Är Skåne tillgängligt 2010? En sammanställning över kommunernas tillgänglighetsarbete HSO Skåne rapport 2009:2

Transkript

1 Är Skåne tillgängligt 2010? En sammanställning över kommunernas tillgänglighetsarbete HSO Skåne rapport 2009:2

2 Hur går det med tillgänglighetsarbetet? HSO Skåne rapport 2009:2 Detta är en rapport över kommunernas tillgänglighetsarbete i Skåne. Rapporten bygger på kommunernas egna uppgifter från en enkät som sändes ut till kommunerna under slutet av Under januari och februari har den kompletterats genom telefonsamtal med kommunernas representanter. Kartläggnings- och undersökningsarbetet har genomförts av Carina Stenkilsson vid vårt kansli. Vår rapport visar både att utvecklingen har gått framåt och att det tar tid att påverka. Ett flertal kommuner kommer troligen inte att uppnå de av regering och riksdag uppsatta tillgänglighetsmålen, men arbetet är igång i nästan alla kommuner. Fram till och med 2010 kommer tillgänglighetsfrågorna att stå som en prioriterad fråga på HSO Skånes Agenda. Skåne januari 2009 Lars Gustavsson länsombudsman

3 Är Skåne tillgängligt till 2010? Enligt den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare SOU 1999/2000:79 skall Sverige vara tillgängligt till 2010 genom att så kallat enkelt avhjälpta hinder, EAH, skall vara eliminerade. Boverket har i sin författningssamling BFS 2003:19 definierat vad som är enkelt avhjälpta hinder. Enligt Enkelt avhjälpt Strategi för genomförandet av tillgänglighetsmålen i nationella handlingsplanen för handikappolitiken regeringens strategi för genomförande av tillgänglighetsmålen kommer ytterligare förtydligande kring EAH under Andra satsningar som görs är att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken (Se vår rapport Hela resan) och på de s.k. sektorsmyndigheterna. HSO Skåne har under slutet av 2008 och början av 2009 samlat in uppgifter för att få en ny lägesbeskrivning över hur det ser ut med tillgänglighetsarbetet avseende EAH i Skånes 33 kommuner. Vår rapport och tabellerna bygger på kommunernas egna uppgifter. Tillgänglighetsmålen kommer ej att uppnås De nationella tillgänglighetsmålen kommer inte att uppnås, även om kunskaperna och intresset för detta arbete ökat. Många kommuner har kommit igång alltför sent och bland privata fastighetsägare finns det ännu år 2009 de som fortfarande inte är varse vilka skyldigheter lagstiftningen ålägger dem. Arbetet har kommit igång sent omsider, men behöver intensifieras ytterligare. De kommunala byggnadsnämnderna måste bli tydligare i sitt myndighetsutövande och Boverket och länsstyrelserna mycket aktivare i sitt tillsynsansvar. Från HSO Skånes sida kommer vi fortsatt att följa utvecklingen och bidra med utbildningar, informationer och andra aktiviteter som kan hjälpa till att skjuta fart på utvecklingen. Även om långtifrån alla inte kommer att nå målet 2010, så är det viktigt att de fortsätter och når det så snabbt som möjligt. Hur ser det ut? I föregående rapport, Ett Skåne utan hinder?, som bygger på läget för ett år sedan var det fem skånska kommuner som inte gjort något för att inventera tillgängligheten i offentliga miljöer. I år är det en som inte kommit igång med inventering av offentliga byggnader. Utvecklingen har gått en bit framåt under det gångna året. Ungefär hälften av Skånes 33 kommuner har svarat att de gjort en full inventering av gator och torg, samt andra offentliga miljöer. Det är en liten förbättring sen föregående år, då något färre svarade att de gjort en full inventering av offentliga miljöer. Alla kommuner håller på att inventera offentliga utemiljöer. Enligt deras egen skattning i procent vad de har kvar att inventera kan det konstateras att vissa kommuner har mer än 50 % av ytorna kvar. För dessa kommuner är det mycket tveksamt om de kommer att hinna med tillgänglighetsmålen till Någon kommun har så låg ambitionsnivå att de själv uttalar att de kommer att uppnå målen först Beträffande offentliga byggnader har 22 kommuner gjort en total inventering av enkelt avhjälpta hinder och 10 håller på, medan 1 kommun inte har börjat. Av de kommuner som håller på med inventeringen av sina byggnader är det flera som har mycket kvar att inventera, enligt deras egna procentuella uppskattningar. Det finns även de som uppger att de inte vet hur mycket de har kvar att inventera vilket tyder på dålig insikt, kunskap eller struktur om skyldigheter såväl som det pågående arbetet. Jämfört med vår undersökning föregående år har det skett en klar förbättring genom att fler kommuner har inventerat, budgeterat och strukturerat upp tillgänglighetsarbetet. Från HSO Skånes sida har vi inte tagit del av inventeringarna eller tillgänglighetsarbetet så vi kan inte uttala oss om kvaliteten i de enskilda kommunernas arbete. Våra kartläggningar visar att det finns kommuner som tidigare påstått sig ha heltäckande

4 inventeringar, men i denna kartläggning uppger att man håller på att inventera. Man kan då konstatera att vi inte fått korrekta svar från kommunen eller att dess personal fått mer insikt och kunskap om EAH och därmed insett att man inte är klar med varken inventering eller tillgänglighetsarbetet. Beträffande att informera privata fastighetsägare har 7 kommuner svarat att de ej gjort detta. Arton kommuner har tagit fram en åtgärdsplan över borttagande av EAH. En del kommuner arbetar med detta parallellt med inventeringen. Detta kan betyda att kommunen svarat ja på att de har tagit fram en åtgärdsplan men inte har en fullgod inventering. Detta skall tas i beaktande när man tittar på siffrorna. Att man i vissa kommuner har en åtgärdsplan kan inte tydas som att de nödvändigtvis kommit längre. Flera kommuner har uppskattat vad de har kvar att åtgärda i procent inom respektive område byggnader och gatu-/parkmiljöer. En huvuddel av kommunerna uppger att de har 50 % eller mer att åtgärda. Det finns emellertid några kommuner som utmärker sig positivt genom att ha arbetat mer konsekvent och därigenom har de inte långt kvar för att uppnå tillgänglighetsmålen. Ystad, Lomma, Lund och Kristianstad är de kommuner som ligger i täten med utgångspunkt från deras egna skattningar av hur många procent som återstår att åtgärda till HSO Skånes tillgänglighetsarbete HSO Skåne har under de senaste fem åren haft tillgänglighetsarbetet och den nationella handlingsplanen på agendan. Vi har genomfört kartläggningar, utbildningar och inspektioner där vi i olika kommuner lämnat in sammanlagt flera hundra anmälningar på enkelt avhjälpta hinder, EAH. Vi kan konstatera att det har sett mycket olika ut hur kommunerna tagit sig an dessa anmälningar och vilka rutiner och resurser de satsat på tillgänglighetsarbetet. Kunskapsbristen har varit stor både i kommunerna, bland tjänstemän och politiker, likväl som inom handikapprörelsen. Vi har även under arbetet gjort tillsynsanmälan till Länsstyrelsen angående två kommuner som negligerat de anmälningar vi gjort av EAH. Det har gått att påverka, men det har varit trögt och segt. Våra kartläggningar visar att arbetet går framåt, årets rapport är den mest positiva hitintills. Men trots detta återstår mycket och förmodligen kommer allt för många kommuner inte att nå de uppsatta målen. Under januari 2010 arrangerade HSO Skåne en tillgänglighetskonferens i samarbete med HANDISAM. Intresset var så stort att vi tyvärr fick säga nej till intresserade deltagare från ett flertal kommuner. Argument för en bättre fysisk tillgänglighet En stor grupp människor är beroende av en fysiskt tillgänglig miljö. Denna grupp kommer att öka med den befolkningsutveckling vi har idag. Om en dryg 10-årsperiod har antalet människor över 80 år ökat stort. De kommer på olika sätt att ställa krav på en fysiskt tillgänglig miljö, tillsammans med den stora grupp människor på kanske ytterligare en halv miljon, som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning behöver ha en tillgänglig miljö för att kunna fungera. En tillgänglig miljö kommer inte att lösa alla problem för alla människor, men ju bättre strukturella insatser som görs desto mindre blir den grupp som behöver individuella särlösningar, vilka i längden ofta är ett dyrare alternativ. För privata fastighetsägare, rörelseidkare m.fl. gäller det att ge tillträde till en växande kundgrupp och se till att dessa både kan ta sig till verksamheten, komma in i den och förrätta sina

5 ärenden. Samhällets behov kommer att vara att vi kan bo och fungera i våra hem längre och få viss hjälp och stöd där. Både för den boendes skull och för personalens skull ställs krav på att bostäderna planeras och blir fungerande miljöer ur aspekten att personer har vissa funktionsnedsättningar. Fungerande hemmiljöer ger också bättre möjligheter för anhörigvård. Att kollektivtrafiken, såväl bussar som tåg, får en hög tillgänglighet är viktigt både ur miljösynpunkt och ur ett befolkningsperspektiv där kanske 1,5 miljon människor ställer sådana krav på transportsättet. Alternativet är betydligt dyrare färdtjänst och för dem som kan eget åkande, vilket med den stora gruppen äldre, äldre skulle medföra minskad trafiksäkerhet (Se vår rapport Hela resan som kan laddas ner fritt från vår hemsida). Vi behöver en väsentligt ökad tillgänglighet för att samhället skall klara de utmaningar som ligger framför oss. Detta är också något som det funnits gemensam syn på över de politiska blocken och det har också ett stöd i lagstiftningen. Några frågor att diskutera och fundera över Följande frågeställningar bör de kommunala nämnder och förvaltningar om har ansvar för byggnationer och offentliga utemiljöer diskutera och fundera över: 1. Vad händer efter 2010? Hur fördjupar och förankrar vi tillgänglighetsarbetet så att det blir en naturlig och integrerad process i allt arbete med byggnation och förändring av offentliga miljöer, bostäder etc? 2. Hur skaffar vi oss nödvändig kunskap om tillgänglighet och tillgänglighetsarbetet inom kommunens nämnder och förvaltningar? 3. Hur får vi ut information och kunskap till privata fastighetsägare och markägare? 4. Hur kan vi samarbeta med brukarorganisationer? Hur samarbetar vi med handikapp- och pensionärsråd? Lagstiftningen Plan och Bygglagen, PBL I PBL ställs övergripande krav på bebyggelsemiljön. I 2 kap. 4 PBL sägs att områden med sammanhållen bebyggelse ska utformas med hänsyn till möjligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området. Krav vid nybyggnad och ändring av byggnader finns i Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVL) samt i Förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVF). I PBL ställs retroaktiva krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga skall undanröjas i publika lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (PBL 17 kap. 21 a ). I Boverkets föreskrifter förtydligas vad som anses med enkelt avhjälpta hinder. HIN Boverkets författning Denna lag innebär ansvar för byggnadsnämnden att följa upp arbetet med att identifiera och åtgärda s.k. enkelt avhjälpta hinder i kommunen. Det är fastighetsägaren eller markägaren som har det faktiska och ekonomiska ansvaret att identifiera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Kommunens byggnadsnämnd har ansvar för att informera om och följa upp efterlevnaden av bl.a. enkelt avhjälpta hinder. ALM 1 Boverkets författning avseende nybyggnation Denna lag innehåller föreskrifter och allmänna råd till kravet i 3 kap. 18 plan- och bygglagen (1987:10), PBL, att allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. För mer information om lagarna se Boverkets hemsida, För mer information om tillgänglighet allmänt gå in på

6 Kommuner 1 1b 2 2b 3 4 5a 5b Bjuv Ja Ja Ja Ja/Håller på 60% 90% Bromölla Håller på 50% Ja Håller på Håller på 50% Burlöv Håller på 50% Nej Ja Håller på?? Båstad Ja Ja Ja Ja 60% 75% Eslöv Ja Ja Nej Ja 40% 60% Helsingborg Håller på 70% Håller på 20% Håller på Ja 60% 60% Hässleholm Ja Ja Håller på Ja?? Höganäs Ja Ja Ja Håller på 80% 80% Hörby Ja Håller på 50% Nej Håller på Höör Ja Ja Ja Ja 70% 50% Klippan Håller på 75% Håller på 60% Håller på Nej Kristianstad Håller på 15% Ja Håller på Ja 50% 15% Kävlinge Håller på? Ja Nej Nej 50%? Landskrona Ja Ja Ja Ja 40% Lomma Håller på 25% Ja Ja Ja 25% 50% Lund Håller på 40% Håller på 40% Ja Ja 30% 40% Malmö Håller på 30% Håller på? Ja Ja Osby Ja Ja Ja Ja 60% 100% Perstorp Ja Ja Nej Nej Simrishamn Håller på? Ja Ja Håller på?? Sjöbo Håller på? Ja Ja Håller på?? Skurup Ja Håller på? Nej Håller på 100% 100% Staffanstorp Håller på 75% Håller på 66% Nej Ja Svalöv Teknik, service Ja Ja? Ja Byggnadsinp Håller på 30-50% Håller på 50% Håller på Håller på 50% 50% Svedala Ja Håller på 5% Ja Håller på 90% 90% Tomelilla Håller på Byar kvarstår Ja Håller på Ja 50% 100% Trelleborg Håller på 50% Ja Nej Håller på 75% 75% Vellinge Ja Ja Håller på Ja Ystad Ja Ja Ja Ja 30% 35% Åstorp Håller på 75% Ja Ja Ja 75% Ängelholm Håller på 50% Håller på 40% Ja Håller på 70% 70% Örkelljunga Ja Ja Ja Ja Östra Göinge Ja Ja Ja Ja Fråga 1: Har kommunen inventerat alla offentliga miljöer avseende enkelt avhjälpta hinder? Fråga 1b: Hur många procent har ni kvar att inventera om ni håller på? Fråga 2: Har kommunen inventerat egna fastigheter avseende enkelt avhjälpta hinder? Fråga 2b: Hur många procent har ni kvar att inventera om ni håller på? Fråga 3: Har kommunen informerat privata fastighetsägare? Fråga 4: Har kommunen gjort en plan för åtgärdande av inventerade enkelt avhjälpta hinder? Fråga 5a: Hur många procent har kommunen kvar att åtgärda byggnader? Fråga 5b: Hur många procent har kommunen kvar att åtgärda gator/parker?

7 Kommun Gata / Park Byggnader Gata / Park Byggnader Bjuv kr kr kr kr Bromölla kr Inte fått några pengar kr Ej klart Burlöv Man har kvar kr från föregående år. Annars använder man sig av investeringsbudgeten. Båstad kr kr kr kr Eslöv kr kr kr Ej klart Helsingborg kr kr Hässleholm kr kr Höganäs kr kr kr kr Hörby Finns ingen budget, Hoppas på ett beslut Höör kr Finns ingen budget kr Finns ingen budget Klippan Finns ingen budget, Beslut skall tas sommaren 2009 Kristianstad kr kr kr kr Kävlinge Finns ingen separat budget, ingår i andra budgetar Landskrona kr Finns ingen budget kr Finns ingen budget Lomma Finns ingen speciell budget, tas ur mindre investeringar Lund kr kr kr kr Malmö kr Finns ingen budget Beslut skall tas Finns ingen budget Osby kr kr kr kr Perstorp Simrishamn Finns ingen budget. Inventeringen just klar. Finns ingen tas ur drift- budget kr Finns ingen tas ur driftsbudget kr Sjöbo kr kr kr kr Skurup Staffanstorp Finns ingen budget. Skall ingå vid andra åtgärder. Ingen budget Svalöv kr kr kr kr Svedala kr Finns ingen ingår i driftbudget Tomelilla Finns ingen avsatt budget för detta Beslut skall tas Finns ingen ingår i driftbudget Trelleborg kr kr kr Ej färdig- budgeterat Vellinge Finns ingen avsatt budget, Ingår i driftbudgeten. Ystad kr kr kr kr Åstorp kr kr kr kr Ängelholm kr kr kr kr Örkelljunga //////// Beslut skall tas kr Ej klart Östra Göinge Man har äskat medel men ej fått några pengar. Vi har ställt frågan om kommunen har en avsatt summa i budgeten för åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder eller tillgänglighetsarbete. Kommunerna som svarat ja i frågeformuläret har under februari månad blivit uppringda och fått ange hur mycket som är budgeterat för 2009 och Vissa kommuner har ingen uppdelning mellan Gata/Park och byggnader och vissa kommuner hänvisar till att man får ta pengar ur någon speciell post med annat namn t.ex. driftskostnader. Dessa pengar är då till mycket annat inte enbart till tillgänglighetsarbetet.

8 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har närmare funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, social service, bemötandefrågor m m. Vaktgatan 3, Helsingborg Tfn Fax E-post: info@skane.hso.se