Iskvarnen. April 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Iskvarnen. April 2013"

Transkript

1 Fiskuppköpare Helmer Westergård med hästen Julle och Anton Rosenkvist tar upp isblock vid Salteriet i Björkö. Foto i mars 1978 Mikael Herrgård. April 2013 Iskvarnen Iskvarnen, en oansenlig plåtlåda, här kallad isbrytaren. I detta fall förflyttar vi oss bakåt i tiden till låt oss säga 1950-talet. Tingesten var ett hjälpmedel inom charkuteribranschen/fiskhandeln och med den framtälldes isbitar i lämplig storlek till frysdisken i butiken eller förrådet. Vid den här tiden upptogs isblock i skärgården och transporterades till landbacken där isblocken smulades sönder till lämpliga små bitar som skulle rymmas i frysdisken som ett istäcke eller isbädd över färskvaran, t.ex. fisk. Isen höll fisken nedkyld och fräsch. Lugnet i att hämta och framställa isblock för detta ändamål grumlades när myndigheterna satte stopp för detta förfarande på grund av för stora halter av bakterier i havsisen. Isbrytaren Apparaten fungerade så att man fyllde lagom stora isblocken upptill vilande mot ett galler i iskvarnens tratt. En elmotordriven axel försedd med ett antal gafflar greppade och splittrade isbiten i mindre lagom stora bitar som även kunde platsa i ett cocktailglas. Arbetsskyddsmyndigheterna skulle knappast i dag godkänna en maskin av denna typ utan skyddsutrustning. Kvarkens båtmuseum ståtar med ett exemplar som använts i Kaskö. En likadan kvarn hittar vi i Salteriet i Björkö, även den från Kaskö. Den ankom till Salteriet Från år 1982 förde Vasanejdens Fiskandelslag färdigt bruten is till Salteriet. Isperioden i Salteriet i Björkö varade åren (Info om Salteriet: Mona Britwin.) Isbrytaren kan du närmare bekanta dig med genom att besöka Kvarkens båtmuseum i Malax eller Salteriet i Björkö. Bror Antus Iskvarnen i Kvarkens båtmuseum. T.v. iskvarnens tratt med gallret och gripgafflarna längst ner. Bilden nedan visar tratten sedd rakt uppifrån. Iskvarnen i Kvarkens båtmuseum Iskvarnen, troligen gjord i Sverige (okänt tillverkningsår), har använts under åren i Kaskö och i Närpes av Gösta Wennerholm, Arvid Björndahl och Martin Silander m.fl. Med kvarnen krossades naturis från Hemträsket i Kaskö. Den krossade isen såldes till Koskinens fiskaffär och Kvarnuddens Fisk i Kaskö. Användning av naturis förbjöds och fram till hösten 1985 användes kvarnen för att bryta is gjord av kranvatten. En ny era började då ismaskiner av annat fabrikat började framställa små isblock. Kvarnen transporterades till Malax av Martin Talvitie och Hans Köping , men den togs ej i bruk då fiskehamnen i Åminne fick kylanläggning. Iskvarnen donerades till Kvarkens båtmuseum Färgfoton: Göran Strömfors

2 Mars 2013 Motor inklusive växellåda (som saknas på bilden) driver framhjulet. Dragande pikkakälken (pikkatjälka, vingältjälka, hjälp-mig-hem ) En del som går förbi mig, stannar till och undrar vad skall denna tingest användas till, för vilket syfte. En lite ovanlig sparkstötting byggd speciellt för ett visst ändamål, nämligen för att användas på färder över isar/isen i den Österbottnis ka skärgården och försedd med drivdon, här i form av en motor och ett kuggförsett drivhjul. En drivanordning som den vanliga sparkstöttingen saknar. Denna typ, pikkakälken, skiljer sig från den snarlika sparkstötting en då den har breda medar som fyller en bärfunktion. Drivhjulet är pendelupphängt vilket betyder att drivhjulet kan gå igenom isen. Om så skulle inträffa blir kälken stående på isen och i så fall räddas föraren från att få ett ofrivilligt dopp. Pendelupphängningen var även en fördel då man skulle ta sig igenom snödrivor, och med en moderat hastighet på fordonet tilläts användaren att promenera bredvid kälken om motorn var relativt svag. Konstruktionen tillåter ingen större lastyta, men det var möjligt att i en pulka eller ryggsäck forsla i första hand fisk. Kälken användes i fiske och för fritidsbruk. Att avgaserna från motorn kom rätt i ansiktet på föraren var en nackdel på denna typ av fordon. Det bidrog till att nyare kälkar utvecklades i olika riktningar, och då kan vi hänvisa till den skjutande pikkakälktypen som beskrivits i månads bilden för februari Bror Antus Foto: Bror Antus och Göran Strömfors (översta och nedersta bilden t.h.). Pikkakälken är tillverkad av Sigfrid Vestergård (trädelar, järnbeslag) och Kalle Björkqvist (hjulet, svetsning) i Molpe i början av 1960-talet. Motor: Bernard W 39 A, ca 1,5 hk. Donerad av Karl-Johan Häggdahl, Molpe, till Kvarkens båtmuseum Kat.nr Drivhjulet var ibland inte enbart försett med taggar utan innehöll även ett antal paddlor för att förbättra framkomligheten och samtidigt ge ett bättre väggrepp via tyngden. En nackdel med den dragande pikkakälken var att motorns avgaser kom rätt i ansiktet på föraren.. I Bergö hembygdsmuseum finns också ett gediget exemplar på en dragande pikkakälke Pikkakälken var en föregångare till snöskotern. I Kvarkens båtmuseums skoterutställning kan man ta del av utvecklingen hur man rörde sig på isen förr. Både med och utan motorkraft.

3 Februari 2013 Skjutande pikkakälken (pikkatjälka, hjälp-mig-hem ) Hönan eller ägget, vem kom först? Vi kan dra en liknande parallell mellan skjutande och dragande pikkakälkar, båda modellerna har sina för- och nackdelar. För att förtydliga ordet skjutande så lägger vi vikten på kälken framför och riktar in oss på ett drivhjul som skjuter på bakifrån. Motsatsen är att drevet sitter framför kälken. Den skjutande typen är vanligast. De första pikkakälkarna (i våra trakter) är från tidigt 1950-tal. Pikkakälken är ett förhållandevis enkelt fordon med få rörliga delar. En snabbtitt visar, utan att gå in på detaljer, ett drivhjul, växellåda och motor. För att få en balans i det hela måste vi ställa kälken framtill och den blir samtidigt en flake för lämplig last och dessutom en sittplats för den person som använder fordonet. Medarna eller skidorna som bär upp flaken kan variera i bredd beroende på vad man lägger störst vikt vid drift i snö eller på is. Som vi vet förekommer bägge typer av väglag vintertid. Kälken gör inget större väsen av sig. Den är robust och tål en del törnar, fordrar en minimal service och underhåll. Dock finns en riskfaktor i att ekipaget kan rym- En skjutande pikkakälke på Åminnefjärden i Malax på 1990-talet. Kälken donerades till Kvarkens båtmuseum 2008 av Johan Strömfors och Anders Väglund. Foto Richard Neall. Man tager vad man haver när man bygger pikkakälkar Det är länge sedan hjulet uppfanns. Hjulet med taggar är en vital del som pådrivare i pikkakälkar. En utrangerad motorcykelram kommer väl till pass och kan bilda stomme. Återanvändning kallas det idag. Foton Bror Antus Några av pikkakälkarna vid Kvarkens båtmuseum. Foto Göran Strömfors. ma om det inte är försett med det välkända dödmansgreppet (genom vilket strömmen bryts till motorn). Pikkakälken användes för fiske och fritidsbruk främst på talet innan snöskotrarna slog igenom. Modärnare typer av motorkälkar (snöskotrar) satte stopp för pikkakälkarna som såg dagens ljus i by smedjan. För eftervärlden finns ett antal olika versioner av skjutande och dragande pikkakälktyper att beskåda i Kvarkens båtmuseum i Åminne, Malax. Bror Antus

4 Vinternoten i Kvarkens båtmuseum Vinternoten inköptes av Joel Widner ( ), Monå, den 5 mars 1958 i Västanfjärd för 8000 mk. Stångkrok och -klyka ingick i köpet. Noten hade varit i användning före köpet. Vi fick dra länge innan den var införtjänad (Runar och Göran Widner, 2009). Monå not II: Joel Widner och söner Grundat 5 mars 1958 Notbolaget var verksamt Första drag vid Reimarvarpi 8 mars Joel Vidner ) Lars Vidner Bo Vidner Sven Widner Runar Widner Göran Widner Gunnar Nybäck ) Senare: 1) Richard Vidner ) Elis Weber Utgångsplats för notverksamheten var Hällan i Kantlax, Munsala. Monå by hörde under notbolagets tid till Munsala kommun, idag (2013) hör byn till Nykarleby stad. Januari 2013 Notdragningen är klar, päran är uppe och fiskfångsten lippas i slädens trälåda. Fr.v. Joel, Göran och Bo Widner. Foto: Runar Widner. Vinternoten i båtmuseet donerades den 16 maj 2008 av Per-Olof Widner, Pensala. De två notarmarna och päran (tills. 365 m) ligger på ett förhöjt, luftigt underlag med pä ran fäst i taket. I förgrunden en av de två notvindor ( vinglo ) på stöttingar som användes då not armarna med hjälp av notkablar (tjocka rep) och hästarna Rosa och Maja drogs upp på isen tills pä rans fiskefångst blev synlig och kunde lippas. Notdragning på land På Båtens dag år 2008 vid båtmuseet var fyra vinternot-bröder Widner igen samlade: fr.v. Runar, Richard, Göran och Sven; längst t.h. donatorn Per-Olof Widner, son till Sven. Under åren förnyades päran och notarmarna helt av Valdemar Nyblom i Munsala och bröderna Widner.

5 Klyka, ca 2 m lång, med vilken man tryckte ner och sköt fram den långa stången mellan vakarna. Stången gick van - ligen rakt mellan vakarna. Stångklykor Notdragning Stång av gran, m lång, som styrdes mellan vakarna. Om stången var alltför torr flöt den för tätt intill isen och kunde fastna eller ändra riktning av isens skrovlighet. Notkablar (de tjocka repen) var fästade vid stången. Vid de större vakarna nystades notkablarna upp på notvindan. Proceduren upprepades åt båda hållen från isättningsplatsen fram till upptagningsplatsen. Stång 25 m djup Diameter 2 3 m Krok med vilken man fångade upp stången. Räckvidden var ca 1,5 m åt båda sidorna. Stångkroken, stångklykorna, röuvgrytan och skaklarna donerade av Göran och Runar Widner 23 juli Vinglo 140 m Diameter 0,3 m 20 m Stångkrok Vinglo Diameter 3 4 m Skaklar för hästar Röuvgryta (nervänd på bilden) av gjutjärn, rymmer 240 liter. Inköpt som ny av Joel Widner via Monå Hlg. Använd när man röuvade (färgade/impregnerade) vinternoten och olika nät. Röuve Tjära, spillolja, lutsten och grankottar kokades 2 3 timmar. Därefter var röuven klar för användning. Notvarp Noten upptagen, fisk i slädlådan Vinglo Innan vinternoten lades i sjön drogs notvarp med 2x150 m långa stentyngda rep för att säkerställa att bottnen var ren. 1. Råttgrundet (Oravais skifteslag) 1100 m 2. Reimarvarpi (Monå skifteslag) 900 m 3. Vestsinnis öur (Monå skifteslag) 450 m 4. Byrkskäre (Kantlax skifteslag 450 m 5. Heplot sund (Statens område) 900 m 6. Bockören (Monå skifteslag) 500 m 7. Fjärdsgrundet (Monå skifteslag) 500 m 8. Lillgrundet (Monå skifteslag) 600 m Hemfärd på Monåfjärden Bästa fångst med vinternoten: 1963 vid Reimarvarpi: 900 kg siklöja med två drag (2 dagar), samma år vid Byrkskäre: 1100 kg strömming med ett drag. Dessa tre drag utfördes vid olika tidpunkter, därför erhölls olika slags fisk. Peran upptagen, fisken lippas Snickarbänk, använd för vinternoten. Donerad av Per-Olof Widner 16 maj Skissritning och uppgifter: Per-Olof Widner (2008); Göran och Runar Widner (2009, 2012). Svartvita bilder: Runar Widner. Färgbilder och sammanställning: Göran Strömfors (2012).

6 Motorkälken Tiderna förändras Intill visas fiskarenjordbrukaren Karl Herrgårds ( ) hemgjorda motorkälke, tillverkad 1956 enligt Karl Herrgårds och Tor Köpings idéer i Köpings smedja i Åminne, Malax. Kälken gjordes av inköpt material från Nords skrothandel. Med en 5 hkr Bernard bensinmotor och en motorcykelväxellåda samt en 3-växlad billåda kunde kälken drivas framåt i snön med 9 olika hastigheter, 5 30 km i timmen, Mina vänner, är ni med på ett hörn? Vem kan lista ut vad denna skrothög föreställer? Ma nicken såg dagens ljus i mitten av 1950-talet i Malax. Syftemålet var att med denna hjälpreda underlätta transporter till lands och sjöss, främst vintertid. Tyvärr saknas på bilden för och akter dvs. en manö ver duglig hytt framtill och en släpa/lastflak baktill där kroken finns, medar/skidor osv. Till en början skattad åt förgängelse i skogen, men med ett idogt arbete av båtmuseets vänner reser sig en föregångare till dagens snöskotrar nej inte riktigt, därför att snöskotern uppfanns redan i början av 1920-talet. Efter en viss renovering med ny styrhytt, skidor, motor osv. finns ekipaget nu att beskåda vid Kvarkens båtmuseum i Åminne, Malax. Fordonet var ursprungligen utrustad med två växellådor varav en finns kvar, den andra är såld av ägaren. Den ursprungliga 5 Hk Bernardmotorn har återkommit och finns på plats. Bättre brödlös än rådlös kunde man säga om dem som byggt manicken, som inte skäms för vad den är och har varit. Bror Antus December 2012 beroende på väder och vind. År 1957 byggdes hytten gjord av 4 mm tjocka skivor, med glasfönster och en cykellampa i taket. Hytten kallades Pafflådan, och från den styrdes hytt och kälke. Motorkälken använde Karl Herrgård främst i fiske, men också för mindre vedtransporter. Den gav ett gott skydd på isvidderna: När snön över fjärdarna yr Man sitter i hytten och styr När fisken från näten skall tagas loss I pausen i hytten man tager ett bloss (diktat av hustrun Gunnel Herrgård) Motorkälken blev en känd syn på Åminne fjärden och den fick många talande namn, bl.a. Hjälp mig hem, Flykt, Underverket. Den gjorde sin tjänst i fisket, och Karl berättar: En gång drog jag hem Gösta och Albert från Sillgrund till Åminne. Vardera hade 50 kg fisk. Det tog en timme och trettio minuter med paus vid Aspören. Den gången gjorde Hjälp mig hem en god tjänst. Flykt gick bra på snörika fjärdar. Tiderna förändras Underverket blev efterhand omkörd av både tid och fart, och 1968 kunde Karl inte motstå frestelsen att inköpa en splitterny snöskoter, Sno-Tric SC 20, tillverkad i Ockelbo, Sverige. Den hemgjorda motorkälken blev nu stående bakom Karls ria i skogskanten där den uppmärksammades av Bror Antus efter Ralf Söderbacks tips. År 2006 transporterade Ralf Söderback kälken till Kvarkens båtmuseum, där Bror Antus återbyggt hytten, Pafflådan, enligt tidigare modell. Tiderna förändras var tid har sin charm: Sno-Tric har fart och fläkt, men i Underverket kunde man kasta loss och ta ett bloss Motorkälken, här med rekonstruerad styrhytt och originalmotorn på plats. T.h. den år 1968 inköpta snöskotern Sno-Tric SC20, som ersatte Flykt.. Foton: Bror Antus (översta bilden) och Göran Strömfors Sno-Tric SC20 Enligt uppgifter av Karl Herr gård, nedtecknade av Gunnel Herrgård (i mars 2006) och Göran Strömfors ( )

7 November 2012 Paddelkanoten De svartvita bilderna visar Bror Antus under byggnadsskedet 1957 och på kanotfärd Då studierna i en fyraårig verkstadsskola börjar närma sig slutet 1957 känner man att man i st.f. mekaniken vill pröva på något annat, i detta fall lite snickeriarbete. Sagt och gjort: tre grabbar slår ihop sina kunskaper och samsas om ett bygge som i detta fall blev tre stycken kanoter, som när de byggts färdiga lottades bland oss tre, nämligen: Rolf Gunell från Larsmo, Max Nylund från Jakobstad och jag, Bror Antus, från Vörå. Som ritning hade vi en förebild som uppritades på nytt av oss, en ritning som vi förstod oss på. Närhet till modellsnickeri i skolans verkstad underlättade t.ex. formning av fram- och bakstam, och virket köptes från en närliggande brädgård. Kano terna blev insvepta i segelduk som vi kallade Vasa-12:an. Duken i sin tur blev målad med Dickursby oljefärg, miranol. Byggplatsen var gårdsplanen i Jakobstad där jag då hyrde rum av en snäll tant kallad Permo Ida, kort och gott. Vart mina kamrater styrde kosan med sina kanoter vet de säkert själva, men jag i min tur paddlade utanför Jakobstad byggsommaren 1957 för att sedan patrullera vattnen i Oravais, Oxkangar och Hellnäs fram till ca Kanoten finns idag, donerad, att beskåda på Kvarkens båtmuseum i Malax. 26 okt. 2012: Bror Antus FAKTA Byggare Bror Antus Byggnadsår 1957 Byggplats Jakobstad Längd 4,0 m Bredd 0,6 m Bordläggningsribbor 10x22 mm av furu Däcksbalkar av mm faner Utvändigt tjock bomullsduk Styrfena av plåt Hemmahamn Hellnäs, Vörå Använd Ritning KBM-1595 Paddelkanot KBM Förutom Bror Antus kanot (ovan) finns två andra kanoter donerade till Kvarkens båtmuseum av Nils Fant (nedan) och Glenn Herlin (längst ner). Fants kanot är ett hembygge 1948 i Malax, och Herlins kanot är fabriksgjord, inköpt i Vasa Färgbilder: Göran Strömfors (okt. 2012)

8 Sälnätet Sälnätsfisket idkades förr i (Syd)österbotten på senhösten, från Mikaelidagen (29.9) tills vattnen frös. Före fångstsäsongen sågs redskapen över, gamla sälnät reparerades och nya bands. Nätgarnet var gjort av 3-trådigt hemspunnet hampgarn, som före användning en kokades 5 6 timmar i vatten och lutsten. Oktober 2012 Fr.v. sälnät, klubbor, storflarn och lekträ i Kvarkens båtmuseum Det 25 m långa nätet krympte till 15 m när det lades ut i en båge. Nätets djuplek varierade efter vattendjupet på fångstplatsen och kunde vara 3 9 m. En nätmaska var 36 cm i diameter. I stället för nedre teln hade nätet ett skottvarv, med hälften mindre maskdiameter och bundet av ett grövre garn. Varvet gjorde nätet lösare, och om nätet tog i bottnen förstördes sannolikt enbart det nedersta varvet. Sälnätet var monterat på följande sätt: I övre telnen fanns stycken bladformiga träflöten, klubbor, vilkas form varierade från en nätägare till en annan. I Korsnäs gick de under benämningen nätikulor, och i Nämpnäs pilar. De cm långa flötena var svedda över eld för att motstå väta. I förhållande till nätet var de lodrätt pla cerade. Den tjockare delen flöt på vattenytan, och det smala skaftet var fast i nätet med ett halvslag, som vid behov lätt löstes upp. Till exempel innan den hårt intvinnade sälen togs ur nätet plockades alla klubbor bort. I nätets yttersta ända fanns rippklubban, som med en annorlunda utformning skilde sig från de övriga. Den underlättade upptäckten av det orediga nätets början. I motsatta ändan fästes storflarnet, ett 30 cm långt flöte med rundad övre sida och slät undersida. De inskurna tecknen på flötet gav upplysningar om själva nätet. Där fanns ägarens initialer, hemort, nätets tillverkningsår, nätets varvantal samt antalet fångade sälar. Från ripp klubban gick en grov lina ner till ett lekjärn eller lekträ. Det var en trädel i vinkel med en rörlig trätapp. Den fungerade som en led och möjliggjorde nätets rörlighet. Förutom detta förhindrades snodd på ankarlinan eller att den tvinnades opp när sälen försökte slita sig ur nätet. Från lekjärnet gick en 70 cm lång lina, smälten, till krabben, en kg tung ankarsten. Båten för sälnätsfisket var enkom byggd för ändamålet. Med den liggande stäven underlättades rodden i isförhållanden. Den var fot lång, bredare än en skötbåt och hade mast. Sälnäten lades i medvind rakt ut från ett skär, en vik eller ett undervattensgrund. Det grundaste nätet innerst mot land och det djupaste ytterst. Antalet sälnät per fångstplats varierade. På fångstplatser med lä bands de utlagda näten ihop med varandra. Det var sådana ställen där näten inte blev utsatta för hårda vindar. Den 1,5 m långa linan, rippen, användes till att knyta fast näten med varandra. Den brast genast när en säl fastnade i nätet. Det hindrade de övriga näten i raden från att bli orediga. Näten bildade en rak linje. Ute till havs där näten var utsatta för hårda vindar och starka strömmar användes samma utläggningsteknik, men varje sälnät i raden stod ensamt, fritt från de övriga. Man talade om att nätet stod på flagg, vilket betydde att det svängde fritt med vinden. Om vädret tillät vittjades näten varje morgon. Beroende av vindförhållandena och antalet nät tog vittjandet ungefär tre timmar i anspråk. En gång i månaden togs sälnäten upp för torkning. När vattnet blev kallare stod sig näten i allmänhet bättre. Hade sälnätet av någon anled ning sjunkit till bottnen, användes en järndragg med krokar, sockna, eller en vanlig sten. Texten består sgs. helt av olika utdrag från Rose-Marie Backs seminarieuppsats Sälfångst med nät i Sydösterbotten under 1900-talet. Näringsgren eller förströelse? vid Etnologiska Institutionen vid Åbo Akademi Publicerat med lov. Sammanställning: Göran Strömfors Ritning: Rose-Marie Back; foton: Göran Strömfors Storflarn vid Kvarkens båtmuseum

9 Ljuster Ljusterfiske är en urgammal fiskemetod som använts både i sjöar, vattendrag och längs kusten. Vid ljusterfiske användes ljuster, ett huggredskap med en eller flera taggar försedda med hullingar för att hålla kvar den spetsade fisken. Ljustren smiddes av järn, vanligtvis av någon bysmed, som utformade ljustret enligt beställarens önskemål och för den fiskart som skulle fångas: gädda, braxen, idar, lax m.fl. Ljustret monterades på ett långt och lätt träskaft. Harpuner, dvs. spjut med hullingar, gjorda av ben eller horn med olika utformningar, är relativt vanliga fynd på boplatser från stenåldern och har sannolikt använts vid både fiske och jakt. Fynd från järnåldern visar att man fiskade med ljuster, krokar och mjärdar. Olaus Magnus beskrev i sin historia på 1500-talet hur fisk i Norden fångades nattetid och att man använde sig av eldsken för att locka upp fisken. Detta gällde enligt Olaus Magnus ål och gädda. September 2012 Det har funnits många olika typer av ljuster, anpassade efter den fisk som skulle fångas. I Kvarkens båtmuseum finns flera varianter. Man skiljer på ljuster där fisken spetsas och s.k. sågljuster där fisken fastnar mellan ljustrets tänder. Ljustret längst t.v. på bilden är gjort enligt Nord lunds patent. De två ljustren i mitten användes främst vid ljustring av gädda och braxen. Ljustret längst till höger kallas sido ljuster och användes bl.a. vid laxfiske, men antagligen också för and ra fiskar. Ljustrena ovan (fr.v.), fotograferade i Kvarkens båtmuseum, har donerats av Malaxborna Holger Granlund 1973, Viktor Granskog (Petalax) 1974, Malmsten 1974 och Viktor Lindberg Foton: Göran Strömfors Ljustring. Bild Kuopio kulturhistoriska museums samlingar Fiske med ljuster utövades både dagtid och under mörka och vindstilla kvällar och nätter. Om man ljustrade när det var mörkt på sjön utrustades båten med ett lysjärn (lyysjään) eller lyskorg (lyysankröttjo) som sattes fast vid båtens för eller akter på en famnslång stake. I lyskorgen placerades lysved av kådig furuved som antändes och lyste över vattenytan när fisket skulle börja. Senare kunde en karbid- eller fotogenlampa användas som ljuskälla. Fisken drogs till ljuskäglan nära båten och kunde då ljustras. Oftast var man två i båten vid ljusterfiske, en som rodde och en som använde ljustret. När ljustraren upptäckte fiskar, som lockats av eldskenet och kommit nära båten, visade han hur roddaren skulle manövrera båten försiktigt mot fisken eller fiskarna och sedan lyfta årorna. När en fisk kommit nära båten sänkte han försiktigt ljustret under vattenytan och med ett snabbt hugg drevs spetsarna in i fiskens rygg. Ljustret kunde också kastas som ett spjut mot fisken. Ljustret kunde då ha en lina fäst i ljustret så att den spetsade fisken kunde dras in till båten. Det var viktigt att komma så nära fisken som möjligt innan hugget för att ljusbrytning en i vattnet så lite som möjligt skulle inverka på träffsäkerheten. Ju mera lodrätt man kunde stöta ljustret i vattnet, desto större var chansen att träffa fisken vid hugget. Ljustring av fisk dagtid idkades framförallt under våren när fisken lekte och kom in på grunda vatten. Fiske med ljuster eller annat spetsande redskap är sedan länge förbjudet i Finland men bedrivs fortfarande i många länder. Håkan Genberg Källor: Fiskarens uppslagsbok (1986), Fiskedon Om fiske och redskap förr i tiden (2004), Solf sockens historia II (1965) och Fiskare och fiskemiljöer (1974). Lysjärn med ved i Kvarkens båtmuseum

10 Augusti 2012 Magnus Back: Den hade för mycket historia för att inte tas till vara. Wickström-motorn John Wickström emigrerade i unga år till Förenta Staterna där han både genom att jobba på olika företag och genom att kvällstid studera till ingenjör lärde sig det mesta om motorer. Redan som 31-åring hade John Wickström startat ett eget företag i Förenta Staterna som producerade nio olika motorer med effekter om 2,5 24 hästkrafter för fiskebåtar. Efterfrågan på båtmotorer var stor i områdena kring sjöarna Michigan, Huron och Erie, i norra delen av Förenta Staterna. Hemlandet hade trots allt sin dragning och år 1906 kom John Wickström tillbaka till Finland. Tillsammans med sin bror Jakob grundade John Wickström Bröderna Wickströms Motorfabriks Ab i Vasa. Företaget tillverkade varmluftsmotorer av samma typ som tillverkats i Förenta Staterna. Motorerna var avsedda för fiskebåtar och lantbruksmaskiner och för första gången användes nu varu märket Wickström. Text: Tekniska föreningen i Finland. Tua Grönfors, 2001 Valfrid Backs Wickström-motor, 6 8 hk, kort om dess historia: En arbetare vid Wickströms motorfabrik i Vasa fick göra motorn åt sig själv, troligen på 1920-talet. Karl Gustavsson, Oravais, köp te den i början på 1930-talet. Magnus Back ( ) i Kant lax köpte motorn då Karl Gustavsson for till Amerika. Magnus använde motorn i en öppen båt (endast bräns letanken var täckt) med bänkar på båda sidor. Magnus Back var i vinterkriget I fortsättnings krigets slutskede 1944 flydde han tillsammans med andra un dan kriget till Sverige med sin båt, med denna motor. Han återvände till Finland 1945 med samma båt och motor. Båten och motorn användes sedan av Magnus och sonen Valfrid Back (f. 1935) fram till början av 1970-talet då två båthus och båten brann i Kantlax hamn. Motorn låg ett par år i brand resterna tills den flyttades till en bergknall. Där har motorn stått fram till den 21 oktober 2010 då Valfrid Back donerade den till Kvarkens båtmuseum. Göran Strömfors (text och bilder) Uppgifter: Valfrid Back, 2010 Läs om den dramatiska flyktresan i publikationen Kantlax en kustby V, utgiven av Byaforskningsgruppen i Kantlax år Bilderna visar Valfrid Back med Wickström-motorn och propellern, som stått på en bergknall i Kantlax i nästan 40 år.

11 Juli 2012 Segeljollen Älvan donerad av författaren Gösta Ågren våren 2001 Sån är hon Älvan i Kvarkens båtmuseum Aldrig tog Älvan oss på världsomsegling och det var inte hennes fel. Vad kunde väl hon åt, att besättningen tyckte att den räkt tillräckligt, också över Kvarken? Nå, utebliven världsomsegling bekom henne knappast, hon hade andra äventyr att bjuda på: oförglömliga färder i solskimmer till ytterskär och fyrbåkar, dramatiska turer längs kusten och i steniga österbottniska strandvatten. Mild guppade hon på fjärden medan besättningen simmade och fotbadade vid sandstränder och råkade hon få närkontakt med någon undervattenssten besvarade hon rorsmans förskräckta här är en sten med ett lakoniskt den skall vara här och vickade sig fri. En julidag, het och dramatisk, pekade hon menande mot blåsvarta åskskyar med masttoppen. Jo, jovisst, besättningen förstod och just när blixten slagit ner i strandskogen och rökmoln vällde hotfullt babords fick hon masten ner till sig på durken. Den gången var det vindstilla på riktigt och inte som den förmiddag, då det tycktes vara så, men ändå drog så pass, att hela ekipaget kom sig utför älven. Där vändes fören söderut och skepparn sa, att nu får det väl bli åror eller motor. Vimpeln i masttoppen skakade milt på huvudet och Älvan seglade söderut för fulla segel. Vinden höll envist i och när bogen vändes norrut mente skepparn, att nu får vi väl ändå... Men Älvan seglade vidare, gjorde ett slag vid älvmynningen och seglade igen söderut, in i hemhamnen. En gång hände det, att hon tycktes något rådvill. Solen sken på blanka havet flera timmar ut till havs. Motorn strejkade för första gången efter tretton trogna år. Mest för syns skulle hissas seglen och rorsman blir rätt karsk i truten. Nu du, skeppare, kaverar rorsman, ta nu till magin din, låt krafterna verka. Skepparn rörde inte en min men sträckte ut sin vänst ra arm, rörde lätt på handen, som för att sopa stiltjen framför sig. Resten är förstås saga men vinden smög in över låringen, friskade i och i kvällningen fick rorsman lov att reva. Sån är hon, Älvan. Intygas: Anna-Lisa Sahlström Jollen är byggd av Torsten Johnson i Nykarleby 1993 med Maxmojollen Tärnan som modell (se beskrivning i Gösta Ågrens Hammarbandet ). Mast, spristång, fock, storsegel, läbord, åror och Seagull-motor ingår i båtdonationen till Kvarkens båtmuseum. Foton: Anna-Lisa Sahlström (s-v bild i Nykarleby 1995), Göran Strömfors 2012

12 Juni 2012 Dukat bord i fiskarstugan vid Kvarkens båtmuseum. Foto: Göran Strömfors Slaffatet (slafate) Trätråg i olika storlekar och utförande har använts till förvaring och transport av matvaror. En särform är det dubbeltråg som går under namnet slaffat. Det består av två avlånga tråg som lägges på varandra och kopplas ihop med en pinne så de är bekväma att bära. De nyttjades mest för salt och färsk fisk, men också för potatis, gröt, m.m. De användes som matsäcksaskar vid höslåttern, men mest användes de av fiskare som låg ute i fiske och av säljägare på kortare och längre säljakter. I Österbotten är slaffaten sedan länge sällsynta. De som finns kvar är i hembygdsmuseernas samlingar. Inga Österblad Litteratur: Folklivsstudier I, Ragna Ahlbäck: Kulturgeografiska kartor över Svenskfinland (1944) På eftermiddagarna åt man potatis. Då kunde man också äta fisk som lagts i en blandlaka som saltats dagen före. Till efterrätt kunde man ha brödsoppa, något som också åts på kvällarna. Hela matservisen var av trä: slafate, tallrikarna och skedarna. Servisen hörde till huset, den var ingen enskilds. Var och en skötte sin mat: Lina skötte maten åt Kalles-Gust och Nygonas-Jan; Grannas-Jock, farfar, skötte matlagningen förutom åt sig själv även åt Isak och Lennart. Ur artikeln Strömmingsfiske vid Kalla (på 1910-talet; Lennart Ahlberg intervjuas), som ingår i Aktiv närkulturs Album På slaffatets lock finns ordet MISAS inbränt två gånger. Under botten finns årtalet 1881 och ordet MISAS upprepas. Kat.nr KBM 386

13 Maj 2012 Mjärdar i Lappfjärds å. Nejonögon fångas traditionellt i mjärdar av flätade vidjor. Det är närapå ett konstverk, och en prydnad att se när de ligger på grunt vatten. Det finns mjärdar att köpa också, av finmaskigt nylonnät. De gör samma tjänst men de gamla mjärdarna är vackrare. Bild och text ur boken Österbotten (1975?). Foto: Fotoklubben Focus r.f. Nätingsmjärde (nejonögonsmjärde) donerad av Anna och Sven Isuls, Lappfjärd, 2011, till Kvarkens båtmuseum. Mjärden är tillverkad av Josef Andersson i Lålby på talet. Den är gjord av envirke och bunden av koppartråd. Före 1940-talet bands mjärden med tunna tallrötter som togs på tallmoar, t.ex. i Heden. Mjärden har använts av Andersson i Lappfjärds åmynning ännu in på 1980-talet. Den användes under höstarna (augusti september) ända till januari. Mjärden sattes ut i steniga forsar där rännor kunde göras. På vintern fick man också lake i mjärdarna. Sven Isuls fick mjärden av Krister Jossandt, som köpte Anderssons fiskestuga vid Lappfjärds åmynning. Isuls har ej använt mjärden. Idag (2012) fiskar man nejonögon med ryssjor. Mjärdar av gammalt slag används nästan inte mera idag. Uppgifter av Sven Isuls 2011 Kat.nr Färgbild och sammanställning: Göran Strömfors

14 April 2012 Sälfälla (säljärn, sälsax) donerad av Bernhard Möuts, Petsmo, år Fällan använd av säljägaren och fiskaren Anders Pada (dog ca 1930) och hans far, båda Köklotbor. (Kat.nr 2564) En annan fångstmetod för sälen var järn. Säljärnet sattes ut i sjön, ibland även under isen. Järnet var fäst vid en planka. Man satte på agnfisk, t.ex. sill eller nors, och gillrade. Ett nät sattes ut vid den s.k. ståolan. Sälen måste komma in i järnet framifrån. Järnet var försett med vassa taggar som trängde in i sälspäcket när järnet slog ihop. Att fånga säl i järn var besvärligt och föga vinstgivande. Man slutade nästan helt med denna fångstmetod nån gång före 1920-talet. Studiecirkel Gnistan: He ska lengär havas än järas Munsalabygd i förvandling (1978), ur Gunnel Nymarks artikel Ute i fälan Det fångstsätt som senast togs i bruk för säljakten var säljärnet. Detta fångstsätt inleddes först år 1866 i våra trakter. Kunskapen om säljärnets förträfflighet hade man fått från Sverige. Saxen eller säljärnet sänktes under isen på de ställen, där sälen tidigare varit synlig eller varit framme och plundrat fiskarnas nät på fisk. Säljärnet spändes upp och gjordes klart för fångst uppe på isen, fisk fästes på gillertråden och järnet lades på ett särskilt tillverkat redskap av trä, själastoulan och sänktes därpå försiktigt ned till bottnen i ändan av ett sillnät. Avsikten var att låta sälen följa sillnätet, beta av det och ta den sista fisken från gillret och gå sitt slutliga öde till mötes. Byaforskningsgruppen i Kantlax: Kantlax en kustby (1990), från artikeln Att smida säljärn I Svenskt fiskelexikon (Stockholm, 1955) sägs om sälsax: Enl. 6 i Jaktstadgan får sax användas för fångst av säl, även sådan med tandade skalmar. Men den skall vara gillrad under vattenytan på betryggande djup o. måste vittjas dagligen. Bilder och sammanställning: Göran Strömfors

Isjakt och hydrokopter

Isjakt och hydrokopter Isjakt och hydrokopter December 2013 Det är den gamla vanliga visan: när det blåser finns det inte is och tvärtom, eller också täcks underlaget av ett hindrande snötäcke. Men vädret, den gamla fina nordiska

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN

BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN En byggsats från Flaskskepparna www.flaskskepparna.se Flaskskepp Sjömän brukade för i tiden bygga flaskskepp som hobbyarbete under de långa seglatserna eller då båten

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Elev: SESSION 19. Fisketuren

Elev: SESSION 19. Fisketuren Fisketuren Lyssna efter [l] Det är vindstilla och vattnet är spegelblankt av den neråtgående solen. Jag tar ett till kraftfullt och långsamt årtag. Spetsen på spöet böjs lätt varje gång båten far framåt.

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Av Eva Sahlström publicerad i Friluftsliv nr 4, 2004 (med bilder av Patrik Ritzén)

Av Eva Sahlström publicerad i Friluftsliv nr 4, 2004 (med bilder av Patrik Ritzén) Livet på sin spets Att du ska ha isdubbar med dig när du ger dig ut på naturis vet du förstås, men vilka dubbar ska du köpa? Fungerar en enkel klassiker som Hansadubben lika bra som en tre gånger så dyr

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Var rädd om ryggen! Röj snö med en

Var rädd om ryggen! Röj snö med en Var rädd om ryggen! Röj snö med en snöslunga Kan det verkligen vara skojigt att skotta snö? Ja, absolut! I varje fall om du har investerat i en snöslunga. Sådana finns i många prisklasser från ett par

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

Lite lösningar som gör livet lättare

Lite lösningar som gör livet lättare Lite lösningar som gör livet lättare Möjligheten att lätt kunna trimma dina segel efter rådande förhållande är väsentligt för att behålla bra fart och höjd under kryss när vindstyrka och vågornas karaktär

Läs mer

Att styra efter kompassen

Att styra efter kompassen Att styra efter kompassen Om du tittar på båtens kompass kan du se ett styrstreck. Ser du styrstrecket på er kompass? Svänger du med båten så snurrar skivan med de olika gradtalen, siffrorna, på kompassen.

Läs mer

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner. Tips och råd om mottagnings förhållanden till ett förråd/ en silo Det finns flera leverantörer och modeller av pellets förråd och pellets silo på marknaden. Undersök i första hand om det finns något som

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Havskat t f iske med Tuna Clipper i vat t nen ut anf ör Måseskär. Specialtidning för BestKust Feskarna, Havskatt Måseskär 03. BestKust Feskarna 03

Havskat t f iske med Tuna Clipper i vat t nen ut anf ör Måseskär. Specialtidning för BestKust Feskarna, Havskatt Måseskär 03. BestKust Feskarna 03 Specialtidning för BestKust Feskarna, Havskatt Måseskär 03 BestKust Feskarna 03 Havskat t f iske med Tuna Clipper i vat t nen ut anf ör Måseskär. Havskatt på 3.2 kg störst idag I nnehåll BestKust Feskarna

Läs mer

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK A B D C E F SV VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Allmänna säkerhets- och användingstips: Säkerhet Läs användningsinstruktioner och se på bilderna innan du börjar använda bärsjalen. Det följer med speciella

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så.

Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så. Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så. Uppfödarna brukar ha många goda råd och hjälper gärna sina valpköpare att komma

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran När vi lämnade Lugano i Schweiz for vi i princip rakt söderut. Vägen var i vår karta märkt som en motorväg, men det var den smalaste och krokigaste motorväg

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E. Vinga Gör mötet till en upplevelse

VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E. Vinga Gör mötet till en upplevelse VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E Vinga Gör mötet till en upplevelse Vinga är Sveriges mest kända fyrplats. Ön ligger längst ut i Göteborgs skärgård och är numera ett skyddat naturreservat. BOKA EN KONFERENS

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Hela klass 5A har samlat in pengar till en klassresa.evelina har samlat in mest av alla.dom ska åka till Karibien och dom ska bo på en kryssning på havet.det

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos!

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Efter att vi lämnat av Torpagojorna o båten Hero på Kos, tog vi en segling ner på södersidan av Kos. Som vanligt

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07 Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07 Hej på er alla, Navigation Vi har sedan förra brevet fortsatt att kampas med isen. Vi har stött på olika istyper som blandats upp med varandra på ett spännande

Läs mer

Sista dagen på landet

Sista dagen på landet Sista dagen på landet Sommarlovet är snart slut. Om en vecka börjar kusinerna Joel och Irma i skolan och morfar börjar jobba. I övermorgon åker alla tillbaka in till stan. De har redan börjat packa. Joel

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten Text: Maarit Wall Illustrationer: Henrik Nilson Layout och produktion: Viking Line Mariehamn Tryck: Mariehamns Tryckeri

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

Gäddfiske på vättern (Fest eller Pest)

Gäddfiske på vättern (Fest eller Pest) Gäddfiske på vättern (Fest eller Pest) Så kom den äntligen, min drömgädda! Det hela började på ett rödingpass i en båt ute på vättern, där vi så när som på avfärdstid spikade en helg tillägnad norra vätterns

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Ergofokus. L &d. L Y F T V A G N A R för alla branscher. www.ergofokus.se S T O R K Ö K O C H I N D U S T R I. Ergonomics in focus since 2001

Ergofokus. L &d. L Y F T V A G N A R för alla branscher. www.ergofokus.se S T O R K Ö K O C H I N D U S T R I. Ergonomics in focus since 2001 L &d Ergofokus Ergonomics in focus since 2001 Sara Ljunggren VD L Y F T V A G N A R för alla branscher www.ergofokus.se S T O R K Ö K O C H I N D U S T R I Ljunggren & daughters AB Backes väg 3 784 54

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade en morgon i mitt hem, jag bodde på landet i en liten by i riket Siltarp. Mitt hem bestod av tre rum där jag, mina sju syskon samt far och mor bodde. I samma sekund kommer

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Kullarkivet Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Enkla kullekar Kull ska gå fort. Du ska inte kunna stå still och titta på allt för länge. Därför rekommenderar jag 2-3 kullare på en grupp

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Nov 2008. Alla ombord

Nov 2008. Alla ombord Nov 2008 Alla ombord 10 ord från Vasamuseet I denna mapp finns konstiga ord. De handlar om skeppet Vasa. Förbered dig på att komma till museet genom att lära dig några av orden. Varje ord förklarar vi

Läs mer

Kvarkens båtmuseums verksamhet 2012

Kvarkens båtmuseums verksamhet 2012 Malax museiförening rf Kvarkens båtmuseums verksamhet 2012 Kvarkens båtmuseum är ett regionalt museum, som tillvaratar båtar och andra föremål från Österbotten med anknytning till fiske, säljakt, flottning

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Light Control LC 2. Handbok

Light Control LC 2. Handbok Light Control LC 2 Handbok L I G H T C O N T R O L L C 2 Light Control LC 2 är enkel att installera och kräver endast en beröring av handen eller en signal från en fjärrkontroll för att styra din belysning.

Läs mer

1. Viktigt till att börja med din spis.

1. Viktigt till att börja med din spis. HETA TIPS 1 Ett kök kan se ut nästan hur som helst. Ljust eller mörkt, gammalt eller nytt spelar ingen roll där finns nästan alltid en spis. Har du sedan en stekpanna eller två, några kastruller och grytor

Läs mer

BRUKSANVISNING SAFETY LINE SYSTEM HANDBUREN LINKASTARE MODELS SL40/60/80

BRUKSANVISNING SAFETY LINE SYSTEM HANDBUREN LINKASTARE MODELS SL40/60/80 SE BRUKSANVISNING SAFETY LINE SYSTEM HANDBUREN LINKASTARE MODELS SL40/60/80 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION Safety Line System är producerat och testat av JCL-Sweden. I systemet ingår 3 huvud produkter

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghj sdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmq wertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghj sdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmq wertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghj SEGELÄVENTYR MED BARNBARN OCH SOM ENSAMSEGLARE SEP. 2010 klöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwerty uiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxc

Läs mer

Den är en maskin, jag är en människa. Den ska göra som jag vill!! Nils

Den är en maskin, jag är en människa. Den ska göra som jag vill!! Nils the Blogg Den är en maskin, jag är en människa. Den ska göra som jag vill!! Nils Första dagen lördag 19/9 kl 12-16 Bengt Böhlin, från technichus var här och berättade hur vi skulle göra Lego bilar Emil

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST En välskött fasad är en investering som ger dig ett hus med högre värde och med rätt isolering en bättre ekonomi. Trä är ett levande

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

Ford Galaxie Sunliner 1960

Ford Galaxie Sunliner 1960 Överrubrik. 44.000 gjorda men inte många kvar av dessa massiva skönheter Ford Galaxie Sunliner 1960 Om 1959 års Ford Galaxie var mäktig så skulle en ännu större Galaxie komma året efter. 100 kilo tyngre

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg. Nr 782 3833 Bilaga 1. TILLGÄNGLIGHET Hunden förs kopplad och försedd med munkorg genom en människogrupp till domaren. På hunden utförs kontroll av utrustningen och identifikationsmärkningen samt hundens

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Indiansmyg med boll Bollkamp/prickboll Attack fotboll!

Indiansmyg med boll Bollkamp/prickboll Attack fotboll! Bollekar Indiansmyg med boll Lämpar sig bäst i en utrustad gymnastikhall eller ute i skogen. Ledaren/barnen sprider ut redskap som är tillräckligt stora att gömma sig bakom över hela golvet på gymnastikhallen.

Läs mer

Checklista för förvaring och vård av konst på papper

Checklista för förvaring och vård av konst på papper KONST PÅ PAPPER Konst på papper utgör ett relativt brett materialområde. Det omfattar tusch-, blyerts-, akvarell-, kol-, bläck- pastell- m.fl. teckningar. Underlaget, dvs. papperet kan också variera med

Läs mer

VIKTIGT!!!! Man får under inga omständigheter starta fästet utan att en TV är monterad!

VIKTIGT!!!! Man får under inga omständigheter starta fästet utan att en TV är monterad! VIKTIGT!!!! Man får under inga omständigheter starta fästet utan att en TV är monterad! Vikten behövs för att hålla vajern mellan motorn och fästets arm spänd. Detta krävs för att elektroniken skall kunna

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

NILS-PETTER OCH KRISTINA

NILS-PETTER OCH KRISTINA NILS-PETTER OCH KRISTINA Det har funnits vissa människor som man aldrig kan glömma. Det är de som under sin livstid satte så djupa spår i sanden efter sig som inga vindar kunnat blåsa igen. Ibland frågar

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 Rena din själ där ren möter säl Seskarö Strandby Släpp vardagen i samma stund som du kör över bron till Seskarö. Ta in skogen, havet och friden. Kör vägen

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Hej mamma och pappa. Hälsningar Johan

Hej mamma och pappa. Hälsningar Johan Johan Walter 4b Hej mamma och pappa Jag och Viktor gick för att köpa lite godis och då såg en vi en båt vi vart nyfikna och tänkte gå in och kolla läget. Då så började det vibrera under oss vi märkte att

Läs mer

Zanzibar Café & Rökeri

Zanzibar Café & Rökeri 146 Zanzibar Café & Rökeri HITTA HIT: Från Göteborg kör E6 norrut. Ta av väg 168 mot Kungälv/Marstrand/ Ytterby och kör 17 km. I Tjuvkil fortsätt rakt fram tills du ser Café Zanzibar B & Bs plank. et sticker

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Jag har på vissa ställen hänvisat till instruktionsboken om ni inte har den kvar så finns den under länken instruktionsböcker.

Jag har på vissa ställen hänvisat till instruktionsboken om ni inte har den kvar så finns den under länken instruktionsböcker. Länken Om Slipning har vi nu börjat lägga in på vår hemsida. Mycket felar ännu men efterhand kommer den att kompletteras. Vi arbetar också med nya tillbehör till er som slipar svarvstål. Informationen

Läs mer