Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Transkript

1 Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar... 2 Personalhygien... 2 Tvätthantering... 3 Livsmedelshygien... 3 Magsjuka - Gastroenterit... 4 Åtgärder vid utbrott av virusorsakad gastroenterit... 4 Vårdrutiner vid gastroenteritutbrott... 5 Orsaker till akut diarré och/eller kräkningar... 5 Clostridium difficile (antibiotikautlöst diarré)... 6 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbete. De skall därför tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller ej. Basala hygienrutiner innebär Handdesinfektion Handskar Plastförkläde Punktdesinfektion - se avsnitt om rengöring och desinfektion. Visir alternativt munskydd och glasögon kan behövas vid risk för stänk mot ansiktet. Handdesinfektion görs med ett godkänt handdesinfektionsmedel. Handdesinfektion skall göras före och efter alla vårdmoment, efter handtvätt och när du har använt handskar. Ringar, klockor eller armband skall inte bäras i patientnära arbete. Naglarna skall vara kortklippta. Använd inte nagellack eller lösnaglar. I vårdnära arbete skall arbetsdräkten vara kortärmad. Gör så här: Tag rikligt med handsprit. Gnid in hela händerna. Glöm inte fingertoppar, tumgrepp och vid behov underarmar. Gnid tills händerna är torra, då har full effekt uppnåtts Tvätta händerna när de är synligt smutsiga, efter direktkontakt med kroppsvätskor och utsöndringar, vid misstänkt virusgastroenterit (magsjuka) samt före livsmedelshantering. Om Du måste tvätta händerna, använd flytande tvål och pappershandduk och torka riktigt torrt innan du använder handsprit. Handskar är för engångsbruk. Samma handskar får inte användas till flera vårdtagare eller till flera arbetsmoment hos en vårdtagare. Handskar skall aldrig tvättas, desinfekteras eller återanvändas. Handskar ersätter inte handdesinfektion. Val av handske avgörs av vårdmomentets karaktär. Gör alltid handdesinfektion efter att handsken har tagits av. Handskar skall användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar till exempel vid nedre toalett och blöjbyte. Plastförkläde Engångs plastförkläde skall skydda arbetskläderna från väta och nedsmutsning, t ex vid nära Sidan 1 av 6

2 omvårdnadsarbete. Förklädet är vårdtagarbundet och skall kastas efter användning. Inför alla arbetsmoment skall man göra en riskbedömning för att veta om handskar eller förkläde behöver användas. Smitta och smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vårdarbete är kontaktsmitta via personalens händer den vanligaste smittvägen. Störst mängd smittämnen finns i kroppsvätskor och utsöndringar. Hur stor risken för smittspridning inom vården är beror på Smittämnet Smittdosen Smittvägarna Individens mottaglighet Personalens följsamhet till basala hygienrutiner Kontaktsmitta Direkt kontaktsmitta Smittämnen överförs till en mottaglig person från en smittbärare, som kan vara symtomfri, till exempel vid hudinfektioner och sexuellt överförda infektioner. Indirekt kontaktsmitta Smittämnen överförs från en person till en annan t ex via händer, handskar eller förorenade ytor. Droppsmitta Smittämnen överförs till slemhinnan i ögon, näsa eller mun via droppar (aerosol) från hosta, nysning eller kräkning. Dropparna når inte längre än en armlängds avstånd innan de faller till golvet. Luftburen smitta Dropparna torkar ihop till mindre droppkärnor som sprids till luften och kan andas in. Tarmsmitta Tarmsmitta/livsmedelsburen smitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen direkt eller indirekt exempelvis via vatten och livsmedel. Personalhygien Vårdtagare i kommunal hälso- och sjukvård är på grund av ålder och eventuell sjukdom ofta infektionskänsliga. Personal som har en pågående infektion, t ex ett infekterat sår, nagelbandsinfektion, eksem eller diarré skall alltid rapportera detta till arbetsledare som bedömer vilka åtgärder som skall vidtas. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Händer Sår och skadad hud på händerna kan vara en källa till smittspridning. Det är därför viktigt att vårda sina händer. Desinfektera händerna på rätt sätt och vid rätt tillfälle (se avsnitt om Basala hygienrutiner - handdesinfektion). Hår Långt hår skall vara uppsatt. Används huvudduk/dok för att täcka håret, skall den vara kort så att den inte hänger ned och förorenas när man utför vårdtagarnära arbete. Är den lång skall den vara uppsatt eller instoppad. Huvudduk/dok skall bytas regelbundet och kunna tvättas i minst 60º C. Piercing Smycken i piercade hål utgör ingen påvisad smittorisk om de sitter i läkta hål men kan utgöra en smittkälla om hålet är infekterat. Arbetsledare bedömer om eventuella åtgärder behöver vidtagas. Arbetsklädsel Sidan 2 av 6

3 De kläder som man arbetar i är arbetskläder oavsett om det är arbetsgivaren eller den enskilde som har inköpt dem. De skall ha kort ärm så att händer och underarmar kan desinfekteras med handsprit. Arbetskläder skall bytas dagligen och vid behov oftare, om de blivit våta eller förorenade. De skall tvättas i minst 60º C. Skyddsutrustning T ex handdesinfektionsmedel/engångs plastförkläde/engångs handskar/visir/ skall tillhandahållas av arbetsgivaren (AFS 2005:1). För personalhygien vid livsmedelshantering gäller livsmedelslagstiftningen. Tvätthantering Vid hantering av smutstvätt skall plastförkläde av engångstyp användas. Vid behov används även engångshandskar. Gör alltid handdesinfektion efter avslutat arbete med smutstvätt och före hantering av ren tvätt. Allmänt Underkläder, handdukar och sänglinne tvättas i minst 60º C, normallångt tvättprogram. Tvätt Smutstvätt förvaras helst i tvättkorg på vårdtagarens toalett. Sker förvaring i sköljrum eller tvättstuga skall den förvaras i tvättsäck eller tvättkorg med lock. Lägg smutstvätten direkt i tvättkorg eller tvättsäck, aldrig på golvet. Tvätt från flera vårdtagare kan blandas om den tvättas i minst 60º C. Tvätt som är kraftigt förorenad av kroppsvätskor Tvätten skall tvättas så snart som möjligt. Fasta föroreningar tas bort med papper före tvätt. Kraftigt förorenad tvätt tvättas separat. Om tvätt skickas till centraltvätteri, se tvätteriets instruktioner. Omhändertagande av ren tvätt Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt. Tvätten sorteras på ren arbetsbänk och läggs därefter i vårdtagarnas egna skåp. Ren tvätt skall inte förvaras i tvättstugan. Används cirkulationstvätt på enheten förvaras den i skåp med stängd dörr eller i speciellt förråd. Lägg inte ren tvätt i den korg som används till smutstvätt. Tvätt av personalens arbetskläder Arbetskläder skall tvättas i minst 60º C. Torkas i så hög temperatur som möjligt. Livsmedelshygien Bakterier, virus och andra mikroorganismer kan spridas via maten. Inom vård och omsorg finns stor risk för smittspridning via personalens händer och kläder, eftersom personalen växlar mellan vårdarbete och mathantering. Om man tillagar mat, förvarar eller lägger upp livsmedel, serverar eller överlämnar livsmedel för förtäring på enheten gäller Livsmedelslagstiftningens och EU:s regelverk. Detta innebär att tillsynsmyndigheten (miljökontoret i respektive kommun) ställer speciella krav på lokal, arbetsytor, utrustning, kylar, diskmaskin och egenkontroll. Dessutom skall personalen få instruktioner om samt utbildning i livsmedelshygien i rimlig proportion till det arbete som utförs. Personalhygieniska åtgärder tvätta och desinfektera händerna före all livsmedelshantering använd till exempel köksförkläde vid symtom som diarré, kräkningar, halsont eller hudinfektioner på händerna är det inte tillåtet att arbeta med oförpackade livsmedel bär ej armbandsur, ringar eller smycken vid livsmedelshantering håll naglarna kortklippta, rena och fria från nagellack eftersträva att så få som möjligt hanterar maten Sidan 3 av 6

4 Tillagning och hantering de flesta bakterier/virus dör vid ordenlig upphettning. Mat som återuppvärms skall värmas till en kärntemperatur av 70 C i minst två minuter. kyl snabbt ned tillagad mat. Detta minskar risken för bakterietillväxt. skölj frukt och grönsaker noga använd inte samma skärbräda och kniv till rått kött och grönsaker använd alltid rena redskap håll rent på arbetsbänken varmhållning av mat ska ske vid minst +60 C under högst 2 timmar ta fram så mycket pålägg som beräknas gå åt, spara aldrig mat som varit framme på bordet Förvaring av livsmedel Bakterier växer till i temperaturintervallet +8 C till +60 C, men risken för bakterietillväxt är störst mellan +20 C och +40 C. förvara mat som skall vara kall i kylskåp (+4 C - +8 C) eller vid den temperatur som står på förpackningen, ta inte fram mer mat än vad som går åt använd termometer till kylskåpet låt inte livsmedel som skall förvaras kallt stå så länge i rumstemperatur att temperaturen i livsmedlet stiger. Använd till exempel kylbricka vid servering Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit förorsakar varje år stora problem inom sjukvården och äldrevården. Utbrotten orsakas framför allt av calicivirus som är synnerligen smittsamt för både vårdtagare och personal. Sjukdomsförloppet är ofta intensivt. Smittdosen för att insjukna är låg. Under sjukdomstiden utsöndras rikligt med virus via avföring (diarré) och kräkning. Målsättningen med dessa råd och anvisningar är att snabbt identifiera smittsamma vårdtagare med diarré och/eller kräkningar och förhindra smittspridning inom den egna enheten och boendet i övrigt. Detta uppnås genom att: första fallet hanteras på ett korrekt sätt rätt åtgärder vid utbrott på enheten genomförs diagnos ställs och provtagning utförs PAL/tjänstgörande läkare skall vara informerad och ingå i utredningsarbetet Allmänna åtgärder När någon får diarré och/eller kräkning: fundera först på om det kan finnas någon icke infektiös orsak. Om 2-3 vårdtagare eller personal insjuknar skall misstanke om utbrott på enheten väckas. Kontakta alltid hygiensjuksköterska och medicinskt ansvarig sjuksköterska Åtgärder vid utbrott av virusorsakad gastroenterit Ett utbrott definieras som två eller flera fall av diarré och/eller kräkningar hos vårdtagare och/eller personal, där ett tydligt samband med smittspridning finns. För att minska risken för smittspridning inom den egna enheten och boendet i övrigt är det viktigt att snabbt identifiera att man har ett utbrott, provtagning görs. Fortsatt handläggning görs utifrån den kliniska bilden, avvakta inte provsvar. Personal Personal med gastroenteritsymptom skall inte vara på arbetsplatsen. Infektionshygien rekommenderar symtomfrihet i minst 48 timmar innan återgång i tjänst. Den som vårsdar magsjuk anhörig hemma kan delta i vårdarbete på avdelningen men skall inte hantera livsmedel, mata eller ge medicin per os förrän minst 48 timmar efter anhörigs sista symtom. Personalen som arbetar på enhet med utbrott av gastroenterit ska vara enhetsbunden och inte Sidan 4 av 6

5 arbeta på andra enheter samtidigt. Det är viktigt att alla tillämpar basala hygienrutiner, med tillägg av handtvätt, och är noga med att byta kläder vid behov. Tillfällig personal bör helst inte vårda de magsjuka och inte byta enhet under innevarande dag. Kringpersonal som t.ex. sjukgymnaster, läkare, arbetsterapeuter, bör undvika direktkontakt med magsjuka vårdtagare. Vårdrutiner vid gastroenteritutbrott I alla vårdsitutioner ska basala hygienrutiner tillämpas oavsett diagnos. Detta gäller all personal. Basala hygienrutiner med tillägg handtvätt Vid misstänkt virusorsakad gastroenterit införs tillägg till basala hygienrutiner. Detta innebär att handtvätt skall utföras även om händerna är synligt rena, eftersom alkoholbaserat handdesinfektionsmedel inte har fullständig effekt på t.ex. calicivirus. Tvätta händerna med tvål och vatten och torka noggrant. Desinfektera därefter med minst 70 % handsprit. Vårdtagare Vårdtagare med symptom vårdas på enkelrum med egen toalett. Vårdtagaren vårdas och äter på rummet Uppmana vårdtagaren om noggrann handtvätt före måltid och efter toalettbesök. Hjälp aktivt den som inte kan själv. Eventuellt kan också handsprit användas. Överväg om undersökning/behandling kan skjutas upp utan risk eller men för vårdtagaren. Vid behov av akut undersökning eller behandling informera alltid mottagande enhet om risk för smittspridning. Omvårdnadspersonal bör medfölja. Vårdtagare med gastroenteritsymtom eller deras anhöriga får inte vistas i enhetens kök eller andra allmänna utrymmen inom boendet. Vårdtagare från smittad enhet får inte besöka arbetsterapi och sjukgymnastik. Smittrening Punktdesinfektion utförs av vårdpersonal med t ex Virkon. Tänk på att smittrena annat material som kan ha blivit förorenat tex. lyfthjälpmedel, rullstolar. Bäcken, urinflaskor samt instrument smittrenas i spol- respektive diskdesinfektor. Städning Städning av vårdrum utförs som vanligt av städpersonal om smittrening gjorts enligt ovan. Använd om möjligt rumsbunden städutrustning. Avfall Lägg blöjor, tvättlappar och liknande i plaspåse som knyts ihop direkt inne på rummet och därefter hanteras som vanliga sopor. Tvätt Sätt in en tvättsäck på rummet, tillslut den på rummet innan den tas ut. Kläder tvättas snarast möjligt och vid så hög temperatur som materialet tål. Kraftigt förorenad tvätt tvättas separat. Orsaker till akut diarré och/eller kräkningar Icke infektiösa orsaker Läkemedelsbiverkan t.ex. Losec,Voltaren, morfin, kodein Laxermedel Antibiotikabehandling Strålning eller cytostatikabehandling Kirurgisk sjukdom Inflammatorisk sjukdom Födoämnesintolerans t.ex. laktos- eller glutenintolerans Infektiösa orsaker Sidan 5 av 6

6 Clostridium difficile (antibiotikautlöst diarré) Vårdtagare som behandlas med eller nyligen behandlats med antibiotika kan få diarré. Detta oftast på grund av att den normala tarmfloran rubbats så att antibiotikakänsliga bakterier elimineras och Clostridium difficile ta överhanden. Diarrésymtomen orsakas av att bakterien bildar ett toxin. Smittspridning av Clostridium difficile är ovanlig men kan förekomma framför allt till individer som antibiotikabehandlats. Omvårdnadspersonal löper ingen eller mycket liten risk att drabbas av Clostridium difficile-infektion eftersom den normala tarmfloran ger ett naturligt skydd. Tillämpas basala hygienrutiner är risken för smittspridning mycket liten. Isoleringsåtgärder Vårdtagare med diarré bör helst vårdas på enkelrum med separat toalett. Om detta inte är möjligt skall vårdtagaren i varje fall inte dela rum med annan individ som behandlas, nyligen har behandlats eller skall behandlas med antibiotika. Eventuell isolering kan brytas när vårdtagaren är fri från diarré. Rengöring, desinfektion och städning Noggrann mekanisk rengöring är viktig. Punktdesinfektion vid fekal förorening utförs med Virkon 1 %. Om korrekt punktdesinfektion är utförd är vanlig städning av rum och toalett tillräcklig. Om spoldesinfektor inte finns ska bäcken, urinflaskor eller dylikt vara bundna till vårdtagaren. Tvätthantering Kraftig förorenad tvätt läggs i tvättsäck inne på rummet (se avsnitt om Tvätthantering). Avfall Förorenade blöjor, tvättlappar och liknande läggs i plastpåse som knyts ihop inne på rummet och slängs bland vanliga sopor. Om ni har frågor eller saknar något gällande vårdhygien kontakta kommunens Medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) Kristina Nyckelgård Sidan 6 av 6