Fostering Breakthrough Research: A Comparative Study

Transkript

1 Fostering Breakthrough Research: A Comparative Study Excellensutredningen Gunnar Öquist och Mats Benner Mål: Att svara på varför svensk forskning tappar internationell konkurrenskraft på nivån genombrottsforskning

2 Mean citation rate Worlds most highly cited countries among 55 countries with > 1000 publ./yr Mean for Hungary Thailand South Korea South Africa Japan Lithuania Greece Portugal Taiwan China Italy Spain Israel France New Zealand Ireland Austria Finland Norway Belgium Australia Germany Canada Sweden United Kingdom Singapore Netherlands Switzerland Denmark United States Gunnar Öquist

3 Top 10%-index Development of the top 10 %-index between 1990 and 2011 for Sweden and five reference countries. 1.4 Denmark Netherlands Switzerland Norway Sweden Finland For comparison the national mean citation rate is shown as a grey curve and the grey horizontal line shows the world average. The curves are based on 3-year moving averages.

4

5

6

7

8 Relative frequency Frequency distribution of the top10%-index for all organisations producing at least 50 publications per year. Dark blue = universities and university hospitals, light blue other organisations (mainly institutes, hospitals and businesses). All organisations with an index above 2 is shown in the rightmost bar 0.2 Denmark (N=12) Finland (N=17) Netherlands (N=31) Sweden (N=26) Switzerland (N=23) Norway (N=15) Top 10%-index

9

10 Relative renewal rate Renewal rate versus impact in 48 journal subject fields. The 48 fields are selected based on size (the largest fields) Denmark Finland Netherlands Sweden 3.0 Switzerland United Kingdom Top 10%-index

11 Skillnaderna länderna emellan beror inte på: -Olika andel publikationer som aldrig citeras (cirka 25% i samtliga jämföreländer) -Olika proportion mellan nationella och internationella publikationer map medförfattare -Olika inslag av internationellt samarbete -Olika grad av interdisciplinär samverkan på publikationer -Olika grad nationell självcitering -Olika profiler som snedvrider bibliometrin

12 Varför har svensk forskning på toppnivå en svagare utveckling än jämförelseländer som Danmark, Nederländerna och Schweiz? 20- årigt utvecklingsperspektiv - Forskningspolitik beslutad på regeringsnivå (rådgivning, allokering av resurser) - Universitetens ledning (metodik att utse styrelser/rektor/dekaner, rektorers akademisk meriter, organisation, rekrytering, hirearkier, allokering av resurser) - Karriärsystem och mobilitet - Finansiering (forskarinitierad, strategiskaprogram, koppling till innovation - Forskargruppens sammansättning, storlek, antal doktorander och finansierin (nivå, extern vs. fakultets-finansiering, individ vs. program)

13 Bemanning Gunnar Öquist, ordförande Mats Benner, LU, huvudsekreterare Olle Persson, UmU, bibliometri Staffan Karlsson, VR, bibliometri Analysgrupp Thierry Courvoisier, Switzerland Ole Fejerskov, Denmark Eila Helander, Finland Jos van der Meer, The Netherlands Christian Broberger Gunnar von Heijne Arne Johansson Anna-Karin Tornberg Barbro Åsman

14 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna?

15 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? - Universiteten är den svaga länken i forskningssystemet. Ett resultat av den forskningspolitik som förts alltsedan 70-talet.

16 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? - Universiteten är den svaga länken i forskningssystemet. Ett resultat av den forskningspolitik som förts alltsedan 70-talet. - De svenska universiteten är konglomerat av aktiviteter inom utbildning och forskning, ofta med vitt skilda målsättningar. Konsekvensen är sannolikt att den nationella policy som vuxit fram för svensk universitetsforskning har försvagat den högsta kvalitetsmålsättningen banbrytande forskning.

17 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? - Universiteten är den svaga länken i forskningssystemet. Ett resultat av den forskningspolitik som förts alltsedan 70-talet. - De svenska universiteten är konglomerat av aktiviteter inom utbildning och forskning, ofta med vitt skilda målsättningar. Konsekvensen är sannolikt att den nationella policy som vuxit fram för svensk universitetsforskning har försvagat den högsta kvalitetsmålsättningen banbrytande forskning. - Rekrytering som instrument för att skapa kreativa miljöer för vetenskaplig förnyelse har kraftigt försvagats. Befordringsreformen har inneburit att mobiliteten i stort sett upphört, vilket resulterar i vetenskaplig inavel.

18 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? - Avsaknaden av goda karriärvillkor för unga forskare.

19 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? - Avsaknaden av goda karriärvillkor för unga forskare. - Ett successivt försvagat projektstöd till individer med nyskapande idéer.

20 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? - Avsaknaden av goda karriärvillkor för unga forskare. - Ett successivt försvagat projektstöd till individer med nyskapande idéer. - Universiteten har alltför svagt fokus på vetenskaplig kvalité vid mottagande av externa bidrag.

21 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? - Avsaknaden av goda karriärvillkor för unga forskare. - Ett successivt försvagat projektstöd till individer med nyskapande idéer. - Universiteten har alltför svagt fokus på vetenskaplig kvalité vid mottagande av externa bidrag. - Relativt svag basfinansiering av våra svenska universitet i förhållande till nivån på extern finansiering.

22 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? forts. - Ett relativt svagt akademiskt ledarskapet som försvagats i takt med att alltfler uppgifter ålagts universiteten samtidigt som det externa beroendet ökat. Universitetsstyrelserna har ofta betonat management framför akademiskt ledarskap med hög legitimitet.

23 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? forts. - Ett relativt svagt akademiskt ledarskapet som försvagats i takt med att alltfler uppgifter ålagts universiteten samtidigt som det externa beroendet ökat. Universitetsstyrelserna har ofta betonat management framför akademiskt ledarskap med hög legitimitet. - Fackets roll?

24 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? forts. - Ett relativt svagt akademiskt ledarskapet som försvagats i takt med att alltfler uppgifter ålagts universiteten samtidigt som det externa beroendet ökat. Universitetsstyrelserna har ofta betonat management framför akademiskt ledarskap med hög legitimitet. - Fackets roll? - Fortsatt växande byråkrati.

25 Varför halkar svensk forskning efter? Varför får vi inte valuta för pengarna? forts. - Ett relativt svagt akademiskt ledarskapet som försvagats i takt med att alltfler uppgifter ålagts universiteten samtidigt som det externa beroendet ökat. Universitetsstyrelserna har ofta betonat management framför akademiskt ledarskap med hög legitimitet. - Fackets roll? - Fortsatt växande byråkrati. - Rollfördelningen mellan universitet och forskningsråd (stiftelser).

26 Ta bättre ansvar för en akademisk kärna

27 Ta bättre ansvar för en akademisk kärna - Återinför ett system med fakultetstjänster för professorer och lektorer med full lön och med basfinansiering som möjliggör riskfylld, långsiktig forskning. Ett första steg är att identifiera fakultetens ledande forskare och genom kontrakt ge dem denna status. Fakultetstjänster inrättas inom de områden där universiteten vill vara forskningsledande och vid nyrekrytering söks tjänsterna i konkurrens.

28 Ta bättre ansvar för en akademisk kärna, forts. - Etablera ett tenure-track system för unga forskare med basfinansiering på en för ämnet relevant nivå.

29 Ta bättre ansvar för en akademisk kärna, forts. - Etablera ett tenure-track system för unga forskare med basfinansiering på en för ämnet relevant nivå. - Rekrytera med internationell öppenhet till fakultetstjänster oavsett nivå. För att nå framgång är det angeläget att de villkor som erbjuds är internationellt konkurrenskraftiga. Lägg vikt vid att genom rekrytering skapa miljöer med komplementära kompetenser. Lägg också vikt vid mobilitet för att motverka vetenskaplig inavel.

30 Ta bättre ansvar för en akademisk kärna, forts. - Etablera ett tenure-track system för unga forskare med basfinansiering på en för ämnet relevant nivå. - Rekrytera med internationell öppenhet till fakultetstjänster oavsett nivå. För att nå framgång är det angeläget att de villkor som erbjuds är internationellt konkurrenskraftiga. Lägg vikt vid att genom rekrytering skapa miljöer med komplementära kompetenser. Lägg också vikt vid mobilitet för att motverka vetenskaplig inavel. - Upphör med att inrätta fakultetstjänster på externa medel.

31 Ta bättre ansvar för en akademisk kärna, forts. - Använd peer review för regelbunden (förslagsvis vart 7:e år) kvalitetskontroll på institutionsnivå och som vägledning vid fördelning av individuella basresurser för forskning till dem som har tillsvidareförordnande på fakultetstjänst (professor/lektor)

32 Ta bättre ansvar för en akademisk kärna, forts. - Använd peer review för regelbunden (förslagsvis vart 5:e år) kvalitetskontroll på institutionsnivå och som vägledning vid fördelning av individuella basresurser för forskning till dem som har tillsvidareförordnande på fakultetstjänst (professor/lektor) - Återupprätta institutionsledningar med vetenskapligt ansvar.

33 Budskap till landets ledande forskare Ta ett större engagemang för kvalitetsutvecklingen vid universiteten

34 Kan massuniversitetets roll förenas med elituniversitetets krav på prestation eller måste vi finna nya vägar för att stärka banbrytande forskningen?