Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Transkript

1 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun Reviderad Ulrika Uhlén, hygienombud Cherstin Lindberg, hygienombud Eva Ringdahl, hygienombud Ingrid Olausson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Vård & Omsorgs förvaltning 1

2 Innehållsförteckning Innehåll Syfte... 3 Hygienquiz... 4 Smitta och smittvägar... 5 Direkt kontaktsmitta... 5 Indirekt kontaktsmitta... 5 Droppsmitta... 5 Luftburen smitta... 5 Från huden... 5 Tarmsmitta... 6 Blodburen smitta... 6 Basala Hygienrutiner... 6 Handtvätt... 6 Handdesinfektion... 7 Handskar... 7 Plastförkläde... 8 Tvätthantering... 8 Allmänt... 8 Tvätt... 8 Tvätt som är kraftigt förorenad av kroppsvätskor... 9 Omhändertagande av ren tvätt... 9 Personalhygien Händer Hår Piercing Arbetsklädsel Skyddsutrustning Specifika smittor Hygienquiz facit

3 Syfte Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för all förebyggande smittspridning i vård- och omsorgsarbete. Dessa ska därför tillämpas i alla vård och omsorgssituationer av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte. I all vård och omsorgsarbete finns det risk att överföra smittämnen från en brukare till en annan, då samma personal arbetar hos olika brukare. Det är viktigt att tänka på hur vi som personal kan undvika att smittämnen överförs med hjälp av våra händer och kläder. Genom att använda oss av basala hygienrutiner kan smittöverföring förhindras. 3

4 4

5 Smitta och smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta via personalens händer den vanligaste smittvägen. Det finns lika många bakterier under en nagel som det finns människor i Sverige. Under en ring finns del lika många bakterier som personer i Europa. Har du ett söndrigt nagelband kan det finnas lika många bakterier där som det finns människor i världen. Direkt kontaktsmitta Smittämnen överförs vid direktkontakt mellan en infekterad person eller en frisk smittbärare och den mottagliga individen utan mellanled. Indirekt kontaktsmitta Smittämnen överförs från en person till en annan via händer, handskar, kläder, instrument eller ytor förorenade med smittämnen, som finns till exempel i urin, avföring eller blod. Droppsmitta Hosta, nysningar och kräkningar ger en dusch av aerosoldroppar från mun och luftvägar som snabbt faller ned inom en armlängds avstånd från ansiktet. Dropparna bär med sig smittämnen som kan nå ögon, nässlemhinna eller mun, antingen direkt eller indirekt via händer och föremål som förorenats av dropparna. Luftburen smitta Droppar torkar ihop till mindre droppkärnor som sprids med luften och kan andas in. Från huden Hudpartiklar sprids alltid från huden till luften i stor omfattning. Vid till exempel brännskador sprids stora mängder partiklar. 5

6 Tarmsmitta Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen direkt eller indirekt via tex vatten och livsmedel. Blodburen smitta Med blodburen smitta menar man smitta med olika mikroorganismer som via blod, blodtillblandade kroppsvätskor och/eller blodprodukter överförs från en person till en annan. Basala Hygienrutiner Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs inklusive livsmedelshantering. Syftet är att förhindra smitta från brukare till personal, från personal till brukare samt mellan brukare via personalens händer eller kläder I Basala hygienrutiner ingår: Handtvätt Handdesinfektion Handskar Plastförkläde Ibland kan stänkskydd behövas i form av munskydd/visir Förutsättningar hos personalen för att basala hygienrutiner skall kunna tillämpas: Kortärmade arbetskläder Inga smycken på armar eller händer Kortklippta rena naglar, inget nagellack eller nagelförlängningar Ingen klocka på armen Relevant material finns tillgängligt Handtvätt Genomför handtvätt inför varje nytt arbetsmoment då händerna känns eller ser smutsiga ut. 6

7 Gör så här: Använd vatten och flytande tvål tvätta i ca sek, mellan fingrarna, tumgreppet, fingertopparna, torka med pappershandduk riktigt torrt Tvätta händerna efter direktkontakt med kroppsvätskor(urin, avföring, sårsekret, kräkningar mm) Tvätta händerna före livsmedelshantering Vid misstänkt magsjuka tvätta alltid händerna före användning av handsprit! Handdesinfektion Handdesinfektion görs med handdesinfektionsmedel med minst 70% etanol. Handdesinfektion skall göras före och efter alla arbetsmoment, efter handtvätt och när du har använt handskar. Gör så här: tag rikligt (2-3 ml) med handsprit gnid in händerna glöm inte fingertoppar, tumgrepp och vid behov underarmar bearbeta mekaniskt tills händerna är torra. Handskar Handskar är för engångsbruk. Samma handskar får inte användas till flera brukare. Handskar ska aldrig tvättas, desinfekteras eller återanvändas. Byte av handskar ska ske mellan rent och orent arbete hos samma brukare. Handskar ersätter inte handdesinfektion. Bär inte handskar längre än nödvändigt. Gör alltid handdesinfektion efter att handsken har tagits av. Vinylhandskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor till exempel vid: nedre toalett byte av inkontinenshjälpmedel 7

8 byte av urinuppsamlingspåse sugning av luftvägar omläggning av sår direktkontakt med blod och blodblandade kroppsvätskor hjälp vid toalettbesök Plastförkläde Plastförkläde ska användas för att skydda arbetskläderna från nedsmutsning och väta. Förklädet skall inte återanvändas utan slängas efter användning. Plastförkläde används vid hjälp med personlig hygien byte av inkontinenshjälpmedel omläggning av sår sugning av luftvägar direktkontakt med kroppsvätskor sängbäddning Tvätthantering Vid hantering av smutstvätt ska plastförkläde av engångstyp användas. Vid behov används även engångshandskar. Gör alltid handdesinfektion efter avslutat arbete med smutstvätt. Allmänt Underkläder, handdukar och sänglinne tvättas i minst 60º C. Normallångt tvättprogram skall användas. Tvätt Tvätten förvaras i tvättkorg i brukarens lägenhet. Släng aldrig tvätt på golvet utan lägg smutstvätten direkt i tvättkorg eller tvätt säck. Tvätten sorteras efter lämplig tvättemperatur. Tvätt från flera brukare kan blandas om den tvättas i minst 60º C. 8

9 Tvätt som är kraftigt förorenad av kroppsvätskor Tvätten skall tvättas så snart som möjligt. Fasta föroreningar tas bort med papper före tvätt. Kraftigt förorenad tvätt tvättas separat. Omhändertagande av ren tvätt Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt. Tvätten sorteras på ren arbetsbänk och läggs därefter in i brukarens egna skåp. Ren tvätt ska inte förvaras i tvättstugan. Livsmedelshygien/Livsmedelshantering Bakterier, virus och andra mikroorganismer kan spridas via födoämnen. Inom vård och omsorg finns stor risk för smittspridning via personalens händer, eftersom personalen ofta växlar mellan vård- och omsorgsarbete och mathantering. Om man tillagar mat, förvarar eller lägger upp livsmedel, serverar eller överlämnar livsmedel för förtäring på enheten gäller Livsmedelslagstiftningens och EU: s regelverk. Detta innebär att tillsynsmyndigheten (miljökontoret i respektive kommun) ställer speciella krav på lokal, arbetsytor, utrustning, kylar, diskmaskin och egenkontroll. I Kungsbacka kommuns äldreomsorg finns riktlinjer gällande livsmedelshantering i Program och lokal rutin vid livsmedelshantering som förvaras i separat pärm på varje enhet 9

10 Personalhygien Brukarna i kommunal hälso- och sjukvård är på grund av ålder och eventuell sjukdom ofta infektionskänsliga. Personal som har handeksem, infekterat sår eller nagelbandsinfektion som kan förhindra korrekt andvändning av handdesininfektion ska ej delta i den direkta vård- och omsorgen av brukaren. Personal som har en pågående infektion, diarré eller tecken på tarminfektion skall alltid rapportera detta till enhetschef som bedömer vilka åtgärder som skall vidtas. Händer, kläder, hår och smycken utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vård- och omsorgsarbete. Tänk på att många inte tål starka dofter som parfym eller rök. Händer Sår på händerna kan vara en källa för smittspridning. Det är därför viktigt att vårda sina händer. Desinfektera händerna på rätt sätt. Återfukta händerna med mjukgörande handkräm. Hår Långt hår skall vara uppsatt. Används huvudduk/dok för att täcka håret, skall den vara kort så att den inte hänger ned och förorenas när man utför nära arbete med brukaren (jämför med långt hår). Huvudduk/dok skall bytas regelbundet och ska tvättas i minst 60º C. Piercing Smycken i piercade hål utgör ingen påvisad smittorisk om de sitter i läkta hål men kan utgöra en smittkälla om hålet är infekterat. Enligt Livsmedelsverket får du som personal inte vara piercad vid tillverkning av livsmedel. Enhetschef bedömer om piercing får förekomma på enheten. Arbetsklädsel De kläder som man arbetar i är arbetskläder. De ska ha kort ärm så att händer och underarmar kan desinfekteras med handsprit. Arbetskläder ska bytas efter varje arbetspass och/eller då de blivit våta eller förorenade. 10

11 Kläderna ska tvättas i minst 60º C, normallångt program. Kofta kan användas som värmande plagg, koftan får dock ej användas i patientnära vård- och omsorgsarbete och ska tvättas minst en gång i veckan. Skyddsutrustning Plastförkläde/handskar/munskydd skall tillhandahållas av arbetsgivaren (AFS 2001:3). Specifika smittor Det förekommer en mängd olika specifika smittor och dessutom mer eller mindre kända multiresistenta bakterier i vårt samhälle. Beroende på vad det är kan det finnas särskilda hygienrestriktioner där även riktlinjer för städning kan ingå. Dessa restriktioner utfärdas av Vårdhygien i Region Halland och förmedlas dels direkt via deras hemsida men informationen kommer också till personalen via medicinskt ansvarig sjuksköterska. Det är sjuksköterskorna på de olika enheterna som i första hand ska hålla sig uppdaterade på vad som händer inom hygienområdet. Ett nära samarbete ska ske mellan ansvarig sjuksköterska och enhetschef på enheten för att säkerställa att de basala hygienrutinerna samt eventuella hygienrestriktioner efterlevs. Referens Vårdhygien i Hallands landsting 11

12 12