SUHF:s kunskapsöversikt om forskningsfinansieringssystem internationellt

Transkript

1 SUHF:s kunskapsöversikt om forskningsfinansieringssystem internationellt Stephen Hwang och Ulf Heyman SUHF:s konferens om forskningsadministration Stockholm,9 oktober 2015

2 SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor Anders Söderholm (MiU) ordf Kristina Josefsson (Mah) Ingrid Elam (GU) Kent Waltersson (LiU) Anders Malmberg (UU) Stephen Hwang (Lnu) Karin Röding (MdH) Fredrik Oldsjö (SU) Beng-Ove Boström (GU) Johan Alvfors/Erik Arroy (SFS) Marianne Granfelt (SUHF)

3 Varför en kunskapsöversikt? Viktigt att se till internationellt gjorda erfarenheter av forskningspolitik och olika system för forskningsfinansiering samt lära av dem. En god forskningspolitik och bra modell för forskningsfinansieringen i Sverige ger en god utveckling av forskningens kvalitet VR:s förslag Fokus om ny finansieringsmodell med peer review aktualiserar frågan

4 Innehåll 1. Svensk forskningspolitik i en internationell jämförelse 2. Nationella system för finansiering och kvalitetsutveckling 3. Att jämföra länder hur klarar sig svensk forskning 4. Slutsatser och rekommendationer

5 1. Sveriges forskningspolitik i en internationell jämförelse

6 Om Sveriges forskningspolitik this country is notable for its jumble of different policy goals and tendency to keep adding new ones, with an apparent disregard for how this may affect the universities ability to stay at the forefront of knowledge renewal in terms of new discoveries and understanding. (Öquist & Benner 2012)

7 Om Sveriges forskningspolitik forts. To sum up, we find a very broad spectrum of goals for the Swedish research system.. They are expected to serve the interests of diverse stakeholders, including industry, politicians, students, trade unions and the academic community. In effect, Swedish universities have become multifunctional conglomerates designed to support our knowledgebased society. (Öquist & Benner 2012)

8 Om Sveriges forskningspolitik - finansieringssystemet The structure of the Swedish funding system has been transformed and reinvented over time: not only has external funding of university research been a growing share, but funding streams have also become more complex. (Öquist & Benner 2012)

9 Några internationella jämförelser - Danmark Mer framgångsrik inom forskningen (bibliometri) än Sverige Flera stora reformer: ledning, finansiering, sammanslagningar, utbildning Ingen explicit forskningspolitik formulerad av regering & riksdag Informell styrning genom kontrakt regering-lärosäten Stor andel direkta forskningsanslag (74%) ca 40% av basanslag baseras på dr-examen och bibliometripoäng (ung. norska systemet)

10 Basanslagets utveckling i Danmark från EUA:s Define rapport 2015

11 Några internationella jämförelser - UK Framgångsrik inom forskningen (bibliometri) men har haft en sämre utveckling än de främsta En intermediär, HEFCE, fördelar medel till lärosäten Liten styrning från regering o riksdag Liten andel direkta forskningsanslag (41%) Fördelar ca 25 % av direkta anslaget genom peerreview process (infördes 1986)

12 Några internationella jämförelser - Nederländerna En av de mest framgångsrika inom forskning (bibliometri) Forskningspolitik formulerad av regering & riksdag men stor respekt för sektorn Profilering genom kontrakt mellan regering och enskilda lärosäten, 7% av medlen baseras på kontrakten Samlat anslag för utbildning och forskning Nationellt kvalitetssystem (sedan 1993) där lärosätena själva anordnar utvärdering med peer-review Ingen prestationsbaserad system för forskning (däremot för fo utb: dr examina)

13 Sveriges forskningspolitik i en internationell jämförelse I de mera framgångsrika jämförelseländerna Danmark, Nederländerna och Schweiz förfogar universiteten över merparten av resurserna för forskning medan externa finansiärer står för merparten av forskningsfinansieringen i Finland och Sverige. Därmed får externa finansiärer med olika mål och medel en förhållandevis starkt styrande effekt på forskningens inriktning. Universitetens egna prioriteringar kommer i bakgrunden och fokus läggs på hur medel skall erhållas snarare än på vilken forskning som skall prioriteras. (Öquist & Benner 2012)

14 Svenska lärosäten i en internationell jämförelse De mera framgångsrika universiteten i jämförelseländerna har utvecklat system för en rigorös, egen kvalitetskontroll som underlag för fördelning av fakultetsresurser. I Sverige ser vi inte samma utveckling, utan här förlitar man sig i stort sett på de bedömningar som görs av externa finansiärer och i många fall fördelas fakultetsresurserna i relation till förmågan att dra in externa resurser snarare än på en självständig bedömning av vetenskaplig kvalitet. (Öquist & Benner 2012)

15 2. Nationella system för finansiering och kvalitetsutveckling

16 Indikatorer för finansiering av utb o forskn Från EUA:s Define rapport 2015

17 Nationella system för finansiering och kvalitetsutveckling Bedöma prestation: 1) Indikatorer 2) Kollegial bedömning Prestationsbedömning Indikatorer Kollegial bedömning Länder SE, NO, DK, FI, AU, SK, BE (Fl), CZ UK, ES, IT, PT, AU, PL, NZ Kontrakt mellan regering och lärosäten: Kontrakt Länder AT, DK, IT, DE (delar), FR, EE, FI, IE, LV, GB-EN, NL

18 Peer-review vs. kvalitet Kollegial bedömning* har dålig precision, låg reliabilitet, kan inte genomföras årligen och är resurskrävande. Vi bedömer att lärosätenas egeninitierade kollegiala utvärderingar i sig är tillräckligt kvalitetsdrivande och att ett nationellt system inte är motiverat. (Flodström 2011) Det finns andra studier som stödjer Flodströms slutsats se t ex: Eyre-Walker & Stoletzki, PLoS Biol 11(10) 2013 *Avseende på nationell nivå

19 Effekten av norska bibliometrimodellen % ökning av poängen 69 % ökning av Web of Science publikationer nästan 300% ökning av antalet forskare som publicerar 10% ökning av antalet nivå 2 publikationer medelpoäng per forskare har minskat ökad fraktionering ingen nämnvärd ökning av högciterade artiklar [Aagard et al 2014]

20 Effekten av svenska fördelningssystemet Från UKÄ:s rapport 2015:15

21 Effekten av svenska fördelningssystemet Relativ förändring av bibliometri Från UKÄ:s rapport 2015:15 Relativ förändring av externa medel

22 3. Att jämföra länder hur klarar sig svensk forskning

23 200 Utveckling av finansiering HE-sektorn Sverige i förhållande till jämförbara länder 1, kvot Sverige/Västländer Västländer ,9 100 Sverige ,8 Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien.

24 Utveckling av antal artiklar i förhållande till jämförbara länder 1,1 1,0 Fo prop 0,9 0,8 0,7 0, Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien.

25 Utveckling av impact i förhållande till jämförbara länder 1,1 1,0 Medelciteringsgrad 0,9 andel topp 10 artiklar 0, Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien.

26 Svensk forsknings utveckling i en internationell jämförelse Sweden s research with a major international impact has undergone a relative decline compared with that of Denmark, the Netherlands and Switzerland. Today, Sweden exceeds the world average for the 10% most highly cited publications (the top decile) by 15%, while the figures for Denmark and the Netherlands are 35%, and for Switzerland as much as 40% above. Finland, on the other hand, achieves 5% above the global mean. (Öquist & Benner 2012, Karlsson & Persson 2012)

27 Att jämföra länder Ekonomiska data från OECD (avser FoU) Bibliometri från WoS eller SCOPUS Finansieringen av vilken sektor (Business, Higher education, Government, Private non profit)? Bäst är att använda endast finansieringen av HE-sektorn (HERD) då publiceringseffektivitet jämförs.

28 Svårt att jämföra länder v g nivån på finansiering Stora skillnader avseende: Lokalkostnader Skattesituation Finansiering av doktorander Bedömning av vad som räknas som FoU Oräknade subventioner Utbetalning följt av återtagande av medel Studera istället effekten av förändrad finansiering

29 Förändring av antal top 10% artiklar per ny finansieringsenhet förklarar en mycket stor del av variationen Relativ ökning av publicering, % Relativ ökning av finansiering % Relationen mellan publiceringsförändring ( ) och finansieringsförändring ( ). Varje punkt motsvarar ett land.

30 Länder ordnade efter avvikelse från linjen 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00-3,00-4,00-5,00 Japan Finland United States Israel Ireland United Kingdom Austria Sweden Australia Canada France Denmark Germany Norway Italy Spain Switzerland New Zealand Netherlands Belgium Korea Taiwan Turkey Singapore China Mexico

31 Institutional funding % Steen, J. v. (2012), Modes of Public Funding of Research and Development: Towards Internationally Comparable Indicators, OECD Science, Technology and Industry Working Papers, 2012/04

32 4. Slutsatser och rekommendationer

33 Två länder som inspirerar Nederländerna och Danmark Önskvärda egenskaper: Stark kvalitetskultur, långsiktiga villkor, stor autonomi med hög andel basanslag, ökad profilering bland lärosäten

34 Rekommendation 1 Öka tydligheten om lärosätenas olika roller och utveckla långsiktig profilering

35 Rekommendation 2 Utveckla lärosätenas förmåga till strategisk förnyelse och prioritering: öka basanslaget till minst 65%, samordna eller slå ihop externa fo-finansiärer öka möjlighet att flytta anslag mellan utbildning och forskning

36 Från EUA:s Define rapport 2015 samlat anslag utbildning & forskning

37 Rekommendation 3 Stärk lärosätenas kvalitetskultur med eget ansvar för kvalitetsutveckling: nationellt kvalitetssystem likt NL inget FOKUS system utred införande av bibliometrisystem likt NO/DK

38 Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education Tack för uppmärksamheten!