Traditionsutveckling: Påverkanslinjer mellan kulturer och religioner.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Traditionsutveckling: Påverkanslinjer mellan kulturer och religioner."

Transkript

1 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 1 NFKK Traditionsutveckling: Påverkanslinjer mellan kulturer och religioner. Året är Snön ligger vackert vit över gravarna på Värmdö kyrkogård, strax ska julottan börja, ännu dröjer sig äldsta dottern till den under året döde prosten Carl Petter Blomberg kvar vid hans grav. Hon hade som barn ofta hört sin far berätta om tiden som legationspredikant i Konstantinopel och om hans resor genom Europa. Nu var hon vuxen, gift med major C. F. von Schewen på Sunds herrgård och hörde alltså till ortens socialt ledande skikt. Försiktigt tar hon fram ett ljus och en lykta, tänder ljuset intill den nyuppsatta gravstenen, innan hon under ringningen smyger in till sin plats i herrskapsbänken. År 1910 omnämner Aftonbladet, att det på Värmdö i Stockholms skärgård fanns en gammal sed att vid julottan tända ljus i lyktor, vilka placerades på gravarna. 1 Så sprider sig en sed som idag är mer regel än undantag. Sed är en aktivitet som sker med sådan regelbundenhet att den ses som förväntat beteende eller en del av det sociala protokollet. 2 I äldre tid var det vanligt att adelsfamiljer och prästfamiljer gjorde något som andra tog efter. Påverkanslinjen var tydlig. I dag är det annorlunda. Påverkanslinjerna är mer komplexa. Generellt brukar ritforskare mena att förändringar först sker i större städer. Härifrån sker spridning via massmedia, resor, möten och inte minst genom digitala medier. Den enskilda människan har ofta tagit efter en elit, så är det inte riktigt längre. Förebilder är fortfarande viktiga, men det egna, det personliga eller den egna lilla gruppen är viktigare. Hur påverkanslinjerna än ser ut kan vi konstatera att det ständigt pågår en förnyelseprocess, en traditionsutveckling. När våra nordiska samhällen, som länge varit präglade av enhetskultur, blir mer och mer präglade av kulturell mångfald uppstår frågan om hur olika kulturer förhåller sig till varandra. Hur påverkar olika kulturer och religioner varandra? Hur ser påverkanslinjerna ut mellan kultur och religion? Något enkelt svar finns inte. Påverkanslinjerna är ett nätverk med många trådar i olika dimensioner, somligt är synligt, annat är osynligt. Somligt är sådant som känns rätt, somligt är ett medvetet beslut. 1 Författarens berättelse efter fakta hos Rehnberg 1965 s Se även Hagberg 1937 s Green 1997 s.168.

2 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 2 NFKK Kulturträdet vad är kultur? För att börja förstå vilka påverkanslinjer som finns mellan olika kulturer och religioner måste vi på något sätt definiera vad som menas med kultur. Vi tar hjälp av Birgit Öberg som i Olika syn på saken om kulturmöten och kulturella skillnader, ger bilden av ett kulturträd för att försöka förklara samspelet mellan de olika faktorer som tillsammans utgör en kultur. 3 Att välja bilden av ett träd är pedagogiskt för på samma sätt som olika träd, exempelvis palmer eller granar anpassar sig efter jordmån, tillgången på vatten, vind, kyla och värme, formas kulturen efter omgivningens givna förutsättningar. När omgivningens förutsättningar förändras följer kulturen långsamt efter. Vi påverkar vår kultur och vi påverkas av vår kultur. Inom ritforskningen brukar vi mena att det i regel tar tre generationer för en sed, en tradition, att förändras. Jag tror att detta gällde innan de senaste tjugo årens IT explosion. Nu går det snabbare, samtidigt som när det gäller sederna kring livets början, familjebildning och livets slut, förändras långsammare. Vid viktiga händelser i livet finns det en trygghet i att göra som tidigare generationer. 3 Öberg 1997 s

3 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 3 NFKK Det mest synliga på trädet är den vackra kronan med grenar, blad och frukter. Kronan symboliserar det vi kan uppfatta och iaktta, det synliga kulturmönstret. I kronan finns exempelvis; samspelet mellan språk och icke verbal kommunikation, grupper och hierarkier, sättet att arbeta och fördela arbetet i en grupp, sättet att uppträda i den manliga eller den kvinnliga könsrollen och hur man förhåller sig till tid, revir, natur. 4 Det osynliga kulturmönstret ligger väl skyddat i trädets stam bakom ett segt och starkt virke av uppfostran, attityder, värderingar, tabun och uppfattningar om den kontext som vi lever i. Det som finns i det osynliga kulturmönstret har vi ofta svårt att förklara för dem som inte delar samma kultur som vi. Mycket av det som finns här är även osynligt för den som lever i kulturen. Vi är helt enkelt inte medvetna om varför vi tänker, tycker, agerar på ett visst sätt, vi har det liksom med oss från modersmjölken. Det osynliga kulturmönstret har vi liksom bara gått in i. Det är så man gör. Vi vet vad som är rätt eller fel, vad omgivningen förväntar sig av oss, vad som är tillåtet eller förbjudet och vad man brukar göra i liknande situationer. Rötterna är djupt rotade och står stadigt i myllan. Är det ett friskt träd stäcker sig rötterna minst lika långt från stammen som kronan. Rötterna är grunden som vi står på. Rötterna är kulturarvet som tidigare generationer gett oss och som vi ger vidare till kommande generationer. Kulturens rötter är de betingelser som format oss. Rötterna bär vår historia, religion, ideologi, demografi, geografi, ja allt det som ger oss vår tradition. Den tradition som ger oss trygghet i vår identitet som den vi är. Trädets tre delar utgör den komplexa bilden av vad som påverkar en kultur. Rötterna, den stadiga grunden, delvis synlig delvis osynlig. Inne i stammen gömmer sig det vi lärt in, vårt kulturmönster; attityder, värderingar, tabun och erfarenheter. Allt bär upp den synliga kronan, allt vi ser och hör, blickar, gester, riter, seder, allt det som vi uppfattar som självklart i vår egen kultur och som vi uppfattar som annorlunda, kanske konstigt när vi möter andra kulturer. När man vill studera kulturer och påverkanslinjer kan man göra det på en övergripande samhällsnivå, hur sociala system och värderingar fungerar, eller på en gruppnivå, hur sociala system fungerar i grupper, till exempel i religioner, eller kan man studera hur individer fungerar. Jag rör mig här och nu mest på individnivån. 5 4 Här bygger Öberg på Halls Map of Culture i The Silent Language. 5 För definition av de olika nivåerna se Stier 2012 s

4 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 4 NFKK Exempel på en begravning Någonstans i Sverige sommaren 2011 står mitt i kyrkogången en citrongul kista med locket öppet. I kistan ligger Karin som fick leva i 42 år. Hennes långa mörka hår flyter ut över kudden, make upen är lika perfekt som när hon levde. Hennes djupröda klänning utgör en skarp kontrast till det vita täcket. Örhängena, som föreställer små gula citroner, är av plast. Det var dem hon fick av sin tonårsdotter på födelsedagen. På ringfingret bär hon sedan tjugo år sin vigselring. Händerna som vilar fridfullt på magen är knäppta som om hon bad. På kistlockets insida har familjen satt upp fyra bilder. En leende solbrun man, en tonårsflicka med skarpt forskande blick, en fotbollsspelande tolvårig pojke. Den fjärde bilden är en ikon, ömhetens moder, Jesus i mor Marias knä. Begravningsgudstjänsten följde Svenska kyrkans ordning. Traditionellt sjöng man psalmen Blott en dag men också Guds kärlek är som stranden och De skall gå till den heliga staden. Till ingång spelades Time to say goodby och medan vänner bar kistan till graven spelades Öppna landskap. Som solosång sjöng kantorn Så skimrande var aldrig havet, men då hon varken kunde eller ville sjunga Jag vill tacka livet som gav mig så mycket spelades Arja Saijonmas version av denna på CD medan mannen stängde locket på kistan. 6 När kistan hade sänkts i graven skålade man i rosévin. Idag vilar Karin på den lantliga kyrkogården. En porträttbild av en leende Karin är blästrad i den svarta stenen tillsammans med ett kors som kommer fram ur den evigt stålande morgonsolen. På graven, som är täckt av marktegel och en stor oval vattenspegel växer ett olivträd och ett citronträd i krukor. 7 Begravningsgäster på denna begravning reagerar mycket på magkänsla, något känns bra, skönt, behagligt, något var obehagligt, underligt kanske skrämmande. Även vi som arbetar professionellt med död och begravning reagerar ofta med känslan, vilket kan vara bra, för ofta säger vår första upplevelse oss någonting om vad vi innerst inne tycker. Som yrkesfolk måste vi ibland fråga oss: Varför känner jag så här? Varför tänker jag så här? En kännedom 6 Ur den svenska psalmboken sjöng församlingen 249, 289, 172. Time to say goodby av Francesco Sartoni, Öppna landskap av Ulf Lundell, Så skimrande var aldrig havet av Evert Taube samt Jag vill tacka livet av Violeta Parra. 7 Denna och andra exempelberättelser (om inte annat anges) är hämtade från författarens eget forskningsarkiv och Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA).

5 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 5 NFKK om hur man själv reagerar känslomässigt gör inte bara kulturmötena hanterbara i ett kortsiktigt perspektiv, utan bidrar i bästa fall till en djupare förståelse för människors känslor och för motiven till deras handlande. 8 Varför reagerar vi på olikheter och förändring? Grunden tror jag är att människan är ett vanedjur. Som barn lekte vi rollekar. Genom rollekarna lär sig barnet att leva sig in i andra personers roller och utvecklar sin egen roll. Barn får ofta höra fy, så får man inte göra eller bra, så duktig du är, så här ska man göra. Genom lek, genom att härma vuxna, genom tillrättavisning och uppmuntran lär sig barnet hur man ska bete sig. Barnet socialiseras och vänjer sig vid vad som är det vanliga. Vi har vår kulturs normer och traditioner med oss från moderlivet. När vi möter något nytt, något vi inte riktigt känner igen, reagerar vi ofta med rädsla. Det främmande är ofta skrämmande. Orsaken till att vi upplever något som främmande är ofta frånvaron av korrekt information, för lite kunskap eller avsaknad av erfarenhet, vilket kan leda till negativa attityder och fördomar 9. Rädslan för det annorlunda är djupt rotad i människan, hon har inte riktigt kontrollen utan känner frustration över att inte känna igen sig. En gång i tiden när man traditionsfast höll på sedvänjor medförde dessa en likformighet, som inte nödvändigtvis upplevdes som tvingande. 10 Snarare upplevdes de som en trygghet, att man kunde luta sig mot en tradition: så här har man gjort i generationer, mina föräldrar gjorde så och före dem deras föräldrar. Grundtrygghet en förutsättning för dialog Den som har en grundtrygghet i sin egen tradition, i sin egen religion, i sitt eget liv har lättare för att möta andra traditioner utan rädsla. Den som är trygg i sitt eget kan nyfiket föra dialog med den som lever i en annan tradition och kanske med en annan religion. Ett äkta samtal och en äkta dialog handlar inte om att du ska bli som jag eller att jag ska bli som du. En äkta dialog går inte ut på att övertyga, utan handlar om att nyfiket lyssna på den andra. Det är den andre som har rätten att beskriva och definiera vem hon är, vad hennes tradition 8 Stier 2012 s För fenomenet fördomar se Stier 2012 s Daun 2005 s. 174.

6 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 6 NFKK innebär, vad hennes eventuella religion står för. På samma sätt har jag rätt att definiera min tradition och religion. Filosofen Martin Buber visar i Dialogens väsen att mäniskor förhåller sig till sin omgivning antingen som ett Jag Det eller som ett Jag Du. När vi möter andra mäniskor som ett Det innebär det ett distanserande betraktande, den andre blir någon som vi kan kategorisera, definiera och bedöma medan när vi möter den andre som ett Du öppnar vi för dialog som leder till relation. Dialogen, mötet hör hemma i relationen mellan ett Jag och ett Du som är öppna och närvarande för varandra. 11 En dialog förutsättet ömsesidig respekt för varandras egenart och kulturella identitet. I den nyfiket lyssnande dialogen handlar det mycket om att försöka att förstå den andre, om att lära känna den andre. För den man känner är inte främmande längre. Det främmande är ofta skrämmande. Genom att lära känna en annan tradition får vi influenser som vi tar med oss in i vår egen tradition. På fint språk heter det inkultration och det är något helt annat än synkretism, sammanblandning av olika traditioner eller religioner. Inkultration är när man behåller allt väsentligt i sin egen kultur och religion samtidigt som man tar intryck av seder och bruk i andra kulturer och religioner. Ett tydligt exempel på detta är våra nordiska kyrkogårdar är när muslimska gravar smyckas med snittblommor eller till och med förses med perenner i planteringsrabatt. En dialog påverkar båda parter. Vi människor har en benägenhet att uppleva olikheter starkare än likheter. Alla vi som varit turister vet att vi lägger märke till det som är annorlunda först. Hur reagerar vi då? Bedömer och bemöter jag andra så som jag själv vill bli bedömd och bemött? Respekt för individens val En individ ska själv få välja kulturella och religiösa uttryck och inte tvingas följa majoritetens värderingar eller sedvänjor. Det kan gälla en så enkel sak som att en muslim inte ska behöva läggas i jorden till kyrkklockors klang. På frågan varför man ringde i begravningskapellets klockor när en muslim lades i jorden svarade kyrkogårdschefen: Vi gör ingen skillnad på människor. Vad skönt att veta att hos den begravningsmyndigeten behandlas alla lika. Vad 11 Buber 1932.

7 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 7 NFKK rätt du tänkt, vad fel det kan bli. Handlar det om okunskap? Eller handlar det om ointresse för andra mäniskors seder, religion och kultur? För det väl inte så illa att det handlar om en diskriminering som bottnar i förakt för det avvikande 12? Att missförstånd och kulturkrockar uppkommer är inte ovanligt och egentligen inget konstigt när människor med olika kulturell och religiös bakgrund tillsammans ska genomföra en livsrit. Uppgiften för oss som professionellt arbetar med kyrkogårdar och begravningar är att inse att seder, kulturella och religiösa uttryck kan ta sig olika utrycksformer beroende på livsomständligheter, religion och kulturella utgångspunkter. Att vara nyfiken och inhämta kunskap om olika kulturtraditioner gäller också våra medarbetar längst ut i organisationen. Det är i frontlinjen, i det dagliga arbetet som våra medarbetare möter nya fenomen, långt före oss, chefer, förtroendevalda och forskare. Det kan handla om detaljer, hur graven smyckas med mat, gosedjur, snaps, rökelse och plastblommor. Det kan handla om människors beteende på kyrkogården. Varje lördag kom hon, en kvinna i fyrtioårsåldern, till sin mans grav. Satte sig en liten stund på bänken som står där. Ibland stannade hon högst tio minuter ofta en timme eller mer. Alltid dukade hon upp något att äta och något att dricka. På sommaren en kall öl eller ett glas vitt vin, när höstrusket och vintern kom drack hon kaffe eller något annat värmande. Gick man förbi kunde man höra henne småprata med sin man. Kyrkvaktmästaren visste inte hur han skulle hantera situationen. Bröllopsgästerna såg kvinna skåla med gravkullen. Dopgästerna så kvinna skåla med sin man. Tänk om fler hittar på sådana dumheter, sa vaktmästare och bad sin chef att sätta stopp för detta. Det visade sig att kvinnan saknade de där stunderna då hon och mannen stängt affären och fick en stund tillsammans att tala med varandra om veckan. Ofta hade de gjort det på verandan där de över åkrarna kunde skymta byns kyrka och kyrkogård. När mannen nu inte levde längre gick hon till graven för att tala med honom till en början utan att ha dricka med sig, men det kändes så tomt, berättar hon. Kvinnan ville, men hon vågade inte först ta med dricka, inte förrän hon på väg till ett möte tog genvägen över Östra kyrkogården i Malmö och såg några ortodoxt kristna kvinnor duka till måltid vid en grav. Kan de, så kan jag, tänkte hon. Påverkanslinje: Hon såg och hon gjorde. 12 Roth 1996 s. 117.

8 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 8 NFKK Är det mångkulturella hot eller möjlighet? Vilka påverkanslinjer kan vi skönja i begravningen med den öppna kistan? En ganska normal svensk begravning idag, som jag valt, för att visa att även där finns tydliga påverkanslinjer. Jag skulle kunna ha valt mer komplexa mångkulturella begravningar, kvinna från Thailand och mannen från Norden eller mannen från Irak och kvinnan från Norden. Växande kontakt mellan folk och länder får kulturella konsekvenser, både lokalt och globalt. Världen blir allt mer glokal. 13 Tydligt förekommer kulturella och religiösa påverkanslinjer som kan kopplas till den dödes och hennes familjs resor till Medelhavet, men också till den svenska kulturens allt starkare individualisering som i begravningssammanhanget ofta får uttryck i att de kollektiva gemensamma riterna kompletteras med personliga inslag. 14 I exemplet samspelar flera påverkansfaktorer så som de ofta gör. Särskilt vill jag peka på: den citrongula kistan, specialbeställd för att kvinnan älskade medelhavsmat och att odla citroner. Den öppna kistan, vald för att kvinnan varit med om en begravning där kistan vart öppen. Något som hon hade upplevt som så personligt äkta. Öppen kista är vanligt förekommande utanför Europa. För några år sedan var det ett tiotal begravningar om året i Sverige med öppen kista, idag ett hundratal. Att hon i likhet med fler och fler hade egna kläder 15 istället för svepning hör samman med individualiseringen och påverkan från icke nordiska kulturer. Smycken, örhängen (gula citroner) och vigelsring hör även hit. När människor lägger saker i kistan indikerar detta en hel del om hur man tänker om livet efter döden. Här var det inget märkvärdigt, bilder på familjen och en ikon. I andra sammanhang kan det handla om gosedjur, spritflaska, mobiltelefon eller necessär. 16 Ofta är det saker som är intimt förknippade med den döde. Ikonen i exemplet hade Karin själv köpt och haft hängande ovanför sin säng tillsammans med bilderna på familjen. Nu får de hänga ovanför hennes nyas säng, i väntan på uppståndelsens morgon. 13 Uttrycket glokal vill visa att världen, dess invånare och produkter lever och är såväl lokala som globala. Glokal kommer från den vetenskapliga termen glokalisering (eng. glocalizaton). Termen användes första gången i slutet av 1980 talet i en artikel i Harvard Business Review. 14 Om mikroriter inom makroritens ram se till exempel Aggedal Aggedal 2012; Aggedal 2012a. År 2000 kläddes strax under fyrtioprocent av begravda i Sverige i egna kläder. År 2012 var det nästan exakt femtio procent. En klar övervikt för kvinnor sjuttio procent mot männens trettio procent. 16 Aggedal 2006; Aggedal 2004.

9 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 9 NFKK De knäppta händerna är tradition i många kristna kulturer. Men det är inte självklart längre att knäppa händerna på de döda eller att placera en psalmbok mellan händerna. Att dricka rosévin vid graven är inte så vanligt. Familjen valde att göra så för man hade skålat på kyrkogården när man gifte sig och man hade varit med om en begravning i Grekland då man hade skålat i Ouzo. Att Karin dessutom gärna drack rosévin bidrog säkert som en personlig påverkanslinje. Utforminingen av gravplatsen har tydliga påverkanslinjer från medelhavskultur, personliga och kristna preferenser. En fråga som vi som arbetar professionellet med begravningar och kyrkogårdar mer och mer kommer att ställas inför är: kan man, ska man, måste man acceptera allt för att en kultur eller religion önskar eller kräver det? Det går inte att svara ett enkelt ja eller nej, situationen måste få avgöra. Vi har alla ett ansvar, oavsett om vi representerar ett trossamfund, kyrkogårdsmyndighet eller begravningsbranschen, att hjälpa människor att hitta rätt, att få den begravning som de är värda att få som avslutning på sitt liv. Det är inte vår uppgift att bygga staket och murar. Intolerans, att marginalisera eller att förtiga religiösa eller kulturella uttryck är med kristet språkbruk synd. Samtidigt är inte allt möjligt. Vi har lagar och förordningar att följa, vi har ansvar för att god begravningssed upprätthålls. culture is communication, communication is culture Vår konkreta fråga, uppgift och hemläxa, handlar om hur vi kan undvika en konfrontation mellan å ena sidan människor grundläggande värderingear, normer, övertygelser, trosföreställningar och seder och å andra sidan grundläggande värderingar, normer, övertygelser, trosföreställningar och seder som vi beskriver och upplever som nordiska. Vi kan inte heller som en självklarhet utgå från att alla som kommer från samma land eller delar religionstillhörighet eller etnicitet automatiskt förstår och sympatiserar med varandra. 17 Kulturmöte är konkret handling, ett möte mellan människor som utövar seder och bruk, inte ett möte mellan principer eller teorier. Kulturmöte handlar om ett gränsöverskridande, att möta något som tidigare varit främmande. Traditionsutveckling sker i ett sådant kulturmöte 17 Illman & Nynäs 2005 s. 57.

10 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 10 NFKK där religionen är en bärande och viktig del. Det är viktigt att minnas att kultur och värderingssystem inte är statiska. Det som var rätt och självklart för tidigare generationer är inte med nödvändighet rätt och självklart för oss eller för våra barn och barnbarn. Den enskilt viktigaste påverkansfaktorn är du och jag, enskilda individer som möter varandra, varandras värderingar, seder och bruk. Påverkansfaktorn stavas DIALOG, att tala och lyssna, att se och lära. Genom samspelet med andra människor sker en traditionsutveckling. När människor möts utsätter vi varandra för inkultration. And don t forget to speak to one other, because: culture is communication, communication is culture 18. Litteratur Aggedal, Jan Olof 2004 Med fotboll i kistan. Begravningen ett kulturarv under förändring. Växjö Stifts Hembygdskalender 2004/2005, s En necessär i kistan något om människors och kyrkans trostolkning i väntan på en större undersökning. På spaning Från Svenska kyrkans Forskardagar 2005 (red Göran Gunner). Stockholm, s Nya riter och seder kring begravning Svensk Kyrkotidning nr a Spaning Begravning. Kyrkogården nr 3. SKKF Stockholm, s Berggren, Henrik & Trädgårdh, Lars 2009 Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Stockholm. Buber, Martin [1932] 1993 Dialogens väsen. Ludvika. Daun, Åke 1999 Det allmänmänskliga och det kulturbundna. Stockholm En stuga på sjätte våningen. Svensk mentalitet i en mångkulturell värld. Stockholm. Green, Thomas A. (Ed.) 1997 Folklore. An Encyclopedia of Beliefs, Customs, Tales, Music and Art.(Vol. I.) Santa Barbara. Hagberg, Louise 1937 När döden gästar. Svenska folkseder och svensk folktro i samband med död och begravning. Stockholm. Hall, E. T The Silent Language, New York. 18 Hall 1973.

11 Teol. dr. Rural Dean Jan Olof Aggedal 11 NFKK Illman, Ruth & Nynäs, Peter 2005 Kultur, människa, möte. Ett humanistiskt perspektiv. Lund. Pettersson, Thorleif & Esmer, Yilmaz 2005 Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur. Integrationsverkets rapportserie 2005:03, Norrköping. Rehnberg, Mats 1965 Ljusen på gravarna och andra ljusseder. Nya traditioner under 1900 talet. Stockholm. Roth, Hans Ingvar 1996 Mångfaldens gränser. Stockholm. Stier, Jonas 2012 Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier. Lund. Öberg, Birgit 1997 Olika syn på saken. Om kulturmöten och kulturella skillnader. Stockholm. Författarpresentation Jan Olof Aggedal (f. 1961) Teol. dr. Kontraktsprost i Svenska kyrkan jan Som praktisk teolog är Aggedal intresserad av samspelet mellan trossamfundens trostolkningar och individens livstydning i ett mångkulturellt samhälle. Aggedals forskning berör riten och ritens funktion samt människors upplevelse av riten. Särskilt har han intresserat sig för död och begravning samt förkunnelsen vid kyrkliga handlingar. Doktorsavhandlingen Griftetalet mellan trostolkning och livstydning (2003) behandlar griftetalet. Han har även givit ut bland annat: I glädje och sorg. Att välja de rätta orden vid vigsel och begravning (2009) och Teologi för kyrkomusiker (2011). Pågående forskning undersöka hur Svenska kyrkan som ett evangelisktluthersk trossamfund, teologiskt och liturgiskt, förhåller sig till holiness in space and time. Vad menar Svenska kyrkan att en invigning av en begravningsplats innebär? Ett avskiljande? Ett heliggörande? Ett ibruktagande? Undersökningen tar sin utgångspunkt i de cirka hundra begravningsplatser som blivit invigda under åren

INVIGNING AV KYRKOGÅRDAR ELLER? Guds åker? Begravningsplatsen i ett mångkulturellt Sverige

INVIGNING AV KYRKOGÅRDAR ELLER? Guds åker? Begravningsplatsen i ett mångkulturellt Sverige INVIGNING AV KYRKOGÅRDAR ELLER? Guds åker? Begravningsplatsen i ett mångkulturellt Sverige SYFTE Det första syftet är att undersöka hur Svenska kyrkan som ett evangelisk-lutherskt trossamfund, teologiskt

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal 2

TD Jan-Olof Aggedal 2 Det första syftet är att undersöka hur Svenska kyrkan som ett evangeliskt-lutherskt trossamfund och som begravningshuvudman förhåller sig till holiness in space and time. TD Jan-Olof Aggedal 2 Det andra

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips.

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips. Begravningen Begravning i enskildhet Som regel bör du alltid försöka gå på begravningar, även när du är avlägsen släkting eller vän till den avlidne, eller den avlidnes familj. Det betyder ändå mycket

Läs mer

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN HELIGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR A) (15 JUNI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 3:16-18 Vad Jesus berättar för Nikodemus Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf

Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf Vad längtar du efter? Jag menar innerst inne, när du skalat bort all längtan efter framgångar, god hälsa och lyckliga relationer! Vad längtar du då efter?

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man?

En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man? En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man? I kyrkan vet man hur begravningar går till! Ylva, Eleonora och Susanne har hand om Barnens kyrktimme i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Det är den 17 april

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat. Predikotext: Luk 12:4-7 Uttrycket Var inte rädd återkommer ofta i bibeln. I lite olika former hela 365 gånger dvs ett för varje dag året runt! Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan

Läs mer

HERRE, GE OSS STÖRRE TRO!

HERRE, GE OSS STÖRRE TRO! 27 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR C) (6 OKTOBER 2013) HERRE, GE OSS STÖRRE TRO! Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 17: 5-10 Apostlarna sade till Herren: Ge oss större tro. Herren svarade: Om ni hade tro så stor som

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: SO Målgrupp: Från 6 år Låg-/mellanstadiet Lektionstyp: Lärarledd

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: SO, Hemkunskap, Modersmål Målgrupp: Från 6 år Låg-/mellanstadiet

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter...3 Definiering av olika begrepp...3 Aktuell kartläggning...3-5

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Välkommen till 100% konfirmand

Välkommen till 100% konfirmand Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg Andra söndagen i fastan (år C) (24 februari 2013) Jesus på härlighetens berg Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36 Jesus på härlighetens berg Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Liknelsen om talenterna 33:e söndagen under året (årgång A) 16 november 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, 19-21 (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Det blir nämligen

Läs mer

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Equmeniakyrkan är en ung kyrka i Sverige med en nästan 200-årig historia. Tillsammans med miljarder kristna över hela

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra

Läs mer

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett 10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Nova Emilia Föräldraskap Att lära l med hjärtat www.sannanovaemilia.se Författare När till kunskap boken och värde blir ett Innan något förälder? jag du sätter

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Råd vid begravning. Information från Göteborgs kyrkogårdsförvaltning. Urngravfält på Kvibergs kyrkogård

Råd vid begravning. Information från Göteborgs kyrkogårdsförvaltning. Urngravfält på Kvibergs kyrkogård Urngravfält på Kvibergs kyrkogård 031-731 80 80 www.svenskakyrkan.se/goteborg/kgf/ mobil.svenskakyrkan.se/goteborg November 2009 Foto Ronald Eek, Conny Nylén, Cia Hylander Tryck PR-Offset Råd vid begravning

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

1 efter trefaldighet, Jesus dop, Spår i snön

1 efter trefaldighet, Jesus dop, Spår i snön 1 efter trefaldighet, Jesus dop, Spår i snön När jag förberedde min predikan stannade jag upp och tittade ut genom fönstret i mitt arbetsrum. Ute var det verkligen en vinterdag. Snön låg flera decimeter

Läs mer

Det är nu du lever! Nu är det snart midsommar, sade alltid gamla moster Mary på jul - afton.

Det är nu du lever! Nu är det snart midsommar, sade alltid gamla moster Mary på jul - afton. Det är nu du lever! Nu är det snart midsommar, sade alltid gamla moster Mary på jul - afton. Nu förstår jag henne. Åren krymper till månader, månaderna till veckor, veckorna till dagar som rusar fram i

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8 Vägledning vecka 8 Guds kärlek till oss Förlåtande nåd Vägledning: Hur mycket Gud måste glädja sig Den här veckankommer vi att vandra runt i Guds kärlek till oss. Vi vill smaka - och till fullo njuta av

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

~~:~,~:,:::h :~.: bm Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer