organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 23 facköversättaren UNDERTEXTNING PETIMÄTERJOBB 6 MEMOQ FÅR TUMMEN UPP 14

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 23 facköversättaren Att översätta i Kenya UNDERTEXTNING PETIMÄTERJOBB 6 MEMOQ FÅR TUMMEN UPP 14

2 Nr Årgång 23 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Kansli Postadress Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm Besöksadress Wallingatan 11, Stockholm Tel: Öppettider: mån fre Lunchstängt: E-post: info@sfoe.se Webbplats: ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO SFÖ en kraft att räkna med PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Vindspelet Grafiska AB Prenumeration Pris för år 2012 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2012 Nr Manusstopp Utgivning 1 18 januari 28 februari 2 7 mars 19 april 3 16 maj 26 juni 4 9 juli 22 augusti 5 12 september 24 oktober 6 12 november 19 december ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 2/12 Nedräkningen har börjat och snart är årets höjdpunkt inom SFÖ här konferensen i Gävle, som vi har väntat på i ett helt år! Konferensgruppen jobbar för fullt för att kunna erbjuda oss en innehållsrik och minnesvärd konferens fylld av trevlig kollegial samvaro och gemenskap. I år bjuder konferensen på en hel del intressanta inslag, bl.a. kommer prisenkäten från hösten 2011 att presenteras. Enkäten har tagits fram av Enkätgruppen, bestående av Per Döhler, Mats Linder och Robert Williams, och är en uppföljare av prisenkäten Det kommer också en utförlig presentation av prisenkäten i Facköversättaren nr 3-12, för er som inte kan komma till Gävle. ATT SFÖ ALLTMER blir en kraft att räkna med i samhället har inte minst visat sig under de senaste månaderna i form av kontakter från tre olika myndigheter. SFÖ BLEV TILLFRÅGAT av Högskoleverket att nominera en bedömare till utvärdering av utbildningar vid svenska universitet och högskolor, vilket vi tackade ja till och nominerade Mia Kjellsdotter Karlsson. I MARS INBJÖDS SFÖ, genom Justitiedepartementet, till ett möte där vi gavs möjlighet att bidra med synpunkter till utredningen om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Olof Dandanelle och jag träffade utredaren som var intresserad att få höra hur översättnings- och tolkbranschen fungerar i praktiken. Vi berättade ganska ingående om detta, vilka översättarutbildningar som finns, hur marknaden ser ut, hur det fungerar i praktiken med offentliga upphandlingar och problemen i samband med dessa med fokus på pris och inte kvalitet som avgörande kriterium, hur SFÖ:s medlemmar arbetar, vilka typer av texter de översätter m.m. Vi underströk även vikten av att översättningarna håller en mycket hög kvalitet för att rättssäkerheten ska kunna säkerställas. Ett par dagar efter mötet skrev jag ett tack- och uppföljningsbrev till utredaren med en sammanfattning av SFÖ:s viktigaste synpunkter i sakfrågan. Brevet finns upplagt under Interna dokument på SFÖ:s webbplats. SPRÅKRÅDET har Översättning och tolkning som sitt tema för 2012 och SFÖ har blivit ombett att skriva en artikel om översättningskvalitet. Artikeln ska levereras i slutet av maj. STYRELSEN SER FRAM emot att träffa väldigt många av er på konferensen och inte minst på årsmötet, som i år bl.a. ska fatta beslut om motionen om medlemskategorin företagsmedlemmar och SFÖ:s medlemskap i FIT. Väl mött i Gävle! Nadja Chekhov Ordförande

3 SFÖ:s medlemskap i FIT På årsmötet 2009 fick styrelsen i uppdrag att utreda huruvida SFÖ även fortsättningsvis ska vara medlem i Fédération Internationale des Traducteurs (FIT). Frågan behandlades på årsmötet 2010 men ajournerades till årsmötet Inför årsmötet 2011 rekommenderade styrelsen att SFÖ skulle lämna FIT. Efter en diskussion på årsmötet återremitterades ärendet till styrelsen som fick i uppdrag att inleda djupgående diskussioner med FIT:s styrande råd angående uppfattade problem med FIT:s struktur och relevans samt SFÖ:s möjliga utträde. Styrelsen fick också i uppdrag att denna process skulle rapporteras till medlemmarna via Facköversättaren samt att styrelsen skulle återkomma till årsmötet 2012 med en full rapport. Styrelsen har enligt årsmötets beslut skrivit till FIT. Styrelsen beskrev den diskussion som hållits inom SFÖ och bad FIT ta ställning till en rad frågor avseende SFÖ:s medlemskap i FIT. Webbgruppen arbetar vidare I början av mars hade webbgruppen, dvs. Per Döhler och Ann Johansson samt kansliansvarig Anna Karin Fredmer som kommer att ansvara för en del webbuppgifter, ett möte i Göteborg. Bland annat arbetade gruppen vidare med den strategi som utvecklades vid förra årets möte, inklusive möjligheten till förbättrade profilsidor i sökdatabasen. En annan viktig fråga var de förändringar som måste göras på webbplatsen för att Det kom ett brev. FIT svarade ganska omgående på SFÖ:s brev, men bad att få återkomma med ett utförligt svar senare p.g.a. hög arbetsbelastning. FIT:s slutliga svar är daterat den 5 mars I sitt svar tar FIT upp frågorna i SFÖ:s brev punkt för punkt, men svaren är alltför långa för att kunna återges här. Styrelsen har därför beslutat att lägga ut FIT:s brev på under Interna dokument. Interna dokument hittar du i den grå menyraden överst på sidan eller under Om SFÖ. Styrelsen uppmanar alla medlemmar att läsa FIT:s svar så att årsmötet 2012 ska kunna avgöra frågan huruvida SFÖ ska fortsätta vara medlem i FIT eller söka utträde. STYRELSEN I MARS 2012 förbättra sökordsoptimeringen samt framtagningen av ett förslag på hur webben ska anpassas så att den kan kompletteras i sociala medier. Webbgruppen behöver förstärkning och vill gärna att intresserade hör av sig snarast. Det finns alltid något du kan göra, vare sig du har tid för punktinsatser eller ett mer löpande engagemang. Välkommen att höra av dig på webb@sfoe.se! Finsk-svenskt samarbete lever vidare Den 19 januari träffade Nadja Chekhov och Ann Johansson tre representanter från vår finska systerorganisation SKTL på SFÖ:s kansli i Stockholm. Det var Kristiina Antinjuntti, SKTL:s ordförande, Marjukka Heinonen, koordinator, och Laura Vuorinen, ordförande för sektionen för facköversättare inom SKTL. Eftersom såväl Kristiina som Marjukka var relativt nytillträdda vid mötet och inte med på förra årets möte i Helsingfors, inleddes mötet med en kort presentation av de närvarande samt en presentation av SFÖ. Därefter diskuterade vi en rad frågor av gemensamt intresse för de båda föreningarna. Det första var fortbildning och konferenser. SKTL är mycket imponerat av SFÖ:s organisation av kurser och konferenser och ville gärna få tips på bägge områden. Dessutom diskuterades genomförandet av en gemensam nordisk översättarkonferens. Det slutliga beslutet är inte fattat, men förhoppningsvis kommer detta att kunna anordnas under 2013, i Sverige. Vi diskuterade också informationsflödet inom föreningarna, dvs. kommunikationskanaler såsom webbplatser, nyhetsbrev m.m. SKTL kommunicerar främst via webbplatsen och medlemstidningen medan SFÖ även använder e-post från kansliet, protokoll och infobrev från styrelsen. En annan fråga av stort intresse för SFÖ är det anseende som SKTL åtnjuter i Finland. SKTL tillfrågas t.ex. i riksdagsfrågor kring språk. Även om SFÖ:s position som remissinstans stärks kontinuerligt återstår det fortfarande en del att göra på den här punkten. Vi diskuterade även de respektive kansliernas uppbyggnad. SKTL har cirka medlemmar med tre heltidsanställda på kansliet, varav en verksamhetsledare. SFÖ har cirka medlemmar med en deltidsanställd kansliansvarig (75 %). ANN JOHANSSON Vice ordförande program facköversättaren 2/12 3

4 PORTRÄTTET Rachel Ndichu, översättare från Kenya. Vägen till min passion en karriär som översättare Mitt namn är Rachel Ndichu och jag är översättare från engelska till kiswahili (ett språk som talas av många människor i östra och delar av centrala Afrika). Jag bor i Nairobi och arbetar som översättare samtidigt som jag driver ett litet företag som bidrar till mitt uppehälle. OM NÅGON FRÅGADE mig när jag växte upp vad jag ville bli när jag blev stor svarade jag sanningsenligt doktor. Inte kunde jag veta då att många år senare skulle jag vara aktiv i en helt annan verksamhet med stor skräck för att se blod! Yrkena översättare och tolk var något som jag inte ens hade hört talas om. Jag växte upp i en liten by som heter Banana Village på det kenyanska höglandet. Som det förstfödda av tre syskon såg alla upp till mig som den som skulle vara en god förebild för mycket här i livet, bland annat skolgång. För mig betydde det att jag måste ha stora drömmar och arbeta hårt. Genom hårt arbete och Guds välsignelse lyckades jag komma till en välkänd och högpresterande skola i provinsen, Mary Leakey Girls High School. För att kunna nå min dröm att bli läkare fortsatte jag att jobba hårt. Tyvärr fanns det ingen som kunde ställa de svåra frågorna till mig om varför jag ville bli läkare. Eller om jag egentligen hade en aning om vad det innebar att vara läkare, eller ens om jag verkligen brann för det. Ingen nämnde någonsin att översättning kunde vara en karriär. DET VAR INTE förrän jag kom in på Moi University 2009 som sanningen gick upp för mig. Till att börja med kvalificerade jag mig aldrig till att studera medicin på universitetet. Istället blev jag antagen till en Bachelor of Arts-utbildning i kiswahili. Vid den tidpunkten hade jag inga planer på hur jag skulle använda den utbildningen. När jag gick mitt andra år på universitetet tog jag en kurs i översättning och det förändrade mitt liv. Där och då visste jag vad jag ville göra med mitt liv. Jag fick tillfälle att göra min andra del av översättningskursen under det tredje studieåret. Och jag blev allt mer intresserad av ämnet och karriärmöjligheterna. Mitt växande intresse fick mig att be en av lärarna om råd och hon uppmuntrade mig att fortsätta på den inslagna vägen. Jag avslutade mina studier och tog min examen som en av toppstudenterna i min klass. När jag kom ut på arbetsmarknaden visste jag inte var jag skulle börja för jag hade aldrig träffat någon som arbetade med översättning. Det fanns ingen yrkesförening eller formell utbildning för översättare. Det fanns emellertid ett fåtal översättningsbyråer i Nairobi och jag hade turen att genom en bekant höra talas om Tamarind Translations, som hade bildat ett Linguists Forum (TLF). Det var väldigt goda nyheter. Jag såg fram emot att gå med och när jag slutligen gjorde det träffade jag en grupp människor som delade min passion för språk, och som även hjälpte mig att få mina första uppdrag. TRE ÅR HAR gått sedan dess och under den tiden har jag verkligen vuxit som översättare. Genom TLF har jag blivit engagerad i Google Community och fått utbildning genom dem. Jag har också lärt mig SDL Trados Studio och andra verktyg som Worldserver och Google Translator Kit. Min skicklighet som översättare har utvecklats väldigt mycket och idag utför jag ett rätt stort antal uppdrag varje månad. University of Nairobi startade en Masters-kurs i översättning för två år 4 facköversättaren 2/12

5 sedan och jag fick möjligheten att börja den kursen förra året. Eftersom jag gärna vill bidra till utvecklingen av vårt yrke fick jag chansen att bli en av medlemmarna som grundade Kenya Interpreters och Translators Association (KITA), som är en branschförening för översättare och tolkar i Kenya. Tillvaron som översättare går upp och ner. En orsak är att få människor i Kenya förstår vikten av översättning, därför uppskattar väldigt få arbetet som jag gör. De flesta tar för givet att allt man behöver för att bli en bra översättare eller att kvalificera sig som översättare är att kunna kommunicera på två språk. Det är förstås långt ifrån sanningen eftersom översättning är så mycket mer än att bara kunna tala två eller flera språk. Översättning är en stor och svår uppgift som kräver att översättaren är ytterst noggrann och alert. EN ANNAN ORSAK är att vårt skolsystem i Kenya ännu inte tillhandahåller den utbildning som behövs för dem som är intresserade av att översätta. De flesta blir tvungna att skaffa sig erfarenhet genom praktiskt arbete. Men ett växande antal företag och organisationer börjar lokalisera sina produkter i Kenya och översättarna börjar faktiskt få allt mer uppskattning och erkännande. Det är speciellt fördelaktigt för oss översättare som arbetar med lokala språk och särskilt kiswahili. Fakta om översättning i Kenya Språken i Kenya 42 lokala språk talas i Kenya varav engelska och kiswahili är de officiella språken. Översättning i Kenya Det finns cirka 500 praktiserande översättare i Kenya. De flesta är lärare och professorer som översätter på deltid. Största översättningsspråken De språk som förekommer mest i översättningssammanhang är engelska, franska, portugisiska, kinesiska, arabiska och somaliska. Översättarutbildning 2010 erbjöd University of Nairobi för första gången ett MA-program i översättning och tolkning. Genom sitt kontor i Nairobi är FN huvudpartnern i detta pilotprojekt som kallas the African Project. Om programmet är framgångsrikt kommer det att erbjudas vid andra universitet i Afrika. I programmet får studenterna utbildning TROTS ALLA utmaningar jobbar jag vidare. Detta är min passion och jag kan skönja en ljus framtid. Problemen som jag har stött på hittills har bara gjort mig starkare och ökat min vilja att lyckas. Nu har jag en tydlig inriktning för min karriär. Jag och andra översättare och tolkar har en stor uppgift framför oss: att göra människor medvetna om betydelsen av översättning och att ta hand om alla de unga översättare som är i början av sin karriär. Det har varit en jobbig resa, men en som jag har njutit mycket av, och det är en resa som fortsätter... RACHAEL NDICHU Översättare och tolk engelska kiswahili i Kenya Medlemmar i Kenya Interpreters och Translators Association (KITA) som Rachel Ndichu var med om att grunda. i översättning i olika språk, främst de som nämns ovan. För ytterligare information, se: org/unafricanproject.asp Om Kenya Interpreters & Translators Association Föreningen föddes på Hieronymusdagen i Nairobi 2009, initierad av kenyanska översättare och tolkar. Medlemmarna består av översättare, tolkar, lingvister och språkforskare. Föreningens målsättning är att: Vara en professionell mötespunkt för kenyanska översättare och tolkar Utöva partnerskap med internationella översättar- och tolkorganisationer Stöda översättning till ett stort antal lokala språk i Kenya Verka för professionell utveckling och ett bra liv för översättare och tolkar i Kenya Medlemmarna har organiserat möten och aktiviteter, inklusive ett möte med Translators Without Borders i Nairobi för att utforska möjligheten till medicinska översättningar till lokala språk. FOTO: PRIVAT 5 PORTRÄTTET snabba frågor till Rachel 1. Vad är din största utmaning? Väldigt få i Kenya vet särskilt mycket om översättning och om man inte hittar en liten sammanslutning av översättare att identifiera sig med kan det vara svårt att marknadsföra sig. Dessutom finns översättare helt utan utbildning som visar sig på marknaden men inte har någon kvalitet på sina arbeten. I viss mån förstör de marknaden för oss som arbetar seriöst. 2. Vad är din största belöning som översättare? Det är egentligen motsatsen av svaret ovan: eftersom så få känner till översättningsverksamheten är konkurrensen mindre och det är lättare att behålla kunderna om ens arbete är bra. Marknaden växer och det finns därför stor potential för oss som har en passion för yrket. I Kenyas nya författning har kiswahili upphöjts till ett officiellt språk, så staten kommer att behöva översätta alla dokument till engelska och swahili! 3. Vilka CAT-verktyg använder du? Jag använder oftast GTT och Idiom Workbench, men även SDL Trados Studio Kan du försörja dig som översättare i Kenya? Ja, det kan jag. Med mina översättningsintäkter har jag betalat mitt Masters-program och startat ett litet företag, en beauty parlor. Jag har aldrig varit anställd sedan jag tog min BA-examen. Det beror på hur man organiserar sitt liv och sin passion. I början var det svårt att marknadsföra sig, men med tiden växer kundstocken och uppdragen flyter in! 5. Vilka är uppdragen och vilka är dina kunder? Jag gör mest lokalisering till kiswahili för olika företag och oftast deras webbplatser. Det viktiga för dem är att ju fler som kan läsa innehållet, desto fler blir antalet potentiella kunder. Rachel, till vänster, med översättarkollegor. FOTO: PRIVAT facköversättaren 2/12 5

6 UNDERTEXTNING Undertextning en petimäters vardag Efter Ulla Wickmans utmärkta artikel om undertextning som yrke i Facköversättaren 6/2010, har det uttryckts önskemål om flera detaljer om hur undertextning fungerar i praktiken. Tyvärr kan jag inte beskriva hur vardagen ser ut för en undertextare som arbetar med de svenska tv-kanalerna. Vi som versionerar eller undertextar svenska filmer och tv till andra språk har nog i allmänhet längre ledtider och mindre stress. Men kanske min erfarenhet ändå kan vara av intresse. KUNDEN Precis som i facköversättning finns både byråkunder och direktkunder. Men det är inte bara det att undertextningsbolagen säkrar ett stabilare arbetsflöde genom att ha många olika slutkunder. De förstår dessutom tekniken som krävs för att översättaren ska kunna göra sitt jobb. Jobbar du med en direktkund måste du vara beredd att kunna konvertera videoformat och lösa en uppsjö av tekniska problem själv. De allra flesta jobbar nog endast åt undertextningsbolag. UPPDRAGET Jag blir kontaktad om att översätta ett entimmesavsnitt av ett svenskt program till engelska. För ett 6 facköversättaren 2/12 entimmesprogram vill jag helst ha tre dagars arbetstid. Den effektiva tiden är cirka åtta-nio timmar, men som egenföretagare har man ju ofta många järn i elden och man måste hinna med allt. Jag kopplar upp mot undertextningsbolagets ftp-server och laddar ner filmen. Filformatet är MPEG-1 och storleken brukar vara runt 4 GB. (Tänk vad omöjligt det hade låtit för inte alls många år sedan!) Om programmet har ett manus finns det också på servern. Manus kan förresten vara ett vilseledande begrepp. När det gäller spelfilm är det sällan så stor likhet mellan manus och film den yngre brodern har blivit en äldre syster, den döde föräldern är plötsligt med ända till slutet... Med dokumentärfilm brukar manuset tvärtom vara väldigt Man våndas över att behöva välja bort en rolig replik eller en intressant detalj på grund av platsbrist. Inte bara någon gång då och då, utan flera gånger per filmminut troget det som sägs. Ja, faktiskt så att det står precis allt: en enda lång satsradning hopkopplad med fyrahundra och och dussintals öh och ja. Manusen är alltså väldigt ofta ganska värdelösa. TEKNIKEN I undertextningsprogrammet spelar man upp filmen, skriver in sina undertexter och prickar in dem mot filmen. Varje undertext får en precis in- och uttid, med timme, minut, sekund och bildruta (det går 24 bildrutor på en sekund). Man kan till och med stega fram och tillbaka en ruta i taget för att texten ska komma in eller gå ut precis vid bildväxling. Jag tar mig inte tiden att titta igenom filmen först utan börjar arbeta direkt. Så fort en röst börjar prickar jag in starttiden på den första texten. Eftersom jag har hållit på med undertextning så länge väljer min hjärna automatiskt ut de naturliga brytpunkter i talet som kan bli logiska gränser mellan textblocken. Jag har även utvecklat en bra känsla för när det har gått ett lagom antal sekunder för läsning av en eller två rader. Det är en vana man bygger upp.

7 UNDERTEXTNING Varje undertext får en precis in- och uttid, med timme, minut, sekund och bildruta (det går 24 bildrutor på en sekund). Jag trycker in stopptiden för texten och ser att jag har skapat ett textblock på fem sekunder. Då vet jag att jag har en och en halv rad för att få ihop andemeningen, själen, i det som sagts. Ungefär så går det till genom hela programmet. Jag ser det hela i segment om fyra till sex sekunder. Det är pilligt. Man omformulerar gång på gång för att få ner teckenantalet, man justerar liggtiden bildruta för bildruta för att få nog med tid att läsa. Man river håret när det perfekta uttrycket inte får rum. Man funderar på en annan indelning av texter för att göra dem mer kärnfulla. Man våndas över att behöva välja bort en rolig replik eller en intressant detalj på grund av platsbrist. Inte bara någon gång då och då, utan flera gånger per filmminut (det går ca 10 undertexter på en minut). Å andra sidan är det få saker som är så roliga som känslan av att man verkligen har fått till det! Ett halvtimmesprogram kan jag hinna med under en arbetsdag. En heltimme tar minst två. Precis som med facköversättning vill jag helst låta råöversättningen ligga under natten och korra först dagen därpå med färska ögon vilket förstås långtifrån alltid är möjligt, men det är idealet. Korret tar minst dubbelt så lång tid som filmens längd; det är alltid en del finjustering av liggtider, plus det vanliga språkliga: Oj, hörde jag så fel? Nej, det här är ett mycket bättre ord, jag byter det genomgående! Oh shit, det blev längre, jag får ta bort något så att det ryms! och så vidare. Lustigt nog är det nästan alltid lättare att höra svårtydda repliker när man korrar filmen och hör allt i ett kör. Man kan spela en och samma replik om och om och inte fatta någonting, men när man korrar blir det plötsligt självklart! Eller inte... vilket vi alla har sett i tv. Till sist spar jag filen i det önskade filformatet (vilket beror på tekniken hos den sändande tv-kanalen eller det postproduktionsbolag som ska göra dvdversionen). Undertextfiler är faktiskt pyttesmå, sällan mer an 150 kb, så det är lätt att mejla iväg dem till kunden. EKONOMI En del facköversättare kanske känner igen sig i beskrivningen att det är byrån snarare än översättaren som bestämmer priset. Det är faktiskt ännu mer så i undertextningsbranschen eftersom den är så sluten. Av de fyra undertextningsbolagen jag har jobbat åt betalar alla utom tre per textblock. Priset varierar kraftigt dem emellan, där den högstbetalande ger nästan det dubbla jämfört med den lägstbetalande. Det fjärde bolaget betalar per filmminut, alltså ett 25-minutersprogram har ett fast pris oavsett om det är en pratsam dokumentär eller ett musikprogram med nästan inget prat. Det kanske jämnar ut sig i längden. Som versionerare har jag aldrig helt och hållet kunnat livnära mig på undertextning, jag har bara inte tillräckligt många uppdrag. Men det är ett roligt jobb som för min del omsätts till en acceptabel timlön. Och så tillfredställer den petimätern i mig! JENNIFER EVANS facköversättaren 2/12 7

8 Anna Karin Fredmer på SFÖ:s kansli beläget på Wallingatan 11 i Stockholm. Vad händer på kansliet egentligen? Kansliet i Stockholm har nu varit igång i sex månader. Det har varit en spännande tid med många nya trevliga kontakter och många arbetsrutiner att sätta sig in i. När flyttlasset gick från Båstad hade jag fullt upp med att ta hand om de fem kubikmeter med material som kom. Till min stora glädje hade Ulla Craven-Bartle skapat bra skriftliga rutiner för hur hon har arbetat så jag kunde lätt komma in i arbetet. VARJE DAG BÖRJAR jag med att hämta posten på servicekontoret och därefter gå till kansliet som ligger ca 10 minuters gångväg från T-centralen. När jag sätter på datorn är det lika spännande att se hur många mejl som väntar, i genomsnitt är det 30 nya sedan gårdagen. Några av mejlen vidarebefordrar jag till styrelsen eller till någon arbetsgrupp men de flesta är till kansliet för åtgärd. Därefter brukar jag gå igenom vilka inbetalningar som har kommit och boka av dem mot medlemsregistret eller kundreskontran beroende på vad som är inbetalt. Dagens inkomna fakturor skannar jag in och mejlar till den som är attestansvarig och när attesten mejlas tillbaka sätts den ihop med fakturan för att sedan betalas ut. Dagens utbetalningar ska sedan bokföras och stämmas av och eftersom det är i början av månaden ska även likvidkonton stämmas av. Förutom de likvida kontona gör jag även en momskontroll för att se att allt stämmer. Därefter är det även viktigt att stämma av bokföringen mot medlemsregistret så att det inte är något som har blivit felregistrerat. När de ekonomiska rutinerna för dagen är åtgärdade är det dags att titta på medlemsdelen. Dagligen är det medlemmar som meddelar ändringar i sina kontaktuppgifter vilka ska registreras i databasen. Ibland är det även så att medlemmen har bytt företagsform, startat en firma som ska registreras eller flyttat sin verksamhet utomlands. Ett par gånger i veckan kommer det in medlemsansökningar och då går jag igenom att all nödvändig information finns med. Om det är ett företag inom EU måste jag kontrollera att det är ett giltigt VAT-nummer vi har fått. De företag inom EU som vi har fakturerat utan moms ska sedan redovisas varje månad till Skatteverket och det gäller även att hålla reda på de fakturor som har skickats utan moms för de som har företag utanför EU eller är momsbefriade som t.ex. Europeiska centralbanken. När vi har all information vi behöver mejlar jag till personen som har ansökt för att bekräfta ansökan och informera om nästa steg och därefter mejlar jag medlemsfakturan. Alla medlemsfakturor mejlas från och med 2011, enligt ett beslut som årsmötet fattade på förslag av styrelsen. För att säkerställa att ingen faktura försvinner i cyberrymden skickas påminnelsen via vanlig post. NÄR EN MEDLEM har ansökt om nytt medlemskap eller uppgradering av medlemskapet har jag dessa på bevakning tills medlemsavgiften är betald. När betalningen har inkommit skickar jag ansökan vidare för granskning till en i 8 facköversättaren 2/12

9 granskningsgruppen, vilken i huvudsak består av tidigare styrelsemedlemmar. Jag bevakar sedan att granskningen görs: ibland drar det ut på tiden men det beror oftast på att det kan vara svårt att få svar från referenserna. När granskningen är klar får styrelsen var 14:e dag en lista över nya/uppgraderade medlemmar som sedan officiellt godkänns som medlemmar. Därefter skickar jag ut medlemsbevis till fullvärdiga och associerade medlemmar samt information om den försäkring som Allians Försäkringsmäklare har tagit fram specifikt för SFÖ:s medlemmar. Men när det gäller medlemmar är det inte bara ansökan om medlemskap som jag arbetar med. En viktig funktion är att hjälpa till med att skicka ut inbjudan till olika regionala träffar som ordnas. Bland det vanligaste mejlet till enskilda medlemmar är användarnamnet och lösenordet till de interna sidorna på webbplatsen. Eftersom mejl är vår viktigaste informationskanal försöker jag få tag på dem vars mejl studsar tillbaka av olika anledningar. Jag kontaktar även medlemmen om jag får tillbaka Facköversättaren så att nästa nummer kommer fram. Även information som går från styrelsen till medlemmarna går via kansliet liksom inbjudan till kurser och konferenser. Anmälningar till kurser och konferenser går till kansliet som sedan fakturerar och håller reda på deltagarlistor som sänds ut innan kursen samt sköter all administration i samband med konferenserna. ATT HJÄLPA TILL med att uppdatera webbplatsen ingår även i mina arbetsuppgifter samt att se till att matrikeln som finns är uppdaterad med senaste ändringarna. Att sökmotorn på webbplatsen används ofta förstod jag när den var nere i några dagar i december. Då hade jag fullt upp med att hjälpa till att hitta översättare åt kunder som både ringde och mejlade för att få hjälp. Förutom webben har föreningen även börjat arbeta med sociala medier och då jag har fått möjligheten att ingå i den gruppen ska det blir roligt att tillsammans lägga upp en plan för detta. ANDRA ARBETSUPPGIFTER är att hjälpa styrelsen med att hålla reda på och skicka ut alla dokument som behandlas på styrelsemöten samt att ge dem uppdaterad ekonomisk information löpande under året. Kansliet hyr ett rum på kontorshotellet Wallin Office på Wallingatan 11 i Stockholm och som hyresgäst har vi även kostnadsfritt tillgång till bra och ändamålsenliga konferenslokaler, som bokas genom mig till både styrelse- och arbetsgruppsmöten. Under februari är det stora arbetet att få ihop bokslut för föreningen och serviceaktiebolaget. Det är många detaljer som ska stämmas av innan allt är klart för genomgång av revisorerna. När det är klart är det dags för nästa stora uppgift, nämligen arbetet med konferensen tillsammans med konferensgruppen. Jag ser verkligen fram emot att få träffa många medlemmar i Gävle! Sist men inte minst vill jag gärna påminna att alla medlemmar är varmt välkomna att besöka kansliet slå dock gärna en signal först så jag inte befinner mig i källarförrådet och rensar i föreningens arkiv. ANNA KARIN FREDMER kansliansvarig Slut med mademoiselle SFÖ-INFO Från och med slutet av februari är ordet mademoiselle överflödigt i den officiella franskan. Det meddelade nyligen Frankrikes premiärminister François Fillon och ordet bannlyses nu i alla olika former av myndighetsskrivelser. Det finns inte längre någon anledning att notera en kvinnas äktenskapliga status, uppger premiärministern. Beslutet kom efter en kampanj som drivits av två feministgrupper, Les Chiennes de Garde och Osez le féminisme. Där hoppas man nu att det privata näringslivet ska följa efter den statliga och kommunala sektorn. För den som tycker att det blir en lucka i språket föreslår Magali de Haas, taleskvinna för Osez le féminisme, att man ersätter mademoiselle med jeune femme, som kan användas på samma sätt som man i dag använder jeune homme för män i tjugoårsåldern. AH Auktoriserad translator något för dig? Konferensrummet som alla SFÖ-medlemmar kan utnyttja. FOTO: GISELA WELTZIN THUNBERG Sista ansökningsdag för Kammarkollegiets auktorisationsprov närmar sig med stormsteg. Senast den 30 april behöver Kammarkollegiet ha din ansökan. Som vanligt består provet av tre texter: en ekonomisk, en juridisk och en allmän text. Själva provet genomförs torsdagen den 27 september 2012 och kan skrivas i Stockholm, Göteborg eller Lund och eventuellt också i Umeå, beroende på antalet sökande. Provtiden är åtta timmar, samt , och ansökningsavgiften kr. Mer info finns på: kammarkollegiet.se/tolkar-oeversaettare AH facköversättaren 2/12 9

10 NYHETER Avgörande språkanalyser Många som söker asyl i Sverige saknar id-handlingar. För att avgöra varifrån de asylsökande kommer har svenska myndigheter möjlighet att använda sig av språkanalyser som utförs av privata företag. Men språkanalyserna håller långtifrån alltid måttet, enligt radioprogrammet Kaliber i Sveriges Radio. Trots att de kan ha stor betydelse för beslutet i enskilda asylärenden, händer det att de utförs av personer utan relevant kompetens. I många fall kan det också vara problematiskt att avgöra medborgarskapet utifrån språk. Flyktingar kommer ofta från områden i världen som är väldigt flerspråkiga och ibland talas språken i flera länder, säger Kenneth Hyltenstam, professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, i programmet. Han har tidigare varit med och utformat riktlinjerna för en minimistandard för Migrationsverkets språkanalyser och har länge varit kritisk till hur de faktiskt utförs. Om man ska utföra den här sortens analyser måste man vara lingvistiskt skolad. Det räcker inte att vara talare av ett språk för att kunna göra en rimlig bedömning, menar han. Människor ändrar språk över livsförloppet och det är en väldigt flerspråkig situation på många håll. Det är helt enkelt inte så lätt att avgöra vad medborgarskap är utifrån språk. Programmet Kaliber sändes söndagen den 4 mars och kan laddas ner från Sveriges Radios arkiv: AH Titta, den pratar också Aaaa, tänk att bara luta sig bekvämt tillbaka i skönaste fåtöljen och i vänlig samtalston ge ord(er) åt datorn, istället för att häcka framför tangentbordet och dra på sig gamnacke, axelspänningar och karpaltunnelsyndrom. Ända där är vi inte ännu, men enligt Peter Linton, som talade på SFÖkonferensen i maj 2011, är vi en god bit på väg att lära datorer känna igen våra röster. Olika produkter för ändamålet har kommit och gått på marknaden. De som räknas idag är Dragon Naturally Speaking, version 11, samt den kostnadsfria taligenkänningsfunktion som ingår i Windows 7. Gemensamt för båda är att de bara förstår sig på de större språken, och dit räknas inte svenska. Peter rapporterade att även skotska medför vissa problem... Ljudbehandling kräver mycket av datorn. Windows 7 64 bit, gärna mer än 4 GB internminne och ett ljudkort som är ett par strån vassare än det som är integrerat med moderkortet i standardmässiga datorer är en bra början. Till detta kommer ett headset med en mikrofon av god kvalitet och inbyggd brusdämpning. Vad taligenkänningsfunktionen gör är att omvandla vår röst till digitala ASCII-tecken och systemkommandon, och på operativsystemnivå mata in dem i systemet, samma väg som de kommer via tangentbord och mus. För att detta ska fungera måste man ta sig tid att låta programmet lära sig känna igen vår röst. För ändamålet finns särskilda referenstexter att läsa upp. Därefter blir programmet bättre ju mer man jobbar med det, och lär sig efter hand den flora av specialuttryck som varje översättare har inom sitt favoritområde. Specialiserade ordlistor, inom till exempel olika medicinska områden, finns att köpa. Givetvis måste programmet kunna skilja mellan ord som ska skrivas in i doku- mentet och kommandon som skiljetecken, nu rad, nytt stycke, fetstil etc. Olika lösningar finns för att åstadkomma detta och rutinerade användare av tekniken ser sällan programmet göra fel. Icke desto mindre, konstaterar Peter Linton, väljer en del användare att använda tangentbord och mus för den typen av kommandon, och använda taligenkänning bara för text. Taligenkänningsprogram arbetar med olika metoder för att tolka inkommande ljud. De använder akustiska modeller, dvs. matematiska modeller av ljudmönster i det aktuella språket. De har inbyggda ordlistor med uppåt ord, representerade som ljudklipp, vilka jämförs med inkommande ljud. Slutligen används språkmodeller med statistisk information som bedömer sannolikheten för att ett visst ord följer efter ett visst annat ord. Språkmodellerna gör taligenkänningsprogram bättre på att känna igen hela yttranden än enskilda ord, och de är bättre på långa ord än korta (mindre risk för missförstånd). Taligenkänningsprogram fungerar med Office-program och de flesta CATverktyg, även om Peter Linton sätter frågetecken för TagEditor. Fördelen med tekniken, anser Peter Linton, är i synnerhet ergonomin. Nackdelar är det begränsade språkutbudet och att det troligen krävs mera av efterredigering än av en textfil som skrivits in av en person med god tangentbordsvana. BJÖRN OLOFSSON 10 facköversättaren 2/12

11 Tolkar och översättare har länge setts som brobyggare mellan olika kulturer, språk och samhällen. Red T brobyggarnas stöttepelare På senare tid har det bildats internationella organisationer som verkar för en världsomspännande medvetenhet om vikten av översättningar och översättare, som till exempel Translators without Borders och den nystartade organisationen Interpreters without Borders. Till denna skara kan också frivilligorganisationen Red T räknas. Bakom Red T står advokater och andra volontärer som arbetar med att informera om och medvetandegöra om tolkars och översättares utsatta position i konfliktområden (i juridisk och social mening). TOLKAR OCH ÖVERSÄTTARE har länge setts som brobyggare mellan olika kulturer, språk och samhällen. Trots detta hamnar tolkar och översättare just på grund av yrkets natur lätt i skottgluggen mellan två olika sidor. Exempel på det är begreppen traduttore traditore och belles infidèles eller legenden om La Malinche som var tolk åt Cortés under den spanska invasionen av Mexiko på 1500-talet. Hon blev senare hans älskarinna och kan än i dag ses som en symbol för svek och förräderi. Tyvärr är inte detta något som enbart hände för femhundra år sedan. Det kommer rapporter om att irakiska tolkar blir dödade när de återvänder efter tolkuppdragen. Tolkar som arbetar för amerikanska armén i Irak tvingas bära ansiktsmask för att inte bli igenkända och amerikanska tolkar döms för medhjälp till terrorism. SYMBOLEN MED det röda T:et anspelar på både Röda korset och Röda halvmånen. Tanken är att översättarna och tolkarna skulle kunna bära ett rött T på ryggen för att lätt bli igenkända. Red T:s huvudsakliga mål är att skydda översättare och tolkar i konfliktzoner runtom i världen som blir måltavlor på grund av sina yrken. De menar att [w]ithout T&Is, the global dialogue stalls, culture contexts are lost, and misunderstandings proliferate. Ytterligare en aspekt är att översättare och tolkar ofta inte är utbildade och ändå har en central roll för arbetet i dessa områden. RED T VILL VERKA för att tolkar och översättare som arbetar i konfliktområden får status som personer i behov av skydd och sätta ljuset på när dessa översättares och tolkars rättigheter kränks. Red T har även sammanställt ett centralt register med statistik över fall där tolkar och översättare har kränkts. Det finns också mer övergripande mål som syftar till att följa med i utvecklingen av olika länders lagstiftning när det gäller tolkar och översättare i konfliktzoner samt att motverka traduttore traditore-mentaliteten. Red T är inte en medlemsbaserad förening men om du tror att du kan tillföra något till föreningen är du välkommen att kontakta dem. Det går också att kontakta organisationen om man har personliga erfarenheter av tolkning och översättning i konfliktområden som på något sätt berör Red T:s frågeställningar. ELIN SVAHN Hemsida: Kontakta Red T: Facebook: Inom kort släpper Red T guiden Conflict Zone Field Guide for Civilian Translators/Interpreters and Users of Their Services tillsammans med ATA och AIIC (International Association of Conference Interpreters). Den vänder sig till arméer, journalister, frivilligorganisationer och andra organisationer som använder sig av tolkars och översättares tjänster i konfliktzoner och andra högriskområden. I guiden fastslås översättarnas och tolkarnas grundläggande rättigheter, skyldigheter och yrkesrekommendationer. facköversättaren 2/12 11

12 TERMSÖKNING Den som söker kanske finner... Alltså, jag översatte ju om kamaxlar nån gång förra året... förrförra kanske, eller om det var om rostskyddsbehandling? Eller tillåten krökningsradie på gurkor? Förresten, svarade han (eller hon... vad hen nu hette) på den där offerten jag mejlade... när det nu var? Den egna hårddisken blir med tiden en allt värdefullare referenskälla, inte minst med tanke på allt blandat referensmaterial vi hamstrar på oss. Skulle det vara idé att lägga ner tid och möda på att strukturera materialet? Absolut inte! Det finns utmärkta verktyg för att leta i ostrukturerat material på hårddiskar, så tiden för att strukturera det kan användas till bättre ändamål! Sökfunktioner kan grovt delas in i indexerande och ej indexerande. De indexerande ägnar några timmar (eller dagar) åt att indexera hela innehållet på datorns hårddiskar, varefter index underhålls och sökningar är blixtsnabba. Icke indexerande funktioner är ofta mer avancerade, men irriterande långsamma eftersom de behöver tugga igenom alla diskar från scratch vid varje sökning. Några verktyg: 1. Sökfunktionen i Windows 7 Indexerande, snabb, extremt tillgänglig och lätthanterlig, söker i de flesta filformat som är aktuella för översättare, inklusive mejl i Outlook. Klicka på WINflaggan och skriv sökordet i rutan längst ner (utan att trycka på ENTER*). Logiska operatorer som, AND, OR och NOT kan användas. Ibland slutar denna utmärkta funktion att fungera då har index av okänd anledning blivit korrupt. Kontrollpanelen Indexeringsalternativ Avancerat Återskapa. Några timmars eller dagars tuggande i bakgrunden så är indexet som nytt. 2. Google Desktop Search Ladda ner (gratis) från Google och installera. Indexerande, och med samma fördelar som Win 7- sökning men med en del extra godis: sökning med välbekanta sökmetoder från Google, och svaren redovisas med sökorden i ett kort sammanhang, vilket innebär att man med ett ögonkast kan avgöra om träffen är relevant eller ej. 3. SearchMyFiles Gratis, ej indexerande, men med oändliga möjligheter att förfina sökningen. Söker i princip i alla filtyper inklusive TM med otippade format. Har en något primitiv framtoning med nördvarning, men kan vara den rätta lösningen för den som har anledning att söka med mycket specifika kriterier (datumintervall, filstorlek ). För översättare i allmänhet tycker jag att Google Desktop Search vinner fighten på grund av sin snabbhet, stabilitet, intuitiva hantering och effektiva presentation av träffar. BJÖRN OLOFSSON *) En tryckning på ENTER aktiverar istället Google Desktop Search, om det är installerat 12 facköversättaren 2/12

13 SOCIALA MEDIER Gilla? Dela? Rekommendera? Sedan en tid tillbaka har SFÖ en social mediegrupp som ansvarar för att ta fram en strategi för SFÖ:s arbete inom sociala medier. Det finns delade meningar om sociala mediers påverkan, men i en tid då både många företag och översättningsbyråer har en strategi för sociala medier blir det viktigare och viktigare även för frilansöversättare. Det finns många sätt på vilka småföretagare kan använda sig av sociala medier och det kan vara svårt att veta var man ska börja. Med utgångspunkt i GXP Language Services tips till frilansöversättare har jag sammanställt en liten introduktion med några saker som kan vara bra att ha i bakhuvudet om man funderar på att etablera en professionell närvaro på sociala medier. Strategi vad är målet? Först och främst måste man fråga sig vad det är man vill ha ut av sin närvaro på sociala medier. Är det fler byråkunder? Fler direktkunder? Nätverka med andra frilansöversättare? Hålla sig à jour med översättningsrelaterade nyheter? Utifrån målet kan du därefter välja vilka kanaler som är intressanta för dig. Något som är viktigt att framhålla är att en småföretagare faktiskt bör ha ett mål med sin närvaro på sociala medier. Lite planlöst knappande gör ingen människa glad (och påverkar antagligen inte heller ditt bokslut positivt). Dela men vad? Så vad ska en frilansöversättare då dela med sig av på Internet? Här är det sunt förnuft som gäller. Framför allt gäller det att skilja på social användning av sociala medier och mer professionell och strategisk användning. Ingen bryr sig om att dina semesterbilder utan det kan snarare verka avskräckande för en projektledare. En bra måttstock är som alltid när det gäller Internet att bara skriva eller posta sådant som du kan stå för även i den så kallade verkligheten. Beroende på vilket syfte man har skiljer sig olika sociala mediers användbarhet åt. LinkedIn är ett exempel på ett medium som i princip enbart bör användas professionellt medan ett privat Facebook-konto går att anpassa efter olika behov genom att skapa grupper i inställningar och därmed reglera vad som visas för ens vänner. Utöver privata Facebook-konton finns även sidor och grupper. För Twitter rekommenderas två olika konton, ett för företaget och ett privat. Det gäller att skilja på social användning av sociala medier och mer professionell och strategisk användning enligt artikelförfattaren. Sökoptimering Ytterligare en aspekt som är viktig att ha i åtanke är sökoptimering. Det handlar helt enkelt om hur du skapar så mycket trafik till din hemsida eller blogg som möjligt. För optimal sökoptimering är det viktigt att använda rätt nyckelord för att locka till sig rätt sorts besökare. Ett tips är att tänka ut vilka nyckelord en kund skulle använda för att söka efter dig och därefter göra en sökning på dig själv. När du har räknat ut vilka dina nyckelord är kan du använda dem så mycket som möjligt på LinkedIn, Twitter, hemsida eller blogg. Mycket trafik till dina sidor gör också att sidan kommer högre upp i sökträffar. Var social! Slutligen måste även de sociala medierna såklart vara just sociala och uppdateras ofta. Sociala medier är ett sätt att skapa personliga relationer till besökare och som med alla relationer krävs god omvårdnad och så täta kontakter som möjligt. ELIN SVAHN Om du vill veta mer kan du gå in på GXP Language Services blogg gxplanguageservices.wordpress.com. Vill du ha mer tips rakt in i din newsfeed på Facebook kan du gilla Social Media and Social Networking in Translation, facebook.com/socialmedia4translators facköversättaren 2/12 13

14 RECENSION Testat, supportat och gillat Jag skriver om MemoQ ur en vanlig användares synvinkel. Jag kan inte alla små detaljer och kanske inte heller alla de stora. Susan Larsson recenserar här MemoQ. MemoQ är helt enkelt ett verktyg som jag tycker om det fungerar, fungerar bra, snabbt och smidigt, och gör det jag vill, samtidigt som det skapar en produkt i format som mina kunder vill ha. Jag prövade först MemoQ när det var i sin linda, och på den tiden klarade det inte av mina stora databaser från Deja Vu, min trogna arbetshäst i nästan ett decennium. Men jag höll ett öga på utvecklingen samtidigt som jag blev imponerad av hur lyhörda utvecklarna var för användarförslag och hur snabbt svaren kom från support. När MemoQ äntligen lyckades att importera stora databaser så bytte jag helt och har ända sedan dess varit en nöjd användare. MEMOQ KLARAR AV flera databaser i ett projekt både termdatabaser (ord och fraser) och översättningsminnen (hela meningar). Det är enkelt att skapa nya minnen och att importera minnen i TMX-format från kunder, medan man fortfarande kan använda de stora gamla ( Big Mama ) som man har byggt upp genom åren. Att lägga till ord och fraser i termdatabasen, som enligt min mening är en av de viktigaste funktionerna, går snabbt och lätt med bara några tangenttryckningar. KOMPATIBILITETEN med andra verktyg är utmärkt MemoQ producerar filer som tillfredsställer kräsna Tradoskrävande kunder, och har inga problem med att importera filer eller minnen som tillhandahålls från sådana kunder. MemoQ kan importera de vanliga filtyperna och även de mindre vanliga hur lätt som helst. Koder vad som även kallas Att lägga till ord och fraser i termdatabasen, som i min mening är en av de viktigaste funktionerna, går snabbt och lätt taggar, alltså vanligen formateringskoder finns knappast, och formateringen av måltexten är enkel. Man glömmer helt enkelt bort att detta någonsin varit ett problem. LIVE DOCS heter MemoQs alignmentfunktion¹ och den linjerar rätt bra, tillräckligt så att jag inte längre använder andra applikationer (Logiterm) till ändamålet. Med Preview-funktionen kan man se texten i WSYWIG-format, som i en Word-fil. Google Translate-funktionen finns inbyggd, men då jag inte själv använder den kan jag inte säga så mycket mer om saken. Det finns även insticksprogram för EuroTermBank, TAUS, och MyMemory men tyvärr kan jag inte heller säga något om dessa då jag inte använder dem heller. Man kan exportera ett projekt som tvåspråkig tabell i Word och sedan importera och godkänna ändringar som har gjorts av till exempel en språkgranskare som inte har MemoQ. 14 facköversättaren 2/12

15 RECENSION Filmfestivalen med SFÖ väst Tidigt på morgonen den 31:a januari i den sibiriska kylan vid Järntorget kunde man hitta några vinterhärdiga frilansare som var sugna på en rejäl fransk frukost och en finlanssvensk debutfilm. Redan klockan 8 träffades vi på ett litet och mysigt café och gick sedan vidare till biografen Draken. Vi tittade på filmen Iris som visade sig vara en underbar film, regisserad av Ulrika Bengts. Handlingen utspelade sig på Åland. Vi rycktes med till en värld kring 1890, där vi följde en liten överklassflicka som sveks av sin mamma och tampades med sin tillvaro bland skärgårdsborna. Allting berättades med mycket humor och sentimentalitet, där man rycktes fram och tillbaka mellan svek och död samt hopp och tro. Filmen bjöd på många goda skratt, bland annat den så kallade grisförsäkringen. Det var lite som Askungen, fast utan prins. Jag skulle jämföra den med Colin Nutleys filmer, alltid med stort hjärta och belysning av det skandinaviska. I det stora hela en väldigt vackert filmad historia, avskalad från alla störningsmoment, som en modernare bakgrund hade kunnat skapa (varken reklam, storstadsmyller eller iphones). Men det var också meningen. För min del kan jag bara hålla med, det är så en filmupplevelse blir som bäst. En tumme upp för filmen och ett stort tack till Gisela Thunberg, som hittade den här pärlan åt oss. KATHRIN TENGSAND Translation editor visar träff från översättningsminnen och termdatabaserna. Träffen visas i olika färger på högersidan; röd är TM, blå är TB, lila (rad 18) är MemoQ:s förslag när alla termer från databaserna sätts ihop, och senapsgult är träff som MemoQ hittar i mina översättningsminnen. Dessa kan man slå upp i concordance. BÄST AV ALLT är Kilgray Support de svarar snabbt, inom nästan vilken tidszon som helst, jorden runt. Det kommer nya versioner och uppgraderingar ganska ofta; de ingår i nypriset under ett år samt då man köper nästa års support (124 euro), som är väl värt pengarna. Man kan pröva MemoQ gratis i 45 dagar, och ofta erbjuds rabatt när man vill slå till med köp. Användargruppen är aktiv och positiv, med många nöjda före detta DVX- och Trados-användare bland medlemmarna. Sammanfattningsvis vill jag bara tillägga try it, you ll like it! (En videointroduktion finns på videos/cat%20tool%20webinars/652.) SUSAN LARSSON ¹ MemoQ:s speciella alignment -funktion innebär att man inte i förväg behöver gå igenom och aligna ett befintligt käll- och måldokument för att på så vis få fram ett minne; i MemoQ pekar man ut de dokumenten och alignment -processen sker löpande vid behov. Filmsugna SFÖ-medlemmar på biografen Draken. facköversättaren 2/12 15

16 ETIK Vad ska vår förening med en etiknämnd till? Nu när vi faktiskt har avverkat en handfull anmälningar och vårt arbetssätt börjar klarna mer och mer tänkte vi förtydliga vår syn på hur vi arbetar. Etik är enligt ordboken läran om moral, oftast god sådan. Moral handlar i mångt och mycket om att följa god sed. Naturligtvis innefattar detta att följa gällande lagar och avtalsvillkor. Men det innebär också att uppträda på ett sätt som uppvisar respekt för kolleger, kunder, leverantörer och anställda. Framförallt handlar etik och moral om hur man beter sig mot dem som inte har något att sätta emot. Det är i denna gråzon som vi i Etiknämnden anser att vårt uppdrag kommer in. Överträdelser När Etiknämnden får in en anmälan måste vi först diskutera huruvida saken är en etikfråga. Exempel: En medlem använder medvetet SFÖ-medlemmars namn i en upphandling utan att ha inhämtat skriftligt samtycke därtill. Det här är ett tydligt brott mot stycke 3.b i SFÖ:s yrkesetiska kod. Vanligare är att den anmälda handlingen inte står specifikt uttryckt i SFÖ:s yrkesetiska kod, men kan tänkas bryta mot vissa av dess formuleringar. Exempel: En medlem använder medvetet SFÖ-medlemmars namn med skriftligt samtycke, men utan att verkligen avse att använda dem i projektet. En anmälare skulle kunna åberopa styckena 1.a, b, och f samt 3.b. En medlem använder medvetet SFÖ-medlemmars namn med skriftligt samtycke, men utan att informera dem om prisnivån. En anmälare skulle kunna åberopa styckena 1.b och 3.a. Det finns även en möjlighet att anmäla en handling som bryter eller kan tänkas bryta mot intentionerna i en del eller delar av den yrkesetiska koden. Till exempel är det inte ett brott att i en upphandling offerera priser som ligger markant under gällande genomsnittspriser på marknaden. Men det kan finnas en orsak till att göra en anmälan under styckena 1.b och f samt 3.a och d, om upphandlingen är av sådan omfattning att de offererade priserna kan komma att påverka priser och kvalitet på hela marknaden. Grumligt En del frågor pendlar mellan lagreglerade villkor och etiska spörsmål. Till exempel om en kund inte betalar ska man vända sig till inkasso. Men om däremot en kund har satt i system att inte betala kan det vara en etikfråga. Många tveksamma villkor i leverantörsavtal är dåliga affärer och ibland till och med lagvidriga, men det står var och en fritt att tacka nej till sådana erbjudanden. Det gäller att lusläsa alla avtal! Etiknämnden diskuterar regelbundet olika gråzoner som vi översättare titt som tätt utsätts för som till exempel: Krav på specifika verktyg. Vill man inte använda kundens verktyg kan man alltid tacka nej till uppdrag. Upphovsrätt. Säg att du gör en provöversättning utan betalning som sedan publiceras. Det innebär givetvis ett juridiskt problem, men det skulle vara värt en anmälan. Minnen som finns i molnet, som mjukvaran Across eller liknande, är ett nytt fenomen som kan ge upphov till etiska bekymmer. Tredjepartsanmälningar är ytterligare en gråzon. Med detta menar vi att någon anmäler en medlem för något som anmälaren inte själv egentligen drabbats av. Tänkbara situationer Några fingerade situationer där Etiknämnden kan ta upp en anmälan till behandling: Om en medlem blir erbjuden ett uppdrag som denne inte behärskar, men inte anmäler detta till uppdragsgivaren utan accepterar uppdraget. Om en uppdragsgivare slutar ge dig jobb baserat på hörsägen om dig. Om en medlem skulle komma åt sekretessbelagda handlingar och använder sig av informationen för icke avsedda syften. SFÖ:s yrkesetiska kod Grunden för allt vi gör är den yrkesetiska kod som vi alla i SFÖ godkände under årsmötet i Sundsvall (Den hittar du på id=44915). När du gör en anmälan ser vi helst att du hänvisar till den paragraf i koden som du anser att den anmälde bryter mot. IRENE ELMEROT Etiknämnden 16 facköversättaren 2/12

17 UTBILDNING Studentspalten Kontaktpersoner: Lisa Fransson, Ida Jonsson, Översättare i alla länder Inovember förra året åkte nio glada (någorlunda glada flyget gick ganska tidigt) översättare från Uppsala universitet på studieresa till Edinburgh för att ta reda på hur översättarutbildningarna ser ut där. Vi besökte University of Edinburgh, där man har program i skönlitterär översättning och översättningsvetenskap, och Heriot-Watt University, där facköversättare och tolkar utbildas. University of Edinburgh ligger utspritt över hela staden, men mycket är koncentrerat runt George Square, där vackra gamla stenbyggnader blandas med nybyggt. Där träffade vi en stor grupp studenter, varav de flesta hade engelska som källspråk och kinesiska som målspråk. Heriot-Watts campus ligger istället en bit utanför Edinburgh. Där ägnar man sig främst åt ekonomi- och industrirelaterade ämnen, vilket även avspeglar sig i översättarutbildningen på så vis att det främst är sådana ämnen man lär sig att översätta. ALLA STUDENTER vi träffade hade engelska som antingen käll- eller målspråk, även om riktningen varierade. I Uppsala har alla studenter svenska som målspråk, och större delen av undervisningen sker i grupper med samma källspråk. I Skottland verkade mycket av undervisningen ske i grupper med samma språkkombination men olika språkriktning. Det måste vara praktiskt att ha någon med modersmålskunskaper i klassrummet som kan tala om exakt vilka konnotationer ett visst uttryck har. Samtidigt är det ibland resan som är målet man lär sig lika mycket, om inte mer, på att fundera över, söka efter och diskutera vad ett uttryck kan innebära som att få reda... man lär sig lika mycket, om inte mer, på att fundera över, söka efter och diskutera vad ett uttryck kan innebära som att få reda på svaret direkt På strövtåg i Edinburgh. på svaret direkt, så det finns nog risk att man missar att lära sig något värdefullt om informationssökning och analys när man alltid har ett kulturellt facit med sig. NÅGOT UTBILDNINGARNA både här och där har gemensamt är att fokus inte bara ligger på översättning som praktik. Studenterna ska även lära sig översättningsteori och ska kunna resonera teoretiskt runt sina översättningar. Som alltid inom humaniora handlar det mycket om att lära sig den historiska bakgrunden till sitt fält, och trots att översättningsvetenskapen i ett akademiskt perspektiv är väldigt ung finns det en hel del gubbar att hålla reda på (och någon enstaka tant men bland nutida teoretiker finns en hel del kvinnor). Därefter ska dessa teoretiska kunskaper omsättas i praktisk tillämpning: masteruppsatsen, som hos oss skrivs under vårterminen (det vill säga i skrivande stund!) och i Skottland under sommarterminen, eftersom deras masterprogram är ettåriga. DET VERKAR SOM att de flesta översättarutbildningar låter studenterna välja mellan att skriva en helt teoretisk uppsats (till exempel jämföra flera olika översättningar av samma text) och att göra en egen översättning med tillhörande kommentar. Jag ägnar mig själv åt det senare, och översätter pjäsen London Assurance av Dion Boucicault. Den här typen av arbete skiljer sig markant från den översättning man normalt ägnar sig åt som yrkesaktiv översättare det räcker inte med att, som dr Maggie Sargeant på Heriot-Watt uttryckte det, att säga I put this because it sounds best, utan man måste alltid motivera sina val utifrån teorin. DET ÄR SVÅRT, men oerhört roligt, och jag tror att vanan att tänka på hur jag ska kunna motivera mina val kommer väl till pass när jag börjar jobba. De teoretiker som skriver om dramaöversättning vandrar dock gärna in i snårigheten häromdagen fick jag mig till och med en ekvation till livs, något jag inte trodde humanister sysslade med: T1 T2 + T2 P (Carol-Anne Upton i Staging and Performing Translation, se boktips nedan). Vad den betyder får ni gissa själva; mejla gärna in era tolkningar! Vinnaren får äran. Vem vinner? Den som tolkar bäst. Ta dock inte inskriptionen i universitetsaulan i Uppsala på allvar att tänka fritt är faktiskt större. Boktips IDA JONSSON Staging and Performing Translation: Text and Theatre Practice, red. Roger Baines, Cristina Marinetti och Manuela Perteghella. Palgrave Macmillan, Europe on Stage av Gunilla Anderman. Oberon Books, facköversättaren 2/12 17

18 SFÖ-NYTT Minnesord Ulf Abrahamson I slutet av talet träffade jag Ulf Abrahamson i samband med ett SFÖ-möte på Foresta i Stockholm. Mellan arbetspassen hann vi prata en hel del. Ulf hade alltid mycket att diskutera. Vi kom in på våra intresseområden, mitt med förkristna religioner och hans med filmskapande i avlägsna ökentrakter. Han hade en särskild förmåga att beskriva platser och människor, imitera dialekter och brytningar som fängslade åhöraren. Ulf var kunnig i juridik och ekonomi och använde gärna sina kunskaper i vår förening. Han skötte ekonomin med elegans. Siffrorna i budget och bokslut blev med hans tolkning begripliga och intressanta. Han var även en omtänksam och generös vän. Under flera år försökte han bjuda in hela vår informationsgrupp, infogruppen, till sitt boende i Spanien. År 2004 blev det av. Vi åkte till La Manga i slutet av april och betalade förstås våra resor själva. Ulf och jag flög med ett tidigt plan från Arlanda och mötte Inga-Beth och Ian Hinchliffe på flygplatsen i Alicante. Ulf hade bokat en minibuss till ett förmånligt pris av en av de många vänner han hade. Hans körsätt gick i samma temperamentsfulla stil som allt annat. Samtidigt som han körde ville han gestikulera och berätta om allt spännande vi passerade. Efter den första femtonmilaturen kom vi överens om att jag fick sköta körandet medan han koncentrerade sig på guidning och vägvisning. Dagen därpå åkte vi till flygplatsen igen och hämtade infogruppens medlemmar Gisela Weltzin Thunberg och Loole Hagberg, som kom från Göteborg. Ulf kände folk vart vi än kom i La Manga. Han hade haft sitt boende där i mer än 30 år och fått många vänner. Alla hejade på Ulf! Vi umgicks med varandra och med hans grannar, badade i havet och gjorde utflykter. Det blev nödvändigt att ha lite möten också men det var angenämt att sitta på hans takterass och avhandla frågorna. Ett härligt minne! Att summera vem Ulf var är inte lätt. Orden räcker inte riktigt till. Det närmaste jag kan komma är: Han var en ung människa med vidöppet sinne i en vuxens erfarna kropp. MAI OTTOSON Fakta om Ulf Abrahamson: Styrelsemedlem , kassör Arbetsgrupper: PR/infogruppen sedan slutet 1990-talet samt redaktionen för Facköversättaren ända fram till Carlos Gisbert Någon gång på senvintern 1972 fi c k jag besök på min dåvarande arbetsplats, Saab-Scania i Södertälje, av två för mig dittills okända herrar: Carlos Gisbert och Tony Kaye. Bägge arbetade då som frilansöversättare med egna företag och var specialiserade på översättning av teknisk dokumentation. Eftersom en av mina arbetsuppgifter var att köpa översättningstjänster från externa leverantörer, blev jag ibland kontaktad av frilansöversättare som erbjöd sina tjänster. Scania hade sedan länge en stor marknad i Latinamerika; jag hade länge med ljus och lykta letat efter tekniska översättare med spanska som modersmål. Carlos visade sig vara lösningen. Med sin kunnighet och effektivitet blev han snabbt en av den lilla grupp av externa medhjälpare som jag alltid kunde räkna med. Även om Carlos och Tony hade sina egna butiker, fungerade de även som underleverantörer till en av de äldre översättningsbyråerna i Stockholm, Exportspråk AB, grundat och ägt av familjen Collins. Litet längre fram på våren samma år träffades vi åter på ett seminarium, som Språkförlaget Skriptor hade arrangerat på en Finlandsbåt under ledning av Skriptors grundare och ägare, Hans Karlgren, en annan mycket färgstark personlighet inom den tidens facköversättarkretsar. MED CARLOS eller Carles, som han på senare år skrev sitt förnamn i enlighet med katalanskt namnskick kunde man tala om mycket, inte minst europeisk och afrikansk 1900-talshistoria, spanska språket och litteraturen och annat utanför den direkta yrkessfären. För mig var det mer än intressant att höra honom berätta om sin ungdom och skoltid i Barcelona på 1940-talet, alltså tiden närmast efter det spanska inbördeskrigets slut, under Francoregimens hårdaste tid, då det var förbjudet att tala katalanska utanför hemmet. Carlos far var då chef för Barcelonas televerk eller telegrafverk som det hette på den tiden, och det var som ung elektronikingenjör han i början av talet fick anställning hos LM Ericsson i Stockholm. Under åren på LM började han översätta teknisk dokumentation till spanska och blev en mycket eftersökt frilansöversättare. I mitten av 1960-talet fann han tiden mogen att starta eget. Tillsammans med sin hustru Britt, som han gift sig med 1952, startade han CBG-konsult AB. Under många år hade företaget sitt kontor på Virebergsvägen i Solna, som inte bara var platsen för en expanderande översättningsverksamhet, utan även för många glada fester med personal, underleverantörer och kunder. SOM OVAN ANTYTTS, utvecklades mina yrkes- och affärsrelationer med Carlos till personlig vänskap. Under några år umgicks våra familjer regelbundet, då jag också lärde känna Britt och barnen Ingrid och Torbjörn; den sistnämnde är numera koncernchef för CBG-företagen. Vi höll kontakt även under min tid på PLM i Malmö och senare, på 1980-talet, trots att jag då var anställd av CBG-konsults konkurrent Exportrådets Språktjänst. CARLOS VAR inte bara en mycket produktiv teknisk översättare. Han var oerhört intresserad av de nya tekniska översättningsverktygen och av facköversättningens marknadsstruktur. Han tog initiativet till ett informellt samarbete mellan CBG-konsult och bl.a. Exportspråk, SpråkCentrum och Interverbum, kallat Sintrac, om jag minns rätt. Av alla dessa översättningsföretag är det bara CBG-konsult som har undgått att köpas upp av större koncerner. Det har tvärtom självt vuxit till en jätte på marknaden med verksamhet i Belgien, Polen, Tyskland, Spanien, Kina och USA, förutom i Sverige. SÅ DET VAR föga överraskande att han med positiv uppmärksamhet bevittnade Sveriges Facköversättarförenings tillkomst Hans företag gav SFÖ ett räntefritt lån på kronor för att underlätta starten. Vid sitt femtonårsjubileum i Uppsala 2005 utsåg SFÖ honom till hedersmedlem i föreningen. Jag gläder mig åt att Carlos fick uppleva sin åttioårsdag. Mina tankar går till hans familj. BO WIDEGREN 18 facköversättaren 2/12

19 SFÖ-NYTT Boktipset Brett Jocelyn Epstein, Kan utgrävda krukskärvor förklara språkens utveckling? Medlemsnytt Vi är nu 1120 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Monique Zwanenburg Widingsjö, Sollentuna Dörte Müller, Täby Fern Scott Olsson, Stockholm Michael Reinhart, Nacka Christina Petersen, Regstrup Anna Bulgakova, Nacka Deb Hampson, Manchester Archaeology and Language av Colin Renfrew är en äldre, men fortfarande relevant bok som fungerar som en bra introduktion till tanken om att använda arkeologi som ett sätt att spåra historien om språket. Vi behöver inte bara se till den ekonomiska utvecklingen för att utforska mänsklighetens historia eftersom även nationella, etniska och språkliga identiter är viktiga. Människor studerar till exempel ruiner, dokument och keramik också som ett sätt att förstå utvecklingen av språk. Renfrew erkänner hur extraordinärt det är att språken i Europa och Asien (Indien och Iran, till exempel) är relaterade, och sedan frågar han But what is the historical reality underlying this relationship? Where did these languages come from? Did they derive from a single group of people who migrated? Or is there an entirely different explanation? This is the Indo-European problem, and the enigma which has still not found a satisfactory answer. Många forskare har försökt att förstå detta genom a) att försöka konstruera ett proto-indoeuropeiskt (PIE) språk som är modern till alla andra språk och b) genom att försöka räkna ut var den så kallade Urheimat eller hemlandet var. Renfrew menar att vi måste fråga the extent to which it is legitimate to construct a Proto-Indo-European language, drawing upon the cognate forms of the words in the various Indo-European languages that are known. Som ett exempel på hur fel vi kan komma med denna metod, använder han latin som ett exempel. Han citerar Ernst Pulgram, som försökte att rekonstruera latin baserat på de romanska språken och därmed rekonstruera latin -kulturen, utan att titta på det latinska språket, och han fann att det vi skulle bygga är egentligen olikt på många sätt från det verkliga latinska språket och vad vi vet om den antika romerska kulturen. Därför hävdar han att vi inte kan rekonstruera språk på detta sätt. När det gäller Urheimat diskuterar Renfrew olika teorier, till exempel att de personer som talade PIE kom från norra och centrala Europa, eller att de kom från Östeuropa och stäpper, några forskare har även föreslagit norra Europa, som Litauen. Men han hävdar att idén om ett hemland är problematiskt och att många som har föreslagit det har fallit in i dangerous traps. They have placed too much faith in the idea of some reconstructed Proto- Indo-European vocabulary, from which some kind of word-picture of the original homeland might be put together. They have too readily assumed that a given pottery form, or an assemblage of items of material equipment can be equated directly with a group of people and hence supposedly with a particular language or language group. And they have not adequately explained why all these languages, or the speakers of all these languages, should be wandering around Europe and western Asia so tirelessly, in a series of migrations, thus setting up the pattern of different languages which we see today. Renfrew diskuterar tanken att likheterna i de indoeuropeiska språken kom från kontakt, inte gemensamma förfäder med ett hemland, och han diskuterar de olika modellerna som kan fungera för denna idé (ersättande modeller, kolonisering, eller kontinuerlig utveckling). Sammanfattningsvis är denna bok en intressant utforskning av historien om indoeuropeiska språk, med några avsnitt som är nästan som deckare, på grund av spänningen (till exempel när han diskuterar upptäckten av hetiten eller när han utforskar kelterna). Det är inte den allra senaste boken i ämnet, men den är ändå intressant och viktig. B.J. EPSTEIN Rättelse insändare I nr 1/12 på s. 16 undrar jag om artikeln Kebab-mord i översättningen råkat ut för ett överenergiskt stavningskontrollprogram (Googla Cupertino effect ). Gutenberg ligger nära till hands för oss ordhantverkare, men politikern Karl-Theodor Freiherr von und zu Guttenberg har två t i Guttenberg. LUGUBERT Svar: Vi ber om ursäkt. Självklart har den bästa av läsekretsar rätt! Det ska det vara två t i Guttenberg i det här fallet. RED. Ett äpple om dagen Steve Jobs (grundare av Apple Computers) var något av en fruktfantast. Det hörs ganska tydligt på val av firmanamn. Att McIntosh är en äppelsort fick redaktionen lära sig ganska nyligen och förstärker bilden ytterligare. Skalet på detta äpple är tjockt, och köttet vitt eller vitgrönt, och smaken är saftig och något syrlig. Allt enligt Wikipedia. RED. Nästa nummer kommer ut omkring den 26 juni (manusstopp den 16 maj) facköversättaren 2/12 19

20 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm, Sweden Missa inte årets händelse! SFÖ bjuder in till konferens: Lika olika Gävle konserthus 4 6 maj 2012 På årets konferens vill vi sätta fokus på det som skiljer olika översättare från varandra och det som förenar oss. Konferensen kommer därför att belysa olika aspekter av branschen och översättarens verklighet, samt förhoppningsvis bidra med nya infallsvinklar och ny inspiration. Lyssna till årets huvudtalare Anna-Lena Brundin som filosoferar kring temat Lika olika i en inspirerande standup-föreställning med inslag av Edith Piaf-nummer Få tips av Tess Whitty om hur du bygger en webbplats för att marknadsföra dina översättningstjänster enkelt och billigt Ta del av Björn Olofssons tankar om för- och nackdelar med maskinöversättning Hör språktypologen Maria Koptjevskaja Tamm berätta om temperaturord och deras betydelser i världens olika språk Låt Nina Jansdotter lära dig hur man säger nej och ja Ta reda på om ombildning till aktiebolag är något för dig med Ulf Svensson från BL Information Lyssna till en debatt om kvalitetssäkring av översättningar med representanter från ATA, Kammarkollegiet och översättningsbyrån Translator Scandinavia samt Ann-Katrin Welp, expert på standarden för översättningstjänster Detta är bara några exempel på vad som bjuds på årets konferens! Mer information och anmälan på Konferens 2012 OBS! Sista anmälningsdatum 27 april! Konferensgruppen hälsar er varmt välkomna till Gävle! 20 facköversättaren 2/12