Skolbibliotek Grundskolor Ungdomsgymnasier

Transkript

1 Skolbibliotek 2012 Grundskolor Ungdomsgymnasier

2 Bild på framsidan: Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan. Foto: Margareta Guldér Skolbibliotek 2012 School libraries 2012, National Library of Sweden Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. +46 (0) Kungliga biblioteket 2012 Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, e-post: blogg: #biblioteksstat 2(52)

3 Skolbibliotek 2012 Sammanfattning Om undersökningen Urval... 6 Genomförande... 6 Bortfall... 7 Felkälla... 7 Vad är ett skolbibliotek? Svaret på frågan Funktionalitet organisation Närhet är tillgänglighet Delar skolbibliotek Samarbete med folkbiblioteket Katalogsystem Läromedelshantering Antal skolbibliotek okänt Fråga till alla skolenheter års skolbiblioteksundersökning Tillgänglighet personal och öppettid Avsatt bemanning Vad finns på skolbiblioteken Pedagogisk funktion Nio pedagogiska funktioner Slutbetyg i skolor som har skolbibliotek Resurser bestånd, nyförvärv, utlån Bestånd Nyförvärv Utlån Kostnader Resurser e-medier och IT E-böcker på skolbiblioteken Datorer på skolbiblioteken Betaldatabaser och digitala läromedel Skolor utan skolbibliotek 35 Synpunkter och kommentarer från skolorna 41 Webbenkät 3

4 Sammanfattning Hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En av sex elever saknar helt skolbibliotek. Sedan 2011 ska alla skolenheter enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek. Oavsett huvudman. Det är därför anmärkningsvärt att elever i grundskolan och gymnasiet inte har tillgång till skolbibliotek på den skolenhet som de går på. Det motsvarar 16 procent av eleverna. De flesta av alla dessa elever går på kommunala skolor. 915 kommunala skolenheter med elever saknar tillgång till skolbibliotek. Skolenheter som inte har tillgång till skolbibliotek bryter mot skollagen. Totalt sett har 71 procent av skolenheterna tillgång till skolbibliotek. Andelen bland dem som besvarat undersökningen är något högre; 79 procent. Det har inte skett någon säker ökning av andel skolenheter som har tillgång till skolbibliotek sedan föregående mätning En av tre elever i grundskolan och gymnasiet har tillgång till ett skolbibliotek som åtminstone: 1. Har katalog, manuell eller datoriserad 2. Ligger i skolans lokaler 3. Är bemannat minst 20 timmar 4. Har minst fysiska medier (sex bokhyllor) Även om en skolenhet uppger att de har tillgång till ett skolbibliotek så har dessa många gånger inte alla de funktioner, resurser och den tillgänglighet som ett skolbibliotek bör ha för att fungera som en pedagogisk resurs till skolan. Endast fyra av tio elever har tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar per vecka. Drygt elever går på skolenheter som har tillgång till ett obemannat skolbibliotek som endast är öppet för enskilda klasser. Drygt elever går på skolenheter som har tillgång till ett obemannat bibliotek som ändå är öppet för alla elever. De skolbibliotek som finns tillgängliggörs därför många gånger inte för eleverna av utbildad personal. Således saknar närmare hälften av landets alla elever tillgång till ett skolbibliotek eller ett skolbibliotek som är bemannat. Sju procent av landets skolenheter har vare sig tillgång skolbibliotek eller samarbete med folkbiblioteket för elevernas räkning. En tredjedel av skolenheterna som har skolbibliotek har en skriven plan för skolbibliotekets arbete och en tredjedel har organiserat elevinflytande över skolbiblioteksverksamheten. Många bibliotek saknar titlar på minoritetsspråken eller titlar på andra språk för elever av utländsk härkomst. Alla har inte heller eget bestånd av anpassade medier för elever med lässvårigheter. De skolbibliotek som finns har ofta så låg bemanning att skolbibliotekspersonalen inte hinner undervisa eleverna i informationssökning och källkritik. Skolbibliotekspersonalen hinner heller inte göra särskilda insatser för elever med lässvårigheter. Medelkostnaden för inköp av tryckta medier per elev är runt 90 kronor på de skolenheter som köper in medier till sina skolbibliotek. De skolor som har tillgång till skolbibliotek har också tillgång till något fler betaldatabaser för informationssökning via datorer än de skolor som inte har skolbibliotek. De kommunala skolorna har färre datorer i sina skolbibliotek än vad skolor med fristående huvudmän har. Sammanfattningsvis kan konstateras att många elever i Sverige inte har tillgång till det som de har rätt till. 4(52)

5 Skolbibliotek 2012 Viktigt! När du läser den här rapporten bör du vara uppmärksam på vilken grupp som de olika procentberäkningarna är gjorda på och att en skola ofta består av flera skolenheter. Den vanligaste basen är de skolenheter som besvarat undersökningen och sedan också angett att de har tillgång till ett skolbibliotek. Basen är då skolenheter av totalt som ingick i utskicket. Vissa frågor gäller alla skolenheter som besvarat enkäten oavsett om de har tillgång till skolbibliotek eller inte. Då är basen för procentberäkningen skolenheter. Det förekommer också beräkningar utifrån samtliga skolenheter i de fall som uppgifterna kunnat kompletteras via telefon med uppgift om skolenheterna har tillgång till skolbibliotek eller inte. Ibland presenteras resultaten per antalet elever. Uppgift om vilka skolenheter som har tillgång till skolbibliotek eller inte finns i en separat fil på Mer information 5

6 Om undersökningen Kungliga biblioteket (KB) riktar ett stort tack till alla personer som verkat för att skolbibliotekundersökningen besvarats! Förutom alla rektorer och skolbiblioteksanställda som lagt ned mycket tid på att fylla i korrekta svar i enkäterna så har vi också fått mycket hjälp av olika personer som arbetar centralt i kommunerna och i olika organisationer. Skolbiblioteksundersökningen har känts angelägen för många personer och vi har därför fått hjälp att verkligen nå ut till och påminna de skolenheter som initialt inte besvarade undersökningen. Vi vill också rikta ett stort tack till de personer, myndigheter och organisationer som medverkade till att förbättra frågeinnehållet i enkäten. Urval Uppgifter om skolorna hämtades från Skolregistret. Statistiska centralbyrån administrerar Skolregistret på uppdrag av Skolverket. Samtliga skolenheter i grundskolan och gymnasier ingår i undersökningen. Komvux ingår inte. Undersökningen är därmed gjord på ett totalurval. Kommunala skolenheter, fristående skolor, statliga skolor, och landstingskommunala. Därmed ingår också särskolor och sameskolor. Skolregistret är uppbyggt efter skolenheter. En skola kan ha flera enheter och flera rektorer. Därför kontaktades varje skolenhet vilket medförde att många av skolorna fick flera enkäter. Ursprungligen kontaktades skolenheter. Det förekom ett marginellt registerfel. I urvalet ingick några dubbletter, nedlagda skolor och skolenheter som inte har några elever. Några nystartade skolor kontaktade KB för att få besvara undersökningen och dessa lades till urvalet. Det slutliga antalet respondenter som ingick i urvalet var skolenheter. Bokbord på Världsbokdagen, Värmdö gymnasium Biblioteket. Foto: Margaretha Holstenson Genomförande Undersökningen genomfördes via en webbenkät och skolenheterna kontaktades via e-post. I första hand hade e-postadress till rektor på respektive skola sökts via Internet av personal på KB. Två personer på KB administrerade undersökningens genomförande. I december 2011 kontaktades samtliga skolenheter via e-post med en förfrågan om e-postadressen var relevant för ändmålet. Totalt sett besvarade hälften av skolenheterna förfrågningen och i de fall som e- postadressen inte var relevant byttes den ut. Under själva insamlingsperioden för skolbiblioteksundersökningen byttes e-postadressen ut på enkäter som inte öppnats av någon respondent under perioden. Tid Samtliga skolenheter som ingår i undersökningen kontaktades via e-post 16 januari Enkäten stängdes 16 maj I mellantiden utgick påminnelser via e-post vid åtta tillfällen. Referenstider Referenstiden för bestånd, datorer och referensexemplar är och hela 6(52)

7 Skolbibliotek 2012 kalenderåret 2011 för nyförvärv, kostnader och utlån. I övrigt har skolenheterna besvarat frågorna efter vilka förhållanden som gällde på enheten under våren Bortfall Den ursprungliga svarsfrekvensen för undersökningen var 70 procent. Därefter har resultaten kompletterats med uppgifter från svaranden som i enkäterna hänvisar till svar från andra skolenheter. Det kan till exempel vara fråga om en skola som har två skolenheter, årskurs 0-6 och 7-9 som i sin ena enkät skriver att den andra enheten också använder skolbiblioteket på samma sätt och därför inte besvarat den andra enkäten. De skolor som inte besvarat någon av sina enkäter kontaktades via telefon för att följa upp om de har tillgång till skolbibliotek eller inte. Totalt sett finns därför uppgift om tillgången till skolbibliotek på 97 procent av landets skolenheter varför resultat som är kopplade till den uppgiften är säkra. Integrerade skolbibliotek Eftersom de skolbibliotek som är helt integrerade med folkbibliotekens verksamhet traditionellt räknas i folkbiblioteksundersökningen, så fick de integrerade skolbiblioteken inte frågor om bestånd, nyförvärv, ekonomi och utlåning. Syftet med detta tillvägagångssätt är att statistiken sammanlagt ska bli representativ på regional och nationell nivå genom att ingen dubbelräkning görs. En ytterligare anledning är att det skulle dra onödiga personella resurser från kommunerna att ha olika personer som sammanställde liknande uppgifter på varsitt håll. Det har dock framkommit genom den parallella insamlingen av folkbiblioteksstatistiken att samtliga folkbibliotek inte räknar med alla de delar som skolbiblioteksverksamheten utgör. Det kan vara frågor om ekonomi, personal och/eller bestånd. Anledningen till detta är att folk- och skolbiblioteken som delar verksamhet inte alltid är organiserade som det traditionellt sett förutsätts; integrering med folkbiblioteket genom ett politiskt beslut. I flera kommuner förekommer det att skolbibliotek och folkbibliotek delar resurser utan politiskt beslut om integrering. Det kan t.ex. handla om att delar av folkbibliotekens tjänster är utlagda till att underhålla skolbiblioteken i kommunen genom att ställa ut och organisera folkbibliotekets medier på olika skolor. Det kan också vara fråga om att de kommunala skolorna använder folkbiblioteket som skolbibliotek utan att det finns något avtal eller plan för detta arbete. Det sistnämnda har också gjort att insamlingen av skolbiblioteksstatistiken stött på hinder; är det rektor eller folkbiblioteket som kan/ska besvara enkäten? Någon exakt numerisk uppgift om organisationssättet i landets olika kommuner framkommer inte genom de frågor som ställts i undersökningen. Men det går att konstatera att så är fallet genom många öppna svar där skolbiblioteken och folkbiblioteken förklarat i enkäterna hur de arbetar. I enkäten frågas det endast om skolbiblioteket är integrerat med folkbiblioteket genom ett politiskt beslut. Det förekommer att några folkbibliotek har besvarat skolbiblioteksenkäten för att de sköter skolbiblioteksverksamhet på flera av kommunens skolor. Dessa kan urskiljas i tabellsammanställningen. Felkälla Varje skolenhet hade tillgång till sin webbenkät via en unik enkätlänk. Enkäterna var kopplade till bakgrundsuppgifter om skolorna; elevantal, betygsmedelvärde i avgångsklasserna, antal årsarbetare etc. Kopplingen gjordes för att skolorna inte skulle behöva fylla i redan kända uppgifter som ingår i Skolregistret. I vissa fall är det känt att e-postmeddelanden med enkätlänkarna vidarebefordrats inom kommunerna och ibland förväxlats. I många fall har detta rättats till men det är möjligt att det fortfarande finns svar i databasen som är kopplade till fel bakgrundsuppgifter. Denna felkälla påverkar dock inte resultaten på riks- och länsnivå mer än att det kan vara en under- eller överskattning av hur många elever inom respektive kommun som har tillgång till skolbibliotek. 7

8 Skolbibliotekarierna på Värmdö gymnasiums bibliotek i lera. Foto: Margaretha Holstenson Den 22 juni 2010 ändrades skollagen som sedan trädde i kraft Numera finns följande lydelse i lagen: 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 8(52)

9 Skolbibliotek 2012 Vad är ett skolbibliotek? Frågan om vad som är ett skolbibliotek, har ställts av många. Inte minst dem som skulle besvara denna undersökning. Har vi ett skolbibliotek eller en boksamling? Måste man ha böcker i ett bibliotek? Räcker det inte med att alla har datorer? Internet finns ju! Måste det finnas personal i biblioteket? Kan böcker runt om i hela skolan räknas som ett bibliotek? Vad som initialt tycks vara en enkel frågeställning blir mer och mer komplex när man betraktar den samling av funktions-, resurs- och tillgänglighetsfaktorer som utgör ett skolbibliotek. Om skolbiblioteket ska fungera som en pedagogisk resurs bör alla delar vara uppfyllda. Funktionalitet Frågan kan egentligen inte besvaras endast genom att man sätter en nedre gräns för funktion, men svaret på följande fråga användes inledande i undersökningen för att avgöra om respektive enhet har tillgång till ett skolbibliotek eller inte. Svaret på frågan styrde vilka av undersökningens övriga frågor som skulle ställas fortsättningsvis: Fråga 1: Har skolenheten tillgång till ett skolbibliotek, det vill säga en gemensam samling av skön- och facklitteratur och andra medier som är alfabetiskt/ systematiskt ordnad? Här avses inte bokrum/-samlingar med enbart läroböcker eller klassuppsättningar av olika skönlitterära eller faktaböcker, inte heller någon typ av samling som inte är systematiskt ordnad. Totalt sett har 71 procent av skolenheterna tillgång till ett skolbibliotek. 29 procent av skolenheterna bryter således mot skollagen. En något högre andel av de som besvarat enkäten enligt definitionen på fråga 1 uppger att de har tillgång till skolbibliotek; 79 procent. Frågans formulering gör att ett skolbibliotek skulle kunna bestå av medier sorterade på till exempel författarens efternamn. Men en sådan samling skulle inte vara sökbar om man inte visste namnet på författaren. Samlingen skulle sakna de flesta funktioner som ett bibliotek har. Därför behövs också ett katalogsystem som är sökbart på flera sätt: Fråga 4: Är skolbibliotekets medier förtecknade i ett manuellt eller datoriserat katalogsystem? Totalt sett uppgav 17 procent av de svarande skolenheterna som har tillgång till skolbibliotek att deras medier inte var förtecknade alls, däremot systematiskt ordnade. Om denna andel är representativ även för de skolenheter som har skolbibliotek men inte besvarat undersökningen, skulle detta innebära att endast 58 procent av landets skolenheter har tillgång till ett skolbibliotek där medierna är förtecknade i ett katalogsystem. Antingen manuellt eller datoriserat. Resurser Men, borde inte frågan om vad som är ett skolbibliotek eller inte också inbegripa vilka resurser som biblioteket kan tillhandahålla i form av medier? För det räcker väl inte att ha hundra systematiskt ordnade böcker? Följande fråga ställdes till de skolenheter som svarat att de har ett skolbibliotek: Fråga 11: Hur stort mediebestånd har skolbiblioteket och hur många nyförvärv och utlån gjordes under 2011? Totalt sett uppger 12 procent av de skolenheter, som både besvarat frågan om tillgång till skolbibliotek och räknat sitt bestånd, att de har färre än tryckta medier. Några av dem uppger att de har just hundra böcker. Sex bokhyllor rymmer ungefär medier. Är sex bokhyllor ett skolbibliotek? Naturligtvis kan skolbiblioteket bestå av en stor andel e-medier och tillgång till betaldatabaser. De skolenheter som har tillgång till betaldatabaser 9

10 uppger dock att de i medeltal har tillgång till fem stycken. Av undersökningens resultat visas också att skolenheter som inte har tillgång till ett traditionellt skolbibliotek i medeltal har tillgång till färre betaldatabaser än skolenheter som har ett skolbibliotek. Endast ett fåtal skolbibliotek har tillgång till några e-titlar, oftast är det skolbibliotek som är integrerade med folkbiblioteket i kommunen. Andelen nyförvärv är ett mått på bibliotekets aktualitet. Har det inte gjorts några nyförvärv under ett helt år kan det tänkas att beståndet i sin helhet inte är så aktuellt och relevant som det skulle kunna vara. Andelen nyförvärv av tryckta medier på skolbiblioteken var nio procent Andelen höjs av att det är ett hundratal skolenheter som börjat bygga upp ett skolbibliotek och därför i stort sett köpt alla medier de har under året. Tillgänglighet Även om ett bibliotek tillhandahåller många olika medier och är sökbart så innebär det inte nödvändigtvis att det därmed också är tillgängligt för eleverna. Tillgängligheten skapas främst av den personella resursen, skolbibliotekspersonalen, som kan leda eleverna rätt, inspirera dem, föreslå och visa vägen till innehållet i skolbiblioteket. Tillgängligheten utgörs också av att eleverna rent fysiskt har tillgång till lokalerna. Det är inte förrän rätt media är funnet och framtaget som det är tillgängligt för eleven. Detta ska också ske i samband med att behovet finns, inte om en månad när bokbussen kommer tillbaka. Detta gör att tillgången till skolbibliotek är viktigare i glesbygd eftersom eleverna där har längre till andra bibliotek. Följande frågor ställdes för att mäta hur tillgängliga skolbiblioteken är för eleverna: Fråga 2: Var är skolbiblioteket beläget i förhållande till skolenhetens huvudbyggnad? Fråga 6: Hur många personaltimmar en normal skolvecka är avsatta för skolbibliotekets verksamhet? Fråga 7: Hur många timmar en normal skolvecka är skolbiblioteket tillgängligt för eleverna? Vad är den nedre gränsen för bestånd för att man skall kunna kalla det ett skolbibliotek? Ska mediebeståndet alltid sättas i relation till antalet elever och därmed också till de ekonomiska förutsättningarna? Eller, ska mediebeståndet sättas i relation till vad ett skolbibliotek bör kunna erbjuda? Räcker det med att köpa ett halvt uppslagsverk? Behöver barnen inte kunna hitta en bok om insekter bara för att de går på en liten skola? Eller slippa kartböcker med Jugoslavien? Bör inte alla elever ha likvärdig tillgång till information för att kunna utvecklas? Totalt sett uppger 23 procent av de skolenheter som svarat att de har tillgång till skolbibliotek, att skolbiblioteket helt saknar avsatt bemanning. Åtta av tio skolenheter som har tillgång till skolbibliotek har detta i anslutning till skolans lokaler. Om antagandet görs att samma förhållande råder på de skolenheter som inte besvarat undersökningen, men som har tillgång till skolbibliotek, innebär det att endast 57 procent av landets skolenheter har tillgång till ett skolbibliotek med bemanning. Endast 20 procent har tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat mer än 20 timmar i veckan. 56 procent har, med samma antagande, tillgång till ett bibliotek som ligger i skolan. Svaret på frågan Svaret på frågan om vad som är ett skolbibliotek är helt enkelt där man väljer att sätta den nedre gränsen för dess funktion, resurser och tillgänglighet. Vilken ambitionsnivå har man med verksamheten? Om skolbiblioteket ska utgöra en pedagogisk resurs för verksamheten krävs att alla delarna är uppfyllda. Endast en av tre elever i grundskolan och gymnasiet har dock tillgång till ett skolbibliotek som åtminstone: 5. Har katalog, manuell eller datoriserad 6. Ligger i skolans lokaler 7. Är bemannat minst 20 timmar 8. Har minst fysiska medier 10(52)

11 Skolbibliotek 2012 Funktionalitet organisation Många skolenheter uppger att de inte har något skolbibliotek, men att de nu ska starta ett eftersom skollagen kräver det. Diagram 1: Skolbibliotekens placering i förhållande till skolenheternas huvudbyggnad. Procent av skolenheter som svarat att de har tillgång till skolbibliotek. Vi har i dagarna ställt i ordning vårt tidigare nedplockade skolbibliotek då Skolinspektionen uppmanat oss att göra detta. Vi lånar även på folkbiblioteket. Närhet är tillgänglighet Totalt sett har 80 procent av skolenheterna, som svarat att de har skolbibliotek, detta i samband med skolans huvudbyggnad. Fråga 2: Var är skolbiblioteket beläget i förhållande till skolenhetens huvudbyggnad? Det ligger så nära att eleverna hinner gå fram och tillbaka och söka informati on Längre bort 3% I direkt samband med skolans lokaler 80% 17 procent av skolenheterna som har tillgång till skolbibliotek svarar att biblioteket ligger så pass nära att de hinner gå fram och tillbaka och söka information under en lektion och 3 procent har tillgång till ett bibliotek som ligger längre bort. Biblioteket finns på fastlandet, vi lånar böcker där ett par ggr/termin då vi är iland av någon annan anledning. Delar skolbibliotek Skolbiblioteken i Sverige är organiserade på många olika sätt. En av fem skolenheter, 19 procent, som har tillgång till ett skolbibliotek, delar detta med någon annan skolenhet. Följande fråga ställdes: Fråga 3: Delar skolenheten skolbibliotek med någon annan enhet? Samarbete med folkbiblioteket En av fyra skolenheter, 25 procent, som har tillgång till skolbibliotek, har ett skolbibliotek som samtidigt är ett folkbibliotek. Följande fråga ställdes till de skoleneheter som uppgav att de har tillgång till ett skolbibliotek: Fråga 5: Är skolbiblioteket integrerat med folkbiblioteket i kommunen? Integrerat innebär att ett beslut tagits på politisk nivå om att skolbiblioteket ska dela resurser med någon av kommunens folkbibliotek; filial eller huvudbibliotek. Om det förekommer ett visst samarbete med folkbiblioteket, men beslut om detta inte tagits på politisk nivå, är skolbiblioteket inte integrerat. Några av de svarande skolenheterna med fristående huvudmän svarar att de är integrerade med folkbiblioteken, men de som svarat har nog 11

12 Tabell 1: Skolbibliotekens koppling till folkbiblioteken. Bas för procentberäkningen är de skolenheter som svarat att de har tillgång till skolbibliotek. Alla som svarat på frågan Kommunal Fristående Statlig, landsting Fristående skolbibliotek 75% 72% 87% 92% Integrerat med en folkbiblioteksfilial 12% 13% 5% 4% Integrerat med folkbibliotekets huvudbibliotek Ingår i folkbiblioteksorganisationen men allmänheten har inte tillträde Folkbibliotekets personal har i uppgift att sköta skolbiblioteket 6% 6% 5% 0% 4% 4% 1% 4% 3% 4% 2% 0% misstolkat frågan. Det förekommer att friskolor köper tjänster av folkbiblioteken och att de ingår avtal, men inte att de är integrerade med folkbiblioteken genom politiska beslut. Totalt sett har 54 friskoleenheter svarat att de är integrerade. Det finns 509 folkbiblioteksfilialer och huvudbibliotek som är integrerade med skolbibliotek. Det är ett säkert resultat av folkbiblioteksenkäten. I skolbiblioteksundersökningen svarar 606 skolenheter att de är integrerade med en filial eller huvudbibliotek. Detta är dock en underskattning eftersom det förekommer bortfall av svaranden på frågan. I vissa fall förekommer det att flera skolenheter är integrerade med en folkbiblioteksenhet. Troligen avser dessa 606 att integrering skett på traditionellt sätt. Dessutom svarar 124 skolenheter att de ingår i folkbiblioteksorganisationen som egen filial och att Inget skolbibliotek: Vi har organiserat oss så att varje arbetslag är som ett eget lärcenter där det finns tillgång till skönlitterära böcker, referenslitteratur och sökverktyg. Vi har också ett nära samarbete med folkbiblioteket, dit eleverna går regelbundet och lånar framförallt skönlitteratur, men även har bokprat och författarbesök. allmänheten har inte tillträde. 114 svarar att folkbibliotekets personal också har i uppgift att sköta om skolbiblioteket. Totalt sett har skolbiblioteksverksamheten på 844 svarande skolenheter därmed någon koppling till folkbiblioteken. Det har dock konstaterats att vissa skolenheter har lämnat inkonsekventa svar, varför uppgiften inte ska ses som absolut. Därtill kommer de många kommunala skolenheter som i undersökningen uppger att de inte har något skolbibliotek, men att de i mindre organiserad grad använder sig av ett närliggande folkbibliotek på olika sätt. Katalogsystem Totalt sett uppger 17 procent av de skolenheter som svarat att de har tillgång till skolbibliotek att de inte har medierna förtecknade i ett katalogsystem. Deras medier är endast systematiskt ordnade på något sätt. Hälften, 52 procent, av skolenheter med skolbibliotek uppger att de har ett datoriserat katalogsystem som alla kan söka i. Många av dessa är naturligtvis integrerade med en folkbiblioteksenhet. 12(52)

13 Skolbibliotek 2012 Diagram 2: Är medierna förtecknade i ett katalogsystem? Procent av de skolenheter som svarat att de har tillgång till skolbibliotek. Manuellt katalogsystem Datoriserat katalogsystem som endast är sökbart för personalen Datoriserat katalogsystem som är sökbart för lärare och skolbibliotekspersonal Datorierat katalogsystem som är sökbart för elever, lärare och skolbibliotekspersonal Nej inte förtecknade alls, bara systematiskt ordnade 17 I vissa fall finns endast en dator att tillgå på biblioteket och denna är avsedd för den personal som tar hand om skolbiblioteket. Därför har inte eleverna tillgång och kan söka i katalogsystemet. Läromedelshantering En av fyra skolenheter, 24 procent, som har tillgång till skolbibliotek hanterar också all eller viss del av läromedelshanteringen. Eleverna får gå till biblioteket för att låna sina kursböcker i de olika ämnena. Antal skolbibliotek okänt Det exakta antalet skolbibliotek kan inte beräknas eftersom alla skolenheter som delar skolbibliotek inte har specificerat vilken annan skola som de delar med. Beräkningen försvåras också av att flera skolenheter/skolor ibland använder en och samma folkbiblioteksenhet. Det finns även ett stort bortfall av svar i undersökningen. Totalt sett har 6 procent tillgång till ett skolbibliotek som sköter all läromedelshantering/-utlåning. De skolbibliotek som också sköter läromedel har fler personaltimmar avsatta per skolvecka. De skolbibliotek som sköter all läromedelhantering är i medeltal bemannat 34 timmar per vecka. De som sköter viss del av läromedelhanteringen är bemannat 28 timmar per vecka och de som inte sköter någon läromedelshantering alls har 13 timmar avsatta för skolbiblioteksverksamhet per normal skolvecka. I beräkningarna ingår endast bemannade skolbibliotek. Halloween i skolbiblioteket på Värmdö gymnasium. Foto: M Holstenson 13

14 Fråga till alla skolenheter Folkbiblioteken är viktiga för många skolenheter. Hälften av samtliga skolenheter uppger att de använder sig av folkbiblioteket organiserat inom undervisningen på olika sätt. Även de skolor som har tillgång till ett eget skolbibliotek använder folkbiblioteken. Följande fråga ställdes till samtliga svaranden, även de som inte har skolbibliotek: Fråga 17: Hur fungerar det på er skolenhet a. Använder eleverna på skolenheten folkbiblioteket organiserat inom undervisningen? b. Använder eleverna på skolenheten folkbibliotekens bokbuss i skolarbetet? c. Använder skolenheten skolbibliotekscentralen? En av tio skolenheter använder folkbibliotekets bokbuss. Det finns också en friskolekoncern som har en egen bokbuss som åker mellan deras skolor. Diagram 3: Procentuell andel av samtliga skolenheter som besvarat undersökningen. Använder skolbibliotekscentral Använder bokbuss Använder folkbiblioteket En av tre skolenheter använder sig av en skolbibliotekscentral på något sätt. Det finns dock inte längre så många skolbibliotekscentraler i landet. Tabell 2: Andel skolenheter som använder sig av folkbibliotek, bokbuss eller skolbibliotekscentral Har Har inte skolbibliotek skolbibliotek Folkbibliotek Bokbuss 7 14 Skolbibliotekscentral Av tabell 2 framgår att 68 procent av de skolor som svarar och inte har tillgång till skolbibliotek, använder sig av folkbiblioteket i undervisningen. Sju procent av landets samtliga skolenheter har vare sig tillgång till skolbibliotek eller samarbete med folkbiblioteket för elevernas räkning. Det faktiska antalet folkbiblioteksenheter som är integrerade med skolbibliotek har de senaste tre åren minskat i takt med att folkbiblioteksfilialer läggs ned. År 2009 och 2010 var 540 respektive 523 folkbibliotekenheter integrerade. År 2011 fanns totalt 509 integrerade folk- och skolbibliotek. Det kan därför konstateras att nedläggningar av folkbiblioteksfilialer också drabbar många elever års skolbiblioteksundersökning I 2008 års skolbiblioteksundersökning redovisades att 67 procent av landets skolenheter har tillgång till skolbibliotek. I denna undersökning redovisas 71 procent. Det är dock inte så att skillnaden i resultat mellan de två åren visar på en säker ökning av andel skolenheter som har tillgång till skolbibliotek. Detta beror på att frågeställningen i årets enkät hade färre svarsalternativ, skolenheterna kunde helt enkelt bara svara ja eller nej på årets fråga. I den tidigare undersökningen fanns fler svarsalternativ. Ett av svarsalternativen löd Ja, skolbiblioteket är integrerat med ett folkbibliotek, dvs. ett bibliotek som även övriga kommuninnevånare kan använda. Det slutliga resultatet skapades genom att man 2008 gick igenom samtliga enkäter och gjorde en omföring av de skolor som egentligen inte var integrerade eller hade skolbibliotek, men som valt dessa svarsalternativ ändå, till att dessa skolenheter inte hade tillgång till skolbibliotek. I årets undersökning har sådan omföring inte gjorts för att möjliggöra resultatredovisning på skolenhetsnivå. Skillnaden i andel mellan åren kan helt och hållet bero på skillnaden i metod. 14(52)

15 Skolbibliotek 2012 Exempel på förklaringar som skolenheterna lämnat till varför de svarar ja eller nej på frågan om de har ett skolbibliotek eller inte Ja Nej Ja Ja Nej Däremot har vi inte andra medier än en personaldator där. Vi har tillgång till skönlitterära böcker för alla elever, dock inte reserverat rum för skolbiblioteket ej heller någon bibliotekarie som kan systematisera och sköta lån och återlämningar. Därför är det svårt att hålla en katalogisering i ordning, även om det ställs iordning flera gånger varje läsår. Lokalen finns men inte kunnig personal förutom sv-lärare Vi har en samling skönlitt., facklitt. Vi har dom i bokstavsordning. Bara 4 bokhyllor men vi köper in hela tiden. Vi har haft det, men det har slutat fungera p.g.a. brist på personal och gammal litteratur. Vi håller just på att bygga upp det igen, på ett ställe där klasslärarna ska ha möjlighet att vara ansvariga. Nej Bara Bokbuss 1 gång/månad Nej Resursskolan är egentligen ingen egen enhet utan eleverna tillhör sin ordinarie högstadieskola. Ja Då vi har ett så litet bestånd, kompletterar vi med lån från stadsbiblioteket via vår skolbibliotekarie/administratör Nej Vi har ett bokrum på skolan som även används som uppehållsrum/rastrum. Ja Ja Ja Nej Det vi har är en filial av stadsbiblioteket. Delar bibliotek med andra enheter. Vi är en relativt nystartad skola och har ännu inte satt böckerna i bokstavsordning. Är ingen skola i vanlig mening utan en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Vi har lokaler och personal men de elever som kommer är skrivna på sin ordinarie grundskola. Nej Enheten består av särskolans träningsskola och skaffar huvuddelen av sitt materiel på egen hand. Nej Vi går till stadsbiblioteket för sökning och lån av speciell litteratur. Nej Skolan får ta sina elever till centrum där ett stadsbibliotek finns. Det blir en promenad på minuter Ja Nej Ett mindre på skolan. Sedan tillgång till boklådor från centralbiblioteket. Det vill säga, ett rum där vi försöker bygga upp ett skolbibliotek just nu. Böckerna står inte i alfabetisk ordning utan mer tematiskt, ex lättläst, spänningsböcker osv. vi har tillgång till kommunbibliotek. Nej Prenumeration av bokpaket på bibliotekstjänst. Bygger på det sättet sakta men säkert upp ett bibliotek med varierat utbud. Ja Ja, i ortens bibliotek, 50 meter från skolan Nej Vår skola är för liten för att rymma ett riktigt skolbibliotek. Nej Vi har full tillgänglighet till folkbiblioteket. Vi har egen nyckel dit. Nej Vi har placerat skönlitteraturen i anslutning till klassrummen I lågstadiets byggnad finns ett bokrum som kallas för Minibibliotek. Böckerna där är registrerade på mellan-och högstadiets skolbibliotek och utlån skrivs upp av lärarna. Tillgång har de skolbiblioteket och vid behov kontaktar de skolbibliotekarien. Minibibliotekets bestånd sköts av lärarna. Ja Beståndet förnyas genom inköp av böcker till Bokjuryn varje höst då lågstadiet brukar få köpa in böcker för kronor. Ett mycket litet sådant. Vi kallar det inte för bibliotek utan bokrum, men det är en gemensam samling av skönlitterära böcker som är systematiskt Ja ordnade. Inga medier ingår. Skolan är en F-3 skola med ca 100 elever. Nej Vi använder folkbiblioteket. Det kommer dock att flytta in där gymnasiet är placerat så en ökad tillgänglighet blir bra för oss. I dagsläget har vi en situation som innebär stängda lokaler i avvaktan på renovering och om-tillbyggnad. Det gör att vi inte kan nyttja vårt bibliotek fullt Ja ut under en period. Vi har ordnat ett provisoriskt bibliotek på skolan som inte kan svara upp till vår normala nivå. Nej Håller på att förhandla om ett samarbete med befintligt gymnasiebibliotek hos grannen i huset. Nej Vi håller på att bygga upp ett väl fungerande skolbibliotek. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Skolan ligger i anslutning till ett folkbibliotek. Biblioteket och skolan ligger i samma byggnad. Denna är under uppbyggnad och i annan utformning. Tyvärr har vi vårt bibliotek i matsalen pga. utrymmesskäl. Vi har biblioteksfilial på skolan men skolan står inte för personal- eller mediekostnader. Obemannat Finns ett alfabetiskt register över våra tidskrifter och böcker 15

16 Tillgänglighet personal och öppettid En fjärdedel av de skolenheter som har tillgång till skolbibliotek saknar helt avsatt bemanning. Vissa skolbibliotek är stängda hela skoldagen, men kan öppnas av en lärare med nyckel. Avsatt bemanning Totalt sett uppger en tredjedel, 35 procent, av skolenheterna som har tillgång till skolbibliotek att skolbiblioteket är bemannat med personal som har biblioteks- och informationskompetens. En fjärdedel, 23 procent, av skolenheterna som har skolbibliotek uppger att biblioteket är bemannat av en lärarbibliotekarie. Följande fråga ställdes till de skolenheter som svarat att de har skolbibliotek: Fråga 6: Hur många personaltimmar en normal skolvecka är avsatta för skolbibliotekets verksamhet? Ange 0 överallt om det inte är några personaltimmar avsatta för skolbiblioteksverksamhet. Frivilligt oavlönat arbete redovisas inte. Arbetsinsatser som görs utan att vara avsatta i mån av tid, utanför annan avsatt tid räknas inte. Integrerade bibliotek räknar de timmar som särskilt ägnas åt skolbiblioteksfunktionen. Diagram 4: Avsatta personaltimmar för bibliotekets verksamhet per normal skolvecka Procent av de skoleneheter som svarar att de har skolbibliotek eller fler 2% 2% 4% 6% 5% 7% 7% 10% 11% Få skolbibliotek i Sverige har fler än två heltidstjänster. Dessa skolbibliotek är nästan alla stora gymnasiebibliotek eller integrerade folkbibliotek. 23% 23% Tabell 3: Avsatt bemanning på skolbiblioteken Bas: 3350 skolenheter som svarat att de har tillgång till skolbibliotek Skolbibliotekarie Gymnasiebibliotekarie Bibliotekspedagog Lärarbibliotekarie Biblioteksassistent Övrig utbildning tjänst Antal skolenheter som har respektive personal på skolbiblioteket 834* 341* 173* 784* 678* 518* Summa rapporterade timmar normal skolvecka * * 2 391* 4 966* * 5 502* Medelantal timmar per skolenhet som har respektive personal avsatt till skolbiblioteket Procent av skolenheterna som har respektive personal på skolbiblioteket * underskattning på grund av bortfall 16(52)

17 Skolbibliotek 2012 En dag på skolbiblioteket Vad som kan ingå i skolbibliotekspersonalens arbetsuppgifter när skolbiblioteket fungerar som en pedagogisk resurs: Sammanställer länksamlingar och litteraturlistor Stödjer elever i mediesökning Utbildar elever i källkritik Utbildar elever hur referensförteckningar skrivs Beställer nya medier Samarbetar med lärarna och planerar inköp och projekt som följer skolans pedagogiska arbete Ger boktips till elever för skola och fritid Hanterar utlåning och återlämning Fjärrlånar medier Bokpratar Författarbesök Högläsning Ordnar särskilda temaveckor och happenings Läser in sig på nya medier omvärldsbevakning Biblioteket är låst när det är obemannat. Biblioteksansvarig lärare kan ha öppet fler timmar i mån av tid och jobba med annat där. Eftersom tiden är så knapp måste biblioteket tyvärr vara låst annars blir det för mycket att plocka undan och städa för att man ska hinna. Medievård Katalogiserar Insatser för elever med lässvårigheter Medverkar för att skolan ska kunna nå sina mål Bemannat två timmar i veckan. Men oftast går barnen ner till folkbiblioteket under denna tid för att kunna få bättre hjälp än de kunnat få på skolans lilla bibliotek. 17

18 Eftersom alla skolenheter som har tillgång till skolbibliotek inte besvarat frågorna är summan av de rapporterade timmarna en underskattning. Det är anmärkningsvärt att två tredjedelar, 67 procent, av de skolor som uppgett att de har tillgång till skolbibliotek, har ingen eller lägre bemanning än 20 timmar i veckan på biblioteket. Endast 16 procent av skolenheterna som svarat att de har tillgång till skolbibliotek har en heltidstjänst eller mer på skolbiblioteket. Antalet personaltimmar på skolbiblioteken uppgår grovt räknat till årsarbeten baserat på svaren. Ross Tensta Gymnasiebibliotek. Foto: Mats Öström I medeltal har de skolenheter som rapporterar att de har tillgång till ett bemannat skolbibliotek, uppgett att bemanningen utgörs av en halvtidstjänst. Personal som ingår i gruppen övriga har ofta tjänster som fritidsledare, skolassistenter eller förskollärare samtidigt som de fått i uppdrag att sköta skolbiblioteket. En av fyra elever som går på skolor som rapporterat personaltimmar, har tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat mindre än 5 timmar i veckan. Det är inte, som många tror, endast mindre skolor med få elever som saknar bemanning på biblioteket. De skolbibliotek som finns, tillgängliggörs många gånger inte för eleverna av utbildad personal. Fyra av tio elever har tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar per vecka. Ross Tensta Gymnasiebibliotek. Foto: Mats Öström Följande fråga ställdes också till alla skolenheter som uppger att de har tillgång till skolbibliotek: Fråga 7: Hur många timmar en normal skolvecka är skolbiblioteket tillgängligt på olika sätt? Om skolbiblioteket alltid är öppet för alla elever oavsett om det är bemannat av skolbibliotekspersonal eller inte, ange skolenhetens öppettimmar. Drygt elever går på skolenheter som har tillgång till ett obemannat skolbibliotek som endast är öppet för enskilda klasser. Till exempel så har lärarna nyckel och kan låsa upp vid behov. Drygt elever går på skolenheter som har tillgång till ett obemannat bibliotek som är öppet för alla elever. Totalt sett fanns ,3 miljoner elever i grundskolan och gymnasieskolan. 18(52)

19 Skolbibliotek 2012 Tabell 4: Bemanning och öppethållande på skolbiblioteken. Bas: 3350 skolenheter som svarar att de har tillgång till skolbibliotek Procent av antal elever på skolenheter med bibliotek Procent av antalet skolenheter som har tillgång till skolbibliotek Bemannat skolbibliotekspersonal finns på plats i biblioteket - öppet för alla elever 57% 46% Bemannat skolbibliotekspersonal finns på plats i biblioteket - öppet för enskilda klasser 10% 10% Obemannat ingen skolbibliotekspersonal - öppet för alla elever 20% 29% Obemannat ingen skolbibliotekspersonal - öppet för enskilda klasser 13% 14% Diagram 5: Antalet timmar som skolbiblioteken har öppet procentuellt fördelat på bemannade och obemannade öppettimmar. Bemannat och öppet för alla 46% Bemannat öppet för enskilda 5% Obemannat öppet för alla 36% Obemannat öppet för enskilda klasseer 14% Det förekommer en viss dubbeltäckning i svarsmönstret, vissa skolenheter har både bemannat och obemannat öppethållande på skolbiblioteket. Totalt sett har 57 procent av eleverna som går på skolenheter med skolbibliotek tillgång till ett bemannat bibliotek som är öppet för alla elever. Det motsvarar knappt hälften av samtliga elever i landet. Uppgiften från Skolregistret om elevantal på respektive skola har använts för beräkningen. Närmare hälften, 46 procent av de svarande skolenheterna med skolbibliotek, har tillgång till ett bibliotek som är bemannat och öppet för alla elever. I medeltal har skolenheter med skolbibliotek detta öppet 30 timmar i veckan. Gymnasiebiblioteken har i medeltal öppet 37 timmar per vecka och grundskolebiblioteken 29 timmar. Oavsett om de då är bemannade eller inte elever saknar tillgång till skolbibliotek På sju av tio skolenheter med tillgång till skolbibliotek, har biblioteket öppet 20 eller fler timmar i veckan, oavsett om det är bemannat eller inte. Således har tre av tio skolenheter tillgång till ett skolbibliotek som är öppet mindre än 20 timmar per vecka. 19

20 Vad finns på skolbiblioteken För att skolbiblioteken ska vara tillgängliga för alla elever är det viktigt att elever med särskilda behov inte glöms bort. Titlar på minoritetsspråken Totalt sett uppger 20 procent av de svarande skolenheterna som har tillgång till skolbibliotek, att det finns titlar på de svenska minoritetsspråken på skolbiblioteket. De svenska minoritetsspråken är finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. 42 procent av skolenheterna svarar att de inte har sådana titlar eftersom det inte är relevant för de elever som finns på deras skola. Således saknar en tredjedel av skolenheterna titlar på de svenska minoritetsspråken även om det finns elever på skolan som är i behov av sådana medier. En absolut majoritet av skolenheterna i Norrbottens län som har tillgång till skolbibliotek har dock titlar på minoritetsspråken. Titlar på andra språk än svenska och engelska Elever som har andra modersmål än svenska behöver få tillgång till exempelvis skönlitteratur på sitt modersmål för att underlätta läsutvecklingen. Fyra av tio skolenheter som har tillgång till skolbibliotek uppger att de har titlar på andra språk än svenska och engelska i biblioteket, vilket kanske är förvånande lågt eftersom det kan tyckas att det åtminstone borde finnas titlar på tyska, spanska och franska för elever som läser ett andra språk. Anpassade medier för elever med lässvårigheter Sex av tio skolenheter som har tillgång till skolbibliotek har tillgång till anpassade medier för elever med lässvårigheter på biblioteket. Några skolor nämner att de har sådana medier där specialläraren arbetar, istället för i biblioteket. De svarande informerades om att inte kryssa i denna ruta om de anpassade medierna endast utgjordes av nedladdningar från Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Talbokstillstånd Närmare hälften, 47 procent, av skolenheterna som har tillgång till skolbibliotek uppger att de har tillgång till ett skolbibliotek som ansökt om talbokstillstånd. Skolor som saknar skolbibliotek kan inte ansöka om talbokstillstånd även om de har elever som är i behov av sådana. Talbokstillståndet kan sökas för ett skolbibliotek om biblioteket inte kan utnyttja folkbibliotekets talbokstillstånd för en skolbibliotekscentral som blir ombudsbibliotek för de skolbibliotek den har knutna till sig. Skolbibliotekscentralen lånar i sin tur ut talböckerna till skolbiblioteken. Följande förutsättningar ska vara uppfyllda att tillståndet gäller skolbiblioteket eller skolbibliotekscentralen, inte skolan i sig eller enskilda lärare att det finns en fungerande låneverksamhet på skolbiblioteket att skolbiblioteket har kunskap om vad som gäller upphovsrättsligt vid hanteringen av talböcker Källa: Utbudet av lättlästa böcker riktade mot tonåringar med begåvningshandikapp är MYCKET skralt. Skolbiblioteksplan En tredjedel av skolenheterna som har tillgång till ett skolbibliotek har en skriven plan för skolbiblioteksverksamheten som antagits av skolledningen. Det finns därför sällan en övergripande plan för skolbibliotekens verksamhet. Avsaknaden av planer kan kanske bero på de stora resursbrister som finns. Om man inte har så stor budget och biblioteket inte är bemannat, så finns det inte så mycket att planera. 20(52)

21 Skolbibliotek 2012 Diagram 6: Andel skolenheter med tillgång till ett skolbibliotek 2012 som har Titlar på de svenska minoritetsspråken 20% Titlar på andra språk för elever med utländsk härkomst Eget bestånd av anpassade medier för lässvårigheter Talbokstillstånd från TPB 42% 47% 60% Skriven plan för skolbibliotekets arbete som antagits av skolledningen Organiserat elevinflytande över skolbibliotekets verksamhet 33% 32% Vissa av de kommunala skolorna hänvisar till den kommunala biblioteksplanen som även berör skolbiblioteken i kommunen. Men det är relativt få kommunala biblioteksplaner som tar upp de kommunala skolbiblioteken om skolbiblioteken inte är integrerade med folkbiblioteket. Biblioteksplanerna i kommunerna är också ofta väldigt övergripande formulerade och säger inte så mycket om den konkreta verksamhetsplaneringen. Elevinflytande Endast en tredjedel av skolenheterna som har tillgång till skolbibliotek uppger att skolbiblioteket har något organiserat elevinflytande. I de fall som elevinflytande finns, är det oftast endast frågan om att eleverna kan önska sig olika böcker eller att skolbiblioteksfrågan diskuteras i elevrådet. Eleverna har därför sällan ett forum för att framföra synpunkter på skolbibliotekets verksamhet. Skolbiblioteket i funktionen lugn oas. Bromma gymnasiums bibliotek. Foto: Elin Hirschfeldt 21

22 Pedagogisk funktion Få skolbibliotek lever upp till den fulla rollen som en pedagogisk funktion inom skolan. De tillgängliga personella resurserna är knappa och biblioteket är inte alltid inbjudet som aktör i det löpande arbetet. Skolbiblioteket ses många gånger som en separat funktion inom skolan. Frågorna om vad skolbibliotekets personal gör och inte gör på skolbiblioteket besvarades av de skolenheter som tidigare i enkäten uppgett att de har ett skolbibliotek. Det faktum att en fjärdedel av skolenheternas skolbibliotek saknar bemanning gör att de flesta pedagogiska funktioner som efterfrågats endast finns på omkring hälften av landets skolbibliotek. Välja nivåanpassat material Två tredjedelar av skolenheterna har tillgång till ett skolbibliotek där skolbibliotekspersonal hjälper eleverna att välja nivåanpassat material för skolarbetet och/eller för läsning utanför skolarbetet. Vissa skolor som saknar avsatt skolbibliotekspersonal beskriver i enkäten till exempel att det är svenskläraren som rekommenderar eleverna skönlitteratur. Valet av litteratur kan då inte ske lika fritt. Det är skillnad på att välja och vraka i ett skolbibliotek jämfört med att välja bland ett tiotal titlar. Elever med lässvårigheter Fyra av tio skolenheter som har tillgång till ett skolbibliotek, uppger att skolbibliotekspersonalen gör särskilda insatser för elever med lässvårigheter. Det kan till exempel vara fråga om att tillhandahålla anpassade medier. Specialpedagogen på skolan ansvarar för inläst material och skönlitterära böcker till elever i behov och samarbetar med läraren som ansvarar för biblioteket. Samordnar med undervisningen För att skolbiblioteket ska kunna bistå eleverna med relevanta medier för undervisningen, är det bra om skolbibliotekspersonalen är informerad om vad lärarna planerar i de olika ämnena. Är det ett projekt på gång som handlar om miljöfrågor så är det naturligtvis bra att det samtidigt finns medier, information och resurser att tillgå i ämnet via skolbiblioteket. På fyra av tio skolenheter med tillgång till skolbibliotek deltar skolbibliotekets personal i planerings- eller arbetsmöten och/eller planerar medieinköp med lärarna. Många gånger beror detta helt enkelt på att det är lärare som sköter biblioteket. Personal som arbetar på skolbiblioteken beskriver att de inte alltid känner sig informerade om vad som planeras i skolans verksamhet i övrigt. Har folkbiblioteken alltid den kompetens som behövs för att vara en del av skolans pedagogiska uppdrag? Fjärrlånar Att fjärrlåna böcker är en lösning, särskilt för de mindre biblioteken som har begränsad budget. Endast hälften av de skolenheter som har tillgång till skolbibliotek uppger att skolbiblioteket fjärrlånar medier vid behov. Många beskriver att de 22(52)

23 Skolbibliotek 2012 Tabell 7: Procent av skolenheter som har tillgång till skolbibliotek. Procent av 3350 svarande skolenheter med skolbibliotek. Vad utför skolbibliotekets personal? Undervisar eleverna i informationssökning 40% Undervisar eleverna i källkritik 26% Ordnar läsfrämjande aktiviteter 52% Fjärrlånar vid behov Planerar medieinköp tillsammans med lärarna - ej läromedel Deltar i planeringsmöten/arbetsmöten med lärarna 40% 44% 52% Gör särskilda insatser för elever med lässvårigheter 42% Hjälper eleverna att välja nivåanpassat material för skolarbetet Hjälper eleverna att välja nivåanpassat material för läsning utanför skolarbetet 61% 65% fjärrlånar från folkbiblioteket i kommunen. Fjärrlån kräver att det finns skolbibliotekspersonal som kan hantera ett sådant. En friskolekoncern beskriver hur de fjärrlånar mellan sina olika skolor via deras egen bokbuss. Läsfrämjande aktiviteter Hälften av skolenheterna med skolbibliotek uppger att de på olika sätt ordnar läsfrämjande aktiviteter. Ett fåtal skolor nämner i en kommentar att de har en läsfrämjandeplan på skolan eller i kommunen. Det är oklart hur de skolor som inte har tillgång till ett skolbibliotek ordnar läsfrämjande aktiviteter. Några skolor nämner att detta sker i svenskundervisningen. Källkritik och informationssökning Eftersom få bibliotek är bemannade med heltidstjänster är det också få skolenheter som uppger att skolbibliotekets personal undervisar eleverna i källkritik. Många av de svarande skolenheterna uppger att det ligger på ämneslärarna att undervisa eleverna i informationssökning och källkritik. Ibland köps denna tjänst in av folkbiblioteken. Har ordnat soffgrupp och flera fåtöljer samt schackspel, allt för att locka in eleverna. Ibland tittar dom faktiskt i böckerna också som är framlagda. Alla lärare på skolan har tillgång till biblioteket och kan släppa in elever på tider utöver bibliotekets 4 timmar öppet. 23

24 När det gäller insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter, gör bibliotekspersonal detta men inte i funktionen bibliotekspersonal utan som speciallärare. Det är en kombinerad speclärar-/sva-lärar-/ bibliotekarietjänst på skolan. Vi har ingen avsatt skolbibliotekspersonal utan det är en lärare (jag) som gör detta, då andra lärare har rastvakt. Jag städar, sätter på plats utlånade böcker, köper in nya böcker och organiserar ex "Bokjuryn". Alla lärare på skolan hjälps åt med det pedagogiska biblioteksarbetet. En del skolor beskriver i enkäten hur det fungerar avseende skolbibliotekets pedagogiska funktion som efterfrågades med nio delfrågor, vissa av dessa kommentarer återges nedan: timmar/vecka räcker inte så långt. 2. Alla de insatser som finns beskrivna sker av elevernas ansvarspedagoger eller av lärarbibliotekarien. 3. Alla klasslärare sköter detta arbete var och en för sig. Utom bokköp och bokprat som görs av biblioteksansvariga. 4. Alla lärare på skolan tar ett gemensamt ansvar att lära eleverna om informationssökning och källkritik. 5. Alla ovanstående punkter finns inte med i arbetet på biblioteket idag men är tänkt att ingå i arbetssysslorna inom en snar framtid. Detta för att biblioteket just fått en tillsatt skolbibliotekarie och verksamheten är under uppbyggnad. 6. Alla ovanstående uppgifter görs av pedagogerna. Alla pedagoger arbetar med läsning. Vi har under ett flertal år arbetat med "Läslyft" som innebär satsningar som innefattar biblioteket. 7. Alla punkter förekommer sporadiskt. 8. Alla punkter görs av svensklärare samt en tät kontakt och mycket besök på kommunens bibliotek som ligger nära skolan. 9. Alldeles för få timmar att göra detta. 10. Allt detta erbjuds, men skolbibliotekariens tid räcker inte för att alla ska få allt i så hög utsträckning som skulle vara önskvärt. Tjänsterna efterfrågas också i mkt olika utsträckning av olika lärare. 11. Allt detta kan vi få hjälp med av bibliotekarien på folkbibliotekets filial. 12. Allt detta sköter respektive klasslärare. Vi besöker folkbiblioteket för bokprat. 13. Ambitionen är givetvis att bibliotekarien ska undervisa i infosök + källkritik, men detta har inte kommit i gång. Svårt att få tid till samarbeten på få bibliotekstimmar. 14. Ang. planera medieinköp ihop så får man förslag från lärare om böcker, filmer, tidskrifter m.m. som jag sen köper in så ett visst samarbete förekommer men inte regelbundet. 15. Skolbibliotekets personal deltar i planerings- /arbetsmöten med lärarna. Detta förekommer ibland, men långt ifrån fullt ut. En anledning till detta är att skolan (med drygt 2000 elever) endast har en fackutbildad bibliotekarie. 16. Ansvarig för skolbiblioteket har endast ca 1 timme per vecka avsatt i sin tjänst, vilket bara räcker till att hålla ordning och sortera ut böcker i hyllorna igen. 17. Ansvarig lärare för biblioteket ordnar oftast med bokprat/boklån från Stadsbiblioteket. 18. Arbetar som sagt var med att få igång samarbete. Skolbibliotekarien vill bli mer involverad, samarbeta med lärare för att hjälpa eleverna. 19. Att fjärrlåna är nytt. Vi kan, men jag tror inte att det gjorts. 20. Skolan har elever i åk F-6. Barnbibliotekarien vid folkbiblioteket bokpratar för alla elever i åk F-6. Skolbibliotekarien för alla elever i åk 7-9. Skolbibliotekarien planerarar medieinköpen tillsammans med kontaktpersoner och lärare på skolorna. Elevernas önskemål tas också med när vi känner till dem. Ibland deltar skolbibliotekarien i planeringsmöten med lärarna på skolan, men inte regelbundet. När lärare eller speciallärare/specialpedagoger ber om hjälp hjälper skolbibliotekarien till med tips på böcker eller andra medier, eller ser till att 24(52)

25 Skolbibliotek 2012 det köps in eller lånas in till skolbiblioteket. Både för barn med lässvårigheter och för vanliga barn. Även Barnbibliotekarien på folkbiblioteket hjälper till med nivåanpassade böcker till elever. 21. Bibliotekarien deltar inte i planeringsmöten med pedagogerna, men har en dialog med dem om vilka temaarbeten skolan planerar och vilka böcker och andra medier som skall köpas in. 22. Bibliotekarien erbjuder bokprat, boksamtal samt undervisning i informationssökning och källkritik i samarbete med undervisande lärare. 23. Bibliotekarien erbjuder undervisning i informationssökning, källkritik. Dålig respons. Planeringstid för att driva ett pedagogiskt arbete borttagen. Har tidigare bokpratat, men det faller på att vi inte har någon planeringstid, samt inläsningstid. Biblioteket alltid öppet (tidigare stängt på specialschemadagar och vid kurstillfällen). Bibliotekarien går runt i arbetslagen för att hålla sig informerad om vad eleverna arbetar med, visar nyutkommen litteratur i deras respektive ämnen, undersöker vad lärarna har för önskemål på biblioteket, undervisning, inköp. Lånar ut Daisyspelare, talböcker (läromedel och skönlitteratur). Erbjuder nedladdning från TPB, samt egen nedladdning. Har satsat på en hylla med ett rikt varierat utbud av lättläst litteratur (fack- och skön), då biblioteket även används av elever som läser på SFI och gymnasiets IMprogram. 24. Bibliotekarien gör alla medieinköp och någon planering kring detta tillsammans med lärarna finns inte men lärarna lämnar in förslag och dessa böcker köps alltid in om det finns möjlighet, annars lånas detta från huvudbiblioteket. 25. Bibliotekarien har bibliotekskunskap och bokprat i alla stadier. Eleverna kommer både klassvis, gruppvis och enskilt. Bibliotekarien deltar inte i planeringsmöten, men har en dialog med pedagogerna. Pedagogerna berättar om planerade temaarbeten och bibliotekarien köper/lånar in böcker och andra medier som passar. 26. Bibliotekarien är anställd av kommunens bibliotek som har ansvar för skolbiblioteksverksamheten. Det gör att bibliotekariens intressen i viss mån styr. Hade bibliotekarien varit intresserad av att ha läsutveckling eller undervisa i informationssökning kunde det ha skett, men som rektor kan jag inte ge arbetsuppgifter. 27. Bibliotekarien är inte med vid planeringstillfällen men planerar med de enskilda lärarna vid behov. Vi har även en biblioteksgrupp som består av lärare och bibliotekarie. Bibliotekarien är med på APT (personalmöten). Vad gäller särskilda insatser för elever med lässvårigheter, så har bibliotekarien ett nära samarbete med spec. när det behövs. 28. Biblioteket deltar i enstaka planeringsmöten. Mycket begränsad undervisning i källkritik. 29. Biblioteket saknar utbildad personal. 30. Folkbiblioteket står för alla kostnader. Skolan betalar ej media, lokal eller personal. 31. Biblioteket är bemannat bara ett fåtal timmar i veckan så det blir inte mycket hjälp för eleverna att hitta "rätt" bok. Lärarna går med sin egen klass och lånar. De äldre eleverna går själva. 32. Biblioteket är bemannat bara ett fåtal timmar, så det blir inte mycket hjälp för eleverna att hitta "rätt" bok. Lärarna går med sin egen klass och lånar, eller de äldre eleverna går själva. 33. Biblioteket är under uppbyggnad, liksom organisationen kring biblioteket. 34. Bibliotekets personal sköter alla medieinköp men personalen kommer med önskemål som vi verkställer. Vi sitter inte ner och gör inköp tillsammans. 35. Biblioteksansvarig har ingen särskild tid att hjälpa elever att hitta lämpligt material men hjälper gärna, liksom all personal, till när hon kan. Eleverna lånar ofta böcker tillsammans med klassansvarig. Tiden för arbetet med bibliotekets verksamhet ligger i huvudsak på eftermiddagen, efter skoltid. Biblioteksansvarig deltar i arbetslagsmöten tillsammans med lärarna. 36. Biblioteksassistenten planerar själv medieinköpen till skolbiblioteket. Eleverna får inte ta med sig böckerna hem. 25

26 37. Biblioteksgruppen fjärrlånar inför författarbesök, lärarna fjärrlånar annars efter sina egna behov. Biblioteksgruppen genomför medieinköp i samråd med lärare och elever. 38. Bibliotekspersonalen fungerar som stöd för eleverna i informationssökning och källkritik. Mycket inköp görs av biblioteket, en del i samarbete med lärarna. 39. Bokprat/boksamtal görs i de elevgrupper som vi jobbar med. 40. Deltagande i lärarmöten sker i begränsad omfattning p.g.a. tidsbrist. Bibliotekarien hjälper lärarna med material inför undervisning i källkritik, men det är huvudsakligen lärarna som tar upp det på sina lektioner. 41. Den ansvarige för biblioteket har ett visst antal timmar avsatta för detta under ett läsår. Arbetet är inte schemalagt och det finns inte tid att ägna sig åt biblioteket varje vecka. Arbetet bedrivs sporadiskt, efter behov. Undervisning i källkritik och informationssökning sker på olika lektioner (t.ex. svenska, historia, engelska) och inte nödvändigtvis av den som ansvarar för biblioteket. 42. Den korta tid som jag har avsatt till biblioteket går åt till att hålla ordning på böckerna och i bibblan. Klasslärarna ansvarar för elevernas boklån. 43. Den tid skolbibliotekspersonalen tar emot klasser hjälper hon till att välja böcker åt eleverna. Det är en timme i veckan. Annars är det läraren som följer med sin klass och hjälper till att välja bok. 44. Den tiden skolbibliotekarien är där har hon informationssökning, bokprat m.m. men större delen av skolveckan får eleverna inte den hjälpen. 45. Denna tjänst får vi via bilioteket 300 meter bort! 46. Dessa frågor är centrala. Informationskompetens, såsom källkritik och mediekompetens är en avgörande fråga i sånär som varje kursplan och därför kan den kompetensen inte utlokaliseras till speciellt utbildad personal. Varje pedagog måste ha den kompetensen och jag som rektor är ansvarig att se till detta. Vi har utbildad personal med specialpedagogisk kompetens som ser till att elever får de hjälpmedel och den anpassning de behöver. 47. Dessa frågor är svåra att svara endast ja eller nej på. Skolbibliotekets personal deltar ibland på möten om inköp eller får önskemål av både lärare och elever. Eleverna har en önskepärm i biblioteket där man kan skriva upp vilka böcker man önskar sig till biblioteket. Alla som börjar i sjuan får en biblioteksintroduktion om hur vårt bibliotek fungerar och vi pratar om källkritik och eleverna får bland annat göra sökövningar i bibliotekskataloger och gruppövningar om ett speciellt ämne då eleverna söker i olika källor och sedan jämför sina svar. Annars undervisas de av sina lärare i respektive ämne, mest i svenska men alltid när eleverna ska skriva mycket. Skolbibliotekets personal deltar ibland i möten med lärare och planerar och diskuterar om vad som ska köpas in. Samma gäller för nivåanpassat material som elever behöver i skolarbetet. 48. Det finns så mycket man skulle vilja göra, men tid och pengar sätter stopp för allt. Speciellt då man inte har en förstående ledning. 49. Det sker ingen organiserad undervisning i informationssökning och källkritik, men spontantillfällen finns ju alltid med enskilda elever. 50. Det är skolans alla pedagoger som arbetar aktivt med böcker... läsveckor, källgranskning, skönlitterära veckor, på personalkonferenser har vi boktips etc. 51. Detta görs av bibliotekarien från stadsbiblioteket. 52. Eftersom det egentliga skolbiblioteket har en annan huvudman så vet jag inte. Vi själva har inte någon skolbibliotekspersonal. En del av informationssökandet tar pedagogerna hand om liksom källkritiken. Bokprat etc. är ofta förekommande i verksamheten. Personalen fjärrlånar i helt egen regi. Något direkt samarbete med den kommunala skolans skolbibliotekarie har inte förekommit i någon större utsträckning men vi hoppas kunna få igång detta så vida inte det sätts käppar i hjulet 26(52)

27 Skolbibliotek 2012 av den kommunlagen som dikterar vilka tjänster man få och inte får sälja till fristående/andra huvudmän. Självklart servar skolbibliotekarien som det är nu med både lämpliga val och val för elever som har lässvårigheter. 53. Eleverna går till ortens bibliotek varannan vecka. Personalen där hjälper barn och lärare med tips, hjälp till barn med läs och skrivsvårigheter, barn med andra hemspråk mm. 54. En frivillig kraft gör mycket av det ovanstående, men inget som är meningen från skolans ledning, utan bygger helt på eget engagemang, som är mycket uppskattat. 55. En lärare med 1,5 timmars nedsättning i tjänsten, hinner inte så mycket mer än att hålla ordning i biblioteket, gå på bokpresentation och göra nyinköp. 56. En reflexion: jag samarbetar med vissa lärare regelbundet. Men det som känns trist är att ledningen inte "ser" eller vill se detta, de verkar livrädda för att jag som bibliotekarie skall vara del av det pedagogiska arbetet... enligt dem är jag "en service inrättning". Men man jobbar på med det pedagogiska, för elevernas och faktiskt - sin egen skull. 57. Erbjudande om informationssökning och källkritik har erbjudits men inget intresse har visats. 58. I mån av tid När jag har svarat ja avser det bibliotekariehjälp från kommunbiblioteket som ligger mindre än 500 m från skolan och vars personal är oss behjälpliga. 60. Självklart blir det inte mycket tid att hjälpa eleverna att hitta lämpligt material, men de som ber om hjälp får det. Samma sak gäller lässvaga elever. 61. Även spontana bokprat, bland hyllorna. Skolbibliotekets personal kan inte sägas planera medieinköp tillsammans med lärarna men jag är mycket öppen för inköpsförslag! Lärare "hintar" ibland om vilka arbetsområden som är på gång så att jag kan kontrollera att det finns relevant material och ev. komplettera innan eleverna påbörjar arbetet. 62. Svaret avser vår lilla skrubb! Bokbord på Världsbokdagen, Värmdö gymnasium. Foto: M Holstenson Kura skymning, Värmdö gymnasium Biblioteket. Foto: M Holstenson Hur går det för elever som inte är vana att använda ett bibliotek för att söka fakta när de går vidare till högre studier? 27

28 Slutbetyg i skolor som har tillgång till skolbibliotek Uppgifter om betygsmedelvärdet i grundskolornas och gymnasiernas avgångsklasser hämtades från Skolregistret för att se om det är någon skillnad mellan skolor som har tillgång till skolbibliotek eller inte. Det hade naturligtvis varit önskvärt att kunna beräkna detta per elev, men det finns inte tillgång till sådana uppgifter kopplat till om de går på en skola som har tillgång till skolbibliotek eller inte. Skolregistret innehåller inte uppgifter om det finns skolbibliotek eller inte på skolenheterna. Medelvärdet av skolornas betygsmedelvärden tenderar att vara något högre på skolor som har tillgång till skolbibliotek. Men det bevisar i och för sig inte att det beror på att det finns skolbibliotek på skolan. Det kan till exempel också bero på att kunskapsorienterade elever söker sig till skolor som har bra resurser, som till exempel skolbibliotek. Bromma gymnasiums bibliotek. Foto: Elin Hirschfeldt Måttet är mycket grovt, men vad som dock kan konstateras är att betygsmedelvärdet i alla fall inte är lägre på skolor som har tillgång till skolbibliotek. Skillnaden mellan olika delvärden är dock inte alltid statistiskt signifikativ. Ross Tensta Gymnasiebibliotek. Foto: Mats Öström Tabell 5: Medelvärden av skolornas slutbetygsmedelvärde Medelvärde av skolornas betygsmedelvärde Totalt antal skolenheter i gruppen med uppgift om skolbibliotek eller inte Kommunala grundskolor med skolbibliotek 205, Kommunala grundskolor utan skolbibliotek 201, Kommunala gymnasier med skolbibliotek 13, Kommunala gymnasier utan skolbibliotek 13,18 83 Fristående grundskolor med skolbibliotek 222, Fristående grundskolor utan skolbibliotek 216, Fristående gymnasier med skolbibliotek 14, Fristående gymnasier utan skolbibliotek 13, Totalt antal skolenheter där det finns uppgift om tillgång till skolbibliotek Ingen beräkning har gjorts för specialskolor, särskolor och sameskolor eftersom underlaget är så litet. 28(52)

29 Skolbibliotek 2012 Tabell 6: Medelvärde av skolornas slutbetygsmedelvärden beroende på hur många olika pedagogiska insatser som görs på skolbiblioteket. Medelbetyg Kommunala grundskolor Kommunala gymnasier Friskolor grundskola Friskolor gymnasier Ej svar eller 0 202,89 13,39 216,72 13,73 Skolenheter med skolbibliotek 205,75 14,10 224,27 14,38 skolbibliotekspersonal gör 1-3 av 9 Skolenheter med skolbibliotek 205,87 13,68 222,60 14,29 skolbibliotekspersonal gör 4-5 av 9 Skolenheter med skolbibliotek 206,86 14,13 236,52 15,42 skolbibliotekspersonal gör 6-7 av 9 Skolenheter med skolbibliotek 207,35 13,88 227,02 13,67 skolbibliotekspersonal gör 8-9 av 9 Ingen beräkning har gjorts för specialskolor, särskolor och sameskolor eftersom underlaget är så litet. Slutbetyg i skolor där skolbiblioteket utgör en pedagogisk resurs Det finns även en liten tendens till att slutbetygsmedelvärdet på skolenheter som har tillgång till ett skolbibliotek som fungerar som pedagogisk resurs, har något högre betyg i avgångsklasserna än på skolenheter som inte har tillgång till ett skolbibliotek. deras medelbetygsberäkningar blir mycket mer osäkra. Det räcker med att en skola med högt eller lågt betyg saknas i underlaget, så påverkar detta medelvärdet betydligt. För att skolbiblioteket ska kunna fungera som en effektiv pedagogisk resurs bör alla eller de flesta av följande kriterier vara uppfyllda: 1. Undervisar elever i informationssökning 2. Undervisar eleverna i källkritik 3. Ordnar läsfrämjande aktiviteter 4. Fjärrlånar vid behov 5. Planerar medieinköp tillsammans med lärarna 6. Deltar i planeringmöten med lärarna 7. Gör insatser för elever med lässvårigheter 8. Hjälper med nivåanpassat material för skolarbetet 9. Hjälper med nivåanpassat material för läsning utanför skolarbetet De skolor där skolbibliotekets personal gör många av de uppräknade insatserna har i medeltal något högre betygsmedelvärde i avgångsklasserna. Reservation bör göras för att friskolorna är så få till antalet i förhållande till de kommunala skolorna, så Kvarnbyskolan I Mölndal, Biblioteket. Foto: Margareta Guldér 29

30 Resurser bestånd, nyförvärv, utlån Det är svårt för skolenheter att svara på frågor om bestånd, nyförvärv och utlån på skolbiblioteken. Det finns normalt sett ingen tradition att mäta dessa variabler på skolbiblioteken runt om i landet i den omfattning som till exempel folkbiblioteken är vana vid att göra. Dels beror detta på att den nationella statistiken bara samlats in 2002, 2008 och 2012 så rutinen saknas. Det beror också på att enkäten inte alltid besvaras av skolbibliotekets personal eftersom det inte finns någon sådan på alla skolbibliotek i landet. Vissa av de rektorer som besvarade undersökningen hade dålig kännedom om hur många medier som fanns på skolbiblioteket som skolenheten var knuten till och valde därför att inte besvara frågan alls. Detta gällde speciellt de kommunala skolor som använde folkbiblioteksenheter som de inte var integrerade med. Många rektorer vidarebefordrade enkäten till kommunens folkbibliotek även om de inte var integrerade, därför att de använder folkbiblioteket som skolbibliotek i alla fall. Frågorna om bestånd, nyförvärv och utlån ställdes inte till de skolenheter som enligt politiskt beslut var integrerade med folkbibliotekens filialer eller huvudbibliotek; se vidare kapitlet Om statistiken. Erfarenheter från den förra skolbiblioteksundersökningen hade gjort att frågorna om bestånd, nyförvärv och utlån inte hade satts som tvingande i 2012 års enkät. I förra skolbiblioteksundersökningen stannade personerna som skulle besvara uppgifter om bestånd på beståndsfrågan och gick sedan inte vidare med de andra frågorna eftersom den var tvingande och de kunde inte fylla i den. Bestånd Eftersom uppgifterna om bestånd i årets undersökning därför lämnade mycket övrigt att önska på många punkter kommer inte beståndsuppgifter per kommun eller län att redovisas i tabellform. De uppgifter som lämnats ger dock en möjlighet att göra vissa medelvärdesberäkningar på nationell nivå. Tabell 7: Fysiskt bestånd per elev Tryckta + AV-medier. Kommunala Fristående Grundskolor Gymnasier De kommunala skolenheter som har tillgång till skolbibliotek har något fler fysiska medier per elev än vad friskolorna har, men de har också i många fall funnits i fler år och därför hunnit bygga upp ett större bestånd. Några av de skolenheter som besvarat frågorna har lämnat ologiska värden, kanske har de valt att räkna hyllmeter och sedan redovist det på fel sätt. Faktorn för beståndsräkning per hyllmeter i denna undersökning är 40 medier per hyllmeter, istället för den som används på folkbiblioteken som är 33 medier. Det visade sig i förra skolbiblioteksundersökningen av de som både lämnade uppgifter om hyllmeter och exakt antal medier att skolbiblioteken ofta har närmare 50 medier per hyllmeter. Omräkningsfaktor 40 är också den som forskningsbiblioteken använder. Det var endast ett fåtal skolenheter som hade möjlighet att lämna exakta uppgifter om sitt bestånd. De skolor som är utrustade med datoriserade bibliotekskatalogsystem saknar ofta kunskap om hur de ska använda statistikmodulen, om de nu över huvud taget har någon. Det framgår att många beståndsuppgifter är skattade. Det redovisade AV-beståndet är försumbart i förhållande till de tryckta medierna. Totalt utgör det redovisade AV-beståndet en procent av de fysiska medierna. 30(52)

31 Skolbibliotek 2012 På grund av att skolenheter som är integrerade med folkbiblioteken inte skulle besvara beståndsuppgift, samt att svarsfrekvensen endast är 70 procent, så är det totala redovisade fysiska beståndet på skolbiblioteken endast 11,2 miljoner medier, vilket är en grov underskattning. Det troliga faktiska värdet ligger på närmare det dubbla antalet. Nyförvärv Ett hundratal skolenheter uppger att de har tillgång till ett skolbibliotek som inte gjort några inköp under 2011 och ett hundratal skolenheter håller på att bygga upp sina skolbibliotek och har köpt mer än 20 procent av beståndet under I medeltal uppger de skolenheter som besvarat frågan om nyförvärv att de köpte 383 tryckta medier under Medelvärdet dras dock upp av de nystartade skolbibliotekens nyförvärv. Ett troligare medelvärde för hur många tryckta medier som köps per skolenhet till skolbiblioteken när de inte är nystartade är omkring 230 medier per år. I genomsnitt köptes det in 0,8 tryckta medier per elev under 2011 till de skolbibliotek som inte är integrerade med folkbiblioteken. Detta värde är inräknat de nystartade skolbiblioteken. Nyförvärven av AV-medier är försumbara i sammanhanget. Utlån Frågan om utlån på skolbiblioteken har stora bortfall av svar, både externa och interna bortfall förekommer. I medeltal rapporteras ca utlån per svarande skolenhet på de skolor som svarat med rimliga värden. Totalt sett har skolenheter besvarat frågan om tryckta utlån med ett värde. Det framgår klart att många av de lämnade värdena om utlån skattats av de flesta svaranden. Uppgiften om utlån per skolenhet är dessutom troligen en överskattning eftersom det är de stora skolbiblioteken som har datoriserad utlåning som kunnat lämna kompletta uppgifter. Bromma gymnasiums bibliotek. Foto: Elin Hirschfeldt Många skolbibliotek uppger att de inte registrerar utlåningen. De har inget datorerat utlåningssystem eller så har de ingen personal som arbetar på skolbiblioteket. I medeltal rapporterar de skolor som kan ge uppgifter om lån drygt 9 sådana per elev på skolan under Omräknat till antal elever som går på skolor med tillgång till skolbibliotek skulle det innebära att det gjordes ungefär 10 miljoner lån på skolbiblioteken under Kostnader Medelkostnaden för inköp av medier per elev är 90 kronor per år på de 1200 skolor som har tillgång till ett skolbibliotek och som lämnade uppgift om mediekostnader. Hur stor andel av mediekostnaderna som går till virtuella medier kan inte beräknas eftersom de som fyllt i uppgifter om kostnader ofta endast fyllt i en totaluppgift eller kostnader för fysiska medier. Många friskolor lämnade uppgift om kostnader inklusive mervärdesskatt eftersom de, till skillnad från de kommunala skolorna, måste betala mervärdesskatt för inköpen till skolan. De kan inte dra av denna kostnad på samma sätt som kommunerna kan. 31

32 Resurser e-medier och IT Debatten kring skolbiblioteken har många gånger kommit att handla om att tillgången till IT på skolorna på olika sätt skulle kunna ersätta skolbiblioteksfunktionen. Så, hur ser det nu ut ute på de svenska skolorna? E-böcker på skolbiblioteken Endast 80 skolenheter redovisar att de har tillgång till några e-bokstitlar med egna licenser och 45 av dessa redovisar under 20 titlar. Av detta följer att det heller inte skett någon utlåning i någon större omfattning. Det är dock känt att något fler skolenheter har tillgång till e-titlar men att de inte har tillgång till utlåningsstatistik om dessa. Debatten kring skolbiblioteken har många gånger kommit att handla om att eleverna nu har egna datorer och mobiler och därför inte behöver ha tillgång till ett bibliotek med ett stort fysiskt bestånd. Men av skolbibliotekens lämnade värden om sitt e- boksbestånd och utlåning kan det konstateras att det inte är titlar av e-medier som kompletterar mediebristen på många skolor. De skolbibliotek som är integrerade med folkbiblioteken har dock i många fall tillgång till hela elib med de tusentals titlar som folkbiblioteken kan nå. Våra elever söker på YOUTUBE samt GOOGLE Bibliotekarien hänvisar till antingen Google, Wikipedia eller sökis.se så att eleverna får sina fakta till skolarbetet. Bromma gymnasiums bibliotek. Foto: Elin Hirschfeldt Datorer på skolbiblioteken För att skolbiblioteken ska kunna fungera som en pedagogisk resurs fullt ut, bör det finnas tillgång till datorer i samband med skolbibliotekets lokaler samt personal som kan vägleda eleverna i deras mediesökning. Följande fråga ställdes till de skolenheter som uppgett att de har tillgång till skolbibliotek: Fråga 13: Hur många datorer/ terminalplatser hade skolbiblioteket till sitt förfogande för biblioteksverksamheten? Antal datorer/terminalplatser med bildskärm och tangentbord (även surfplattor) varav med tillgång till Internet varav med tillgång till betaldatabaser Kanske är det så att tillgång till ett hundratal databaser med e-böcker och uppslagsverk kan ersätta delar av de traditionella medierna på skolbiblioteket i framtiden. Men då måste eleverna ha tillgång till många datorer och personal som kan undervisa dem i informationssökning och källkritik. 32(52)

33 Skolbibliotek 2012 Tabell 8: Medelantal datorer på skolbiblioteken Bas: skolor med skolbibliotek som besvarat undersökningen Antal datorer, terminalplatser, surfplattor Kommunala grundskolor 3,6 Kommunala gymnasier 12,9 Fristående grundskolor 10,7 Fristående gymnasier 18,5 De fristående skolorna har fler datorer i sin skolbiblioteksverksamhet än vad de kommunala skolorna har. I stort sett har alla datorer i skolbiblioteken tillgång till Internet och sex av tio har tillgång till någon eller några betaldatabaser. Datorer på skolorna Kan en hög tillgång till datorer förklara varför vissa skolor inte satsar på att skaffa sig ett skolbibliotek? Samtliga skolenheter som besvarade undersökningen, även de som saknar tillgång till skolbibliotek, fick följande frågor om skolans generella tillgång till IT. Fråga 18a: Har elever egen bärbar dator/surfplatta genom skolans försorg (en-till-en)? Fråga 18b: Har elever tillgång till trådlöst nätverk? Resultaten visar att på tre av fyra fristående skolor som saknar tillgång till skolbibliotek har alla eller vissa av eleverna fått en egen dator eller surfplatta genom skolans försorg. På en tredjedel av friskolorna som inte har tillgång till skolbibliotek har alla elever tillgång till dator genom en en-till-en lösning. Det är även vanligt att de fristående skolor som har tillgång till skolbibliotek satsar på en-till-en lösningar. Detta är dock inte lika vanligt på de kommunala skolorna. Endast 5 procent av de kommunala skolorna som saknar tillgång till skolbibliotek har gett alla barn en dator. Trådlöst nätverk Totalt sett uppger 71 procent av de kommunala skolorna att alla eller vissa av eleverna har tillgång till trådlöst nätverk i skolan. Motsvarande värde för friskolorna är 92 procent. Tabell 9: Tillgång till trådlöst nätverk på landets skolenheter Kommunala Friskolor Ja alla elever 59% 55% Ja vissa elever 12% 37% Nej inga elever 28% 7% Diagram 8: Andel elever som har egen bärbar dator eller surfplatta genom skolans försorg Bas: 4174 svarande skolenheter. Ja alla elever Ja vissa elever Nej inga elever Fristående utan skolbibliotek 32% 31% 36% Fristående med skolbibliotek 21% 39% 39% Kommunala utan skolbibliotek 5% 45% 50% Kommunala med skolbibliotek 8% 48% 44% 33

34 Betaldatabaser och digitala läromedel Information i enkäten: Betaldatabaser: Här avses både lokalt förlagda databaser som till exempel endast finns på en dator på skolan såväl som licensierade databaser som nås via Internet. Databaser som är fria via Internet, open access, räknas inte. Digitala läromedel: Här avses läromedel som utformas direkt för att användas via datorer. Räkna inte in vanliga läromedel som finns på anpassade medier för elever med funktionsnedsättningar. Räkna de digitala läromedel som ni har licens på, inte sådana läromedel som finns fritt tillgängliga via Internet. skolor som inte har skolbibliotek. De kommunala skolorna har i genomsnitt tillgång till något fler betaldatabaser eftersom många av de kommunala skolenheternas skolbibliotek är integrerat med folkbiblioteket i kommunen. Vissa kommuner har centralt köpt upp licenser till betaldatabaser som sedan alla de kommunala skolorna kan koppla upp och använda sig av. Exempel på centralt förhandlade databaser är NE Nationalencyklopedin. Digitala läromedel Digitala läromedel som skolan har egen licens till saknas på de allra flesta skolor. Endast en sjättedel av samtliga skolenheter uppger att de har tillgång till några licensierade digitala läromedel. Vanligen har dessa skolor endast en eller två licenser, alternativt att man har licenser som räcker till en halv klass. Betaldatabaser Följande fråga ställdes till samtliga skolenheter, även dem som inte har tillgång till skolbibliotek: Fråga 16: Hur många betaldatabaser hade skolenheten tillgång till ? Exempel på en betaldatabas är NE, elib eller Naxos. I genomsnitt har skolenheterna, som har tillgång till några betaldatabaser över huvud taget, 5,4 olika sådana. Vissa skolenheter har tillgång till ett femtiotal, medan många andra inga alls. Tabell 10: Tillgång till medelantal betaldatabaser på hela skolenheten. Bas har tillgång till betaldatabaser. Har skolbibliotek Har inte skolbibliotek Kommunala skolor 5,9 1,0 Fristående skolor 2,1 1,5 Kvarnbyskolan I Mölndal Biblioteket. Foto: Margareta Guldér I genomsnitt har skolor med tillgång till skolbibliotek också i medeltal tillgång till fler betaldatabaser än 34(52)

35 Skolbibliotek 2012 Skolor utan skolbibliotek Hur gör de skolenheter som inte har tillgång till skolbibliotek? Räcker det med att eleverna får information från Internet? Eller får de den på andra sätt? Följande fråga ställdes till samtliga skolenheter: 19: Beskriv hur ni ordnar medieförsörjningen och utbildning i mediesökning till eleverna En av de vanligaste anledningarna till att personer som skulle besvara enkäten ringde till KB:s personal var att de inte förstod var som avsågs med ordet medieförsörjning. KB gick då ut med följande definition: Med elevernas medieförsörjning menas att de tillgodoses med de medier som de behöver för skolarbetet, förkovran, personliga utveckling och för att främja deras läsning. Nedan redovisas svar från vissa av de skolenheter som uppgett att de inte har tillgång till skolbibliotek. Av utrymmesskäl kan inte alla svar tas med i den öppna redovisningen. Svaren beskriver huvudsakligen: 1. Det är hög datortäthet på skolan 2. Eleverna använder folkbibliotek 3. Boklådor och depositioner 4. Centrala webbaserade funktioner i kommunerna. 5. Eller inget alls. Här följer några av svaren som de är skrivna: 1. Alla elever har en grundläggande kurs i data och mediekunskap. Vi har en organiserad länksamling som vi arbetar med i vår verksamhet. 2. Abonnerar på 3 databaser genom skolbibliotekscentralen. Skolbiblioteket Östra Reals gymnasium. Foto: C Ranemo 3. Alla elever har egen dator och söker själva information på nätet. Ingen särskild utbildning ges. 4. Alla elever har en egen bärbar dator. Vi har licensavtal med ett flertal mediaföretag där vi hyr/streamar filmer, dokumentärer etc. Flera av våra nya läromedel är e-böcker (naturvetenskap 1b, engelska 1b, historia 1b) som vi utvärderar juni Elever får en grundutbildning i nätverk, datahantering och tillhörande program. Vi har trådlös uppkoppling med höghastighet i hela skolan. Det vi inte kan erbjuda digitalt, löser vi genom en växande biblioteksdel i skolan, klassuppsättningar av skönliteratur, besök i kommunens bibliotek samt stadsbiblioteket/kungliga biblioteket i Stockholm. 5. Läromedelsinköp, 2. Licenser databas/mediecentral, 3. Eleverna får åtskillig träning inom ramen för schemalagd verksamhet. De får också planerad handledning av bibliotekarie på stadsbiblioteket och ett antal studiebesök, t.ex. stadsarkivet. 6. Alla elever har tillgång till en egen dator, hur man hanterar information på ett källkritiskt sätt samt hur man söker i databaser arbetar 35

36 man specifikt med i svenskan. I stort sett alla ämnen använder Internet för informationssökning. Internet har stor fördel inom många ämnen, framförallt i de datarelaterade ämnena då det tryckta ordet ofta är föråldrat innan det publiceras i bokform medan man på nätet får den senaste information direkt från utvecklaren. Fler och fler interaktiva böcker finns tillgängligt ute på nätet där man kan kombinerade den lästa texten med animeringar och filmer för att nå optimal inlärning. 7. Alla elever med dyslexi har egen dator annars finns det c:a 4 datorer per klassrum d.v.s. 5-6 elever per dator. Projektor finns i samtliga klassrum och vi har även en smartboard. Utbildning sker kontinuerligt via klasslärare och vår dataansvarige med början i åk Alla lärare baserar undervisningen mer eller mindre mot IT baserade hjälpmedel, Internet etc. I undervisningen ingår att "lära ut" hur vad och hur sökning genomförs. Språk och samhällsundervisingen går mer in mot mediesök än övriga utbildningsinriktningar 9. Alla lärare har en egen dator. Alla klassrum har en takmonterad kanon. Skolan har en halvklassuppsättning nya datorer ( Mac Book). Personalen använder ny teknik som ett naturligt inslag i den dagliga undervisningen. 10. Alla lärare har tillgång till medioteket och alla elever och lärare har tillgång till trådlöst Internet där man kan nå alla dagstidningar och NE. I början av skolåret får varje elev ett datakörkort i detta ingår mediesökning. 11. Alla våra elever har en egen dator. Vi ger utbildning i informationssökning och källkritik. Detta ingår som del i årskurs 1 och fortsatt genomgående i hela gymnasiet. Vi använder hela tidens Internets resurser som t.ex. ur.se där man publicerar alla filmer som de gör. Vi använder också I-tunes U som har enorma resurser. Vår skola ligger granne med ett stort bibliotek med vilka vi har ett bra samarbete. Vi har många klassuppsättningar av litteratur som används i undervisningen. 12. Alla åk 1 får utbildning från stadsbiblioteket i litteratursök. 13. Att eleven ska utveckla sin förmåga att självständigt söka information och att kritiskt kunna granska de källor denne använder är centrala mål i flera ämnen. Bl.a. framhävs detta tydligt i flera kurser i ämnen som svenska, engelska och historia. I årskurs 1 inleds arbetet direkt med att utveckla elevernas källkritiska synsätt och de ska genomgående i olika arbeten kunna använda, ange samt granska och värdera sina källor. Vi strävar efter att under elevernas gymnasietid ska de utveckla sin förmåga till allt mer självständig informationssökning och källkritik. De ska kunna använda och granska både digitala och tryckta källor. Detta är t.ex. ett tydligt mål i historieämnet där det framhävs att eleverna ska kunna söka olika källor och där spelar givetvis biblioteket en viktig roll för de skriftliga källorna. Hur vi stimulerar till läsning Att läsa sig till kunskap är en central del i skolan och på NTIgymnasiet vill vi stimulera till läsning när det gäller ämneskunskap såväl som skönlitteratur. Gällande ämneskunskap är det alltid av yttersta vikt att eleverna förstår syftet med ämnet. De ska förstå varför det är relevant för dem att kunna det som tas upp i ämnet. Som lärare ska man kunna motivera varför eleverna ska läsa något och vi vill uppmuntra eleverna att känna nyfikenhet och stimulans i det som de läser. Vi vill även att de ska kunna och vilja söka reda på kunskap på egen hand, via bl.a. Internet och bibliotek. Gällande skönlitteratur är det en central del i svenskämnet och det framhävs även i engelskan. Intresset för läsning kan variera väldigt mycket mellan olika elever eller i olika undervisningsgrupper. Vi arbetar på olika sätt med att stimulera till läsning och anpassar detta efter undervisningsgruppen. Några sätt som vi tycker har varit framgångsrika är följande: - 36(52)

37 Skolbibliotek Avtal med kommunens mediecentral (AVcentralen). Här kan vi låna obegränsat med filmer och medieutrustning (t.ex. inspelningsutrustning, ljudanläggning mm). Vi har även nu möjlighet att "streama" filmer via Internet direkt från AV-centralen. Utbildningen/undervisning faller på klass/språklärarna samt lärare i ma/no-teknik på skolan. Vi använder t.ex. skolverkets resurser som "Multimediabyrån" samt abonnerar på NE.se. Sedan Googlas det en hel del också och skolans uppdrag blir förstås att hjälpa eleverna sålla och granska fakta och källor. Även här finns material från skolverket som vi använt oss av(kolla källan) 15. Folkbiblioteket köper regelbundet in böcker som deponeras ut till skolenheten. Biblioteket informerar och delger vid behov kunskap om hur eleverna ska mediesopa utifrån ålder. Via lånekortet har eleverna bl.a. tillgång till tjänster som är webbaserade. 16. Bibliotekspersonal besöker skolan en gång per termin. Skolan köper in ny barn litteratur både fack och skön som finns i ett bokrum. 17. Bl.a. använder vi de möjligheter som stadsbiblioteket erbjuder, gratis sidor, material från Skolverket, en del material tar vi själva fram i samarbete med specialister inom sitt område. Dagstidningar levereras av Skånska Dagbladet. Vet inte riktigt vad ni menar med medieförsörjning resp. mediesökning. 18. Bärbara datorer, datasal, egna datorer. Besök på stads- och universitetsbibliotek med mycket jämn och hög frekvens. 19. C:a 5 datorer i klassrumen, år 1-6. En dator per två elever år 7-9. Svensk- och SOlärarna undervisar om mediesökning. 20. Datasal och nomader till eleverna. Varje lärare utbildar eleverna i sitt ämne. 21. Eftersom det finns ett antal datorer och nätverk så tycker jag att vi uppfyller utbildningen i det. 22. Eftersom det är en viktig del i många ämnens måluppfyllelse finns det med som ett inslag i alla pedagogers uppdrag. Särskilt ansvar för sv./so pedagog 23. Ej ännu ordnat 24. Elevdatorer finns i alla klassrum. En del elever har egen datorför hemmabruk och skolbruk. En del har egen dator i skolan. Övriga använder datorer som finns i klassrummet. Active board finns inte på skolan. Eleverna får utbildning individuellt vid behov. 25. Eleven har inte en egen dator med sig från hemskolan, men under tiden den vistas hos oss på resursskolan har eleven tillgång till en dator där en-till-en-arbete kan genomföras. 26. Eleverna använder datorn i nästan alla ämnen. Varje lärare hänvisar till aktuella länkar, notiser och även fackartiklar, som nås via datorn. 27. Eleverna kan frivilligt söka sig till kommunbiblioteket. 28. Eleverna på högstadiet årskurs 7 och 8 har fått en-till en-datorer årskurs nio har bärbara som förvaras på skolan. DE får utbildning av lärarna i mediesök. Läran har i sin tur fått utbildning som anordnats centralt i kommunen. 29. En datasal finns tillgänglig för grupp på 12 elever. Personal har bärbara datorer. Projektorer finns installerade i klassrummen. Lärare och elever hanterar detta tillsammans. 30. Facklitteratur finns tillgängligt för alla elever i klassrum eller grupprum. Skönlitteratur finns tillgängligt för alla elever i ett gemensamt utrymme. Detta gäller såväl större gruppuppsättningar som enstaka exemplar. Tidningar finns tillgängligt för alla elever i gemensamma utrymmen; gäller såväl dagstidningar som tidskrifter på såväl svenska som andra språk. Samtliga elever har tillgång till egen dator och trådlöst nätverk. Folkbiblioteket används regelbundet och alla elever får en grundkurs i mediesökning första året på skolan. I övrigt står lärarna för utbildning i mediesökning, inte minst inom samhällsorienterande ämnen och ämnet svenska. Skolan abonnerar på NE. 37

38 31. Finns tillgång till stadsdelsbibliotek och dess personal. 32. Folkbibliotek, skolans intranät, AV-centralen. 33. Från hösten 2011 kom vi med i ett datanätverk inom kommunen "utsikt" där vi har tillgång till datamaterial som kommunen har gemensam licens på vi fick även en utökning av antalet datorer till skolan, en dator per var 8-onde elev. Interaktiva tavlor installerades till vårterminens start 34. För närvarande ansvarar varje klasslärare för detta. Klasslärarna samarbetar och diskuterar frågorna på arbetslagen. Nästa läsår kommer en av lärarna att ha huvudansvaret för hur vi ska utveckla eleverna inom detta område. 35. Förstår inte frågan och innebörden i frågan. 36. Genom "folkbiblioteket" och genom lärarna. 37. Genom samarbetet med statsbiblioteket, via Internet. 38. Idag har skolan ingen utarbetat strategi utan detta sköts av ansvarig pedagog. 39. Inom varje program finns en plan för elevernas utbildning i mediesökning där vissa kurser tar ett större ansvar än andra även om detta görs i samtliga kurser. Det finns planerat i kurser att de ska arbeta med källkritik samt går till bibliotek. Skolan har datorer i gemensamma ytor, elever kan boka bärbara datorer samt att lärarna har tillgång till bärbara datorer till lektioner. Vi har också datorsal till eleverna där undervisning i It kurser bedrivs. Eleverna har tillgång till en rad betaldatabaser både från skolan och från hemmet samt att samtliga datorer har program för dyslektiker. 40. Inom ämnena samhällskunskap samt svenska avsätts tid till att utbilda eleverna i mediesökning och källkritik. Medieförsörjningen sker via vårt länkbibliotek på vår skolportal. 41. Inte ännu. Detta kommer att anordnas senare. 42. Internet 43. Internet - trådlöst nätverk. Dagstidning, facklitt, böcker finns på skolan 44. Internet, TV, tidningar 45. Internet via skolans enda dator. 46. Internet, NE, lån av e-böcker från folkbiblioteket Klasserna har gått till närliggande biblioteksfilial för att låna böcker, ngn utbildning i mediesökning förkommer inte mer än att personalen visar var man kan hitta böckerna. 48. Klasserna på mellanstadiet besöker Stadsbiblioteket med jämna mellan rum, men någon organiserad utbildning i mediesökning sker inte. 49. Kursbok i samtliga kurser inköpta enligt beslut av respektive lärare. Klassuppsättningar av annan litteratur som behövs till vissa kurser exempelvis svenska, engelska, psykologi, samhällskunskap. Referenslitteratur enligt behov hos respektive lärare (i lärarrum etc.), Anslutna till NE.se Licensavtal med Swedish Film för filmvisning. Moment i kurser inom Historia, Svenska och Samhällskunskap ägnas åt utbildning i mediesökning och källkritik. 50. Köper t.ex. in tjänst från stadsbibliotek rörande informationssökning och källkritik. 51. Mediacenter och Internet används för att visa filmer och hitta aktuell information. Tidningen i skolan kommer ut och arbetar med elever och vi har mycket god kontakt med folkbiblioteket. De har en barnbibliotekarie som stöttar lärarna med litteratur och tips utifrån deras behov. Hon har även ren bibliotekskunskap för att eleverna ska känna sig förtrogna med bibliotekets möjligheter. Alla elever får ett eget bibliotekskort i 1:sta klass. 52. Medieförsörjning litteratur finns att lyssna på såsom Cd DAISY eller ljudfil via webben. Texter kan skannas och fås upplästa eftersom det finns talsyntes på alla datorer. Dessa ljudfiler kan också sparas av den enskilda eleven. Mediesökning- Vi försöker lära eleverna att hitta, sovra och kritiskt 38(52)

39 Skolbibliotek 2012 granska informationsflödet i olika medier. Vi diskuterar med eleverna så att de blir delaktiga i etiska ställningstagande och demokratiska frågor ur olika perspektiv och då också ur IT-perspektivet. Vi använder utbildningsenhetens ITK -strateg för information till eleverna. 53. Medieförsörjning via bokdepositioner från huvudbiblioteket. 54. Mediesökning ingår som en del av flertalkurser. Vi jobbar ofta ämnesövergripande och tematiskt. Då ingår det inslag kring både mediesökning och källkritik. 55. När det gäller IT har vi en plan för vad eleverna ska lära sig. Vår datapark är väl utbyggd med tunna klienter men också bärbara datorer åt våra äldre elever. Utbildning i mediesökning sker på lektioner. personalen genomgår för tillfället en ITK utbildning. När det gäller "analoga" medier, prenumererar vi på vissa tidskrifter som dagstidningar, 8 dagar, Nyhetsbladet osv När det är aktuellt används både papperstidningar, som skolan står för men även hemifrån, och nätet. 57. Nätet och bokrum/faktasamling 58. Ordnas inom klassens ram 59. Nyhetstidningen På lätt svenska, prenumerationer på olika fack- och månadstidningar. Förutom tillgång till Internet med personliga datorer och trådlöst nätverk. Utbildningen ingår i olika kurser såsom data, svenska, samhällskunskap, historia, religion och engelska. 60. På skolan finns ett antal stationära datorer. 61. Resp. klassföreståndare sköter detta efter förmåga. 62. Sexorna får 40 min/vecka en halv termin när de börjar. I höstas fick de utbildning i Officepaketet som nu är borttaget från skolans alla datorer. Annars ska dataundervisningen vara integrerad i ordinarie undervisning men vi lärare får ingen utbildning i detta. 63. Sker genom främst svensk-undervisningen. 64. Sker i princip på alla ämnen. Elevernas datorer har programvara på sina datorer som är 3 ggr så dyrt som själva datorn. 65. Skolan prenumererar på två dagstidningar som finns tillgängliga i caféterian. Det finns gott om datorer att använda både på lektionstid, men som också kan utnyttjas för studier på håltimmar eller andra väntetider. Mediesökningen ligger främst på svenska 1/svenska som andraspråk 1, men förekommer naturligtvis även på andra kurser som engelska eller samhällskunskap, där informationssökning/källkritik finns med i kursmålen. 66. Skolan är en F-6 skola. Medieförsörjningen skötts i varje klassrum via klassläraren 67. Sköts av varje klasslärare, vikt läggs vid etik och källkritik. 68. Vi använder inte detta. 69. Vi använder Internet och anpassade nyheter på teckenspråk samt lättlästa nyhetstidningar 70. Vi använder kommunens folkbibliotek samt de datorer som finns på skolan. 71. Vi använder oss av dagstidningar och Internet, arbetar med att jämföra olika källor, se vem som står bakom källan och värdera trovärdigheten. 72. Vi använder oss av media poolen som skickar oss boklåder och filmer. Utbildning i mediesökning sker inom ordinarie undervisning. 73. Vi använder oss av stadsbiblioteket och Internet till mycket av detta. Vi håller i en diskussion om vi ska införskaffa NE också. 74. VI använder oss av Stockholms stads Cirkulationsbibliotek. Vi har i snitt 1 dator på 2 elever. 75. Vi använder oss i dag av Internet sam avtal med media poolen för media fysiskt och digitalt. 76. Vi beställer boklådor från biblioteket. Eleverna har tillgång till datorer på skolan, dock inte bärbara och de får även ha med sina egna om de har och vill. Det ingår i olika ämnen att hitta och söka information på nätet. 39

40 77. Vi har ett väl utbyggt bokrum med fack- och skönlitteratur, som ej är bemannat. Vi avsätter en del medel för att förnya bokbeståndet. Varje klass har tillgång till en eller två datorer. 78. Via folkbiblioteket. 79. Via Google. 80. Våra elever har varje vecka en timmes schemalagd datorundervisning där bl.a. utbildning i mediesökning sker. Datorn används vid de flesta teoretiska lektioner. 81. Vårt arbetssätt baseras på mediesökning. Detta har eleverna återkommande genomgångar i samt ständig tillgång till. Hur och var de söker i olika medier finns även med i deras studiehandledning som de får inför varje nytt projekt, allt för att det ska fungera effektivt och att de ska veta var de ska söka aktuell information. 82. Åk 6-9 där har alla elever "egen" dator, entill-en. Det är upp till varje lärare att utbilda eleverna. När de fick datorene fick alla elever en utbildning hur man på olika sätt kan använda datorn. 83. År F-2, En stationär dator, uppkopplad/klass. Alla klassrum är s.k. digitala klassrum = här finns kanon och ljudanläggning. Varje lärare har sedan en bärbar dator som kan kopplas till kanonen. År 3-5 Dito ovan År 6-9, Vi har 6 stationära datorer som alla har tillgång till Internet, 75 elever. Även här är alla klassrum 4 st. digitala och lärarna har bärbara datorer. Det har blivit ett stort lyft sedan vi fick dessa digitala klassrum..., Mediesökning är något som förekommer hela tiden och det som ofta kommer fram i eleverna arbeten är deras källgranskning. Jag upplever att det pratas mycket om vikten av att källgrannska allt material. Vet inte om jag uppfattat detta rätt. Känner mig osäker på begreppen medieförsörjning och mediesökning. 84. Ämneslärarna undervisar i sökning och källkritik. 85. Är inte relevant, då eleverna har måttlig till grav utvecklingsstörning och andra tilläggshandikapp. 86. Även om inte alla elever har en egen dator är tillgången på stationära datorer så stor att det aldrig råder brist på datorer. Utbildning i mediesökning sker i undervisningen, ämnesvis. 87. Integrerat i ordinarie undervisning. 88. Integrerat inom ramen för ordinarie undervisning. VT 12 har vi Datorkunskap som ett val i Elevens val. Alla klassrum är utrustade med data/video projektor vilket medför visning för hela klassen i t.ex. NE, Google, Google Earth mm. 89. Internet 90. Internet - trådlöst nätverk. Dagstidning, facklitt, böcker finns på skolan. 91. Introvecka. Där gås igenom och visas hur mediesökning görs. 92. IT-guiden håller sådan utbildning för eleverna. 93. IT-handledare på skolan. Eleverna har tillgång till klassuppsättningar med datorer med Internet-uppkoppling. Elevens valtid med mediesökning. 94. Kan ej besvara. 95. Kan inte. 96. Klasserna har gått till närliggande biblioteksfilial för att låna böcker, ngn utbildning i mediesökning förkommer inte mer än att personalen visar var man kan hitta böckerna. 97. Klasserna på mellanstadiet besöker Stadsbiblioteket med jämna mellan rum, men någon organiserad utbildning i mediesökning sker inte. 98. Klassläraren visar och berättar. Skolan har god tillgång till gemensamma datorer. En frivillig senior finns på biblioteket ca 3,5 tim/vecka 40(52)

41 Skolbibliotek 2012 Synpunkter och kommentarer från skolorna Här följer ett urval av de vanligaste övriga kommentarer som gavs sist i enkäterna: 1. Önskar tydliga krav "uppifrån" på minimum tiden för att bedriva ett skolbibliotek, helst bemannad. Tid och ekonomi, tyvärr, påverkar positiv utveckling. Hoppas att er undersökning tvingar ledningen att ge "levande" skolbibliotek till våra elever, tack. 2. Är skolbibliotekarie på två skolor på samma ort, kommer en till för den mindre skolan 3. Åh så vi längtar efter ett väl fungerande skolbibliotek. Vi är en liten skola så det underlättar för oss (jag och en fritidsped.) att tillgodose och följa upp elevers individuella önskemål. Vi får ju komma klassvis till Stadsbiblioteket (nästan heldag går åt för en timmes besök någon gång per stadium). Där kan vi få finfint bokprat och för de äldre bibliotekskunskap. Vi tycker dock att avtalet mellan skolan och Stadsbiblioteket i vår kommun är mycket kostsamt och tar mer än det ger. 4. Värt att notera: boklån från stadens skolbibliotekscentral är mycket omfattande som ett viktigt komplement till enhetens skolbibliotek liksom regelbundna besök till stadsdelsbiblioteket 5. Värdelös enkät, helt ointressant och dåligt strukturerad. 6. Väldigt ambitiös blankett, lite väl ambitiös och tidskrävande att fylla i. 7. Vårt upplägg passar i bland inte in på den frågeställning som finns i enkäten 8. Vårt skolbibliotek är flyttat och nu åter uppackat och förberett för att två av våra lärare nästa läsår tar ansvar för skolbiblioteket med delar av sina lärartjänster. 9. Vårt skolbibliotek är av en enkel karaktär men vi använder oss också av stadens bibliotek. Vi har regelbunden kontakt med bibliotekarie på närliggande biblotek. 10. Vårt biblioteksanslag har krympt betydligt på senare år. Endast att köpa böcker för per år! 11. Våra datorer och läsplattor m.m. är ännu ej registrerade i Winbib. 12. Våra databaser bekostas till största delen av kommunen. 13. Våra behov täcks av inköp av böcker efter behov och enstaka besök till kommunalt bibliotek. En gång per termin. 14. Vår skola är en F-4 skola med 53 elever som ligger 1 mil från ett något större skolbibliotek. Bussförbindelserna möjliggör inte besök där. Vi får ibland boklådor från det biblioteket. 15. Vår skola tillhör en större Centralskola, drygt 2 mil härifrån. Där finns en biblioteksfilial (folkbibliotek), med mycket kompetent personal, som hjälper oss om vi behöver böcker. Dessa kan i regel hämtas följande dag. I övrigt har vi en bokbil (tidigare bokbuss) från Centralbiblioteket (7 mil bort) som kommer med böcker efter elevernas och personalens önskan c:a 1 gång/månad. Själva har vi ett gammalt bibliotek, där vi försöker hålla ordning och fyller på med lite nya böcker varje år. Jag tror att vi har tillgång till NE genom en annan skola, vi har i allafall haft det. 16. Vår skola har tillgång till en kommun-gemensam bibliotekstjänst "boklådan". Den utnyttjas flitigt, merparten av de böcker som lånas av eleverna lånas ur dessa lådor, men jag har INTE tagit med dessa lån i siffrorna jag redogjort i enkäten. 17. Vår skola har en sådan stram budget i nuläget vilket gör att inget utöver det absolut viktigaste kan köpas in. Det gör att mitt önskemål om elevdatorer får vänta. 41

42 18. Vår skola avsätter endast 4000 kr/år, dessa går åt till vårt datasystem, som vi inte kan säga upp. Därför har vi ingen möjlighet till bokinköp 19. Vår kommun har ingen skolbibliotekscentral i egentlig mening, men folkbiblioteket står för en del av den service som en skolbibliotekscentral kan ge. Det finns exempelvis en kommungemensam bok-pool med gruppläsningsböcker och folkbiblioteket plockar faktaböcker enligt tema, då skolbibliotekets eget bestånd inte räcker till. 20. Vår enhet är utspridd på 4 stycken byggnader, vi har inte någon gång haft ett riktigt skolbibliotek utan varje hus har ett litet bokbestånd. Vi har även nära till vårt områdesbibliotek, som haft en bra aktiv elevverksamhet hela tiden. 21. Vore bättre att låta skolbiblioteket svara. Tar allt för mycket tid för mig att ta reda på alla fakta. Inte relevant arbetsuppgift. 22. Vissa precisa svar som krävts är noga avvägda uppskattningar utifrån våra förutsättningar. 23. Vissa frågor är mycket svåra att besvara och skulle ta väldigt mycket tid i anspråk om svaret skulle bli helt seriöst. Ifrågasätter därför enkätens tillförlitlighet. 24. Vissa frågor känns nästan omöjliga att svara på. Tur att det går att lämna förklaringar. Jag tycker att det är svårt att räkna mediebeståndet när man ska lägga till och dra ifrån. Känns osäkert om det stämmer exakt. Jag tycker att det känns osäkert vad som menas med medier. Är bandspelare som lånas ut medier? Det känns bra att det är någon därute som bryr sig om skolbiblioteken! 25. Vi är jättenöjda med vårt bibliotek. Just nu håller vi på att förstärka bokbeståndet för elever med annat modersmål än svenska. 26. Vi är en väldigt liten skola med endast tre klasser. Vi har ett antal böcker i ett rum men inget bibliotek. Där finns både skönlitterära verk och uppslagsböcker av olika slag. Folkbiblioteket ligger flera kilometer härifrån så det är inte relevant att använda det. Ungdomar använder inte böcker för att söka information idag. De använder sin dator eller sin smarta telefon istället. 27. Vi är en träningsskola för barn med autism på tidig utvecklingsnivå, ca 10 elever. Endast ett fåtal av dessa använder böcker och It. 28. Vi är en särskola och har sex elever och fyra elevdatorer. Vi arbetar oftast i en till en undervisning där vi är med eleverna vid datorerna. 29. Vi är en Montessoriinspirerad grundskola, vilket innebär att uppslagsverk, faktaböcker och läromedel finns i eller i anslutning till klassrummen. 30. Vi är en liten gymnasiesärskola med tillstånd för 13 elever. Idag har vi 8 elever. Vi har en avdelning med ett, vill jag påstå, i förhållande till vår storlek stort bestånd av ljudböcker samt även vanlig böcker. Eleverna har ständig tillgång till denna avdelning. Utbudet med lättlästa böcker riktade mot tonåringar med begåvningshandikapp är MYCKET skralt. Minst en gång per månad besöker vi kommunbiblioteket där vi har en väl inarbetad kontakt med en bibliotekarie som har specialkunskaper inom litteratur och media för ungdomar med begåvningshandikapp. 31. Sådana här enkäter måste kunna gå att genomföras på ett enklare sätt; ni själva kanske kan utföra denna undersökning nästa gång; ni jobbar ju med statistik. Begär uppgifter/statistik av våra ansvariga myndigheter istället (förvaltningarna) så slipper vi svara på pissiga enkäter. Vi har ägnat mkt tid och stor irritation åt enkäten; det är helt omöjligt att få fram exakt/korrekt statistik. 32. Synd att man inte får tillgång till talboksbibliotekets nedladdningstjänst när man inte har ett skolbibliotek registrerat. Vi har inga ekonomiska möjligheter till skolbibliotek på vår skola och därmed kan vi inte få tillgång till och ladda ner inläst material till våra elever. Tyvärr har inte alla barns föräldrar förmågan att söka användarlicens till sina barn och därmed stängs de barnen helt av från den tjänsten. Vi kan erbjuda CD-skiva till Daiyspelare vilket är en ganska klumpig lösning i vårt högteknologiska samhälle. Önskar att biblioteken kan jobba med denna fråga om rättigheter framöver. Tekniken 42(52)

43 Skolbibliotek 2012 förändras och då måste skolans möjligheter också anpassas efter det. 33. Svårt att tolka frågorna. 34. Svårt att svara på samtliga frågor då vi använder oss av det lokala folkbiblioteket i kommunen. 35. Svårt att svara eftersom vi har ett obemannat bibliotek. Endast en som ansvarar för inköp. 36. Svårt att som en liten skola med ett eget litet minibibliotek, tillgång till bokbuss och tillgång till större skolbibliotek besvara dessa frågor. Frågorna är väldigt inriktade på ett större skolbibliotek. Alla skolor har inte tillgång till skolbibliotek på samma sätt, och frågorna blir därmed svåra att besvara. hade jag gjort det enkelt, hade jag skrivit att vi inte har ett skolbibliotek - men jag anser att det inte överensstämmer med verkligheten. Uppgiftslämnaren har haft dialog med bibliotekets enhetschef för att kunna besvara frågorna. 37. Svårt att ha någon verksamhet i ett bibliotek när det inte avsätts tid för personal att arbeta i biblioteket under den tid eleverna finns i skolan. 38. Svårt att göra en rättvisbedömning på frågorna i och med att biblioteket är obemannat. 39. Svaren är kanske inte så exakta men så nära sanningen som möjligt. 40. Skolbiblioteket är helt nytt och totalt oorganiserat. Vi behöver jobba med detta! 41. Skolbiblioteket har varit stängt under en lång period. När jag började arbeta här, år 2011, hade biblioteket flyttats till elevernas uppehållshall, i angränsning till matsalen. Biblioteket består av bokhyllor med glasdörrar, på rad, som är låsta när jag inte är där. Jag arbetar i biblioteket mel. kl och , det går inte att arbeta längre perioder då ljudvolymen är för hög. Jag delar ett arbetsrum vilket är bra. 42. Skolbiblioteket har inte fått något uppdrag från skolledningen, utan de mål och det pedagogiska uppdrag vi anser oss ha är det vi själva i arbetsgruppen som arbetat fram. Vi väntar fortfarande på ett tydligt uppdrag, även fast våra kvalitetsredovisningar och Verksamhetsplaner godkänns av skolledning. Vår verksamhet bygger fortfarande på eldsjälar och intresserade lärare, istället för på tydliga planer. Vi är alltså inte inbegripna i programmens Verksamhetsplaner och mål. Vilket egentligen betyder att verksamheten är personbunden. 43. Skolbiblioteket har inget särskilt datorsystem. har lagt in alla böcker i ett vanligt Worddokument där man kan söka efter författare eller titel. 44. Skolbiblioteken skulle behöva prioriteras upp i verksamheten. Behöver en egen lokal där klasser kan arbeta med både böcker och datorer. Lärare ska kunna ha bokpresentationer, boksamtal, sagoberättande osv i en lugn miljö i biblioteket. Biblioteket måste ha en viss bemanning för att vi ska kunna dra nytta av de finesser som finns i Dantek bibliomatik. Vi har systemet, jag kan det hjälpligt men har inte tid att erbjuda tjänsterna som ges där eftersom biblioteket ska skötas "på rasten". 45. Skolan är väl medveten om skollagens krav på elever ska ha tillgång till skolbibliotek, vilket skolan avser att bygga upp. Det gick fort att fylla i enkäten eftersom enheten ännu har ett begränsat underlag. 46. Skolan är under uppbyggnad och vi är i provisoriska lokaler räknar med att komma igång med detta till hösten. 47. Skolan ligger 5 minuters promenad från kommunens huvudbibliotek vilket gör att det används flitigt av skolan. 48. Skolan har över elever, men det är bara lärare och elever i åk 4-9 som använder skolbiblioteket, ca 600 st. 49. På vår skola har vi haft en skolbibliotekarie på heltid (för många år sedan) som har byggt upp ett fint bibliotek med gott urval av både skönlitteratur och facklitteratur. Efter neddragningar har vi nu inga fasta timmar för biblioteket, utan måste se från år till ur hur mycket som kan undvaras från undervisning. Under detta läsår innebär det ca 1 timme i veckan, förra läsåret var det 0,5 timmar per vecka. Ingen överlämning har skett från den förra skolbibliotekarien. Jag som har hand om biblioteket är i grunden gymnasielärare i svenska och engelska, men har läst in en 43

44 kandidatexamen i informations- och biblioteksvetenskap. 50. På vår skola har det varit en lång process när det gäller hur bibliotekets verksamhet ska utformas. Vår skola är endast 4 år gammal och det har satsats mycket på IT (ett till ett projekt). Biblioteket har inte bemannats, trots önskemål. Under några år hade en lärare (jag själv) ansvaret och nu är det en fritidspedagog. Vi har fått uppdraget eftersom vi är intresserade och engagerade i barnens läsning, men tiden har varit väldigt knapp för att sköta uppdraget på ett bra sätt. Vi har också önskat att utlåningen skulle digitaliseras och kopplas till huvudbiblioteket. Ingen fastställd plan finns för verksamheten, utan vi "spontan använder" biblioteket. Mest används biblioteket till att ha sagoläsning i grupp (yngre barn), lån av "bänkbok", boksamtal och andra gruppsamtal. De datorer som finns i biblioteket är gamla och används endast av hemspråkslärare (vad jag vet). Vissa saker kan jag inte svara på och har inte hunnit ta reda på, tyvärr. Jag har fått uppgiften på mitt bord mitt i Nationella provperioden. 51. På skolan har vi enbart bärbara datorer och surfplattor. Tillgången är mer än en dator/ surfplatta/två elever. Dessa kan eleverna använda i biblioteket. Därför finns inga datorer fast placerade i biblioteket 52. Om jag hade prioriterat denna enkät mer hade jag kunnat fylla i mer exakta uppgifter. Men en hyfsat bra bild av statistiken har jag ändå gett) 53. Många frågor känns orelevanta till en liten byaskola. 54. Många av de uppgifter vi lämnat är uppskattningar eftersom vi ännu inte hunnit organisera skolbiblioteket som en separat del av undervisningen och budgeten. 55. Lycka till med undersökningen. 56. Jättebra att ni gör en översyn!!! 57. Jag önskar att ni nästa gång definierar termerna ni använder. Jag vet t.ex. inte vad ni menar med "medieförsörjning". Har googlat begreppet och också ställt frågan till er men blev inte mycket klokare. Även ord som "undervisning" kan tolkas på många olika sätt! 58. Jag önskar att bibliotekslagen skulle innebära också ett förslag på minimum tid som bibilioteket bör vara bemannad. Det är svårt att kombinera viljan med möjligheterna vid så lite utrymme som finns. Men det är bra att den finns 59. Jag skulle vilja ha svar på frågan hur vi som enhet kan säkerställa skolbibliotek utan att bygga upp ett på skolan? Räcker det att eleverna har tillgång till folkbibliotek, nyinrett datarum på skolan med betaldatabaser och cirkulationsex i kurslitteratur samt samarbete med kommunala gymnasiet där skolbibliotek finns inom 5 min gångavstånd? Mvh Rektor 60. Jag saknar frågor om litteraturpedagogik. Det är av mycket stor betydelse att skolbibliotekspersonalen har god kunskap om ungdomslitteratur, både äldre och kontinuerlig uppföljning av bra ny ungdomslitteratur - (relevant skönlitteratur för de åldrar skolan omfattar) och kunskap och skicklighet i litteraturpedagogik. Den kompetens skolbibliotek i grundskolan har störst behov av. Att söka information i skolarbetet i grundskolan är så ämnesrelaterat det lämpligtvis ingår i undervisningen av eller tillsammans med klass/ämnesläraren. 61. Jag hade inte tillgång till alla uppgifter när jag gjorde enkäten. 62. Hej, jag är rektor och har inte detaljkunskaper om biblioteket. Vi har biblioteksansvariga, men de har inte direkt nedsättning i tjänst eller motsvarande. 63. För att få ett fungerande bibliotek krävs avsatt tid för denna verksamhet. När jag tog på mig detta ansvarsområde, så var vi två personer som skulle arbeta med detta. I nuläget är jag själv. Alla böcker är inte uppackade. Klasslistorna är ännu inte uppdaterade - boklånen sker därför utan registrering. Alla nyinköpta böcker är registrerade i Dantek. 64. En del elever har lärt sig att hitta i digitala katalogen, men läraren måste logga in först. 65. Eftersom vi inte har ett register på vilka böcker vi har så har det tagit lite tid att räkna ihop antal böcker. 44(52)

45 Skolbibliotek Det är av godo om denna statistik kan användas även som underlag för Skolverket för att ringa in undermåliga eller icke-existerande skolbibliotek i ljuset av den nya skollagen som fordrar skolbibliotek för alla skolformer för barn i alla åldrar på alla skolnivåer! 67. Det här läsåret har skolan kunnat lägga in 20% av en lärartjänst till biblioteksarbete. Detta tack vare att statens pengar för läs-och skrivutveckling har tagits i anspråk. Hur det blir nästa läsår med tid för personal är det ingen som vet. I och med att det vissa läsår finns tid till lärarbibliotekarie och vissa år ingen tid alls, gör att arbetet med att lära eleverna hur ett bibliotek fungerar blir mycket ojämnt. Det är svårt att ha någon kontinuitet i arbetet. Den arbetstid jag i år har för skolans bibliotek är det mesta som funnits på många år. Trots det hinner jag i stort sett bara med att köpa in böcker, registreraböcker, tillviss del gallra ut böcker, lära eleverna hur man själv lånar på biblioteket, ha 2lektioner/halvklass hur ett bibliotek är organiserat, städa på hyllor, plocka fram böcker till kollegor som önskar något speciellt. 68. Det borde ha funnits öppna fält att fylla i vid behov på samtliga frågor. Många av frågorna känner jag är "felaktigt" ifyllda i om att mitt alternativ inte fanns med och/eller att det inte framgick av frågan vad som räknas och inte räknas. Det är hopplöst att sammanställa en enkät med öppna frågor men det ger ju å andra sidan inte så mycket att sammanställa en enkät där svaren likväl inte stämmer. 69. Bra att det görs sådana här undersökningar om än att det tar tid från ens arbete man kunde varit ute i verksamheten men gäller göra den på em. när det är lugnare på skolan. Resultatet kan man använda för att argumentera när man ska ha bättre anslag eller diskutera arbetsuppgifter med ledningen och även i utformningen av samarbetet med lärare 70. Bokbussen kommer varje vecka. Personalen på bokbussen är väldigt tillmötesgående och hjälper elever och personal. Personalen kan "beställa" böcker (tema, olika ämnen, viss genre mm), som finns för avhämtning veckan därpå på bokbussen. 71. All pedagogisk personal har nyckel till biblioteket så alla elever har egentligen tillgång till bibliotek även när det är obemannat. 72. Skolans elever är nyanlända i Sverige och vi har en boksamling med en hel del böcker - både skönlitterära och faktaböcker och även enkla bildböcker för att träna ord och begrepp på svenska som andraspråk. Dessutom besöker vi Stadsbiblioteket ofta med elever som lär sig att låna böcker själv. Vi har även tillgång till skolans skolbibliotek, som finns i samma skolbyggnad som vår verksamhet. Vi samlade in alla böcker i höstas i ett rum som är på väg att bli ett skolbibliotek av enklare slag. Vi har ordnat dem systematiskt i olika genrer/intresseområden men de är inte katalogiserade och vi har inget utlåningssystem än. Eleverna hämtar och lämnar böckerna själva. De får hjälp och stöd av sin lärare att välja utifrån intresse och svårighetsgrad. Ja vi har skolbibliotek men det är inte regelbundet underhållet dock, därför rörigt. Skolbiblioteket Östra Reals gymnasium. Foto: C Ranemo 45

46 Frågeformulär webbenkäten Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in och ändra e-postadressen om du inte är rätt kontaktperson. Där ser du också namnet på den skolenhet som avses i denna enkät. Enkäten bör lämpligen besvaras av rektor eller skolbibliotekspersonal. Om det står fel skolenhetsnamn i enkäten, kontakta oss så får du en annan enkät. Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. När ni svarar nej på fråga 1 kortas enkäten automatiskt. Även skolbibliotek som är integrerade med folkbibliotek får färre frågor. Därför stämmer inte alltid frågenumreringen i allas enkäter. Vi önskar att ni besvarar enkäten senast 16 februari. Frågor om undersökningen besvaras via biblioteksstatistik@kb.se. I möjligaste mån kommer vi att redovisa resultaten per skola/skolenhet samt per kommun och län. Kungliga biblioteket är statistikansvarig myndighet för skolbiblioteksstatistiken i Sverige enligt lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och SFS 2001:100. Statistikansvaret flyttades över under Vi har redan märkt att det finns ett stort intresse för de kommande resultaten av undersökningen från beslutsfattare, journalister och allmänhet. Vi kontaktar nu samtliga 6057 skolenheter i landet på grund- och gymnasienivå. Uppgifterna om skolenheterna är hämtade från Skolregistret. En skola har ofta flera skolenheter, därför får vissa skolor flera enkäter som ska besvaras. Om flera skolenheter delar på ett skolbibliotek är det viktigt att ni skriver det i respektive enkät. Ni behöver i så fall bara fylla i antal medier i en av enkäterna som gäller för skolbiblioteket som delas med andra skolenheter. Det finns tyvärr inget register över landets skolbibliotek, därför måste undersökningen genomföras på detta sätt. Vissa frågor kan bara besvaras med ja eller nej. Ibland kan detta kännas som ett trubbigt mått. Anledningen är att vi som statistikansvarig myndighet har i uppgift att begränsa tiden som det tar att fylla i enkäten. Definitioner, förklaringar och frågor & svar hittar du på Där lämnar vi också löpande mer information om undersökningen. Stort tack på förhand för ditt svar! Cecilia Ranemo Eva Enetoft Utredare statistik Statistikassistent Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling 46(52)