Kriser. Erfarenheter. Lärdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriser. Erfarenheter. Lärdomar"

Transkript

1 F R Å N E L A V B R O T T T I L L 1 1 S E P T E M B E R Kriser Erfarenheter Lärdomar

2

3 från elavbrott till 11 september

4 Innehåll Sammanfattning 5 Utgångspunkter 7 Operativa risker 7 Samhällshotande kriser 6 Terror 10 Smitta 12 Elavbrott 14 Skadlig kod 15 Konkurs 17 Erfarenheter och lärdomar 19 Kontinuitetsplanering 19 Beroendeanalys 24 Lokalisering 27 Likviditet 31 Informationssäkerhet 33 Informationsutbyte 36 Slutsatser 39 Referenser 43

5 FRÅN ELAVBROTT TILL 11 SEPTEMBER kriser, erfarenheter och lärdomar finansinspektionen stockholm oktober 2004

6 Finansinspektionen Produktion: Urban Örtberg Foto och kartor: 4C Strategies AB Formgivning: Karlerik Lindgren AB Tryck: Trosa Tryckeri AB 2004 isbn

7 Sammanfattning Genom att lära av erfarenheter från händelser med omfattande konsekvenser för samhället kan finansiella företag stå bättre rustade vid allvarliga störningar. Rapporten visar att de starka beroendeförhållandena i dagens samhälle kräver förebyggande åtgärder och samverkan för att kunna hantera kriser. Det blir allt viktigare att förbereda sin organisation på störningar från externa händelser som terroristattacker, naturkatastrofer, olyckor, elavbrott, etc. Av de lärdomar som rapporten lyfter fram bör främst framhållas: > En kontinuitetsplan 1 måste vara i takt med tiden, bygga på en helhetsanalys och vara flexibel att använda vid olika händelseutvecklingar. > Att ha förberett hur ett företags verksamhet ska bedrivas vid tekniska störningar, genom tillgång till reservkraft eller manuella rutiner, ökar företagets möjlighet att hantera en störning och återställa verksamheten efteråt. > En samlad och korrekt information till allmänheten är mycket viktigt för att underlätta krishanteringen, skapa förståelse för eventuella problem och bibehålla förtroendet på marknaden. Företagens ledningar måste i allt större utsträckning fundera över nya frågor vid kontinuitetsplanering och i vardagen: > Har vår teleleverantör en tillfredsställande kontinuitetsplan? > Kommer vår internetleverantör att upprätthålla verksamheten trots ett dåligt bokslut? 1 Synonymt med kontinuitetsplan används också begrepp som katastrofplan, avbrottsplan och beredskapsplan. 5

8 > Hur påverkar ett utbrott av en allvarlig och smittosam sjukdom vårt företag? Frågorna är många fler än så och svaren måste sökas inom respektive organisation. Denna rapport kan då vara ett stöd i att identifiera en del frågeställningar som kan leda till en effektiv krishantering. En effektiv krishantering kan minska ekonomiska och sociala kostnader i samband med allvarliga störningar och kriser. Ett seriöst krisberedskapsarbete leder till en ökad robusthet för såväl det enskilda finansiella företaget som finansbranschen i sin helhet. 6

9 Utgångspunkter Utifrån fem vitt skilda händelser, som alla har utgjort ett hot mot samhället, syftar den här rapporten 2 till att visa på finanssektorns övergripande erfarenheter från krishantering och preventivt krisberedskapsarbete. Rapportens målgrupp är finansiella företag under Finansinspektionens tillsyn, men kan även vara till stöd i arbetet med att bygga ett robust samhälle för myndigheter och företag inom andra sektorer. Rapporten bygger till största del på öppen information som kompletterats med ett antal samtal med aktörer i finansbranschen för att underbygga och säkerställa riktigheten i fakta och erfarenheter. Regeringen och berörda myndigheter har under flera år haft frågan om den finansiella sektorns robusthet på agendan. Finansinspektionen har sedan 2001 genomfört krisledningsövningar med finansiella företag. Fokus har legat på operativa risker och infrastrukturella störningar i syfte att analysera och stärka den finansiella sektorns beredskap för operativa risker av samhällshotande karaktär. Operativa risker Baselkommittén 3, som bland annat arbetar med internationella krav på kapitaltäckning, definierar operativa risker enligt följande: Risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. I definitionen inkluderas legal risk. Den exkluderar strategisk- och ryktesrisk. 4 2 Som sammanställts av Finansinspektionen tillsammans med företaget 4C Strategies AB 3 I Baselkommittén ingår finansinspektioner och centralbanker från G 10-länderna. 4 The Basel Committee (2003, s 137) 7

10 Operativa risker är ett vitt begrepp som omfattar många typer av risker. Här innefattas allt från handhavandefel till bankrån och naturkatastrofer. Denna typ av risker har alltid funnits i finansbranschen och har orsakat stora kostnader. De totala operativa förlusterna de senaste 20 åren för finanssektorn beräknas uppgå till cirka 200 miljarder dollar och över 50 företag bedöms ha förlorat mer än 500 miljoner dollar per företag. 5 Operativa risker är dessutom kopplade till andra risker som exempelvis likviditets- och marknadsrisker. Som exempel kan nämnas risken för likviditetsbrist om ett betalningssystem slutar att fungera till följd av elavbrott. Finansiella företag har till följd av omvärldsförändringar och ny teknologi förändrat sitt arbetssätt genom att många manuella rutiner har ersatts av datorer och informationssystem. Mindre manuellt arbete skapar bättre och mer strukturerade interna processer och risken för mänskliga misstag minskar. Datorer styr idag allt från interna supportsystem, via betalningsoch transaktionssystem, till kritisk infrastruktur som telekommunikation. Den nya teknologin och det nya sättet att arbeta har traditionellt setts som ett sätt att minska de operativa riskerna, men det nya arbetssättet medför nya risker. Exempelvis har fungerande telekommunikationer 6 blivit mycket viktigare för aktörer i finansbranschen. Aktiehandel över internet och telefonbanker är några exempel på tjänster som har ett mycket stort beroende av telekommunikationer. På grund av det ökade användandet av finansiella internettjänster är inte bara de finansiella företagen utan också deras kunder beroende av ett väl fungerande internet. Beroendet av telekommunikationer, internet och datorer har i sin tur ökat beroendet av en ständig tillgång till elektricitet. Operativa risker kan delas upp i interna och externa händelser, där de interna händelserna kan ha stor påverkan på det enskilda finansiella företaget, men oftast ingen eller begränsad påverkan på den finansiella stabiliteten. Externa händelser riskerar däremot att drabba många aktörer samtidigt, vilket skulle kunna utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten i ett eller flera länder. Mot bakgrund av detta fokuserar denna rapport på externa händelser av samhällshotande karaktär. 5 Allen L och Saunders A (2004, s 6) 6 Inom telekommunikationer ryms många sätt att kommunicera. Några olika sambandsmedel är fast telefoni, mobiltelefoni, minitex, fax, krypterad fax, krypterad telefon, e-post och videokonferenser. Källa: Länsstyrelsen I Stockholm Tillgänglig på asp ( ) 8

11 Samhällshotande kriser Den värld vi lever i förändras ständigt och under de senaste tio åren har globaliseringen och informationsinfrastrukturen samspelat som motorer i utvecklingen. Globaliseringen har lett till ett beroende mellan stater, vilket ökar risken för att störningar i en del av världen snabbt sprider sig och får konsekvenser i andra delar av världen. Den moderna informationsinfrastrukturen utgör numera en kritisk förutsättning för flertalet vitala samhällstjänster som vattenförsörjning, telekommunikation, IT-system, betalningsförmedling, sjukvård, transporter etc. Avregleringen av olika delar av den tekniska infrastrukturen, bland annat energiförsörjning och telekommunikationer, har lett till ökad konkurrens och effektivitet, men även en avveckling av överkapacitet och reservalternativ. Sammantaget lever vi idag i en allt mer sårbar värld. Denna sårbarhet ska också ses ur ett helhetsperspektiv med en förändrad hotbild där det kalla kriget är över och där ett avtagande krigshot delvis har lett till ökat fokus på andra hot, så som terrorister, IT-hot, naturkatastrofer, svåra smittor etc. Även den finansiella marknaden är idag global till sin natur. Ömsesidiga beroende mellan ekonomi och teknologi har skapat en marknad som överskrider den nationella suveräniteten. Finansiella kontrakt sträcker sig ofta över flera länder och transaktioner innefattar många gånger olika jurisdiktioner. Ett affärsavtal i London mellan en amerikansk och en brittisk bank, kan utföras via börsen i Amsterdam, clearas av Clearnet i Paris, och avvecklas i Nederländerna med en betalning gjord via en TARGETtransaktion. 7 Samtidigt har världen, inte minst i ekonomiska sammanhang, knutits samman i en informationsinfrastruktur där en räntehöjning 7 UK Task force (2003) 9

12 i USA omedelbart får avsevärd påverkan på världens alla börser. Frågan om samhällets ökade sårbarhet på grund av ökade beroenden till kritiska infrastrukturer har fått stor uppmärksamhet internationellt. I länder som USA, Kanada, Nederländerna och Tyskland har särskilda myndigheter eller myndighetsfunktioner inrättats för att hantera frågan. I Sverige har bland annat Försvarsberedningen belyst frågan om infrastruktursystemens allt större betydelse för samhället i stort. Beredningen konstaterar bland annat att infrastrukturerna har blivit alltmer sammanflätade och beroende av varandra. Flera exempel visar att beroendeförhållandena mellan olika verksamheter i samhället har en tendens att förstärkas och bli alltmer komplexa och svåröverskådliga. Nödvändigheten av ett väl fungerande finansiellt system kan inte överskattas i dagens globala ekonomi. Terrorhot, elavbrott, spridning av allvarlig smitta och andra stora störningar är dock inga nya hot mot det finansiella systemet. Både naturliga och mänskligt framkallade händelser under de senaste 30 åren har visat på ett behov av åtgärder som får den finansiella marknaden att fungera friktionsfritt även under en allvarlig störning eller omfattande kriser. I jämförelse med andra sektorer visar den finansiella sektorn upp ett mönster av främst marknadsdrivna anpassningar till finansiella och operativa risker. Händelser som terrorattackerna den 11 september 2001 har inte ändrat grundsynen hos de flesta länder, nämligen att det primära ansvaret för att hantera stora operativa avbrott vilar hos den finansiella marknaden. Men de katastrofala följderna av händelser som denna har bidragit till att många länder granskat eventuella behov att förändra gällande policyinstrument, för att därmed mildra de samhälleliga effekterna av operativa avbrott på finansiella marknader. Terror Tisdagen den 11 september 2001 utsattes USA för den mest uppmärksammade terrorattacken i modern tid. Två flygplan kraschade i World Trade Centers (WTC) torn på Manhattan i New York. Ett flygplan kraschade i försvarshögkvarteret Pentagon i Washington och ett fjärde plan kraschade utanför Shanksville i Pennsylvania. Attackerna skördade nästan människors liv och ett mycket stort antal människor skadades. Även de fysiska skadorna var omfattande. Pentagon fick relativt begränsade skador medan WTC totalförstördes och många byggnader i närområdet skadades allvarligt. De totala kraven på ersättning från försäkringsbolagen har 10

13 USA är världens ekonomiska stormakt uppskattats till över 40 miljarder dollar och är och svarar för 1/4 av världens totala BNP. de största någonsin. Landets och marknadens storlek och dollarvalutans ställning och utbredda använd- Terrorattacken den 11 september har allmänt tolkats som en attack inte enbart mot USA utan ning har under efterkrigstiden gynnat en internationalisering av finansväsendet. mot hela västvärlden och marknadsekonomin. USA har mycket väl utvecklade bank- och Finansbranschen drabbades extra hårt på grund försäkringssektorer samt värdepappersmarknader. USAs finansiella centrum med aktörer på södra Manhattan. Många företag av den starka koncentrationen av finansiella börser och flera storbanker ligger på södra förlorade både anställda och affärskritisk data. Manhattan i NewYork. Dessutom var det svårt att få kontakt med anhöriga och kollegor och för företagen var osäkerheten kring var medarbetarna befann sig stor. Därtill fanns det företag som hade sina reservlokaler inom området, vilket ofta innebar att de var obrukbara. I direkt anslutning till terrorattacken påverkades den amerikanska ekonomin negativt, bland annat genom sjunkande aktiekurser. Man kan ändå konstatera att ekonomin återhämtade sig snabbare än de flesta hade förväntat sig, även om effekterna är svåra att mäta. En bidragande anledning till den snabba återhämtningen kan ha varit att USA:s centralbank Federal Reserve (FED) sänkte styrräntan och garanterade likviditeten i ekonomin. Dessutom skapade terrorattacken en mycket stark känsla av samhörighet i USA vilket bland annat visade sig i det intensiva samarbete som inleddes strax efter attentaten för att kunna stötta företag som blivit extra utsatta. Kontorslokaler, teknisk utrustning och liknande ställdes till konkurrerande företags förfogande. Terrorattacken påverkade även den svenska finansiella sektorn genom att räntan på dollarn steg. Detta föranledde Riksbanken att vidta förberedande åtgärder för att eventuellt kunna stödja bankernas dollarhandel. 8 De svenska bankerna behövde dock inte utnyttja detta. Sverige har varit förskonat från terrorism sedan 1980-talet vilket har gjort att frågan om skydd mot terrorism inte har fått särskilt stort utrymme i det svenska samhället. Undersökningar som har gjorts av olika statliga myndigheter visar dock att Sverige är relativt sårbart för en storskalig terrorattack. 9 Den svenska finansiella sektorns höga geografiska koncentration gör naturligtvis också sektorn sårbar för eventuella attacker mot ett begränsat område i Stockholms innerstad. 8 Riksbanken (2001) 9 Andersson H (2004) 11

14 LUNGSJUKDOMEN SARS UTBREDNING Antal rapporterade fall > 300 > 50 > 0 (enstaka fall) Smitta Lungsjukdomen SARS bröt ut i november 2002 i Foshan i den Kinesiska provinsen Guangdong. 10 Den 10 mars 2003 gick Världshälsoorganisationen (WHO) ut med sin globala hälsovarning för sjukdomen. Totalt har 8437 sannolika fall av SARS rapporterats i 32 länder. Kina var värst drabbat med 5327 fall, följt av Hong Kong med 1755 fall. I Kina var Beijing med 2521 fall och Guangdong med 1511 fall värst drabbade. 11 Totalt antal dödsfall har räknats till 813. Utbrottet av SARS skapade ett enormt massmedialt intresse i västvärlden. Dels fanns det en rädsla för en okontrollerad global spridning av smittan, dels fanns det en oro för riktigheten i de uppgifter som Kina lämnat om omfattningen av smittan och Kinas förmåga att hantera smittspridningen i landet. De ekonomiska intressena i Kina är gigantiska och om det skulle visa sig att SARS var mer utbrett än redovisat skulle det vara svårt att överblicka konsekvenserna på världsekonomin. De ekonomiska effekterna av SARS var störst i Ostasien och främst 10 Siu A och Wong R (2004, s 3) 11 ESRI China (Hong Kong) Limited (2003) 12

15 KINAS ekonomi är den sjunde största i drabbades Kina och Hong Kong. SARS utbrott ledde bland annat till att planerade mö- världen vars finansiella system utvecklats från att centralbanken varit den enda ten ställdes in och många företag förbjöd sina banken till att i dag omfatta ett stort antal anställda att resa till de drabbade områdena. banker samt två börser. Perl River Delta är Kinas viktigaste ekonomiska zon och ligger geografiskt nära påverkade handel, restauranger, biografer och Människor undvek offentliga platser vilket Hong Kong i provinsen Guangdong. turism hårt. Den ekonomiska aktiviteten gick HONG KONGS export domineras av återexport av varor importerade från Kina. En ned liksom efterfrågan på konsumtionsvaror. I Hong Kong rasade aktiekurserna för flyg-, stor del av Perl River Deltas produktion hotell-, handels- och fastighetsbranscherna. styrs och understöds från Hong Kong. Hong Kongs viktiga export till och från Kina kunde dock fortgå under hela perioden då Pearl River Delta, Kinas viktigastes ekonomiska region, inte drabbades av SARS. Om SARS inte hade kontrollerats så snabbt och spridit sig till fler områden är risken stor att mer långsiktiga effekter hade uppstått. 12 SARS spreds inte enbart i Asien utan även till Kanada. I finanshuvudstaden Toronto fick 246 personer läggas in på sjukhus och 35 av dessa avled. Flera experter hävdar att SARS bidrog till att år 2003 blev ett sämre år än väntat. Den prognostiserade tillväxten på 3,5 procent blev endast 1,7 procent. Det fanns naturligtvis andra bidragande orsaker till detta som kriget i Irak, elavbrottet i Ontario samt effekter av galna kosjukan och inte minst att USA-dollarn försvagades. Inte desto mindre bedömdes det förhållandevis begränsade SARS-utbrottet ha fått avsevärd påverkan på tillväxten. När smittan blev känd vidtogs omedelbart åtgärder i Sverige. Smittskyddsinstitutet gick tidigt ut med resevarningar och en aktiv bevakning inleddes med daglig rapportering från landets smittskyddsenheter. Den 1:a maj klassade regeringen SARS som samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. 23 misstänkta fall registrerades i Sverige under 2003, men än så länge har inget SARS-positivt fall identifierats i Sverige Siu A och Wong R (2004) 13 Ekdahl K (2004) 13

16 Elavbrott KANADA har mer än finansiella Torsdagen den 14 augusti 2003 drabbades företag som traditionellt sett delas upp i fyra pelare: banker, försäkring-, förvaltnings- och investmentbolag. stora delar av nordöstra USA och Ontario, Kanada, av ett omfattande elavbrott. Mer än 70 procent av bank- och försäkringsbolagen finns i och kring Toronto på Avbrottet påverkade uppskattningsvis 50 miljoner människor i delstaterna Ohio, Michigan, Pennsylvania, New York, Vermont, Cirka människor arbetar inom den östkusten, Kanadas finansiella centrum. Massachusetts, Connecticut, New Jersey finansiella sektorn i Toronto. och den kanadensiska provinsen Ontario. Elavbrottet började vid 16-tiden och strömmen kom inte tillbaka på fyra dagar i vissa delar av USA. Delar av Ontario hade återkommande avbrott i mer än en vecka, innan strömtillförseln var helt återställd. Elavbrottet inträffade precis efter det att aktiemarknaderna hade stängt, men en snabb övergång till reservkraft gjorde det möjligt att genomföra avveckling av dagens transaktioner. Börserna i New York kunde med hjälp av reservkraft hållas öppna den 15 augusti. Elavbrottet störde dock centralbankens in- och utlåning till bankerna, eftersom den största volymen handlas sent på dagen och därmed blev mer utsatt för störningarna. Till följd av detta blev ett mindre antal bankorganisationer tvungna att vända sig till Federal Reserve s discount window 14 för lån över natten. Ett mindre antal, företrädesvis små, regionala bankorganisationer och finansiella företag tvingades stänga all sin verksamhet. Eftersom de allmänna kommunikationerna stod stilla på grund av elavbrottet, fick folk svårt att ta sig till och från sina arbeten. Därför valde en del företag att stänga tidigt under torsdagen och krävde endast att kritisk personal skulle arbeta under fredagen. När elavbrottet inträffade hade clearing- och settlementsystemet 15 för värdepappershandeln i Kanada, CDSX, precis påbörjat avvecklingsprocessen och denna blev fördröjd med cirka en timme. Detta fick dock inte några betydande konsekvenser för andra clearing- och settlementsystem. The Bank of Canada flyttade till sin reservplats i över en vecka till följd av elavbrottet. 16 Under elavbrottet var den vanligaste frågan till polisen på gatan var närmsta fungerande bankomat fanns. Detta visar på allmänhetens bero- 14 Möjlighet att låna pengar av FED, fungerar som en säkerhetsventil för att minska likviditetsproblem för banker. 15 System för avstämning och avveckling av transaktioner 16 Bank of Canada (2003, s 29) 14

17 ende av kontanter vid elavbrott. Elavbrottet hade dock inte någon betydande effekt på konsumenternas förtroende för finansbranschen. Sammantaget går det att konstatera att de finansiella systemen i både USA och Kanada klarade sig relativt bra, tack vare reservkraft och väl fungerande kontinuitetsplaner. Elavbrottet orsakade dock stora utgifter. I USA uppskattas kostnaderna till mellan 4 och 10 miljarder dollar, medan Kanadas BNP gick ner 0,7 procent i augusti och 18,9 miljoner arbetstimmar gick förlorade. Utskeppningen av tillverkade varor i Ontario gick ner med 2,3 miljarder kanadensiska dollar. 17 Elavbrottet i USA och Kanada var bara ett av flera under Södra Sverige och östra Danmark blev strömlöst under flera timmar efter en kortslutning i ett ställverk utanför Varberg. Några dagar efter det svenska avbrottet blev i stort sett hela Italien strömlöst till följd av en överbelastning av en ledning i Schweiz. 18 Listan på antalet allvarliga elavbrott kan göras lång och bland avbrott som orsakats av annat än tekniska fel kan särskilt elavbrott relaterade till svåra oväder lyftas fram. Skadlig kod Skadlig kod i form av datavirus och maskar är ett allt större hot mot alla IT-beroende sektorer. Skadlig kod sprids ofta mellan datorer via e-post eller hemsidor på internet till hela företag över de interna nätverken. Skadlig kod kan ha många olika egenskaper, men leder så gott som alltid till kraftig överbelastning på servrar, datorer och såväl interna som globala nätverk. Den 25 januari 2003 stördes den globala internettrafiken kraftigt av masken Slammer. Masken nyttjade stora mängder av internets bandbredd för att angripa en säkerhetslucka i Microsoft SQL. Microsoft hade varnat för denna säkerhetsbrist under hösten 2002 och publicerat säkerhetsuppgraderingar på sin hemsida. En kinesisk hackergrupp, Hacker union of China, tros ligga bakom Slammer. 19 Slammer fick flera konkreta konsekvenser för den finansiella sektorn i olika delar av världen. I Sydostasien, som först nåddes av Slammer, gick det inte att handla on-line på internet. Vidare gick aktiehandeln ned till den lägsta nivån på 13 månader. I USA tvingades Bank of America stänga cirka av sina uttagsautomater. Banker, försäkringsbolag, fond- 17 U.S. -Canada Power System Outage Task Force (2004, s 1) 18 Westling (2004, s 31) 19 OCIPEP (2003) 15

18 SLAMMERS SPRIDNING 30 MINUTER EFTER UTBROTTET 20 kommissionärer och andra finansiella företag i Nordamerika var utan internettjänster. Internetsäkerhetsföretaget Mi2g uppskattade att Slammers framfart orsakade kostnader på över 1 miljard dollar. Den 1 maj 2004 upptäcktes datamasken Sasser. Ungefär en miljon datorer över hela världen smittades och flera stora finansiella företag påverkades. Det visade sig vara en 18-årig gymnasieelev i Tyskland som låg bakom masken. Sassers symptom var olika, men ofta startades datorn om vid upprepade tillfällen och hög belastning skapade långsamma nätverk. Microsoft släppte en säkerhetsuppdatering ungefär två veckor innan Sasser spreds. De företag som hade uppdaterat sina system drabbades inte. Alla hade dock inte uppdaterat sina system, däribland fanns företag som Sampo, Goldman Sachs i Hong Kong, American Express, British Airways, Delta Airlines och Deutsche Post. De kortsiktiga åtgärderna bestod främst i att stänga verksamheten tills det att masken var under kontroll och antivirusprogrammen uppdaterade. I Sverige spreds Sasser till system inom sjukvården, finansiella företag och organisationer i flera delar av landet. 21 Riksförsäkringsverket utsattes ett par månader senare för en liknande mask som utnyttjade samma säkerhetslucka som Sasser Moore et al (2004) 21 Lindberg (2004) 22 Brundin (2004) 16

19 Konkurs I ett av världens största telekommunikationsbolag, Worldcom, uppdagades omfattande redovisningsfiffel i mars 2002 som senare under året ledde till konkurs 23. En konkurs som hittills är den största i USA:s historia. Vid tidpunkten för upptäckten stod Worldcom för hälften av världens internettrafik med verksamhet i 65 länder. Företaget var även USA:s näst största företag inom långdistanstelefoni. Worldcoms stora andel av internetmarknaden gjorde att hela internet var beroende av trafiken som styrdes av Worldcom. Worldcoms trafik var också av stor vikt för telekommunikationens stabilitet. Även två företag som inte hade kontrakt med Worldcom kunde drabbas av kommunikationsproblem, eftersom Worldcom mycket väl kunde vara underleverantör på delar av sträckan. Denna komplicerade infrastruktur med olika leverantörer och underleverantörer är mycket svåröverskådlig, dessutom ändras infrastrukturen kontinuerligt när nya leverantörer tillkommer eller försvinner samt när nya kontrakt och samarbetsavtal skrivs. Det är därför nästan omöjligt att ha en total överblick över alla beroenden. När historien om Worldcom rullades upp var det inte de operativa riskerna som först kom i blickfånget. Fokus var på de marknads- och kreditrisker som en del finansiella företag var utsatta för. De operativa riskerna bestod främst i att stora delar av internet riskerade att släckas ned samt stora störningar i telenätet. Worldcom är ett utmärkt exempel på hur operativa risker ofta är mycket nära sammankopplade med finansiella risker. Effekterna på internet uteblev, eftersom Worldcoms tjänster lever kvar i telekomföretaget MCI efter företagsrekonstruktionen. Det blev inte heller några betydande störningar på telenäten. Den effekt som var tydligast för Worldcoms kunder var en försämrad service, en konsekvens av dramatiska personalneddragningar. Även de banker som hade stor kreditexponering mot Worldcom drabbades negativt. Worldcom var leverantörer av tele- och datakommunikation till ett flertal svenska finansiella företag när Worldcom gick i konkurs. Worldcoms ekonomiska situation ledde till problem med att ställa säkerhet för hyra till leverantörer i det svenska nätet, vilket medförde en risk för att dessa skulle sluta leverera telekapacitet till Worldcom. Vid ett sådant scenario hade leveranserna av bland annat telefonförbindelser och mobiltelefon- 23 Begreppet konkurs är i detta sammanhang en förenklad beskrivning av den företagsrekonstruktion som genomfördes i enlighet med kapitel 11 i den amerikanska konkurslagstiftningen. 17

20 trafik äventyrats. En liknande situation som kunde ha fått allvarliga konsekvenser för stabiliteten på finansmarknaden uppstod när Global Crossing, som då var driftansvariga för SWIFT 24, gick i konkurs våren I Sverige kan ett värsta scenario, liknande Worldcoms konkurs, jämföras med ett läge där TeliaSonera skulle gå i konkurs samtidigt som konkurrerande telebolag inte skulle få eller ha möjlighet att överta företagets nät och tjänster. En sådan händelse skulle sannolikt slå mycket hårt mot delar av den finansiella sektorn. Den svenska staten är storägare i TeliaSonera och har därför ett stort ansvar, vilket gör detta scenario mindre troligt i dagsläget. Dessutom kan företag inom den svenska finansiella sektorn sprida riskerna genom att använda sig av flera teleleverantörer. 24 SWIFT står för Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication 18

21 Erfarenheter och lärdomar Kontinuitetsplanering De senaste årens terrorattacker och samhällshotande kriser har förstärkt betydelsen av att företag kan förebygga störningar i den egna verksamheten eller minimera avbrottstider vid externa störningar. Som ett led i förberedelserna inför det oväntade har ett stort antal aktörer, inte enbart inom den finansiella sektorn, börjat tillämpa kontinuitetsplanering som en integrerad del av den normala verksamheten. En kontinuitetsplan beskriver förmågan och beredskapen att hantera avbrott i en organisations verksamhet och syftar till att minska skador som förorsakas av avbrott. Dessutom ska planen säkerställa att verksamhetens kritiska processer kan bedrivas för att undvika långsiktiga, förtroendemässiga eller finansiella skador för organisationen. Synonymt med begreppet kontinuitetsplan används också begrepp som katastrofplan, avbrottsplan och beredskapsplan. 25 Den grundläggande tanken med kontinuitetsplanering är att affärsverksamheten ska kunna fortskrida även vid omfattande störningar och förändringar i omvärlden. En stor del av dagens arbete med kontinuitetsplanering anses härstamma från introduktionen av informationssystem. Utan data finns inget att återställa efter en kris, var en vanlig kommentar under övergången från manuella, pappersbaserade, rutiner till datorstödda motsvarigheter under 1980-talet. Under senare år och med erfarenhet från flera stora händelser har dock fokus inom kontinuitetsplanering breddats från att vara smalt och inriktat på IT och återställning till att omfatta ett verksamhetsövergripande perspektiv SIS (2004) 26 Bannan (2002a); Bannan (2002b) 19

22 Av den senare tidens stora och allvarliga händelser är 11 september den enskilda händelse som har fått störst påverkan på synen på kontinuitetsplaner inom den finansiella sektorn, en syn som påverkats även långt utanför New York och USA. 27 Vid attackerna var företagen i World Trade Center (WTC) betydligt bättre förberedda än företagen generellt i USA och med tanke på händelsens omfattning visade sig den finansiella sektorn motståndskraftig. 28 En viktig anledning till detta är att många företag efter bombdådet i WTC 1993 uppdaterade sina kontinuitetsplaner och såg över sina interna säkerhetsrutiner. Trots denna relativt höga grad av förberedelse upptäcktes flera brister i kontinuitetsplanerna när de i september 2001, återigen, skulle användas i praktiken. 29 Den mest allvarliga bristen var att man i många kontinuitetsplaner inte tog hänsyn till storskaliga katastrofer. Flertalet kontinuitetsplaner var baserade på lokala störningar, som maximalt påverkade den enskilda byggnaden. 30 Flera reservlokaler var placerade innanför den drabbade zonen och kunde därför inte användas för att återskapa data och återstarta verksamheten. Att planera för det som idag verkar vara otänkbart, med bibehållen realism, är naturligtvis ingen enkel balansgång för en säkerhetschef. Flera företag verkar dock ha konstaterat att kostnaderna för ett helhetsperspektiv i deras kontinuitetsplanering hade varit små i förhållande till utfallet vid attackerna och därför försvarbart i planeringsskedet. 31 Det är dock lätt att vara efterklok. Svårigheten verkar ligga i acceptansen hos företagsledningen för ett helhetstänkande i det förebyggande kontinuitetsarbetet. 32 Bland de enskilda finansiella företagens erfarenheter, kan man lyfta fram de som under en längre tid arbetat på ett bra sätt med kontinuitetsplaner och regelbundet testat dessa. 33 Exempelvis drar JP Morgan tydliga paralleller till test av kontinuitetsplaner, bland annat utrymning av lokalerna i WTC, och det faktum att företaget klarade av att hantera terrorattackerna relativt väl. 34 Ett annat framgångsrikt exempel utgörs av Tucker Anthony Sutro, en privatkundsmäklare som 1996 upprättade en 27 Sarrel (2002) 28 OCIPEP (2002) 29 Abueva (2001); Wright (2002) 30 Albinus (2002) 31 Kessler (2002); Franco (2002) 32 Verton (2002); Taylor (2002) 33 McGuire B (2003) 34 Exempelvis JP Morgan 20

Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter

Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter Henrik Tehler Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet Utgångspunkt Presentationen tar utgångspunkt i den riskforskning som har bedrivits

Läs mer

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet ANFÖRANDE DATUM: 2006-10-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Eva Srejber Sveriges säkerhetsting i Eskilstuna SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag?

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Automatisk kontroll av mängd och vikt, kontinuerlig övervakning av kyl- och frystemperaturer,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen Varje kommun ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser i syfte att kommunen skall ha en god förmåga att hantera krissituationer. Detta följer av Lag (2006:544)

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

It-stabilitet i otakt. 10 december 2008 DNR :19

It-stabilitet i otakt. 10 december 2008 DNR :19 It-stabilitet i otakt 10 december 2008 DNR 08-7951 2008:19 INNEHÅLL SLUTSATSER 1 AVBROTT I VÄSENTLIGA SYSTEM 2 De finansiella företagen och avbrott i väsentliga system 2 Resultat och analys 3 INTRÅNG I

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen Kamedo IT-haverier i vården Johan Carlstedt Socialstyrelsen Katastrofmedicinska observatörsstudier Vad är Kamedo? Vad studeras? Hur bedrivs arbetet? Varför den här rapporten? Ökande antal IT-haverier inom

Läs mer

Riskanalys för myndigheterna inom SOES

Riskanalys för myndigheterna inom SOES Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(6) Dokumentklass: Öppen Datum: 2014-10-30 Version: 1.0 Sammanfattning av projektet: Riskanalys för myndigheterna inom SOES Rapporten finns att ladda ner på:

Läs mer

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet IT SOM TJÄNST - MOLNTJÄNSTER Användning av internetbaserade IT-tjänster tillhandahållna av extern leverantör Syfte

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Avbrott i bredbandstelefonitjänst

Avbrott i bredbandstelefonitjänst BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-10-17 Dnr: 12-9626 37 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 073-644 56 04 karin.lodin@pts.se Avbrott i bredbandstelefonitjänst Saken Tillsyn enligt 7 kap. 1

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se CTFE INSIGHTS APRIL 2015 ctfe.se Vi lever i en globaliserad värld som i grunden leder till en positiv utveckling. Men det går inte att bortse ifrån att globaliseringen också ställer oss inför stora utmaningar.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

2012 2011 Undersökning av katastrofberedskap RESULTAT FÖR EMEA (EUROPA, MELLANÖSTERN OCH AFRIKA)

2012 2011 Undersökning av katastrofberedskap RESULTAT FÖR EMEA (EUROPA, MELLANÖSTERN OCH AFRIKA) 2012 2011 Undersökning av katastrofberedskap RESULTAT FÖR EMEA (EUROPA, MELLANÖSTERN OCH AFRIKA) INNEHÅLL Inledning........................................................................ 3 Metodik.........................................................................

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ingela Darhammar Hellström Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet 072-233

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet Spår 1: Informationssäkerhet i kommuner 15 september 2016 Omar Harrami Innehåll Strategi och handlingsplan Skydd av samhällsviktig verksamhet Stöd för

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av operativa risker; FFFS 2014:4 Utkom

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som

Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som abonnent. Trevlig läsning! Videoföreläsning med Bonnier Ledarskapshandböcker

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Migration to the cloud: roadmap. PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet

Migration to the cloud: roadmap. PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet Migration to the cloud: roadmap PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet PART 1 ÖVERSIKT 1. Varför migrera till molnet? 2. Möjligheter med migrering till molnet 3. Hinder för att migrera

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR 4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Regler för användning av Riksbankens ITresurser

Regler för användning av Riksbankens ITresurser Regler för användning av Riksbankens ITresurser MAJ 2009 1 Inledning I det följande ges regler för användning av Riksbankens IT-resurser, vilka gäller för alla medarbetare i Riksbanken samt konsulter och

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010. Revisionsrapport Verket för högskoleservice Box 24070 104 50 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0738 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport.

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport. 1(5) KS 2008/0177 Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport Bakgrund Under det gångna året har inträffat ett antal driftstopp inom IT och telefoni som fått allvarliga konsekvenser genom att för verksamheten

Läs mer

sfei tema - högfrekvenshandel

sfei tema - högfrekvenshandel Kort fakta om högfrekvenshandel Vad är högfrekvenshandel? Högfrekvenshandel är en form av datoriserad handel med målsättning att skapa vinster genom att utföra ett mycket stort antal, oftast mindre affärer

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

AFFÄRSBREVET TISDAG DEN 22 JANUARI 2013

AFFÄRSBREVET TISDAG DEN 22 JANUARI 2013 AFFÄRSBREVET TISDAG DEN 22 JANUARI 2013 New Yorkbörserna USA-börserna höll stängt under måndagen till följd av Martin Luther Kingdagen. På veckobasis steg Dow Jones 1,2 procent och fredagens stängning

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

AFFÄRSBREVET FREDAG DEN 12 OKTOBER 2012

AFFÄRSBREVET FREDAG DEN 12 OKTOBER 2012 AFFÄRSBREVET FREDAG DEN 12 OKTOBER 2012 New Yorkbörserna USA meddelade att antalet amerikaner som sökte arbetslöshetsunderstöd under förra veckan sjönk till den lägsta nivån, 330.000 personer, på fyra

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt...

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt... Produktblad för NAV i molnet Innehåll Vad är molnet?... 2 Vad är NAV i molnet?... 3 Vem passar NAV i molnet för?... 4 Fördelar med NAV i molnet... 5 Kom igång snabbt... 5 Bli kostnadseffektiv... 5 Enkelt

Läs mer

Enkätundersökning om beredskapsplan och uppdragsavtal i försäkringsföretag

Enkätundersökning om beredskapsplan och uppdragsavtal i försäkringsföretag 2016-09-01 S L U T S K R I V E L S E Till verkställande direktören FI Dnr 16-2639 i skade- och livförsäkringsföretag (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

KRIS- OCH KATASTROFPLAN KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER NSP:s verksamhet är utsatt för finansiella risker, marknadsrisker och affärsrisker. Flera risker kan elimineras genom interna rutiner medan andra, som i högre utsträckning

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Cybersäkerhet och ny lagstiftning

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Cybersäkerhet och ny lagstiftning TMALL 0141 Presentation v 1.0 Cybersäkerhet och ny lagstiftning Bertil Bergkuist Säkerhet och Risk IT IT-Säkerhetssamordnare bertil.bergkuist@trafikverket.se Direkt: 010-125 71 39 Trafikverket Solna strandväg

Läs mer