Utveckling av Campus Alnarps utemiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av Campus Alnarps utemiljö"

Transkript

1 LTV-fakulteten/ Odlingsenheten/Alnarpsparken Utveckling av Campus Alnarps utemiljö Förstudie inför framtagande av skötselplan och utvecklingsplan för Alnarps campus. Framtagen av Anders Folkesson, Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning och Boel Nordgren, Edlas Have, på uppdrag av LTJ-fakultetens parkråd, SLU Februari

2 Förord Denna projektrapport är en rapportering från förstudien Utveckling av Campus Alnarps utemiljö. Förstudien initierades av LTJ-fakultetens (SLU) parkråd våren Rådet som inrättades 2012 av dekanus är ett rådgivande organ för förvaltning och utveckling av utemiljön på Campus Alnarp. I Parkrådet ingår Lisa Diedrich, Anna Jakobsson, Karl Lövrie, Alexandra Nikolic, Håkan Schroeder och Henrik Sjöman samtliga verksamma vid SLU och Gunilla Kronvall från Akademiska Hus AB. En inledande huvuduppgift för detta råd var att initiera en process som ska sammanställa kunskap och ta fram verktyg som stöd för utemiljöns förvaltning. Parkrådet har beslutat att genomföra utvecklingsarbetet i en flerstegsprocess med föreliggande inledande förstudie som genomförts med start hösten Förstudien som har finansierats av dåvarande LTJ-fakulteten och Akademiska hus AB har genomförts av Anders Folkesson (SLU) som projektledare och Boel Nordgren med särskilt ansvar för den kulturhistoriska inriktningen. Parkrådet har varit förstudiens styrgrupp. Denna förstudie utgör en värdefull grund för en fortsatt utvecklingsprocess för förvaltning av Campus Alnarps utemiljö. Alnarp, Håkan Schroeder Dekanus LTV-fakulteten 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund problem och behov Syfte Avgränsningar FÖRUTSÄTTNINGAR Kunskapsläget... 8 Befintliga (historiska) kunskapskällor om Alnarpsparken och Alnarps campus... 8 Kritisk analys av befintliga kunskapskällor... 8 Kunskapsluckor Aspekter hos campus Attrahera studerande Attrahera lärare och forskare Plats för möten, idéfrämjande möten, innovation och samverkan Försöksverksamhet Kunskapsbank Pedagogiskt redskap Demonstration Image Rekreation Ekosystemtjänster Kulturhistoriska aspekter Riktlinjer att beakta Kommunala och regionala dokument Bevaranderestriktioner Aktuella utredningar Arkitektoniska avsikter och traditioner DISKUSSION Potentiella intressekonflikter och motstående krav Estetik och formalism VS ekologi och ståndortsanpassning

4 Parken betjänar SLUs egna behov (undervisning, forskning) VS parken vänder sig mot omvärlden (rekreation, image, demonstration) Vidmakthållande och bevarande VS utveckling och nyskapande Funktion och ekonomi vs estetik Bassortiment VS finsmakarsortiment Goda förebilder Campus med höga värden att inspireras av Förebildliga vårdplaner, för campus eller andra liknande objekt Verktyg och styrmedel Vem bestämmer över skötseln? För- och nackdelar med olika typer av skötselplaner och manualer Hur kommer man fram till vad som bör prioriteras i skötselarbetet? Finns skötsel idag som vi kan undvara eller förändra? Skötselmetoder vad nytt finns att pröva? Ev. möjligheter att forskning och undervisning kring skötsel kan bidra positivt till utveckling av hur campus sköts Ev. möjligheter att forskningen kring design (och undervisning i dessa ämnen) etc kan bidra positivt till skötseln och/eller till positiv utveckling av campus Slutsatser/Rekommendationer Rekommendationer avseende behovet av utökade kunskapsunderlag Undersök på ett fördjupat sätt vad olika användare värdesätter hos campus! Det behövs ytterligare historiska studier! Förbättra träddatabasen! Inventera mer systematiskt de existerande biologiska och ekologiska värdena i parken! Förbättra arkiveringen! Rekommendationer angående hur de historiska aspekterna bör förvaltas i kommande skötsel- och utvecklingsplaner Ta fram en vårdplan som ligger till grund för såväl skötselplan som utvecklingsplan! Rekommendationer inför framtagande av skötselplan Rekommendationer inför framtagande av utvecklingsplan

5 Bilaga 1. Kulturhistorisk dokumentation från Alnarpsparken och Campus Alnarp. Arkiv, Litteratur och Personer. Boel Nordgren, Bilaga 2. Material från Alnarpsbiblioteket som sänts till Landsarkivet i Lund. Bilaga 3. Alnarpsbibliografi. Ur: Karlsson, 1986, Alnarpsparkens historia. 5

6 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund problem och behov Det har aldrig, åtminstone inte i modern tid, funnits ett samlat grepp för hur utemiljön hos Alnarps campus ska förvaltas, därmed inte heller för hur det långsiktigt ska utvecklas. Vid såväl planteringar, avverkningar som fortlöpande skötsel tvingas parkförvaltningen ta beslut utifrån bristfälliga kunskapsunderlag, och utan att ha en full överblick över vad konsekvenserna blir på lång sikt: Kommer åtgärden att gynna undervisningen, understödjer den historien, ligger den i linje med arkitektoniska avsikter, finns vetenskapliga värden som påverkas? Etc. För att säkerställa utemiljöns värden och dess utvecklingspotential utifrån olika perspektiv är det nödvändigt att förvaltningen av miljön baseras på kunskap om förutsättningar och dokumenterade planer som stöd för beslut om insatser. I nuläget saknas dokumenterade planer som t ex en skötselplan för styrning av skötselinsatser. Vidare saknas det också en sammanställning av befintlig dokumentation om utemiljön och viktiga informationsluckor för att förvalta och utveckla miljön. För att åtgärda ovanstående problematik har parkrådet beslutat att initiera ett utvecklingsarbete, som kommer att ha karaktären av en flerstegsprocess. Högst prioritet har ett fortsatt projekt för framtagande av ett verktyg för styrning av skötsel- och underhållsinsatser för Campus Alnarp med en första version preliminärt klar sommaren Andra delprojekt som både kan syfta till att förbättra kunskapsunderlaget för utveckling av utemiljön och ta fram utvecklingsförslag kan följa efter förstudien. Föreliggande arbete är en inledande fas i denna flerstegsprocess, och ska utgöra en grund för det fortsatta arbetet. 1.2 Syfte Förstudien ska omfatta: Sammanställning av befintlig dokumentation av utemiljön i Alnarp som är av betydelse för vård och utveckling av miljön Identifiering av viktiga informationsluckor Presentation av exempel-/referensanläggningar vars dokumentation, arbetssätt och verktyg kan fungera som inspiration och förlagor för Campus Alnarp. Rekommendationer för det fortsatta utvecklingsarbetet 6

7 1.3 Avgränsningar Det har redan nämnts ovan, men det förtjänar ändå att här påpekas att den kanske viktigaste avgränsningen för detta arbete är, att det handlar om just en förstudie, vilket innebär att det inte är en handling som ska peka ut konkreta förslag till hur skötseln ska bedrivas eller hur campus ska utvecklas, utan att den endast utgöra en bas för ett kommande framtagande av en skötsel- respektive utvecklingsplan. När det gäller den rent fysiska avgränsningen omfattar studien i princip hela utemiljön hos Campus Alnarp, där den s k Alnarpsparken är en del. Dock ingår inte områdena väster om järnvägen och inte heller de delar som är inhägnade på gamla frukt-och bärförsöksområdet i öster eller trädgårdslaboratoriet i norr. Se avgränsning på karta (figur 1). När man i dagligt tal pratar om campus-områden brukar man inte bara mena de ofta parkliknande utemiljöer som sammanbinder ett antal institutionsbyggnader, utan i begreppet även inkludera byggnaderna i sig. Det skall observeras att i denna förstudie ligger fokus på utemiljön, inte på de byggda miljöerna. Samtidigt är Alnarps utemiljö och bebyggelse mycket starkt sammanflätade, såväl visuellt och arkitektoniskt som funktionellt, och det går inte att diskutera framtiden för det gröna campus utan att ibland resonera även om bebyggelsens roll i sammanhanget. I den här förstudien betecknar ordet campus i normalfallet utemiljön, och i de fall det åsyftar miljön som helhet (d v s inkluderande även byggnadsbestånden) har vi strävat efter att vara tydliga med detta i texten. 7

8 Figur 2. Geografisk avgränsning av uppdraget för förstudien (röd linje). 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Kunskapsläget I detta avsnitt redogörs för vilken sammanställd kunskap som egentligen finns om Alnarpsparken och campus - det gäller rent historisk kunskap men också kunskap om det innehåll och det tillstånd som campus befinner sig i idag. Vid genomgången av kunskapsläget har det också blivit ganska tydligt att det finns ett antal viktiga kunskapsluckor, vilket redogörs för i ett särskilt avsnitt. Befintliga (historiska) kunskapskällor om Alnarpsparken och Alnarps campus En del av uppdraget för förstudien har varit att göra en sammanställning av kulturhistorisk dokumentation som är av betydelse för vård och utveckling av utemiljön i Alnarp. Det material som kunnat spåras under förstudiens förhållandevis korta tidsrymd finns sammanställt i bilaga 1, under rubrikerna Arkiv, Litteratur och Personer. Under rubriken Arkiv döljer sig en sammanställning av kartor, ritningar, vykort, fotografier och andra handlingar som finns i arkiv, förråd och privata samlingar, på Alnarp eller på andra platser i Sverige. En del av det här materialet har använts tidigare i olika publikationer om Alnarp, men långt ifrån allt. Avsnittet Litteratur listar publicerade (och några opublicerade) skrifter efter 1986 som berör Alnarp, med fokus på utemiljön. Börje Karlssons Alnarpsbibliografi (bilaga 3) får utgöra källa för publikationer före Det har inte varit möjligt att kontrollera alla hans uppgifter under förstudien. De mest omfattande publikationerna om Alnarp har dock gåtts igenom, och deras innehåll listas kortfattat under den här rubriken, med fokus på sådant som är av betydelse för att skriva Alnarpsparkens och Alnarps campus historia. Under Personer återfinns personer som bidragit med material och information till sammanställningen, men också personer som bör kontaktas om Alnarpsparkens historia ska nedtecknas framöver, eftersom de kan bidra med muntlig information om exempelvis växterna och arbetet i/med parken. Kritisk analys av befintliga kunskapskällor Uppgifterna om var det finns material av olika slag har i princip bara sammanställts under förstudien, det vill säga det har inte funnits utrymme att analysera innehållet i materialet. Angående de publicerade skrifterna kan man dock säga att de i huvudsak är inriktade på hur institutet och universitetet varit organiserat, och på hur forskning och undervisning bedrivits, och parken omnämns ofta bara kortfattat. Börje Karlssons examensarbete om Alnarpsparkens historia är ett undantag, och därför något av en utgångspunkt i sammanhanget. Karlsson påpekar dock själv att han inte behandlar växterna och deras 8

9 härkomst i uppsatsen 1. Han använder sig inte heller av alla de källor som han hänvisar till i sin Alnarpsbibliografi, vilket gör att det finns en mängd källor i bibliografin som aldrig använts för att nedteckna Alnarpsparkens historia. Karlssons bibliografi (bilaga 3) är därför ett viktigt komplement till den sammanställning som gjorts under den här förstudien. I Börje Karlssons Alnarpsparkens historia (1986) publiceras många av de kartor och ritningar som finns över Alnarp och Alnarpsparken, men tolkningen och analysen av kartorna och ritningarna är kortfattad och endast i text. Det finns alltså inga sammanfattande kartanalyser som gör det lättare för läsaren att förstå hur anläggningen har förändrats under årens lopp, och det finns inte heller några analyser av vad i 1986 års anläggning som härrörde från olika tidsperioder. Kunskapsluckor Under arbetet med denna förstudie och med sammanställningen av de historiska kunskapskällorna har konstaterats att det föreligger några mer betydande kunskapsluckor, som det vore mycket värdefullt att försöka fylla innan man går vidare med att utarbeta t ex en skötselplan eller en utvecklingsplan för Alnarps campus. De mest betydande kunskapsluckorna är följande: Det har aldrig gjorts en historisk dokumentation som sammanfattar hur växtmaterialet och utformningen har förändrats över tid, och som på ett tydligt sätt visar vad i dagens anläggning som härrör från olika tidsperioder. Visserligen vet vi, tack vare Alnarps träddatabas 2, ganska väl vad som finns i parken idag, men vi vet endast lite om vad som funnits tidigare och vad som finns kvar från olika tidsperioder. Och framförallt finns inte den här informationen sammanställd i ett enda, lättöverskådligt, dokument. Detta gör att det inte finns något bra underlag för att bedöma vad som är särskilt värdefullt, något som man behöver veta när man ska planera för områdets framtid. I bilaga 1, under rubriken Viktiga informationsluckor, diskuteras denna kunskapsbrist mer i detalj. En betydande kunskapslucka finns även när det gäller de idag befintliga träden i Alnarp. Alnarps träddatabas utgör visserligen en kunskapskälla; här finns t ex uppgifter om art och placering för samtliga träd i parken. Men databasen har också en rad olika brister: Databasen ligger i det äldre programmet MapInfo. ArcGis är det som används på Alnarp i övrigt. Koordinaterna som anges i databasen stämmer inte överens med det system som normalt används, vilket innebär att det kan skilja upp till 3 meter mellan koordinaterna och verkligheten. Databasen innehåller för många träd, det vill säga en del träd som tagits ned i parken har inte plockats bort ur databasen. Uppgifterna om trädens ålder är bristfälliga, endast för en del är planteringsår angivet. 1 Karlsson, 1986, s Samtliga uppgifter om Alnarps träddatabas kommer från Johan Östberg, muntligen,

10 Databasen innehåller inte uppgifter om vitalitet, skador och risker, vilket är information som är viktig för att kunna göra en prioritering av skötseln. Parkpersonalen känner till mycket om detta, men uppgifterna finns alltså inte samlade någonstans. Det finns i nuläget bara en person, Johan Östberg, som kan plocka ut kartor ur databasen, och databasen är överhuvudtaget inte tillgänglig för de flesta personer som skulle kunna ha nytta av den, såsom studenter vid SLU eller forskare vid andra universitet. Givetvis skulle det också vara önskvärt att, utöver databasen för träd, ha en databas som förtecknar buskar, perenner och andra växtslag. En del viktiga individer av buskar och perenner finns förvisso redan inlagda i databas, t ex några i Gunnars trädgård. Att förteckna alla individer vore givetvis närmast en omöjlig uppgift, dels med tanke på mängden individer, men även med tanke på hur snabbt innehållet i t ex perennplanteringar förändrar sig. Emellertid vore det kanske rimligt att ha som mål att allt vedartat material ska vara förtecknat i databasen. 2.2 Aspekter hos campus Varför har vi egentligen ett campus? Som en del i beskrivningen av nuläget och dess förutsättningar kan finnas anledning att ställa denna grundläggande fråga, så att inga perspektiv eller värden förbises under utvecklandet av skötsel- och utvecklingsplaner, hur självklara dessa värden och aspekter än kan tyckas vara. Anledningarna till att Alnarp har ett campus är i grunden historiska, men även att campus fyller viktiga funktioner idag. Utöver nyttoaspekterna finns även funktioner eller aspekter som inte omedelbart ger en specifik nytta, men som för den sakens skull bidrar med betydande värden. Nedan följer ett försök att beskriva dessa olika aspekter. Attrahera studerande Sannolikt har Alnarps campus en funktion såtillvida att många studenter känner sig lockade av att studera i en vacker, grön miljö med ett rikt växtmaterial. För många torde det också ligga ett värde i att studera vid ett klassiskt lärosäte med en anrik park. Åtminstone vackra dagar är parken väl utnyttjad av studenter som promenerar, solar sig och äter lunch på gräsmattorna. Parken är också en arena för olika studentfestligheter, framför allt vid höstterminens början. Parken torde rent allmänt också bidra till studenternas allmänna välbefinnande. I studien Grönska för kunskapande 3 analyserar Erik Skärbäck och Patrik Grahn några olika campusområden med avseende på åtta karaktärer som forskning visat har betydelse för hälsa och välbefinnande 4 ; nämligen: 3 Skärbäck, E. och Grahn, P Grahn, P. Stigsdotter, U. & Berggren-Bärring, A-M 2005 och Grahn, P. & Stigsdotter, U.K

11 rofylldhet, vildhet, artrikedom, rymd, allmänningen, lustgården, centrum/fest och kulturhistoria. Författarna argumenterar för att dessa inte bara är värdefulla som indikatorer för hälsa och välbefinnande, utan också för koncentration och återhämtning. Rik representation av karaktärerna torde därför indirekt också vara gynnsamt för studenten och dennes lärande. Förekomst av de första fyra karaktärerna bör i första hand gynna studentens koncentration, avstressning, rekreation och kanske även inspiration. De följande fyra karaktärerna bör vara av värde främst ur ett studiesocialt perspektiv, men även för möten och för att skapa en känsla av samhörighet. Vid en mycket hastig analys av hur mycket av de olika karaktärerna som återfinns i den parkdominerade miljö som Alnarps campus utgör, kan konstateras att de fyra första karaktärerna är relativt väl representerade - även om rofylldheten och rymd-aspekten påverkas negativt av det ständigt förekommande motorvägsbruset runt Alnarp och trots att det finns få verkligt vilda miljöer. När det gäller de följande fyra karaktärerna så är Allmänningen och Lustgården väl representerade i Alnarp, liksom karaktären Kulturhistoria, medan karaktären 8 värdefulla utemiljökaraktärer Den miljöpsykologiska forskningen bl a på Alnarp har visat att det finns några karaktärer i utemiljöer som mer påtagligt än andra talar till mänskliga grundläggande behov och därför har särskilt stor betydelse för vårt välbefinnande. Enligt Grahn, Stigsdotter, Berggren-Bärring 2005 samt Grahn och Stigsdotter 2010 är dessa karaktärer 1) Rofylldhet (områden där man kan höra naturens egna ljud), 2) Vildhet (där vi fascineras av natur som fått utveckla sig själv), 3) Artrikedom (där vi t ex upplever årstidernas variation i växtlighet och djurliv), 4) Rymd (där man kommer in i en annan värld utan störningar), 5) Allmänningen (öppna gröna fält där man kan ha gemensamma aktiviteter), 6) Lustgården (Platser där man kan låta barnen leka i trygghet och man kan njuta), 7) Centrum/fest (t ex torg, mötesplatser, servering där man kan träffa andra) och 8) Kulturhistoria (platser där man kan uppleva spår av tidigare generationers värv). Forskarna menar att så många som möjligt av dessa karaktärer bör återfinnas i arbetsområden, parker och bostadsområden. Centrum/fest är ganska svag. Sammantaget får man säga att Alnarps gröna och parkmässiga campus har en god representation av de åtta karaktärerna och därmed bör ha ett stort värde för att attrahera studenter. Det kan trots detta finnas anledning att fråga sig hur pass väl Alnarps parkmässiga miljöer attraherar studenter om man jämför med mer urbana studiemiljöer, där det t ex finns bättre kommunikationer och 11

12 ett rikare utbud av lägenheter, nöjen och stadsliv. När Helle Juul 5 i sin studie Fremtidens campusområder fra den akademiske landsby til urban universitetshub analyserar hur olika campusområden fungerar som läromiljöer ligger fokus i hög utsträckning på förekomsten av mötesplatser och andra mer urbana aspekter, d v s på ganska annorlunda aspekter jämfört med Grahns och Skärbäcks studie. Att Alnarps campus har värden ut ett studentperspektiv är rimligt att anta, men inför framtagandet av en utvecklingsplan för campus finns ändå anledning att noggrannare utreda hur stor betydelse ett grönt campus verkligen har för studenterna och huruvida det finns anledning att förändra eller komplettera miljön med andra typer av karaktärer. Några frågor som kunde vara lämpliga att ställa i t ex en studentenkät är: Har ett universitets fysiska miljö stor betydelse när man väljer studieort? Om så är fallet; i hur hög grad är det just Alnarps gröna och tämligen rurala parkkaraktär som värdesätts när man gör sitt studieval? Eller hade en mer urban karaktär t o m varit mer attraktiv? Hur värderas urbana karaktärer såsom densitet, mötesplatser i förhållande till grönska och natur, av studenter som redan studerar på Alnarp och ungdomar som överväger att göra det? Attrahera lärare och forskare Sannolikt har Alnarps campus en funktion såtillvida att många lärare känner sig lockade av att arbeta i en vacker, grön miljö med ett rikt växtmaterial. För många torde det också ligga ett värde i att arbeta eller forska eller undervisa vid ett klassiskt lärosäte med en anrik park. Att parken är en fantastisk arbetsmiljö bekräftas av många anställda på Alnarp. Det är inte omöjligt att parken faktiskt kan ha en viss betydelse när det gäller att rekrytera personal. I Erik Skärbäck och Patrik Grahns studie Grönska för kunskapande (nämnd i avsnittet ovan) argumenterar författarna för att de åtta karaktärer som studien tar sin utgångspunkt i (rofylldhet, vildhet, artrikedom, rymd, allmänningen, lustgården, centrum/fest och kulturhistoria) inte bara är värdefulla som indikatorer för hälsa och välbefinnande utan indirekt också för framgång i forskningssammanhang. I enlighet med resonemanget i ovanstående avsnitt är flera av karaktärerna väl representerade inom campus, utom karaktären Centrum/fest som är ganska svag. Det innebär, om man utgår ifrån Skärbäcks och Grahns argumentation, att Alnarps campus i hög grad torde bidra till att göra SLU Alnarp till en framgångsrik forskningsmiljö. Samtidigt kan det också finnas andra karaktärer som kan vara av betydelse i sammanhanget. I en annan studie där olika framgångsrika forskningsmiljöer studerats utifrån dess fysiska miljöer (CoLAB City 2011) 6 är det betydligt mer urbana kriterier - såsom övergripande landskapsliga sammanhang, platsbildningar, stadsstruktur, arkitektur, interiörer och täthet som står i fokus och ses som värdefulla indikatorer för en kreativ forskningsmiljö. Studien genomsyras av en tro på täta miljöer där det finns gott om möjligheter för kreativa och idéfrämjande möten mellan forskarkollegor, mellan studenter och lärare, mellan universitet och omvärld. 5 Juul, Helle, Smog studio/push Architecture

13 Plats för möten, idéfrämjande möten, innovation och samverkan Det är rimligt att tänka sig att ett väl utformat campus kan fungera som en plats för idéfrämjande möten, vilket kan resultera i ökad samverkan mellan forskare från olika discipliner, mellan universitet och näringsliv etc. och kanske indirekt även bidra till att stärka innovationskraften på ett universitet. Som nämnts ovan värderas denna typ av aspekter högt i en nyligen gjord studie (CoLAB City) men till viss del även i den ovan nämnda studien av Juul (2007). I studien CoLAB City analyseras tio olika framgångsrika forskningsmiljöer utifrån aspekter som koppling mellan campus- och stadsmiljö, integration med andra verksamhetstyper (såsom kontor, handel, boende, sjukvård etc), urbanitetsgrad samt förekomsten av olika typer av mötesplatser (informationscenter, café/restaurang, konferenscenter, sportanläggning, livsmedelsbutik, bibliotek). Vid en flyktig analys kan konstateras att Alnarps campus har en låg integration med andra typer av verksamheter, att det saknas integration med något stadscenter och att campus även i sig självt har en låg urbanitetsgrad, men att här ändå finns flera olika typer av mötesplatser. I Campusplan Vision Alnarp 7, som tagits fram i samarbete mellan SLU och Akademiska Hus som en avsiktsförklaring och ett planeringsunderlag avseende campus (inkluderande såväl byggnader som utemiljö), påpekas behovet av fler idéfrämjande mötesplatser och det ges även flera olika förslag till hur aspekten ska kunna utvecklas i framtiden, t ex att lokaler och verksamheter i framtiden så långt möjligt ska vända sig mot ett centralt huvudstråk, vilket gestaltas så att det blir extra attraktivt som vistelse- och mötesplats. När det så småningom blir dags att i detalj utforma dessa nya utemiljöer kan det finnas anledning att beakta några av slutsatserna i det manifest för kreativa miljöer som författarna av CoLAB City lanserar 8 : Acceptera kontexten, med vilket menas att man bör låta den faktiska kontexten vara utgångspunkten eftersom det inte finns ett sätt att gestalta en framgångsrik innovationsmiljö en grön forskningspark kan vara lika framgångsrik som en stenstadsmiljö Släpp in det främmande, syftande till att goda relationer till samhället i övrigt tycks skapa mervärden. Kvalitativ arkitektur gör skillnad, med vilket menas att arkitektur i bästa fall har förmågan att skapa symbolvärde, identitet och synergier m m. Exklusivitet är okej, innebärande att ett visst mått av exklusivitet kan vara framgångsskapande. Bestäm inte allt, d v s låt vissa ytor vara oprogrammerade eller inte ens tillrättalagda, för att gynna opretentiösa möten och medskapande. Skapa rum för olika sinnesstämningar, d v s tillhandahåll såväl högljudda, färgsprakande rum som lågmälda rum för eftertanke. Både flexibilitet och precision behövs förekomsten av och samverkan mellan de båda tycks av vikt för att ta innovation till produktion. 7 Campusplan Vision Alnarp, SLU och Akademiska Hus Dahl, C. och Dahl, P-J

14 Försöksverksamhet Med den snäva geografiska avgränsning av campus som ligger i uppdraget för denna förstudie, hamnar den mesta försöksverksamheten utanför campusgränserna. Vissa typer av försök har förvisso behov av att vara instängslade och skyddade från allmänhetens påverkan. Andra försök har däremot inte detta krav på sig och kan då utgöra intressanta, för allmänheten lärorika och i vissa fall t o m miljöberikande inslag. Detta är, eller skulle kunna vara, fallet för flera försök som sker inom Alnarps Trädgårdslaboratorium respektive Alnarps Landskapslaboratorium. För vissa typer av studier kan man faktiskt tänka sig att hela campus kan vara ett försöksfält, såtillvida att man i full skala och i offentlig miljö testar olika typer av landskapsdesign, nytt växtmaterial, annorlunda skötselmetoder eller vad det nu kan tänkas vara. Alnarps campus bör i detta sammanhang kunna användas betydligt mer, och på köpet finns en möjlighet att göra campusmiljön ännu mer intressant. Kunskapsbank När det gäller Alnarps campus som kunskapsbank är det kanske i första hand växterna man tänker på: Såväl för lärare, forskare och studenter är växtmaterialet en unik levande kunskapsbank. I parken kan man se hur olika typer av växter ser ut, etableras, trivs och utvecklas över tid. I vissa delar av parken kan man även studera hur olika arter interagerar i växtsamhällen. Detta gäller idag främst i delar som Tor Nitzelius park och Alnarps Västerskog (d v s delvis utanför det som här avgränsas som campus). Men campus kan även vara en kunskapsbank när det gäller andra företeelser än växterna, t ex för utemiljöernas hårda material. Ett befintligt exempel är det område, under en pergola i perennsortimentet, där olika markmaterial lagts som en form av demonstrationsyta. Förutom att man här har en provkarta på olika material kan man göra inbördes jämförelser t ex av hur materialen slitits och åldrats. Detta är något som skulle kunna utvecklas betydligt i parken. Pedagogiskt redskap Alnarpsparken har en påtaglig funktion i undervisningen. Bland annat förser parken ett antal kurser i växtkännedom med undervisningsmaterial. Detta kräver ett rikt urval av växter, från olika kategorier: Alla olika typer av växter; alltså både träd, buskar, klängväxter, perenner, bienner, annueller, lökar m m. 2. Dels dagens bassortiment som är vanligt ute i gröna sektorn, dels mer ovanliga, hittills relativt oprövade växter och dels även ett utbud av äldre växtmaterial som inte längre är så vanligt i användning. 3. Dels en representation av de rena arterna, och dels ett rikt utbud av olika kultivarer. 4. Växter för så olika klimatiska betingelser som möjligt, t ex växter för såväl Norrlands inland som för södra Sveriges stadsmiljöer. Eftersom vissa kurser behandlar inomhusmiljöer och inglasade miljöer krävs dessutom ett utbud av växter från de tempererade, subtropiska och tropiska zonerna. 5. Växter för både rurala och urbana sammanhang. 6. Växter ingående i speciella ingenjörstekniska sammanhang, såsom gröna tak, gröna väggar, rotzonsanläggningar etc.

15 7. Dessutom är det ur pedagogisk synvinkel en fördel om växterna inte bara kan ses som individer i en sortimentsträdgård, utan även kan upplevas som del i ett växtsamhälle eller växtsystem. Till stor del uppfyller dagens park dessa aspekter, vilket visar på vilken rik och värdefull park det faktiskt handlar om. Några av företeelserna ovan tillhandahålls dock endast tack vare särskilda forskningsprojekt; detta gäller t ex gröna väggar och äldre typer av växtmaterial. I vissa fall kommer växtmaterial som kommit parken till del genom forsningsprojekt att kunna finnas kvar även efter att forskningen avslutats, i andra fall är risken att växtmaterialet försvinner. Av detta finns anledning att framöver göra en systematisk genomgång. För några av punkterna ovan, t ex för punkten 7, finns idag endast en ansats och väldigt mycket går att göra för att erbjuda mer ur pedagogisk synvinkel, vilket bör belysas vidare i samband med framtagande av framför allt en utvecklingsplan. I parken finns idag skyltar som visar några av de vanligaste växtsjukdomarna. Detta kan med fördel utvecklas vidare. Campus används i flera fall för praktiska övningar i olika kurser. Kring Trädgårdslaboratoriet har t ex studenter utfört anläggningsarbete och planteringar inom ramen för kurser. Här finns också en sandlåda där man i vissa kurser över sig i anläggande av plattytor etc och ett par växthus för övningar i plantförökning, skötsel av vinterträdgårdar m m. Bakom Alnarpsgården finns ett antal mindre idéträdgårdar som anlagts av studenter inom ramen för olika kurser, men som stundtals även används på frivilligt initiativ av studenter. Ute i Landskapslaboratoriet har genom åren skett ett antal övningar i olika kurser som behandlat allt ifrån skötselstrategier till att öva sig i att skapa rumsligheter och experimentera med ljussättning. Campus gräsytor används när studenter övar sig i att hantera olika gräsklippare och andra skötselredskap. Till kurser som handlar om grönyteskötsel borde man än mer uttalat än idag kunna använda parken och övriga campus för att pedagogiskt visa olika skötselstrategier. Alnarps campus uppvisar mer eller mindre intressant landskapsarkitektur från många olika epoker och är i viss mån en palett av olika förhållningssätt att använda som referens i undervisningen. Detta kan utvecklas betydligt. Demonstration Detta är en aspekt som är nära besläktad med aspekten Pedagogiskt redskap. Här avses dock förevisning av olika företeelser gentemot andra parter än SLU:s egna studenter, och då främst gentemot externa organisationer och företeelser såsom kommuner, skolor, föreningar och företag. Vad finns det då för nytta av att mot omvärlden kunna demonstrera vad som sker på Alnarp? Här följer några tänkbara anledningar: 15

16 Ett campus som frikostigt delar med sig till en intresserad allmänhet stärker förmodligen bilden av universitetet som något samhällsnyttigt. Att kunna visa upp spännande forskning och utveckling inom den gröna sektorn kan vara ett sätt att rekrytera nya studenter. Genom besök från omvärlden kan skapas värdefulla kontakter med andra forskningsmiljöer, med gröna sektorn, med andra näringslivpartners, med kommuner m fl. Detta kan indirekt bl a vara värdefullt för att skapa forskningsfinansiering. Även om Alnarps Västerskog/Landskapslaboratoriet ligger utanför den här geografiskt definierade gränsen så måste här refereras till den stora betydelse som detta område har haft och har i demonstrationssammanhang. Man kan säga att detta område är en påtaglig mötespunkt mellan SLU och andra instanser i samhället såsom företag, kommuner, intresseföreningar, andra universitet osv. Utifrån detta konstaterande kan det tyckas logiskt att även andra delar av campus förädlades i riktning mot att bli ett experimentfält för trädgård, park och landskap. Image Image betyder på engelska bild. Vad är det för bild som Alnarps campus förmedlar gentemot sin omgivning? Parken och campus kan sägas vara den klädedräkt som verksamheten här är insvept i, och bidrar mycket ofta till det första intrycket för en besökare. Därför är frågor om vilken slags image som campus förmedlar av stor vikt. I sammanhanget kan det vara lämpligt att analysera Alnarps campus såsom narrativ, d v s utifrån vad miljön förmedlar för slags berättelse. På en skalmässigt överordnad nivå framträder Alnarps campus som en slags grön oas i ett omgivande öppet odlingslandskap som i sin tur omges av tätbefolkade urbana områden. Som oas utgör Alnarps campus ett livgivande vattenhål utifrån några olika aspekter: Först och främst som kunskapskälla; historiskt som en källa till kunskap för hur man genom moderna brukningsmetoder etc. kan mätta fler magar och skapa en god lantbruksekonomi, nuförtiden även som en källa till kunskap för andra samhälleliga behov som hållbarhet, trivsel, välbefinnande etc. Men Alnarps campus förmedlar också bilden av ett vattenhål genom den lummiga grönskan, det rika artinnehållet, den lugna och restorativa miljön värden som det blir naturligt att se som representanter för den verksamhet som försiggår här. I narrativet för Alnarps campus spelar de gamla, pampiga byggnaderna (inte minst Alnarps slott) också en viktig roll, bl a genom att dessa förstärker bilden av att här finns gedigen, under lång tid uppbyggd kunskap. På motsvarande sätt är det rika, väl uppvuxna och delvis unika växtmaterialet något som signalerar stor kunskap. Inför framtagande av skötsel- och utvecklingsplaner för Alnarps campus är det av mycket stor vikt att förhålla sig till - och kanske även djupare analysera - existerande narrativ och image, liksom att tänka igenom vad campus ska förmedla i framtiden. 16

17 Ett exempel på en fråga som i sammanhanget kan vara relevant att ställa sig inför framtagandet av en skötselplan kan vara: Om utemiljön inte vore välskött, grönskande och blommande, skulle det kunna utgöra ett hot mot förtroendet för SLU resp. Alnarp som landets kanske mest kunniga institution när det gäller trädgård och odling? Kan man verkligen dra ner på skötselambitionerna och ändå behålla nuvarande image? En annan fråga, som framför allt kan vara viktig att ställa sig vid framtagande av en utvecklingsplan, rör problematiken hur trogen man ska vara Alnarps traditionella, historiska image. Alnarp har ju en historia som inkluderar agronomi, hovslageri, mejeri och liknande lantbruksanknutna verksamheter och inslag. Är detta något som fortsatt ska värnas för framtiden eller är det dagens och framtidens verksamhetsinriktningar som tydligast ska uttryckas i den fysiska miljön? Säkert är det av värde att kunna visa på både den anrika historien och på att här finns en framtidsanda, men det kan framöver ändå vara värdefullt med en fördjupad diskussion om hur man ska fördela tyngdpunkten mellan de båda aspekterna. I sammanhanget kan nämnas att arbetet med Ronneby Brunnspark visar hur historiskt dokumentationsarbete och en gedigen vårdplan har lagt grunden för ett flertal åtgärder som stärkt anläggningens framtoning och attraktionskraft, och som sannolikt också bidragit till att antalet besökande ökat. Det har dels handlat om konkreta åtgärder i parken, men också om att sprida information om anläggningen till en intresserad allmänhet. Att universitets egen närmiljö behandlas på samma sätt som forskare och lärare vid universitetet rekommenderar att andra liknande anläggningar ska behandlas visar på ett förhållningssätt mellan forskning och praktik som kan vara ett sätt att stärka SLU Alnarps profil. En annan image-anknuten fråga tangerar diskussionerna i avsnitten Attrahera studerande och Plats för möten, idéfrämjande möten, innovation och samverkan ovan: Ska campus förmedla bilden av en modern urban universitetshub (för att citera Helle Juul), eller är det acceptabelt eller t o m önskvärt att Alnarps campus har en mer rural och grön image? En annan fråga som kan vara värd att ställa sig är huruvida det är någon skillnad mellan att förmedla en image för SLU kontra en image för Alnarp? Skall Alnarp ha en alldeles egen image eller är det de värden som organisationen SLU står för som ska förmedlas i första hand? Och vad skulle respektive alternativ innebära rent konkret? Rekreation Alnarps campus har en betydande funktion som rekreativ resurs, i en urban och starkt uppodlad bygd som annars är ganska fattig på värdefulla grönytor: 17 För anställda som nyttjar campus för lunchpromenader, springrundor, tennis etc. För studenter som nyttjar campus på ungefär samma sätt som anställda, och som ibland dessutom använder parken för studentikosa sammankomster av typen förstamajfirande. För omkringboende. För förskolor/förskolor. Här handlar det om en användargrupp som mycket intensivt utnyttjar campus. Skolklasser har ofta friluftsdagar förlagda till parken. Det finns också åtminstone en

18 bussbaserad förskola som regelbundet parkerar i parken och använder denna som utomhusklassrum. Som utflyktsmål för pensionärsgrupper och andra. Den cykelbana som leder från Lomma via Alnarps västra delar till Burlöv bidrar sannolikt till att öka det rekreativa besökstrycket från omgivande tätorter. Lomma kommun har under 2013 tagit kontakt med SLU angående att längs nämnda cykelbana, mellan Lommas södra tätortsgräns och Alnarps Västerskog, i samarbete med SLU anlägga ett grönstråk. Detta skulle kunna göra det betydligt mer attraktivt att cykla eller promenera den aktuella sträckan och stråket skulle även i någon mån kunna fungera som en ekologisk spridningskorridor mellan Alnarp och Lomma. Det kan dock vara viktigt att beakta några aspekter när detta planeras vidare, t ex huruvida den traditionella bilden av Alnarps som ö eller grön oas i ett kan komma att förändras om Alnarp rumsligt växer samman med Lomma tätort. Utifrån denna problematik bör man måhända överväga att låta det gröna stråket bestå av företrädesvis ängsvegetation eller annan lägre vegetation, istället för av trädplanteringar som har diskuterats. Ekosystemtjänster Alnarps campus bidrar med att tillhandahålla flera olika ekosystemtjänster. Som konstaterats i tidigare avsnitt bidrar till exempel Alnarpsparken och dess gröna friytor med stora rekreativa värden för såväl universitetsanknutna som för befolkningen i omkringliggande samhällen och städer. Särskilt den äldre Alnarpslunden och de parkdelar som har stora, gamla träd bidrar påtagligt till den biologiska mångfalden. Här finns ett rikt insektsliv och, delvis som ett resultat av detta, ett rikt fågelliv. Men även mer nyplanterade delar, som exempelvis Alnarps Västerskog, utgör en viktig refug för faunan i ett annars hårt rationaliserat jordbruksområde. Det rika sortimentet av hortikulturella växter bidrar i sig till en stor artdiversitet, och det är inte osannolikt att denna mångfald också är något positivt för t ex insektsliv, fågelliv och annan fauna. Inför framtagande av skötsel- och utvecklingsplaner för campus kan det vara värt att mer systematiskt inventera de existerande biologiska och ekologiska värdena i parken, och då inte bara värden hos den högre floran, utan även titta på fauna, mossor, lavar, svampar, mikroorganismer etc. Även om campus har en betydande biologisk mångfald finns det mycket att göra för att ytterligare öka denna. De stora gräsmatteytor som återfinns över stora delar av campus har till exempel en mycket låg grad av mångfald. Här skulle man kunna överväga möjligheten att med enkla medel överföra fler gräsmattor till äng eller åtminstone till försommaräng. En annan möjlighet för att öka den biologiska mångfalden skulle kunna vara att låta fler sortimentsplanteringar ha karaktär av ekosystem; d v s att växterna inte bara utgör enskilda och åtskilda individer i en sortimentsträdgård, utan istället ingår som del i ett växtsamhälle eller växtsystem. Till exempel skulle det s k Nya Sortimentet ha förutsättningar för att i delar omföras till ett halvöppet woodland med fältskikt av örter och marktäckare istället för klippt gräs. 18

19 En annan ekosystemtjänst som förtjänar att omnämnas är den öppna dagvattenhantering som finns inom campus. Till exempel har Alnarpsgården ett öppet dagvattensystem som avleds till dammen Plaskan, vars vatten i sin tur (via kulvertar) leds ut i Alnarps Landskapslaboratorium/Alnarps Västerskog, där det finns ett mycket avancerat öppet system med olika typer av diken, dammar, översilningsytor, meandrande bäckfåror, och så vidare. Det vore önskvärt att betydligt fler hårdgjorda ytor och tak inom campus hade sin vattenavrinning kopplad till detta system, eller till andra, nya infiltrationsytor inom campus. Man kunde också tänka sig att dagvattenkulvertarna, framför allt de som ligger i Sundsvägens sträckning, omlades till öppna diken med våtmarksvegetation. Kulturhistoriska aspekter Att Alnarp och dess campus har betydande kulturhistoriska värden är troligen ett påstående som de flesta som känner Alnarp kan instämma i. Men exakt vari Alnarps campus kulturhistoriska värden ligger, det vill säga vad som är så värdefullt att det bör bevaras/lyftas fram/skötas på särskilt sätt/rekonstrueras etc, är något som ytterligare behöver diskuteras, och som också är mycket svårt att besvara innan man grundligt klargjort vad som finns i anläggningen, när olika inslag kom till och i vilken kontext de kom till. De kulturhistoriska värdena kan till exempel ligga i att något är ovanligt, eller så kan det vara ett tidstypiskt inslag som berättar något om den tidsperiod som det representerar. I det vårdprogram som togs fram år 2011 för ett antal av byggnaderna inom byggnadsminnet Alnarp sammanfattas Alnarps kulturhistoriska värden på följande sätt: Byggnadsminnet Alnarp representerar i första hand berättelsen om Alnarps lantbruksinstitut och dess uppbyggnad och utveckling under 1800-talets andra hälft respektive 1900-talet. Alnarp utgör idag en samlad kulturmiljö med blandad bebyggelse bestående av såväl karaktärsfulla institutionsbyggnader som enklare bostäder, samt park och trädgård. Bebyggelsen kännetecknas generellt av hög arkitektonisk kvalitet. Alnarp rymmer även en extra historisk dimension genom rötterna i den gamla kungsgården som tidigare fanns på platsen och har en intressant fortsättning i pågående verksamhet som universitetsmiljö. 9 I vårdprogrammet har författarna Johanna Hadmyr och Kristina Nilén, med utgångspunkt från en dokumentation av historia och nuläge, fastställt vari byggnadernas värden ligger. Parken behandlas inte i rapporten, men bedöms alltså vara en viktig del av Alnarps samlade kulturmiljö. Alnarp har även i flera andra rapporter och utredningar bedömts ha stora kulturhistoriska värden, vilket redogörs för i följande avsnitt. Det är av stor vikt att de kulturhistoriska värden som finns tas till vara, att de inte förvanskas när campus utvecklas och att de om möjligt ytterligare framhävs. Motiv till detta har tangerats i flera tidigare avsnitt, 9 Vårdprogram Alnarp. Övriga byggnader, 2011, SWECO Architects på uppdrag av Akademiska Hus. 19

20 till exempel har konstaterats att de kulturhistoriska värdena är en viktig del i Alnarps image, att det i forskning visat sig att aspekten kulturmiljö har betydelse för hälsa och välbefinnande 10 och att borde vara naturligt för ett universitet som forskar och undervisar i bl. a. trädgårdshistoria och trädgårdsarkeologi att också värna om dessa aspekter på hemmaplan. Men om man i samband med framtagande av skötselplan respektive utvecklingsplan korrekt ska kunna beakta och behandla de kulturhistoriska aspekterna, behöver man som nämnts tidigare först göra ett grundläggande arbete med dokumentation och analys mer om detta i kommande avsnitt. 10 Grahn, P. Stigsdotter, U. & Berggren-Bärring, A-M 2005 och Grahn, P. & Stigsdotter, U.K

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

FLORENS-DEKLARATIONEN

FLORENS-DEKLARATIONEN FLORENS-DEKLARATIONEN Internationell deklaration för bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar, parker och landskap. Antagen av ICOMOS i december 1982 INLEDNING ICOMOS-IFLA:s Internationella

Läs mer

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Biologiskt kulturarv på kykogården

Biologiskt kulturarv på kykogården Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Golfbanemanagement 55-60 hp

Golfbanemanagement 55-60 hp 55-60 hp Varför denna utbildnings förändring? Golfsektor ställer högre krav på anläggningarna Som CM ska man kunna vara med och utveckla golfen vilket kräver bättre teoretiska kunskaper Myndigheterna ställer

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Fritextsökning gör du i fältet Ange ett eller flera sökord. Genom att skriva ett eller flera ord i fältet gör du en nyckelordssökning på ungefär samma sätt som i

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C "#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Paradis? Hur då? Vår tanke bakom PapyrusParadis är att erbjuda bra bostäder åt Mölndalsbor, i ett centralt beläget område med goda förbindelser till både Mölndal och Göteborg samtidigt som området blir

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Stockholm behöver din hjälp! Stockholm är hett. Stockholm är navet i Östersjöområdet och Nordens huvudstad. Stockholm växer. Under de

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR

DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR 2 Innehåll Inledning s. 3 Träd, buskar och annan vegetation s. 4 Gröna tak s. 6 Dammar/ öppna dagvattensystem s. 8 Fasadgrönska s. 10 Biotoper s. 12 Djurbon

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se Tiunda Park www.rosendaluppsala.se : 55 55 20 MITT I STADEN Ditt nya hem i Tiunda Park Mitt i Uppsalas historiska studentkvarter, ca fem minuter från Universitetshuset, Ekonomikum, Carolina Rediviva och

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Idéer till skolgårdsförnyelse

Idéer till skolgårdsförnyelse Idéer till skolgårdsförnyelse eller Vad jag har lärt mig om skolgårdar genom Malmö stad Märit Jansson, landskapsarkitekt och Fil Dr i Landskapsplanering Landskapsarkitektur, planering och förvaltning,

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 (9) Inledning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer