Ärende 23. Inrättande av uppdrag som borgerlig begravningsförrättare

Transkript

1 Ärende 23 Inrättande av uppdrag som borgerlig begravningsförrättare

2 Tjänsteskrivelse 1 (4) KS Handläggare Karin Jirénius Kommunfullmäktige Borgerliga begravningsförrättare Sammanfattning Personer som har gått ur Svenska kyrkan har inte längre rätt till en begravningsceremoni enligt Svenska kyrkans ordning. Man kan ordna en begravningsceremoni i annan religiös ordning, om man tillhör ett annat samfund eller annan religion. Ett annat alternativ är en borgerlig begravning en ceremoni utan religiösa inslag. Det finns ingen laglig reglering av hur en borgerlig begravningsceremoni ska se ut eller vem som får vara begravningsförrättare vid en borgerlig begravningsceremoni. Karlskoga kommun har inte tidigare utsett borgerliga begravningsförrättare. Vid kommunfullmäktiges valberednings arbete under november 2014 januari 2015 fördes samtal om inrättande av ett uppdrag som borgerlig begravningsförrättare. Valberedningen ansåg att det skulle innebära en god service till allmänheten att erbjuda en borgerlig begravningsförrättare. Kommunstyrelsens ledningskontor har gjort en mindre utredning avseende borgerliga begravningsförrättare se bilaga 1. Den juridiska aspekten avseende konkurrens med andra aktörer har utretts av Christer Hjert på Kommunakuten. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 8 juni 2015 Bilaga 1. Borgerlig begravningsförrättare omvärldsbevakning den 5 juni 2015 Angående kommunala begravningar m.m. den 23 juli 2015 Beskrivning av ärendet Av kommunstyrelsens ledningskontors utredning framgår att det ser väldigt olika ut i landets kommuner. En del har ingen borgerlig begravningsförrättare utsedd, medan andra har flera stycken. En del kommuner tar ut en avgift för anlitande av den borgerliga begravningsförrättaren, medan andra erbjuder tjänsten kostnadsfritt.

3 Tjänsteskrivelse 2 (4) KS Det finns ingen koppling till hur stor kommunen är om man har borgerlig begravningsförrättare utsedd eller ej. Arvodet till de borgerliga begravningsförrättarna motsvarar ofta ett sammanträdesarvode, men även detta varierar mellan kommunerna. Idag ombesörjer begravningsbyråerna behovet av borgerliga begravningsförrättare. Borgerliga begravningar hålls antingen i de lokaler som Svenska kyrkan tillhandahåller för ändamålet eller i begravningsbyråns egna lokaler. I Karlskoga kommun avlider ca personer per år. Av dessa är det mellan avlidna som omfattas av de borgerliga begravningarna. Christer Hjert på Kommunakuten AB sammanfattar följande: Begravningsförrättning är ett område som inte är lagreglerat. Det är enligt praxis tillåtet för en kommun att tillhandahålla begravningsförrättare. Då det är kompetensenligt strider det inte mot konkurrenslagens s.k. konfliktlösningsregler. Eftersom kommunen enligt kommunallagens regler kan välja om de vill avgifts- eller skattefinansiera verksamheten torde det vara tillåtet såväl att tillhandahålla tjänsten utan avgift som mot avgift. Om tjänsten tillhandahålls mot avgift måste dock självkostnadsprincipen iakttas. Kommunstyrelsens ledningskontor konstaterar att det finns två alternativa förslag till beslut. Alternativ 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inte inrätta ett uppdrag som borgerlig begravningsförrättare, då behovet inte är så omfattande. Alternativ 2 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inrätta ett uppdrag som borgerlig begravningsförrättare. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att arvode för uppdrag som borgerlig begravningsförrättare ska vara samma som för uppdraget som borgerlig vigselförrättare 400 kronor per förrättning. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Karlskogabor ska kunna anlita den kommunala borgerliga begravningsförrättaren kostnadsfritt. Avlidna från andra kommuner får betala en kostnad motsvarande arvodeskostnaden. Kommunstyrelsens ledningskontor förordar alternativ 1.

4 Tjänsteskrivelse 3 (4) KS Överväganden Antalet borgerliga begravningar har de senaste fem åren varit mellan 30 och 50 begravningar per år. Det innebär ungefär tre fyra begravningar per månad. Efterfrågan på fler begravningsförrättare kan därför inte vara särskilt stor. Det kan dock finnas en vits med att inrätta ett uppdrag som borgerlig begravningsförrättare om tjänsten är kostnadsfri för kommuninvånarna. De borgerliga begravningsförrättare som finns att tillgå via begravningsbyråerna är förknippade med en avgift. Att endast hänvisa till begravningsbyråerna avseende borgerliga begravningsförrättare skulle innebära att kommunen undslipper administrationen. Om ett uppdrag som borgerlig begravningsförrättare inrättas är det viktigt att den/de valda får en lämplig utbildning för uppdraget. Lämpligtvis ordnas detta av kommunstyrelsens ledningskontor. Rutiner för bokning av begravningsförrättaren och andra administrativa frågor kring uppdraget bör också hanteras av kommunstyrelsens ledningskontor. Konsekvensbeskrivning Inrättande av ett uppdrag som borgerlig begravningsförrättare skulle vara ett sätt att erbjuda ytterligare service till kommunens invånare. Sociala/kulturella konsekvenser En borgerlig begravningsförrättare skulle innebära ett alternativ för personer som inte har någon religiös tillhörighet, och som inte vill anlita begravningsförrättare från begravningsbyrå. Om den kommunala borgerliga begravningsförrättarens tjänst är kostnadsfri skulle det innebära en fördel i de fall då dödsboet inte har så stora tillgångar. Att ge möjlighet till alla att få en ceremoni i ett av livets svåra skeden kan vara av stor social betydelse. Ekologiska konsekvenser Ingen påverkan. Ekonomiska konsekvenser Arvoden för den borgerliga begravningsförrättaren skulle innebära en mindre ökning av arvodeskostnaderna för kommunen, om uppdraget inrättas.

5 Tjänsteskrivelse 4 (4) KS Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inte inrätta ett uppdrag som borgerlig begravningsförrättare, då behovet inte är så omfattande. Karin Jirénius Kommunsekreterare

6 Bilaga 1 1 (4) KS Handläggare Karin Jirénius Borgerlig begravningsförrättare - omvärldsbevakning Sammanfattning Personer som har gått ur Svenska kyrkan har inte längre rätt till en begravningsceremoni enligt Svenska kyrkans ordning. Man kan ordna en begravningsceremoni i annan religiös ordning, om man tillhör ett annat samfund eller annan religion. Ett annat alternativ är en borgerlig begravning en ceremoni utan religiösa inslag. Det finns ingen laglig reglering av hur en borgerlig begravningsceremoni ska se ut eller vem som får vara begravningsförrättare vid en borgerlig begravningsceremoni. En borgerlig begravning kan i princip äga rum var som helst. Det ställs inga formella krav på lokalen. Det kan ske både inomhus och utomhus. Vem som helst kan förrätta begravningen och det ställs inga krav på utbildning eller titel. Det kan vara en anhörig, en närstående eller begravningsförrättare från begravningsbyrå eller någon av kommunens utsedda begravningsförrättare. I Karlskoga kommun har hittills inte funnits någon begravningsförrättare utsedd av kommunen. Vid kommunfullmäktiges valberednings arbete under november 2014 januari 2015 fördes samtal om inrättande av ett uppdrag som borgerlig begravningsförrättare. Valberedningen ansåg att det skulle innebära en god service till allmänheten att erbjuda en borgerlig begravningsförrättare. Kommunstyrelsens ledningskontor har gjort en mindre utredning avseende borgerliga begravningsförrättare. Beskrivning av ärendet Av tabellen nedan framgår hur ett antal kommuner inom och utanför länet har valt att ordna med borgerliga begravningsförrättare.

7 Bilaga 1 2 (4) KS Tabell 1. Borgerliga begravningsförrättare i olika kommuner Kommun Antal utsedda borgerliga begravningsförrättare Kostnad vid anlitande av begravningsförrättare Falköping 2 1 2,5% av prisbasbeloppet Hallsberg 3 Ingen kostnad Hällefors 1 Ingen kostnad Katrineholm 3 2 Framgår inte Kumla 4 3 Framgår inte Laxå 0 - Lerum kronor inkl moms 4 Linköping kronor inkl moms Ljusnarsberg 0 - Ludvika 2 Framgår inte Lund 5 5 Framgår inte Mörbylånga 2 Framgår inte Nora 0 - Nässjö 0 - Sollentuna 2 Ingen kostnad 6 Örebro 7 Ingen kostnad Av dessa är det några som är relativt jämnstora 7 med Karlskoga kommun: Falköping ( invånare) Katrineholm ( invånare) Ludvika ( invånare) Nässjö ( invånare) 1 Kommunledningsförvaltningens kansli förmedlar kontakten med de kommunala begravningsförrättarna. 2 Kommunfullmäktige har beslutat tidigare att fem begravningsförrättare ska finnas, men 2013 fanns endast tre stycken. 3 Vid förfrågningar om borgerliga begravningar hänvisas till begravningsentreprenörerna i kommunen. 4 Avgiften ska täcka kommunens kostnader för begravningsförrättarens ersättning, resekostnad och förlorad arbetsinkomst. 5 Kontakten med begravningsförrättarna sker genom begravningsbyråerna. 6 Ingen kostnad om den avlidne var sollentunabo. Var den avlidne bosatt på annan ort, där det kanske inte finns en borgerlig begravningsofficiant, kan anhöriga anlita Sollentuna kommuns begravningsförrättare för att förrätta begravningen på annan plats. I ett sådant fall betalar dödsboet begravningsförrättarens arvode. 7 Folkmängd år 2014 enligt SCB.

8 Bilaga 1 3 (4) KS Ersättning till borgerliga begravningsförrättare I Hallsbergs kommun får de borgerliga begravningsförrättarna ett arvode på 600 kronor plus resekostnad. Kommunen har inget regelverk för begravningsförrättarna förutom kring arvodet. Hällefors kommun betalar ut ett arvode med 556 kronor per förrättning plus eventuella resor. De har inte satt upp något eget regelverk kring uppdraget. Katrineholms kommun betalar ut ett arvode på 1000 kronor (år 2014) och reseersättning vid varje förrättning. Arvodet räknas upp med index i samband med budgetarbetet varje år. I Kumla kommun har man antagit ett reglemente för borgerliga begravningsförrättare. I reglementet framgår att kommunen har beslutat att utse tre borgerliga begravningsförrättare, arvodet per uppdrag utgörs av motsvarande två sammanträdesarvoden, samt att kommunens officersmäss i Sannahed upplåts utan ersättning till borgerliga begravningar. Vid borgerliga begravningar i Örebro kommun utgår arvode till förrättaren med två grundbelopp per förrättning, vilket innebär 914 kronor. Inget specifikt regelverk har upprättats i kommunen. Lokala begravningsbyråer I Karlskoga kommun finns endast två begravningsbyråer att välja på: Fonus Karlskoga Skagerstrands begravningsbyrå Skagerstrands begravningsbyrå har egna utbildade förrättare som genomgått Sveriges Begravningsbyråers förbunds utbildningar. Lokal för borgerliga begravningar Svenska kyrkan har som huvudman för begravningsverksamheten ansvar för att ordna lokaler utan religiösa symboler i för borgerliga begravningar. Borgerlig begravning kan hållas i Barmhärtighetens kapell, Fridens kapell (båda på Östra kyrkogården) samt Skogskyrkogårdens kapell. Skagerstrands begravningsbyrå har en egen ceremonilokal för borgerliga begravningar.

9 Bilaga 1 4 (4) KS Omfattning Vilken omfattning kan det röra sig om när det gäller antal borgerliga begravningar? I tabell 2 framgår antal avlidna per år samt hur många begravningar i Svenska kyrkans ordning respektive borgerliga begravningar. Tabell 2. Folkmängd och antal avlidna per år i Karlskoga kommun År Folkmängd Antal avlidna Antal begravningar i Svenska kyrkans ordning 9 Uppgift saknas Uppgift saknas Antal borgerliga begravningar 10 Karin Jirénius Kommunsekreterare 8 Uppgift hämtad från SCB. 9 Uppgift lämnad av Svenska kyrkans kyrkokansli, Uppsala. 10 Uppgift lämnad av Karlskoga församling.

10 Karlskoga kommun Att: Karin Jirenius Angående kommunala begravningar m.m. Inledning Karlskoga kommun kommer under hösten att ta upp frågan om att eventuellt inrätta ett uppdrag som borgerlig begravningsförrättare. Uppdraget har tidigare inte funnits i kommunen, men är relativt vanligt bland andra kommuner. En del erbjuder tjänsten mot en avgift och andra gratis. Med anledning av detta undrar Karlskoga kommun hur det ser ut rent juridiskt om Karlskoga kommun skulle erbjuda tjänsten gratis (alternativt mot en avgift) med tanke på att begravningsbyråerna erbjuder samma tjänst mot avgift? Lagstiftning Det finns ingen lagstiftning som reglerar vem som ska svara för begravningsceremonin. Det som lagstiftningsmässigt ligger närmast till hands är begravningslagen (1990:1144). Begravningslagen reglerar emellertid i princip bara s.k. begravningsverksamhet vilket är de olika åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av allmänna begravningsplatser. Enligt begravningslagen har kommunen dock ett visst ansvar t.ex. kan de efter regeringens beslut vara huvudman allmän begravningsplats enligt 2 kap. 1 andra stycket begravningslagen. Kommunen ska också, enligt 5 kap. 2 begravningslagen, ordna med gravsättningen om den avlidne inte efterlämnar någon som ordnar med detta. Kommunen har enligt samma paragraf rätt till ersättning av dödsboet för detta. Med gravsättning avses placering av stoft eller aska inom en bestämd gravplats eller inom ett gemensamt gravområde utan bestämda gravplatser eller utströende av aska i minneslund eller på någon annan plats än begravningsplats. Det kan alltså konstateras att begravningslagen ålägger kommunen vissa uppgifter med anknytning till begravningar, dock inte uppgifter som sammanhänger med begravningsceremonin. Vidare framgår dock att avgifter för begravningsceremonin inte ingår Kommunakuten AB, Hjälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: Mob:

11 i den begravningsavgift som alla skattebetalare är skyldiga att erlägga oavsett tillhörighet till kyrkligt samfund (jfr 9 kap. 6 begravningslagen). Den allmänna kommunala kompetensen Då det saknas lagreglering avseende borgerlig begravningsförrättning får en bedömning av kommunens engagemang ske i förhållande till den allmänna kommunala kompetensbestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen (KL). Av 2 kap. 1 KL följer att kommuner och landsting själva får ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) har prövat frågan om bl.a. begravningsförrättning i rättsfallet RÅ 1969 ref. 10. Regeringsrätten konstaterade vid prövningen att tillhandahållande av betalningsförrättare fick anses vara ett allmänt kommunalt intresse. Då det dessutom saknades särskilt lagstiftning som angav att uppgiften tillkom någon annan ansågs det ligga inom den kommunala kompetensen. Regeringsrätten ansåg dessutom att det var tillåtet att tillhandahålla tjänsten gratis (jfr dock RÅ 1993 ref. 25 där ett landsting inte hade rätt att tillhandahålla likkistor till självkostnadspris, ansågs inte vara ett allmänt till landstinget knutet intresse). Vad gäller Regeringsrättens bedömning så kan det konstateras att nuvarande kompetensbestämmelse i 2 kap. 1 KL i princip har samma innebörd som den kompetensbestämmelse som återfanns i 1953 års kommunallagar och som var tillämplig i RÅ 1969 ref. 10. Med detta taget i beaktande måste tillhandahållande av begravningsförrättare anses vara kompetensenligt även enligt nuvarande bestämmelse. Denna ståndpunk stärks dessutom av att kommunen även har vissa andra uppgifter i anslutning till begravningsverksamheten. Dock har det, sedan regeringsrättens prövning i RÅ 1969 ref. 10, tillkommit vissa regler i konkurrenslagen, de s.k. konfliktlösningsreglerna, vilka kan påverka bedömningen. Kommunakuten AB, Hjälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: Mob:

12 Konkurrenslagens konfliktlösningsregler Genom en lagändring i konkurrenslagen (2008:579) som trädde ikraft den 1 januari 2010 infördes ett antal nya bestämmelser i lagen (3 kap konkurrenslagen, de s.k. konfliktlösningsreglerna) som kan sammanfattas enligt följande: Kommun, landsting och kommunala företag kan förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet om den snedvrider, är ägnad att snedvrida, hämmar eller är ägnad att hämma konkurrensen. Kommun, landsting och kommunala företag kan förbjudas att tillämpa visst förfarande i en säljverksamhet om detta snedvrider, är ägnat att snedvrida, hämmar eller är ägnat att hämma konkurrensen. Förbudet kan förenas med vite. Vitet kan dock dömas ut först sedan den offentlige aktören överträtt ett meddelat förbud. Förbud meddelas av Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket. Tingsrättens beslut kan överklagas till Marknadsdomstolen. Beslut i förbudsärenden kan utan tidsgräns omprövas under vissa villkor, såväl i fall där förbudstalan bifallits som när den avslagits. I propositionen till lagändringarna klargörs att det enbart är säljverksamhet som omfattas av bestämmelserna om förbud. Med säljverksamhet avses försäljning av varor, tjänster och andra nyttigheter. Även andra utbudsverksamheter, exempelvis uthyrning, omfattas (prop. 2008/09:231 s. 34). Syftet med den s.k. konfliktlösningsregeln i konkurrenslagen är att komma till rätta med konkurrenssnedvridningar som kan uppstå när offentliga aktörer bedriver säljverksamhet i konkurrens med privata aktörer. Enligt propositionen har sådana snedvridningar i allmänhet sin grund i att staten, kommunen eller landstinget med hänsyn till sin beskattningsrätt kan bedriva verksamhet utan några påtagliga risker för verksamhetens existens. Bestämmelsen utgår från att det råder skilda grundförutsättningar i förhållande till privata företag och att det normalt finns ett samband mellan exempelvis offentligt ägande av aktören och dennes beteende på marknaden (prop. 2008/09:231 s. 35). Kommunakuten AB, Hjälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: Mob:

13 För att förbud ska kunna meddelas krävs att förfarandet/verksamheten snedvrider, är ägnat/ägnad att snedvrida konkurrensen, hämmar eller är ägnat/ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens. Det kan handla om fall där det privata alternativet faller bort eller att aktörer över huvud taget inte inträder på marknaden till följd av den offentlige aktörens förfarande. Det kan också vara så att de privata företagens utveckling hejdas eller hålls tillbaka. Ett exempel kan vara att privata företag inte kan eller kan ha svårt att bedriva sin verksamhet om den offentlige aktören sätter sina priser under självkostnadsnivå eller beter sig på något annat sätt som hämmar konkurrensen (prop. 2008/09:231 s. 57, detta uttalande kan dock diskuteras. Kommunerna har ju en icke lagfäst rätt att finansiera sina tjänster med skatter, den s.k. underskottsprincipen). Varje avvikelse från den effektiva konkurrensen omfattas inte. I begreppet snedvrida och hämma ingår att förfarandet håller tillbaka, dvs. hejdar eller dämpar konkurrenstryckets styrka. Det ligger därmed i sakens natur att effekterna ska vara av någon betydelse för att omfattas av begreppet. Begreppet ägnat speglar det inbyggda momentet fara för konkurrenshämmande effekter på marknaden. Det är vidare konkurrensen på vad som i konkurrensrätten betecknas som den relevanta marknaden som ska bedömas (prop. 2008/09:231 s. 58). I förevarande fall är den relevanta marknaden sannolikt lokal. En grundförutsättning för att förbud ska få meddelas är att beteendets faktiska eller potentiella effekter inte uppvägs av omständigheter som medför att beteendet kan anses försvarbart från allmän synpunkt. När man ska göra denna bedömning måste till en början prövas de rättsliga eller andra förutsättningar som kan gälla för beteendet. Faktorer som kan påverka bedömningen är om beteendet strider mot lag, annan författning eller något annat för den offentlige aktören bindande direktiv, exempelvis bolagsordning eller ägardirektiv (prop. 2008/09:231 s. 37 f.). Vad som framgår tydligt är att det i försvarbarhetsfallen ska göras någon form av intresseavvägning. I propositionen förtydligas detta med att om ett visst förfarande tillgodoser andra samhälleliga intressen som överväger konkurrensintresset är förfarandet tillåtet (prop. 2008/09:231 s. 59). Några mer konkreta exempel på intresseavvägningar av denna typ ges dock inte. Kommunakuten AB, Hjälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: Mob:

14 När ett beteende är en direkt och avsedd effekt av en specialreglering eller en ofrånkomlig följd av denna bör det inte omfattas av konfliktlösningsregeln. Ibland kan specialreglering ha till syfte att värna särskilda intressen (prop. 2008/09:231 s. 37). Några exempel ges emellertid inte i förarbetena. I förarbetena till lagen behandlas särskilt kommunal verksamhet (prop. 2008/09:231 s. 38 ff.). På det kommunala området finns en omfattande reglering genom kommunallagen, speciallag och lagen om vissa kommunala befogenheter. Den regleringen får enligt propositionen anses vara så omfattande och heltäckande att den bör kunna läggas till grund för bedömningen av vad som beträffande kommunal säljverksamhet är försvarbart från allmän synpunkt. En kommunal verksamhet som är förenlig med dessa lagar är följaktligen försvarbar från allmän synpunkt. Det betonas också att konfliktlösningsregeln inte flyttar gränsmärkena mellan dels kommunal kärnverksamhet och sådan kommunal affärsverksamhet som är kompetensenlig, dels det egentliga näringslivets förbehållna område. Konfliktlösningsregeln utgår från det gällande rättsläget i kompetensfrågan i enlighet med vad som följer av kommunallagen och rättspraxis och ska medverka till att upprätthålla detta läge (prop. 2008/09:231 s. 38 f. och s. 59, utskottsbet. s. 11 och 14 f.). Eftersom det är fråga om verksamhet som, vilket redovisats ovan, är kompetensenlig strider den inte heller mot konfliktlösningsreglerna i konkurrenslagen. Det som då återstår är frågan om huruvida tillhandahållandet skall vara förenat med en avgift. Avgift? Av 8 kap. 3 b KL följer att kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som kommuner eller landsting är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. I förevarande fall, då verksamheten inte är obligatorisk för kommunen, föreligger alltså en rätt att ta ut avgift. Det är dock ingen skyldighet. Om avgift ska tas ut skall det emellertid ske i enlighet med den s.k. självkostnadsprincipen i 8 kap. 3 c KL. Kommunakuten AB, Hjälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: Mob:

15 Fråga är om avgiftsuttaget eventuellt kan påverkas av de s.k. konfliktlösningsreglerna i konkurreslagen. Att inte ta ut avgift innebär ju att det i princip blir svårt för privata aktörer att tillhandahålla motsvarande tjänst då det måste finansiera sina tjänster med avgifter. I förarbetena till konfliktlösningsreglerna anfördes dock i detta avseende att när det står klart att en kommun i enlighet med kommunallagens bestämmelser inte gör tillägg för vinst måste alltså konkurrensintresset stå tillbaka. En tillämpning som är en direkt och avsedd effekt av lag eller en ofrånkomlig följd av denna innebär således att något förbud inte kan meddelas med avseende på prissättningen (prop. 2008/09:231 s. 39). Detta ger stöd för antagandet att om kommunen bara följer kommunallagens bestämmelser, vilka medger att avgift inte tas ut, så är det förenligt även med konkurrenslagen. Det synes alltså vara upp till kommunen själv att utifrån rena lämplighetsavväganden avgöra huruvida avgift för begravningsförrättare skall utgå eller inte. Om avgift utgår måste dock självkostnadsprincipen i 8 kap. 3 c KL iakttas. Sammanfattning Begravningsförrättning är ett område som inte är lagreglerat. Det är enligt praxis tillåtet för en kommun att tillhandahålla begravningsförrättare. Då det är kompetensenligt strider det inte mot konkurrenslagens s.k. konfliktlösningsregler. Eftersom kommunen enligt kommunallagens regler kan välja om de vill avgifts- eller skattefinansiera verksamheten torde det vara tillåtet såväl att tillhandahålla tjänsten utan avgift som mot avgift. Om tjänsten tillhandahålls mot avgift måste dock självkostnadsprincipen iakttas. Kommunakuten AB Christer Hjert Kommunakuten AB, Hjälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: Mob: