Badrumssyndromet En förstudie om förutsättningar för bra badrum för äldre och god arbetsmiljö för vård- och omsorgspersonal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Badrumssyndromet En förstudie om förutsättningar för bra badrum för äldre och god arbetsmiljö för vård- och omsorgspersonal"

Transkript

1 Arkus Rapport #1 / 2014 Badrumssyndromet En förstudie om förutsättningar för bra badrum för äldre och god arbetsmiljö för vård- och omsorgspersonal

2 2 Lisa Daram Per Lilliehorn Författarna, Arkus och Hjälpmedelsinstitutet Förstudien är genomförd av Arkus, Författare: Färdigställandedatum: Maj 2013, Omarbetad i augusti 2014 Arkus är en stiftelse för praktiknära forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad. Verksamheten startade 1986 av föregångarna till det som i dag är Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik&Designföretagen. Sedan dess har ett hundratal titlar producerats. I dagsläget står 45 medlemsföretag för den huvudsakliga finansieringen. För information och beställning av Arkus skrifter se

3 3 Badrumssyndromet En förstudie om förutsättningar för bra badrum för äldre och god arbetsmiljö för vård- och omsorgspersonal

4 4 BADRUMSSYNDROMET Hjälpmedelsinstitutets förord Badrummet kommer att spela en allt viktigare roll i takt med att antalet äldre ökar och framförallt då äldre förväntas bo kvar i sin bostad längre kanske hela livet. Denna rapport handlar primärt om badrum i särskilt boende. Utformning av badrum / hygienrum i vanliga bostäder kommer i framtiden att ställa ökade krav på samordning mellan olika myndigheters ansvarsområden; bostadens tillgänglighet och utformning liksom vård-och omsorgspersonals krav på en god arbetsmiljö. Hjälpmedelsinstitutet har genom sina olika regeringsuppdrag finansierat denna rapport, samt några praktiska studier om hur ett badrum bör utformas för att passa dagens äldre utifrån nya rön om design, äldres och personals ergonomi och inte minst nya tekniska lösningar. Vår förhoppning är att vi genom dessa rapporter kan bidra till ökad livskvalitet för äldre, bättre arbetsvillkor för berörda personalgrupper och lägre kostnader för samhället, främst landets kommuner. Maj 2013 Tomas Lagerwall Samordnare regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar Läs mer om Arkus på

5 5 BADRUMSSYNDROMET Arkus förord I anslutning till regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar har Hjälpmedelsinstitutet givit Stiftelsen Arkus, verksam inom forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad, ett riktat uppdrag avseende badrum i särskilt boende. Rapporten håller fokus på särskilt boende men vi diskuterar även en del frågeställningar som berör senior-, trygghetsboende och vård i ordinära bostäder. Rapporten är en förstudie med syftet att göra en lägesbeskrivning avseende regelverket för utformning av badrum vilka regler som finns, hur de tillämpas, samt vilka konsekvenser regler och tillämpning av regler får vid ny- och ombyggnad av olika typer av bostäder för äldre personer. I uppdraget ingår också att skissera en fortsättning för arbetet kring formulering och samordning av hantering av krav på mått och funktioner för badrum. Detta för att underlätta byggandet av bra och tillgängliga badrum som möter behov hos såväl de boende som hos vård- och omsorgspersonalen. Rapporten har utarbetats av arkitekterna Per Lilliehorn, Lilliehorn Konsult AB och Lisa Daram på Stiftelsen Arkus. Kontakter har tagits med Arbetsmiljöverket, Boverket och Socialstyrelsen, branschorganisationer, byggherrar, projektörer och tillgänglighetskonsulter. Myndigheterna har efter rapportens färdigställande kommit med värdefulla kommentarer, kompletteringar och tillrättalägganden. Dessa synpunkter har i allt väsentligt arbetats in i rapporten. Jan Paulsson, tillgänglighetskonsult, har under arbetet med rapporten varit Hjälpmedelsinstitutets kontaktperson och ett utmärkt stöd för författarna. Arbetet med rapporten påbörjades 2012 och avslutades i huvudsak Därefter har mindre uppdateringar gjorts och dispositionen har omarbetats. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet avvecklades Delar av verksamheten har övergått till Myndigheten för delaktighet. Stockholm, september 2014 Lisa Daram Per Lilliehorn

6 6 BADRUMSSYNDROMET Innehåll Sammanfattning... 8 Om rapporten Bakgrund Uppdraget Utgångspunkter Avgränsning Målgrupp Metod Disposition Begrepp för boendeformer Övriga begrepp och förkortningar Äldres boende och badrum ett samhällsperspektiv Ett växande antal äldre och äldre äldre Kvarboende är huvudalternativet Badrummet en särskild plats i bostaden Utveckling av hjälpmedel Regelverk, måttkrav och ekonomi Myndigheter, lagar och regler Socialstyrelsens ansvarsområde Socialtjänstlagen Lagen om stöd och service till funktionshindrade Hälso- och sjukvårdslagen IVO ny myndighet för tillsyn inom vård och omsorg Arbetsmiljöverkets ansvarsområde Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagstiftningens måttkrav Boverkets ansvarsområde Plan- och bygglagstiftningen Boverkets Byggregler ( BBR ) BBR och tillgänglighet med mera Korttidsboende Trygghetsbostäder och seniorbostäder Krav på byggnadskonstruktioner Bostadsanpassningsbidrag med mera Bostadsanpassning för en miljard om året Stöd till särskilda boenden och trygghetsbostäder... 43

7 7 BADRUMSSYNDROMET Mått hjälpande eller stjälpande? En utvecklad verifieringsmodell Hanteringen av funktionskraven Aktörernas syn på måttkraven Socialstyrelsen Arbetsmiljöverket Boverket Fastighetsägare och verksamhetsutövare Projektörernas synpunkter En tillgänglighetskonsults synpunkter De boendes synpunkter Byggnad, ekonomi och politik Vård- och fastighetsekonomiska perspektiv Inbyggda motsättningar i bostadspolitiken Hur skapa incitament? Vad säger fastighetsägarna? En diskussion om utveckling av badrum Badrum, byggande och samhället i stort Problemområden en översikt Framtidens äldreboende kommunerna äger problemet Behov av systemsyn Behov av uppdaterad kunskap och vägledningar Utvecklad samsyn mellan statliga aktörer Regelverk i kombination med bedömning på plats Behov av incitament för utveckling och innovationer Behov av en fastighetsekonomisk analys Förslag Till regeringskansliet Till ansvariga myndigheter Slutord Referenser... 75

8 8 BADRUMSSYNDROMET Sammanfattning Syftet med denna rapport/förstudie är att, på uppdrag av dåvarande Hjälpmedelsinstitutet, göra en lägesbeskrivning avseende regler för utformning av badrum, hur de tillämpas samt vilka konsekvenser regelverk och tillämpning får vid nyoch ombyggnad av bostäder för äldre personer. I uppdraget har också ingått en skissering av hur arbetet kring samordning av krav på mått och funktioner för badrum bör bedrivas framledes. Bakgrunden till rapporten är att det pågår en bitvis infekterad debatt om vilka måttkrav som ska gälla för badrum i olika former av bostäder för äldre. Enligt Arbetsmiljöverket är tunga förflyttningar i vården en prioriterad fråga eftersom antalet arbetsskador är stort, särskilt bland vårdbiträden, undersköterskor och personliga assistenter. Även unga arbetstagare drabbas i hög utsträckning. Samtidigt måste målet för vården vara personen som bor och dennes behov. Styrning av verksamheter och arbetssätt behöver utvecklas för att eventuella krockar mellan behov hos de som bor och hos vårdpersonal ska kunna undvikas. I detta sammanhang spelar hanteringen av ekonom i- ska faktorer en avgörande roll. All utveckling av området på nationell nivå behöver omfatta dessa, med hög grad av pragmatik. En viktig utgångspunkt vid skrivandet har varit att Sverige står i likhet med många andra länder står inför faktumet att andelen äldre personer i befolkningen ökar snabbt, samtidigt som antalet vårdplatser i särskilt boende minskar. Detta lägger ett extra tryck på kommuner som ska stå för tillgänglighet, vård och omsorg i befintlig bebyggelse. En utmaning för kommunerna är att göra det möjligt att bo kvar i sin egen ordinarie bostad, så länge som det är möjligt och önskvärt för personen som bor. I rapporten utgår vi från lagrum som inverkar på bostäder för äldre; socialtjänstlagen, arbetsmiljölag samt lagrum och regelverk för byggnader plan och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR). Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Boverket spelar centrala roller för området, liksom aktörer som i sina verksamheter har att tillämpa lagar och regler; kommunledningar, förvaltningsenheter, verksamhets utövare, konsulter och leverantörer. Myndigheterna har läst och kommit med synpunkter. Intervjuer med aktörer utgör underlag till delar av rapporten.

9 9 BADRUMSSYNDROMET Rapportens avslutas med en sammanfattande diskussion samt en listning över några identifierade problem- eller frågeområden; Framtidens äldreboende kommunerna äger frågan Behov av systemsyn Behov av uppdaterad kunskap och vägledningar Utvecklad samsyn mellan statliga aktörer Behov av incitament för utveckling och innovationer Behov av fastighetsekonomisk analys Slutligen följer förslag riktade till regeringskansliet och ansvariga myndigheter om hur man bör gå vidare i arbetet med dessa frågor. Vi trycker starkt på vad vi menar bör vara utgångspunkten för allt arbete som rör äldre den nationella värdegrunden för äldreomsorgen som riksdagen beslutat om. Som grund för våra förslag pekar vi på en rad aktuella behov, bland annat av reformerade syn- och arbetssätt och uppdatering av kunskap. Vidare tar vi fasta på det uppdrag som regeringen givit till Socialstyrelsen att i samverkan med Arbetsmiljöverket och Boverket utveckla en samsyn kring äldres bostäder. Uppdraget resulterade i rapporten Bostad i särskilt boende är den enskildes hem (2011). I rapporten föreslår myndigheterna att regeringen formulerar ett nytt uppdrag som skulle omfatta att ta fram en vägledning för fortsatt arbete kring frågor om äldres bostäder. I arbetet med denna rapport har vi fått god inblick i frågans komplexitet och behovet av förbättrade arbetssätt och vi stödjer detta förslag till fullo.

10 10 BADRUMSSYNDROMET Om rapporten Bakgrund Vissa platser i hemmet, till exempel sov- och badrum, ställer särskilt höga krav på säkerhet, trygghet, trivsel och värdig het. Här ska man sköta på- och avklädning och personlig hygien sysslor som äldre personer kan behöva hjälp och stöd med. Personen som bor ska, ofta tillsammans med vård personal, klara av och känna sig bekväm i en känslig situation. Det fysiska rummets utformning spelar stor roll för hur denna situation fungerar och upplevs. För personalen innebär detta dagligen återkommande obekväma arbets ställ ning ar och tunga förflyttningar under ett yrkesliv inom äldre omsorgen. I ordinarie bostäder är badrummet ofta trångt. I bostäder för äldre personer, där badrummets storlek enbart utgår från ergonomiska arbetsmarknadskrav, kan det istället vara för stort för att den som bor ska garanteras säkerhet och känna sig trygg. Sammantaget gör de många olika behoven äldres badrum till en plats där social lagstiftningens värdegrund, arbetsmiljöregler och regler för byggnader möts och till och med krockar i särskilt konkret mening. Utgångspunkten för uppdraget bakom denna rapport är att det pågår en debatt om vilka måttkrav som ska gälla för badrum inom olika former av äldre personers boende. Det råder uppenbara målkonflikter mellan behov och önskemål hos de boende, arbetsmiljökrav, krav som ställs i samband med ny- och ombyggnad och fastighetsägarnas, respektive verksamhetsutövarnas krav på kostnadseffektivitet. De statliga myndigheter som på olika sätt har ansvar för äldres bostäder är Boverket, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. Socialstyrelsen gav, i samarbete med Arbetsmiljöverket och Boverket, på uppdrag av regeringen år 2011 ut rapporten / för studien Bostad i särskilt boende är den enskildes hem. Syftet med rapporten var att lägga grunden för en samsyn beträffande den enskildes hem i särskilt boende, synen på arbetsmiljön och de krav som måste ställas på byggnaderna. En sådan samsyn är ett betyd elsefullt steg på vägen mot högre grad av samverkan inom ett komplext område som omfattar olika typer av regelverk, finans i eringsstöd och myndighetstillsyn. I rapporten föreslås

11 11 BADRUMSSYNDROMET att rege ringen ger i uppdrag åt Socialstyrelsen, Arbets miljöverket, Bo verket, och Hjälpmedelsinstitutet att ta fram en vägledning för fortsatt arbete kring frågor om bostadsutformning för äldre personer. Vi ställer oss bakom slutsatsen att en vägledning behövs. Vi har dessutom några synpunkter som vi gärna vill tillföra processen, som i grunden handlar om allmänna förhållningssätt, synsätt och arbetsmetoder för planerings-, arbets- och tillsynsprocesser som rör fysisk miljö. Vi återkommer till resonemang om detta längre fram i rapporten. Uppdraget Uppdraget från Hjälpmedelsinstitutet till Arkus, gällande badrum i äldre personers bostäder, omfattar primärt särskilt boende / vård- och omsorgsboende. Vi har hållit oss till frågan som ställts, men eftersom badrumsfrågan kommer att bli än mer komplex när kvarboende blir normen, kommer vi även att beröra olika problem som uppstår vid kvarboende. Uppdraget har bestått av två delar: 1. Att ta fram en översiktlig lägesbeskrivning avseende situationen för äldre personers bostäder som inkluderar följande frågeområden: Myndigheternas regler och föreskrifter Något om vad dessa regler innebär i praktiken, vid planering av nya bostäder eller vid ombyggnad Ansvariga aktörers uppfattning om situationen. Dessa är: Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Boverket och andra myndigheter, byggherrar och fastighetsägare, arkitekter, fastighetsförvaltare, kommuner samt företag inom vårdoch omsorgssektorn Utveckling / innovationer inom området inredning och teknisk utrustning i badrum Huruvida det går att bedöma den nuvarande situationen i ett samhällsekonomiskt perspektiv 2. Att presentera ett avsnitt som inriktar sig på att definiera frågeställningar som behöver bearbetas för att komma framåt i arbetet mot ett gemensamt syn- och arbetssätt. Målet är att både boendes och arbetstagares behov ska beaktas. Detta ska ske med god förmåga att tolka byggnadsregler samt

12 12 BADRUMSSYNDROMET klok och långsiktigt inriktad resurshushållning. Frågor vi resonerar kring i samband med detta är: Hur skulle en fortsatt process kunna utformas? Vilka aktörer ska delta i en sådan process? Utgångspunkter I rapporten har vi valt att ta stöd i några dokument som dels berör situationen för boende och arbetstagare, dels behandlar ekonomiska aspekter och de regelverk som byggande och byggnader har att underkasta sig. Formuleringar som uttrycker stöd för dessa utgångspunkter återfinns bland annat i riksdagens beslut om en nationell värdegrund för äldre omsorgen. Denna gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen, 2001:453, Kap 5 Särskilda bestämmelser för olika grupper / Äldre människor, 4 : Alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Bostad i särskilt boende är den enskildes hem; Social styrelsens rapport ( ), framtagen i samråd med Arbetsmiljö - verket och Boverket. Arbetsmiljölagen AML ( SFS 1977: 1160 ), innehållande krav på att alla ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Särskilda dokument inom arbetsmiljöområdet, förutom AML: Omvårdnadsarbete i enskilt hem, ( AFS 1990:18 ) Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi ( AFS 2012:2 ) Arbetsanpassning och rehabilitering ( AFS 1994:01 ) Hemtjänst och personlig assistans i bra arbetsmiljö ( ADI 589 En broschyr från Arbetsmiljöverket ) PBL ( 2010: 900 ) och PBF ( 2011: 338 ) Plan- och bygglagstiftningen med tillhörande föreskrifter Boverkets regelsamling för byggande 2012 ( BBR 19 ) Den svenska standarden SS Boverket hänvisar i ett allmänt råd till denna standard.

13 13 BADRUMSSYNDROMET Avgränsning Rapporten fokuserar på hantering av mått- och funktionskraven i badrum med hänsyn till värdegrund, arbetsmiljö- och byggregler. I uppdraget ingår till exempel inte att: Närmare studera andra aspekter på bostäder där äldre personer bor Utarbeta förslag till färdiga lösningar, vare sig det gäller mått eller regelverk Granska andra aspekter, till exempel organisationsfrågor, som kan ha betydelse för arbetet i badrum Strikt hålla sig inom ramarna för myndigheternas reglerings - brev, eller instruktioner Målgrupp Utredningen är utförd på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet och riktar sig i första hand till de berörda statliga myndigheterna Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Boverket, samt till dessa myndigheters huvudmän inom regeringskansliet Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. Sekundära grupper som med intressen i det område som rapporten behandlar är kommunal förvaltning och strategi / utvecklingsenheter, samt leverantörer inom samhällsbyggnadssektorn. Metod Rapporten baseras i huvudsak på studier av litteratur och regelverk, intervjuer och korrespondens med berörda parter i diskussionen. ( myndigheter, byggherrar, projektörer och tillgänglighetskonsulter ) samt information från webbsidor hos berörda myndigheter och konsulter. Disposition Del 1 Om rapporten beskriver rapporten: Bakgrund, grundläggande utgångspunkter, målgrupp, metod, disposition, begrepp med mera. Här finns också en översikt i tabellformat över boendeformer för äldre personer. Tabellen är hämtad från boken Femti funderingar om äldres boende av Johanna Holm Bodin [18]. Del 2 Äldres boende och badrum i ett samhällsperspektiv innehåller en diskussion om bostäder för äldre idag. Badrum presenteras som en särskilt viktig plats i hemmet i första hand för boende, men också i ett samhällsperspektiv, eftersom det är just i badrummet som behov hos boende och personal inom vård och omsorg kan krocka på ett olyckligt sätt som får allvarliga

14 14 BADRUMSSYNDROMET konsekvenser både för individer och samhälle. Några grundläggande aspekter på frågan om badrum i särskilt boende tas upp: säkerhet, trygghet, trivsel och värdighet för boende och arbetstagare, ekonomiska aspekter samt mått- och funktionskrav. Del 3 Regelverk, måttkrav och ekonomi innehåller redogörelser för lagar, regler och myndigheter som har ett ansvar inom området. Därpå följer ett kapitel om mått och funktionskrav fördelar, nackdelar och reflexioner kring ett kombinerat förfarande. Kapitlet innehåller även aktörers syn på tillämpning av mått. Avsnittet av avslutas med ett kapitel om byggnad, ekonomi och politik. Här presenteras skilda perspektiv vårdekonomiskt och fastighetsekonomiskt. Del 4 En diskussion om utveckling av badrum inleds med en diskussion om utveckling av byggandet i stort, sett ur ett behovsdrivet perspektiv, med fokus på stuprör inom olika sfärer. Både inom politiken, FoU och näringslivet finns bromsande faktorer. Kapitlet avslutas med en översikt av problemområden som vi menar behöver belysas och analyseras i syfte att komma bort från den typen av låsningar och konflikter som uppstår idag. Del 5 Förslag. Den sista delen innehåller förslag till initiativ och riktar sig till Regeringskansliet samt till, för området, berörda myndigheter: Arbetsmiljöverket, Boverket och Social styrelsen. Rapporten avslutas med en referenslista / källförteckning. Begrepp för boendeformer Begrepp märkta med stjärna ( * ) i förteckningen nedan, har hämtats från Socialstyrelsens rapport i samverkan med Arbetsmiljöverket och Boverket från 2011 Bostad i särskilt boende är den enskildes hem [29]. Ordinärt boende En bostad som finns tillgänglig på bostadsmarknaden och som i normalfallet inte byggts med särskild hänsyn till äldre personers behov. Kan uppvisa olika grad av tillgänglighet till exempel beroende på när huset är uppfört. Seniorboende Seniorboende är ett begrepp som funnits sedan 1980-talet. Begreppet är inte entydigt. Seniorboende finns som bostadsrätt, hyresrätt och kooperativ hyresrätt och brukar ha en undre

15 15 BADRUMSSYNDROMET ålders gräns, från 55 år och uppåt. Seniorboenden har ofta god tillgänglighet enligt dagens krav, såväl i de gemensamma utrymmena som i den enskilda lägenheten. Badrummet brukar vara utformat med utgångspunkt i gällande lagstiftning men är oftast inte anpassat för personer med stora behov av vård och omsorg. Trygghetsboende Begreppet lanserades av Äldreboendedelegationen i utredningen Bo bra hela livet ( SOU 2008:113 ). Trygghetsbostäder ska, för att kunna få bidrag, uppfylla särskilda kriterier [2]. De måste vara fullt ut tillgängliga, måttstandarden inne i lägenheterna ska uppnå höjd nivå enligt SS Bostäderna ska erbjudas personer från 70 år och uppåt. Det ska finnas ett gemensamt utrymme för de boende där till exempel måltider kan ätas gemensamt och personal ska finns tillgänglig dagligen. För trygghetsboende kan särskilda investeringsbidrag utgå. Vård- och omsorgsboende Även detta begrepp användes av Äldreboendedelegationen. I dagens lagstiftning används dock begreppet särskilt boende för äldre, se nedan. Särskilt boende för äldre* Boendeformer för äldre enligt 5 kap. 5 SoL. Begreppet förkortas i denna rapport särskilt boende. För att få flytta till en bostad i särskilt boende krävs en bistånds bedömning av kommunen. Det blir aktuellt först när det inte längre fungerar att bo kvar hemma med stöd av hemtjänst. I det särskilda boendet bor man med eget kontrakt i en fullvärdig bostad. Tanken är att det ska vara ett permanent boende. Bostad med särskild service för personer med funktionshinder* Boendeformer för personer med funktionsnedsättning enligt 5 kap. 7 SoL samt 9 9 LSS. Särskilda boendeformer* Ett samlande begrepp för särskilt boende och bostäder med särskild service. I sin bok Femti funderingar om äldres boende [18] gör Johanna Holm Bodin en klargörande sammanställning av en del av de begrepp som används i denna skrift och allmänt i diskussionen om boende för äldre. Vi återger tabellen här:

16 16 BADRUMSSYNDROMET Ordinärt boende Seniorboende Trygghetsboende Vård- och omsorgsboende x Äganderätt x x x Bostadsrätt x x x Kooperativ hyresrätt x x x x Hyresrätt x x Statliga investeringsbidrag ( x ) x x x Tillgänglighet enligt dagens regler ( x ) x Utökad tillgänglighet och hänsyn till arbetsmiljö för hjälpare ( x ) x x Gemensamma utrymmen x x x Behovsbedömd kommunal hemtjänst x x x x x Behovsbedömt erbjudande från kommunen, kan drivas av entreprenör Servicepaket kopplat till boende kan finnas Personal kopplad till boendet ska finnas dagtid Vård- och omsorgspersonal dygnet runt Kommunal skyldighet x x x x Kan erbjudas av kommunen x x x x1 Kan erbjudas av marknaden x x Lägsta ålder 70 Lägsta ålder från 55 och uppåt, varierar Övriga begrepp och förkortningar Funktionsnedsättning* Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga hos individen. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur [31]. Funktionshinder* Den begränsning, i relation till omgivningen, som en funktionsnedsättning innebär för en person. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Begreppet behandlar här framförallt bristande tillgänglighet i den fysiska miljön [31].

17 17 BADRUMSSYNDROMET Äldre äldre I denna rapport används begreppet äldre äldre. Begreppet motsvarar ett annat begrepp den fjärde åldern som ofta används inom forskningen och som ger en mer nyanserad bild av de människor som erhåller äldreomsorg. Den fjärde åldern står för den sista delen av livet ofta karaktäriserad av sjuklighet och nedsatt fysisk och / eller psykisk funktionsförmåga. Badrum Vi har valt att använda oss av det vardagliga språkbruket badrum i denna rapport, eftersom diskussionen i stor utsträckning handlar om krav på badrum i den boendes ordinarie hem. Badrum får också, i det här fallet, beteckna hygienrum i särskilt boende. Säkerhet, trygghet, trivsel och värdighet I rapporten använder vi frekvent dessa begrepp av det skälet att de representerar förutsättningar och upplevelser av bostaden hos personen som bor. Idag kommer dessa aspekter ofta i skymundan eller tappas bort helt. I kapitel 4 beskriver vi vad vi menar med begreppen. Vi Begreppet vi syftar i denna rapport i normalfallet på oss som författare. Förkortningar i rapporten SoL Socialtjänstlagen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade PBL Plan- och bygglagen PBF Plan- och Byggförordningen BBR Boverkets Byggregler BVL Byggnadsverkslagen ( ingår numera i PBL / PBF ) AML Arbetsmiljölagen AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling SKL Sveriges Kommuner och Landsting EKS Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder ( eurokoder ) IVO Inspektionen för vård och omsorg, ny myndighet som bildades den 1 juni 2013.

18 18 BADRUMSSYNDROMET Äldres boende och badrum ett samhällsperspektiv Ett växande antal äldre och äldre äldre Antalet äldre personer i Sverige och hela den industrialiserade världen växer snabbt. I Sverige finns idag cirka 1, 8 miljoner människor som är 65 år eller äldre. Det antalet kommer fram till 2030 att öka till 2, 6 miljoner. I Johanna Holm Bodins bok Femti funderingar om äldres boende presenteras siffror från SCB som anger att antalet människor som är 75 år eller äldre kommer att växa från 8,6 procent av befolkningen år 2010 till 12,1 procent av befolkningen år Räknat som antal individer innebär det en ökning från ca till personer, eller drygt 50 procent. Hela befolkningen antas under samma period öka med ca personer. Många av dessa personer, äldre än 75 år, kommer att behöva plats i någon form av särskilt boende [18]. Rapporten Bostad i särskilt boende är den enskildes hem visar på en komplex problembild [29]. I och med äldre-reformen 1992 avskaffades de så kallade ålderdomshemmen. Rapporten visar att personer hade sin bostad i särskilt boende den 31 december Här rör det sig om äldre personer med vård- och omsorgsbehov som beviljats bistånd från kommunen i form av särskilt boende. Detta innebar en minskning med omkring personer sedan år Under samma period ökade antalet personer som passerat 65 år med i storleksordningen personer. Personer som fyllt 65 år och som uppnått pensionsåldern benämns inom socialtjänsten som äldre personer. Det är en grov indelning, endast baserad på kronologisk ålder. Gruppen äldre personer inrymmer lika stora variationer som befolkningen i övrigt. Den fjärde åldern, eller äldre äldre, betecknar den sista delen av livet, som ofta karaktäriseras av sjuklighet och nedsatt fysisk och / eller psykisk funktionsförmåga ( SOU 2007:103 s. 77 ). De personer som har behov av särskilt boende för äldre tillhör vanligtvis den fjärde åldern och har till följd av en eller flera sjukdomstillstånd någon form av funktionsnedsättning. Ett problem är att olika människor har olika sorters funktionsnedsättningar och att en förändring av funktionen sällan inträffar på ett förutsägbart sätt. En stroke kan snabbt förvandla en individ från fullt frisk och rörlig till en människa med ett kvalificerat vård- och omsorgsbehov.

19 19 BADRUMSSYNDROMET Omkring 50 procent av de som har sin bostad i ett särskilt boende i dag har någon form av demenssjukdom. Den tid som en äldre person bor i särskilt boende tenderar att bli allt kortare. De senaste uppgifterna pekar på att omsättningen ligger på cirka 40 procent under en niomånadersperiod. I en studie om äldre personers flyttningar har två huvudorsaker till att särskilt boende blir aktuellt identifierats. Det handlar om orienteringshandikapp och omvårdnadsbehov med korta kritiska intervall. Dessa faktorer förklarar 83 procent av alla flyttningar. Orienterings handikapp avser individens förmåga att orientera sig i förhållande till sin omgivning. Bakgrunden kan vara många olika sjukdomar och skador. Här handlar oförmågan till egen omvårdnad främst om oförmåga att förstå hur en aktivitet ska utföras. Omvårdnadsbehov med korta och kritiska intervall omfattar personer som behöver hjälp och tillsyn som uppstår med korta och oförutsägbara intervall. I denna grupp finns personer med somatiska sjukdomstillstånd och fysiska skador. Här handlar oförmågan till egen omvårdnad främst om att fysiskt inte kunna utföra aktiviteten [29]. Kvarboende är huvudalternativet Antalet platser i de särskilda boendeformerna har minskat efter år 2000 och uppgår 2012 i storleksordningen Vårdtyngden inom särskilt boende har ökat alltmer och den genomsnittliga boendetiden har minskat. Vi menar att särskilt boende, i praktiken, har kommit att bli en hållplats för livets slutskede. Kostnaderna för särskilt boende har även de minskat sedan 2003, men är trots detta betydande för kommunerna som bär huvuddelen av ansvaret. Samtidigt har antalet personer över 65 år, som redan nämnts, ökat med 12 procent och antalet personer över 80 år ökat med 4 procent. Ett stort problem är också att många av framtidens pensionärer kommer att vara fattigpensionärer 1. I skriften Femti tankar om äldres boende antas att år 2040 kan en så stor andel som 30 procent av de som är 85 år eller äldre, i storleksordningen personer, vara fattigpensionärer. Denna siffra kan jämföras med de ca 15 procent ( ca personer ) som beräknas för år En hög andel fattigpensionärer ökar kommunernas börda ytterligare [18]. Ordinärt boende är den vanligaste boendeformen för äldre personer och här ingår alla bostadstyper i det ordinarie beståndet. I takt med att antalet äldre ökar och platser i särskilt boende minskar blir kvarboende i ordinärt boende huvud- 1 Med fattig avses här hushåll med en disponibel inkomst som är mindre än hälften av medianinkomsten för den vuxna befolkningen.

20 20 BADRUMSSYNDROMET alternativet för en allt större del av den åldrande befolkningen i Sverige. Olika typer av seniorboenden och trygghetsboenden har vuxit fram sedan 1985 men utgör än så länge en blygsam andel av bostadsbeståndet. Den så kallade kvarboendeprincipen, att samhället ska möjliggöra för den enskilde att kunna bo kvar i sitt eget hem, har varit den officiella policyn i flera decennier. Äldre personers faktiska möjlighet att bo kvar påverkas av en mängd faktorer som hälsa, familjeförhållanden, ekonomi samt bostädernas tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. I rapporten Kvarboende eller flyttning på äldre dagar? [21] redovisas ett antal intressanta fakta om kvarboendet. Siffrorna avser läget år 2005 men är fortfarande relevanta för hur kvarboendet ser ut: Hälften av de som är 80 år eller äldre bor i bostäder med bristande tillgänglighet. Tillgång till hemtjänster kan underlätta för äldre personer att bo kvar i ordinärt boende. Andelen personer som berättigas stöd till hemtjänst har minskat under de senaste decennierna och hjälpen har koncentrerats till personer med stora hjälp behov. De som har mindre omfattande hjälpbehov får i större utsträckning förlita sig till hjälp från anhöriga eller köpa tjänster privat. Merparten av all vård och omsorg till äldre personer i eget boende ges av anhöriga, framför allt av make / maka eller vuxna barn. Stöd till de anhöriga kan underlätta kvarboende. De flesta kommuner erbjuder avlösning / avlastning i hemmet samt dagvård / dagverksamhet. Det stora flertalet av de som får bostadsanpassning är över 65 år. Vanligtvis avser anpassningen mindre åtgärder som justering av trösklar, anpassning av badrum, montering av ramper, anpassning av dörrar, installation av spisvakt / timer och montering av stödhandtag. De flesta som använder hjälpmedel är över 65 år. Antalet sålda rollatorer har fördubblats på femton år och det beräknas finnas ca rollatoranvändare. För att underlätta kvarboende och minska fallolyckor erbjuder vissa kommuner servicetjänster i hemmet, exempelvis för att byta glödlampor eller sätta upp gardiner. Kvarboendet är grunden för den vård- och omsorgsstrategi som samhället har valt. Av ovanstående siffror framgår att samhället, om livskvalitet och arbetsmiljöförhållanden sak beaktas, har ett

21 21 BADRUMSSYNDROMET omfattande förändrings- / förnyelsebehov i bostadsbeståndet framför sig. Badrummet en särskild plats i bostaden Som vi nämnt i förordet har vi har valt att kalla den här rapporten Badrumssyndromet dels för att frågan om badrum för äldre omfattar en rad aspekter; det gäller behov och beteendefrågor hos de som bor och för vårdpersonal, tekniska faktorer, byggproduktion liksom finansierings- och förvaltningsekonomi. Dels kan man säga att badrumsproblematiken och de svårigheter som uppstår vid utformning av badrum på många sätt är representativt för olika typer av låsningar som kan uppstå inom offentligt finansierat byggande i stort. Med modern terminologi lånad från socialplaneringsområdet kan badrum i bostäder för äldre personer kallas för a wicked problem det vill säga en typ av komplexa problem där flera delar motsäger varandra och där förutsättningar ständigt ändrar sig. Utmaningen för samhället och för näringslivet handlar till stor del om att skapa synsätt, regelverk, arbetssätt och styrningsmöjligheter som klarar just den här typen av problem. På SABO: s konferens om äldreboende [27] redogjorde Jenny Hjalmarsson, sjukgymnast och doktorand vid KTH, Centrum för hälsa och byggande, för situationer då riskerna för personal inom äldrevården är störst i badrum: När det gäller personer som går med eller utan rollator arbetar personalen framför samt vid sidan av toalettstolen. Arbetsställningen är mest extrem då personalen hjälper personen på och av med byxorna. Eftersom vårdtagaren har nedsatt balans finns risk för fall. Om hon eller han faller uppstår ett kritiskt moment när personalen agerar för att förhindra / minimera fallet. Hur förhindrar man fallen? Jo, man arbetar framifrån. Därför är det viktigt med yta framför toalettstolen. Det är också viktigt att minska tiden då patienten står upp i badrummet. Då är risken för skada som störst. Om vårdtagaren har rullstol och två personer assisterar, så brukar det vara så att en arbetar framifrån och den andra huvudsakligen från sidan. Den mest extrema arbetsställningen är momentet då personalen tar av benstöden från rullstolen. Belastningen är störst i början och slutet av förflyttningen mellan rullstol och toalettstol och

22 22 BADRUMSSYNDROMET tillbaka. För att minska risken bör rullstolen utformas med fokus på användbarhet både för brukare och assistent. Arbetsyta i bra arbetshöjd bör finnas för att placera produkter som tas bort från rullstolen. Om tunga förflyttningar görs bör utrymme finnas för förflyttningshjälpmedel. Återigen blir ytan framför toalettstolen viktig. Exemplet ovan illustrerar på ett tydligt sätt vad som sker när en person saknar förmåga att själv sköta sina toalettbesök. Teman som aktualiseras är säkerhet, trygghet, trivsel och värdighet för boende och arbetstagare. Dessa ord står både för faktiska och upplevda tillstånd. De överlappar varandra tills viss del, men betecknar också något eget. Ordens innebörd hänger direkt samman med ambitionerna i socialtjänstlagens värdegrund. Regler för bostadsbyggande och finansiering av bostadsbyggande och bostadsanpassning ska omfatta både de som bor och arbetstagare. Hänsyn behöver tas till snabba och långsamma förändringar av tillståndet för personen som bor. För arbetstagarens del måste hänsyn tas till att det handlar dels om påfrestande rörelser som kan ge upphov till direkt skada, samt förslitningsskador som följer på upprepningar av samma rörelser under längre tidsperioder. Paulsson / Husberger skriver i sin PM Äldreboendets utformning och kostnader [19] att Det finns [ ] goda skäl att satsa på hög kvalitet i byggnader och rum för att få lägre kostnader i verksamheten. Hög kvalitet kan t.ex. resultera i att äldre kan klara av dagliga aktiviteter på egen hand. Den kan underlätta vård- och omsorgsarbetet, ge minskad total arbetstid och mindre slitna ryggar. Hög kvalitet kan bidra till att anhöriga och vänner kan känna sig välkomna och göra det lättare att hjälpa till i vardagslivet i äldreboendet. Framförallt kan hög kvalitet bidra till de äldre boendes trivsel och välbefinnande, till deras upplevelse av hemkänsla och trygghet, social gemenskap och delaktighet, som inte omedelbart kan värdesättas i kronor och ören. Frågor som väcks i den enskildes perspektiv och i ett arbets tagarperspektiv är bland annat: Hur upplever den enskilde sitt badrum? Har badrummets storlek betydelse för säkerhet, och hur den enskilde upplever trygghet, trivsel och värdighet? Finns det, och går det i så fall att undvika, negativa upplevelser av institution? Hur kan

23 23 BADRUMSSYNDROMET badrummet inredas så att det är funktionellt och upplevs tryggt och trivsamt? Hur utvecklas förflyttningsutrustning så att de fyller sin funktion samtidigt som den upplevs bekväm och tilltalande? Kan badrummet tillvarata den enskildes egna styrkor och förmågor, samtidigt som det ger möjlighet att vid behov använda hjälpmedel och ge plats för att två personer bistår vid förflyttning? Det finns goda skäl att föra fördjupade diskussioner om badrummets storlek. Stora badrum ökar möjligheten att klara tunga förflyttningar med hjälp av olika tekniska hjälpmedel och dubbelbemanning. Men stora badrum kan också minska den enskildes möjlighet att klara sig själv. Man kanske inte når hyllor och skåp eller de stöd som finns i rummet. Rum med stora avstånd mellan exempelvis toalettstol, handfat, hyllor och förvaring kan leda fram till att man måste ha hjälp för att klara vardagen något som man kanske skulle klara sig utan om man kunde ta sig fram med hjälp av stöd. Vidare kan en toalettstol som placeras mitt i ett större rum göra att personen som bor känner sig oskyddad och exponerad på ett otrivsamt och ovärdigt sätt. Frågan om badrummens utformning diskuteras också i andra länder, bland annat våra nordiska grannländer. I en debattartikel i DN [13] refereras till motsvarande diskussion i Norge. I Norge pågår också en diskussion kring badrummets storlek. Helsedirektoratet, Norges motsvarighet till Socialstyrelsen, har i ett brev till det norska byggtekniska rådet ansett att kravet på badrummets storlek bör revideras och inte vara ett absolut krav. I vissa fall anser man att små badrum kan vara att föredra eftersom det då, både för boende och hemtjänstens medarbetare, finns väggar att lättare hålla sig i och luta sig mot. I ett stort badrum kan fallolyckor bli både vanligare och allvarligare. Norska Helsedirektoratet anser att det är viktigt att de äldres vilja att, så långt det är möjligt, klara sina egna toalettbestyr respekteras. Ett perspektiv som helt och hållet saknas i Sverige. Projektet Framtidens sjukhusbadrum är ett innovationsprojekt under 2011 / 2012 med stöd från Innovasjon Norge och Norges forskningsråd. Det är ett samarbete mellan Helse Bergen,

24 24 BADRUMSSYNDROMET Innovest AS och AS Bano. Syftet med projektet är att utveckla det framtida sjukhusbadrummet, där man tillvaratar såväl ergonomiska som, hälso- och hygienkrav i ett framtidsperspektiv. Så här skriver man i den preliminära projektrapporten ( texten är översatt från norska ): I allmänhet kan man dra slutsatsen att gamla badrum är för trånga, och att nya- eller ombyggda badrum som till exempel tidigare innehöll ett badkar som nu har avlägsnats, är för stora. Det är för stora avstånd, framförallt mellan toalett och handfat. Konsekvensen blir att patienterna blir mer beroende av vårdare än om de hade kunnat ta tag i ett handtag, oavsett var de rör sig i badrummet. Exempel från ett gammalt badrum: För att få mer utrymme att lägga ner saker, måste du sätta i en stol, och då det blir trångt. Trygghet är nära relaterat till möjligheterna att hålla sig fast med ett bra grepp - och att det är möjligt att röra sig mellan zonerna i badrummet utan att behöva sträcka sig längre än en vanlig armlängd när man flyttar från en plats till en annan. [6] Slutsatserna man kommit fram till ligger helt i linje med slutsatser vi också drar i den här rapporten nämligen att för stora badrum utan möjlighet för personen som bor att stödja sig är direkt dåliga dels handlar det om konsekvenser som följer på fall. Dels handlar det om upplevda känslor av otrygghet, utsatthet och misstrivsel. Frågan är om de upplevda känslorna inverkar på hälsotillstånd och i så fall på vilket sätt de gör det. Att vetenskapligt fånga eventuella samband härvidlag kräver ett vidgat synsätt på relationen känslor och upplevelser / reella konsekvenser och kostnader. Ett sådant synsätt är inte fullt ut vedertaget idag, vilket förmodligen bidrar till att kunskapen om eventuella samband är tunn. Nedan tar vi helt kort kring upp de öppna begreppen säkerhet, trygghet, trivsel och värdighet. Begreppen är delvis allmänmänskliga men skiljer sig också från individ till individ. Inte sällan används de som om de vore oproblematiska, men vi menar att det är viktigt att man löpande formulerar och konkretiserar deras innebörd och omsätter denna till fysisk form. På så sätt blir orden tydliga verktyg för vad man vill uppnå vid planering, projektering och upphandling. Säkerhet handlar om att möta en risk med någon typ av insats. Säkerhetsinsatser bör omfatta hantering av direkta risker och risker på längre sikt. Säkerhet tar sig inte sällan fysiska uttryck

25 25 BADRUMSSYNDROMET som kan ha en tydlig påverkan på såväl trygghet som trivsel. Hur paradoxalt det än låter kan säkerhetsarrangemang minska upplevelsen av trygghet. Trygghet kan sägas handla om att känna sig säker det vill säga att uppleva att man har kontroll över en situation och inte är utsatt för någon typ av fara som man inte själv kan bemästra eller negativ stress. Trivsel innebär en upplevelse av välbefinnande som i olika grader, för skilda individer och vid olika tillfällen, innehåller upplevelser av trygghet och av stimulans. När vi skriver den här rapporten har vi endast letat översiktligt efter forskning om trivsel och kommit fram till att här finns mer att göra i ett kunskapsperspektiv, som grund för formandet av bra miljöer. Värdighet är ett begrepp som inte sällan används som om det vore oproblematiskt, ofta i samband med tillgänglighet. Värdighet är också ett öppet begrepp som måste avpassas med utgångspunkt hos individen. Det en person upplever som värdigt i positiv mening kan av en annan person uppfattas som negativt och isolerande. I ett samhälle där arbete inom vård och omsorg innebär möten med personer med skilda levnadsvanor är det är viktigt att förstå vidden av ett begrepp som värdighet. Vi menar att innebörden i begreppen säkerhet, trygghet, trivsel och värdighet har stor betydelse för god vård och omsorg för äldre personer inte minst för den enskildes upplevelser i livets slutskede. Samtliga aspekter bör ligga till grund för samhällets engagemang både när det gäller utformning av särskilt boende och vid kvarboende i ordinarie boende. Vi menar vidare att samhället i det praktiska arbetet med boendemiljöer för äldre behöver skaffa sig större kunskaper om säkerhet, trygghet, trivsel och värdighet hur dessa faktorer hänger ihop med den fysiska miljön och påverkar människor i faktisk och upplevelsemässig mening. Ofta handlar det om att få syn på högst reella behov eller skeenden som trots att de finns kan vara svåra upptäcka och / eller svåra att mäta. Skälet att leta efter och göra sig varse dessa dolda behov är att de med stor sannolikhet skapar effekter och kostnader längre fram som hade kunnat undvikas om synsättet hade varit inriktat på att förebygga arbetsskador och dålig hälsa. Boendemiljöer är generellt sett ett tvärvetenskapligt område och behöver utvärderas och utvecklas av flera kompetenser i

26 26 BADRUMSSYNDROMET samverkan; vård / beteendeforskare, byggnadsingenjörer, material- och teknikleverantörer, ekonomer, arkitekter, industridesigners och kommunikationsexperter. Behovet av kunskapsförstärkning inom äldreboendområdet finns för såväl ordinärt boende som för särskilt boende, både för bostaden i sig och för närmiljöer. Inom bostaden är badrummet, som vi nämnt, en intim sfär där många krav ska tillgodoses varför det behövs extra insatser kring utformning för säkerhet, trygghet, trivsel och värdighet just här. Ett flertal rapporter om boende för äldre finns redan. I en litteraturöversikt av Jan Paulsson; Boende och närmiljö för äldre [26] finns en sammanställning av forskningslitteratur och utredningar med mera som behandlar äldres boende och närmiljö. Utveckling av hjälpmedel En viktig aspekt i arbete med äldreboende är utveckling av nya hjälpmedel. Det handlar om fasta delar som sitter ihop med rum och byggnader och om rörliga, exempelvis rullstolar, mobila liftar och rollatorer. Aktuella måttkrav som vi behandlat tidigare i rapporten, som används exempelvis vid Arbetsmiljöverkets tillsyn, härrör i huvudsak från SPRI 1979 [13]. Sedan dessa togs fram har utvecklingen gått framåt. Bland annat har det tillkommit: Rollatorer, nya typer av rullstolar, till exempel eldrivna, ståliftar anpassade till olika typer av funktionshinder, takliftar, av såväl travers- som telfer-typ, toalettstolar med inbyggd tvättningsfunktion, svängbara toalettstolar ( till exempel WeC-konceptet som är under utveckling men som ännu inte nått marknaden ), höj- och sänkbara badrumsinredningar, samordnade, funktionshinderoptimerade badrums inredningar, till exempel Bano-konceptet 2 eller LinTec Rehab 3. hjälpmedel för bad och dusch. Den tekniska utvecklingen har bland annat lett till att antalet tunga förflyttningar har minskat. Arbetsmiljöverkets utgångspunkt är att manuella förflyttningar ska undvikas och att hjälpmedel ska användas i stället. Idag ställer detta oftast krav 2 Bano-konceptet tar hänsyn till människors varierande ålder och funktionsförmåga. En viktig del i konceptet är höj- och sänkbara installationer [7]. 3 LinTec Rehab är ett annat installationssystem för våtrum i särskilt boende. En viktig del i konceptet är även här höj- och sänkbara installationer [22].

27 27 BADRUMSSYNDROMET på ökat utrymme av det skälet att hjälpmedlen är utrymmeskrävande. Arbetsmiljöverkets tillämpningsanvisningar baseras vidare på att det kan behövas åtkomst från två sidor vid förflyttning av person. Bedömningen av hur många personer som behövs ska utgå från risken för skada eller olycksfall och ska ske i varje enskilt fall. Stöd och hjälp av två personer vid förflyttning förekommer i huvudsak i särskilt boende. Det saknas dokumentation av hur vanligt det är med dubbelbemanning i samband med vård och omsorg i hemmet. Badrummen i det befintliga beståndet är i regel inte utformade för att få plats med förflyttningshjälpmedel eller två personer som samtidigt ska kunna stödja och bistå personen som bor. Vid våra intervjuer har vi, hos flera arkitekter som arbetar med äldreboende, stött på ett ifrågasättande av de fast monterade hjälpmedlens utformning. Takliftarna befinner sig ofta i visuellt fokus för en sängliggande person vilket kan upplevas negativt. Utformningen bidrar till att den boendes hem får institutionskaraktär. I vissa fall kan takliftar ersättas med ståliftar. Utveckling av förflyttningshjälpmedel där utformningen strävar både efter en hög grad av funktionalitet och efter ett attraktivt tilltal är dock ännu i sin linda. Här finns en angelägen uppgift för industridesigner och arkitekter i samverkan. Hur tekniska hjälpmedel ska påverka utrymmeskraven i badrummen i ordinärt boende och i särskilt boende är alltså en mycket viktig fråga. Ett stort problem är att samhället faktiskt har begränsade kunskaper om hur vård- och omsorgsarbetet, förflyttningarna, och därmed också utrymmesbehoven, påverkas av förflyttningshjälpmedlen. Vi anser att utgångspunkten måste vara att utgå från individen och ta vara på individens egen kraft och förmåga. Det så kallade Banokonceptet är ett sådant exempel. Det finns goda skäl att anta att vi bara är i början av den tekniska utvecklingen. För den som tar fram bra koncept för att förenkla vården eller att minimera de manuella förflyttningarna i vården finns en mycket stor marknad. Här finns också en viktig upplevelsemässig dimension; att utforma den tekniska utrustningen så att den uppfattas funktionell och upplevelsemässigt attraktiv.

28 28 BADRUMSSYNDROMET Regelverk, måttkrav och ekonomi Myndigheter, lagar och regler I detta kapitel redovisas berörda myndigheters ansvarsområden och de viktigaste lagar och regler som berörs. Texten i kapitlet överensstämmer i allt väsentligt med skriften Bostad i särskilt boende är den enskildes hem [29]. Skriften är väl genomarbetad och vi har inte sett någon anledning att ta fram nya skrivningar. Dock har vissa uppdateringar gjorts med anledning av pågående eller planerade ändringar i lagar, förordningar och föreskrifter, till exempel i Boverkets regelsamling för byggande 2012 ( BBR 19 ). Vi gör inte här någon redovisning av samtliga former av äldre personers bostäder som förekommer och har förekommit genom åren. I Paulsson / Husbergers PM Äldreboendets utformning och kostnader [19] som gjordes på uppdrag av Äldreboendedelegationen ( 2008 ), finns en utmärkt sammanställning av äldreboendets historia och de olika organisationsformer som förekommit. Socialstyrelsens ansvarsområde Socialstyrelsen ansvarar för allas lika tillgång till välfärd, god vård och omsorg, samt samordnar vård- och omsorgsarbetet, till exempel vård och boende för äldre. Socialstyrelsen ansvarar för tillämpningen av socialtjänstlagen ( SoL ), lagen om särskilt stöd till handikappade ( LSS ) och hälso- och sjukvårdslagen ( HSL ). Den första januari 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen. Denna gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen och uttrycks: Alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. ( Socialtjänstlagen, 2001:453, Kap 5 Särskilda bestämmelser för olika grupper / Äldre människor, 4 ) Avsikten med införandet av en nationell värdegrund är att äldre personer så långt det är möjligt ska kunna leva utifrån sin

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Höga krav på arbetsledning och personal och positiva möten mellan människor Mötet mellan människor personal och vårdtagare utgör kärnan i vård och

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Ställningstagande till lokaler för särskilt boende demens

Ställningstagande till lokaler för särskilt boende demens Sida 1/9 Vårt dnr: 1151-2012:120 Vård- och omsorgsutskottet Ställningstagande till lokaler för särskilt boende demens Förslag till vård- och omsorgsutskottet för förslag till kommunstyrelsen för beslut

Läs mer

Bostad i särskilt boende är den enskildes hem

Bostad i särskilt boende är den enskildes hem Bostad i särskilt boende är den enskildes hem Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH. 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH. 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen Dokumentet är framställd som underlag för diskussioner i samband med planering och projektering

Läs mer

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2012-10-31 IMS 2012/10479 1 (6) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 90 37 Ellen Hall, jurist, 010-730 93 39 Ekerö kommun Box 205 178 23 EKERÖ Delgivning Förbud och föreläggande enligt 7 kap.

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun Trygghet och glädje hela livet Äldreomsorg i Karlskrona kommun Hej senior! I den här broschyren berättar vi om de olika insatser som Karlskrona kommun erbjuder dig som fyllt 65 år. Sveriges pensionärer

Läs mer

Äldres boende. Studentlitteratur. -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD

Äldres boende. Studentlitteratur. -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD Äldres boende -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD Studentlitteratur Inledning 11 Författarpresentation 17 KAPITEL 1 Ny bostadspolitik för att möta en åldrande befolkning

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Bo bra på äldre dar i Nordanstig

Bo bra på äldre dar i Nordanstig Bo bra på äldre dar i Nordanstig EN SAMMANSTÄLLNING AV BESLUTSUNDERLAG OCH FÖRSLAG AV BERITH DANIELSSON Hej, Mitt namn är Berith Danielsson och jag är projektledare för projektet Bo bra på äldre dar i

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer