Traditionsutveckling: Påverkanslinjer mellan kulturer och religioner.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Traditionsutveckling: Påverkanslinjer mellan kulturer och religioner."

Transkript

1 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 1 NFKK Traditionsutveckling: Påverkanslinjer mellan kulturer och religioner. Året är Snön ligger vackert vit över gravarna på Värmdö kyrkogård, strax ska julottan börja, ännu dröjer sig äldsta dottern till den under året döde prosten Carl Petter Blomberg kvar vid hans grav. Hon hade som barn ofta hört sin far berätta om tiden som legationspredikant i Konstantinopel och om hans resor genom Europa. Nu var hon vuxen, gift med major C. F. von Schewen på Sunds herrgård och hörde alltså till ortens socialt ledande skikt. Försiktigt tar hon fram ett ljus och en lykta, tänder ljuset intill den nyuppsatta gravstenen, innan hon under ringningen smyger in till sin plats i herrskapsbänken. År 1910 omnämner Aftonbladet, att det på Värmdö i Stockholms skärgård fanns en gammal sed att vid julottan tända ljus i lyktor, vilka placerades på gravarna. 1 Så sprider sig en sed som idag är mer regel än undantag. Sed är en aktivitet som sker med sådan regelbundenhet att den ses som förväntat beteende eller en del av det sociala protokollet. 2 I äldre tid var det vanligt att adelsfamiljer och prästfamiljer gjorde något som andra tog efter. Påverkanslinjen var tydlig. I dag är det annorlunda. Påverkanslinjerna är mer komplexa. Generellt brukar ritforskare mena att förändringar först sker i större städer. Härifrån sker spridning via massmedia, resor, möten och inte minst genom digitala medier. Den enskilda människan har ofta tagit efter en elit, så är det inte riktigt längre. Förebilder är fortfarande viktiga, men det egna, det personliga eller den egna lilla gruppen är viktigare. Hur påverkanslinjerna än ser ut kan vi konstatera att det ständigt pågår en förnyelseprocess, en traditionsutveckling. När våra nordiska samhällen, som länge varit präglade av enhetskultur, blir mer och mer präglade av kulturell mångfald uppstår frågan om hur olika kulturer förhåller sig till varandra. Hur påverkar olika kulturer och religioner varandra? Hur ser påverkanslinjerna ut mellan kultur och religion? Något enkelt svar finns inte. Påverkanslinjerna är ett nätverk med många trådar i olika dimensioner, somligt är synligt, annat är osynligt. Somligt är sådant som känns rätt, somligt är ett medvetet beslut. 1 Författarens berättelse efter fakta hos Rehnberg 1965 s Se även Hagberg 1937 s Green 1997 s.168.

2 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 2 NFKK Kulturträdet vad är kultur? För att börja förstå vilka påverkanslinjer som finns mellan olika kulturer och religioner måste vi på något sätt definiera vad som menas med kultur. Vi tar hjälp av Birgit Öberg som i Olika syn på saken om kulturmöten och kulturella skillnader, ger bilden av ett kulturträd för att försöka förklara samspelet mellan de olika faktorer som tillsammans utgör en kultur. 3 Att välja bilden av ett träd är pedagogiskt för på samma sätt som olika träd, exempelvis palmer eller granar anpassar sig efter jordmån, tillgången på vatten, vind, kyla och värme, formas kulturen efter omgivningens givna förutsättningar. När omgivningens förutsättningar förändras följer kulturen långsamt efter. Vi påverkar vår kultur och vi påverkas av vår kultur. Inom ritforskningen brukar vi mena att det i regel tar tre generationer för en sed, en tradition, att förändras. Jag tror att detta gällde innan de senaste tjugo årens IT explosion. Nu går det snabbare, samtidigt som när det gäller sederna kring livets början, familjebildning och livets slut, förändras långsammare. Vid viktiga händelser i livet finns det en trygghet i att göra som tidigare generationer. 3 Öberg 1997 s

3 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 3 NFKK Det mest synliga på trädet är den vackra kronan med grenar, blad och frukter. Kronan symboliserar det vi kan uppfatta och iaktta, det synliga kulturmönstret. I kronan finns exempelvis; samspelet mellan språk och icke verbal kommunikation, grupper och hierarkier, sättet att arbeta och fördela arbetet i en grupp, sättet att uppträda i den manliga eller den kvinnliga könsrollen och hur man förhåller sig till tid, revir, natur. 4 Det osynliga kulturmönstret ligger väl skyddat i trädets stam bakom ett segt och starkt virke av uppfostran, attityder, värderingar, tabun och uppfattningar om den kontext som vi lever i. Det som finns i det osynliga kulturmönstret har vi ofta svårt att förklara för dem som inte delar samma kultur som vi. Mycket av det som finns här är även osynligt för den som lever i kulturen. Vi är helt enkelt inte medvetna om varför vi tänker, tycker, agerar på ett visst sätt, vi har det liksom med oss från modersmjölken. Det osynliga kulturmönstret har vi liksom bara gått in i. Det är så man gör. Vi vet vad som är rätt eller fel, vad omgivningen förväntar sig av oss, vad som är tillåtet eller förbjudet och vad man brukar göra i liknande situationer. Rötterna är djupt rotade och står stadigt i myllan. Är det ett friskt träd stäcker sig rötterna minst lika långt från stammen som kronan. Rötterna är grunden som vi står på. Rötterna är kulturarvet som tidigare generationer gett oss och som vi ger vidare till kommande generationer. Kulturens rötter är de betingelser som format oss. Rötterna bär vår historia, religion, ideologi, demografi, geografi, ja allt det som ger oss vår tradition. Den tradition som ger oss trygghet i vår identitet som den vi är. Trädets tre delar utgör den komplexa bilden av vad som påverkar en kultur. Rötterna, den stadiga grunden, delvis synlig delvis osynlig. Inne i stammen gömmer sig det vi lärt in, vårt kulturmönster; attityder, värderingar, tabun och erfarenheter. Allt bär upp den synliga kronan, allt vi ser och hör, blickar, gester, riter, seder, allt det som vi uppfattar som självklart i vår egen kultur och som vi uppfattar som annorlunda, kanske konstigt när vi möter andra kulturer. När man vill studera kulturer och påverkanslinjer kan man göra det på en övergripande samhällsnivå, hur sociala system och värderingar fungerar, eller på en gruppnivå, hur sociala system fungerar i grupper, till exempel i religioner, eller kan man studera hur individer fungerar. Jag rör mig här och nu mest på individnivån. 5 4 Här bygger Öberg på Halls Map of Culture i The Silent Language. 5 För definition av de olika nivåerna se Stier 2012 s

4 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 4 NFKK Exempel på en begravning Någonstans i Sverige sommaren 2011 står mitt i kyrkogången en citrongul kista med locket öppet. I kistan ligger Karin som fick leva i 42 år. Hennes långa mörka hår flyter ut över kudden, make upen är lika perfekt som när hon levde. Hennes djupröda klänning utgör en skarp kontrast till det vita täcket. Örhängena, som föreställer små gula citroner, är av plast. Det var dem hon fick av sin tonårsdotter på födelsedagen. På ringfingret bär hon sedan tjugo år sin vigselring. Händerna som vilar fridfullt på magen är knäppta som om hon bad. På kistlockets insida har familjen satt upp fyra bilder. En leende solbrun man, en tonårsflicka med skarpt forskande blick, en fotbollsspelande tolvårig pojke. Den fjärde bilden är en ikon, ömhetens moder, Jesus i mor Marias knä. Begravningsgudstjänsten följde Svenska kyrkans ordning. Traditionellt sjöng man psalmen Blott en dag men också Guds kärlek är som stranden och De skall gå till den heliga staden. Till ingång spelades Time to say goodby och medan vänner bar kistan till graven spelades Öppna landskap. Som solosång sjöng kantorn Så skimrande var aldrig havet, men då hon varken kunde eller ville sjunga Jag vill tacka livet som gav mig så mycket spelades Arja Saijonmas version av denna på CD medan mannen stängde locket på kistan. 6 När kistan hade sänkts i graven skålade man i rosévin. Idag vilar Karin på den lantliga kyrkogården. En porträttbild av en leende Karin är blästrad i den svarta stenen tillsammans med ett kors som kommer fram ur den evigt stålande morgonsolen. På graven, som är täckt av marktegel och en stor oval vattenspegel växer ett olivträd och ett citronträd i krukor. 7 Begravningsgäster på denna begravning reagerar mycket på magkänsla, något känns bra, skönt, behagligt, något var obehagligt, underligt kanske skrämmande. Även vi som arbetar professionellt med död och begravning reagerar ofta med känslan, vilket kan vara bra, för ofta säger vår första upplevelse oss någonting om vad vi innerst inne tycker. Som yrkesfolk måste vi ibland fråga oss: Varför känner jag så här? Varför tänker jag så här? En kännedom 6 Ur den svenska psalmboken sjöng församlingen 249, 289, 172. Time to say goodby av Francesco Sartoni, Öppna landskap av Ulf Lundell, Så skimrande var aldrig havet av Evert Taube samt Jag vill tacka livet av Violeta Parra. 7 Denna och andra exempelberättelser (om inte annat anges) är hämtade från författarens eget forskningsarkiv och Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA).

5 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 5 NFKK om hur man själv reagerar känslomässigt gör inte bara kulturmötena hanterbara i ett kortsiktigt perspektiv, utan bidrar i bästa fall till en djupare förståelse för människors känslor och för motiven till deras handlande. 8 Varför reagerar vi på olikheter och förändring? Grunden tror jag är att människan är ett vanedjur. Som barn lekte vi rollekar. Genom rollekarna lär sig barnet att leva sig in i andra personers roller och utvecklar sin egen roll. Barn får ofta höra fy, så får man inte göra eller bra, så duktig du är, så här ska man göra. Genom lek, genom att härma vuxna, genom tillrättavisning och uppmuntran lär sig barnet hur man ska bete sig. Barnet socialiseras och vänjer sig vid vad som är det vanliga. Vi har vår kulturs normer och traditioner med oss från moderlivet. När vi möter något nytt, något vi inte riktigt känner igen, reagerar vi ofta med rädsla. Det främmande är ofta skrämmande. Orsaken till att vi upplever något som främmande är ofta frånvaron av korrekt information, för lite kunskap eller avsaknad av erfarenhet, vilket kan leda till negativa attityder och fördomar 9. Rädslan för det annorlunda är djupt rotad i människan, hon har inte riktigt kontrollen utan känner frustration över att inte känna igen sig. En gång i tiden när man traditionsfast höll på sedvänjor medförde dessa en likformighet, som inte nödvändigtvis upplevdes som tvingande. 10 Snarare upplevdes de som en trygghet, att man kunde luta sig mot en tradition: så här har man gjort i generationer, mina föräldrar gjorde så och före dem deras föräldrar. Grundtrygghet en förutsättning för dialog Den som har en grundtrygghet i sin egen tradition, i sin egen religion, i sitt eget liv har lättare för att möta andra traditioner utan rädsla. Den som är trygg i sitt eget kan nyfiket föra dialog med den som lever i en annan tradition och kanske med en annan religion. Ett äkta samtal och en äkta dialog handlar inte om att du ska bli som jag eller att jag ska bli som du. En äkta dialog går inte ut på att övertyga, utan handlar om att nyfiket lyssna på den andra. Det är den andre som har rätten att beskriva och definiera vem hon är, vad hennes tradition 8 Stier 2012 s För fenomenet fördomar se Stier 2012 s Daun 2005 s. 174.

6 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 6 NFKK innebär, vad hennes eventuella religion står för. På samma sätt har jag rätt att definiera min tradition och religion. Filosofen Martin Buber visar i Dialogens väsen att mäniskor förhåller sig till sin omgivning antingen som ett Jag Det eller som ett Jag Du. När vi möter andra mäniskor som ett Det innebär det ett distanserande betraktande, den andre blir någon som vi kan kategorisera, definiera och bedöma medan när vi möter den andre som ett Du öppnar vi för dialog som leder till relation. Dialogen, mötet hör hemma i relationen mellan ett Jag och ett Du som är öppna och närvarande för varandra. 11 En dialog förutsättet ömsesidig respekt för varandras egenart och kulturella identitet. I den nyfiket lyssnande dialogen handlar det mycket om att försöka att förstå den andre, om att lära känna den andre. För den man känner är inte främmande längre. Det främmande är ofta skrämmande. Genom att lära känna en annan tradition får vi influenser som vi tar med oss in i vår egen tradition. På fint språk heter det inkultration och det är något helt annat än synkretism, sammanblandning av olika traditioner eller religioner. Inkultration är när man behåller allt väsentligt i sin egen kultur och religion samtidigt som man tar intryck av seder och bruk i andra kulturer och religioner. Ett tydligt exempel på detta är våra nordiska kyrkogårdar är när muslimska gravar smyckas med snittblommor eller till och med förses med perenner i planteringsrabatt. En dialog påverkar båda parter. Vi människor har en benägenhet att uppleva olikheter starkare än likheter. Alla vi som varit turister vet att vi lägger märke till det som är annorlunda först. Hur reagerar vi då? Bedömer och bemöter jag andra så som jag själv vill bli bedömd och bemött? Respekt för individens val En individ ska själv få välja kulturella och religiösa uttryck och inte tvingas följa majoritetens värderingar eller sedvänjor. Det kan gälla en så enkel sak som att en muslim inte ska behöva läggas i jorden till kyrkklockors klang. På frågan varför man ringde i begravningskapellets klockor när en muslim lades i jorden svarade kyrkogårdschefen: Vi gör ingen skillnad på människor. Vad skönt att veta att hos den begravningsmyndigeten behandlas alla lika. Vad 11 Buber 1932.

7 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 7 NFKK rätt du tänkt, vad fel det kan bli. Handlar det om okunskap? Eller handlar det om ointresse för andra mäniskors seder, religion och kultur? För det väl inte så illa att det handlar om en diskriminering som bottnar i förakt för det avvikande 12? Att missförstånd och kulturkrockar uppkommer är inte ovanligt och egentligen inget konstigt när människor med olika kulturell och religiös bakgrund tillsammans ska genomföra en livsrit. Uppgiften för oss som professionellt arbetar med kyrkogårdar och begravningar är att inse att seder, kulturella och religiösa uttryck kan ta sig olika utrycksformer beroende på livsomständligheter, religion och kulturella utgångspunkter. Att vara nyfiken och inhämta kunskap om olika kulturtraditioner gäller också våra medarbetar längst ut i organisationen. Det är i frontlinjen, i det dagliga arbetet som våra medarbetare möter nya fenomen, långt före oss, chefer, förtroendevalda och forskare. Det kan handla om detaljer, hur graven smyckas med mat, gosedjur, snaps, rökelse och plastblommor. Det kan handla om människors beteende på kyrkogården. Varje lördag kom hon, en kvinna i fyrtioårsåldern, till sin mans grav. Satte sig en liten stund på bänken som står där. Ibland stannade hon högst tio minuter ofta en timme eller mer. Alltid dukade hon upp något att äta och något att dricka. På sommaren en kall öl eller ett glas vitt vin, när höstrusket och vintern kom drack hon kaffe eller något annat värmande. Gick man förbi kunde man höra henne småprata med sin man. Kyrkvaktmästaren visste inte hur han skulle hantera situationen. Bröllopsgästerna såg kvinna skåla med gravkullen. Dopgästerna så kvinna skåla med sin man. Tänk om fler hittar på sådana dumheter, sa vaktmästare och bad sin chef att sätta stopp för detta. Det visade sig att kvinnan saknade de där stunderna då hon och mannen stängt affären och fick en stund tillsammans att tala med varandra om veckan. Ofta hade de gjort det på verandan där de över åkrarna kunde skymta byns kyrka och kyrkogård. När mannen nu inte levde längre gick hon till graven för att tala med honom till en början utan att ha dricka med sig, men det kändes så tomt, berättar hon. Kvinnan ville, men hon vågade inte först ta med dricka, inte förrän hon på väg till ett möte tog genvägen över Östra kyrkogården i Malmö och såg några ortodoxt kristna kvinnor duka till måltid vid en grav. Kan de, så kan jag, tänkte hon. Påverkanslinje: Hon såg och hon gjorde. 12 Roth 1996 s. 117.

8 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 8 NFKK Är det mångkulturella hot eller möjlighet? Vilka påverkanslinjer kan vi skönja i begravningen med den öppna kistan? En ganska normal svensk begravning idag, som jag valt, för att visa att även där finns tydliga påverkanslinjer. Jag skulle kunna ha valt mer komplexa mångkulturella begravningar, kvinna från Thailand och mannen från Norden eller mannen från Irak och kvinnan från Norden. Växande kontakt mellan folk och länder får kulturella konsekvenser, både lokalt och globalt. Världen blir allt mer glokal. 13 Tydligt förekommer kulturella och religiösa påverkanslinjer som kan kopplas till den dödes och hennes familjs resor till Medelhavet, men också till den svenska kulturens allt starkare individualisering som i begravningssammanhanget ofta får uttryck i att de kollektiva gemensamma riterna kompletteras med personliga inslag. 14 I exemplet samspelar flera påverkansfaktorer så som de ofta gör. Särskilt vill jag peka på: den citrongula kistan, specialbeställd för att kvinnan älskade medelhavsmat och att odla citroner. Den öppna kistan, vald för att kvinnan varit med om en begravning där kistan vart öppen. Något som hon hade upplevt som så personligt äkta. Öppen kista är vanligt förekommande utanför Europa. För några år sedan var det ett tiotal begravningar om året i Sverige med öppen kista, idag ett hundratal. Att hon i likhet med fler och fler hade egna kläder 15 istället för svepning hör samman med individualiseringen och påverkan från icke nordiska kulturer. Smycken, örhängen (gula citroner) och vigelsring hör även hit. När människor lägger saker i kistan indikerar detta en hel del om hur man tänker om livet efter döden. Här var det inget märkvärdigt, bilder på familjen och en ikon. I andra sammanhang kan det handla om gosedjur, spritflaska, mobiltelefon eller necessär. 16 Ofta är det saker som är intimt förknippade med den döde. Ikonen i exemplet hade Karin själv köpt och haft hängande ovanför sin säng tillsammans med bilderna på familjen. Nu får de hänga ovanför hennes nyas säng, i väntan på uppståndelsens morgon. 13 Uttrycket glokal vill visa att världen, dess invånare och produkter lever och är såväl lokala som globala. Glokal kommer från den vetenskapliga termen glokalisering (eng. glocalizaton). Termen användes första gången i slutet av 1980 talet i en artikel i Harvard Business Review. 14 Om mikroriter inom makroritens ram se till exempel Aggedal Aggedal 2012; Aggedal 2012a. År 2000 kläddes strax under fyrtioprocent av begravda i Sverige i egna kläder. År 2012 var det nästan exakt femtio procent. En klar övervikt för kvinnor sjuttio procent mot männens trettio procent. 16 Aggedal 2006; Aggedal 2004.

9 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 9 NFKK De knäppta händerna är tradition i många kristna kulturer. Men det är inte självklart längre att knäppa händerna på de döda eller att placera en psalmbok mellan händerna. Att dricka rosévin vid graven är inte så vanligt. Familjen valde att göra så för man hade skålat på kyrkogården när man gifte sig och man hade varit med om en begravning i Grekland då man hade skålat i Ouzo. Att Karin dessutom gärna drack rosévin bidrog säkert som en personlig påverkanslinje. Utforminingen av gravplatsen har tydliga påverkanslinjer från medelhavskultur, personliga och kristna preferenser. En fråga som vi som arbetar professionellet med begravningar och kyrkogårdar mer och mer kommer att ställas inför är: kan man, ska man, måste man acceptera allt för att en kultur eller religion önskar eller kräver det? Det går inte att svara ett enkelt ja eller nej, situationen måste få avgöra. Vi har alla ett ansvar, oavsett om vi representerar ett trossamfund, kyrkogårdsmyndighet eller begravningsbranschen, att hjälpa människor att hitta rätt, att få den begravning som de är värda att få som avslutning på sitt liv. Det är inte vår uppgift att bygga staket och murar. Intolerans, att marginalisera eller att förtiga religiösa eller kulturella uttryck är med kristet språkbruk synd. Samtidigt är inte allt möjligt. Vi har lagar och förordningar att följa, vi har ansvar för att god begravningssed upprätthålls. culture is communication, communication is culture Vår konkreta fråga, uppgift och hemläxa, handlar om hur vi kan undvika en konfrontation mellan å ena sidan människor grundläggande värderingear, normer, övertygelser, trosföreställningar och seder och å andra sidan grundläggande värderingar, normer, övertygelser, trosföreställningar och seder som vi beskriver och upplever som nordiska. Vi kan inte heller som en självklarhet utgå från att alla som kommer från samma land eller delar religionstillhörighet eller etnicitet automatiskt förstår och sympatiserar med varandra. 17 Kulturmöte är konkret handling, ett möte mellan människor som utövar seder och bruk, inte ett möte mellan principer eller teorier. Kulturmöte handlar om ett gränsöverskridande, att möta något som tidigare varit främmande. Traditionsutveckling sker i ett sådant kulturmöte 17 Illman & Nynäs 2005 s. 57.

10 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 10 NFKK där religionen är en bärande och viktig del. Det är viktigt att minnas att kultur och värderingssystem inte är statiska. Det som var rätt och självklart för tidigare generationer är inte med nödvändighet rätt och självklart för oss eller för våra barn och barnbarn. Den enskilt viktigaste påverkansfaktorn är du och jag, enskilda individer som möter varandra, varandras värderingar, seder och bruk. Påverkansfaktorn stavas DIALOG, att tala och lyssna, att se och lära. Genom samspelet med andra människor sker en traditionsutveckling. När människor möts utsätter vi varandra för inkultration. And don t forget to speak to one other, because: culture is communication, communication is culture 18. Litteratur Aggedal, Jan Olof 2004 Med fotboll i kistan. Begravningen ett kulturarv under förändring. Växjö Stifts Hembygdskalender 2004/2005, s En necessär i kistan något om människors och kyrkans trostolkning i väntan på en större undersökning. På spaning Från Svenska kyrkans Forskardagar 2005 (red Göran Gunner). Stockholm, s Nya riter och seder kring begravning Svensk Kyrkotidning nr a Spaning Begravning. Kyrkogården nr 3. SKKF Stockholm, s Berggren, Henrik & Trädgårdh, Lars 2009 Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Stockholm. Buber, Martin [1932] 1993 Dialogens väsen. Ludvika. Daun, Åke 1999 Det allmänmänskliga och det kulturbundna. Stockholm En stuga på sjätte våningen. Svensk mentalitet i en mångkulturell värld. Stockholm. Green, Thomas A. (Ed.) 1997 Folklore. An Encyclopedia of Beliefs, Customs, Tales, Music and Art.(Vol. I.) Santa Barbara. Hagberg, Louise 1937 När döden gästar. Svenska folkseder och svensk folktro i samband med död och begravning. Stockholm. Hall, E. T The Silent Language, New York. 18 Hall 1973.

11 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 11 NFKK Illman, Ruth & Nynäs, Peter 2005 Kultur, människa, möte. Ett humanistiskt perspektiv. Lund. Pettersson, Thorleif & Esmer, Yilmaz 2005 Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur. Integrationsverkets rapportserie 2005:03, Norrköping. Rehnberg, Mats 1965 Ljusen på gravarna och andra ljusseder. Nya traditioner under 1900 talet. Stockholm. Roth, Hans Ingvar 1996 Mångfaldens gränser. Stockholm. Stier, Jonas 2012 Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier. Lund. Öberg, Birgit 1997 Olika syn på saken. Om kulturmöten och kulturella skillnader. Stockholm. Författarpresentation Jan Olof Aggedal (f. 1961) Teol. dr. Kontraktsprost i Svenska kyrkan jan Som praktisk teolog är Aggedal intresserad av samspelet mellan trossamfundens trostolkningar och individens livstydning i ett mångkulturellt samhälle. Aggedals forskning berör riten och ritens funktion samt människors upplevelse av riten. Särskilt har han intresserat sig för död och begravning samt förkunnelsen vid kyrkliga handlingar. Doktorsavhandlingen Griftetalet mellan trostolkning och livstydning (2003) behandlar griftetalet. Han har även givit ut bland annat: I glädje och sorg. Att välja de rätta orden vid vigsel och begravning (2009) och Teologi för kyrkomusiker (2011). Pågående forskning undersöka hur Svenska kyrkan som ett evangelisktluthersk trossamfund, teologiskt och liturgiskt, förhåller sig till holiness in space and time. Vad menar Svenska kyrkan att en invigning av en begravningsplats innebär? Ett avskiljande? Ett heliggörande? Ett ibruktagande? Undersökningen tar sin utgångspunkt i de cirka hundra begravningsplatser som blivit invigda under åren

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man?

En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man? En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man? I kyrkan vet man hur begravningar går till! Ylva, Eleonora och Susanne har hand om Barnens kyrktimme i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Det är den 17 april

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Stillhetens rum. en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar

Stillhetens rum. en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar Stillhetens rum en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar När sorgen drabbar Vi som arbetar i Svenska kyrkan i Kvistofta församling vill finnas som ett stöd och som en hjälp då människor drabbas

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Min sista vilja. Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet

Min sista vilja. Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet Min sista vilja Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet Samtliga förnamn Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Folbokföringsadress Postnummer Ort Medlem i Svenska

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 -

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 - Begravningspastoral för Kropps pastorat - 1 - - 2 - Begravningsgudstjänsten Begravningens sammanhang kan sträcka sig under mycket långt tid. Från en allvarlig sjukdom till sorgetiden efter begravningsgudstjänsten,

Läs mer

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling Den sista viloplatsen i Maria Magdalena församling Begravning När en anhörig dör är det klokast att först kontakta en begravningsbyrå. Där får man all tänkbar hjälp med de praktiska detaljerna kring begravningen.

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Danderyds kyrka. Danderyds. KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling

Danderyds kyrka. Danderyds. KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling Danderyds kyrka Djursholms begravningsplats Altorps kapell Danderyds KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling Danderyds kyrkogård Välkommen till Danderyds kyrkogårdar Inom Danderyds

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

Sagan om glasögonen. Källa: Jonas Nyström: Att mötas och utvecklas ABC i att bygga interkulturella utbyten.

Sagan om glasögonen. Källa: Jonas Nyström: Att mötas och utvecklas ABC i att bygga interkulturella utbyten. Sagan om glasögonen Tänk dig att alla människor i ditt eget land, från tidernas begynnelse, idag och för all framtid, föddes med två ben, två armar, två ögon, två öron, en näsa, en mun och ett par solglasögon

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

inför din fotografering

inför din fotografering Skriv Ut & Spara Bra att veta inför din fotografering Att anlita en professionell fotograf LILLA SCP- SKOLAN När du anlitar en professionell fotograf får du kunskap, erfarenhet och högkvalitativa bilder

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

En hyllning till livet

En hyllning till livet En hyllning till livet Ett annorlunda livsarkiv www.neverendingstory.se Allt har en början och ett slut. Men vi tror att slutet också har en början. Att vi går vidare till något annat när vi dör. Därför

Läs mer

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan!

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Inbjudan till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Grattis till ett nytt liv! Det finns få händelser i livet som är så omvälvande som när ett litet barn föds. Kanske

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna, Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin.

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin. Facit Extra! 1 s. 5 penna 3. papper 4. lexikon 5. dator 6. stol 7. elev 8. suddgummi 9. block 10. klocka 11. bord 1 bok s. 6 en penna 3. ett suddgummi 4. ett papper 5. en dator 6. en stol 7. ett block

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån Det anteckningsblad som du håller i din hand är tänkt som en checklista inför mötet hos oss på Karlbergs Begravningsbyrå. Här kan du göra egna anteckningar

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 165 Pensioner Pension är pengar du får när du

Läs mer

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang.

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang. Begravning Vad är meningen med livet? Finns det en fortsättning efter döden? Hur kommer man igenom sorg? Det är viktigt för oss människor att ge oss tid att fundera och samtala kring livets mening och

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer