Utveckling av Campus Alnarps utemiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av Campus Alnarps utemiljö"

Transkript

1 LTV-fakulteten/ Odlingsenheten/Alnarpsparken Utveckling av Campus Alnarps utemiljö Förstudie inför framtagande av skötselplan och utvecklingsplan för Alnarps campus. Framtagen av Anders Folkesson, Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning och Boel Nordgren, Edlas Have, på uppdrag av LTJ-fakultetens parkråd, SLU Februari

2 Förord Denna projektrapport är en rapportering från förstudien Utveckling av Campus Alnarps utemiljö. Förstudien initierades av LTJ-fakultetens (SLU) parkråd våren Rådet som inrättades 2012 av dekanus är ett rådgivande organ för förvaltning och utveckling av utemiljön på Campus Alnarp. I Parkrådet ingår Lisa Diedrich, Anna Jakobsson, Karl Lövrie, Alexandra Nikolic, Håkan Schroeder och Henrik Sjöman samtliga verksamma vid SLU och Gunilla Kronvall från Akademiska Hus AB. En inledande huvuduppgift för detta råd var att initiera en process som ska sammanställa kunskap och ta fram verktyg som stöd för utemiljöns förvaltning. Parkrådet har beslutat att genomföra utvecklingsarbetet i en flerstegsprocess med föreliggande inledande förstudie som genomförts med start hösten Förstudien som har finansierats av dåvarande LTJ-fakulteten och Akademiska hus AB har genomförts av Anders Folkesson (SLU) som projektledare och Boel Nordgren med särskilt ansvar för den kulturhistoriska inriktningen. Parkrådet har varit förstudiens styrgrupp. Denna förstudie utgör en värdefull grund för en fortsatt utvecklingsprocess för förvaltning av Campus Alnarps utemiljö. Alnarp, Håkan Schroeder Dekanus LTV-fakulteten 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund problem och behov Syfte Avgränsningar FÖRUTSÄTTNINGAR Kunskapsläget... 8 Befintliga (historiska) kunskapskällor om Alnarpsparken och Alnarps campus... 8 Kritisk analys av befintliga kunskapskällor... 8 Kunskapsluckor Aspekter hos campus Attrahera studerande Attrahera lärare och forskare Plats för möten, idéfrämjande möten, innovation och samverkan Försöksverksamhet Kunskapsbank Pedagogiskt redskap Demonstration Image Rekreation Ekosystemtjänster Kulturhistoriska aspekter Riktlinjer att beakta Kommunala och regionala dokument Bevaranderestriktioner Aktuella utredningar Arkitektoniska avsikter och traditioner DISKUSSION Potentiella intressekonflikter och motstående krav Estetik och formalism VS ekologi och ståndortsanpassning

4 Parken betjänar SLUs egna behov (undervisning, forskning) VS parken vänder sig mot omvärlden (rekreation, image, demonstration) Vidmakthållande och bevarande VS utveckling och nyskapande Funktion och ekonomi vs estetik Bassortiment VS finsmakarsortiment Goda förebilder Campus med höga värden att inspireras av Förebildliga vårdplaner, för campus eller andra liknande objekt Verktyg och styrmedel Vem bestämmer över skötseln? För- och nackdelar med olika typer av skötselplaner och manualer Hur kommer man fram till vad som bör prioriteras i skötselarbetet? Finns skötsel idag som vi kan undvara eller förändra? Skötselmetoder vad nytt finns att pröva? Ev. möjligheter att forskning och undervisning kring skötsel kan bidra positivt till utveckling av hur campus sköts Ev. möjligheter att forskningen kring design (och undervisning i dessa ämnen) etc kan bidra positivt till skötseln och/eller till positiv utveckling av campus Slutsatser/Rekommendationer Rekommendationer avseende behovet av utökade kunskapsunderlag Undersök på ett fördjupat sätt vad olika användare värdesätter hos campus! Det behövs ytterligare historiska studier! Förbättra träddatabasen! Inventera mer systematiskt de existerande biologiska och ekologiska värdena i parken! Förbättra arkiveringen! Rekommendationer angående hur de historiska aspekterna bör förvaltas i kommande skötsel- och utvecklingsplaner Ta fram en vårdplan som ligger till grund för såväl skötselplan som utvecklingsplan! Rekommendationer inför framtagande av skötselplan Rekommendationer inför framtagande av utvecklingsplan

5 Bilaga 1. Kulturhistorisk dokumentation från Alnarpsparken och Campus Alnarp. Arkiv, Litteratur och Personer. Boel Nordgren, Bilaga 2. Material från Alnarpsbiblioteket som sänts till Landsarkivet i Lund. Bilaga 3. Alnarpsbibliografi. Ur: Karlsson, 1986, Alnarpsparkens historia. 5

6 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund problem och behov Det har aldrig, åtminstone inte i modern tid, funnits ett samlat grepp för hur utemiljön hos Alnarps campus ska förvaltas, därmed inte heller för hur det långsiktigt ska utvecklas. Vid såväl planteringar, avverkningar som fortlöpande skötsel tvingas parkförvaltningen ta beslut utifrån bristfälliga kunskapsunderlag, och utan att ha en full överblick över vad konsekvenserna blir på lång sikt: Kommer åtgärden att gynna undervisningen, understödjer den historien, ligger den i linje med arkitektoniska avsikter, finns vetenskapliga värden som påverkas? Etc. För att säkerställa utemiljöns värden och dess utvecklingspotential utifrån olika perspektiv är det nödvändigt att förvaltningen av miljön baseras på kunskap om förutsättningar och dokumenterade planer som stöd för beslut om insatser. I nuläget saknas dokumenterade planer som t ex en skötselplan för styrning av skötselinsatser. Vidare saknas det också en sammanställning av befintlig dokumentation om utemiljön och viktiga informationsluckor för att förvalta och utveckla miljön. För att åtgärda ovanstående problematik har parkrådet beslutat att initiera ett utvecklingsarbete, som kommer att ha karaktären av en flerstegsprocess. Högst prioritet har ett fortsatt projekt för framtagande av ett verktyg för styrning av skötsel- och underhållsinsatser för Campus Alnarp med en första version preliminärt klar sommaren Andra delprojekt som både kan syfta till att förbättra kunskapsunderlaget för utveckling av utemiljön och ta fram utvecklingsförslag kan följa efter förstudien. Föreliggande arbete är en inledande fas i denna flerstegsprocess, och ska utgöra en grund för det fortsatta arbetet. 1.2 Syfte Förstudien ska omfatta: Sammanställning av befintlig dokumentation av utemiljön i Alnarp som är av betydelse för vård och utveckling av miljön Identifiering av viktiga informationsluckor Presentation av exempel-/referensanläggningar vars dokumentation, arbetssätt och verktyg kan fungera som inspiration och förlagor för Campus Alnarp. Rekommendationer för det fortsatta utvecklingsarbetet 6

7 1.3 Avgränsningar Det har redan nämnts ovan, men det förtjänar ändå att här påpekas att den kanske viktigaste avgränsningen för detta arbete är, att det handlar om just en förstudie, vilket innebär att det inte är en handling som ska peka ut konkreta förslag till hur skötseln ska bedrivas eller hur campus ska utvecklas, utan att den endast utgöra en bas för ett kommande framtagande av en skötsel- respektive utvecklingsplan. När det gäller den rent fysiska avgränsningen omfattar studien i princip hela utemiljön hos Campus Alnarp, där den s k Alnarpsparken är en del. Dock ingår inte områdena väster om järnvägen och inte heller de delar som är inhägnade på gamla frukt-och bärförsöksområdet i öster eller trädgårdslaboratoriet i norr. Se avgränsning på karta (figur 1). När man i dagligt tal pratar om campus-områden brukar man inte bara mena de ofta parkliknande utemiljöer som sammanbinder ett antal institutionsbyggnader, utan i begreppet även inkludera byggnaderna i sig. Det skall observeras att i denna förstudie ligger fokus på utemiljön, inte på de byggda miljöerna. Samtidigt är Alnarps utemiljö och bebyggelse mycket starkt sammanflätade, såväl visuellt och arkitektoniskt som funktionellt, och det går inte att diskutera framtiden för det gröna campus utan att ibland resonera även om bebyggelsens roll i sammanhanget. I den här förstudien betecknar ordet campus i normalfallet utemiljön, och i de fall det åsyftar miljön som helhet (d v s inkluderande även byggnadsbestånden) har vi strävat efter att vara tydliga med detta i texten. 7

8 Figur 2. Geografisk avgränsning av uppdraget för förstudien (röd linje). 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Kunskapsläget I detta avsnitt redogörs för vilken sammanställd kunskap som egentligen finns om Alnarpsparken och campus - det gäller rent historisk kunskap men också kunskap om det innehåll och det tillstånd som campus befinner sig i idag. Vid genomgången av kunskapsläget har det också blivit ganska tydligt att det finns ett antal viktiga kunskapsluckor, vilket redogörs för i ett särskilt avsnitt. Befintliga (historiska) kunskapskällor om Alnarpsparken och Alnarps campus En del av uppdraget för förstudien har varit att göra en sammanställning av kulturhistorisk dokumentation som är av betydelse för vård och utveckling av utemiljön i Alnarp. Det material som kunnat spåras under förstudiens förhållandevis korta tidsrymd finns sammanställt i bilaga 1, under rubrikerna Arkiv, Litteratur och Personer. Under rubriken Arkiv döljer sig en sammanställning av kartor, ritningar, vykort, fotografier och andra handlingar som finns i arkiv, förråd och privata samlingar, på Alnarp eller på andra platser i Sverige. En del av det här materialet har använts tidigare i olika publikationer om Alnarp, men långt ifrån allt. Avsnittet Litteratur listar publicerade (och några opublicerade) skrifter efter 1986 som berör Alnarp, med fokus på utemiljön. Börje Karlssons Alnarpsbibliografi (bilaga 3) får utgöra källa för publikationer före Det har inte varit möjligt att kontrollera alla hans uppgifter under förstudien. De mest omfattande publikationerna om Alnarp har dock gåtts igenom, och deras innehåll listas kortfattat under den här rubriken, med fokus på sådant som är av betydelse för att skriva Alnarpsparkens och Alnarps campus historia. Under Personer återfinns personer som bidragit med material och information till sammanställningen, men också personer som bör kontaktas om Alnarpsparkens historia ska nedtecknas framöver, eftersom de kan bidra med muntlig information om exempelvis växterna och arbetet i/med parken. Kritisk analys av befintliga kunskapskällor Uppgifterna om var det finns material av olika slag har i princip bara sammanställts under förstudien, det vill säga det har inte funnits utrymme att analysera innehållet i materialet. Angående de publicerade skrifterna kan man dock säga att de i huvudsak är inriktade på hur institutet och universitetet varit organiserat, och på hur forskning och undervisning bedrivits, och parken omnämns ofta bara kortfattat. Börje Karlssons examensarbete om Alnarpsparkens historia är ett undantag, och därför något av en utgångspunkt i sammanhanget. Karlsson påpekar dock själv att han inte behandlar växterna och deras 8

9 härkomst i uppsatsen 1. Han använder sig inte heller av alla de källor som han hänvisar till i sin Alnarpsbibliografi, vilket gör att det finns en mängd källor i bibliografin som aldrig använts för att nedteckna Alnarpsparkens historia. Karlssons bibliografi (bilaga 3) är därför ett viktigt komplement till den sammanställning som gjorts under den här förstudien. I Börje Karlssons Alnarpsparkens historia (1986) publiceras många av de kartor och ritningar som finns över Alnarp och Alnarpsparken, men tolkningen och analysen av kartorna och ritningarna är kortfattad och endast i text. Det finns alltså inga sammanfattande kartanalyser som gör det lättare för läsaren att förstå hur anläggningen har förändrats under årens lopp, och det finns inte heller några analyser av vad i 1986 års anläggning som härrörde från olika tidsperioder. Kunskapsluckor Under arbetet med denna förstudie och med sammanställningen av de historiska kunskapskällorna har konstaterats att det föreligger några mer betydande kunskapsluckor, som det vore mycket värdefullt att försöka fylla innan man går vidare med att utarbeta t ex en skötselplan eller en utvecklingsplan för Alnarps campus. De mest betydande kunskapsluckorna är följande: Det har aldrig gjorts en historisk dokumentation som sammanfattar hur växtmaterialet och utformningen har förändrats över tid, och som på ett tydligt sätt visar vad i dagens anläggning som härrör från olika tidsperioder. Visserligen vet vi, tack vare Alnarps träddatabas 2, ganska väl vad som finns i parken idag, men vi vet endast lite om vad som funnits tidigare och vad som finns kvar från olika tidsperioder. Och framförallt finns inte den här informationen sammanställd i ett enda, lättöverskådligt, dokument. Detta gör att det inte finns något bra underlag för att bedöma vad som är särskilt värdefullt, något som man behöver veta när man ska planera för områdets framtid. I bilaga 1, under rubriken Viktiga informationsluckor, diskuteras denna kunskapsbrist mer i detalj. En betydande kunskapslucka finns även när det gäller de idag befintliga träden i Alnarp. Alnarps träddatabas utgör visserligen en kunskapskälla; här finns t ex uppgifter om art och placering för samtliga träd i parken. Men databasen har också en rad olika brister: Databasen ligger i det äldre programmet MapInfo. ArcGis är det som används på Alnarp i övrigt. Koordinaterna som anges i databasen stämmer inte överens med det system som normalt används, vilket innebär att det kan skilja upp till 3 meter mellan koordinaterna och verkligheten. Databasen innehåller för många träd, det vill säga en del träd som tagits ned i parken har inte plockats bort ur databasen. Uppgifterna om trädens ålder är bristfälliga, endast för en del är planteringsår angivet. 1 Karlsson, 1986, s Samtliga uppgifter om Alnarps träddatabas kommer från Johan Östberg, muntligen,

10 Databasen innehåller inte uppgifter om vitalitet, skador och risker, vilket är information som är viktig för att kunna göra en prioritering av skötseln. Parkpersonalen känner till mycket om detta, men uppgifterna finns alltså inte samlade någonstans. Det finns i nuläget bara en person, Johan Östberg, som kan plocka ut kartor ur databasen, och databasen är överhuvudtaget inte tillgänglig för de flesta personer som skulle kunna ha nytta av den, såsom studenter vid SLU eller forskare vid andra universitet. Givetvis skulle det också vara önskvärt att, utöver databasen för träd, ha en databas som förtecknar buskar, perenner och andra växtslag. En del viktiga individer av buskar och perenner finns förvisso redan inlagda i databas, t ex några i Gunnars trädgård. Att förteckna alla individer vore givetvis närmast en omöjlig uppgift, dels med tanke på mängden individer, men även med tanke på hur snabbt innehållet i t ex perennplanteringar förändrar sig. Emellertid vore det kanske rimligt att ha som mål att allt vedartat material ska vara förtecknat i databasen. 2.2 Aspekter hos campus Varför har vi egentligen ett campus? Som en del i beskrivningen av nuläget och dess förutsättningar kan finnas anledning att ställa denna grundläggande fråga, så att inga perspektiv eller värden förbises under utvecklandet av skötsel- och utvecklingsplaner, hur självklara dessa värden och aspekter än kan tyckas vara. Anledningarna till att Alnarp har ett campus är i grunden historiska, men även att campus fyller viktiga funktioner idag. Utöver nyttoaspekterna finns även funktioner eller aspekter som inte omedelbart ger en specifik nytta, men som för den sakens skull bidrar med betydande värden. Nedan följer ett försök att beskriva dessa olika aspekter. Attrahera studerande Sannolikt har Alnarps campus en funktion såtillvida att många studenter känner sig lockade av att studera i en vacker, grön miljö med ett rikt växtmaterial. För många torde det också ligga ett värde i att studera vid ett klassiskt lärosäte med en anrik park. Åtminstone vackra dagar är parken väl utnyttjad av studenter som promenerar, solar sig och äter lunch på gräsmattorna. Parken är också en arena för olika studentfestligheter, framför allt vid höstterminens början. Parken torde rent allmänt också bidra till studenternas allmänna välbefinnande. I studien Grönska för kunskapande 3 analyserar Erik Skärbäck och Patrik Grahn några olika campusområden med avseende på åtta karaktärer som forskning visat har betydelse för hälsa och välbefinnande 4 ; nämligen: 3 Skärbäck, E. och Grahn, P Grahn, P. Stigsdotter, U. & Berggren-Bärring, A-M 2005 och Grahn, P. & Stigsdotter, U.K

11 rofylldhet, vildhet, artrikedom, rymd, allmänningen, lustgården, centrum/fest och kulturhistoria. Författarna argumenterar för att dessa inte bara är värdefulla som indikatorer för hälsa och välbefinnande, utan också för koncentration och återhämtning. Rik representation av karaktärerna torde därför indirekt också vara gynnsamt för studenten och dennes lärande. Förekomst av de första fyra karaktärerna bör i första hand gynna studentens koncentration, avstressning, rekreation och kanske även inspiration. De följande fyra karaktärerna bör vara av värde främst ur ett studiesocialt perspektiv, men även för möten och för att skapa en känsla av samhörighet. Vid en mycket hastig analys av hur mycket av de olika karaktärerna som återfinns i den parkdominerade miljö som Alnarps campus utgör, kan konstateras att de fyra första karaktärerna är relativt väl representerade - även om rofylldheten och rymd-aspekten påverkas negativt av det ständigt förekommande motorvägsbruset runt Alnarp och trots att det finns få verkligt vilda miljöer. När det gäller de följande fyra karaktärerna så är Allmänningen och Lustgården väl representerade i Alnarp, liksom karaktären Kulturhistoria, medan karaktären 8 värdefulla utemiljökaraktärer Den miljöpsykologiska forskningen bl a på Alnarp har visat att det finns några karaktärer i utemiljöer som mer påtagligt än andra talar till mänskliga grundläggande behov och därför har särskilt stor betydelse för vårt välbefinnande. Enligt Grahn, Stigsdotter, Berggren-Bärring 2005 samt Grahn och Stigsdotter 2010 är dessa karaktärer 1) Rofylldhet (områden där man kan höra naturens egna ljud), 2) Vildhet (där vi fascineras av natur som fått utveckla sig själv), 3) Artrikedom (där vi t ex upplever årstidernas variation i växtlighet och djurliv), 4) Rymd (där man kommer in i en annan värld utan störningar), 5) Allmänningen (öppna gröna fält där man kan ha gemensamma aktiviteter), 6) Lustgården (Platser där man kan låta barnen leka i trygghet och man kan njuta), 7) Centrum/fest (t ex torg, mötesplatser, servering där man kan träffa andra) och 8) Kulturhistoria (platser där man kan uppleva spår av tidigare generationers värv). Forskarna menar att så många som möjligt av dessa karaktärer bör återfinnas i arbetsområden, parker och bostadsområden. Centrum/fest är ganska svag. Sammantaget får man säga att Alnarps gröna och parkmässiga campus har en god representation av de åtta karaktärerna och därmed bör ha ett stort värde för att attrahera studenter. Det kan trots detta finnas anledning att fråga sig hur pass väl Alnarps parkmässiga miljöer attraherar studenter om man jämför med mer urbana studiemiljöer, där det t ex finns bättre kommunikationer och 11

12 ett rikare utbud av lägenheter, nöjen och stadsliv. När Helle Juul 5 i sin studie Fremtidens campusområder fra den akademiske landsby til urban universitetshub analyserar hur olika campusområden fungerar som läromiljöer ligger fokus i hög utsträckning på förekomsten av mötesplatser och andra mer urbana aspekter, d v s på ganska annorlunda aspekter jämfört med Grahns och Skärbäcks studie. Att Alnarps campus har värden ut ett studentperspektiv är rimligt att anta, men inför framtagandet av en utvecklingsplan för campus finns ändå anledning att noggrannare utreda hur stor betydelse ett grönt campus verkligen har för studenterna och huruvida det finns anledning att förändra eller komplettera miljön med andra typer av karaktärer. Några frågor som kunde vara lämpliga att ställa i t ex en studentenkät är: Har ett universitets fysiska miljö stor betydelse när man väljer studieort? Om så är fallet; i hur hög grad är det just Alnarps gröna och tämligen rurala parkkaraktär som värdesätts när man gör sitt studieval? Eller hade en mer urban karaktär t o m varit mer attraktiv? Hur värderas urbana karaktärer såsom densitet, mötesplatser i förhållande till grönska och natur, av studenter som redan studerar på Alnarp och ungdomar som överväger att göra det? Attrahera lärare och forskare Sannolikt har Alnarps campus en funktion såtillvida att många lärare känner sig lockade av att arbeta i en vacker, grön miljö med ett rikt växtmaterial. För många torde det också ligga ett värde i att arbeta eller forska eller undervisa vid ett klassiskt lärosäte med en anrik park. Att parken är en fantastisk arbetsmiljö bekräftas av många anställda på Alnarp. Det är inte omöjligt att parken faktiskt kan ha en viss betydelse när det gäller att rekrytera personal. I Erik Skärbäck och Patrik Grahns studie Grönska för kunskapande (nämnd i avsnittet ovan) argumenterar författarna för att de åtta karaktärer som studien tar sin utgångspunkt i (rofylldhet, vildhet, artrikedom, rymd, allmänningen, lustgården, centrum/fest och kulturhistoria) inte bara är värdefulla som indikatorer för hälsa och välbefinnande utan indirekt också för framgång i forskningssammanhang. I enlighet med resonemanget i ovanstående avsnitt är flera av karaktärerna väl representerade inom campus, utom karaktären Centrum/fest som är ganska svag. Det innebär, om man utgår ifrån Skärbäcks och Grahns argumentation, att Alnarps campus i hög grad torde bidra till att göra SLU Alnarp till en framgångsrik forskningsmiljö. Samtidigt kan det också finnas andra karaktärer som kan vara av betydelse i sammanhanget. I en annan studie där olika framgångsrika forskningsmiljöer studerats utifrån dess fysiska miljöer (CoLAB City 2011) 6 är det betydligt mer urbana kriterier - såsom övergripande landskapsliga sammanhang, platsbildningar, stadsstruktur, arkitektur, interiörer och täthet som står i fokus och ses som värdefulla indikatorer för en kreativ forskningsmiljö. Studien genomsyras av en tro på täta miljöer där det finns gott om möjligheter för kreativa och idéfrämjande möten mellan forskarkollegor, mellan studenter och lärare, mellan universitet och omvärld. 5 Juul, Helle, Smog studio/push Architecture

13 Plats för möten, idéfrämjande möten, innovation och samverkan Det är rimligt att tänka sig att ett väl utformat campus kan fungera som en plats för idéfrämjande möten, vilket kan resultera i ökad samverkan mellan forskare från olika discipliner, mellan universitet och näringsliv etc. och kanske indirekt även bidra till att stärka innovationskraften på ett universitet. Som nämnts ovan värderas denna typ av aspekter högt i en nyligen gjord studie (CoLAB City) men till viss del även i den ovan nämnda studien av Juul (2007). I studien CoLAB City analyseras tio olika framgångsrika forskningsmiljöer utifrån aspekter som koppling mellan campus- och stadsmiljö, integration med andra verksamhetstyper (såsom kontor, handel, boende, sjukvård etc), urbanitetsgrad samt förekomsten av olika typer av mötesplatser (informationscenter, café/restaurang, konferenscenter, sportanläggning, livsmedelsbutik, bibliotek). Vid en flyktig analys kan konstateras att Alnarps campus har en låg integration med andra typer av verksamheter, att det saknas integration med något stadscenter och att campus även i sig självt har en låg urbanitetsgrad, men att här ändå finns flera olika typer av mötesplatser. I Campusplan Vision Alnarp 7, som tagits fram i samarbete mellan SLU och Akademiska Hus som en avsiktsförklaring och ett planeringsunderlag avseende campus (inkluderande såväl byggnader som utemiljö), påpekas behovet av fler idéfrämjande mötesplatser och det ges även flera olika förslag till hur aspekten ska kunna utvecklas i framtiden, t ex att lokaler och verksamheter i framtiden så långt möjligt ska vända sig mot ett centralt huvudstråk, vilket gestaltas så att det blir extra attraktivt som vistelse- och mötesplats. När det så småningom blir dags att i detalj utforma dessa nya utemiljöer kan det finnas anledning att beakta några av slutsatserna i det manifest för kreativa miljöer som författarna av CoLAB City lanserar 8 : Acceptera kontexten, med vilket menas att man bör låta den faktiska kontexten vara utgångspunkten eftersom det inte finns ett sätt att gestalta en framgångsrik innovationsmiljö en grön forskningspark kan vara lika framgångsrik som en stenstadsmiljö Släpp in det främmande, syftande till att goda relationer till samhället i övrigt tycks skapa mervärden. Kvalitativ arkitektur gör skillnad, med vilket menas att arkitektur i bästa fall har förmågan att skapa symbolvärde, identitet och synergier m m. Exklusivitet är okej, innebärande att ett visst mått av exklusivitet kan vara framgångsskapande. Bestäm inte allt, d v s låt vissa ytor vara oprogrammerade eller inte ens tillrättalagda, för att gynna opretentiösa möten och medskapande. Skapa rum för olika sinnesstämningar, d v s tillhandahåll såväl högljudda, färgsprakande rum som lågmälda rum för eftertanke. Både flexibilitet och precision behövs förekomsten av och samverkan mellan de båda tycks av vikt för att ta innovation till produktion. 7 Campusplan Vision Alnarp, SLU och Akademiska Hus Dahl, C. och Dahl, P-J

14 Försöksverksamhet Med den snäva geografiska avgränsning av campus som ligger i uppdraget för denna förstudie, hamnar den mesta försöksverksamheten utanför campusgränserna. Vissa typer av försök har förvisso behov av att vara instängslade och skyddade från allmänhetens påverkan. Andra försök har däremot inte detta krav på sig och kan då utgöra intressanta, för allmänheten lärorika och i vissa fall t o m miljöberikande inslag. Detta är, eller skulle kunna vara, fallet för flera försök som sker inom Alnarps Trädgårdslaboratorium respektive Alnarps Landskapslaboratorium. För vissa typer av studier kan man faktiskt tänka sig att hela campus kan vara ett försöksfält, såtillvida att man i full skala och i offentlig miljö testar olika typer av landskapsdesign, nytt växtmaterial, annorlunda skötselmetoder eller vad det nu kan tänkas vara. Alnarps campus bör i detta sammanhang kunna användas betydligt mer, och på köpet finns en möjlighet att göra campusmiljön ännu mer intressant. Kunskapsbank När det gäller Alnarps campus som kunskapsbank är det kanske i första hand växterna man tänker på: Såväl för lärare, forskare och studenter är växtmaterialet en unik levande kunskapsbank. I parken kan man se hur olika typer av växter ser ut, etableras, trivs och utvecklas över tid. I vissa delar av parken kan man även studera hur olika arter interagerar i växtsamhällen. Detta gäller idag främst i delar som Tor Nitzelius park och Alnarps Västerskog (d v s delvis utanför det som här avgränsas som campus). Men campus kan även vara en kunskapsbank när det gäller andra företeelser än växterna, t ex för utemiljöernas hårda material. Ett befintligt exempel är det område, under en pergola i perennsortimentet, där olika markmaterial lagts som en form av demonstrationsyta. Förutom att man här har en provkarta på olika material kan man göra inbördes jämförelser t ex av hur materialen slitits och åldrats. Detta är något som skulle kunna utvecklas betydligt i parken. Pedagogiskt redskap Alnarpsparken har en påtaglig funktion i undervisningen. Bland annat förser parken ett antal kurser i växtkännedom med undervisningsmaterial. Detta kräver ett rikt urval av växter, från olika kategorier: Alla olika typer av växter; alltså både träd, buskar, klängväxter, perenner, bienner, annueller, lökar m m. 2. Dels dagens bassortiment som är vanligt ute i gröna sektorn, dels mer ovanliga, hittills relativt oprövade växter och dels även ett utbud av äldre växtmaterial som inte längre är så vanligt i användning. 3. Dels en representation av de rena arterna, och dels ett rikt utbud av olika kultivarer. 4. Växter för så olika klimatiska betingelser som möjligt, t ex växter för såväl Norrlands inland som för södra Sveriges stadsmiljöer. Eftersom vissa kurser behandlar inomhusmiljöer och inglasade miljöer krävs dessutom ett utbud av växter från de tempererade, subtropiska och tropiska zonerna. 5. Växter för både rurala och urbana sammanhang. 6. Växter ingående i speciella ingenjörstekniska sammanhang, såsom gröna tak, gröna väggar, rotzonsanläggningar etc.

15 7. Dessutom är det ur pedagogisk synvinkel en fördel om växterna inte bara kan ses som individer i en sortimentsträdgård, utan även kan upplevas som del i ett växtsamhälle eller växtsystem. Till stor del uppfyller dagens park dessa aspekter, vilket visar på vilken rik och värdefull park det faktiskt handlar om. Några av företeelserna ovan tillhandahålls dock endast tack vare särskilda forskningsprojekt; detta gäller t ex gröna väggar och äldre typer av växtmaterial. I vissa fall kommer växtmaterial som kommit parken till del genom forsningsprojekt att kunna finnas kvar även efter att forskningen avslutats, i andra fall är risken att växtmaterialet försvinner. Av detta finns anledning att framöver göra en systematisk genomgång. För några av punkterna ovan, t ex för punkten 7, finns idag endast en ansats och väldigt mycket går att göra för att erbjuda mer ur pedagogisk synvinkel, vilket bör belysas vidare i samband med framtagande av framför allt en utvecklingsplan. I parken finns idag skyltar som visar några av de vanligaste växtsjukdomarna. Detta kan med fördel utvecklas vidare. Campus används i flera fall för praktiska övningar i olika kurser. Kring Trädgårdslaboratoriet har t ex studenter utfört anläggningsarbete och planteringar inom ramen för kurser. Här finns också en sandlåda där man i vissa kurser över sig i anläggande av plattytor etc och ett par växthus för övningar i plantförökning, skötsel av vinterträdgårdar m m. Bakom Alnarpsgården finns ett antal mindre idéträdgårdar som anlagts av studenter inom ramen för olika kurser, men som stundtals även används på frivilligt initiativ av studenter. Ute i Landskapslaboratoriet har genom åren skett ett antal övningar i olika kurser som behandlat allt ifrån skötselstrategier till att öva sig i att skapa rumsligheter och experimentera med ljussättning. Campus gräsytor används när studenter övar sig i att hantera olika gräsklippare och andra skötselredskap. Till kurser som handlar om grönyteskötsel borde man än mer uttalat än idag kunna använda parken och övriga campus för att pedagogiskt visa olika skötselstrategier. Alnarps campus uppvisar mer eller mindre intressant landskapsarkitektur från många olika epoker och är i viss mån en palett av olika förhållningssätt att använda som referens i undervisningen. Detta kan utvecklas betydligt. Demonstration Detta är en aspekt som är nära besläktad med aspekten Pedagogiskt redskap. Här avses dock förevisning av olika företeelser gentemot andra parter än SLU:s egna studenter, och då främst gentemot externa organisationer och företeelser såsom kommuner, skolor, föreningar och företag. Vad finns det då för nytta av att mot omvärlden kunna demonstrera vad som sker på Alnarp? Här följer några tänkbara anledningar: 15

16 Ett campus som frikostigt delar med sig till en intresserad allmänhet stärker förmodligen bilden av universitetet som något samhällsnyttigt. Att kunna visa upp spännande forskning och utveckling inom den gröna sektorn kan vara ett sätt att rekrytera nya studenter. Genom besök från omvärlden kan skapas värdefulla kontakter med andra forskningsmiljöer, med gröna sektorn, med andra näringslivpartners, med kommuner m fl. Detta kan indirekt bl a vara värdefullt för att skapa forskningsfinansiering. Även om Alnarps Västerskog/Landskapslaboratoriet ligger utanför den här geografiskt definierade gränsen så måste här refereras till den stora betydelse som detta område har haft och har i demonstrationssammanhang. Man kan säga att detta område är en påtaglig mötespunkt mellan SLU och andra instanser i samhället såsom företag, kommuner, intresseföreningar, andra universitet osv. Utifrån detta konstaterande kan det tyckas logiskt att även andra delar av campus förädlades i riktning mot att bli ett experimentfält för trädgård, park och landskap. Image Image betyder på engelska bild. Vad är det för bild som Alnarps campus förmedlar gentemot sin omgivning? Parken och campus kan sägas vara den klädedräkt som verksamheten här är insvept i, och bidrar mycket ofta till det första intrycket för en besökare. Därför är frågor om vilken slags image som campus förmedlar av stor vikt. I sammanhanget kan det vara lämpligt att analysera Alnarps campus såsom narrativ, d v s utifrån vad miljön förmedlar för slags berättelse. På en skalmässigt överordnad nivå framträder Alnarps campus som en slags grön oas i ett omgivande öppet odlingslandskap som i sin tur omges av tätbefolkade urbana områden. Som oas utgör Alnarps campus ett livgivande vattenhål utifrån några olika aspekter: Först och främst som kunskapskälla; historiskt som en källa till kunskap för hur man genom moderna brukningsmetoder etc. kan mätta fler magar och skapa en god lantbruksekonomi, nuförtiden även som en källa till kunskap för andra samhälleliga behov som hållbarhet, trivsel, välbefinnande etc. Men Alnarps campus förmedlar också bilden av ett vattenhål genom den lummiga grönskan, det rika artinnehållet, den lugna och restorativa miljön värden som det blir naturligt att se som representanter för den verksamhet som försiggår här. I narrativet för Alnarps campus spelar de gamla, pampiga byggnaderna (inte minst Alnarps slott) också en viktig roll, bl a genom att dessa förstärker bilden av att här finns gedigen, under lång tid uppbyggd kunskap. På motsvarande sätt är det rika, väl uppvuxna och delvis unika växtmaterialet något som signalerar stor kunskap. Inför framtagande av skötsel- och utvecklingsplaner för Alnarps campus är det av mycket stor vikt att förhålla sig till - och kanske även djupare analysera - existerande narrativ och image, liksom att tänka igenom vad campus ska förmedla i framtiden. 16

17 Ett exempel på en fråga som i sammanhanget kan vara relevant att ställa sig inför framtagandet av en skötselplan kan vara: Om utemiljön inte vore välskött, grönskande och blommande, skulle det kunna utgöra ett hot mot förtroendet för SLU resp. Alnarp som landets kanske mest kunniga institution när det gäller trädgård och odling? Kan man verkligen dra ner på skötselambitionerna och ändå behålla nuvarande image? En annan fråga, som framför allt kan vara viktig att ställa sig vid framtagande av en utvecklingsplan, rör problematiken hur trogen man ska vara Alnarps traditionella, historiska image. Alnarp har ju en historia som inkluderar agronomi, hovslageri, mejeri och liknande lantbruksanknutna verksamheter och inslag. Är detta något som fortsatt ska värnas för framtiden eller är det dagens och framtidens verksamhetsinriktningar som tydligast ska uttryckas i den fysiska miljön? Säkert är det av värde att kunna visa på både den anrika historien och på att här finns en framtidsanda, men det kan framöver ändå vara värdefullt med en fördjupad diskussion om hur man ska fördela tyngdpunkten mellan de båda aspekterna. I sammanhanget kan nämnas att arbetet med Ronneby Brunnspark visar hur historiskt dokumentationsarbete och en gedigen vårdplan har lagt grunden för ett flertal åtgärder som stärkt anläggningens framtoning och attraktionskraft, och som sannolikt också bidragit till att antalet besökande ökat. Det har dels handlat om konkreta åtgärder i parken, men också om att sprida information om anläggningen till en intresserad allmänhet. Att universitets egen närmiljö behandlas på samma sätt som forskare och lärare vid universitetet rekommenderar att andra liknande anläggningar ska behandlas visar på ett förhållningssätt mellan forskning och praktik som kan vara ett sätt att stärka SLU Alnarps profil. En annan image-anknuten fråga tangerar diskussionerna i avsnitten Attrahera studerande och Plats för möten, idéfrämjande möten, innovation och samverkan ovan: Ska campus förmedla bilden av en modern urban universitetshub (för att citera Helle Juul), eller är det acceptabelt eller t o m önskvärt att Alnarps campus har en mer rural och grön image? En annan fråga som kan vara värd att ställa sig är huruvida det är någon skillnad mellan att förmedla en image för SLU kontra en image för Alnarp? Skall Alnarp ha en alldeles egen image eller är det de värden som organisationen SLU står för som ska förmedlas i första hand? Och vad skulle respektive alternativ innebära rent konkret? Rekreation Alnarps campus har en betydande funktion som rekreativ resurs, i en urban och starkt uppodlad bygd som annars är ganska fattig på värdefulla grönytor: 17 För anställda som nyttjar campus för lunchpromenader, springrundor, tennis etc. För studenter som nyttjar campus på ungefär samma sätt som anställda, och som ibland dessutom använder parken för studentikosa sammankomster av typen förstamajfirande. För omkringboende. För förskolor/förskolor. Här handlar det om en användargrupp som mycket intensivt utnyttjar campus. Skolklasser har ofta friluftsdagar förlagda till parken. Det finns också åtminstone en

18 bussbaserad förskola som regelbundet parkerar i parken och använder denna som utomhusklassrum. Som utflyktsmål för pensionärsgrupper och andra. Den cykelbana som leder från Lomma via Alnarps västra delar till Burlöv bidrar sannolikt till att öka det rekreativa besökstrycket från omgivande tätorter. Lomma kommun har under 2013 tagit kontakt med SLU angående att längs nämnda cykelbana, mellan Lommas södra tätortsgräns och Alnarps Västerskog, i samarbete med SLU anlägga ett grönstråk. Detta skulle kunna göra det betydligt mer attraktivt att cykla eller promenera den aktuella sträckan och stråket skulle även i någon mån kunna fungera som en ekologisk spridningskorridor mellan Alnarp och Lomma. Det kan dock vara viktigt att beakta några aspekter när detta planeras vidare, t ex huruvida den traditionella bilden av Alnarps som ö eller grön oas i ett kan komma att förändras om Alnarp rumsligt växer samman med Lomma tätort. Utifrån denna problematik bör man måhända överväga att låta det gröna stråket bestå av företrädesvis ängsvegetation eller annan lägre vegetation, istället för av trädplanteringar som har diskuterats. Ekosystemtjänster Alnarps campus bidrar med att tillhandahålla flera olika ekosystemtjänster. Som konstaterats i tidigare avsnitt bidrar till exempel Alnarpsparken och dess gröna friytor med stora rekreativa värden för såväl universitetsanknutna som för befolkningen i omkringliggande samhällen och städer. Särskilt den äldre Alnarpslunden och de parkdelar som har stora, gamla träd bidrar påtagligt till den biologiska mångfalden. Här finns ett rikt insektsliv och, delvis som ett resultat av detta, ett rikt fågelliv. Men även mer nyplanterade delar, som exempelvis Alnarps Västerskog, utgör en viktig refug för faunan i ett annars hårt rationaliserat jordbruksområde. Det rika sortimentet av hortikulturella växter bidrar i sig till en stor artdiversitet, och det är inte osannolikt att denna mångfald också är något positivt för t ex insektsliv, fågelliv och annan fauna. Inför framtagande av skötsel- och utvecklingsplaner för campus kan det vara värt att mer systematiskt inventera de existerande biologiska och ekologiska värdena i parken, och då inte bara värden hos den högre floran, utan även titta på fauna, mossor, lavar, svampar, mikroorganismer etc. Även om campus har en betydande biologisk mångfald finns det mycket att göra för att ytterligare öka denna. De stora gräsmatteytor som återfinns över stora delar av campus har till exempel en mycket låg grad av mångfald. Här skulle man kunna överväga möjligheten att med enkla medel överföra fler gräsmattor till äng eller åtminstone till försommaräng. En annan möjlighet för att öka den biologiska mångfalden skulle kunna vara att låta fler sortimentsplanteringar ha karaktär av ekosystem; d v s att växterna inte bara utgör enskilda och åtskilda individer i en sortimentsträdgård, utan istället ingår som del i ett växtsamhälle eller växtsystem. Till exempel skulle det s k Nya Sortimentet ha förutsättningar för att i delar omföras till ett halvöppet woodland med fältskikt av örter och marktäckare istället för klippt gräs. 18

19 En annan ekosystemtjänst som förtjänar att omnämnas är den öppna dagvattenhantering som finns inom campus. Till exempel har Alnarpsgården ett öppet dagvattensystem som avleds till dammen Plaskan, vars vatten i sin tur (via kulvertar) leds ut i Alnarps Landskapslaboratorium/Alnarps Västerskog, där det finns ett mycket avancerat öppet system med olika typer av diken, dammar, översilningsytor, meandrande bäckfåror, och så vidare. Det vore önskvärt att betydligt fler hårdgjorda ytor och tak inom campus hade sin vattenavrinning kopplad till detta system, eller till andra, nya infiltrationsytor inom campus. Man kunde också tänka sig att dagvattenkulvertarna, framför allt de som ligger i Sundsvägens sträckning, omlades till öppna diken med våtmarksvegetation. Kulturhistoriska aspekter Att Alnarp och dess campus har betydande kulturhistoriska värden är troligen ett påstående som de flesta som känner Alnarp kan instämma i. Men exakt vari Alnarps campus kulturhistoriska värden ligger, det vill säga vad som är så värdefullt att det bör bevaras/lyftas fram/skötas på särskilt sätt/rekonstrueras etc, är något som ytterligare behöver diskuteras, och som också är mycket svårt att besvara innan man grundligt klargjort vad som finns i anläggningen, när olika inslag kom till och i vilken kontext de kom till. De kulturhistoriska värdena kan till exempel ligga i att något är ovanligt, eller så kan det vara ett tidstypiskt inslag som berättar något om den tidsperiod som det representerar. I det vårdprogram som togs fram år 2011 för ett antal av byggnaderna inom byggnadsminnet Alnarp sammanfattas Alnarps kulturhistoriska värden på följande sätt: Byggnadsminnet Alnarp representerar i första hand berättelsen om Alnarps lantbruksinstitut och dess uppbyggnad och utveckling under 1800-talets andra hälft respektive 1900-talet. Alnarp utgör idag en samlad kulturmiljö med blandad bebyggelse bestående av såväl karaktärsfulla institutionsbyggnader som enklare bostäder, samt park och trädgård. Bebyggelsen kännetecknas generellt av hög arkitektonisk kvalitet. Alnarp rymmer även en extra historisk dimension genom rötterna i den gamla kungsgården som tidigare fanns på platsen och har en intressant fortsättning i pågående verksamhet som universitetsmiljö. 9 I vårdprogrammet har författarna Johanna Hadmyr och Kristina Nilén, med utgångspunkt från en dokumentation av historia och nuläge, fastställt vari byggnadernas värden ligger. Parken behandlas inte i rapporten, men bedöms alltså vara en viktig del av Alnarps samlade kulturmiljö. Alnarp har även i flera andra rapporter och utredningar bedömts ha stora kulturhistoriska värden, vilket redogörs för i följande avsnitt. Det är av stor vikt att de kulturhistoriska värden som finns tas till vara, att de inte förvanskas när campus utvecklas och att de om möjligt ytterligare framhävs. Motiv till detta har tangerats i flera tidigare avsnitt, 9 Vårdprogram Alnarp. Övriga byggnader, 2011, SWECO Architects på uppdrag av Akademiska Hus. 19

20 till exempel har konstaterats att de kulturhistoriska värdena är en viktig del i Alnarps image, att det i forskning visat sig att aspekten kulturmiljö har betydelse för hälsa och välbefinnande 10 och att borde vara naturligt för ett universitet som forskar och undervisar i bl. a. trädgårdshistoria och trädgårdsarkeologi att också värna om dessa aspekter på hemmaplan. Men om man i samband med framtagande av skötselplan respektive utvecklingsplan korrekt ska kunna beakta och behandla de kulturhistoriska aspekterna, behöver man som nämnts tidigare först göra ett grundläggande arbete med dokumentation och analys mer om detta i kommande avsnitt. 10 Grahn, P. Stigsdotter, U. & Berggren-Bärring, A-M 2005 och Grahn, P. & Stigsdotter, U.K

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige

Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige. 1311105 Inledning Friluftsmuseerna består av många olika verksamheter som tillsammans skapar den speciella form av museiverksamhet som ett friluftsmuseum

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium

Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium Inledning Arbete med fornlämningar i skog som utförts av Riksantikvarieämbetet i t ex regeringsuppdraget

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för styrdokument. Riktlinjer för styrdokument 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för styrdokument. Riktlinjer för styrdokument 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA

ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA Ramböll Stockholm Kyrkogårdskongress 8 10 september 2014 UMEÅ Förädling av kyrkogårdar och stadsparker likheter och olikheter Älskad natur Kulturlandskapets variationer Jordbrukslandskapet

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 Sammanställning av workshop Grupp nr 1 Risker och utmaningar Förvaltningen av reservatet och världsarvet. Personavhängigt ett fåtal personer. Det innebär

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

SKÖTSEL AV UTEMILJÖER

SKÖTSEL AV UTEMILJÖER SKÖTSEL AV UTEMILJÖER Ämnet skötsel av utemiljöer behandlar skötsel av parker, kyrkogårdar och gröna miljöer i anslutning till bebyggelse samt skötsel av friluftsområden och golfbanor. Det behandlar också

Läs mer

Bebyggelsens gröna karaktär

Bebyggelsens gröna karaktär Bebyggelsens gröna karaktär HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Vilken typ av bebyggelse som finns i ett område påverkar grönytetillgången. Det påverkar även graden av offentlighet i dessa grönområden. Indelningen

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Staden Ystad dokumentation från workshop den 14 maj 2013

Staden Ystad dokumentation från workshop den 14 maj 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 14 maj 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var stad/land/verksamheter,

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

STORA ALVARET Thesis Booklet l Sara Bergström Examensarbete l VT 2013 l Arkitekturskolan KTH

STORA ALVARET Thesis Booklet l Sara Bergström Examensarbete l VT 2013 l Arkitekturskolan KTH STORA ALVARET Thesis Booklet l Sara Bergström Examensarbete l VT 2013 l Arkitekturskolan KTH Stora Alvaret Rumslighet Natur Form Interiör Materialitet Uterum Proportioner Stora kontra små rum Illustration

Läs mer

Remissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn.

Remissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn. Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-08-13 Handläggare Klara Johansson Telefon: 08-50831732 Barbro Århem Telefon: 08-50831566 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 16 Remissvar angående

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

FLORENS-DEKLARATIONEN

FLORENS-DEKLARATIONEN FLORENS-DEKLARATIONEN Internationell deklaration för bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar, parker och landskap. Antagen av ICOMOS i december 1982 INLEDNING ICOMOS-IFLA:s Internationella

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: Kommunstyrelsen 2012-12-11, 474 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Minst vart 4:e år Följas upp: Av kanslichefen Riktlinjer

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Biologiskt kulturarv på kykogården

Biologiskt kulturarv på kykogården Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

BAKGRUND SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION

BAKGRUND SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION 1(7) SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION Company Name: Östervåla Utvecklingsråd Company org nr: 879500-7668 Contact persons (incl. tfn nr / e-mail): Kiell Tofters kiell@tofters.net University:

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

Strategier för en grön och blå stad. - Masterplan för Kristianstad

Strategier för en grön och blå stad. - Masterplan för Kristianstad Strategier för en grön och blå stad - Masterplan för Kristianstad Bakgrund Förändringar i stadsmiljön Under de kommande åren sker flera spännande förändringar i Kristianstad. Stora projekt som Kristianstadslänken,

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel Malmö Kommun Bilaga metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel 1 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Arbetar du med Sveriges mest inspirerande park?

Arbetar du med Sveriges mest inspirerande park? Arbetar du med Sveriges mest inspirerande park? Elmia Park bjuder in till tävlingen Park Inspira 2013 med syfte att lyfta fram våra vackra svenska parker och inspirera till fler besök. I år riktar sig

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Golfbanemanagement 55-60 hp

Golfbanemanagement 55-60 hp 55-60 hp Varför denna utbildnings förändring? Golfsektor ställer högre krav på anläggningarna Som CM ska man kunna vara med och utveckla golfen vilket kräver bättre teoretiska kunskaper Myndigheterna ställer

Läs mer