EXAMENSARBETE. Företagsportalen morgondagens arbetsplats. Johanna Andersson, Lars Bergman. Civilingenjörsprogrammet

Transkript

1 2003:334 CIV EXAMENSARBETE Företagsportalen morgondagens arbetsplats Johanna Andersson, Lars Bergman Civilingenjörsprogrammet Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell logistik 2003:334 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--03/334--SE

2 Företagsportalen morgondagens arbetsplats Johanna Andersson Lars Bergman Utförd på Telia Research AB, Luleå Institutionen för Industriell Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet, Januari 2001

3 Abstract Today we see a fast developing of the market for mobile communication, both in an increased and changed mobile use, but also in the development of new technologies and services. Much that can be performed on Internet/Intranet today with a PC will in some years also be possible to do with a mobile terminal. Mobile Internet will probable take place when new technologies as GPRS, EDGE and UMTS will be in use. These technologies in combination with the development of new terminals and services will bring new capabilities for both companies and private users. This report describes how a portal should be designed in order to meet the needs on the market. A focus has been put on companies and their employees and how they can be more efficient through the use of a portal. The report also describes which strategy that Telia should choose to manage this portal. Interviews have been performed with employees/companies in telecom-business; an additional focus was done on actors that today are owners of portals. Further analysis led to the professions we selected to interview to find out more about the companies needs. The employees within the three professions (field-engineer, field-seller, and consultant) that were interviewed were all positive to the possibility to use mobile Internet and they all saw many advantages both as a skilled-worker, but also as a private person. Needs that appeared above all was ability to facilitate their daily activities. Many needs were the same in both roles, private/work, which signifies that there are a dynamically behaviour among the employees and that they are hover between the role as a skilled-worker and a private person. The employees work from different locations today (nomadic behaviour), these locations are based on the information or tools that are accessible and needed. An employee wants to, in its profession, be able to reach, work and mediate information wherever he is located. The information and data that are needed in the different categories The desk, On the Way and Visiting does not vary much. These needs not only regard the professions we've interview, they also concern other coworkers. Factors that are common for employees are that they usually are using the same tools or supporting applications and they want to take part of internal/external information that affect either their own company or the line of trade they works within. A future portal solution should therefore include all employees within a company and not only focus on the professions that are mobile in the remark that they essentially are travelling. The need of a effective flow of information becomes more and more significant for companies, so that they could be able to pay more attention to its internal and external customers more and more increasingly demanding needs. We therefore propose a portal, a Company Portal, which regardless of access could be able to support ALL employees within a company. The portal and its capabilities is the primary focus and the channels that the portal offers access through are of secondary importance. The Company Portal then becomes both a work- and a meeting place for the companies employees and its other partners. The portal can imply cost savings for the companies and an increased effectiveness if they can use a uniform location from where they could work and mediate information through.

4 Sammanfattning Idag ser vi en snabb utveckling av marknaden för mobil kommunikation, både i form av en ökad och i en förändrad mobilanvändning, men även när det gäller utvecklingen av nya teknologier och tjänster. Mycket av det som idag kan utföras på Internet/Intranät via en PC kommer på några års sikt även kunna ske via mobila terminaler. Mobilt Internet antas ta fart när nya tekniker som GPRS, EDGE och UMTS tas i bruk. Dessa tekniker i kombination med utvecklingen av terminaler och tjänster kommer att medföra nya möjligheter för både företag och privata användare. Aktörer som vill ta del av de möjligheter som mobilt Internet förväntas kunna erbjuda, kommer att öka drastiskt. Slutkundsrelationen blir allt viktigare. Tidigare har mobiloperatören mer eller mindre haft ensamrätt på mobilmarknaden men nu ger sig nya aktörer in i kampen om dessa. Det är här en mobil portal kan spela en viktig roll framgent genom att förstärka relationen till slutkunden men även för att kunna erbjuda de tjänster marknaden har behov av. I denna rapport belyses hur en portal bör vara utformad för att kunna möta marknadens behov. Ett fokus har lagts på företag och dess anställda samt hur de skall bli mer effektiva genom att nyttja en portal i sin verksamhet. Rapporten beskriver även vilken strategi som bör väljas för att lyckas med en sådan portal. Intervjuer har genomförts med personer/företag inom telekombranschen, ett extra fokus har lagts på de aktörer som är portalägare idag. Utifrån denna analysfas valdes tre yrkesgrupper ut. De anställda inom de tre yrkesgrupper (fälttekniker, fältsäljare, konsulter) som intervjuades var alla positiva till möjligheten att nyttja mobilt Internet och såg många fördelar både som yrkesutövare, men även som privatpersoner. Behov som tydligt framkom var framförallt sådana som skulle kunna underlätta deras dagliga verksamhet. Många av behoven var likartade i de båda rollerna privat/arbete, vilket tyder på att det finns ett dynamiskt beteende bland de anställda när de pendlar mellan rollerna. Den anställde arbetar i dagsläget utifrån olika platser (nomadisk beteende), dessa styrs utifrån vad de behöver för information/verktyg och vad de kan få tillgång till. En anställd vill i sin yrkesroll kunna nå, bearbeta och förmedla information var denne än befinner sig. Informationen och datamaterialet som denne är i behov av i de olika kategorierna Skrivbordet, På väg och Besökande skiljer sig inte nämnvärt åt. Dessa behov berör inte enbart de yrkesgrupper vi har intervjuat utan gäller även övriga medarbetare i företagen. Faktorer som är gemensamma för de anställda är att de i regel nyttjar samma verktyg eller stödjande applikationer samt att de vill ta del av intern/extern information som berör antingen deras eget företag eller den bransch de arbetar inom. En framtida portallösning bör därför omfatta alla anställda i ett företag och inte begränsas till de yrkesgrupper som är mobila i den bemärkelsen att de huvudsakligen är på resande fot. Behovet av ett effektivt informationsflöde blir allt mer betydelsefullt för företag, för att de skall kunna tillgodose både sina interna och externa kunders alltmer krävande behov. 3

5 Vi förespråkar därför EN portal, Företagsportalen, som oavsett accessform skall kunna stödja ALLA anställda i ett företag. Portalen och dess möjligheter är det primära och kanalerna den erbjuder access igenom är av sekundär betydelse. Företagsportalen blir därför både en arbetsoch mötesplats för företagets anställda och dess övriga parter. För företag skulle detta innebära stora besparingar och en ökad effektivisering om de kunde använda en enhetlig plats att arbeta utifrån samt förmedla information igenom: Smidigare tillgång till framtida releaser av verktyg och applikationer Kortare informationsvägar och ledtider, vilket ger administrativa besparingar En effektivare intern och extern verksamhet där alla parter kan delta För att kunna tillgodose företags behov av en totalleverantör av företagsportalen så bör de olika portaldelarna samordnas och paketeras av en part. Den som skall agera som paketerare och systemintegratör bör även vara den som skall ha hand om slutkundsrelationen. Detta medför den fördelen att kunden endast får EN kontakt vilket sammantaget med ovanstående skapar en betalningsvilja hos företagen. Därigenom tror vi att det finns goda förutsättningar för en affär kring företagsportalen, där flera olika betalningsmodeller är möjliga. Inledningsvis tror vi att man bör inrikta sig mot små- och medelstora företag. Telia har lång och stor erfarenhet av företagsmarknaden, både på den mobila och fasta marknaden, och besitter därför värdefulla kunskaper om teknik, säkerhet, nät och affärer. Därför tror vi att Telia har goda möjligheter att inta rollen som paketerare och systemintegratör kring affären med företagsportalen. Telia bör ingå ett nära samarbete med externa och interna leverantörer för att säkerställa utbudet av de olika delarna i företagsportalen (se figur 1). Ett sådant samarbete har ett flertal fördelar för alla berörda parter, där de kan bidra med kompetensen inom sitt kärnområde, vilket ytterligare förstärker möjligheten till en affär kring en företagsportal. ASP Privat Bransch Paketerare/ Systemintegratör Företag VPN Figur 1: Paketerare/Systemintegratör och övriga roller i företagsportalen Eftersom portalen kommer att innehålla verksamhetskritisk information och system så kommer säkerhet vara av största vikt. Detta ställer krav på utformningen av portalen och dess säkerhet vilket ger anledning till att i ett vidare arbete ta upp dessa faktorer på en mer central nivå hos företagen. Ytterligare en viktig faktor för Telia är att se över kompetensen, både internt och externt, för att kunna tillgodose de berörda delarna i företagsportalen. Detta gäller framförallt rollen som paketerare/systemintegratör som är av stor vikt vid en lansering men också i den fortsatta relationen till slutkund.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE Förtydligande av syfte AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION METOD TELEKOMMUNIKATIONSBRANSCHENS UTVECKLING TELEOPERATÖREN, NÄTEN OCH MARKNADEN EN KORT HISTORIK NMT Nordisk Mobil Telefon Grupp GSM Global System for Mobile communication Mobiloperatörer och deras olika strategier Mobiloperatörernas marknadsandelar Nya aktörer som erbjuder mobila tjänster Andra konkurrerande system på marknaden UTVECKLINGEN AV INFRASTRUKTUREN - 2G HSCSD - High Speed Circuit Switched data GPRS- General Packet Radio Service EDGE Edhanced Data Rates for GSM Evolution TREDJE GENERATIONENS SYSTEM 3G Universal Mobile Telecommunications System, UMTS Syftet med ett nytt system Licensutdelningen av UMTS i Sverige Nya aktörer på marknaden Möjligheter och hinder ANDRA SYSTEM WLAN Övriga tekniker MOBILT INTERNET MOBILA ANVÄNDNINGEN Från tal till data Användningen inom olika segment MOBILITET Olika mobilitetstyper Olika stöd för mobilitetstyper MOBILTELEFONENS UTVECKLING Mobiltelefonen/terminalen idag G terminaler MOBILA TJÄNSTER Definition Förmedling av en mobil tjänst Mobila tjänster på marknaden idag Framtida tjänster TEKNIKER XML Bluetooth Smartcard och Sim Application Toolkit Positioneringstekniker Säkerhet MOBIL PORTAL VAD ÄR EN MOBIL PORTAL Definition... 48

7 5.2 MARKNADENS FÖRVÄNTADE TILLVÄXT Mobilt Internet Mobila portaler SEGMENT INDELNING AV MOBILA PORTALER Applikationer MOBILA PORTALER PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN Tankar och idéer om framtiden AKTÖRER INOM DEN MOBILA PORTALMARKNADEN Värdekedjan byter skepnad Aktörer i värdekedjan Andra aktörer PORTALENS ROLL FÖR OPERATÖREN Portalen vem skall erbjudas access Affärsmodell Intäkter i framtiden Viktiga faktorer för en mobil portal FÖRETAGSINTERVJUER INFORMATIONSFLÖDEN I ETT FÖRETAG FÄLTSÄLJARE FÄLTTEKNIKER KONSULTER PRIVATA BEHOV SAMMANFATTNING AV BEHOV SOM FRAMKOM UNDER INTERVJUERNA: ÖVRIGA FAKTORER OCH BEHOV: KONSEKVENSER FÖRETAGENS BEHOV HUR SKALL DE BÄST TILLGODOSES DEN ANSTÄLLDES OLIKA KATEGORIER MOBIL PORTAL EN BEGRÄNSNING MED TIDEN FÖRETAGSPORTALEN EN HELHETSLÖSNING Information i företagsportalen Företagsportalens verktyg UTFORMNINGEN AV FÖRETAGSPORTALEN Företagsspecifika delen Branschspecifika delen Privata delen AFFÄREN KRING FÖRETAGSPORTALEN Ur kundens synvinkel Vikten av en paketerare och systemintegratör Tänkbara samarbeten Paket- och betalningsmodeller SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER KÄLLFÖRTECKNING LITTERATUR OCH RAPPORTER TIDSKRIFTER INTERVJUER

8 1 Inledning Idag ser vi en snabb utveckling av den mobila kommunikationsmarknaden, både i form av en utbredning av det mobila användandet men även när det gäller utvecklingen av nya teknologier och framtagandet av nya tjänster. En ny kanal för dessa tjänster är mobila portaler, en distributions- och samlingsplats för allehanda tjänster. Denna utveckling förväntas ske i rask takt 1 och allt fler portaler för mobilt Internet lanseras. Intäkterna från mobila portaler tros öka från dagens 200 miljoner USD till att år 2005 uppgå till 17 miljarder USD 2. Mycket av det som idag kan utföras på Internet/Intranät via en PC kommer på några års sikt att kunna ske via mobila terminaler. Möjligheterna som erbjuds både företag och privatpersoner med mobilt Internet förväntas bli stora i framtiden, likaså förväntas aktörerna som utvecklar dessa nya mobila tjänster få en betydande roll. Mobilt Internet öppnar dörren för en rad nya aktörer som tidigare inte agerat på den mobila marknaden. Detta gör att mobiloperatören möter konkurrens från nya aktörer och det blir allt fler som vill konkurrera om kunderna. Frågan som aktörerna ställer sig är vilka tjänster som marknaden har behov av och hur en mobil portal skall vara utformad för att på bästa sätt kunna distribuera dessa nya tjänster. En annan intressant fråga är vilka aktörer som skall möta dessa behov. Marknaden består idag av en uppsjö av aktörer, allt ifrån tjänsteutvecklare till nätverksoperatörer som alla vill ta del av möjligheterna på den mobila marknaden. I denna rapport belyses hur en mobil portal bör vara utformad för att kunna möta marknadens behov. Ett fokus har lagts på företag och dess anställda. Rapporten beskriver även vilken strategi en mobiloperatör skall välja för att lyckas med denna portal. 1.1 Bakgrund Internet slog igenom i mitten på 80-talet och har sedan dess haft en snabb utveckling både när det gäller antalet användare och utvecklingen av nya tjänster. Detsamma gäller för mobiltelefonibranschen. Antalet mobiltelefoner i världen i slutet av 1998 antogs vara c:a 300 miljoner och dessa tros komma att stiga till 1000 miljoner år Detta skall ställas i relation till 500 miljoner fast uppkopplade Internetanvändare 4 samma år. Från början användes mobiltelefonin endast för talkommunikation, men allteftersom tekniken utvecklades har mer avancerade tjänster kunnat utföras såsom att ta emot och skicka SMS-meddelanden samt olika typer av datatjänster. Internet och mobiltelefoni har tillsammans lett fram till nästa stora tillväxtområde inom telekommunikation Mobilt Internet. WAP (Wireless Application Protocol) är den teknik som möjliggör mobilt Internet i dag och WAP-portaler har vuxit fram som en naturlig kanal för att erbjuda användarna ett utbud av mobila tjänster. Denna utveckling förväntas ske i snabb takt 5 1 Wireless Portals: Business and Market Strategi, Ovum Ltd, maj Wireless Portals: Business and Market Strategi, Ovum Ltd, maj WAP Market Strategies, OVUM Ltd, april Wireless Portals: Business and Market Strategi, Ovum Ltd, Maj

9 och allt fler portaler för mobilt Internet lanseras. Den stora förändringen för mobilt Internet antas komma när nya tekniker som GPRS, EDGE och UMTS-näten tas i bruk. Dessa tekniker i kombination med utvecklingen av terminaler och tjänster kommer att medföra nya möjligheter för både företag och privata användare. Aktörer som vill ta del av de möjligheter som mobilt Internet förväntas kunna erbjuda, kommer att öka drastiskt. Slutkundsrelationen blir allt viktigare. Tidigare har mobiloperatören haft ensamrätt på mobilmarknaden men nu ger sig nya aktörer in i kampen om dessa. Det är här en mobil portal kan spela en viktig roll framöver genom att förstärka relationen till sin kund men även för att kunna erbjuda de tjänster marknaden har behov av. 1.2 Problemdiskussion Problem som kan uppstå när man blickar framåt i tiden är dels svårigheten att få fram information, dels att veta hur tillförlitlig och relevant informationen är. Telekommunikationsbranschens utveckling går oerhört fort idag, nya faktorer kan komma att förändra utvecklingen som gör att marknaden tar en annan väg än vad man från början förutspådde. Hur utvecklingen för mobilt Internet kommer fortlöpa beror på en mängd faktorer; Hur kommer morgondagens mobila infrastruktur se ut? Är marknaden mogen för mobilt Internet? Hur ser morgondagens mobila terminaler ut och vad kan de erbjuda? Listan på frågetecken och faktorer kan göras lång, men med dessa i åtanke har vi ändå försökt skapa en så övergripande bild över den mobila utvecklingen som möjligt. 1.3 Syfte Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka mobila behov ett företag har och hur de i framtiden skall kunna bli mer effektiva genom att nyttja en mobil portal. I syftet ingår även att ta reda på hur denna portal skall vara utformad och vilken strategi Telia skall välja för att lyckas som operatör av portalen. För att kunna tillgodose syftet fodras en förståelse för hur marknaden av telekommunikationsbranschen har utvecklats samt hur den ser ut idag Förtydligande av syfte De mobila behoven belyses både utifrån företagets perspektiv och den anställdes synvinkel, i sin yrkesroll och/eller som privatperson. Med effektivitet avses hur företag och de anställda med hjälp av en portal skall kunna utföra sitt arbete på ett mer effektivt sätt. Förslag till utformning av portalen baseras på företagens och den anställdes behov samt de applikationer som är lämpliga att förse portalen med utifrån ett affärsmässigt perspektiv. Med strategi avses hur affären runt en portal skulle kunna se ut och hur den kan möta marknadens behov. 8

10 1.4 Avgränsningar Intervjuerna mot företag på marknaden har begränsats till att endast inrikta sig mot de tre yrkesgrupperna fältsäljare, konsulter och fälttekniker. Det är utifrån den anställdes perspektiv som företagets behov lyfts fram. Effektiviteten för ett företag utgår i huvudsak från de vinningar den anställde gör om hans behov tillgodoses. Inga parametrar har använts för att beräkna effektivitet. När det gäller utformningen av portalen har vi inte belyst arkitekturen och de rent tekniska aspekterna samt genomförbarheten av dessa. 1.5 Disposition Kapitel 1: Inledning I detta kapitel presenteras bakgrund, problemdiskussion, syfte och avgränsningar till examensarbetet. Kapitel 2: Metoddel I detta kapitel beskrivs tillvägagångssättet i arbetet. Kapitel 3: Telekommunikationsbranschens utveckling I detta kapitel ges en beskrivning över hur telekommunikationsbranschen utveckling. Kapitel 4: Mobilt Internet I detta kapitel ges en överblick över mobilt Internet, hur mobiliteten för den enskilde individen och för företag har utvecklats. I kapitlet ges även en beskrivning över hur mobila tjänster har förändrats samt vilka tekniker som ligger till grund för mobilt Internet. Kapitel 5: Mobil portal I detta kapitel beskrivs vilken roll en mobil portal har, hur marknadens tillväxt förväntas se ut framöver samt vilken syn på framtiden mobila portalägare har. Denna del är främst baserad på intervjuer med portalägare på den svenska marknaden. I kapitlet beskrivs även värdekedjan för mobila portaler samt vilken roll den har för en operatör. Kapitel 6: Företagsintervjuer I detta kapitel ges en beskrivning över de behov anställda hos företag har och de effektivitetsvinningar som ges om dessa behov tillgodoses. Denna information är baserad på företagsintervjuer med fältsäjare, konsulter och fälttekniker. Kapitel 7: Företagens behov hur skall de bäst tillgodoses I detta kapitel beskrivs hur en portal skall vara utformad för att kunna tillgodose de anställdas/företagens behov samt hur en affär kring en sådan portal skulle kunna se ut. I detta kapitel har vi tagit stöd från alla ovanstående kapitel, dock har ett fokus legat på kapitel 6. Kapitel 8: Slutsatser och rekommendationer Kapitel 9: Referenser I denna rapport görs referenser löpande mha fotnötter för att läsaren snabbt skall finna källan (dock sker upprepningar då antalet källor är åtskilliga). Bilaga 1: Ordlista Bilaga 2: Intervjumall Bilaga 3: UMTS-ansökningar i Sverige 9

11 2 Metod Nedan kommer det tillvägagångssätt som har använts för att genomföra detta examensarbete att beskrivas. Figur 2.1 ger en bild över hur de olika aktiviteterna i examensarbetet har samverkat till slutresultatet. 1. Examensarbete startar 2. Omvärldsanalys 3. Intervjuer på marknaden Teknik Marknad Portalägare Övriga 4. Delresultat 5. Intervjuer mot företag 6. Sammanställning 7. Analys 8. Slutrapport Figur 2.1: Tillvägagångssätt i examensarbetet 10

12 1. Examensarbetet startar Examensarbetets syfte och mål arbetades fram tillsammans med Telia Research AB och logistikavdelningen på Luleå Tekniska Universitet. I denna fas fastställdes även en projektplan för examensarbetet som innefattade tidsplan och tillvägagångssätt. 2. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen var ett viktigt delmoment i examensarbetet, inte bara för att sätta oss in i ämnet utan även för att förstå marknadens dynamik, spelregler och förutsättningar. Marknaden för mobil kommunikation är under snabb expansion varför vi insåg vikten av att skapa oss en tydlig bild över marknaden och dess aktörer. Då det inte finns så mycket skriven litteratur inom ämnet så införskaffades förståelse och kunskap genom publicerade rapporter från oberoende institut men även via artiklar från branschtidningar och Internet. Vi har även deltagit i olika seminarier, externa och interna, för att förstå och insamla kunskap om branschen mobil kommunikation och dess olika delar. Denna omvärldsanalys gav förutom en tydlig bild av problemet även en uppfattning om vilka personer eller aktörer på marknaden som det skulle vara intressant för oss att intervjua. 3. Intervjuer på marknaden I denna fas intervjuades personer eller aktörer inom Telekombranschen, Universitets och forskarvärlden samt statliga organ. Ett extra fokus lades på de aktörer som i dagsläget är portalägare. Detta gav oss en bättre förståelse för marknadens problematik och möjligheter men även vetskapen om vilka yrkesgrupper som var lämpliga att intervjua i nästa steg. Intervjuerna utfördes utifrån ett av oss planerat frågeformulär som var speciellt utformat till respektive aktör beroende på vad vi ville få reda på från just denne. De frågeställningar som vi fokuserad på var bl.a.: Vad de trodde om framtiden när det gällde mobilt Internet med avseende på segment, tjänster samt intäktsmodell. Vilka drivkrafter som låg bakom användandet av mobilt Internet Framtida tekniker Säkerhet Partners och konkurrenter Under alla intervjuer användes bandspelare, detta för att vi i efterhand skulle kunna säkerställa informationen på ett korrekt sätt. 4. Delresultat I denna fas gjordes en sammanställning av de intervjuer vi utfört samt omvärldsanalysen. För att säkerställa att all information som framkommit under intervjuerna beaktades så skrevs de ner (vid alla intervjuer användes en bandspelare). Därefter gjordes en jämförelse mellan de intervjuer som utförts för att se om de fanns några gemensamma 11

13 riktlinjer. Detta var en viktig fas som markerade och gav en bild över hur vi skulle fortsätta med arbetet. Sammanställning gav även viktig information kring vilket segment på marknaden som är av intresse för mobil telekommunikation i framtiden. De kriterier som ställdes upp utifrån intervjuerna och omvärldsanalysen för de yrkesgrupper vi skulle intervjua var följande: Regelbundet i rörelse i sitt yrke (Mobil) Använda någon form av mobil terminal (Teknikmognad) Behov här och nu (Informationsintensiva) 5. Intervjuer mot företag Denna fas var av stor betydelse då den skulle ligga till grund för utformningen av portalen. De yrkesgrupper som valdes, utifrån ovanstående kriterier, var: Fältsäljare Fälttekniker Konsulter Djupintervjuer valdes som metod för att ta reda på de tre yrkesgruppernas mobila behov, vilket i sin tur skulle leda till vilken effektivisering de skulle kunna göra om behoven uppfylldes. Vi fann denna metod mest lämplig eftersom vi då kunde fokusera oss på individen och dess unika behov. Ytterligare en fördel med djupintervjuer är att eventuella tvivel kan redas ut direkt under intervjun, vilket vi befarade fanns då ämnet berörde ny teknik och framtida behov. I varje yrkesgrupp intervjuades fem anställda och intervjun genomfördes under så enhetliga former som möjligt. Alla personer som intervjuades fick en presentation, oavsett teknikmognad och kunskap, där tekniken och möjligheterna med mobilt Internet om ca två år målades upp. Tekniska hjälpmedel som användes under intervjuerna var en PDA (Personal Digital Assistent), en bärbar dator och en minikassettbandspelare. Intervjuerna utgick ifrån en av oss utarbetad mall som innehöll de huvudområden vi ville få svar på (se Bilaga 2). Under intervjun lyftes den anställdes behov i sin yrkesroll fram och vi gav personen en viss frihet att själv berätta vilka behov han ser i sin vardag idag men framförallt i framtiden. I de fall de hade svårt att formulera sina behov eller om de inte riktigt förstod möjligheterna så bistod vi med detta under diskussionen. Genomgående under alla intervjuer var att fokusera och lyfta fram deras behov utifrån sin yrkesroll och sin privata roll, nu och i framtiden. 6. Sammanställning Denna aktivitet innebar att sammanställa de företagsintervjuer som genomförts. För att säkerställa att all information som framkommit under intervjuerna beaktades så skrevs de ner (vid alla intervjuer användes en bandspelare). Därefter gjordes en sammanställning yrkesvis utifrån de behov som fälttekniker, fältssäljare och konsulter uppgett. Vi lade ett extra stort fokus på denna del då den kommer att ligga till grund för en stor del av rapportens slutresultat. 12

14 7. Slutlig sammanställning och analys Inledningsvis sammanställdes de olika delar som skulle ligga till grund för slutresultatet; omvärldsanalys, intervjuer med aktörer på marknaden samt de företagsintervjuer som genomförts med utvalda yrkesgrupper. Därefter arbetades ett antal modeller/case fram där nuvarande och framtida tekniker, företag och anställdas behov och vinning, tänkbara samarbetspartners, intäktsmodeller ställdes mot varandra. Det som i huvudsak styrde vårat val av modell var företagens/anställdas framtida behov och dess effektivitetsvinningar men även framtida nät/tekniker/terminaler. 8. Slutrapport 13

15 3 Telekommunikationsbranschens utveckling Telekommunikation har genomgått en stor förändring de senaste åren och denna förändring förväntas fortsätta ske. Vi ser idag att tele- och datakommunikation närmar sig varandra och det är snart svårt att särskilja dem. Mediabranschen har börjat integreras med telekommunikationsindustrin genom att bredbandsteknologin och nya typer av mobila terminaler dykt upp på marknaden. En annan stark faktor som påverkar telekommunikationsindustrin är Internets utveckling, många har upptäckt Internets möjligheter och snart kommer dessa tjänster även att kunna nås över andra medier. Det finns flera drivkrafter bakom förändringen inom telekommunikationsbranschen, men den huvudsakliga faktor är teknologiutvecklingen 6 (se figur 3.1). En viktig del i denna utveckling är övergången från det analoga till det digitala mobilsystemen. Detta har medfört att det som skickas i näten kan vara i olika format, data eller tal, men att det i båda fallen skickas som en mängd databitar. Ytterligare en viktig faktor i teknikutvecklingen är den ökade effektiviteten och de sänkta kostnaderna för transmissionsteknologi för förmedling av kommunikation. Detta har bidragit till att tillverkare och andra aktörer har kunnat utveckla och ta fram nya lösningar som kan konkurrera med de gamla teknikerna på helt andra villkor än tidigare. Telemarknaden genomgick en avreglering som bidrog till att nya marknader och nya aktörer kunde etablera sig. Det är detta breda utbud av olika lösningar och tekniker som vi kan urskilja på marknaden idag. Digital teknik Framtid Monopol Konkurrens Analog teknologi Figur 3.1: Drivkrafter bakom telekommunikationsbranschens förändring 7 Utvecklingen av den mobila telekommunikationen har genom sin framgångsfaktor, mobilitet för användaren, gjort att den mer eller mindre har skett på en enskild marknad. För användaren har mobiltelefonen varit ett komplement till den fasta uppkopplingen, och troligen kommer en integration ske mellan dessa två. 8 6 Utvecklingen av Internet konsekvenser för marknaden för telefoni, PTS 7 Utvecklingen av Internet konsekvenser för marknaden för telefon, PTS 8 Sund konkurrens på framtidens mobiltelefonmarknad, PTS, oktober

16 3.1 Teleoperatören, näten och marknaden en kort historik För att bättre få en förståelse kring hur situationen ser ut för operatören, och då speciellt för en mobiloperatör, så ges här ges här en återblick över hur utvecklingen av de mobila telenätet har vuxit fram och vilka de olika aktörerna är som verkar på den mobila marknaden. Marknaden för mobila nät och tjänster har växt i en rasande fart runt om i hela Europa sedan den slog igenom, speciellt under 1990-talet. Under denna tid så genomgick marknaden också ett flertal regelförändringar som ledde till att det ur den vanligtvis statligt ägda operatören växte fram ett flertal privatägda operatörer. I Sverige så kontrolleras operatörerna och de olika näten av telelagen från 1993 som vid ett flertal tillfällen omarbetats för att bättre passa marknaden och dess utveckling NMT Nordisk Mobil Telefon Grupp Mobiltelemarknaden har haft en relativt kort historia, det började med det manuella systemet MTA i mitten av 50-talet 10. Televerket (nuvarande Telia) hade två MTA system i drift, vilket senare följdes av ett MTB system. Under perioden fram till 1980-talet drev Televerket dessa system och hade, med undantag av en del mindre nät, monopol på marknaden. Från de tidigare erfarenheterna såg man potential att lansera ett helt nytt mobilt nät, framförallt utifrån behov från handeln och industrin, och i slutet av 1960-talet lades tankarna fram om en gemensam skandinavisk standard kring ett automatiskt mobilsystem. Idéerna som Televerket lade fram togs emot positivt från flera håll och en arbetsgrupp med namnet Nordisk Mobil Telefon Grupp bildades. På hösten 1981 såg det första automatiska systemet, NMT 450, dagens ljus. Prognoserna för antalet abonnemang i slutet av 80-talet uppgick till ca , vilket var blygsamt tilltaget om man ser till hur utvecklingen gick fanns det ca mobilabonnemang i Sverige 11. Under 1986 så kompletterade Televerket nätet med ytterligare ett analogt system, NMT 900. Även Comvik AB hade under den här tiden ett analogt nät som kunde konkurrera med Televerkets. Dessa nät kallas gemensamt för första generationens system, 1G GSM Global System for Mobile communication Frekvensförvaltningen som låg under Televerket var de beslutande organet och den instans som ansvarade för frekvensfördelningen innan övergången till nuvarande myndigheten, Postoch Telestyrelsen. Frekvensförvaltningen hade som stöd för utdelningen av tillstånden den då gällande radiolagen (1966:755). Den tekniska utvecklingen fortsatte och i slutet av 1980-talet ansökte Televerket (Telia Mobile) och Comvik (Comvik/Tele2) om att få börja använda ett nytt digitalt nät. Detta nya system arbetades fram av The Council of European PTTs (CEPT) och syftet var att finna en gemensam standard då flera olika, i vissa fall iskompatibla system, fanns på marknaden som försvårade för en användning över landsgränserna (roaming). Detta 9 Svenska mobiltelemarknaden ur ett konsument- och konkurrensperspektiv, PTS, december Sund konkurrens på framtidens mobiltelefonmarknad, PTS, oktober Tekniska Museets årsbok, Daedalus,

17 nya nät fick först namnet Groupe Special Mobile men man bytte sen namnet till Global System for Mobile communication, GSM. Nordic Tel (nuvarande Europolitan) ansökte om tillstånd att få nyttja GSM-nätet. Då Frekvensförvaltningen låg under Televerket så gick dåvarande regering in och beslutade om hur fördelningen om näten skulle se ut. Resultatet blev att de tre operatörerna fick en lika stor del av näten eftersom Frekvensförvaltningen ansåg att det då skulle förbättra konkurrenssituationen och därmed bidra till en utveckling av marknaden. Under åren öppnades de första digitala mobilnäten upp för trafik i Sverige, och operatörerna kunde nu erbjuda mobila tjänster till användaren. GSM räknas som andra generationens system, 2G, och nu tog marknaden för mobila tjänster fart ordentligt som i förlängningen ledde till den utveckling vi idag ser på marknaden. 12 Efter att tillstånden för frekvensbandet 900 MHz utdelats har det skett en del förändringar inom lagstiftningen kring telekommunikation. Under 1993 så tillkom två viktiga lagar, lagen om radiokommunikation (1993:599) och telelagen (1993:597). Dessa lagar förändrar förfarandet kring tillstånden, hur de skall ansökas och delas ut. I korta drag innebär det att en aktör som skall tilldelas ett frekvensband enligt lagen om radiokommunikation, i syfte att erbjuda mobila teletjänster, först måste ha ett tillstånd enligt telelagen. Vid den här tidpunkten så gällde en teleoperatörs tillstånd för frekvensbandet för obegränsad tid, det var bara tillstånden för mobila teletjänster som var tidsbegränsade. Idag har det skett en lagändring så att även tillstånden för frekvensbandet kan tidsbegränsas (1993:597). Post- och telestyrelsen Ansvarig statlig myndighet för tillsynen av områdena tele, IT, radio och post är Post- och telestyrelsen, PTS. PTS mål och syfte är att se till att marknaden fungerar och att resurserna inom frekvensutrymmet nyttjas på bästa sätt och att användarna och deras behov sätts i fokus Mobiloperatörer och deras olika strategier Idag finns det tre operatörer som i enlighet med telelagen (1993:597) innehar tillstånd att tillhandahålla mobila teletjänster på den svenska marknaden. Dessa företag är följande: Telia AB (NMT 450/900, GSM 900/1800) Europolitan AB (GSM 900/ ) Tele2 AB (GSM 900/ ) Alla tre operatörerna har tillstånd att erbjuda mobila teletjänster inom frekvensbanden 900 och 1800 MHz. Telia är den ende av operatörerna som har tillstånd att erbjuda mobila teletjänster över NMT 450 och NMT 900, men det är endast ett av dessa nät som kommer att finnas kvar efter år Telia har beslutat att lägga ner NMT 900-nätet den 31 december år 2000 och därmed 12 Mobiltelefonins historia, Mobil, Nr Tillstånd innehas av Europolitan PCN AB 14 Tillstånd 1800 innehas av Netcom AB 16

18 också de mobila teletjänsterna som berör detta nät. Däremot kommer NMT 450 att leva kvar, detta nät är väl utbyggt i hela Norden. Verksamheter Mobiloperatörerna har idag verksamheter inom huvudsakligen tre områden (se figur 3.2). Det första området, Infrastruktur, är grunden för att en operatör överhuvudtaget skall kunna erbjuda en mobil lösning. Det vill säga att det finns tillgång till ett nät och tillhörande nätkapacitet. Verksamheten kring Nätkapacitet är ett område som operatören kan förädla på något sätt, dvs. med ändutrustning, eller genom att sälja kapaciteten som oförädlad till annan aktör på marknaden. (se kap 3.1.5) Det sista området, Telekommunikationstjänster, innebär att antingen själv paketera och sälja mobila lösningar till slutanvändaren eller att erbjuda trafik i näten till en tjänsteleverantör som i sin tur kan erbjuda mobila teletjänster till slutanvändaren. Ända sedan utvecklingen av mobiltelefonin har en mobiloperatörs huvudsakliga område, i mångt och mycket handlat om att förmedla tal mellan två parter. Idag står en mobiloperatör inför en helt ny roll då nya tekniker och terminaler samt den allmänna avregleringen på marknaden öppnat upp för helt nya typer av mobila tjänster. Detta har inneburit att det inte endast är nätkapaciteten och taltjänster som kan generera intäkter för en operatör. En mobiloperatör har kunnat ta betalt för vissa tjänster över den mobila kanalen tidigare, men de tjänster som marknaden kan komma att få se inom en snar framtid öppnar upp för oändliga möjligheter för en användare och därmed också möjligheten att kunna ta betalt för tjänsten. Detta i sin tur har lett till att allt fler aktörer vill komma in på den mobila marknaden och konkurrera om slutanvändaren och de intäkter som dessa förväntas generera. (se kap 3.1.5) Telekommunikationstjänster Nätkapacitet Infrastruktur Figur 3.2: Marknaden för en mobiloperatör Svensk telemarknad 1999, PTS, (Omarbetad version) 17

19 Marknadssegment Segmentet som mobiloperatörer vände sig till skiljde sig betydligt mer åt när den mobila marknaden startade under 1950-talet, idag ser vi att dessa gränser har suddats ut allt mer. Dåvarande Televerket hade under en lång tid skaffat sig en erfarenhet av marknaden, i och med sin ställning som det statliga telebolaget som kunde erbjuda lösningar till olika kunder. Tele2 hade också en relativt lång erfarenhet av att erbjuda tjänster, dels genom satsningar som gjorts tidigare i USA med bolaget Millicom men också genom det analoga nät man hade i början av 1980-talet i Sverige 16. Tele2 satsade i första hand mot den privata marknaden. Europolitan var ny på den svenska marknaden och hade därmed inga erfarenheter av den, men genom verksamhet i England med företaget Vodafone där man erbjudit mobila tjänster så var man inte helt ny inom detta område. Europolitans satsning riktade sig i första hand mot företagskunder och privatpersoner som hade en relativt hög användning av mobiltelefonen. Idag kan vi se att dessa tidiga mönster lever kvar, även om gränserna har suddats ut en aning. Marknaden för mobila tjänster har gjort att operatörerna har breddat sina marknader och ändrat sina strategier en aning för att kunna nå den allt mer värdefulla mobila användaren. 17 Mobil täckning Operatörerna har satsat olika i utbyggnaden av infrastrukturen, vissa har en större satsning av utbyggnaden av regioner i norra Sverige medan andra fokuserar på en utbyggnad i storstadsregionerna. Med tillstånden som respektive operatör innehar medföljer automatiskt vissa villkor som de skall uppfylla, ett av dessa är en viss grad av mobil täckning och ett annat är mobil kapacitet. Alla tre mobiloperatörer uppfyllde villkoren för täckningen i GSM 900 redan under 1996, vilket medför att de har en mobil täckning i alla orter med mer än invånare och även alla Europavägar i Sverige. En undersökning gjord på uppdrag av PTS visar att de tre operatörernas infrastruktur täcker in i stort sett hela Sveriges befolkning. Telias nät täcker in ca 99 % av befolkningen medan Tele2s och Europolitans nät täcker ca 96 % vardera. Geografiskt sett så ser det lite annorlunda ut, Telia täcker ca % av Sveriges yta och Tele2 och Europolitan har en yttäckning på ca %. Telia har dock medvetet valt att fortsätta bygga ut infrastrukturen kring GSM 900 i vissa områden då nedläggningen av NMT 900 vid årsskiftet innebär en försämrad täckning i dessa områden Kraven för tillstånden i GSM 1800 är något annorlunda. Tele2 och Europolitan kan använda GSM 1800 nätet för att komplettera GSM 900 nätet. Detta kan inte Telia göra eftersom de har en förbindelse att bygga ut GSM 1800 som ett eget nät. GSM 1800 har störst betydelse på större orter där kapaciteten i näten används fullt ut och vi kan dessutom se att dual-band telefoner börjar bli allt vanligare på marknaden. För kunden som inte märker vilket band som används är valet av GSM 900 eller GSM 1800 mindre viktigt, mobil åtkomst av ett nät är det väsentliga. Idag är därför GSM 1800 mestadels ett sätt för operatörerna att bygga ut kapaciteten i näten Sund konkurrens på framtidens mobiltelefonmarknad, PTS, Den svenska marknaden för telekommunikation 1998, Öhrlings Price WaterhouseCoopers, Den svenska marknaden för telekommunikation 1998, Öhrlings Price WaterhouseCoppers, Kartläggning av tele- och IT-infrastrukturen, Öhrlings Price WaterhouseCoppers, Den svenska marknaden för telekommunikation 1998, Öhrlings Price WaterhouseCoppers,

20 3.1.4 Mobiloperatörernas marknadsandelar Den mobila marknaden i Sverige har haft en snabb utveckling och den har fortfarande en hög tillväxt internationellt sett 21. Ett mått på hur ett land står sig i förhållande till ett annat är att ställa antalet abonnemang i förhållande till antalet innevånare i landet, detta kallas penetrationsgrad. I Sverige låg penetrationsgraden på 57 % (inkl. kontantkort) i slutet av 1999 vilket placerar Sverige högt på listan bland de mobiltätaste länderna, globalt sett. Denna siffra är dock lite missvisande då privatpersoner kan ha flera abonnemang. Det är inte ovanligt att en användare har ett kontantkort och sedan även skaffar sig ett vanligt abonnemang. En mer rimlig siffra med hänsyn till ovanstående är enligt PTS att penetrationsgraden kanske ligger närmare 50 %. Detta är ändå en hög siffra om man jämför med andra länders penetrationsgrad. 22 Denna penetration betyder att vi i Sverige har en väldigt stor andel av befolkningen som idag har ett mobilabonnemang. Sverige har idag ca 5,7 miljoner abonnenter (juni 2000) och dessa förväntas öka då marknaden för mobila tjänster och mobila produkter är i en fas där användaren kommer att få se helt nya produkter och tjänster inom kort. 23 Antalet abonnenter Av dessa 5,7 miljoner abonnenter så tillhör ca 72 % den privata marknaden och resterande ligger under företagsmarknaden och vi kan se att GSM är det nät som används mest. Abonnemangsformen kontantkort blir allt vanligare bland användarna på marknaden, idag står de för ca 41 % av alla abonnemang (se figur 3.3). System Privat Företag Totalt GSM (inkl. kontantkort) NMT NMT Totalt antal abonnenter Varav kontantkort Figur 3.3: Antalet abonnenter för mobil telefoni (juni 2000) Fördelning mellan operatörer De tre mobiloperatörernas utveckling avseende antalet mobilabonnemang har gått stadigt uppåt, under perioden 1994 och fram till första halvåret 1999 har antalet abonnemang ökat med över 200 % 25. En av orsakerna till den positiva var lanseringen av kontantkorten som skedde under Fördelningen av abonnemangen ser ut enligt figur 3.4 nedan. 21 Sund konkurrens på framtidens mobiltelefonmarknad, PTS, Svensk telemarknad 1999, PTS, Svensk telemarknad första halvåret 2000, PTS, Svensk telemarknad första halvåret 2000, PTS 25 Sund konkurrens på framtidens mobiltelefonmarknad, PTS, oktober

21 Antal abonnemang Figur 3.4: Andelar av antalet abonnemang, NMT och GSM, för mobila teletjänster Telia hade, om GSM och NMT tas med, vid årsskiftet 1999/2000 ca 2,6 miljoner mobilabonnemang, vilket gör dem till den största operatören på marknaden med en andel på ca 51,5 %. Detta är dock en minskning sedan 1998 då Telia hade en marknadsandel på motsvarande 53 %. Comviq är den näst största operatören med sina 1,6 miljoner abonnemang som man hade vid årsskiftet 1999/2000. Deras marknadsandel ökade med en procent från 1998/1999 till att året därpå inneha marknadsandelar på 32 %. Europolitan hade vid slutet av 1999 ca 0.8 miljoner abonnemang, vilket motsvarar ca 16,5 % av marknaden. 27 Abonnemang inom NMT är den enda andelen som minskar, detta har sin naturliga förklaring i att Telia som är ägaren av NMT-nätet lägger ner verksamheten inom NMT i år. Alla dessa abonnenter som berörs utlovas att fritt få byta abonnemanget till ett nytt i antingen GSM-nätet eller NMT Nya aktörer som erbjuder mobila tjänster Förutom dessa tre operatörer så finns det en möjlighet för aktörer som inte har något eget tillstånd för nät att kunna erbjuda mobila teletjänster. En ändring har skett i telelagen (1993:597) under år 2000 som säger att operatörer som innehar ett tillstånd för nät ska tillgodose och erbjuda nätkapacitet om en begäran finns från andra aktörer som inte har ett eget nät. Dock gäller denna skyldighet endast i mån av ledig nätkapacitet, vilket det med all säkerhet kan uppstå tvister om. Denna upplåtelse skall ske på marknadsmässiga villkor för båda parter och ska i slutändan leda till att marknaden för mobila tjänster får sådan effekt att slutanvändaren gynnas. Dessa aktörer skall också anmäla sig till PTS kring den verksamhet och omfattning man har tänkt satsa på. 26 Svensk telemarknad 1999, PTS 27 Svensk telemarknad 1999, PTS

22 Service Providers Aktörer som avser att satsa i en större skala och som skriver avtal med en befintlig operatör om att nyttja deras nät för att tillhandahålla mobila teletjänster brukar benämnas Service Providers. På den svenska marknaden är det tre aktörer som idag kan kalla sig Service Providers: Tele1 Europe Sense Dial n Smile (tidigare Telerian) Tele1 Europe och Sense nyttjar båda Telias GSM-nät för sina tjänster medan Dial n Smile har skrivit ett avtal med Tele2/Netcom om att nyttja deras nät. Dessa aktörer ska försöka konkurra med befintliga operatörer om att tillhandahålla prisvärda mobila teletjänster på en marknad där allt fler aktörer vill in och slåss om marknadsandelarna och slutkundsrelationen. Motiven som de ser är många, ett tecken på marknaden är att kunderna (speciellt företagskunder) ska kunna köpa telefonitjänster oberoende om det är fast eller mobilt. Företagen ser fördelar med att ha en och samma operatör och då är en paketlösning attraktiv och det är detta som de nya aktörer erbjuda. En fast televerksamhet finns ofta redan och nu kan man expandera denna mot att även gälla mobila tjänster 29. Sense hade det tredje kvartalet i år ca mobilkunder på den nordiska marknaden, varav ca av dessa finns på den norska marknaden Andra konkurrerande system på marknaden I världen finns det idag ett stort antal olika system för mobil kommunikation, både analoga och digitala. I Europa och i delar av Asien är GSM 900 och GSM 1800 de mest dominerande digitala systemen medan i Nordamerika används GSM1900. Ett annat digitalt nät som används i USA är D-AMPS (även benämnt IS-136) som liksom GSM bygger på tekniken TDMA, (Time Division Multiple Access). Dock är det i huvudsak det analoga systemet AMPS som används i Nordamerika och systemet bygger på tekniken FDMA (Frequence Division Multiple Access). NMT är också uppbyggt kring tekniken FDMA. I Japan används ett system som kallas PDC Utvecklingen av infrastrukturen - 2G Den mobila utvecklingen har gått med en rasande fart, idag är mobiltelefoner en självklarhet för många, framförallt i de nordiska länderna där penetrationen är hög. Övriga världen antas ha en likvärdig utvecklingsfas 32. Den mobila användningen har huvudsakligen varit tal men allt mer avancerade typer av mobila tjänster dyker upp på marknaden och behovet av högre överföringshastigheter i de mobila näten växer. 29 Svensk telemarknad 1999, PTS Tidningen Kontakten, Ericsson, Nummer Mobile Commerce:Strategies for the new business paradigm, R Attwood, S Duncan, Financial Times,

23 Data- och faxtjänster i de mobila näten har kunnat utnyttjats sedan länge. Denna del stod för ca 4 % av trafiken i näten under och antas öka i omfattning. En begränsning som finns i dagens nät för dessa typer av tjänster är överföringshastigheten. GSM-näten klarar idag av 9,6 kbps och i vissa fall även 14,4 kbps (se kap 3.2.1). Dessa hastigheter klarar av att skicka och ta emot enkla textbaserade dokument och data, och andra liknande tjänster på ett acceptabelt sätt. GSM-nät som är uppbyggda och optimerade för att bära kretskopplade röstsamtal är i regel mindre effektiva när det gäller att etablera och förmedla dataöverföringar 34. Idag sker en utveckling av GSM-baserat nät så allt högre överföringshastigheter kan erbjudas till slutanvändaren som vill kunna utföra allt mer krävande tjänster. Ett exempel är företag som vill skicka och hämta information över mobila kanaler så som de idag gör via fast uppkoppling på Internet. Detta är en av flera förändringar som den mobila infrastrukturen kommer att genomgå framöver (se figur 3.5). Den största förändringen tros komma med införandet av GPRS (se kap 3.2.2), vilket kommer möjliggöra helt andra typer av tjänster och helt förändra användandet av den mobila kanalen Ytterligare en teknikutveckling som kommer framöver är EDGE (se kap 3.2.3). Ett GSM-nät är uppdelat i celler, där en cell är området som stöds av en radiobaserad basstation. Varje cell är i sin tur uppdelad i ett antal radiokanaler som nyttjar ett specifikt frekvensband. Dessa radiokanaler delas sen in i åtta tidsluckor och varje samtal i GSM-nätet allokerar sedan en tidslucka i en radiokanal. När en cell automatiskt lämnar över till en annan cell kallas det handover. Figur 3.5: GSM och dess utveckling mot tredje generationens system Sund konkurrens på framtidens mobiltelefonmarknad, PTS, oktober Intervju med Magnus Frodig, Ericsson Radio Access AB 35 Intervju med Magnus Frodig, Ericsson Radio Access AB 36 Intervju med Per Vollmer, Site Manager, Nokia Radio Access Systems 37 Mobil IP, Ovum Ltd, Februari