Bilaga till Verksamhetsberättelse 2013 för Stockholms arbetarekommun

Transkript

1 Bilaga till Verksamhetsberättelse 2013 för Stockholms arbetarekommun Rapporter från Sid RIKSDAGSGRUPPEN... 2 LANDSTINGSFULLMÄKTIGEGRUPPEN... 7 KOMMUNFULLMÄKTIGEGRUPPEN STIFTSFULLMÄKTIGE... 43

2 RIKSDAGSGRUPPEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPPEN LÄNSBÄNK I STOCKHOLMS KOMMUN Den socialdemokratiska riksdagsgruppen länsbänk i Stockholms kommun vill härmed avge verksamhetsberättelse för år Gruppens sammansättning Anders Ygeman Veronica Palm Ylva Johansson Börje Vestlund Arhe Hamednaca Teres Lindberg Trafikutskottet, ordförande Krigsdelegationen, ledamot Valberedningen, ledamot Gruppstyrelsen, ledamot Civilutskottet, ordförande Krigsdelegationen, ledamot Gruppstyrelsen, ledamot Arbetsmarknadsutskottet, vice ordförande Krigsdelegationen, ledamot Gruppstyrelsen, ledamot Näringsutskottet, ledamot EU nämnden, ledamot Civilutskottet, suppleant Riksdagens överklagandenämnd, suppleant Länsbänksansvarig Justitieutskottet, ledamot Arbetsmarknadsutskottet, suppleant Skatteutskottet, suppleant EU-nämnden, suppleant Gruppens interna organisation Länsbänksansvarig Börje Vestlund Ekonomi ansvarig Arhe Hamednaca Gruppstyrelsen Anders Ygeman, Ylva Johansson, Veronica Palm Valberedningen Anders Ygeman Kommunsekreterare Olle Burell Valkretsombudsman Tina Rönngren/Benedict Hugosson Politisk sekreterare Johan Rydstedt Några politiska kommentarer Under året har stor möda lagts på att utveckla partiets viktigaste frågor: jobb och skola. 2 Under året har det också växt fram ett stort behov av reformer på välfärdsområdet, debatten om brister i sjukvården och äldreomsorger har tidvis varit intensiv. Inte minst gäller detta stockholmsregionen. Vid årets slut fanns det stor enighet om att jobb, skola och sjukvård är de frågor vi ska gå till val på. Våren i riksdagsgruppen ägnades åt politikutveckling på de prioriterade områdena. Det innebar

3 att flera av ledamöterna var inblandade i detta arbete. För Stockholmarna är kanske bostadsfrågan den viktigaste och där kunde partiet presentera ett bostadspolitiskt program där tydliga mål om bostadsbyggande sattes. Under 2013 hade partiet också kongress. Ledamöterna var på olika sätt inblandade i kongressarbetet, som ombud till kongressen eller som föredragande i olika frågor. Efter kongressen är det ingen överdrift att påstå att mycket av tiden har gått till förberedelser inför valen i EU-parlamentet och det allmänna valet. Riksdagsgruppen har på olika sätt bidragit till de kampanjer som dels partistyrelsen beslutat om och dels till arbetarekommunens kampanjer. Dessa har företrädesvis skett i skolor, företag, arbetsplatser m m. Motioner Inför den allmänna motionstiden beslutade bänken att lägga en bred urban motion som tog upp storstadsfrågor i allmänhet och Stockholmsfrågor i synnerhet. Motionen rymde såväl urban tillväxt som arbetsmarknadsfrågor, bostadsfrågor, migrationsfrågor, infrastruktur, utbildningsfrågor mm. De uppdrag riksdagsgruppen fått från arbetarekommunens årsmöte redovisas i en bilaga, som också har tillsänts respektive motionär, för en återkoppling. Redovisning av ledamöternas aktiviteter under året Ledamot Motioner Interpellationer Enkla frågor Anföranden Anders Ygeman 10 (8) Ylva Johansson 12 (9) Veronica Palm 18 (6) Börje Vestlund 46 (11) Arhe Hamednaca 16 (5) Teres Lindberg 30 (5) Motioner inom parentes är motioner som lagts i eget utskott som kommittémotioner. Gruppens möten och träffar Bänkgruppen träffas varje tisdag för att gå igenom veckans händelser, rapportera från gruppstyrelse, länsbänksansvarigaträffen, partidistriktet samt nominera till de av riksdag och regering tillsatta organ (vakanta platser i utskott, statliga utredningen, s k insynsråd i olika myndigheter m m). Förutom bänkens sex ledamöter deltar Olle Burell, Tina Rönngren (från hösten 2012). Gruppen har dessutom haft en tvådagars överläggning för att ta fram en verksamhetsplan. Vid denna deltog bänkgruppens medlemmar samt Olle Burell och Tina Rönngren. Hela riksdagsgruppen sammanträder en gång per vecka för att diskutera det politiska läget samt behandla motioner kring olika propositioner m m. Närvaron vid såväl bänkgruppens sammanträden samt riksdagsgruppens möten är goda; sedan lång tid är regeln att man ska anmäla frånvaro från dessa sammanträden. 3

4 SLUTORD Riksdagsgruppen kan se tillbaka på ett år fyllt av planering och kampanjer inför den kommande valrörelsen. Partiet är enligt gruppens uppfattning väl rustade att möta supervalåret. Det känns bra att avsluta detta år med stor tillförsikt och kraft att möta valrörelsen Börje Vestlund Anders Ygeman Veronica Palm Länsbänksansvarig Ylva Johansson Arhe Hamednaca Teres Lindberg 4

5 Sammanställning av motioner och utlåtanden beslutade på Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2013, till riksdagsgruppen Motion B14, Hyresvärdarnas ansvar vid vräkning Beslut att Socialdemokraterna driver frågan att privata hyresvärdar ska ha samma ansvar som kommunala bostadsbolag att anmäla till socialförvaltningen att det förestår risk för vräkning. Motionen överlämnad till utskottsgruppen för att den ska ta i beaktande vad motionen kräver. Motionerna B20, En skola, vård och omsorg för alla, och B21, Lagstifta för att likställa alla offentligt finansierade verksamheter gällande insyn, offentlighet och meddelarskydd Beslut att inom skola, vård och omsorg bör anställda omfattas av samma reella meddelarskydd oavsett arbetsgivare. Motion ej lagd på grund av att riksdagen fattat beslut om det motionären kräver. Motion C9, Skapa en skola som är behovsstyrd, inte marknadsstyrd Beslut att arbetarkommunen verkar för en förändring kring antagning av elever till skolor så att det blir samma spelregler för kommunalt som för privat drivna skolor. Motion lagd. Motion E1, Använd våra skattepengar till något nyttigt, inte till onödiga JAS-flygplan Beslut att det inte satsas pengar på modernisering av befintliga JAS-plan och byggande av nya plan. Motion lagd där utskottsgruppen avrådde från att lägga den med anledning av att den skulle strida mot kongressbeslut. Motion E5, Svenskt medborgarskap till afghaner som bott i Sverige i mer än åtta år Beslut 1. att årsmötet ger AKs styrelse i uppdrag att ge riksdagsgruppen i uppdrag att arbeta för att upphäva den terroriststämpel som drabbar än idag på ett orättvisst och diskriminerande sätt de afghaner som söker svenskt medborgarskap, 2. att samtliga afghaner som är berättigade och har sökt svenskt medborgarskap och som orättmätigt drabbats av dessa sanktioner blir erbjudna svenskt medborgarskap. Motionen överlämnad till utskottsgruppen för att den ska ta i beaktande vad motionen kräver. Motion F9, Sociala företag och socialt entreprenörskap Beslut att årsmötet ger riksdagsgruppen i uppdrag att Stockholms-programmet för att främja tillväxten av sociala företag och socialt entreprenörskap (det som AKs styrelse ska ta fram) implementeras nationellt genom bl. annat införandet av sociala kriterier i LOU lagen (Lagen om offentlig upphandling) och att ge sociala företag samma juridiska ställning som andra företagsformer. Motionen ingår i den regionmotion för tillväxt och jobb mm som gruppen lagt. Motion F10, Att rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) ska beviljas försäkringstagare som har tvist med Försäkringskassan samt atträttshjälpslagen ändras och anpassas till detta ändamål Beslut att Riksdagsgruppen verkar för att försäkringstagare som har en tvist med 5

6 Försäkringskassan beviljas rättshjälp i enlighet med bestämmelserna i rättshjälpslagen samt att rättshjälpslagen ändras och anpassas till detta ändamål Motionen överlämnad till utskottsgruppen för att den ska ta i beaktande vad motionen kräver. Motion F13, Offentliga biträden ska förordnas försäkringstagare som har tvist med Försäkringskassan Beslut att Riksdagsgruppen verkar för att offentliga biträden ska förordnas åt försäkringstagare som har tvist med Försäkringskassan. Motionen överlämnad till utskottsgruppen för att den ska ta i beaktande vad motionen kräver. Motion F17, Projekt hundar i Sveriges fängelser Beslut att Socialdemokraterna driver frågan om att åstadkomma en bra/god fängelsevistelse för de intagna som även kommer hundarna till godo. Motion ej lagd. 6

7 LANDSTINGSFULLMÄKTIGEGRUPPEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA LANDSTINGSGRUPPEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Landstingsgruppens styrelse Förslag till landstingsfullmäktigegruppens årsmöte den 13 mars 2014 (behandlas av gruppstyrelsen den 13 februari). Ordinarie Dag Larsson, ordförande Helene Hellmark Knutsson, v ordf Tove Sander Gizela Sladic Staffan Holmberg Rolf Lindell Adnan Can Lowisa Andersson Ersättare Anita Johansson Robert Johansson Thore Nyman Anna Kettner Adjungerade Erika Ullberg Nils Vikmång Malin Quick Oljelund Nanna Wikholm Anders Lönnberg Åsa Karlberg Lars Dahlberg Johan Sjölander Inger Ros Olle Burell Landstingsgruppens sammanträden Landstingsgruppen har haft 8 sammanträden och en överläggning. Innehållet på gruppens sammanträden beskrivs under rubriken gruppens arbete. Landstingsgruppens styrelses sammanträden Gruppstyrelsen, har adjungerat landstingsstyrelsens S-grupp och har under året haft 8 möten. Landstingsråd och arvoderade politiker Helene Hellmark Knutsson Landstingsråd i opposition med ansvar för allmänpolitiska och finansiella frågor, gruppledare Dag Larsson Landstingsråd i opposition med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor, vice gruppledare Erika Ullberg Landstingsråd i opposition med ansvar trafikfrågor Lars Dahlberg Arvoderad politiker produktions- och personalfrågor Johan Sjölander Arvoderad politiker Psykiatri, missbruksvård och folkhälsa Nanna Wikolm Arvoderad politiker Tillväxt-, regionplanerings-, miljö och skärgårdsfrågor 7

8 Presidiet Conny Andersson 1:e vice ordförande i landstingsfullmäktige Gruppledare Catarina Agrell Majvi Andersson Lars Dahlberg Hasan Dölek Färdtjänst- och tillgänglighetsberedning Valberedningen Landstingsstyrelsens produktionsutskott Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje Locum AB Christina Enocson Mårtens Programberedning 1: Äldre och multisjuka Reynoldh Furustrand Beredning för sjötrafik Helene Hellmark Knutsson Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens allmänna utskott Anita Johansson Färdtjänstutskottet Håkan Jonsson Dag Larsson Petra Larsson Anders Lönnberg Janet Mackegård Inger Ros Tove Sander Johan Sjölander Jens Sjöström Gizela Sladic Miljö- och skärgårdsberedning Hälso- och sjukvårdsnämnden Programberedning 6:e - hälsa och öppna jämförelser Sjukvårdsstyrelsen, City Forskningsberedning Programberedning 2: Akutsjukvård Patientnämnden Programberedning 4: Barn, unga och kvinnosjukvård Programberedning 3: Folkhälsa och psykiatri Sjukvårdsstyrelsen, Söder Kulturnämnden Kenneth Strömberg Revisorskollegiet Mikael Sundesten Sjukvårdsstyrelsen, Norr Kristina Söderlund Programberedning 5: Tandvård Erika Ullberg Trafiknämnden, AB SL och WÅAB Nanna Wikholm Landstingsstyrelsens tillväxt- och regionplaneringsutskott Personal på kansliet Malin Appelgren Kata Hansson Axel Ingvarsson (fr april 2013) Åsa Karlberg Niklas Orrje (fr april 2013) Malin Quick Oljelund Hanna Svensson Elin Tibell (fr april 2013) Eric Vänerlöv Kathrin Österlund Gardar Björnsson (projekt) Lisa Hedin (projekt) 8

9 Mandatfördelning S V MP C FP KD M Gruppens sammanträden 14 februari Det aktuella läget Gruppens möten har haft följande innehåll, utöver sedvanliga punkter som motioner, interpellationer och frågor samt fullmäktiges föredragningslista: 14 mars Landstingsgruppens årsmöte Budgetarbetet Rapport om mediaarbetet 7 maj Framtidsstrategin Budget maj Budget juni Inför budgetdebatten 12 september Förlossningsvården Landstingets 150-årsjubileum 17 oktober Krisen i akutsjukvården 28 november Krav kring upphandlingar mm Stockholmsförhandlingen Landstingspolitiken under året Den socialdemokratiska oppositionspolitiken har under året delvis fortsatt handla om att peka på konsekvenserna av det moderatledda styret. Landstingsmajoriteten har under sina sju år visat att den inte klarar av att möta Stockholmsregionens utmaningar, varken på kort eller på lång sikt. Istället för att ägna sin energi åt att lösa framtidens problem har landstingsmajoriteten slösat de gemensamma skattepengarna på en överdimensionerad byråkrati, investeringar med låg samhällsnytta, dyra konsulter, dålig kvalitetskontroll och illa genomförda upphandlingar. Vi har fått en allt mer marknadsstyrd sjukvård där antalet läkarbesök ökat, men inte tiden med patienten. Akutsjukhusen har ständigt kapacitetsbrist, förlossningsvården befinners sig i en akut bemanningskris och sjukvårdens medarbetare har en allt mer ohållbar situation. Under 2013 har vi också utvecklat ägnat tid och kraft åt politikutveckling och lagt grunden för den politik som vi ska gå till val på Vi samarbetar såväl med professionen som med experter och forskare för att bygga upp kunskap och hitta lösningar på de utmaningar vi står inför i såväl sjukvården som i kollektivtrafiken. Förutom kunskap kommer det att krävas långsiktighet, uthållighet och inte minst politiskt mod när vi tar över landstingsstyret efter valvinst Tillsammans med partidistriktet i Stockholms län, Stockholms stads arbetarekommun och Stockholms stadshus har socialdemokraterna i landstinget ingår vi i den regionala organisationen där vi tar fram gemensamma väljaranalyser, tar fram politiska budskap och den övergripande kommunikationen. 9

10 Finans- och allmänpolitiska frågor Landstingets ekonomiska läge Stockholms läns landsting omsätter ungefär 80 miljarder kronor och prognostiseras 2013 göra ett positivt resultat på 300 miljoner kronor. Resultatet har påverkats positivt av återbetalning av AFA Försäkringspremier på 529 miljoner kronor samt av realisationsvinster om 348 miljoner kronor. Resultatet har påverkats negativt med miljoner kronor av att SKL på grund av det låga ränteläget beslutat att sänka den diskonteringsränta som används för att beräkna landstingens och kommunernas pensionsskulder med 0,75 procentenheter. Länets ökande befolkning och den tekniska utvecklingen innebär ett ökat investe ringsbehov inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Stockholms läns landstings investeringsbudget för 2013 är på 16,1 miljarder kronor. Av dessa kommer över 5 miljarder, nästan en tredjedel, enligt förvaltningens prognos inte användas i tid. Det betyder att angelägna utbyggnader av framförallt kollektivtrafiken men även i sjukvården skjuts på framtiden. Eftersom landstinget lånar upp pengarna i förväg innebär de försenade investeringarna dessutom stora räntekostnader helt i onödan. Av de fem miljarderna som inte investeras som planerat står trafikverksamheterna för 3,7. De hade med råge räckt tilltunnelbaneutbyggnad till Hagastaden som landstingmoderaterna stoppade 2009 med hänvisning till att spårvagn var billigare. Flera av landstingets verksamheter, framförallt inom hälso- och sjukvården, prognostiserar ett negativt resultat för Alla akutsjukhus utom Karolinska går back och alla utom S:t Eriks ögonsjukhus går sämre än budget. Kostnadsökningstakten i SLL har varit oroväckande hög under Nettokostnaderna förväntas 2013 öka med 5,1 procent vilket är högre än ökningen för de samlade skatteintäk terna. Detta är inte en hållbar utveckling över tid. Det är till stor del beman nings kostnader, kostnader för köpt hälso- och sjukvård samt köpt kollek tivtrafik som är kostnadsdrivande. Vårdvalen pekas ut som en anledning till kostnadsökningarna i vården. Kostnaderna för köpt hälso- och sjukvård prognostiseras att för helåret öka med 6,7 procent jämfört med föregående år och bli 317 miljoner kronor, 2,0 procent, högre än budget. Så länge primärvården bygger på ett ersättningssystem som i sin utformning ersätter utförd åtgärd istället för kvalitet kommer kostnadsökningstakten att öka och detta problem kvarstå. Landstingsfullmäktige har fattat beslut om en kostnadsökningstakt på 3 procent per år. Detta är en förutsättning för att klara sjukvårdens framtida kostnader och produktion. Idag saknas det en genomförandeplan för hur målet ska uppnås och vilka konsekvenserna blir om landstinget inte klarar målsättningen, vilket är mycket allvarligt. Intäkterna för resenärsavgifter inom kollektivtrafiken prognostiseras fortsatt att under stiga budget med 444 miljoner kronor, huvudsakligen SL-biljetter. De förklaringar som ges till varför biljettintäkterna rasar, det vill säga ett för högt antagande i budgeten, ändrade redovisnings rutiner för Reskassa, ändrade rutiner för köp av sms-biljetter, och problem med Access-utrustningen, kan bara förklara en del av tappet. Att krånglet med SL:s biljettsystem har en klar negativ effekt på biljettintäkterna är nu mer än uppenbart. Med en enhetstaxa i enlighet med vårt förslag skulle systemet förenklas och locka fler resenärer, och med fler resenärer säkrar vi intäkterna. Enhetstaxa skulle därför vara en kostnadseffektiv reform. I den senaste skatteintäktsprognosen för SLL, grundad på SKL:s skatteunderlagsprognos, ligger prognosen för SLL:s skatteintäkter 2013 på drygt

11 miljoner kronor. Detta är 40 miljoner lägre än budget för Positiva signaler från omvärlden och från inhemska indikatorer tyder dock på att tillväxten, och därmed skatteunderlaget, tar bättre fart nästa år. Nya Karolinska Solna Tiden närmar sig nu öppnandet av sjukhuset då endast två år återstår. Under 2013 har det visat sig att NKS inte har planerats utifrån vilken vård som kommer att bedrivas på sjukhuset. Mycket utav detta beror på att när kravspecifikationen gjordes så fanns ännu inget bestämt verksamhetsinnehåll. De tekniska kraven för sjukhusets utformning skedde således i blindo. Resultatet är sådant att landstinget nu kontinuerligt begära ändringar i sjukhuset under byggnation vilket innebär stora kostnadsökningar och förseningar utav färdigställandet av sjukhuset. Bara under 2013 har dessa ändringar inneburit kostnadsökningar på mer än en miljard kronor och att sjukhuset försenats med 25 veckor. Hitintills. Det kommer att komma fler förslag till ändringar under Vad dessa tillkommande ändringar har för konsekvenser för de totala kostnaderna eller för tidsplanen är ännu inte helt klart annat än att de är av betydande vikt. Kostnadsökningarna är en konsekvens av att bygga hus istället för att planera sjukvård. Socialdemokraterna har under det gångna året varit mycket kritiska till dessa kostnadsökningar som vi menar inte bara fördyrar värdens redan dyraste sjukhus som investering, utan att detta även får konsekvenser för driften när sjukhuset är klart. Det är Karolinska sjukhuset som ska betala kostnaderna genom dyrare sjukvård. Vi har debatterat detta med Moderaterna i fullmäktige, i landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Vid sidan av byggnationen av sjukhuset pågår ett flertal upphandlingar av framför allt medicinteknisk utrustning. Socialdemokraterna har varit mycket engagerade i upphandlingarna då utrustningen är verksamhetskritisk, men också då utformningen av avtalen får stor inverkan på driftsekonomin. Trots att vi initialt sökt samförstånd med Moderaterna i hanteringen utav dessa avtal har moderaterna valt att inte samarbeta med oss. Vi har därför lagt egna förslag till beslut så som vi redovisade redan i förra årets verksamhetsberättelse. Moderaterna har efter avtalstecknande 2010 valt att utestänga oss ifrån allt vad som har med NKS att göra. Denna vilja att hålla oss utanför de interna processerna har blivit än mer tydliga efter det att landstingsstyrelsens arbetsutskott tagit över beredningsansvaret för NKS efter nedläggningen av NKS-beredningen. Trots en överenskommelse om tydlig beredning har moderaterna valt att hålla oss än mer utanför vad som sker. Bara när det är dags att fatta beslut får vi tillgång till ett underlag. Dessa underlag är ofta bristfälliga. Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplanen har under 2013 fokuserat på övergå från enbart planering till genomförande. Fokus har legat kvar på de kommande investeringarna i länets sjukhus och hur den nya sjukvårdsstrukturen ska fungera. Socialdemokraterna har under året pekat på bristerna i planen som att det inte finns ett färdigt verksamhetsinnehåll för NKS trots att Karolinska sjukhuset för att kunna börja ta det nya sjukhuset i drift 2016 måste ha sin nya organisation på plats och påbörja sitt utskifte av sjukvård Den stora flytt av sjukvård som planeras under kommande år mellan akutsjukhusen och de blivande specialistsjukhusen innebär stora verksamhetsflyttar. Vidare innebär det även stora omställningskostnader, då det är personal som ska flyttas mellan de olika 11

12 12 sjukhusen. Socialdemokraterna har under hela året påpekat att det behövs en genomförandeplan av målsättningarna i Framtidsplanen som beskriver hur detta ska gå till samt att det finns erforderliga medel avsatta för ett genomförande. När vi avkrävt majoriteten svar på hur de planerar genomförandet har de meddelat att ingen annan plan än framtidsplanen är nödvändig. Etableringen av de nya specialistsjukhusen är det viktigaste, men också svagaste kortet i framtidsplanen. Utflyttningen av specialistvård från akutsjukhusen till specialistsjukhus är nödvändig för att patienterna ska få en bättre vård. Moderaternas långsiktiga politiska mål för sjukvården är att utöka andelen av privata utförare. De vill därför använda denna utflyttning till att åstadkomma detta mål genom att det bara är privata utförare som ska få driva specialistsjukhus genom etableringsfrihet. Dilemmat som uppstår är att man samtidigt som man inför etableringsfrihet vill styra specialistsjukhusens verksamhet till vissa specifika platser, dvs. de gamla närsjukhusen. Förvaltningen har slitit med att försöka för samman dessa till synes två motsatta förutsättningar utan att lyckas. Svårigheten är, som vi har pekat på, att Moderaterna är hårt ideologiskt bundna till att det bara är privata utförare som ska bedriva denna vård medan vi inte har samma låsning. När det gäller sjukhusinvesteringarna i fastigheter har vi varit tydliga med att dessa bör planeras så att de motsvarar vårdbehovet och har en driftsekonomi som sjukhusen klarar. Men här precis som när det gäller NKS så kommer det inte upp någon egentlig information om hur arbetet fortskrider eller vilka utmaningar som finns. Det verkar för Moderaterna mer angeläget att hålla oppositionen i mörkret än att söka stabila överenskommelser om sjukvårdens utbyggnad. Produktionsutskottet I Produktionsutskottet har vi arbetat för att utveckla landstingets ägarstyrning av verksam heterna. Det saknas tyvärr intresse hos majoriteten för denna fråga. Däremot har intresset på landstingsstyrelsens förvaltning ökat efter en mycket kritisk utvärdering av hur landstingets styrning fungerar. Vi hoppas därför att detta arbete kan utvecklas under Vidare har vi fortsatt driva krav på förbättrad uppföljning av landstingets nivåer av vårdrelaterade infektioner i sjukvården. Utbyggd tunnelbana Årets stora fråga vad gäller trafikinvesteringarna har gällt tunnelbanan. Socialdemokraternas mångåriga och envetna arbete för utbyggd tunnelbana har tvingat Moderaterna till en reträtt. För att komma tillrätta med Stockholmsmoderaternas tillkortakommanden i frågan tillsatte regeringen i början av året två förhandlingspersoner att leda förhandlingarna i regionen om utbyggd tunnelbana. Förhandlingen har fått namnet 2013 års Stockholmsförhandling om utbyggd tunnelbana och levererade i slutet av året en delrapport med förslag till utbyggnader. Att fler har anslutit sig till kraven på utbyggd tunnelbana är givetvis positivt, men motivet till förhandlingen verkar tyvärr i mångt och mycket varit att dels få stopp på en jobbig debatt för Moderaterna och dels komma överens internt om vilka trafiksatsningar man vill göra. Förhandlingen har därför bedrivits Moderater emellan och med tidvis stora interna motsättningar och starkt motstånd mot vissa utbyggander från landstingsmoderaterna. Till slut drog trafiklandstingsrådet Wennerholm det kortaste strået och fick gå med på en utbyggd tunnelbana även till Hagastaden och Nya Karolinska sjukhuset. Bland de föreslagna utbyggnaderna finns också utbyggnaden till Nacka med en avgrening söderöver samt en utbyggnaden till Barkarby.

13 Kritik har riktats mot bristen på blocköverskridande överenskommelse, kommunernas historiskt sett höga medfinansiering och mot att statens bidrag är alltför litet. Relativt stor samstämmighet har funnits kring att bredda och höja tränsgelskatten för att finansiera utbygganden, även om det finns en djup klyfta mellan oss och Moderaterna i synen trängselakatten där vi genomgående hävdat att denna ska ses som regionens bidrag och att frågor om utformning och nivåer borde fattas regionalt. Vi har fortsatt vårt arbete och under hela året knuffat Moderaterna framför oss i frågan. Det har handlat om debattartiklar, mediala utspel och inte minst vår populära seminarieserie Forum för tunnelbana. Fokus har legat på finansieringen samt på att angelägna utbyggnader såsom tunnelbana till Täby saknas. Vi har också riktat kritik mot att utbyggnaderna inte löser kapacitetsproblemen i systemet som helhet. I början av året lanserades vi därför en ny tvärgående tunnelbanelinje, den lila linjen, från Älvsjö i syd till Danderyd i norr via Fridhemsplan och Hagastaden. Linjen byggde på tidigare lanserade förslag och expertutredningar och fick ett mycket positivt gensvar i debatten. Såväl Handelskammaren, Miljöpartiet och stora aktörer i byggbranschen har senare lanserat snarlika eller identiska förslag. Av största vikt för gruppens arbete med frågan har varit ekonomisk trovärdighet varför tuffa omprioriteringar gjorts i förslaget till investeringsbudget. Parallellt med denna process har Trafikverket och Länsstyrelsen under året arbetat fram förslag till Nationell plan för transportsystemet respektive länsplan för regional transportinfrastruktur, båda för tidsperioden Planerna har remissbehandlats under året och beslut om ramarna och inriktning fattas av regering och riksdag under våren I Stockholms län samordnas arbetet av länsstyrelsen och den politiska förankringen sker i den så kallade 16-gruppen där de politiska partierna är representerade utifrån valutfallet De socialdemokratiska remissvaren i landsting och kommun har samordnats och fokus har legat på att de ekonomiska ramar som Länsstyrelsen och Trafikverket har haft att utgå ifrån är långt ifrån tillräckliga. Om regeringen fortsätter att välja skattesänkningar före nödvändiga investeringar i infrastruktur hotas på sikt tillväxten i Stockholmsregionen och det kan ge negativa konsekvenser för hela landets utveckling. Vad gäller konkreta objekt har primärt utbyggd tunnelbana framhållits. Tillväxt, miljö och regionplanering Under mandatperioden har det blivit allt tydligare att frågorna om tillväxt, miljö och regionplanering får allt mindre utrymme i landstingspolitiken. Det beror inte på att frågorna blivit mindre viktiga tvärtom. Det omgivande samhället efterfrågar i allt högre grad en starkare regional samverkan men de styrande Moderaterna är tydligt ointresserade av en sådan utveckling. Medan övriga regioner kraftsamlar och ständigt skapar en allt starkare regional sammanshållning så har Stockholms läns landsting hamnat på efterkälken. Framförallt är det samordningen av kommunernas bostadsförsörjningsuppdrag som inte lever upp till regionens behov. Kombinationen av majoritetens bristande intresse och de nedskärningar som de genomfört på förvaltningen medför att långt i från tillräckligt görs för att vända den negativa utvecklingen med en ständigt ökande bostadbrist. Den Socialdemokratiska gruppen har genomgående stöttat en syn där utbyggd kollektivtrafik och bostadsplanering vävs starkare samman och där tydligare krav ställs på alla länets kommuner att bidra. I det konkreta arbetet i Tillväxt- och regionplaneringsutskottet är det också tyd- 13

14 ligt att den styrande majoriteten inte har full kontroll över vad landstingets olika beredande och beslutande organ gör. Tydligast blev kanske detta när utskottet föreslogs bevilja att substantiellt bidrag till ny brygga i Bromskär trots att den då pågående sjötrafikupphandlingen medfört att bryggan inte skulle komma att trafikeras. Under året har den Socialdemokratiska gruppen drivit frågan om en översyn av fraktbidragen och inom ramen för uppföljningen av RUFS även krävt aktiva åtgärder för att komma till rätta med bl.a. den låga takten för bostadsbyggande. Kulturfrågor Kulturnämnden är framförallt ansvarig av fördelning av bidrag och verksamhetsstöd till olika kulturverksamheter i Stockholms län. I dessa frågor har vi under året oftast varit överens med majoriteten. Samarbetet med Stockholms idrottsförbund har fungerat mycket bra. Under 2013 har vi haft en tydlig konflikt mot majoriteten om stöden till unga mellan 13 och 25. Vi har bland annat drivit att alla grund- och gymnasieskolelever ska få minst två scenkonstupplevelser per termin och velat inrätta Snabba Cash, ett nytt enkelt stöd för unga mellan 13 och 25. Vi har också utryckt vårt missnöje med förvaltningens arbete med kulturstöd från EU. En beredningsgrupp har under hösten arbetat med att se över kulturnämndens mål och målområden samt se över bidragsformerna för stöd till kultur- och föreningsliv. Gruppen ska presentera kulturnämnden förslag till beslut om förändringar före sommaren Hälso- och sjukvård Vårdkris och överbeläggningskaos Inledningen av året kom helt att domineras av det kaos och de massiva överbeläggningarna på länets akutsjukhus. Dagligen nåddes vi av information så pekade på att beläggningsnivåerna på sjukhusen stadigt låg runt 100 procent. Men det var först i februari som debatten fick fart på riktigt. Den första februari skrev Expressens Eric Erfors en artikel på ledarsidan under rubriken Jag anklagar dig, Filippa Reinfeldt. I artikeln beskriver han hur hans multisjuka och dementa mamma fick vänta i flera timmar på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus innan hon fick den vård hon behövde. Detta kom att bli startskottet på en intensiv debatt om hälso- och sjukvården i Stockholms län. Den borgerliga majoriteten fick utstå massiv kritik från såväl den politiska oppositionen som från professionen. I samband med detta anordnade vi ett besök på Karolinska universitetssjukhuset med partiorförande Stefan Löfven, vilket fick stort medialt genomslag. Förlossningskris Krisen på länets akutsjukhus kom inte bara att handla om de långa väntetiderna på akutmottagningarna och bristen på vårdplatser, även krisen inom förlossningsvården har under året varit i fokus. Socialdemokraterna har under året drivit frågan om att en översyn av vårdval förlossning måste genomföras eftersom dagens system inte fungerar. I vårt förslag till budget föreslog vi dessutom att en utredning kring att etablera ny barnmorskedriven förlossningsenhet vid Huddinge sjukhus borde utredas. Vi har under det gångna året vid upprepade tillfällen ställt frågor om situationen vid länets förlossningskliniker på såväl Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträden som vid landstingsfullmäktiges sammanträden. Representanter från Barnmorskeuppropet har vid två tillfällen under året 14

15 manifesterat utanför Landstingsfullmäktige och representanter från deras strategigrupp besökte även vår egen landstingsgrupps möte i september för att berätta om situationen inom förlossningsvården i länet. Under hösten har BB Sophia och de konsekvenser som den nya förlossningskliniken för med sig helt kommit att dominera debatten, såväl den interna som den mediala. En bemanningskris på länet övriga förlossningskliniker väntas, då många valt att avsluta sina anställningar där för att påbörja en ny vid BB Sophia i februari. Vi socialdemokrater har ställt oss positiva till att en ny förlossningsklinik öppnar, behovet i länet är mycket stort, men det får inte ske på bekostnad av omhändertagandet vid de övriga klinikerna så som nu är fallet. Vi är djupt kritiska till att det inte genomfördes någon reell konsekvensanalys då exempelvis bristen på barnmorskor i länet varit väl känd sedan länge. Politisk utvecklingsgrupp Hälsa, välfärd och livskvalitet Under året har arbetet med att utveckla en genensam politik för Hälso- och sjukvården intensifierats. Med en arbetsgrupp bestående av sex representanter från Stockholms stad och län anordnades träffar och seminarier. Till varje möte bjöds minst en extern gäst in för att bidra med kunskap, nya tankar och idéer. Arbetet avslutades med att en rapport, som sammanfattade gruppens arbete, togs fram. Ambulanslyftet Hemsjukvård Under vintern och våren fortsatte vi att behålla fokus på den bekymmersamma situationen för ambulanssjukvården i länet. En kall och snörik vinter, med flertalet riktiga oväder, resulterade i att många ambulanser inte kunde ta sig fram till nödställda personer. Ambulansfordonens skiftande kvalitet och avsaknaden av fordon med fyrhjulsdrift blev centrala under vinterhalvåret I mars nåddes vi av information om att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen planerade att införa möjligheten till dispens gällande bemanning med specialistsjuksköterska i länets ambulanser på grund av personalbrist. Detta ställde vi oss mycket kritiska till. Under sommaren valde dock en av leverantörerna, att utan dispensförfarande, frångå kravet på att varje ambulans ska bemannas specialistsjuksköterska. Detta resulterade i ett viteskrav från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och i samband med att detta uppdagades krävde vi en att grundlig revision av leverantören skulle genomföras. Ansvaret för patienter som finns i hemmet är idag uppdelat mellan kommun och landsting vilket innebär onödig administration och bollande av patienter mellan olika huvudmän. Samtliga landsting och regioner i övriga landet har idag kommunaliserat hemsjukvården och genom skatteväxling överlåtit en större del av ansvaret till kommunerna, närmare patienterna. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har tidigare drivit processen om en kommunalisering med försöksverksamhet i bland annat Sigtuna kommun, något som Moderaterna omedelbart stoppade i och med införandet av vårdval. Det var meningen att Stockholm under 2013 också skulle besluta om en kommunalisering av hemsjukvården, men Moderaterna misslyckades totalt med förankringen och arbetet avstannade redan innan man kom till förhandlingsbordet. Det innebär att vården i Stockholm fortsätter att vara uppdelad mellan olika huvudmän och risken för äldre och multisjuka patienter att falla mellan stolarna är fortsatt överhängande. Hur hemsjukvården ska organiseras inom Stockholms läns landsting i framtiden är ännu oklart, just nu ligger hela processen på tjänstemannanivå och inga skarpa förslag har presenterats. 15

16 Vårdval Stockholm specialistvård Under året har sju nya vårdval inom specialistvården införts. Vi har bedömt varje enskilt vårdval utefter kriterier om stärkt patientmakt, sammanhållna vårdkedjor, geografisk spridning och säkerställd hög kvalitet, forskning och utbildning. Vi menar att det nu är dags för en utvärdering av alla genomförda vårdval. Dels för att stärka sambanden mellan arbetet med framtidens hälso- och sjukvård och dels för att säkerställa länets långsiktiga komptetensförsörjning och sammanhållna vårdkedjor. Det är också nödvändigt att genomföra en utvärdering utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Vi ser med oro på dagens kostnadsökningstakt som är ohållbar på sikt för att den framtida finansieringen för hälso- och sjukvård i Stockholms län ska gå ihop. Trafikfrågor Biljettkrångel kontra enhetstaxa Som en konsekvens av att mobiloperatörerna ändrade förutsättningarna för SMS-betalning införde SL ett nytt system för SMS-biljetter i februari Det nya systemet kräver registrering och överströmningen till Reskassa blev svag och försäljningen minskade. I mars 2013 slutade SL sälja förköpsremsor och giltigheten gick ut den 1 september Redan i månadsrapporten för februari kunde intäktstappet skönjas då intäkterna började vika. I det läget prognostiserades SL gå miste om 200 mkr i biljettintäkter för hela En siffra som under året succesivt reviderades upp för att slutligen nå 444 miljoner kronor. För Socialdemokraterna var det tydligt att krånglet var en orsak till intäktstappet. Vi lyfte frågan redan under våren och påtalade problemen, något som majoriteten inte var beredd att lyssna till. För oss var det uppenbart att det förutom bristande information och svårt gränssnitt i automaterna, var zonerna som orsakade mycket av krånglet. Under året lyfte vi frågan i Trafiknämnden och landstingsfullmäktige, både i särskilda uttalanden och muntligt. Genom att berätta och beskriva problemen för allmänhet och media gav vi liv till den allmänna debatten krånglet. På så vis kunde vi också lyfta enhetstaxan som är en av våra viktigaste åtgärder för att förbättra trafiken och säkra intäkterna. Vi har också debatterat hur biljettsystemet kan bli enklare och lättare att använda för att sänka trösklarna för nya resenärer. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställde sig på vår sida avseende enhetstaxa, men majoriteten visade inget intresse för att hitta gemensamma lösningar. I stället drev Moderaterna igenom en nylansering av en dyr enkelbiljett som en lösning på problemet vilket inte fick någon märkbar effekt. Under året tog vi fram siffror som visade att en enhetstaxa kunde vara lönsam, tvärtemot majoritetens argumentation. För att komma framåt föreslog vi en förutsättningslös utredning om enhetstaxa vilket majoriteten också avvisade. Att Moderaterna inte vågar utreda frågan tolkar vi som att vi lyckats ingjuta osäkerhet hos majoriteten om deras övertygelse. Problemen med vikande biljettintäkter kvarstår och är en av de tydligaste skiljelinjerna mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i trafikpolitiken. Ett fortsatt högt konsultberoende hos Trafikförvaltningen är ett annat problem vi uppmärksammat. Bland annat har vi arbetat hårt under året för att få fram aktuella siffror på kostnaderna för konsultanvändandet. Trafikförvaltningen har dock inte kunnat ta fram säkra siffror vilket avslöjar den oordning som rått kring nyttjandet av konsulter. Vi har därmed kunnat visa på den brist på ordning och reda i ekonomin som Moderaterna försökt dölja i sin kommunikation. 16

17 Sjötrafikupphandlingen Sjötrafikupphandlingen kulminerade under 2013 med att upphandlingen avbröts och kommer att bli ihågkommen som den fråga som skapade störst splittring i Alliansen. Lennart Rohdin från Folkpartiet riktade hård kritik mot Christer Wennerholm och efter oenigheter hoppade han av uppdraget som vice ordförande i Trafiknämnden i januari och blev politisk vilde. Vi drev på för att Trafiknämnden skulle få ta ställning till förfrågningsunderlaget och kunna lägga förslag på förändringar, bland annat med syfte att ändra den kritiserade turlistan och lägga till krav på verksamhetsövergång. Möjligheten fanns hela tiden att göra om upphandlingen med bättre förutsättningar för att tillmötesgå skärgårdens behov. Ordföranden Christer Wennerholm vägrade dock att låta Trafiknämnden att ta ställning till underlaget för upphandlingen. Socialdemokraterna blev det partiet som starkast tog ställning för att upphandlingen behövdes göras om. Efter samverkan med skärgårdens organisationer och med stöd från Stockholms arbetarekommun startade vi en kampanj på Facebook genomförde även en flygbladsutdelning i samband med skärgårdsbåtens dag. Vi tog också en aktiv debatt i skärgårdskommunernas lokaltidningar för att bilda opinion. Alliansen var fortsatt splittrade i frågan och tilldelningsbeslut som skulle tas innan sommaren sköts upp till hösten, vilket lämnade skärgårdens boende utan klart besked. Beslutet sköts sedan tyvärr upp ytterligare en gång då Alliansen inte var överens. Socialdemokraterns stöd till skärgårdens intressenter uppskattades också vid de demonstrationer som anordnades av anställda i sjötrafiken. Pressen på Alliansen ökade ju närmare ett beslut kom, inte minst av våra ansträngningar. När det visade sig att den bedrägerianklagade koncernen Serco, som dessutom är svartlistad av 7:e AP-fonden, hade lagt anbud stärkte vi kritiken ytterligare och begärde en juridisk prövning av bolaget. I slutändan gav Folkpartiet med sig, följt av Centerpartiet och upphandlingen avbröts. Vi hade önskat att upphandlingen hade avbrutits tidigare för en snabbare process med att ändra de försämringar som upphandlingen innebar. Under 2014 kommer vi arbeta för att den nya upphandlingen lever upp till de krav vi ställt under Trafiknämndsarbetet i övrigt (AB SL, Färdtjänst och WÅAB) Arbetet i Trafiknämnden har varit tungrott. Den moderata ordföranden Christer Wennerholms styre har varit inkonsekvent och oorganiserat. Strategiska diskussioner om viktiga frågor saknades och beslut fattades utan färdigställt underlag. Handlingar har ofta dykt upp i sista sekunden och ärenden avförts i sista minuten från dagordningen utan förvarning. Trafiknämnden har också fått fortsatt kritik från revisorerna, precis som tidigare år, för bristande styrning och kontroll. Socialdemokraterna har vid upprepade tillfällen gett förslag på hur arbetet kan bli strukturerat och långsiktigt. Bland annat behöver presidiemöten återinföras. Den moderata ledningen har varit ovillig att hitta gemensamma lösningar men genom att föreslå förändringar har vi visat att det finns ett bättre sätt att styra nämnden. Trafikförvaltningen har delvis lyssnat till våra förslag och har under året börjat genomföra informationsmöten för nämndens ledamöter i viktiga frågor. Under året har flera upphandlingar av busstrafik slutförts. Detta är en fråga som varit i skymundan medialt men som är viktig för Socialdemokraterna. Kostnaderna för busstrafiken ökar samtidigt som kvaliteten lider och resenärerna bara knappt ökar i takt med befolkningen. Därför initierades under 2013 ett arbete för att förbättra busstrafiken länet. I maj hölls ett seminarium om busstrafiken 17

18 18 med forskare och bransch och under året genomfördes flera besök tillsammans med fackförbundet kommunal i busstrafiken. Vi har också tagit fram underlag för att skap oss en klar bild av problem och möjliga lösningar inför 2014 då arbetet fortgår med att ta fram förslag på åtgärder. Under året skedde också flera störningar i tågnätet i Stockholm. Det drabbade pendeltågstrafiken hårt. Tillsammans med Socialdemokraterna i riksdagen har vi startat debatt och föreslagit förbättringar som sätter press på Trafikverket att tillse att situationen förbättras. Pendeltågsresenärer i Södertälje och Gnesta fick sig också en chock i somras då Trafikverket meddelade att pendeltåget till Gnesta inte skulle tilldelas tåglägen. Trafikverket ändrade dock sitt beslut efter en massiv kampanj från medborgare och Socialdemokrater i Södertälje, Gnesta och landstinget. Vi hade en bra dialog med Trafikförvaltningen som sköter förhandlingarna med Trafikverket och förhoppningsvis kommer situationen inte upprepas Länen i Mälardalsrådet har under 2013 påbörjat ett arbete för att strukturera och planera för bättre infrastruktursatsningar i regionen. Socialdemokraterna har varit aktiva i arbetet vad gäller regional kollektivtrafik och godstrafik. Vi har utvecklat ett bra samarbete med socialdemokrater och andra politiker i kringliggande län för att kunna finna gemensamma infrastruktursatsningar som gynnar Stockholm och hela regionen. Några övriga frågor som vi varit aktiva är bland annat: förbättrade biljettsystem för pendeltrafiken mellan Stockholm och Uppsala, de återkommande problemen med viseringsutrustning och biljettkontroller, den tragiska olyckan på Saltsjöbanan och busstrafiken i Norrort. Färdtjänst- och tillgänglighetsfrågor Färdtjänstfrågorna har fortsatt legat i skymundan i den nya organisationen. Det finns mycket att önska av hur färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen leds, vilket också återspeglas i förvaltningens arbete. Majoriteten tycks sakna ett reellt intresse för tillgänglighetsfrågor. Socialdemokraterna har dock fortsatt arbetat aktiv för att använda beredningen för att lyfta kritik mot den förda politiken. Under 2013 förlängdes avtalet för färdtjänsttaxi med två år under tiden en ny upphandling ska utformas. Socialdemokraterna har tidigare varit kritiska mot upphandlingen som lett till en monopolsituation vilket varken gynnar brukare eller personalen som arbetar med färdtjänsttaxi. Vi skrev därför ett särskilt uttalande tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet där vi beskrev vilka förutsättningar vi vill att den nya upphandlingen ska bygga på. Monopolsituationen måste bort och kvalitén måste höjas. En viktig del i detta är att förarna ska ha kollektivavtal vilket vi är övertygade även gynnar kvaliteten i verksamheten och inte utesluter företag som är måna om sin personal. Media och kommunikation Under året har vi ytterligare höjt ambitionerna i medie- och kommunikationsarbetet. I april anställdes ytterligare en pressekreterare och det gemensamma mediearbetet inom regionen har intensifierats. Som det största oppositionspartiet har vårt arbete till stor del handlat om att sätta problembilden av en sjukvård i kris, en havererad kollektivtrafik samt ett landstingsstyre som inte har kontroll över utvecklingen av vare sig kostnader eller verksamhet. Ibland står vi själva som avsändare, men lika ofta är vår roll att sälja in nyheter till media om hur verksamheten fungerar. Ju närmare valet vi kommer inriktar sig mediearbetet på att föra fram våra egna förslag som vi kommer att gå till val på.

19 Det traditionella pressarbetet riktat mot tidningar, radio och TV kompletteras allt mer att arbetet med de sociala medierna. Inom flera frågor har vi skapat kampanjsidor på Face-book. Vi är också aktiva på Twitter och webbplatser. En viktig del i arbetet för att sätta problembilden och presentera våra egna förslag är att anordna seminarier och bjuda in såväl intressenter, media som våra egna politiskt aktiva. Detta har visat sig vara en långsiktig riktig strategi som bygger upp vårt förtroende i de frågor vi är aktiva. Seminarier Almedalen Under årets Almedalsvecka anordnade vi tillsammans med Lena Hallengren ett seminarium under rubriken Mer pengar eller effektivare styrning: hur löser vi sjukvårdens framtida utmaningar på bästa sätt?. På seminariet deltog Anders Ekholm, Socialdepartementet, Göran Stiernstedt, dåvarande chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting och Eric Erfors, ledarskribent på Expressen. Seminariet var som vanligt välbesökt och vi fick mycket positiv respons efteråt. Forum för tunnelbana Sedan starten i oktober 2011 har Socialdemokraterna hållit sammanlagt sex tunnelbaneforum, varav två under T-bana eller inte till nordöstra Stockholm? Hur använder vi pengarna smartast? 18 januari 2013 Diskussioner om tunnelbana eller inte till nordöstra Stockholm och Täby, via bland annat Danderyd. Intressanta samtal fördes om resursfördelning och vilket trafikslag som landstinget bör investera i för att få mest nytta för pengarna: ytterligare upprustning av Roslagsbanan eller tunnelbana. Varför är t-banan nyckeln till den attraktiva staden? 24 oktober 2013 i Vreten, Solna strand Diskussioner om de positiva effekter som uppstår om t-banestationerna blir en integrerad del av stadsplaneringen. Både besökare och medier visade intresse för, och uppmärksammade detta seminarium. Vid båda tillfällena har ett flertal företrädare från fastighets- och byggbranschen, arkitekter och representanter från MTR deltagit. Landstinget 150-årsjubileum För att uppmärksamma 150-årsjubileet av landstingens bildande arrangerade SLL en heldag den 28 september med utställningar, föreläsningar och uppvisning av landstingets olika verksamheter i landstingsparken. Vi Socialdemokrater deltog tillsammans med de flesta andra partierna med eget tält där vi pratade med besökarna om vår politik. Vi genomförde bland annat en omröstning där besökarna fick rösta på vilken den viktigaste investeringen i kollektivtrafiken var. Tunnelbana till Nacka fick flest anhängare. Den moderna bussen Den absolut viktigaste kollektivtrafiksatsningen i vår tillväxtstarka region är en utbyggd och kapacitetsstark tunnelbana. Men för att få ut mesta möjliga resenärsnytta av tunnelbanan och nå ut i hela länet krävs även kompletterande 19

20 busstrafik. Mot bakgrund av detta har Socialdemokraterna startat ett arbete för att förbättra och effektivisera busstrafiken och göra den mer attraktiv för resenärerna. Arbetet startade i maj 2013 med ett seminarium om den moderna bussen för att fånga upp idéer och få inspiration av sakkunniga på området från näringsliv, akademi och bransch. Hjalmar Mehr-seminarium I samband med 50-årsdagen av Hjalmars Mehrs tal Framsteg och regional samverkan, som han höll i Stockholms stadsfullmäktige den 5 december 1963 och där han förespråkade inrättandet av ett storlandsting, anordnade vi ett seminarium. Medverkande var Bo Wijkmark, tidigare medarbetare till Hjalmar Mehr som föreläste om talet, följt av ett panelsamtal med Bo Malmsten, Bosse Ringholm och Erika Ullberg under ledning av Helene Hellmark Knutsson och Dag Larsson. Kampanjer Ambulanssjukvården Efter att ha mött ett växande missnöje och oro för dagens ambulanssjukvård i Stockholms län valde Socialdemokraterna att ta initiativ till en egen granskningsrapport av ambulanssjukvården 2012 som fick stor uppmärksamhet. I början av 2013 startades Facebooksidan Rädda liv-kräv en bättre ambulanssjukvård som snabbt fick 4000 anhängare. Men frågans mediala sprängkraft neutraliserades kraftigt när Moderaterna presenterade ett Ambulanslyft redan i februari vilket också minskade betydelsen och aktiviteten på Facebooksidan. Lila linjen I februari lanserades kampanjen för Lila linjen, Socialdemokraternas mest ambitiösa förslag för utbyggd tunnelbana. Linjen är tänkt att sträcka sig från Hagsätra i söder till Danderyds sjukhus i norr, via bl. a Liljeholmen, Fridhemsplan och Hagastaden. Kampanjen byggde på insikten om att människor berörs mer av det konkreta och lokala, snarare än förslag på papper som blir verklighet år framöver. Därför satte vi under en vecka ut T-banestolpar i naturlig storlek i områden där Lila linjen är tänkt att gå och som idag inte nås av tunnelbana. Navet för kampanjen var Facebooksidan Bygg lila linjen!. Det blev framgångsrikt. Efter en vecka gick Lila linjen från att vara ett politiskt förslag i mängden till en möjlig verklighet för många väljare. Tack vare artiklar, intervjuer med ledande S- företrädare i redaktionell text och samtal i sociala medier hade kampanjen cirka visningar och över interaktioner på Facebook. Och den gjorde skillnad även bland opinionsbildare, i september 2013 lanserade Stockholms Handelskammare sin framtidsrapport vilken innehöll förslag på tunnelbaneutbyggnader, självklart var Lila linjen en av de nya linjer som föreslogs! Enhetstaxan och Kom igen SL hur svårt ska det vara? Under hela 2013 har Stockholmsregionens resenärer fått utstå mycket krångel i biljettsystemet. Dels har sms-biljetterna rört till det för resenärerna, liksom avskaffandet av remsan och övergången till enbart Accesskorten. Socialdemokraterna är övertygade om att ett införande av enhetstaxa skulle bidra till ett enklare biljettsystem som välkomnar resenärer. Under året som gått och inte minst under sommaren har vi fått en hel del uppmärksamhet i medierna kring frågan. I augusti lanserade vi Facebooksidan Kom igen SL hur svårt ska det 20