Rätten till kommunikation Hur skapar vi en kommunikativ miljö där alla kan vara delaktiga?

Transkript

1 Rätten till kommunikation Hur skapar vi en kommunikativ miljö där alla kan vara delaktiga? Gotland 13 november 2013

2

3 Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning autism Förälder till ung man med autism och utvecklingsstörning Stort engagemang i frågan om rätten till kommunikation flera projekt (föräldrar, skola, sjukvård & tandvård)

4 Innehåll Kommunikation Rätten till kommunikation Barnkonventionen FNs konvention för personer med funktionsnedsättning Kommunikativa rättigheter AKK - Alternativ och Kompletterande Kommunikation metodik för att tillgodose rätten till kommunikation

5 Forts innehåll Konkreta exempel på kommunikationsstöd och metodik från DART och projekt: KomHIT, AKKtiv föräldrautbildning, KOMPIS m fl

6 Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att klara sig Det är i mötet med andra som vi människor blir till vi blir någon Vi mår dåligt av att inte kunna kommunicera! Klart och starkt samband mellan kommunikation och beteendeproblem! Viktig faktor för delaktighet och livskvalitet

7 Kommunikationens två sidor Att förstå - kommer först i utvecklingen - en del personer har dock sämre förståelse än förmåga att tala (t ex högfungerande autism) Att uttrycka sig - andra personer har mer förståelse än förmåga att uttrycka sig mycket frustrerande - tal vår mest avancerade motorik! 150 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo

8 Samspel vid kommunikationssvårigheter Är svårt! När barnet pratar mindre, har färre och svårtolkade signaler..så. Kommunicerar vi mindre med barnet När vi väl kommunicerar är vi mer styrande och dominanta. Det klassiska är att vi frågar väldigt mycket och svarar själva! Ger mindre utrymme för barnet skapar en negativ cirkel! Går att bryta genom handledning-utbildning!

9 Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning Inom AKK-området har ASHAs Kommunikativa rättigheter använts sedan 90-talet.

10 Barnkonventionen garanterar barnets rätt till Inflytande Information Lika värde Må bra

11 Barnkonventionen embedded&v=l47fr9km-cg tionen/om-barnkonventionen/ Från artiklar, varav 2, 3, 6 & 12 är huvudprinciper. Artikel 41- handlar om eftersynen Arbetet följs och rapporteras. Sverige jobbar med ökat inflytande just nu

12 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Antagen jan artiklar, varav de 4 första reglerande, 26 sakartiklar, genomförande /sb/d/108/a/132215

13 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas, De 4 första är reglerande och innehåller också definitioner: i artikel 2 definieras kommunikation som också omfattande AKK ALLA artiklar viktiga, men för oss kanske ändå: 1-4, 8, 9, 13, 19, 21, 24, 25, 26

14 Bevakning och åtgärder Regeringskansliet Handisam Go&feature=g-vrec WJJLWmk1Jc&feature=related

15 Artikel 2 - definitioner kommunikation innefattar språk, textning, punktskrift, taktil kommunikation, storstil, tillgängliga multimedier, kompletterande och alternativa former, medel och format för kommunikation baserade på textstöd, uppläst text, lättläst språk, mänskligt tal, tillgänglig informations- och kommunikationsteknik (IT). språk innefattar bl.a. talade och tecknade språk och andra former av icke talade språk. diskriminering på grund av funktionsnedsättning betyder varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av funktionsnedsättning som har till syfte eller verkan att inskränka eller omintetgöra erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor som andra av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och civila området eller på andra områden. Det omfattar alla former av diskriminering, inklusive underlåtenhet att göra skälig anpassning. skälig anpassning betyder nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad börda universellt utformade produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla. Universellt utformade ska inte utesluta hjälpmedel för enskildathunberg 2013

16 Artikel 21 Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

17 a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar

18 B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt

19 C) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service tillgängliga och användbara format för personer med funktionsnedsättning

20 D) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom Internet att göra sin tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt E) erkänna och främja användningen av teckenspråk

21 Artikel 24 Utbildning 1. Konventionsstaterna erkänner rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att förverkliga denna rätt utan diskriminering och på lika villkor, ska konventionsstaterna säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på a) full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde samt förstärkning av respekten för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och den mänskliga mångfalden, b) utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras fulla möjligheter, samt c) att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att effektivt delta i et fritt samhälle.

22 2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att: a) personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av funktionsnedsättning, b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering.

23 3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. I detta syfte ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation samt rörelse- och orienteringsförmågan och underlätta kamratstöd och mentorskap, b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.

24 4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning.

25 Artikel 25 Hälsa Rätt att till bästa möjliga hälsa utan diskriminering. Tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdhet,hälsorelaterad rehabilitering. Samma utbud, kvalitet och standard i gratis eller subventionerad hälso- och sjukvård, insatser och behandling som andra, även om reproduktiv hälsa och offentliga folkhälsoprogram; särskild hälsoservice p g a funktionsnedsättning, tidig upptäckt och ändamålsenliga insatser, och service för att begränsa och förebygga vidare nedsättning, bl.a. för barn och äldre; hälso- och sjukvårdstjänster så nära hemort som möjligt, även på landsbygd. Vård av samma kvalitet som till andra, inbegripet med fritt och informerat samtycke. Höja medvetande om mänskliga rättigheter, värdighet, självständighet och behov, genom utbildning och utfärdande av etiska normer för offentlig/privat hälsoservice; förbjuda diskrimineringi fråga om sjuk- och livförsäkringar, vilka ska erbjudas på rättvist och skäligt sätt. Förhindra underlåtenhet att erbjuda hälso- och sjukvård eller mat och dryck på grund av funktionsnedsättning.

26 Artikel 26 Habilitering och rehabilitering Åtgärder, däribland kamratstöd, för att uppnå och vidmakthålla största möjliga oberoende, fysisk, mental, social och yrkesmässig förmåga samt fullt inkluderande och deltagande i livets alla aspekter. Heltäckande habiliterings- och rehabiliteringsstöd och- program, särskilt inom hälsa, sysselsättning, utbildning och social service. Tjänster och program börjar tidigt och grundas på tvärvetenskaplig bedömning av vars och ens behov och förmåga, stöder deltagande och inkluderande i samhället och alla aspekter och är frivilliga och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning så nära hemorter som möjligt, även på landsbygden. Främja utveckling av grundutbildning och vidareutbildning för specialister och annan personal som är verksamma med habiliterings- och rehabiliteringsstöd. Främja tillgång till, kännedom om och användning av hjälpmedel och teknik som är utformade för personer med funktionsnedsättning som främjar habilitering och rehabilitering.

27 Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer municera.pdf Lite mer konkret och detaljerat utifrån en kommunikationssituation men är inget som är antaget av riksdagen Har vi använt som underlag i flera projekt

28 Kommunikativ miljö En attityd och inställning hos oss! Vilja att tillgodose allas kommunikativa rättigheter och möjlighet till delaktighet Beredskap hos oss för att kunna kommunicera med personer med funktionsnedsättning tillgodose rätten enligt FNs konventioner dvs att kommunicera på det sätt och med det språk man valt för att ge information, uttrycksfrihet, inflytande och delaktighet

29 Övning/Diskussion i par Hur ser det ut med kommunikationsrätten hos er? Har ni en kommunikativ miljö? Vad behöver ni för att kunna åstadkomma en kommunikativ miljö?

30 Så vad behövs hur gör vi?

31 Vi börjar med oss själva Attityder och värderingar Kunskap och medvetenhet Om rättigheter, kommunikation Hur vi kommunicerar

32 Även tillgång till redskap - AKK

33 Responsiva strategier Underlättar kommunikation hos personer med kommunikationssvårigheter - evidensbaserat Titta & lyssna: se vad personen gör Vänta & förvänta: stanna upp och visa förväntsfull väntan ansiktekropp! Minst 20 sekunder Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta vad personen kommunicerar eller gör UGGLA!

34 AKK - Alternativ och Kompletterande kommunikation =Kommunikationsstöd Eftersom tal är så svårt behöver många personer med funktionsnedsättning AKK i sin kommunikativa miljö För att förstå eller att uttrycka sig och oftast båda delarna! Tar aldrig bort möjlighet till tal ökar förutsättningar för tal!

35 AKK-sätt Kroppskommunikation; gester, mimik, blick, hållning, röst Föremål Tecken Foton/bilder/symboler/skrift Talande hjälpmedel/datorer Alla AKK-sätt är bra och det bästa är om vi kan erbjuda kombinationer men för att kunna möta många olika barn med kommunikationsproblem har vi valt bilder

36 Fördel bildkommunikation Kan användas av många och på olika sätt Kräver mindre motorik än tal och tecken Kräver inte så mycket minne och inlärning Ger stöd för minne och struktur varaktigt! Ger idéer och gemensamt underlag för kommunikation!

37 Universal Design och AKK dagens möjligheter exempel från projekt Kommunikativ miljö-projekt Kunskapsbas/kurser och färdiga material AKKtiv föräldrautbildning hemmet KOMPIS skola & förskola KomHIT sjukvård och tandvård nationell resurs

38 Kommunicera Mera på Ågrenska Utbildning till personal Översyn över miljö tydlighet Kommunikationsstöd till och för olika aktiviteter - särskilt använt under familjeveckorna Inspirationsbok rekommenderas!

39 AKKtiv föräldrautbildning KomIgång grundutbildning: 8 tillfällen: kommunikation, strategier, lek & ASK KomIgång kartor på DARTs hemsida: d_symbolmaterial_komigang_kartor/tm_bild_symbol material_komigang Här beställer du boken: halsa/om-habilitering-och- Halsa/informationsmaterial/bocker/

40 Exempel film hemmiljö- bild&tecken

41 KOMPIS Utbildning utformad för att genomföras i ett arbetslag: 6 tillfällen Kommunikationskartor i olika format att ladda ner från DARTs hemsida. Du behöver programvaran InPrint (widgit software) för att öppna dem: l/tm_bild_symbolmaterial_kompis

42 Exempel träningssärskola C:\Documents and Settings\gunth11\Mina dokument\mina videoklipp\mina videoklipp\kvibergsnäs\video_ts\video_t S.IFO

43 Exempel film förskola C:\Documents and Settings\gunth11\Mina dokument\mina videoklipp\mina videoklipp\rösekullen\mjölkpecs.wmv

44 Projekt KomHIT Kommunikation i barnsjukvård och tandvård med stöd av hjälpmedel och IT Syfte: tillgodose barnets rätt till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under sjukhusvistelse och tandvård Skapa en nationell webbresurs! Även habilitering! Material från er????

45 Exempel: DART & 320

46 Exempel från DART vår kommunikativa miljö Bild- och ljudbrev Kommunikationskartor i våra lokaler Pratapparat med inspelade meddelanden för att fråga och kommentera Bildschema Samtalsmatta för att uttrycka åsikter Reda-ut-häfte vid kommunikationssammanbrott

47 Välkommen till DART

48 Träffa Margret

49 Vi pratar och tittar oss omkring

50 Saft och bulle

51 Prova dator

52 Hejdå

53 Situationskarta väntrummet

54 Situationskarta för att gå runt på DART

55 Schema

56 Samtalsmatta - en metod som möjliggör att uttrycka åsikter och känslor med hjälp av visuellt stöd Fördelar: Tydlig struktur och ram för öppna frågor Kan användas vid olika åldrar och kommunikativa och kognitiva svårigheter

57 En samtalsmatta Visuell skala samtalsämne frågeställningar

58 Kommunikationsstöden på 320 Material Informationsbrev med bilder Används Skickas till samtliga familjer Bildkarta och översiktsschema+ instruktion Bildkarta Schema-bok Används som stöd genom pekprat vid information/samtal Till alla barn 7 år och under + äldre med kommunikativa svårigheter. Ha med sig under dagen. Bilder tas bort successivt. Kan anpassas Samtalsmatta STAI (oro) Till forskningsbarn

59 Välkommen till Dagoperation 320 Information - kallelsebrev Dagoperation 320 finns på plan 2. Räkna med att vistelsen här tar hela dagen. Mera information finns på Sahlgrenska Universitetssjukhuset hemsida: Information till barn om sjukhusbesöket, klicka på Dunderikonen längst ner till höger på sidan. Ytterligare information finns på Hinder för operationen Har du snuva, hosta eller feber? Har du sår på den kroppsdel som ska opereras? Finns det vattenkoppor i omgivningen, förskolan eller skolan? Har du haft kikhosta de senaste 6 månaderna? Om du svarar JA på någon av ovanstående frågor måste du snarast kontakta oss på telefon: mellan klockan 10:00 och 11:30 Vi ringer er vardagen närmast före operation mellan klockan 13:00 och 17:00. Då får ni veta vilken tid ni ska vara hos oss.

60 Bildschema över dagen

61 Pekkarta i kallelse används också på avdelningen

62 Pekpratsmetoden Bildkartan används som stöd när ni pratar om vad som ska hända. Samtidigt som du pratar, pekar du på någon/några bilder för att förtydliga. Kanske kan också barnet peka på kartan för att fråga eller kommentera något.

63 Information om projektet och instruktion till bildmaterialet

64 6-sidig schemabok Bilderna fästs med kardborre Barnet kan bära med sig boken hela vistelsen Bilderna kan tas bort efter hand och läggas i plastficka längst bak

65 Exempel Barnneuropsykiatrisk utredning

66 Hur väljer man och utformar man kommunikationsstöd Utgår från en process och olika situationer/aktiviteter Vad brukar jag säga/skriva till barnet i denna situation och vad brukar barn vilja kommunicera? Vilka är huvudorden/nyckelorden som jag behöver (och där objekten inte finns nära att peka på eller visa för dig eller barnet) Vilka bilder/foton kan användas?

67 Samtalsmatta i förskola C:\Documents and Settings\gunth11\Mina dokument\mina videoklipp\mina videoklipp\rösekullen\samtalsmatta.wmv

68 Studie gruppsamtal vinter med och utan matta C:\Documents and Settings\gunth11\Mina dokument\mina videoklipp\filmer i originalformat\inspelningsomgång 1\Gr2 Vinter med matta.mts C:\Documents and Settings\gunth11\Mina dokument\mina videoklipp\filmer i originalformat\inspelningsomgång 2\Gr2 Vinter utan matta.mts

69 Resultat studie skog_2013.pdf Barnen och även pedagogen uppmärksammade varandras åsikter i betydligt högre grad med matta Barnens kommunikation höll sig mer inom samtalsämnet Tendens till jämnare fördelning av samtalsutrymmet

70 Här hittar du mer information om projekt och material för kommunikativ miljö