att information i en allt ökande takt kan betraktas som en färskvara och att det skulle vara allt för kostnadskrävande att ha ett bestånd av referenslitteratur som uppdateras i samma takt. Detta arbetssätt förutsätter att skolan har många datorer och att eleverna har en hög kompetens i informationssökning och källkritik. Bättre möjlighet för små friskolor att kunna nyttja kommunens bibliotek, de flesta system är uppbyggda för större skolor. Man får bara bidrag för skolbibliotek om man har något men hur ska vi kunna bygga upp något utan bidrag, moment 22! 19

20 Diagram 7: Andel skolenheter med kommunala, respektive fristående huvudmän med tillgång till skolbibliotek eller boksamlingar. Procent Figure 7: Proportion of school units with municipal or independent responsible authorities with access to a school library or book collection (%) Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att två tredjedelar eller 67 procent av landets skolenheter uppger att de har ett skolbibliotek. Det kan vara eget bibliotek, ett bibliotek som är integrerat med folkbiblioteket eller ett bibliotek som är delat med en annan skolenhet, ofta inom en och samma skolbyggnad. Drygt en av tio skolenheter eller 14 procent uppger att de inte har något skolbibliotek alls. Detta innebär att av landets alla elever saknar 18 procent, det vill säga drygt , tillgång till skolbibliotek i någon form Har någon form av skolbibliotel Kommunala skolor Friskolor 11 Har boksamling 20