Slutrapport. strukturutredningen

Transkript

1 Detta är ett förslag Slutrapport strukturutredningen

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund Scouterna Gruppens arbete och övergripande kommentarer Vårt förslag ur scoutens, ledarens och scoutkårens ögon Organisationens delar - olika uppgifter och demokratiska uppdrag Scoutkåren och lokal scoutverksamhet Uppgift Scoutpatrull Scoutkår Scoutavdelning Minimistadga Scoutkårens demokratiska uppdrag Scoutsamverkansgrupper Uppgift Scoutsamverkansgruppens demokratiska uppdrag Scoutregionen Uppgift Regionsindelning Regionens organisation Scoutregionens demokratiska uppdrag Regional Scoutkonferens Regionalt scoutråd Scouternas riksorganisation Uppgift Scouternas riksorganisations demokratiska uppdrag Scoutkongressen Scoutstyrelsen Generalsekreterare Valberedning Scoutrepresentantskapet Scoutkongressens beredningsgrupp Scoutforum Demokratisk kultur Scoutförbund Uppgift Kriterier för scoutförbund Scoutförbundets demokratiska uppdrag Medlemskap i scoutförbund Nätverk Medlemskap och administration Scoutsupporter Program, ledarutbildning, arrangemang, anläggningar Program Ledarskap och ledarutbildning Arrangemang och läger Anläggningar Rekrytering och medlemsutveckling Scouterna en effektiv organisation 1 Slutrapport strukturutredningen

3 6.1 Hur mäter vi tillväxt och kvalitet? Hur beslutar vi vad som ska mätas? Blir inte detta en oberättigad kontroll? Scoutrörelsen och pengar Scoutrådets och scoutförbundens ekonomi idag Medlemsavgifter dagens situation Statsbidrag Dagens situation Svenska Scoutförbundets ekonomi Svenska Scoutförbundets centrala resurser Svenska Scoutförbundets distrikts ekonomiska tillgångar Alternativ Fördela ut distriktens tillgångar bland scoutkårerna Alternativ Distriktens tillgångar tillfaller scoutregionen i riksorganisationen Alternativ Distriktens tillgångar tillfaller scoutregionen i riksorganisationen, men med styrning Svenska Scoutförbundets distrikts anläggningar Stiftelseägda anläggningar Direktägda anläggningar Alternativ Riksorganisationen förvaltar alla anläggningar Alternativ Scoutanläggningsföreningar i riksorganisationen Alternativ Scoutregioner förvaltar anläggningar Hur kan intäkterna och kostnaderna för en samlad riksorganisation se ut? Intäkter i Scouternas riksorganisation Kostnader i Scouternas riksorganisation Scoutregionens kostnader och intäkter Scoutkårers ekonomi Vad händer nu? Tankar kring den fortsatta processen kring strukturfrågan Bilagor Bilaga 1. Förslag på övergripande innehåll och principer för Scouternas riksorganisations stadgar Bilaga 2. Svenska Scoutförbundets blanketter för redovisning av scoutpatrullens verksamhet Bilaga 3. Översikt över scoutförbundens ekonomi idag Scouterna en effektiv organisation 2 Slutrapport strukturutredningen

4 1. Inledning och bakgrund Scoutrörelsen har under 12 års tid tappat medlemmar. Främst unga men också vuxna scouter har valt att lämna rörelsen. Eller i än större utsträckning valt att aldrig börja i Scouterna. Samtidigt har intresset och viljan för att delta i verksamhet med schyssta värderingar ökat bland både unga och vuxna. Friluftslivet är populärare nu än någonsin tidigare. Förståelsen för behovet att lära sig att utöva ett värdebaserat ledarskap ökar. Kort sagt, Scouterna borde stå väl rustade för att engagera fler barn, ungdomar och vuxna. Detta kan vi också se i de scoutkårer som växer. De är tydliga med sitt erbjudande om en bra och utvecklande verksamhet, baserad på goda värderingar och som gör unga redo för livet. Det finns mekanismer som gör att scouting blir mer intressant, men vår övergripande organisation ger inte de resultat vi vill ha. Om vår organisation fungerade bra, skulle scoutrörelsen vara ständigt växande. Ha en ständig förmåga att möta barn, unga och vuxna på deras hemmaplan och engagera dem i Scouterna. Det är detta som vi har fokuserat på i strukturutredningen. Vi vill hitta den optimala organisationen för att stödja scouting lokalt. Det handlar om att scoutrörelsens organisation ska stödja rörelsen att bli större. Vi ska vara så lite organisation som möjlighet och så mycket rörelse som möjligt. Vi vill att vår organisation ska stödja dem som frivilligt och ideellt väljer att arbeta för scoutings mål och idé. Därför ska det bli enklare och roligare att bedriva scoutverksamhet lokalt. Hela organisationen ska ha som enda mål att på olika sätt stödja den lokala scoutverksamheten. Alla uppgifter inom organisationen ska vägas mot hur stor nytta de ger för den lokala verksamheten. Det är den inriktning strukturutredningen haft på sitt arbete. Scouterna i Sverige har gemensamt antagit Färdplan för framtiden som ett gemensamt strategiskt dokument. Där slås det fast att scoutrörelsen ska växa, programmet och ledarutbildningen utvecklas och nya medlemsgrupper sökas. Det ska finnas scouter i Sverige år I och med att Svenska Scoutrådet har fått utökade uppdrag av scoutförbunden finns ett behov av att klargöra var i organisationen ansvar för olika delar av scoutrörelsens verksamhet ligger. Därför tillsattes en arbetsgrupp av Svenska Scoutrådets styrelse, på uppdrag av de fem scoutförbunden våren Denna grupp gav en rapport till förbundsstyrelsesamlingen 2008 med förslag till en ny samlad riksorganisation för scoutrörelsen. För att vidare utreda formerna för hur förslaget skulle kunna realiseras tillsattes en ny utredning i februari 2008 som fick uppdraget att fördjupa förslaget samt ta reda på vilka effekter det skulle kunna få. I uppdragsbeskrivningen för gruppen framgår att; Gruppens uppdrag är att utan politiska hänsynstaganden att utifrån liggande förslag från strukturutredningen belysa praktiska konsekvenser av förslagen samt ge förslag på konkreta lösningar. Gruppen kan om den finner det nödvändigt titta på nya organisatoriska lösningar. Gruppen ska arbeta utifrån syftet; Scouterna en effektiv organisation 3 Slutrapport strukturutredningen

5 Det ska vara enkelt att bedriva scoutverksamhet. Den lokala verksamheten ska ges bästa möjliga förutsättningar för kvalitet i program, utbildning och rekrytering. Vi ska växa det ska vara lättare att rekrytera nya scouter. Alla är scouter med en grundläggande värdegemenskap med det ska vara lätt att fördjupa sin värdegrund genom olika scoutförbund Alla organisationsnivåer ska ha ett tydligt uppdrag i att stödja den lokala scoutverksamheten. Gruppen skulle också studera djupare frågeställningar kring scoutförbund, verkställande organisation, riksorganisationens och scoutförbundens demokratiska organisation och stadgar, årsmötets och styrelsens sammansättning, ekonomin, anläggningar, rekryteringskultur samt framgångsfaktorer. Alla dessa områden finns med i denna rapport. Gruppen fick också ett tydligt uppdrag att arbeta på ett öppet och transparent sätt för att ge medlemmarna stort inflytande över utredningens arbete. Detta gjordes främst genom fördjupningsgrupper, öppen textredigering på diskussioner på samt personliga möten. Dessutom har gruppens medlemmar medverkat på en lång rad möten inom scoutförbunden. Gruppen tillsatte sex fördjupningsgrupper (som sedan blev fem) med uppdrag att ta fram fördjupade rapporter inom olika områden. Dessa gruppers arbete lades löpande ut på där alla som ville kunde medverka i diskussioner och dessutom själva göra förändringar i texterna. Allt arbete som har gjorts inom utredningen har löpande lagts ut på scoutwiki. Gruppen har inte haft tid att utvärdera arbetsformerna med scoutwiki utan kommer att återkomma till en sådan utvärdering senare under våren Cirka 30 personer har varit involverade i fördjupningsgruppernas arbete. Strukturutredningen vill med detta uttrycka sitt stora tack till alla er som bidrog på ett mycket värdefullt sätt i detta arbete. Gruppen har också tacksamt mottagit väl genomarbetade förslag från distriktsstyrelsen i Göteborgs Scoutdistrikt inom Svenska Scoutförbundet och från ett par personer i Södra Skånes scoutdistrikt inom Svenska Scoutförbundet. Scouterna en effektiv organisation 4 Slutrapport strukturutredningen

6 1.1 Scouterna 2015 Scouterna 2015 är en rörelse med medlemmar i en lång rad olika verksamheter. Scouting definieras som verksamhet som utgår från scoutings värderingar och scoutmetoden, och som bidrar till unga människors personliga utveckling. Scoutrörelsens organisation fokuserar helt och hållet på att stödja den lokala verksamheten. All verksamhet på alla nivåer syftar till att stödja bra kvalitet och tillväxt i den lokala verksamheten. Varje nivå i organisationen har ett tydligt ansvar och ett tydligt mandat till stöd för den lokala scoutledaren. År 2015 bedrivs scouting på en massa olika sätt lokalt: Scoutkåren som den ser ut idag är den huvudsakliga verksamhetsbasen. Genom scoutkåren ges verksamheten en trygg och stabil tillvaro Enskilda scoutpatruller bildas och driver verksamhet under en kortare eller längre period, till exempel i ett bostadskvarter Enskilda scoutavdelningar med flera patruller bildas och driver verksamhet under kortare eller längre perioder Sommarscouting bedrivs i olika former, till exempel genom kolloverksamhet och scoutläger Internetscouting finns där människor med gemensamma scoutrelaterade intressen möts och bedriver verksamhet tillsammans Skolscouting med scoutpatruller och roverscoutlag på skolor och universitet Företagssponsrade grupper, till exempel av bostadsbolag, bedriver öppen scoutverksamhet i bostadsområden Familjescouting, där man når olika åldrar på barn och ungdomar samtidigt som deras föräldrar engageras i ledarskap Distansscouting för enskilda eller små grupper av scouter som bor avsides De allra flesta verksamhetsformer kommer att vara knutna till en scoutkår, men det är inte den enda verksamhetsformen för lokal scoutverksamhet. Därför har lokala samverkansgrupper skapats av scoutkårerna för att ge stöd till alla former av scouting i sitt närområde. I tillväxtstrategin som har antagits av Svenska Scoutrådets styrelse i december 2007 finns planering för hur verksamheten ska utökas och utvecklas. Scouterna en effektiv organisation 5 Slutrapport strukturutredningen

7 1.2 Gruppens arbete och övergripande kommentarer Strukturutredningen har bestått av: Ylva Pettersson, Frälsningsarméns scoutförbund Anna Åkesson, KFUK-KFUMs scoutförbund Peter Hultquist, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Linda Gårdstam, SMU Scout/equmenia Magnus Blombergsson, Svenska Scoutförbundet Utredningen har mötts vid ett antal tillfällen, men de flesta möten har skett telefonledes. För att fördjupa vårt arbete har sex fördjupningsgrupper tillsatts (som sedan blev fem när ekonomi och anläggningar slogs ihop); - Scoutförbund - Verkställande organisation - Demokrati - Ekonomi och anläggningar - Framgångsfaktorer Dessa grupper har arbetat med att skapa fördjupade underlag inom sina respektive områden. Fördjupningsgrupperna har mötts vid ett antal tillfällen, men i huvudsak har möten skett vi telefon. Strukturutredningen har försökt vara uppdragsbeskrivningen trogen. Vi har haft tydligt fokus på att hela organisationen ska syfta till att ge stöd till den lokala verksamheten utan att ta några som helst politiska hänsyn till dagens organisation. Detta har varit en svår uppgift då vi genom hela arbetet har varit väl medvetna om att vissa av våra förslag är kontroversiella på vissa håll i rörelsen och andra förslag är kontroversiella på andra håll. Vi tycker att vi har lyckats relativt bra i vår ambition. Vi har i utredningen lyssnat på de förslag som har kommit till oss från rörelsen och försökt att vara lyhörda, samtidigt som vi har haft som uppgift att lägga fram ett förslag som stärker vår förmåga att rekrytera såväl barn och ungdomar som vuxna till Scouterna. Hur skapar vi en organisation som har en förmåga att möta barns och ungas behov? För att finna det svaret behöver vi söka såväl inom som utanför vår rörelse. Den övergripande visionen vi har arbetat med i detta förslag är att en effektiv struktur behöver vara kraftfull nog att kunna genomföra stödjande åtgärder men också lyhörd nog att veta att den gör rätt saker. Förslaget har alltså försökt uppnå följande mål: Scouterna en effektiv organisation 6 Slutrapport strukturutredningen

8 Ett så kort demokratiskt kliv som möjligt från scoutverksamhet till beslut Ett verktyg för att i så hög grad som möjligt uppnå att alla i rörelsen arbetar mot samma mål En kultur som uppmuntrar mångfald inom alla områden, nya idéer, nya åsikter och idéologier Det vi tror uppnås om man lyckas med detta är: 1. Alla demokratiska beslut är relevanta för verksamheten lokalt 2. Stödet fokuserar på relevanta saker som gör skillnad för verksamheten 3. Målinriktad verksamhet och stöd 4. Alla arbetar mot samma mål och kan se resultat av detta 5. Ingen vi-och-dom-kultur 6. En fri och kreativ miljö i alla led, både när det gäller stöd och verksamhet, där det är högt i tak om man arbetar mot samma övergripande mål 7. En flora av ideologiska fördjupningar som medlemmen kan välja mellan Vi tror att vårt förslag kan lägga grunden för denna vision. I rapporten har vi varit tvungna att ge de organisatoriska nivåerna och de olika mötena namn. Vi vill betona att vi inte har sett som vår uppgift att finna klockrena namn utan att skissa en organisation som vi tror på. Därför tror vi att i den kommande processen kommer namnen att bytas och uppdateras. Det tycker vi är bra. Scouterna en effektiv organisation 7 Slutrapport strukturutredningen

9 2. Vårt förslag ur scoutens, ledarens och scoutkårens ögon Här följer en kort berättelse om vilka praktiska konsekvenser vi tror (och hoppas) att vårt förslag till organisation kommer att få på lokalplanet. När ni läser detta kommer ni att stöta på en mängd nya begrepp och företeelser som inte finns idag. Ni hittar förklaringar till alla dessa begrepp längre fram i rapporten. Tisdag kväll, klockan 18:15 Möte hos avdelningen Skogsdjuren Lea 8 år är på väg till sitt scoutmöte med spårarscoutavdelningen Skogsdjuren. Hon vet om att de idag ska lära sig mer om Gud och människors tro och om träd, eftersom programmet planerades för ett par veckor sedan och hon har skrivit upp det i sin spårarscoutbok. Särskilt ser hon fram emot att få träffa sina patrullkompisar och patrullens ledare Ahmed. Ahmed är en jätterolig gubbe som är jättegammal han är minst 19 år gammal. I skogspartiet i parken där Skogsdjuren brukar träffas förbereder Ahmed kvällens möte. I terminsprogrammet som han har laddat ner från Scouternas aktivitetsbank på nätet har han fått förslag på ett program för hela terminen samt hur han tillsammans med sina spårarscouter kan planera terminen. På marken ligger materialet till dagens övningar som Ahmed beställt i en terminslåda från Scoutvaror. I lådan fanns det mesta av de prylar som behövs för terminens program. Spelet som handlar om tro är gjort av equmenia och Sveriges Muslimska Scouter och verkar spännande. Ahmed sänder en tacksamhetens tanke till livsmedelsaffären som sponsrade den lådan i utbyte mot att han delade ut lappar om affären till scouterna och att de finns med som Scoutsupporter på Scouterna börjar droppa in och mötet inleds med en ceremoni. Det levande rollspelet om Gud och tro går bra och väcker tankar. Under trädleken lär sig scouterna namnet på minst fem träd. Reflektionen görs i patrullen och i Leas patrull tycker de att trädleken var det bästa på mötet. I samband med avslutningen talar Ahmed om att på nästa möte ska de göra lite förberedelser inför scoutkongressen, Scouternas årsmöte. I terminsprogrammet finns en rad aktiviteter om frågorna på kongressen som ska leda fram till åsikter från Skogsdjuren som Ahmed ska rapportera in på nätet så att de kommer upp på kongressen. Tisdag kväll, klockan 18:15 Den lokala scoutgruppen träffas I Hyresgästföreningens lokal träffas den grupp vuxna som samordnar den lokala scoutverksamheten i området. De är inte en egen scoutkår ännu då de startade för bara två år sedan, men de har redan kunnat starta två spårarscoutavdelningar och en upptäckarscoutavdelning. För att underlätta starten är de en del av en annan scoutkår som har funnits länge och som finns en bit bort. Men de fungerar bra och självständigt ändå. Gruppen leds av Anna, en 34 årig tjej som har bott i området i åtta år och vill engagera sig för ungdomarna där eftersom de har haft en del problem med vandalisering. Hon har aldrig förut varit scout själv, men tror på idén och tycker att Scouterna har schyssta värderingar och bra aktiviteter. Hon har två barn, en 7-åring som börjar i Scouterna till hösten och en 9-åring som har varit med i ett år. Anna tycker att det har varit väldigt bra att de kunnat vara en del av den andra scoutkåren då det har sparat väldigt mycket tid och kraft som annars skulle ha lagts på formalia och byråkrati. Scouterna en effektiv organisation 8 Slutrapport strukturutredningen

10 Till hösten hoppas man kunna starta en äventyrarscoutavdelning, vilket är den viktigaste frågan på dagens möte tillsammans med frågan om lokal för scoutkåren. Hittills har de haft all verksamhet utomhus även om Hyresgästföreningen varit generös och lånat ut en lokal till dem ibland. På mötet finns också Pelle som representerar den scoutkår som gruppen är en del av. Pelle har varit till väldigt stor hjälp i starten i området. Till exempel har han varit med och startat scoutsamverkansgruppen där alla scoutkårer i området har möjlighet att vara representerade. Just nu består samverkansgruppen av sju kårer med verksamhet på terminen och två som bara har sommarverksamhet i form av scoutkollon. Genom samverkansgruppen kan man lätt låna material till läger och andra arrangemang av scoutkårerna i närheten. Samverkansgruppen har också anordnat friluftsdagar i skolorna och på så sätt rekryterat många nya scouter. Pelle talar om att man i scoutsamverkansgruppen har hittat en person som ska hjälpa alla scoutkårerna i området att sköta ekonomin. Det har varit efterlängtat då det är svårt att hitta kassörer till alla scoutkårerna. Pelle har också varit i kontakt med scoutkonsulenten på scoutregionen och berättar att de har fått klartecken från kommunen om extra stöd för scoutkollon och annan scoutverksamhet på loven. Kanske kan det bli resurser över till en egen scoutkonsulent i kommunen som kan hjälpa kårerna att bli ännu större. De talar också om scoutkongressen som kommer att hållas på Älvsjömässan i Stockholm om fyra månader. Den lokala scoutverksamheten får inte skicka något eget röstberättigat ombud, eftersom man är del av en annan scoutkår, men då scoutkåren de tillhör får delta med så många de vill spelar inte det så stor roll. Även om inte alla får formell rösträtt. Anna konstaterar att hon inte kan åka med den tid hon har för scouting vill hon använda för det lokala arbetet. Däremot vill hon skicka in ett förslag till kongressen om att Scouternas riksorganisation måste arbeta mer för att få in dem som är med på scoutkollon och andra sommaraktiviteter i scoutkårer på hösten efteråt. Det finns problem med medlemsregistrering, medlemsavgifter och vem som ska kontakta deltagarna vid höststarten. Någon invänder att detta kanske inte ska upp till kongressen, utan kan lösas i den egna samverkansgruppen. Det kanske stämmer, men man bestämmer sig ändå för att skicka frågan till kongressen. Pelle frågar om Anna eller någon annan vill vara med på en konferens med scoutregionen för att förbereda sig inför kongressen. Där samlas scouter och ledare från alla kårer i regionen för att diskutera igenom och eventuellt komma överens om gemensamma ställningstaganden. Anna tycker att det låter spännande. Linda som är från en annan scoutkår och som också är med i samverkansgruppen har uppdraget att följa med i nya saker i scoutprogrammet, ledarstödet och utbildningarna. Hon hade inför mötet skickat ett mejl och talat om att det till hösten ska komma nya böcker till äventyrarscouterna, en ny webbkurs om vad man ska tänka på inför en hajk samt att sista anmälningsdag för världsscoutjamboreen i USA är den 30 maj Dessutom vill Linda ha svar på frågan om det är några som vill gå en endagars basledarkurs för spårarscoutledare. En kursledare kommer till området en lördag om några veckor och genomför kursen. Anna hoppas att Ahmed har möjlighet att gå den utbildningen, trots att han har gjort webbversionen av den. Ahmed har tidigare sagt att han vill gå fler ledarutbildningar då han vet att det gör det lättare för honom att få jobb Scouternas ledarutbildningar är en merit. Vid åttatiden på kvällen går Lea hem efter ett kul möte med Skogsdjuren. Hon ser redan fram emot nästa veckas möte, och ännu mer till hajken helgen därefter. Gruppen vuxna avslutar sitt möte och tackar Pelle för att han har varit med. Scouterna en effektiv organisation 9 Slutrapport strukturutredningen

11 3. Organisationens delar - olika uppgifter och demokratiska uppdrag Vi föreslår en organisation där varje nivå har ett tydligt uppdrag i att stödja den lokala verksamheten. Framgång mäts i hur väl respektive nivå lyckas med att nå de mål som slås fast i demokratisk ordning på den nationella scoutkongressen. Vi har utgått från att ett övergripande mål för Scouterna i Sverige är att växa i antal medlemmar. Grunden för demokratin i scoutrörelsen är att den enskilda scouten har en känsla av delaktighet i organisationen och ges förutsättningar att skapa ett engagemang som räcker till för att påverka på de sätt som finns tillgängliga. Avgörande för detta är att skapa kunskap om och delaktighet i Scouternas riksorganisation. Därför måste scoutprogrammet på en rad olika sätt ta upp hur demokratin inom scoutrörelsen fungerar. Det är önskvärt att terminsprogram och annat stöd till verksamheten innehåller praktiska aktiviteter som leder till förståelse för frågor som ska beslutas på den nationella scoutkongressen. Scouterna ska präglas av att alla medlemmar ska ha lika möjlighet att göra sina röster hörda, lika möjlighet att delta samt att våga göra sin röst hörd på alla nivåer i rörelsen. Samtidigt ska det vara helt accepterat att scoutledare och scouter väljer att endast engagera sig i den faktiska verksamheten det ska inte finnas uttalade eller outtalade krav på att delta i årsmöten eller konferenser för dem som inte vill. Insatsen i scoutpatrullen är basen i rörelsen. Därmed måste de beslutande mötena tillföras underlag om hur medlemmar på alla nivåer resonerar kring de aktuella frågorna. Den kunskapsbas beslut fattas på måste vara bredare än den som finns representerad hos närvarande ombud vid scoutkongressen. Scouternas riksorganisation ska se till att det finns fungerande forum på Internet för det demokratiska samtalet mellan scoutkongresserna. I grunden ser vi att det finns en demokratisk väg genom organisationen som alltid börjar i scoutkåren lokalt och slutar i Scouternas riksorganisation centralt. Därtill finns en verkställande organisation som alltid börjar i scoutkongressen och den valda styrelsen centralt och som alltid mäts i hur bra stöd man ger scoutkåren. I det här kapitlet fokuserar vi på de olika organisatoriska delarnas uppdrag i att dels erbjuda bra scoutverksamhet lokalt dels att erbjuda en tillgänglig demokratisk process. 3.1 Scoutkåren och lokal scoutverksamhet Scouting händer i mötet mellan scout och scout samt i mötet mellan scout och scoutledare. Det sker främst i patrullen i den veckovisa verksamheten i scoutkåren men kommer också att ske i andra former, till exempel under scoutkollon på sommaren. Utredningen har valt att se patrullen som den minsta organisatoriska enheten i scoutrörelsen. Det är logiskt utifrån scoutmetoden där vi slår fast att den lilla gruppen, patrullen, är en absolut bärande del i scoutprogrammet. Patrullen ska också skicka en ifylld blankett där de talar om vilka som har varit med i patrullen och vad de gjort till Scouternas riksorganisation. Vi föreslår också, eftersom varje rapporterad patrull innebär ett statsbidrag till Scouternas riksorganisation, att en del av bidraget skickas vidare till den scoutkår som patrullen tillhör. Scoutkåren samlar flera patruller i avdelningar eller på annat sätt. Scoutkåren ger en förutsättning för att säkerställa en stegring i programmet samt praktiska förutsättningar för verksamheten i Scouterna en effektiv organisation 10 Slutrapport strukturutredningen

12 form av material, lokaler och annat. Därför föreslår vi att kåren ska få en än mer central roll i scoutrörelsen och uppmuntras till att bidra till start av scouting i nya former och i nya områden. Ett historiskt exempel på detta finns till exempel i Stockholm under 50- och 60-talen då Svenska Scoutförbundets kårer i innerstaden startade satellitverksamheter i förorterna. Scoutkåren Gustav Vasa Bredäng har verksamhet i Gustav Vasa församling i innerstaden OCH i förorten Bredäng. Vi tänker oss alltså att existerande scoutkårer kan starta patruller på platser där Scouterna idag inte är verksamma för att komma igång med verksamheten där. Så här tänker vi om Scoutkåren Uppgift Scoutkårens eller den lokala scoutverksamhetens uppgift är att bedriva scoutverksamhet av god kvalitet för barn och ungdomar Scoutpatrull En scoutpatrull består av fem till tio personer i åldern 8 25 år som är medlemmar i Scouternas riksorganisation och även kan tillhöra ett scoutförbund. Patrullen ska även följa minimistadgar, se nedan. Scoutpatrullen redovisar på en enkel blankett sin verksamhet och håller ett årsmöte som dokumenteras på en annan enkel blankett (de blanketter som Svenska Scoutförbundet använder finns som bilaga 2). Den demokratiska påverkan på Scouternas riksorganisation sker genom scoutkåren. I formell mening kan en enskild patrull också bilda en scoutkår och har då att följa de krav som ställs på en scoutkår, se nedan. Dock menar vi att detta inte är en önskvärd utveckling då vi ser det som angeläget att patrullen tillhör en kår. Om en patrull bildas utan att tillhöra en scoutkår och inte antar stadgar och annat som krävs av en scoutkår, så har medlemmarna i patrullen inte den formella demokratiska möjligheten att påverka organisationen. Dock har Scouternas riksorganisation fortsatt ett uppdrag att ge stöd till verksamheten Scoutkår En eller ett antal scoutpatruller som börjar känna ett större ansvar för verksamheten, än bara verksamheten här och nu, ska fundera på att gå med i en scoutkår, eller att grunda en ny. Scoutkåren ska vara den naturliga enheten för att göra sin röst hörd, delta i den demokratiska processen och arbeta med verksamheten, även med blicken på kommande generationer, och ska ha som mål att arbeta med flera åldersgrupper. Scoutkåren är en juridisk person och har antagit en grundläggande minimistadga (se nedan) för scoutkårer upprättad av Scouternas riksorganisation. Scoutkåren ansöker om medlemskap i Scouternas riksorganisation vilket hanteras av scoutstyrelsen. Genom att få ansökan beviljad får scoutkåren det demokratiska inflytandet över riksorganisationen. Scoutkåren rapporterar sin verksamhet enligt fastställda enkla mallar. Scouterna en effektiv organisation 11 Slutrapport strukturutredningen

13 3.1.4 Scoutavdelning En scoutkår kan välja att organisera sig i scoutavdelningar, som består av två eller fler scoutpatruller i samma åldersgrupp. Avdelningar används som begrepp och organisationsform inom alla scoutförbund förutom SMU Scout idag och kommer därför att spela en viktig roll även framöver. Scoutavdelningen har inte någon formell roll i organisationen, men kåren kan välja att redovisa sin verksamhet per avdelning istället för per patrull Minimistadga En minimistadga för scoutkårer och scoutpatruller tas fram. Innehållet i denna stadga ska vara lika för alla kårer och patruller. Tillägg till denna stadga kan göras av scoutkåren men ska då godkännas av Scouternas riksorganisation. Scoutförbund kan göra tillägg till dessa minimistadgar för de kårer som utöver anslutning till riksorganisationen även är anslutna till ett förbund. Även dessa måste godkännas av Scouternas riksorganisation. Scouternas riksorganisations styrelse kan utse en stadgekommitté med uppdrag att granska dessa stadgar. Utkast till minimistadga för Scoutpatrull/Scoutkår finns i bilaga Scoutkårens demokratiska uppdrag Scoutkåren är en förening som antagit stadgar som inkluderar Scouternas riksorganisations minimistadgar för scoutkår. I enlighet med dessa stadgar upprätthålls kårens demokratiska organisation. Scoutkåren får skicka ombud till den nationella scoutkongressen. Fördelningen av ombud på kongressen sker utifrån hur många medlemmar scoutkåren har enligt följande formel; upp till och med 100 medlemmar ger rätt till två ombud medlemmar ger rätt till tre ombud medlemmar ger rätt till fyra ombud 601 medlemmar ger rätt till fem ombud I utredningen har vi diskuterat att sätta ett minimiantal på antalet medlemmar i kåren samt ett krav på att driva aktiv verksamhet för barn och ungdomar för att få rösträtt på scoutkongressen. Vi menar att det är en bra tanke men att den är svår att genomföra i praktiken då det till exempel är svårt att definiera vad aktiv verksamhet är. Scouterna en effektiv organisation 12 Slutrapport strukturutredningen

14 3.2 Scoutsamverkansgrupper Vi föreslår en organisatorisk nivå på ungefär kommun- eller stadsdelsnivå där scoutkårerna tillsammans med scoutregionen väljer att jobba tillsammans för att bli fler scouter och för bättre kvalitet på verksamheten. Vi tror att det sker mycket i en scoutkår som kan samordnas med andra kårer, till exempel inom administration och rekryteringsåtgärder. En väl fungerande scoutsamverkansgrupp kommer att ge scoutkåren bättre förutsättningar att bedriva en bra verksamhet. Så här tänker vi om Scoutsamverkansgrupper Uppgift Scoutsamverkansgruppens uppgift är att öka antalet barn och ungdomar i Scouterna genom att samordna scoutkårers och andra lokala scoutverksamheters intressen för att underlätta för dem att bedriva verksamhet. Dessa samverkansgrupper utformas efter det behov som finns lokalt. I detta kan till exempel uppgifter som att samordna och driva ekonomiska och administrativa system, arrangera rekryteringsdagar och annat som stödjer scoutkårerna och övrig lokal verksamhet ingå. Scoutsamverkansgruppen kan också få uppdrag av scoutregionen att nystarta scoutkårer eller annan lokal verksamhet samt få ett ansvar i att arbeta med måluppföljning utifrån av scoutkongressen beslutade framgångsfaktorer. Scoutsamverkansgruppen är en frivillig sammanslutning för scoutkårer som i de flesta fall återfinns inom en geografisk närhet till varandra. Dessa är en del av den verkställande organisationen genom att scoutregionen har nära kontakt med scoutsamverkansgruppen genom en ideell eller anställd kraft beroende på behov. Alla scoutkårer inom ett område kan utse en person att delta i samverkansgruppens arbete. Till scoutsamverkansgruppen knyts gärna personer med specialkompetens inom olika områden, förslagsvis; - Rekrytering och medlemsutveckling Ambitionen kan vara att rekryteringsaktiviteter hålls i varje skola minst en gång per år Följer och analyserar medlemsutvecklingen inom de scoutkårer och lokala verksamheter som finns inom området - Scoutprogrammet Ambitionen kan vara att scoutkårerna och de lokala verksamheterna följer med i den senaste utvecklingen av scoutprogrammet genom utbildning av och inspiration för scoutledare - Ledarutbildning Ambitionen kan vara att samtliga ledare och andra funktionärer inom scoutregionens verksamhetsområde ska ha gått relevant ledarutbildning - Administration Ambitionen kan vara att de scoutledare som arbetar med barn och ungdomar ska få koncentrera sig på det och arbeta med så lite administration som möjligt Hålla medlemsregister uppdaterade Scouterna en effektiv organisation 13 Slutrapport strukturutredningen

15 - Ekonomi och fundraising Ambitionen kan vara att scoutkårerna och annan lokal verksamhet får tillgång till så mycket resurser att de kan erbjuda alla barn och ungdomar bra verksamhet oavsett deras ekonomiska situation - Aktiviteter och anläggningar Ambitionen kan vara att ha tillgång till anläggningar och aktiviteter som stärker kvaliteten i scoutkårerna och annan lokal verksamhet Den organisatoriska sammansättningen av scoutsamverkansgruppen skiljer sig beroende på lokala behov och förutsättningar. Syftet med samverkansgruppen är att hitta former för scoutkårerna att minska administrativt arbete och dubbelarbete genom att samordna sig inom olika områden. En person inom samverkansgruppen kommer att ha uppdraget att vara scoutregionens kontaktperson. Scoutsamverkansgruppens arbete utvärderas utifrån hur medlemsutvecklingen ser ut inom deras område samt utifrån de mål som sätts upp av scoutkongressen i Scouternas riksorganisation. Scouternas riksorganisation har ett starkt intresse av att scoutsamverkansgrupper bildas och kommer genom scoutregionerna aktivt arbeta för det. Scoutsamverkansgruppen har ingen stadga utan arbetar på uppdrag av scoutregionen och scoutkårerna för att nå de av scoutkongressen uppsatta målen. Utredningen lägger inget förslag på hur många scoutsamverkansgrupper som ska/kan startas inom riksorganisationen Scoutsamverkansgruppens demokratiska uppdrag Scoutsamverkansgruppen har inget årsmöte och är inte reglerad i stadgarna. Här kan förberedande möten inför scoutkongressen hållas om de scoutkårer som ingår vill det. 3.3 Scoutregionen Vi har valt att föreslå att Scouternas riksorganisation delas in i mellan fem och sju scoutregioner och att de organisatoriskt är en del av riksorganisationen, men med ett demokratiskt valt regionalt scoutråd. De är alltså inte synonyma med de distrikt som idag finns inom scoutförbunden. Genom att göra en tydlig regional organisation, menar vi, ökar scoutrörelsens möjlighet att ge scoutkårerna ett bra stöd. Detta främst genom att starka regioner kommer att vara en effektivare organisation i att tillhandahålla utbildningar, arrangemang och annat stöd jämfört med dagens distrikt. En större scoutregion kommer att ha ett större kansli vilket i sin tur ökar möjligheterna att fördela anställda resurser till prioriterade åtgärder, till exempel stöd till utbildningsteam eller genomförande av rekryteringsdagar i skolor. En stark scoutregion blir också en starkare samtalspartner gentemot kommuner, landsting, regioner och län och kommer därmed också att bli mer effektiv att attrahera ekonomiska resurser till stöd för verksamheten. Scoutregionens ideella och anställda som arbetar praktiskt med att stödja scoutkårerna att uppnå de satta målen leds av riksorganisationen enligt en tydligt definierad delegationsordning. Detta säkerställer att Scouternas riksorganisation kan prioritera resurser till de platser i landet där de behövs mest, eller till de områden där mest resurser behövs. Vi menar att de scoutkårer som finns inom regionen ska ha ett klart inflytande över hur de av den nationella scoutkongressens beslutade mål definieras på lokal nivå. Det regionala scoutråd vi Scouterna en effektiv organisation 14 Slutrapport strukturutredningen

16 föreslår ska väljas får till uppgift att vara ett aktivt råd till den verkställande organisationen kring hur målen ska nås i regionen. Dessutom ska det vara en företrädare för regionens scoutkårers intresse gentemot Scouternas riksorganisation mellan scoutkongresserna. Genom denna konstruktion uppnår vi dels ett reellt demokratiskt inflytande för scoutkårerna i regionen under pågående verksamhetsår dels en effektiv verkställande organisation med en tydlig ledning. Så här tänker vi om Scoutregionen Uppgift Scoutregionens uppgift är att öka antalet barn och ungdomar i Scouterna genom att som en del av riksorganisationen verkställa scoutkongressens beslut. Scoutregionen leder, stödjer och koordinerar satsningar och aktiviteter som är gemensamma för hela scoutrörelsen, inom regionens geografiska område. Scoutregionen ska säkerställa att scoutsamverkansgrupper, scoutkårer och andra lokala scoutverksamheter inom regionen får ett bra stöd. Scoutregionen representerar Scouterna gentemot kommuner, landsting och regioner. Scoutregionen är en del av riksorganisationen och leds enligt en klar delegation beslutad av scoutstyrelsen på samma sätt som den nationella organisationen. Scoutregionen ska säkerställa att Scouterna växer inom regionen och att de nationellt beslutade målen möts och aktiviteterna genomförs inom regionen. För att uppnå dessa mål har scoutregionen ett klart intresse av att medverka till framväxt av scoutsamverkansgrupper i samarbete med lokala scoutkårer. Nedan följer exempel på mer precisa arbetsuppgifter: - Rekrytering och medlemsutveckling Koordinerar och leder rekryteringskampanjer Identifierar områden för nystart av scoutverksamhet Initierar scoutsamverkansgrupper i dialog med scoutkårer för stöd till genomförande av friluftsdagar i skolor och andra rekryteringsaktiviteter - Scoutprogrammet Ger stöd till genomförande av programmet Marknadsför gemensamt beslutade inriktningar till scoutkårer Genomför regionala programträffar för intresserade i scoutsamverkansgrupper och scoutkårer - Ledarutbildning Tillhandahåller relevanta ledarutbildningar Säkerställer att ledare i scoutkårer erbjuds och får tillgång till ledarutbildningar - Administration Säkerställer att scoutkårer får tillräckligt stöd för att hålla medlemsregister uppdaterat Säkerställer att rapportering till kommuner och landsting/regioner sker och är korrekt Scouterna en effektiv organisation 15 Slutrapport strukturutredningen

17 - Ekonomi och fundraising Säkerställer goda relationer till fonder, stiftelser och företag som kan ge bidrag till scoutverksamheten Säkerställer att scoutverksamheten inom regionen får tillgång till alla de bidrag som finns inom kommuner och landsting/regioner - Aktiviteter och anläggningar Säkerställer att det inom regionen finns god tillgång till anläggningar för scoutverksamhet Säkerställer att regionala läger och aktiviteter såsom tävlingar och aktivitetsdagar genomförs Regionsindelning Idag finns ingen tillräckligt bra samlad statistik för hur stark scoutrörelsen är i olika delar av landet. Därför har vi tagit fram ett preliminärt förslag till indelning i scoutregionen utifrån geografisk närhet, kommunikationsmöjligheter och den begränsade kunskap vi har om antalet scouter men också utifrån vilka möjligheter det finns att nå ut till nya scouter. Vi föreslår att scoutregionernas gränser alltid följer de administrativa gränser som staten har. Det betyder att Scouternas organisation aldrig har gränser som inte finns i statens organisation av län och regioner. En förändring av statens länsindelning leder automatiskt till en förändring av Scouternas organisation. Bakgrunden till detta förslag är att det finns samlade regelverk som är unika för respektive landsting/storregion och att det skulle vara ineffektivt om två scoutregioner hade delar av samma landsting. Likaså betyder detta att regionsindelningen kan ändras då behov uppstår, så länge ändringarna följer de administrativa gränser som staten har. Vi presenterar här två förslag på regionsindelning, ett förslag med fem samt ett förslag med sju scoutregioner. Vi gör inte anspråk på att detta är de enda möjliga förslagen eller ens att det här är den bästa indelningen. Men vi vill framhäva att det här är två sätt att skapa en indelning i scoutregioner som har goda förutsättningar att fungera. Alternativ med fem scoutregioner Scoutregion Norr placerad i Umeå med Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands län samt Gävleborgs län. Scoutregion Mälardalen placerad i Stockholm med Upplands, Dalarnas, Örebro, Västmanlands, Gotlands och Södermanlands län Scoutregion Öst placerad i Linköping med Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län Scoutregion Syd placerad i Malmö med Region Skåne och Blekinge län Scoutregion Väst placerad i Göteborg med Västra Götalands regionen, Värmlands och Hallands län Scouterna en effektiv organisation 16 Slutrapport strukturutredningen

18 Alternativ med sju scoutregioner Scoutregion Norra Norr placerad i Umeå med Norrbottens och Västerbottens Län Scoutregion Norr placerad i Sundsvall med Jämtlands, Västernorrlands län samt Gävleborgs län Scoutregion Mälardalen placerad i Stockholm med Upplands, Dalarnas, Örebro, Västmanlands, Gotlands och Södermanlands län Scoutregion Bergslagen placerad i Örebro med Dalarnas, Örebro och Västmanlands län. Scoutregion Öst placerad i Linköping med Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län Scoutregion Syd placerad i Malmö med Region Skåne och Blekinge län Scoutregion Väst placerad i Göteborg med Västra Götalands regionen, Värmlands och Hallands län Regionens organisation Regionen engagerar många ideella i olika arbetsgrupper och har ett kansli med anställd personal. Verksamheten leds i enlighet med den av scoutstyrelsen fastställda delegationsordningen. Regionen har också ett antal scoutkonsulenter anställda placerade på regionens kansli eller närmare verksamheten. Deras uppdrag är att arbeta direkt med scoutkårer och andra scoutverksamheter för ökad kvalitet och större medlemstillströmning. Arbetsgrupper med en blandning av ideella och anställda skapas för olika uppgifter, till exempel kursteam, aktivitetsteam och rekryteringskampanjteam. Regionen har också ett särskilt ansvar att stödja utveckling av anläggningar för scoutverksamhet och kan ha arbetsgrupper och/eller anställd personal med detta som uppgift Scoutregionens demokratiska uppdrag Regional Scoutkonferens Scoutregionen anordnar årligen en scoutkonferens. Alla scouter i regionen kan delta med full rösträtt och övriga mötesrättigheter. Scoutkonferensen är stadgebunden. Scoutkonferensens uppgift är att; - Vara ett inspirerande möte riktat till lokalt engagerade scouter och scoutledare - Bryta ned de av scoutkongressen fastställda målen till relevanta målformuleringar för scoutregionen - Förbereda scoutkårernas ombud till scoutkongressen genom diskussioner kring och utbildningar i frågor som kommer upp - Välja ett regionalt scoutråd och i övrigt uppfylla all formalia för bidragsberättigande i kommuner och landsting Scouterna en effektiv organisation 17 Slutrapport strukturutredningen

19 - Vara ett tillfälle för Scouternas riksorganisation att stämma av medlemmarnas inställning till aktuella frågor, mellan scoutkongresserna - Vara ett tillfälle för anläggningar, aktiviteter och arrangemang att marknadsföra sig och föra dialog med scouter och scoutledare Regionalt scoutråd Det regionala scoutrådet väljs på den regionala scoutkonferensen. Scoutrådet består av sju ledamöter som ska reflektera den mångfald som scoutregionen uppvisar Det regionala scoutrådets uppdrag är att; - Löpande ge råd till den verkställande organisationen kring hur de uppsatta målen ska nås - Säkerställa att scoutregionen uppfyller alla regelverk för att uppbära kommunala och landstingskommunala bidrag till verksamheten - Arrangera den regionala scoutkonferensen - Företräda scoutregionen i det nationella scoutrepresentantskapet - Utse en person från regionen att vara del av den nationella scoutstyrelsens beredningsgrupp för scoutkongressärenden 3.4 Scouternas riksorganisation Vi föreslår en Scouternas riksorganisation som ska säkerställa att hela organisationen alltid är effektiv i att stödja scoutkårens lokala verksamhet. Genom att samla alla scouter i en och samma organisation skapas resurser för att ständigt utveckla stödet till scoutkårerna med ett aktuellt scoutprogram, relevanta ledarutbildningar och rekryteringskampanjer. Vi har konstaterat att scoutrörelsen hittills inte har varit särskilt bra på att uppdatera scoutprogram och ledarutbildningar i takt med den allmänna samhällsutvecklingen. Det beror på många saker, men en viktig orsak är att det inte har funnits samlade resurser för att göra detta. Vi tror också att för att scoutrörelsen ska lyckas med sitt mål att växa till medlemmar så behöver vi bli ännu bättre på att ge scoutledare stöd i att bedriva verksamheten. Den upplevda tidsbristen är stor, inte minst bland de vuxna vi behöver ha som scoutledare. Färdiggjorda program, korta webbaserade utbildningar riktade till ledare samt scoutanläggningar med färdiga program för sommarlägret är exempel på vad vi tror kommer att behövas. En samlad riksorganisation är en förutsättning för att kunna åstadkomma detta. Den grundläggande principen för den demokratiska strukturen i Scouternas riksorganisation är att alla medlemmar ska ha full möjlighet till det demokratiska inflytandet som följer av medlemskapet. Dock ska det också vara möjligt, och accepterat, att som medlem välja att inte delta i det demokratiska livet utanför den egna scoutkåren. Detta för att de som vill fokusera på den konkreta uppgiften att vara scoutledare inte ska påläggas arbetsuppgifter som de inte önskar få. Scouterna en effektiv organisation 18 Slutrapport strukturutredningen

20 Så här tänker vi om Scouternas riksorganisation Uppgift Scouternas riksorganisations uppgift är att ta fram scoutprogram, ledarutbildning, rekryteringsstöd med mera till stöd för den lokala scoutverksamheten. Dessutom är uppdraget att företräda Scouterna i samhället och att säkerställa att Scouterna är en självklar del av samhällsdebatten. Scouternas riksorganisation leds av en scoutstyrelse vald av scoutkongressen. Styrelsen ska arbeta strategiskt och inte operativt och fastställer en tydlig delegationsordning för hur den operativa verksamheten ska genomföras som tydligt definierar hur målen som sätts på kongressen ska nås. Scouternas riksorganisation ska säkerställa att följande uppnås inom olika arbetsområden; - Rekrytering och medlemsutveckling Tar fram upplägg för rekryteringskampanj Samlar in och analyserar medlemsstatistik Tar fram strategier och handlingsplaner Tar fram metoder och modeller för konkret stöd till scoutkårer och lokal verksamhet genom till exempel scoutkonsulenter - Scoutprogrammet Ansvarar för att det hela tiden finns ett uppdaterat scoutprogram och att detta används - Ledarutbildning Ansvarar för att det finns en samlad ledarutbildning och att en tillräcklig mängd ledarutbildningar genomförs Ansvarar för att scoutledarskapet marknadsförs externt i syfte att det ska bli en merit på arbetsmarknaden - Administration Säkerställer att det finns ett enkelt och lättanvänt medlemsregister som uppdateras löpande dels genom lokal registrering dels genom uppdateringar gentemot folkbokföringen eller liknande tjänster Upphandlar tjänster för att underlätta den lokala verksamhetens administration, till exempel banktjänster - Ekonomi och fundraising Ansvarar för nationella sponsoravtal Ansvarar för att ta fram en övergripande fundraisingstrategi för att täcka den lokala verksamhetens behov av resurser Säkerställer att Scouterna får del av de bidrag från stiftelser, fonder och myndigheter som möjliggör utveckling av verksamheten Scouterna en effektiv organisation 19 Slutrapport strukturutredningen