Iskvarnen. April 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Iskvarnen. April 2013"

Transkript

1 Fiskuppköpare Helmer Westergård med hästen Julle och Anton Rosenkvist tar upp isblock vid Salteriet i Björkö. Foto i mars 1978 Mikael Herrgård. April 2013 Iskvarnen Iskvarnen, en oansenlig plåtlåda, här kallad isbrytaren. I detta fall förflyttar vi oss bakåt i tiden till låt oss säga 1950-talet. Tingesten var ett hjälpmedel inom charkuteribranschen/fiskhandeln och med den framtälldes isbitar i lämplig storlek till frysdisken i butiken eller förrådet. Vid den här tiden upptogs isblock i skärgården och transporterades till landbacken där isblocken smulades sönder till lämpliga små bitar som skulle rymmas i frysdisken som ett istäcke eller isbädd över färskvaran, t.ex. fisk. Isen höll fisken nedkyld och fräsch. Lugnet i att hämta och framställa isblock för detta ändamål grumlades när myndigheterna satte stopp för detta förfarande på grund av för stora halter av bakterier i havsisen. Isbrytaren Apparaten fungerade så att man fyllde lagom stora isblocken upptill vilande mot ett galler i iskvarnens tratt. En elmotordriven axel försedd med ett antal gafflar greppade och splittrade isbiten i mindre lagom stora bitar som även kunde platsa i ett cocktailglas. Arbetsskyddsmyndigheterna skulle knappast i dag godkänna en maskin av denna typ utan skyddsutrustning. Kvarkens båtmuseum ståtar med ett exemplar som använts i Kaskö. En likadan kvarn hittar vi i Salteriet i Björkö, även den från Kaskö. Den ankom till Salteriet Från år 1982 förde Vasanejdens Fiskandelslag färdigt bruten is till Salteriet. Isperioden i Salteriet i Björkö varade åren (Info om Salteriet: Mona Britwin.) Isbrytaren kan du närmare bekanta dig med genom att besöka Kvarkens båtmuseum i Malax eller Salteriet i Björkö. Bror Antus Iskvarnen i Kvarkens båtmuseum. T.v. iskvarnens tratt med gallret och gripgafflarna längst ner. Bilden nedan visar tratten sedd rakt uppifrån. Iskvarnen i Kvarkens båtmuseum Iskvarnen, troligen gjord i Sverige (okänt tillverkningsår), har använts under åren i Kaskö och i Närpes av Gösta Wennerholm, Arvid Björndahl och Martin Silander m.fl. Med kvarnen krossades naturis från Hemträsket i Kaskö. Den krossade isen såldes till Koskinens fiskaffär och Kvarnuddens Fisk i Kaskö. Användning av naturis förbjöds och fram till hösten 1985 användes kvarnen för att bryta is gjord av kranvatten. En ny era började då ismaskiner av annat fabrikat började framställa små isblock. Kvarnen transporterades till Malax av Martin Talvitie och Hans Köping , men den togs ej i bruk då fiskehamnen i Åminne fick kylanläggning. Iskvarnen donerades till Kvarkens båtmuseum Färgfoton: Göran Strömfors

2 Mars 2013 Motor inklusive växellåda (som saknas på bilden) driver framhjulet. Dragande pikkakälken (pikkatjälka, vingältjälka, hjälp-mig-hem ) En del som går förbi mig, stannar till och undrar vad skall denna tingest användas till, för vilket syfte. En lite ovanlig sparkstötting byggd speciellt för ett visst ändamål, nämligen för att användas på färder över isar/isen i den Österbottnis ka skärgården och försedd med drivdon, här i form av en motor och ett kuggförsett drivhjul. En drivanordning som den vanliga sparkstöttingen saknar. Denna typ, pikkakälken, skiljer sig från den snarlika sparkstötting en då den har breda medar som fyller en bärfunktion. Drivhjulet är pendelupphängt vilket betyder att drivhjulet kan gå igenom isen. Om så skulle inträffa blir kälken stående på isen och i så fall räddas föraren från att få ett ofrivilligt dopp. Pendelupphängningen var även en fördel då man skulle ta sig igenom snödrivor, och med en moderat hastighet på fordonet tilläts användaren att promenera bredvid kälken om motorn var relativt svag. Konstruktionen tillåter ingen större lastyta, men det var möjligt att i en pulka eller ryggsäck forsla i första hand fisk. Kälken användes i fiske och för fritidsbruk. Att avgaserna från motorn kom rätt i ansiktet på föraren var en nackdel på denna typ av fordon. Det bidrog till att nyare kälkar utvecklades i olika riktningar, och då kan vi hänvisa till den skjutande pikkakälktypen som beskrivits i månads bilden för februari Bror Antus Foto: Bror Antus och Göran Strömfors (översta och nedersta bilden t.h.). Pikkakälken är tillverkad av Sigfrid Vestergård (trädelar, järnbeslag) och Kalle Björkqvist (hjulet, svetsning) i Molpe i början av 1960-talet. Motor: Bernard W 39 A, ca 1,5 hk. Donerad av Karl-Johan Häggdahl, Molpe, till Kvarkens båtmuseum Kat.nr Drivhjulet var ibland inte enbart försett med taggar utan innehöll även ett antal paddlor för att förbättra framkomligheten och samtidigt ge ett bättre väggrepp via tyngden. En nackdel med den dragande pikkakälken var att motorns avgaser kom rätt i ansiktet på föraren.. I Bergö hembygdsmuseum finns också ett gediget exemplar på en dragande pikkakälke Pikkakälken var en föregångare till snöskotern. I Kvarkens båtmuseums skoterutställning kan man ta del av utvecklingen hur man rörde sig på isen förr. Både med och utan motorkraft.

3 Februari 2013 Skjutande pikkakälken (pikkatjälka, hjälp-mig-hem ) Hönan eller ägget, vem kom först? Vi kan dra en liknande parallell mellan skjutande och dragande pikkakälkar, båda modellerna har sina för- och nackdelar. För att förtydliga ordet skjutande så lägger vi vikten på kälken framför och riktar in oss på ett drivhjul som skjuter på bakifrån. Motsatsen är att drevet sitter framför kälken. Den skjutande typen är vanligast. De första pikkakälkarna (i våra trakter) är från tidigt 1950-tal. Pikkakälken är ett förhållandevis enkelt fordon med få rörliga delar. En snabbtitt visar, utan att gå in på detaljer, ett drivhjul, växellåda och motor. För att få en balans i det hela måste vi ställa kälken framtill och den blir samtidigt en flake för lämplig last och dessutom en sittplats för den person som använder fordonet. Medarna eller skidorna som bär upp flaken kan variera i bredd beroende på vad man lägger störst vikt vid drift i snö eller på is. Som vi vet förekommer bägge typer av väglag vintertid. Kälken gör inget större väsen av sig. Den är robust och tål en del törnar, fordrar en minimal service och underhåll. Dock finns en riskfaktor i att ekipaget kan rym- En skjutande pikkakälke på Åminnefjärden i Malax på 1990-talet. Kälken donerades till Kvarkens båtmuseum 2008 av Johan Strömfors och Anders Väglund. Foto Richard Neall. Man tager vad man haver när man bygger pikkakälkar Det är länge sedan hjulet uppfanns. Hjulet med taggar är en vital del som pådrivare i pikkakälkar. En utrangerad motorcykelram kommer väl till pass och kan bilda stomme. Återanvändning kallas det idag. Foton Bror Antus Några av pikkakälkarna vid Kvarkens båtmuseum. Foto Göran Strömfors. ma om det inte är försett med det välkända dödmansgreppet (genom vilket strömmen bryts till motorn). Pikkakälken användes för fiske och fritidsbruk främst på talet innan snöskotrarna slog igenom. Modärnare typer av motorkälkar (snöskotrar) satte stopp för pikkakälkarna som såg dagens ljus i by smedjan. För eftervärlden finns ett antal olika versioner av skjutande och dragande pikkakälktyper att beskåda i Kvarkens båtmuseum i Åminne, Malax. Bror Antus

4 Vinternoten i Kvarkens båtmuseum Vinternoten inköptes av Joel Widner ( ), Monå, den 5 mars 1958 i Västanfjärd för 8000 mk. Stångkrok och -klyka ingick i köpet. Noten hade varit i användning före köpet. Vi fick dra länge innan den var införtjänad (Runar och Göran Widner, 2009). Monå not II: Joel Widner och söner Grundat 5 mars 1958 Notbolaget var verksamt Första drag vid Reimarvarpi 8 mars Joel Vidner ) Lars Vidner Bo Vidner Sven Widner Runar Widner Göran Widner Gunnar Nybäck ) Senare: 1) Richard Vidner ) Elis Weber Utgångsplats för notverksamheten var Hällan i Kantlax, Munsala. Monå by hörde under notbolagets tid till Munsala kommun, idag (2013) hör byn till Nykarleby stad. Januari 2013 Notdragningen är klar, päran är uppe och fiskfångsten lippas i slädens trälåda. Fr.v. Joel, Göran och Bo Widner. Foto: Runar Widner. Vinternoten i båtmuseet donerades den 16 maj 2008 av Per-Olof Widner, Pensala. De två notarmarna och päran (tills. 365 m) ligger på ett förhöjt, luftigt underlag med pä ran fäst i taket. I förgrunden en av de två notvindor ( vinglo ) på stöttingar som användes då not armarna med hjälp av notkablar (tjocka rep) och hästarna Rosa och Maja drogs upp på isen tills pä rans fiskefångst blev synlig och kunde lippas. Notdragning på land På Båtens dag år 2008 vid båtmuseet var fyra vinternot-bröder Widner igen samlade: fr.v. Runar, Richard, Göran och Sven; längst t.h. donatorn Per-Olof Widner, son till Sven. Under åren förnyades päran och notarmarna helt av Valdemar Nyblom i Munsala och bröderna Widner.

5 Klyka, ca 2 m lång, med vilken man tryckte ner och sköt fram den långa stången mellan vakarna. Stången gick van - ligen rakt mellan vakarna. Stångklykor Notdragning Stång av gran, m lång, som styrdes mellan vakarna. Om stången var alltför torr flöt den för tätt intill isen och kunde fastna eller ändra riktning av isens skrovlighet. Notkablar (de tjocka repen) var fästade vid stången. Vid de större vakarna nystades notkablarna upp på notvindan. Proceduren upprepades åt båda hållen från isättningsplatsen fram till upptagningsplatsen. Stång 25 m djup Diameter 2 3 m Krok med vilken man fångade upp stången. Räckvidden var ca 1,5 m åt båda sidorna. Stångkroken, stångklykorna, röuvgrytan och skaklarna donerade av Göran och Runar Widner 23 juli Vinglo 140 m Diameter 0,3 m 20 m Stångkrok Vinglo Diameter 3 4 m Skaklar för hästar Röuvgryta (nervänd på bilden) av gjutjärn, rymmer 240 liter. Inköpt som ny av Joel Widner via Monå Hlg. Använd när man röuvade (färgade/impregnerade) vinternoten och olika nät. Röuve Tjära, spillolja, lutsten och grankottar kokades 2 3 timmar. Därefter var röuven klar för användning. Notvarp Noten upptagen, fisk i slädlådan Vinglo Innan vinternoten lades i sjön drogs notvarp med 2x150 m långa stentyngda rep för att säkerställa att bottnen var ren. 1. Råttgrundet (Oravais skifteslag) 1100 m 2. Reimarvarpi (Monå skifteslag) 900 m 3. Vestsinnis öur (Monå skifteslag) 450 m 4. Byrkskäre (Kantlax skifteslag 450 m 5. Heplot sund (Statens område) 900 m 6. Bockören (Monå skifteslag) 500 m 7. Fjärdsgrundet (Monå skifteslag) 500 m 8. Lillgrundet (Monå skifteslag) 600 m Hemfärd på Monåfjärden Bästa fångst med vinternoten: 1963 vid Reimarvarpi: 900 kg siklöja med två drag (2 dagar), samma år vid Byrkskäre: 1100 kg strömming med ett drag. Dessa tre drag utfördes vid olika tidpunkter, därför erhölls olika slags fisk. Peran upptagen, fisken lippas Snickarbänk, använd för vinternoten. Donerad av Per-Olof Widner 16 maj Skissritning och uppgifter: Per-Olof Widner (2008); Göran och Runar Widner (2009, 2012). Svartvita bilder: Runar Widner. Färgbilder och sammanställning: Göran Strömfors (2012).

6 Motorkälken Tiderna förändras Intill visas fiskarenjordbrukaren Karl Herrgårds ( ) hemgjorda motorkälke, tillverkad 1956 enligt Karl Herrgårds och Tor Köpings idéer i Köpings smedja i Åminne, Malax. Kälken gjordes av inköpt material från Nords skrothandel. Med en 5 hkr Bernard bensinmotor och en motorcykelväxellåda samt en 3-växlad billåda kunde kälken drivas framåt i snön med 9 olika hastigheter, 5 30 km i timmen, Mina vänner, är ni med på ett hörn? Vem kan lista ut vad denna skrothög föreställer? Ma nicken såg dagens ljus i mitten av 1950-talet i Malax. Syftemålet var att med denna hjälpreda underlätta transporter till lands och sjöss, främst vintertid. Tyvärr saknas på bilden för och akter dvs. en manö ver duglig hytt framtill och en släpa/lastflak baktill där kroken finns, medar/skidor osv. Till en början skattad åt förgängelse i skogen, men med ett idogt arbete av båtmuseets vänner reser sig en föregångare till dagens snöskotrar nej inte riktigt, därför att snöskotern uppfanns redan i början av 1920-talet. Efter en viss renovering med ny styrhytt, skidor, motor osv. finns ekipaget nu att beskåda vid Kvarkens båtmuseum i Åminne, Malax. Fordonet var ursprungligen utrustad med två växellådor varav en finns kvar, den andra är såld av ägaren. Den ursprungliga 5 Hk Bernardmotorn har återkommit och finns på plats. Bättre brödlös än rådlös kunde man säga om dem som byggt manicken, som inte skäms för vad den är och har varit. Bror Antus December 2012 beroende på väder och vind. År 1957 byggdes hytten gjord av 4 mm tjocka skivor, med glasfönster och en cykellampa i taket. Hytten kallades Pafflådan, och från den styrdes hytt och kälke. Motorkälken använde Karl Herrgård främst i fiske, men också för mindre vedtransporter. Den gav ett gott skydd på isvidderna: När snön över fjärdarna yr Man sitter i hytten och styr När fisken från näten skall tagas loss I pausen i hytten man tager ett bloss (diktat av hustrun Gunnel Herrgård) Motorkälken blev en känd syn på Åminne fjärden och den fick många talande namn, bl.a. Hjälp mig hem, Flykt, Underverket. Den gjorde sin tjänst i fisket, och Karl berättar: En gång drog jag hem Gösta och Albert från Sillgrund till Åminne. Vardera hade 50 kg fisk. Det tog en timme och trettio minuter med paus vid Aspören. Den gången gjorde Hjälp mig hem en god tjänst. Flykt gick bra på snörika fjärdar. Tiderna förändras Underverket blev efterhand omkörd av både tid och fart, och 1968 kunde Karl inte motstå frestelsen att inköpa en splitterny snöskoter, Sno-Tric SC 20, tillverkad i Ockelbo, Sverige. Den hemgjorda motorkälken blev nu stående bakom Karls ria i skogskanten där den uppmärksammades av Bror Antus efter Ralf Söderbacks tips. År 2006 transporterade Ralf Söderback kälken till Kvarkens båtmuseum, där Bror Antus återbyggt hytten, Pafflådan, enligt tidigare modell. Tiderna förändras var tid har sin charm: Sno-Tric har fart och fläkt, men i Underverket kunde man kasta loss och ta ett bloss Motorkälken, här med rekonstruerad styrhytt och originalmotorn på plats. T.h. den år 1968 inköpta snöskotern Sno-Tric SC20, som ersatte Flykt.. Foton: Bror Antus (översta bilden) och Göran Strömfors Sno-Tric SC20 Enligt uppgifter av Karl Herr gård, nedtecknade av Gunnel Herrgård (i mars 2006) och Göran Strömfors ( )

7 November 2012 Paddelkanoten De svartvita bilderna visar Bror Antus under byggnadsskedet 1957 och på kanotfärd Då studierna i en fyraårig verkstadsskola börjar närma sig slutet 1957 känner man att man i st.f. mekaniken vill pröva på något annat, i detta fall lite snickeriarbete. Sagt och gjort: tre grabbar slår ihop sina kunskaper och samsas om ett bygge som i detta fall blev tre stycken kanoter, som när de byggts färdiga lottades bland oss tre, nämligen: Rolf Gunell från Larsmo, Max Nylund från Jakobstad och jag, Bror Antus, från Vörå. Som ritning hade vi en förebild som uppritades på nytt av oss, en ritning som vi förstod oss på. Närhet till modellsnickeri i skolans verkstad underlättade t.ex. formning av fram- och bakstam, och virket köptes från en närliggande brädgård. Kano terna blev insvepta i segelduk som vi kallade Vasa-12:an. Duken i sin tur blev målad med Dickursby oljefärg, miranol. Byggplatsen var gårdsplanen i Jakobstad där jag då hyrde rum av en snäll tant kallad Permo Ida, kort och gott. Vart mina kamrater styrde kosan med sina kanoter vet de säkert själva, men jag i min tur paddlade utanför Jakobstad byggsommaren 1957 för att sedan patrullera vattnen i Oravais, Oxkangar och Hellnäs fram till ca Kanoten finns idag, donerad, att beskåda på Kvarkens båtmuseum i Malax. 26 okt. 2012: Bror Antus FAKTA Byggare Bror Antus Byggnadsår 1957 Byggplats Jakobstad Längd 4,0 m Bredd 0,6 m Bordläggningsribbor 10x22 mm av furu Däcksbalkar av mm faner Utvändigt tjock bomullsduk Styrfena av plåt Hemmahamn Hellnäs, Vörå Använd Ritning KBM-1595 Paddelkanot KBM Förutom Bror Antus kanot (ovan) finns två andra kanoter donerade till Kvarkens båtmuseum av Nils Fant (nedan) och Glenn Herlin (längst ner). Fants kanot är ett hembygge 1948 i Malax, och Herlins kanot är fabriksgjord, inköpt i Vasa Färgbilder: Göran Strömfors (okt. 2012)

8 Sälnätet Sälnätsfisket idkades förr i (Syd)österbotten på senhösten, från Mikaelidagen (29.9) tills vattnen frös. Före fångstsäsongen sågs redskapen över, gamla sälnät reparerades och nya bands. Nätgarnet var gjort av 3-trådigt hemspunnet hampgarn, som före användning en kokades 5 6 timmar i vatten och lutsten. Oktober 2012 Fr.v. sälnät, klubbor, storflarn och lekträ i Kvarkens båtmuseum Det 25 m långa nätet krympte till 15 m när det lades ut i en båge. Nätets djuplek varierade efter vattendjupet på fångstplatsen och kunde vara 3 9 m. En nätmaska var 36 cm i diameter. I stället för nedre teln hade nätet ett skottvarv, med hälften mindre maskdiameter och bundet av ett grövre garn. Varvet gjorde nätet lösare, och om nätet tog i bottnen förstördes sannolikt enbart det nedersta varvet. Sälnätet var monterat på följande sätt: I övre telnen fanns stycken bladformiga träflöten, klubbor, vilkas form varierade från en nätägare till en annan. I Korsnäs gick de under benämningen nätikulor, och i Nämpnäs pilar. De cm långa flötena var svedda över eld för att motstå väta. I förhållande till nätet var de lodrätt pla cerade. Den tjockare delen flöt på vattenytan, och det smala skaftet var fast i nätet med ett halvslag, som vid behov lätt löstes upp. Till exempel innan den hårt intvinnade sälen togs ur nätet plockades alla klubbor bort. I nätets yttersta ända fanns rippklubban, som med en annorlunda utformning skilde sig från de övriga. Den underlättade upptäckten av det orediga nätets början. I motsatta ändan fästes storflarnet, ett 30 cm långt flöte med rundad övre sida och slät undersida. De inskurna tecknen på flötet gav upplysningar om själva nätet. Där fanns ägarens initialer, hemort, nätets tillverkningsår, nätets varvantal samt antalet fångade sälar. Från ripp klubban gick en grov lina ner till ett lekjärn eller lekträ. Det var en trädel i vinkel med en rörlig trätapp. Den fungerade som en led och möjliggjorde nätets rörlighet. Förutom detta förhindrades snodd på ankarlinan eller att den tvinnades opp när sälen försökte slita sig ur nätet. Från lekjärnet gick en 70 cm lång lina, smälten, till krabben, en kg tung ankarsten. Båten för sälnätsfisket var enkom byggd för ändamålet. Med den liggande stäven underlättades rodden i isförhållanden. Den var fot lång, bredare än en skötbåt och hade mast. Sälnäten lades i medvind rakt ut från ett skär, en vik eller ett undervattensgrund. Det grundaste nätet innerst mot land och det djupaste ytterst. Antalet sälnät per fångstplats varierade. På fångstplatser med lä bands de utlagda näten ihop med varandra. Det var sådana ställen där näten inte blev utsatta för hårda vindar. Den 1,5 m långa linan, rippen, användes till att knyta fast näten med varandra. Den brast genast när en säl fastnade i nätet. Det hindrade de övriga näten i raden från att bli orediga. Näten bildade en rak linje. Ute till havs där näten var utsatta för hårda vindar och starka strömmar användes samma utläggningsteknik, men varje sälnät i raden stod ensamt, fritt från de övriga. Man talade om att nätet stod på flagg, vilket betydde att det svängde fritt med vinden. Om vädret tillät vittjades näten varje morgon. Beroende av vindförhållandena och antalet nät tog vittjandet ungefär tre timmar i anspråk. En gång i månaden togs sälnäten upp för torkning. När vattnet blev kallare stod sig näten i allmänhet bättre. Hade sälnätet av någon anled ning sjunkit till bottnen, användes en järndragg med krokar, sockna, eller en vanlig sten. Texten består sgs. helt av olika utdrag från Rose-Marie Backs seminarieuppsats Sälfångst med nät i Sydösterbotten under 1900-talet. Näringsgren eller förströelse? vid Etnologiska Institutionen vid Åbo Akademi Publicerat med lov. Sammanställning: Göran Strömfors Ritning: Rose-Marie Back; foton: Göran Strömfors Storflarn vid Kvarkens båtmuseum

9 Ljuster Ljusterfiske är en urgammal fiskemetod som använts både i sjöar, vattendrag och längs kusten. Vid ljusterfiske användes ljuster, ett huggredskap med en eller flera taggar försedda med hullingar för att hålla kvar den spetsade fisken. Ljustren smiddes av järn, vanligtvis av någon bysmed, som utformade ljustret enligt beställarens önskemål och för den fiskart som skulle fångas: gädda, braxen, idar, lax m.fl. Ljustret monterades på ett långt och lätt träskaft. Harpuner, dvs. spjut med hullingar, gjorda av ben eller horn med olika utformningar, är relativt vanliga fynd på boplatser från stenåldern och har sannolikt använts vid både fiske och jakt. Fynd från järnåldern visar att man fiskade med ljuster, krokar och mjärdar. Olaus Magnus beskrev i sin historia på 1500-talet hur fisk i Norden fångades nattetid och att man använde sig av eldsken för att locka upp fisken. Detta gällde enligt Olaus Magnus ål och gädda. September 2012 Det har funnits många olika typer av ljuster, anpassade efter den fisk som skulle fångas. I Kvarkens båtmuseum finns flera varianter. Man skiljer på ljuster där fisken spetsas och s.k. sågljuster där fisken fastnar mellan ljustrets tänder. Ljustret längst t.v. på bilden är gjort enligt Nord lunds patent. De två ljustren i mitten användes främst vid ljustring av gädda och braxen. Ljustret längst till höger kallas sido ljuster och användes bl.a. vid laxfiske, men antagligen också för and ra fiskar. Ljustrena ovan (fr.v.), fotograferade i Kvarkens båtmuseum, har donerats av Malaxborna Holger Granlund 1973, Viktor Granskog (Petalax) 1974, Malmsten 1974 och Viktor Lindberg Foton: Göran Strömfors Ljustring. Bild Kuopio kulturhistoriska museums samlingar Fiske med ljuster utövades både dagtid och under mörka och vindstilla kvällar och nätter. Om man ljustrade när det var mörkt på sjön utrustades båten med ett lysjärn (lyysjään) eller lyskorg (lyysankröttjo) som sattes fast vid båtens för eller akter på en famnslång stake. I lyskorgen placerades lysved av kådig furuved som antändes och lyste över vattenytan när fisket skulle börja. Senare kunde en karbid- eller fotogenlampa användas som ljuskälla. Fisken drogs till ljuskäglan nära båten och kunde då ljustras. Oftast var man två i båten vid ljusterfiske, en som rodde och en som använde ljustret. När ljustraren upptäckte fiskar, som lockats av eldskenet och kommit nära båten, visade han hur roddaren skulle manövrera båten försiktigt mot fisken eller fiskarna och sedan lyfta årorna. När en fisk kommit nära båten sänkte han försiktigt ljustret under vattenytan och med ett snabbt hugg drevs spetsarna in i fiskens rygg. Ljustret kunde också kastas som ett spjut mot fisken. Ljustret kunde då ha en lina fäst i ljustret så att den spetsade fisken kunde dras in till båten. Det var viktigt att komma så nära fisken som möjligt innan hugget för att ljusbrytning en i vattnet så lite som möjligt skulle inverka på träffsäkerheten. Ju mera lodrätt man kunde stöta ljustret i vattnet, desto större var chansen att träffa fisken vid hugget. Ljustring av fisk dagtid idkades framförallt under våren när fisken lekte och kom in på grunda vatten. Fiske med ljuster eller annat spetsande redskap är sedan länge förbjudet i Finland men bedrivs fortfarande i många länder. Håkan Genberg Källor: Fiskarens uppslagsbok (1986), Fiskedon Om fiske och redskap förr i tiden (2004), Solf sockens historia II (1965) och Fiskare och fiskemiljöer (1974). Lysjärn med ved i Kvarkens båtmuseum

10 Augusti 2012 Magnus Back: Den hade för mycket historia för att inte tas till vara. Wickström-motorn John Wickström emigrerade i unga år till Förenta Staterna där han både genom att jobba på olika företag och genom att kvällstid studera till ingenjör lärde sig det mesta om motorer. Redan som 31-åring hade John Wickström startat ett eget företag i Förenta Staterna som producerade nio olika motorer med effekter om 2,5 24 hästkrafter för fiskebåtar. Efterfrågan på båtmotorer var stor i områdena kring sjöarna Michigan, Huron och Erie, i norra delen av Förenta Staterna. Hemlandet hade trots allt sin dragning och år 1906 kom John Wickström tillbaka till Finland. Tillsammans med sin bror Jakob grundade John Wickström Bröderna Wickströms Motorfabriks Ab i Vasa. Företaget tillverkade varmluftsmotorer av samma typ som tillverkats i Förenta Staterna. Motorerna var avsedda för fiskebåtar och lantbruksmaskiner och för första gången användes nu varu märket Wickström. Text: Tekniska föreningen i Finland. Tua Grönfors, 2001 Valfrid Backs Wickström-motor, 6 8 hk, kort om dess historia: En arbetare vid Wickströms motorfabrik i Vasa fick göra motorn åt sig själv, troligen på 1920-talet. Karl Gustavsson, Oravais, köp te den i början på 1930-talet. Magnus Back ( ) i Kant lax köpte motorn då Karl Gustavsson for till Amerika. Magnus använde motorn i en öppen båt (endast bräns letanken var täckt) med bänkar på båda sidor. Magnus Back var i vinterkriget I fortsättnings krigets slutskede 1944 flydde han tillsammans med andra un dan kriget till Sverige med sin båt, med denna motor. Han återvände till Finland 1945 med samma båt och motor. Båten och motorn användes sedan av Magnus och sonen Valfrid Back (f. 1935) fram till början av 1970-talet då två båthus och båten brann i Kantlax hamn. Motorn låg ett par år i brand resterna tills den flyttades till en bergknall. Där har motorn stått fram till den 21 oktober 2010 då Valfrid Back donerade den till Kvarkens båtmuseum. Göran Strömfors (text och bilder) Uppgifter: Valfrid Back, 2010 Läs om den dramatiska flyktresan i publikationen Kantlax en kustby V, utgiven av Byaforskningsgruppen i Kantlax år Bilderna visar Valfrid Back med Wickström-motorn och propellern, som stått på en bergknall i Kantlax i nästan 40 år.

11 Juli 2012 Segeljollen Älvan donerad av författaren Gösta Ågren våren 2001 Sån är hon Älvan i Kvarkens båtmuseum Aldrig tog Älvan oss på världsomsegling och det var inte hennes fel. Vad kunde väl hon åt, att besättningen tyckte att den räkt tillräckligt, också över Kvarken? Nå, utebliven världsomsegling bekom henne knappast, hon hade andra äventyr att bjuda på: oförglömliga färder i solskimmer till ytterskär och fyrbåkar, dramatiska turer längs kusten och i steniga österbottniska strandvatten. Mild guppade hon på fjärden medan besättningen simmade och fotbadade vid sandstränder och råkade hon få närkontakt med någon undervattenssten besvarade hon rorsmans förskräckta här är en sten med ett lakoniskt den skall vara här och vickade sig fri. En julidag, het och dramatisk, pekade hon menande mot blåsvarta åskskyar med masttoppen. Jo, jovisst, besättningen förstod och just när blixten slagit ner i strandskogen och rökmoln vällde hotfullt babords fick hon masten ner till sig på durken. Den gången var det vindstilla på riktigt och inte som den förmiddag, då det tycktes vara så, men ändå drog så pass, att hela ekipaget kom sig utför älven. Där vändes fören söderut och skepparn sa, att nu får det väl bli åror eller motor. Vimpeln i masttoppen skakade milt på huvudet och Älvan seglade söderut för fulla segel. Vinden höll envist i och när bogen vändes norrut mente skepparn, att nu får vi väl ändå... Men Älvan seglade vidare, gjorde ett slag vid älvmynningen och seglade igen söderut, in i hemhamnen. En gång hände det, att hon tycktes något rådvill. Solen sken på blanka havet flera timmar ut till havs. Motorn strejkade för första gången efter tretton trogna år. Mest för syns skulle hissas seglen och rorsman blir rätt karsk i truten. Nu du, skeppare, kaverar rorsman, ta nu till magin din, låt krafterna verka. Skepparn rörde inte en min men sträckte ut sin vänst ra arm, rörde lätt på handen, som för att sopa stiltjen framför sig. Resten är förstås saga men vinden smög in över låringen, friskade i och i kvällningen fick rorsman lov att reva. Sån är hon, Älvan. Intygas: Anna-Lisa Sahlström Jollen är byggd av Torsten Johnson i Nykarleby 1993 med Maxmojollen Tärnan som modell (se beskrivning i Gösta Ågrens Hammarbandet ). Mast, spristång, fock, storsegel, läbord, åror och Seagull-motor ingår i båtdonationen till Kvarkens båtmuseum. Foton: Anna-Lisa Sahlström (s-v bild i Nykarleby 1995), Göran Strömfors 2012

12 Juni 2012 Dukat bord i fiskarstugan vid Kvarkens båtmuseum. Foto: Göran Strömfors Slaffatet (slafate) Trätråg i olika storlekar och utförande har använts till förvaring och transport av matvaror. En särform är det dubbeltråg som går under namnet slaffat. Det består av två avlånga tråg som lägges på varandra och kopplas ihop med en pinne så de är bekväma att bära. De nyttjades mest för salt och färsk fisk, men också för potatis, gröt, m.m. De användes som matsäcksaskar vid höslåttern, men mest användes de av fiskare som låg ute i fiske och av säljägare på kortare och längre säljakter. I Österbotten är slaffaten sedan länge sällsynta. De som finns kvar är i hembygdsmuseernas samlingar. Inga Österblad Litteratur: Folklivsstudier I, Ragna Ahlbäck: Kulturgeografiska kartor över Svenskfinland (1944) På eftermiddagarna åt man potatis. Då kunde man också äta fisk som lagts i en blandlaka som saltats dagen före. Till efterrätt kunde man ha brödsoppa, något som också åts på kvällarna. Hela matservisen var av trä: slafate, tallrikarna och skedarna. Servisen hörde till huset, den var ingen enskilds. Var och en skötte sin mat: Lina skötte maten åt Kalles-Gust och Nygonas-Jan; Grannas-Jock, farfar, skötte matlagningen förutom åt sig själv även åt Isak och Lennart. Ur artikeln Strömmingsfiske vid Kalla (på 1910-talet; Lennart Ahlberg intervjuas), som ingår i Aktiv närkulturs Album På slaffatets lock finns ordet MISAS inbränt två gånger. Under botten finns årtalet 1881 och ordet MISAS upprepas. Kat.nr KBM 386

13 Maj 2012 Mjärdar i Lappfjärds å. Nejonögon fångas traditionellt i mjärdar av flätade vidjor. Det är närapå ett konstverk, och en prydnad att se när de ligger på grunt vatten. Det finns mjärdar att köpa också, av finmaskigt nylonnät. De gör samma tjänst men de gamla mjärdarna är vackrare. Bild och text ur boken Österbotten (1975?). Foto: Fotoklubben Focus r.f. Nätingsmjärde (nejonögonsmjärde) donerad av Anna och Sven Isuls, Lappfjärd, 2011, till Kvarkens båtmuseum. Mjärden är tillverkad av Josef Andersson i Lålby på talet. Den är gjord av envirke och bunden av koppartråd. Före 1940-talet bands mjärden med tunna tallrötter som togs på tallmoar, t.ex. i Heden. Mjärden har använts av Andersson i Lappfjärds åmynning ännu in på 1980-talet. Den användes under höstarna (augusti september) ända till januari. Mjärden sattes ut i steniga forsar där rännor kunde göras. På vintern fick man också lake i mjärdarna. Sven Isuls fick mjärden av Krister Jossandt, som köpte Anderssons fiskestuga vid Lappfjärds åmynning. Isuls har ej använt mjärden. Idag (2012) fiskar man nejonögon med ryssjor. Mjärdar av gammalt slag används nästan inte mera idag. Uppgifter av Sven Isuls 2011 Kat.nr Färgbild och sammanställning: Göran Strömfors

14 April 2012 Sälfälla (säljärn, sälsax) donerad av Bernhard Möuts, Petsmo, år Fällan använd av säljägaren och fiskaren Anders Pada (dog ca 1930) och hans far, båda Köklotbor. (Kat.nr 2564) En annan fångstmetod för sälen var järn. Säljärnet sattes ut i sjön, ibland även under isen. Järnet var fäst vid en planka. Man satte på agnfisk, t.ex. sill eller nors, och gillrade. Ett nät sattes ut vid den s.k. ståolan. Sälen måste komma in i järnet framifrån. Järnet var försett med vassa taggar som trängde in i sälspäcket när järnet slog ihop. Att fånga säl i järn var besvärligt och föga vinstgivande. Man slutade nästan helt med denna fångstmetod nån gång före 1920-talet. Studiecirkel Gnistan: He ska lengär havas än järas Munsalabygd i förvandling (1978), ur Gunnel Nymarks artikel Ute i fälan Det fångstsätt som senast togs i bruk för säljakten var säljärnet. Detta fångstsätt inleddes först år 1866 i våra trakter. Kunskapen om säljärnets förträfflighet hade man fått från Sverige. Saxen eller säljärnet sänktes under isen på de ställen, där sälen tidigare varit synlig eller varit framme och plundrat fiskarnas nät på fisk. Säljärnet spändes upp och gjordes klart för fångst uppe på isen, fisk fästes på gillertråden och järnet lades på ett särskilt tillverkat redskap av trä, själastoulan och sänktes därpå försiktigt ned till bottnen i ändan av ett sillnät. Avsikten var att låta sälen följa sillnätet, beta av det och ta den sista fisken från gillret och gå sitt slutliga öde till mötes. Byaforskningsgruppen i Kantlax: Kantlax en kustby (1990), från artikeln Att smida säljärn I Svenskt fiskelexikon (Stockholm, 1955) sägs om sälsax: Enl. 6 i Jaktstadgan får sax användas för fångst av säl, även sådan med tandade skalmar. Men den skall vara gillrad under vattenytan på betryggande djup o. måste vittjas dagligen. Bilder och sammanställning: Göran Strömfors

Sälnätet. Oktober 2012 MÅNADSBILD

Sälnätet. Oktober 2012 MÅNADSBILD Sälnätet Sälnätsfisket idkades förr i (Syd)österbotten på senhösten, från Mikaelidagen (29.9) tills vattnen frös. Före fångstsäsongen sågs redskapen över, gamla sälnät reparerades och nya bands. Nätgarnet

Läs mer

Motorkälken Tiderna förändras Intill visas fiskarenjordbrukaren

Motorkälken Tiderna förändras Intill visas fiskarenjordbrukaren Motorkälken Tiderna förändras Intill visas fiskarenjordbrukaren Karl Herrgårds (1924 2007) hemgjorda motorkälke, tillverkad 1956 enligt Karl Herrgårds och Tor Köpings idéer i Köpings smedja i Åminne, Malax.

Läs mer

Skjutande pikkakälken (pikkatjälka, hjälp-mig-hem )

Skjutande pikkakälken (pikkatjälka, hjälp-mig-hem ) Februari 2013 Skjutande pikkakälken (pikkatjälka, hjälp-mig-hem ) Hönan eller ägget, vem kom först? Vi kan dra en liknande parallell mellan skjutande och dragande pikkakälkar, båda modellerna har sina

Läs mer

Ljuster. September 2012 MÅNADSBILD

Ljuster. September 2012 MÅNADSBILD Ljuster Ljusterfiske är en urgammal fiskemetod som använts både i sjöar, vattendrag och längs kusten. Vid ljusterfiske användes ljuster, ett huggredskap med en eller flera taggar försedda med hullingar

Läs mer

Tavaststjerna seglar in i båtmuseet!

Tavaststjerna seglar in i båtmuseet! Tavaststjerna seglar in i båtmuseet! Författaren, poeten, dramatikern Karl August Tavaststjerna (1860 1898) introducerade realismen i finländsk litteratur. Han debuterade 1883 med en samling ungdomsdikter,

Läs mer

Isjakt och hydrokopter

Isjakt och hydrokopter Isjakt och hydrokopter December 2013 Det är den gamla vanliga visan: när det blåser finns det inte is och tvärtom, eller också täcks underlaget av ett hindrande snötäcke. Men vädret, den gamla fina nordiska

Läs mer

Dragande pikkakälken. Mars (pikkatjälka, vingältjälka, hjälp-mig-hem ) MÅNADSBILD

Dragande pikkakälken. Mars (pikkatjälka, vingältjälka, hjälp-mig-hem ) MÅNADSBILD Mars 2013 Motor inklusive växellåda (som saknas på bilden) driver framhjulet. Dragande pikkakälken (pikkatjälka, vingältjälka, hjälp-mig-hem ) En del som går förbi mig, stannar till och undrar vad skall

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Skeppet som brann till havs

Skeppet som brann till havs Skeppet som brann till havs Det var en gång jag var ute och gick en helt vanlig dag sen såg jag nåt skumt svepa förbi där borta i gränden. Så jag följde efter det men det var bara en katt. -men är det

Läs mer

SEGLING OCH PADDLING: BÅTEN

SEGLING OCH PADDLING: BÅTEN SEGLING OCH PADDLING: BÅTEN Segelbåtar kännetecknas på dess segel. Ett segel är en duk som fästs på båten för att fånga vinden. Med hjälp av vinden och seglet förs båten framåt. Det finns många olika segel

Läs mer

Yxan i huvudet. Kapitel 1

Yxan i huvudet. Kapitel 1 Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en

Läs mer

Wickström-motorn. Augusti 2012 MÅNADSBILD. Valfrid Backs Wickström-motor, 6 8 hk, kort om dess historia:

Wickström-motorn. Augusti 2012 MÅNADSBILD. Valfrid Backs Wickström-motor, 6 8 hk, kort om dess historia: Augusti 2012 MÅNADSBILD Magnus Back: Den hade för mycket historia för att inte tas till vara. Wickström-motorn John Wickström emigrerade i unga år till Förenta Staterna där han både genom att jobba på

Läs mer

Stopper-/tvärbalk impregnerat trä 50x100 mm 2 st 2490 mm (alltid samma mått)

Stopper-/tvärbalk impregnerat trä 50x100 mm 2 st 2490 mm (alltid samma mått) 1 / 5 BRUKS- OCH MONTERINGSANVISNING Tack för att du valde bojkorgen Basketbuoy från Finland. Bojkorgen är till för att förtöja högst 2,2 m breda båtar under 800 kg. Båten kan ligga högst - cm djupt beroende

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Anandra utan gennakertrassel på Ornö Runt i maj 2012

Anandra utan gennakertrassel på Ornö Runt i maj 2012 Vi har tyvärr inte av olika orsaker hunnit segla så mycket i sommar med vår nyinköpta Omega 42 Anandra som vi hade tänkt oss. Vad gäller kappsegling så blev det bara Ornö Runt i maj och sen sista onsdagsseglingen

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

Hantverk i skogsbrynet

Hantverk i skogsbrynet Växtfärg Papper, växter. Stormkök, konservburk att koka i ( så slipper ni färgad kastrull ). Gör så här: Plocka växter och växtdelar, blommor, blad eller bär. Samla dom färgvis. Ta ca 2 dl växter till

Läs mer

FAMILJEBÅT MED BUSTER CABIN TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON

FAMILJEBÅT MED BUSTER CABIN TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON FAMILJEBÅT MED TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON Busters senaste kabinbåt delar skrov med nya Magnum E och bjuder på både sov- och busmöjligheter. Vi har testat den grundligt i Kvarkens skärgård. 18 FARTRESURSER

Läs mer

Augusti 2013 MÅNADSBILD. Sommarhälsning från Kvarkens båtmuseum. Foto: Göran Strömfors. Båtmuseet är öppet t.o.m. 11 augusti! MALAX MUSEIFÖRENING

Augusti 2013 MÅNADSBILD. Sommarhälsning från Kvarkens båtmuseum. Foto: Göran Strömfors. Båtmuseet är öppet t.o.m. 11 augusti! MALAX MUSEIFÖRENING Augusti 2013 Sommarhälsning från Kvarkens båtmuseum Båtmuseet är öppet t.o.m. 11 augusti! Foto: Göran Strömfors MALAX MUSEIFÖRENING Kristinestads hamn på 1960-talet Juli 2013 Snabben världens minsta lotsbåt?

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 En solig dag mitt i sommaren satt Zackarina på stranden och frös så att tänderna skallrade. Här, ta på dig badrocken, sa pappa. Han frös också. De hade varit i vattnet i säkert en timma, för Zackarina

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN

BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN En byggsats från Flaskskepparna www.flaskskepparna.se Flaskskepp Sjömän brukade för i tiden bygga flaskskepp som hobbyarbete under de långa seglatserna eller då båten

Läs mer

Spelekor i Kvarnåsen och Gårdbäck, Norsjö kommun 1930-1937

Spelekor i Kvarnåsen och Gårdbäck, Norsjö kommun 1930-1937 Spelekor i Kvarnåsen och Gårdbäck, Norsjö kommun 1930-1937 Speleka i Åmträsket Foto Ove Eriksson 1975 Eskil Tåg 2005-05-09 Strågatan 10 931 49 Skellefteå Min morbror Johan Bergström, som fyller 90 år i

Läs mer

Kvarkens båtmuseum. De första åren

Kvarkens båtmuseum. De första åren Artikeln har ingått i tidskriften Skärgård, i maj 2008; uppdaterad i augusti 2011. Kvarkens båtmuseum Många människor känner inte till Kvarkens båtmuseum i Malax, andra som besökt museet är överraskade

Läs mer

Vad jag gjorde innan

Vad jag gjorde innan Vad jag gjorde innan alltså innan jag timrade om ladugården. Jo, kameran togs fram. Jag gick runt och fotade detaljer och helheter, närbilder på knutar och på andra finurliga lösningar. Kröp över allt

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Fixa en kamin (Husqvarna)

Fixa en kamin (Husqvarna) Fixa en kamin (Husqvarna) Kaminer har aldrig varit så vanliga i Finland som i Sverige kanske därför att en stor del av Sverige ligger söder om Finlands sydkust. Men i vårt hus i Medåker, Arboga finns det

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN

INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN På vintern använder vi fotbollsplanen på nedre skolgården för isbana så att barnen kan åka skridskor både på och efter skoltid. Traditionsenligt så är

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas

Läs mer

Funderingar och förslag till dykstege på Zeppelin

Funderingar och förslag till dykstege på Zeppelin Jag har funderat lite på hur man skulle placera och utforma en dykstege till vår nya RIB. Fundering 1: Placering. Var vill vi ha dykarna, när vi tänker på säkerheten a) Inte i närheten av propellern. b)

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Eftermiddagens paddling i sol, värme och medvind tog oss till de släta hällarna på Stenskär.

Eftermiddagens paddling i sol, värme och medvind tog oss till de släta hällarna på Stenskär. ÅLAND 26 JUL-2 AUG 2014 Dag 1: Tidig samling vid Märsta station för gemensam avfärd mot Kapellskär och Åland. På båten väntade en god brunch och en första möjlighet att lära känna medresenärerna. Väl framme

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Hela klass 5A har samlat in pengar till en klassresa.evelina har samlat in mest av alla.dom ska åka till Karibien och dom ska bo på en kryssning på havet.det

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Märk dina redskap rätt

Märk dina redskap rätt Märk dina redskap rätt Lagen om fiske har ändrats från början av april 2012. Det är nu obligatoriskt att tydligt märka ut stående och fasta fångstredskap såsom nät, katsa, ryssja och långrev. Syftet med

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE

ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE En luftförvärmare är ett miljövänligare och framtidens sätt att värma upp ett rum. Med bara en låda och solljus kan en luftförvärmare värma upp ett helt rum, om inte

Läs mer

Motorisering. November 2013 MÅNADSBILD

Motorisering. November 2013 MÅNADSBILD Ångbåt Gasoljemotorbåt Motorisering November 2013 Ångdrivna båtar förknippas nuför tiden med romantik, doft av kolrök, varm smörjolja och ånga. Men var det faktiskt romantiskt med ångdriften? Maskinisterna

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK A B D C E F SV VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Allmänna säkerhets- och användingstips: Säkerhet Läs användningsinstruktioner och se på bilderna innan du börjar använda bärsjalen. Det följer med speciella

Läs mer

OBSERVERA: Innan du monterar motorn på antennmasten ska du koppla motorn till kontrollenheten med kontrollkabeln och utföra funktionen i paragraf 7.

OBSERVERA: Innan du monterar motorn på antennmasten ska du koppla motorn till kontrollenheten med kontrollkabeln och utföra funktionen i paragraf 7. INSTRUKTIONSMANUAL ANTENNROTATIONSMOTOR OBSERVERA: Läs noga igenom alla SÄKERHETSFÖRESKRIFTER i denna manual samt all övrig information rörande säkerhet, installation och användning som medföljer både

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Uppdrag: SPINDELNS KROPP SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan

Läs mer

Lite historik över Snurrevadsfisket på Styrsö Tången. Foto GG 177 IRIS Foto, repro och sammanställning. Lars-Erik Pettersson

Lite historik över Snurrevadsfisket på Styrsö Tången. Foto GG 177 IRIS Foto, repro och sammanställning. Lars-Erik Pettersson Lite historik över Snurrevadsfisket på Styrsö Tången. Foto GG 177 IRIS 1978-79. Foto, repro och sammanställning. Lars-Erik Pettersson Den förste snurraren på Tången. 1893 köpte fiskelaget Karl Johansson,

Läs mer

Isjakt och hydrokopter

Isjakt och hydrokopter Isjakt och hydrokopter December 2013 Det är den gamla vanliga visan: när det blåser finns det inte is och tvärtom, eller också täcks underlaget av ett hindrande snötäcke. Men vädret, den gamla fina nordiska

Läs mer

Beskrivning av provfiskeryssja, redskapskod K054, och hur redskapet fiskas

Beskrivning av provfiskeryssja, redskapskod K054, och hur redskapet fiskas Beskrivning av provfiskeryssja, redskapskod K054, och hur redskapet fiskas Alla nedan angivna mått avser de ryssjor som används vid provfiske vid svenska västkusten. Smärre avvikelser (upp till 5 cm för

Läs mer

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen.

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen. ISSÄKERHET Innan man ger sig ut på is bör man alltid testa underlaget noggrant med ispik eller isbill. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Få F F gel å å F gel gel o F F t o o t oto

Få F F gel å å F gel gel o F F t o o t oto ATT se men Inte STöra Text och bilder: HANS FALKLIND/N WWW.FALKNATUR.SE Det är ofta lockande att försöka komma lite, lite närmare när man fotograferar. Och sen lite, lite närmare till. Och bara lite, lite

Läs mer

Allsång på Korpen. Ja därför måste alla nu få ropa hejsan och du, jag säger hejsan, du svarar hejsan, Vi ropar hejsan, hej, hej!

Allsång på Korpen. Ja därför måste alla nu få ropa hejsan och du, jag säger hejsan, du svarar hejsan, Vi ropar hejsan, hej, hej! Allsång på Korpen HEJSAN Melodi: Med en enkel tulipan Vi tar en enkel liten sång, men den skall ej bli så lång, det gäller bara, det gäller bara att bli bekanta. Vi alla titlar lägger bort, så kan det

Läs mer

Ångbåt med brygga. Pepparkakshus 2006. 2006 års hus kräver en del improvisation. Vi böjde till och kapade lite hit och dit vartefter...

Ångbåt med brygga. Pepparkakshus 2006. 2006 års hus kräver en del improvisation. Vi böjde till och kapade lite hit och dit vartefter... Pepparkakshus 2006 Ångbåt med brygga 2006 års hus kräver en del improvisation. Vi böjde till och kapade lite hit och dit vartefter... Ni får ju vara beredd att fuska lite, för som vanligt är våra mallar

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

GRANSÄMJA och GRANNSÄMJA

GRANSÄMJA och GRANNSÄMJA GRANSÄMJA och GRANNSÄMJA Ett julaftonsbestyr Min gode vän Oskar på Höjden kom hem till mig en kväll på höstkanten, och vi satt och småpratade en stund om gamla tider. Eftersom det inte var så långt kvar

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek!

Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek! Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek! Äntligen har vi fått tummen ur och beskriva vår sista månad i Turkiet, det blir lättar o lättare att dra

Läs mer

Studsmatta 512x305 cm

Studsmatta 512x305 cm SÄKERHETSANVISNINGAR OCH MONTERINGSANVISNINGAR Art. 9053595 Studsmatta 512x305 cm Studsmatta, fyrkantig - Art. 9053595 Beskrivning: Fyrkantig studsmatta med nät, matta och stege. Innehåll Inledning...

Läs mer

BestKust Feskarna blir Havsfiskeklubb

BestKust Feskarna blir Havsfiskeklubb Specialt idning f ör Best Kust Feskarna, Fröya våren 2004 Best Kust Feskarna 04 BestKust Feskarna blir Havsfiskeklubb BestKust Feskarna Sponsras av Rekord långa 34.85 kg fångad på Fröya Storsejar 11.8

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Att vara ett med. Att förlänga

Att vara ett med. Att förlänga Att vara ett med vattenytan En brygga i en insjö eller inomskärs används visserligen till många och varierande ändamål, men grundtanken med en brygga är ju att den ska sträcka sig ut i vattnet, att du

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

På lodbössans tid. Bengt Lerviks. Malax museiförening. säljägare, bössmeder och bössor i svenska Österbotten 1810 1935. Kvarkens båtmuseum

På lodbössans tid. Bengt Lerviks. Malax museiförening. säljägare, bössmeder och bössor i svenska Österbotten 1810 1935. Kvarkens båtmuseum På lodbössans tid säljägare, bössmeder och bössor i svenska Österbotten 1810 1935 Bengt Lerviks Kvarkens båtmuseum Malax museiförening Lokal- och regionhistoriska bidrag 2 Pira-Kalle, här avbildad på 1930-talet

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så.

Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så. Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så. Uppfödarna brukar ha många goda råd och hjälper gärna sina valpköpare att komma

Läs mer

Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I

Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I TIPS OCH ÖVNINGAR Simning i läroplanen Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. I årskurs 1-3 ska simning finnas med i undervisningen. Det ska leda till att eleverna

Läs mer

Var rädd om ryggen! Röj snö med en

Var rädd om ryggen! Röj snö med en Var rädd om ryggen! Röj snö med en snöslunga Kan det verkligen vara skojigt att skotta snö? Ja, absolut! I varje fall om du har investerat i en snöslunga. Sådana finns i många prisklasser från ett par

Läs mer

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Övningar flyta och glida Stjärnan Stå i ring, varannan ligger på rygg eller mage. De andra drar ringen runt. På rygg Försök att ligga stilla på rygg i vattnet.

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär)

Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär) Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär) Kåsarna innanför Holmen Foto: J-A Månsson BILDER UR BLEKINGE MUSEUMS BILDARKIV MED TILLSTÅND AV JONAS ECKERBOM Bildnummer: LUF 5944 2 Flaggskär/Flakskär

Läs mer

Fiskeregler i Vänern. Allmänt vatten Allt vatten som inte är enskilt.

Fiskeregler i Vänern. Allmänt vatten Allt vatten som inte är enskilt. Fiskeregler i Vänern November 2012 Vi hoppas att din fisketur på Vänern blir trevlig och spännande. I sam band med ditt besök på Vänern finns det ett antal regler som måste följas. Syftet med reglerna

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

Att styra efter kompassen

Att styra efter kompassen Att styra efter kompassen Om du tittar på båtens kompass kan du se ett styrstreck. Ser du styrstrecket på er kompass? Svänger du med båten så snurrar skivan med de olika gradtalen, siffrorna, på kompassen.

Läs mer

Arbete Energi Effekt

Arbete Energi Effekt Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar

Läs mer

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Banblogg för 2014 Luftning... igen! 2014-07-25 Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Frivilliggruppen...

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Rita och Krokodil ZOO

Rita och Krokodil ZOO Rita och Krokodil ZOO af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 06 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post. lennart.strom@autoimages.se

Läs mer

CODEX WALLERSTEIN(Cod.I.6.4.2) En översättning av långsvärdsstyckena till Svenska

CODEX WALLERSTEIN(Cod.I.6.4.2) En översättning av långsvärdsstyckena till Svenska CODEX WALLERSTEIN(Cod.I.6.4.2) En översättning av långsvärdsstyckena till Svenska Av Mattias Landelius Uppsala Historiska Fäktskola 2015 www.uhfs.se INTRODUKTION Codex wallerstein är en fäktmanual i vilken

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer