Motioner med yttranden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motioner med yttranden"

Transkript

1 Motioner med yttranden

2 Motioner och yttranden Innehåll Motion Sida Värdegrund 1. Martin Klepke angående värdegrund i stadgar och idéprogram 5 2. Mälardalens frilansklubb angående Journalistförbundets värdegrund 6 3. Elsa Persson och Anna Langseth angående villkor för medlemskap 6 Idéprogram och handlingsplan Journalistklubbarna vid SR och SVT angående mångfald bland Journalister 9 5. Södra journalistdistriktet angående lobbyarbete för förändrat presstöd 12 Otrygghet 6. Journalistklubbarna vid SR och SVT angående otrygga jobb Gävleborgs journalistdistrikt angående missbruket av tillfälliga anställningar OJ-distriktet angående stöd till visstidsanställda Södra journalistdistriktet angående strategi för anställningstrygghet Journalistklubben vid LRF Media angående rättvisa regler för visstidsanställda Dagspressdistriktet angående kraftsamling för kollektivavtal Gävleborgs journalistdistrikt angående särbehandling av visstidsanställda 24 Journalistik och förändringar i mediebranschen 13. Marita Johansen och Måns Uggla angående upplysningskampanj om journalistik Journalistklubbarna vid SVT och SR angående den goda lokala journalistiken Emilia Söelund och Frilans Syd angående konsekvenser av förändringar på mediemarknaden Mälardalens frilansklubb angående oberoende journalistik Ekendistriktet angående stärkande av organisationspressen Allan Eriksson angående offentliganställda journalisters villkor Maria Johansson och Måns Uggla angående bildjournalistik Ola Bjärnek angående samarbete till stöd för journalistiken Frilans Riks angående omvärldsanalys Gävleborgs journalistdistrikt angående mediebranschens förändring Tomas Carlsson angående definition av journalistik 42 2

3 Anställningsvillkor 24. Södra journalistdistriktet angående utvärdering av strategin för Ett avtal Journalistklubben vid Mittmedia angående missbruk av bemanningsanställda Journalistklubben vid Kompetens i Skåne angående reglering av tillgänglighet Journalistklubben vid Mittmedia angående kronpåslag i löneavtalen Terje Lund angående lika lön för lika arbete Journalistklubben vid NWT angående tydligare skrivningar om lägstalöner Journalistklubben vid Kommunalarbetaren angående lägstalöner Dagspressdistriktet angående övertidstaket Gävleborgs journalistdistrikt angående arbetstidsförkortning Journalistklubben vid Mittmedia angående särskild kompensation för helgarbete Södra journalistdistriktet angående helgtillägg Journalistklubben vid Kommunalarbetaren angående restid Dagspressdistriktet angående utlandsavtal Journalistklubbarna vid SR och SVT angående semestervillkor Journalistklubben vid Södermanlands Nyheter angående kompetensutveckling Södra journalistdistriktet angående kompetensutvecklingsråd Måns Uggla och Marita Johansen angående kompetensutvecklingsfond Journalistklubbarna vid Bonnier Tidskrifter och Bonnier Business Media angående nytt arbetsmiljöavtal Lottie Cronestrand angående kunskap och information om skiftarbete Södra journalistdistriktet angående åldersdiskriminering 75 Frilansvillkor 44. Mälardalens frilansklubb och Frilans Riks angående uppföljning av arbetet med frilanskalkylatorn och -rekommendationen Radio- och TV-frilansklubben angående F-skattare på redaktioner Frilans Riks angående frilansombudsman Frilans Riks angående arbetsplatsklubbarnas arbete med frilansfrågor Frilans Riks angående prioritering av socialförsäkringsfrågor Frilans Riks angående avgifter på pensionssparande Torbjörn Hallgren och Carl-Magnus Höglund angående fond för frilansar vid konkurser Peter Höök angående solidaritetsfond för frilansar 93 3

4 Ekonomi och avgifter 52. Radio- och TV-frilansklubben angående ersättning för frilansfackligt arbete Kent Wilhelmsson angående arvode för förbundsordförande 97 Organisation och arbetsformer 54. Christer Nordmark med flera angående organisering Journalistklubben vid Södermanlands Nyheter angående medlemsrekrytering och medlemsvård Ekendistriktet angående uppdragsjournalister Cecilia Landmark angående krisstöd till fackliga företrädare Södra journalistdistriktet angående kurser i krishantering Journalistklubben vid Bonnier Tidskrifter angående försäkringsvillkor efter Monica Kleja angående snabbt agerande för medlemmar Örebro läns journalistdistrikt angående möjlighet att välja distriktstillhörighet Dagspressdistriktet angående ändringar i distriktsstadgarna Staffan Teste angående fler pensionärer på kongressen SVT-klubbens sektion Sport angående ambulerande kongresser Agneta Adeen angående utlämning av presskort Frilans Syd angående pott för klubbars rekryteringsarbete 118 Upphovsrätt 67. Journalistklubbarna vid SR och SVT angående upphovsrätt Maria Johansson angående upphovsrätt för rörlig bild 122 Övriga motioner 69. Journalistklubben vid SR angående stipendieregler Seniordistriktet angående stipendieregler Frilans Riks angående rättvisemärkning av medier Frilans Riks angående satsning på forskning, analys och debatt Malin Eijde angående PP Pensions fastighetsinnehav Mälardalens frilansklubb angående tidningsbilaga för egenföretagare 134 4

5 Motion 1 Martin Klepke angående värdegrund i stadgar och idéprogram I Förslag till idéprogram betonas att Journalistförbundet är en demokratisk organisation där medlemmarna har inflytande på alla nivåer. Frågan är dock om detta är förenligt med Journalistförbundets rådande syn på de av förbundets medlemmar som inte står upp för alla människors lika värde och medlemmar som aktivt eller passivt bidrar till de ökande hoten mot andra av Journalistförbundets medlemmar. Noteras kan också att ordet demokrati inte finns med någonstans i Journalistförbundets stadgar. Inte heller finns där några ord om att Journalistförbundet står upp för alla människors lika värde. Journalistförbundet har vidare svarat JA på frågan Kan man ha uppdrag i fackförbundet och samtidigt företräda Sverigedemokraterna? (DN ) Journalistförbundets tidning Journalisten har också berett plats för personer som anser att brottslingar ska benämnas muslimer om det är deras religion och att så kallade autonoma vänstermänniskor i Sverige bör fängslas. Att stå upp för demokrati och alla människors lika värde innebär naturligtvis inte att dessa åsikter inte ska få komma till tals. Men det innebär att personer med sådana åsikter inte ska kunna inneha förtroendeposter i förbundet. I en demokratisk organisation måste alla medlemmar, oavsett religion eller etnicitet, ha samma värde. Personer som inte vill företräda alla medlemmar, oavsett religion eller etnicitet, ska därmed inte heller kunna föra förbundets talan. Förbundets stadgar och idéprogram bör därför kompletteras enligt följande: 1. att i Journalistförbundets stadgar, under 2 Förbundets organisation, föra in följande meningar: Förbundet vill värna demokratin och verkar för en samhällsutveckling på grundval av alla människors lika värde samt politisk, social och ekonomisk demokrati. Journalistförbundets förtroendevalda inom förbundsstyrelsen, distrikt, journalistklubbar och klubbsektioner ska verka för medlemmarnas intressen på grundval av alla människor lika värde. 2. att i Journalistförbundets idéprogram, under Meningen med föreningen, efter orden: Vi är en demokratisk organisation där medlemmarna har inflytande på alla nivåer föra in följande mening: Journalistförbundet vill värna demokratin och verkar för en samhällsutveckling på grundval av alla människors lika värde samt politisk, social och ekonomisk demokrati. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1: se yttrande över motion 3 5

6 Motion 2 Mälardalens frilansklubb angående Journalistförbundets värdegrund En aktuell och komplicerad fråga de senaste åren för många svenska fackförbund är hur man ska hantera medlemmar som samtidigt är medlemmar i eller företräder partier eller organisationer som inte respekterar alla människors lika värde. Debatten har nu nått Journalistförbundet efter en omdiskuterad intervju i Journalisten våren 2014 med en fotograf. Denne fotografs professionella verksamhet bestod i aktivism inom olika högerradikala medier. Den efterföljande debatten kom bland annat att handla om hur förbundet skulle ställa sig till om till exempel Sverigedemokraterna producerar en egen tidning och journalisterna där söker medlemskap i Journalistförbundet. Det här är en viktig debatt anser vi. Idag finns det inga skrivningar i våra stadgar kring vilka värderingar som ska prägla i Journalistförbundet när det gäller synen på mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Det finns heller inte mycket skrivet om detta i förslagen till handlingsprogram och idéprogram som ska antas på kongressen. Vi vill betona att vi inte är ute efter åsiktsregistrering men menar att ett fackförbund ändå kan kräva att medlemmarna delar förbundets värdegrund. Därför yrkar vi att man i förbundets stadgar slår fast att Journalistförbundets värdegrund vilar på "solidaritet, mänskliga rättigheter samt övertygelsen om alla människors lika värde", att professionell verksamhet som anses strida mot Journalistförbundets värdegrund inte är förenligt med medlemskap i Journalistförbundet. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 2: se yttrande över motion 3 Motion 3 Elsa Persson och Anna Langseth angående villkor för medlemskap Journalistiken har en viktig uppgift i samhället som kunskapsspridare, vilket kräver saklig och korrekt nyhetsförmedling. Som journalister har vi också stor makt att påverka opinionen. Därför krävs det att alla aktuella parter ska få komma till tals och att en nyhetsartikel/ett nyhetsinslag är nyanserat och bygger på fakta. Som medlem i SJF förbinder sig en person till att följa de yrkesetiska reglerna som bland annat handlar om krav på korrekt och allsidig nyhetsförmedling, enligt Spelregler för press, radio och tv. 6

7 På senare tid har webbsidor som i huvudsak ägnar sig åt demonisering av utvalda grupper, och hetsar mot dessa, skaffat sig ansvariga utgivare, och därmed närmat sig traditionella medier. Detta innebär dock inte att det som publiceras på de här sidorna kan kallas journalistik. Att ha som huvudsyfte att peka ut och hetsa mot enskilda grupper utifrån ras, religiös tillhörighet, kön, könsidentitet eller sexuell läggning är i sig ett brott mot de yrkesetiska reglerna, som gäller för SJF:s medlemmar, då det varken kan kallas sakligt eller allsidigt. Lägg därtill att enskilda artiklar som förmedlas som nyhetsartiklar på dessa webbsidor ofta struntar i att återge korrekt fakta, ge utpekade parter rätt att bemöta anklagelser eller kritik och ignorerar att iaktta försiktighet vid publicering av namn och bild. Dessutom har åtminstone en av dessa sidor ägnat sig åt att uppmana sina läsare till att förfölja och trakassera journalister. I liggande handlingsprogram för Journalistförbundet står följande: Journalistiken har en demokratisk uppgift i samhället. Därför är journalistiken inte vilken vara som helst.. De webbsidor som hetsar mot olika grupper motarbetar demokratin, och det kan inte anses vara förenligt med det journalistiska uppdraget. MOTION 1: Vi önskar att Journalistförbundet tar ställning för att en publicistiskt verksam person (skribent, redaktör, fotograf etc) som i huvudsak arbetar för ett medium som inte följer de yrkesetiska reglerna, såsom att ge allsidig nyhetsförmedling och att sträva efter att återge alla parters ståndpunkter, utan snarare ägnar sig åt hets mot, och demonisering av vissa grupper utifrån kategorier såsom ras, religiös tillhörighet, könsidentitet eller sexuell läggning inte ska få vara medlem i Journalistförbundet. MOTION 2: Om kongressen röstar ned motion 1, vill vi att kongressen tar ställning till motion 2. Vi yrkar att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda hur regler kan utformas på bästa sätt för att dra en gräns för vilken typ av publicistiska uppdrag som kan anses vara förenlig med ett medlemskap i Journalistförbundet, med tanke på att en publicistiskt verksam person (skribent, redaktör, fotograf etc) som i huvudsak arbetar för ett medium som ägnar sig åt hets mot och demonisering av vissa grupper utifrån kategorier såsom ras, religiös tillhörighet, könsidentitet eller sexuell läggning inte följer journalistikens yrkesetiska regler eller journalistrollens demokratiska uppdrag. Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 1, 2 och 3 Journalistförbundet kännetecknas, bland annat, av att alltid värna öppenhet, yttrandefrihet och demokrati. En person som blir medlem i förbundet förbinder sig 7

8 att följa de yrkesetiska reglerna och de värderingar som finns i stadgarna. Varje medlem är också valbar för förtroendeuppdrag i förbundet. Det är först när en medlem eller förtroendevald aktivt agerar och uppenbarligen bryter mot dessa regler och värderingar som en eventuell uteslutning kan bli aktuell. Motionären i motion 1 påpekar mycket riktigt att ordet demokrati inte finns med i förbundets stadgar. Förbundsstyrelsen föreslår därför att följande skrivning förs in i stadgarna: Förbundet vill värna demokratin och alla människors lika värde. Journalistförbundets förtroendevalda inom förbundsstyrelsen, distrikt, journalistklubbar och sektioner ska verka för medlemmarnas intressen på grundval av alla människors lika värde. (Se förbundsstyrelsens Förslag till stadgeändring i 2, Förbundets organisation.) Förbundsstyrelsen har även fört in meningen Journalistförbundet vill värna demokratin och alla människors lika värde. i det reviderade förslaget till idéprogram. Båda tilläggen har sin grund i förslagen till ändringar i motion 1, och anknyter också till den första att-satsen i motion 2. Motionären i motion 1 uppger att Journalistförbundet svarat ja på frågan Kan man ha uppdrag i fackförbundet och samtidigt företräda Sverigedemokraterna? (DN ). Det fullständiga svaret på frågan lyder: Ja, i teorin är det möjligt. Men den som styrs av partiprogram hör inte hemma på våra uppdrag. Det vill säga att den förtroendevalda som sätter ett partiprogram före förbundets stadgar, regler och värderingar inte är lämplig som företrädare för förbundet. Journalistförbundet är en partipolitiskt obunden förening som organiserar journalister. Det förbundet bedömer vid ansökan om medlemskap är de journalistiska arbetsuppgifterna. Att bedöma vilka som kan vara medlemmar i förbundet utifrån vad de tycker, tänker, skriver och säger är en omöjlig hållning för ett fack- och yrkesförbund som tror på demokrati och yttrandefrihet. Det är inte heller möjligt, som motionärerna i motion 3 föreslår i sin första att-sats, att personer inte kan vara medlemmar utifrån vad det medium de arbetar för väljer att publicera, hur tveksamma och olämpliga dessa publiceringar än kan uppfattas vara. Pressfriheten innebär att ett medium får publicera vad det vill. Efter publicering kan detta sedan anmälas till befintliga kontrollorgan, som Allmänhetens Pressombudsman eller rättsväsendet. Det är den gängse tillämpning av rättssäkerhet som ett demokratiskt samhälle bygger på. Det måste också fungera på samma sätt när det gäller medlemskap i förbundet: Det är först när en medlem aktivt agerar och uppenbarligen bryter mot Journalistförbundets regler och värderingar som en eventuell uteslutning kan bli aktuell. FS föreslår kongressen besluta att anse motionerna 1, 2 och 3 besvarade. 8

9 Motion 4 Journalistklubbarna vid SR och SVT angående mångfald bland journalister Förbundsstyrelsen vill i sitt förslag till handlingsprogram och idéprogram bland annat utveckla mediebranschen och värna journalistikens uppdrag i det demokratiska samhället. Vi ser direkta kopplingar till att det då behövs fler journalister med mångfaldskompetens. I idéprogrammet står det att förbundet vill öka mångfalden i medierna. Av flera skäl vill vi poängtera vikten av att förtydliga formuleringarna om mångfald bland journalisterna. Med mångfald menar vi t ex tillgångar i språkkunskaper, nätverk och perspektiv som kommer ur olikheter gällande främst de olika diskrimineringsgrunderna och socioekonomisk bakgrund. Trovärdigheten hos allmänheten när det gäller både medier och enskilda journalister är i många fall skrämmande låg. Självklart finns det flera förklaringar till detta, men en anledning är hur homogen gruppen journalister är när det gäller annan etnisk bakgrund, socioekonomisk bakgrund samt flera av diskrimineringsgrunderna. Vi tror att det är en överlevnadsfråga för en bransch som har svårt att hitta nya läsare/tittare/mediekonsumenter att ha journalister med mer varierad bakgrund än idag. Arbetet med otrygga jobb aktualiseras här och har kopplingar till möjligheter och svårigheter för individer med mångfaldskompetens att överhuvudtaget vilja ge sig in i en bransch med dåliga villkor. Ordet mångfald används i dokumenten både när det handlar om en variation och mängd av medier i sig samt när det gäller enskilda journalisters mångfaldskompetens. I inledningen till idéprogrammet, tredje stycket är det svårt att utläsa vilket av detta man menar. Det står vi vill ( ) öka mångfalden i medierna. Detta bör förtydligas vad som avses. I stycket med rubriken Jämställdhet och mångfald står relevanta och viktiga saker. Men som yrkesförbund kan vi formulera oss skarpare och mer offensivt. Mångfald handlar om mer än att inte diskriminera. Vi anser också att förbundet ska formulera sig kring mångfald när det gäller rekrytering samt ha som mål att öka andelen förtroendevalda med mångfaldskompetens. Vi har konkreta förslag till tillägg i dokumenten: Till handlingsprogrammet: 9

10 Uppmärksamma vikten av och verka för mångfaldskompetens och variation bland journalisterna. (Förslagsvis under Utveckla mediebranschen ) Visa att förbundet är inkluderande och är positiva till mångfald. (Förslagsvis under Organisera alla ) Verka för att andelen medlemmar och förtroendevalda med mångfaldskompetens ökar. (förslagsvis under Organisera alla ) Till idéprogrammet: Mångfald bland journalisterna är också en fråga om journalistisk trovärdighet och ekonomisk hållbarhet för medieägarna. (Förslagsvis i inledningen efter tredje stycket) Vi föreslår att förbundsstyrelsen uppdras att antingen lägga till formuleringarna ovan eller anpassa dem så att andemeningen i dem ändå framgår, att förbundsstyrelsen går igenom dokumenten och förtydligar där det krävs enligt synpunkterna i motionstexten, att förbundsstyrelsen ges möjlighet att lägga till eller omformulera Jämställdhet och mångfald så att det finns tydligare kopplingar till förslagen till tillägg ovan. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 4 Frågan om mångfald bland journalisterna är, precis som motionärerna för fram, viktig både vad gäller trovärdighet och ekonomisk hållbarhet. En bred anslutning till journalistyrket som speglar samhällets struktur är något Journalistförbundet ser positivt på och gärna uppmärksammar. I förbundsstyrelsens förslag till idéprogram görs det också tydligt att Samhället och medierna behöver journalister med alla slags erfarenheter och bakgrund. Det huvudsakliga ansvaret i frågan om mångfald bland journalister ligger dock hos dem som anställer och/eller anlitar journalister. Medieföretagen måste se till att det finns en mångfaldskompetens och variation bland medarbetarna. Många journalistklubbar tar upp detta med sina motparter redan idag. Det är också viktigt att respektera klubbarnas, sektionernas och distriktens suveränitet att välja vilka de vill till sina fackliga representanter. I förbundsstyrelsens förslag till idéprogram refererar begreppet mångfald till en ökning av aktörer på marknaden. Att mångfald bland journalister är en viktig fråga för Journalistförbundet kan dock göras än tydligare. 10

11 Förbundsstyrelsen har därför reviderat sitt idéprogram och fört in en av de skrivningar motionärerna föreslår: Mångfald bland journalisterna är en fråga om journalistisk trovärdighet och ekonomisk hållbarhet för medieägarna. Den tillagda skrivningen återfinns i stycket Meningen med föreningen, tredje stycket, i förslaget till idéprogram. FS föreslår kongressen att besluta att bifalla motionen. 11

12 Motion 5 Södra journalistdistriktet angående att intensifiera lobbyarbetet för ett förändrat presstöd Strukturomvandlingen av mediemarknaden sker i en hisnande fart. Journalistförbundets styrelse föreslog därför i maj förra året att det nuvarande presstödet omvandlas till ett redaktionellt, kanal- och distributionsneutralt produktionsstöd. Samtidigt konstaterade förbundsstyrelsen att man, trots en fortsatt skeptisk inställning till statligt stöd av journalistik, också ser att ett offentligt finansierat stöd kan komma att visa sig vara det enda sättet att bibehålla den journalistiska process som fortfarande återstår och som är nödvändig i en fungerande demokrati. I september förra året kom presstödskommittén med sitt slutbetänkande. Kommitténs förslag var föråldrat, ansåg förbundsordföranden Jonas Nordling. Det låg långt ifrån SJF:s förslag. Eftersom strukturomvandlingen inte visar några tecken på att avta och ett förändrat och förstärkt statligt stöd till medier blir allt viktigare för var dag som går yrkar Södra att under rubriken Utveckla mediebranschen i förslaget till nytt handlingsprogram föra in följande stycke: "Verka för att presstödet omvandlas till ett nytt stöd till journalistisk produktion/redaktionellt innehåll." att, som en konsekvens av detta, intensifiera lobbyarbetet för att förändra presstödet i enlighet med styrelsens förslag i maj Förbundsstyrelsens yttrande över motion 5 Journalistförbundets styrelse tog fram ett nytt förslag till förändrat presstöd under Tyvärr tog inte presstödskommittén till sig innehållet utan lade fram ett förslag som inte svarar mot de förändringar som mediebranschen går igenom och står inför i framtiden. Förbundsstyrelsen anser att motionärernas förslag är bra och har i enlighet med detta reviderat sitt förslag till handlingsplan. Motionärens förslag till tillägg Verka för att presstödet omvandlas till ett stöd till journalistisk produktion/redaktionellt innehåll har lagts till under punkten Utveckla mediebranschen i förslaget till handlingsplan. 12

13 Eftersom detta blir en tydlig punkt i handlingsplanen för den kommande kongressperioden så kommer också arbetet för att få gehör för förbundets presstödsförslag på politisk nivå att intensifieras. FS föreslår kongressen att besluta att bifalla motionen. 13

14 Motion 6 Journalistklubbarna vid SR och SVT angående otrygga jobb De otrygga jobben är många. Det handlar om vikarier, bemanningsanställda, timanställda, programanställda eller ofrivilliga frilansar; personer som trots sin arbetssituation gör sitt bästa för att producera god journalistik och ständigt måste bevisa att de duger. Hade fler haft en trygg anställning är vi övertygade om att flera saker skulle bli bättre: journalistiken, kompetensen på redaktionen, arbetsmiljön, effektiviteten, lönsamheten och den enskildes privata situation. Frågan om otrygga jobb är inte ny. Vi klubbar inom Journalistförbundet har jobbat med frågan under många år. Trots debatt, argument, studier, enskildas berättelser, kollektivavtalsskrivningar, internt och externt arbete så ser företagen inte samma sak som vi. För vi tror helt enkelt inte att det är lönsamt med en stor andel otrygga jobb. Vi vill ha en diskussion med mediebolagen om vem som tjänar på en stor andel otrygga jobb. Företagen anställer ofta för korta perioder och byter ut personen när den närmar sig en inlasning, trots att det ständigt finns ett behov av arbetskraft. Eller så väljer de att inte ta något arbetsgivaransvar alls och anlitar bemanningsföretag eller frilansar. Alla som arbetar för våra företag är viktiga: frilansar, bemanningsanställda, vikarier, programanställda. Men vi vill inte att olika medarbetare ska spelas ut mot varandra, för att företaget ska slippa ta sitt arbetsgivaransvar. Det kommer självklart alltid behövas ersättare när någon är borta och frilansar och visstidsanställda är viktiga för att berika journalistiken. Men när börjar ett företag förlora på för stor flexibilitet och för hög andel otrygga jobb? Vi journalistklubbar inom SVT och Sveriges Radio vill uppdra åt förbundsstyrelsen att förbundet lägger upp en strategi för att växla upp arbetet med att motverka otryggheten för journalister, att förbundet hittar samarbeten med andra fackförbund som också insett vikten av att ta upp kampen mot en otrygg arbetsmarknad för att öka trycket på arbetsgivare och beslutsfattare. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 6: se yttrande över motion 8 14

15 Motion 7 Gävleborgs journalistdistrikt angående missbruket av tillfälliga anställningar På samtliga redaktioner i Gävleborg förekommer det att arbetsgivarna tar in olika typer av visstidsanställda i syfte att täcka ett uppenbart konstant personalbehov. Detta anser vi är ett missbruk av visstidsanställningar i linje med förbundsstyrelsens förslag till handlingsplan Det kan till exempel handla om programanställda och vikarier på Sveriges Radio samt vikarier och bemanningsanställda inom Mittmedia. Det här leder till en otrygghet och psykisk ohälsa bland de som visstidsanställs. Det här leder också till att de fastanställda får en större arbetsbelastning när de hela tiden tvingas lära upp nya medarbetare, vilket i sin tur leder till högre kostnader och en sämre journalistisk produkt. Vi yrkar att Journalistförbundet gör allt vad som står i dess makt att stoppa arbetsgivarens missbruk av tillfälliga anställningsformer i syfte att täcka ett uppenbart konstant personalbehov. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 7: se yttrande över motion 8 Motion 8 OJ-distriktet angående stöd till visstidsanställda De senaste åren har anställningsvillkoren för journalister förändrats radikalt. Allt färre har i dag en tillsvidareanställning och allt fler har visstidsanställningar i form av vikariat eller projektanställningar. År 2003 gjorde Journalistförbundet en inventering av hur stor procent av den redaktionella bemanningen som bestod av visstidare, genom att förtroendevalda, en viss dag, inventerade sina arbetsplatser och kom fram till snittsiffran 18 procent. Inom Sveriges Radio och SVT var siffran ännu högre, 25 procent. Sannolikt är andelen visstidsanställningar högre i dag och en verklighet vi tyvärr får leva med. Vi vill få svar på följande frågor: Hur stor andel av verksamma journalister har en tillsvidareanställning respektive en tillfällig anställning? Hur stor procent har en anställning via bemanningsföretag? 15

16 I förlängningen kan det vara intressant att intervjua ett antal uppdragsgivare och be dem förklara; varför de inte tillsvidareanställer och föredrar att anlitar journalister via bemanningsföretag. Vi vill att förbundet genomför en utredning/undersökning om hur journalistens anställningsförhållande ser ut som grund att forma en strategi för hur vi bäst kan stödja medlemmar som inte är fast anställda, vid sidan av kravet på tillsvidareanställning. Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 6, 7 och 8 Journalistförbundet har i decennier arbetat för att stärka och förbättra villkoren för visstidsanställda. Bland annat har förbundet i kollektivavtal begränsat arbetsgivares möjlighet att stapla visstidsanställningar på varandra och förändrat reglerna för företrädesrätt till återanställning. Ett annat exempel är att påverka rättspraxis genom att ta förhandlingar när arbetsgivare missbrukar de regelverk som finns drev Journalistförbundet ett fall som dels handlade om felaktigt intag av frilans och dels om missbruk av programanställningsformen inom Public Service. Förbundet vann målet på alla punkter och i efterdyningarna av den domen har många visstidsanställda blivit tillsvidareanställda, framför allt inom Public Service, men domen har fått verkningar på alla områden i mediebranschen. Men FS håller med om att det behövs ännu starkare krafttag mot otryggheten. Den allt hårdare marknaden för journalister med ständiga nedskärningar i antalet tillsvidareanställda på medieföretagen gör att villkoren för visstidsanställda, frilansar, bemanningsanställda och journalister med andra osäkra anlitandeformer blivit ännu tuffare. Under den gångna kongressperioden inrättades en aktionsgrupp för bemanningsanställda som verkat för att förbättra villkoren för denna utsatta grupp, men FS ser att arbetet med otrygga jobb kräver en bredare insats. Kampen mot otrygga jobb är en av de högst prioriterade frågorna i FS förslag till handlingsplan för den kommande kongressperioden. Därför har FS föreslagit att ett Otrygghetsråd inrättas och det är precis den typ av frågor som motionärerna tar upp som bör behandlas i detta råd. Att kartlägga otrygga jobb bland medlemmarna, belysa och bekämpa arbetsgivarens missbruk av visstidsanställningar, bemanningsföretag och felaktiga frilansuppdrag, ingår också i handlingsplanen och att forma en strategi för hur man bäst kan stödja medlemmar som inte är fast anställda, som motion 8 föreslår bör lämpligen vara en del av Otrygghetsrådets uppgifter. Journalistförbundet samarbetar redan idag med andra fackförbund i dessa frågor och ser positivt på alla möjligheter till facklig samverkan för att minska otryggheten. Bland annat har förbundet tillsammans med Hotell och Restaurangfacket och 16

17 Sveriges universitetslärarförbund belyst den växande problematiken och ställt krav på starkare skyddslagstiftning för visstidsanställda. Dessutom är Journalistförbundet medlem i TCO som i flera år drivit frågan om att Sveriges lagstiftning kring visstidsanställningar bryter mot EU-rätten. Utöver otrygghetsrådet kommer Journalistförbundet att fortsätta verka för att förbättra visstids- och bemanningsanställningsvillkoren avtalsvägen, samt fortsätta verka för att frilansarnas villkor stärks. FS delar andemeningen i motion 7, men kan inte bifalla den då det kan råda delade meningar om vad allt som står i dess makt innebär. FS föreslår kongressen besluta att bifalla motion 6 och 8 samt att anse motion 7 besvarad. 17

18 Motion 9 Södra journalistdistriktet angående strategi för anställningstrygghet Södra distriktet angående förbundets stöd brister i Lasfrågan! Arbetsgivarnas allt vidare tolkning av Las öppnar för godtycke i frågan om kvalifikationer. Som fackliga företrädare hävdar vi att anställda ofta visst har tillräckliga kvalifikationer. Dock känner vi att vi inte har tillräckligt stöd från förbundet att driva dessa fall, eftersom man inte är beredd att dra dem till AD. Södra yrkar att förbundsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en strategi för hur principen att lång anställningstid ska ge större anställningstrygghet stärks. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 9 De ökade krav som ställs på medarbetare till följd av utvecklingen i mediebranschen har inneburit att många arbetsgivare i förhandlingar om uppsägningar ställer högre krav på vad medarbetare ska kunna eller ha erfarenhet av för att anses uppfylla kravet på tillräckliga kvalifikationer. Tidigare fanns det större möjligheter att under en längre tid växa in i nya roller på redaktionerna. Samtidigt har många medarbetare inte genom arbetsgivarnas försorg fått den nödvändiga kompetensutveckling i yrket som borde vara en självklarhet, utan många medarbetare får själva ta ansvar för detta. Med detta från arbetsgivarens sida hårdnande synsätt blir det ofta väldigt tuffa förhandlingar för klubbens förhandlare. Från förbundet centralt ges rådgivning och stöttning till de journalistklubbar som står inför en omorganisation med uppsägningar som följd i syfte att åstadkomma så bra förhandlingsresultat som möjligt för våra medlemmar. I de fall klubb och arbetsgivare inte kan uppnå en samsyn förhandlar också förbundet på central nivå. Våra journalistklubbar gör ett fantastiskt arbete och det är inte en ovanlighet att klubbens förhandlare lyckas åstadkomma vissa uppgörelser som innebär att medarbetare väljer att tacka ja till en överenskommelse med arbetsgivaren vilket innebär att det inte uppstår någon tvist om turordningen i slutändan. Om arbetsgivare säger upp medarbetare trots att de vid lokal och central förhandling inte lyckats visa att medarbetare med längre anställningstid saknar tillräckliga kvalifikationer för kvarvarande tjänster så kan detta angripas genom att driva en tvist om brott mot turordningen enligt lagen om anställningsskydd. I den situationen förs alltid en diskussion med berörda medlemmar och journalistklubben angående möjligheterna att driva en tvist om turordningsbrott i efterhand. 18

19 Att förbundet inte skulle vara berett att ta en turordningstvist till Arbetsdomstolen måste vara ett missförstånd. Detta har gjorts många gånger och så sent som den 12 augusti 2014 har förbundet stämt Dagens Nyheter avseende åtta medlemmar som förbundet hävdar har sagts upp felaktigt och i strid med turordningen. I varje turordningstvist måste naturligtvis göras en bedömning utifrån det specifika fallet innan förbundet beslutar om att en tvist som inte lösts genom lokala eller centrala förhandlingar ska bli föremål för en domstolsprövning. Det förutsätter också att medlemmen är beredd att driva en tvist i domstol med förbundets hjälp. Förbundsstyrelsen anser att nuvarande lagstiftning där både anställningstid och tillräckliga kvalifikationer är avgörande för vilka medarbetare arbetsgivaren kan säga upp på grund av arbetsbrist även fortsättningsvis ska vara utgångspunkt vid förhandlingar. Självklart måste förbundet slå vakt om att lagens regler upprätthålls och inte kringgås av arbetsgivare som vill ha en ordning där de fritt kan välja vilka medarbetare som ska kunna sägas upp. För att lång anställningstid ska ge större anställningstrygghet krävs också att arbetsgivarna förmås ta ett större och långsiktigt ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling utifrån den verksamhet som arbetsgivaren vill bedriva i framtiden. Där krävs att förbundet tillsammans med journalistklubbarna arbetar för att få till stånd fungerande kompetensutvecklingsråd på varje arbetsplats samt diskussioner med arbetsgivarna om vilken verksamhet man vill bedriva i framtiden så att varje medarbetare vet vad som kommer att förväntas av dem. FS förslår kongressen besluta att anse motionen besvarad. 19

20 Motion 10 Journalistklubben på LRF Media angående rättvisa regler för visstidsanställda I Lagen om anställningsskydd 5 anges följande: Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. LAS ger också möjlighet för arbetsmarknadens parter att komma överens om annat under just den paragrafen. Vi på LRF Media kan nu konstatera att Tidskrift och Etermedia har sämre villkor för vikarier som arbetar länge på företaget än andra delar av journalistkollektivet. Dagspress och Public Service har samma skrivning som i LAS, alltså att två års anställning under en femårsperiod ger en fast anställning. Hos Tidskrift och Etermedia måste den visstidsanställde ha arbetat hela 4 år under en femårsperiod för att få en fast anställning. Vi på LRF Media anser att en sådan tidsgräns är både orättvis och orealistisk. Fyra år är så lång tid att regeln blir helt verkningslös. Hos oss har ett antal vikarier fått fast anställning tidigare, när regeln angav två år. Vi föreslår alltså att SJF arbetar för att få samma årsregel som anges i LAS för alla sina avtalsområden. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 10 I lagen om anställningsskydds 5 återfinns den så kallade konverteringsregeln, regeln om att allmän visstidsanställning och vikariat övergår till tillsvidareanställning efter viss angiven tid. Samma paragraf reglerar vilka tidsbegränsade anställningar som gäller i enlighet med lagstiftningen. Regeln är dispositiv vilket innebär att det är möjligt att avvika från lagens bestämmelser genom centralt kollektivavtal. Förbundet har tidigare förhandlat fram att andra anställningsformer ska gälla i våra kollektivavtal än de som finns i LAS, till exempel allmän visstidsanställning. När konverteringsregeln senare tillkom i 5 LAS så hävdades från förbundets sida att regeln var tillämplig, men efter en prövning i Arbetsdomstolen stod det klart att då vi överenskommit om andra anställningsformer än de som gäller enligt LAS i våra kollektivavtal, så gäller inte heller den så kallade konverteringsregeln. Förbundet måste därför komma överens med motparten Medieföretagen för att konverteringsregler ska gälla på våra avtalsområden. 20

Förbundsstyrelsens förslag till dagordning

Förbundsstyrelsens förslag till dagordning Förslag Dagordning Förbundsstyrelsens förslag till dagordning 1. Kongressen öppnas 2. Fråga om kongressen kallats i stadgeenlig ordning 3. Upprop och fastställande av röstlängd 4. Val av tre ordförande

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Beslutsprotokoll 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 Bilaga 2 Dagordning 56 Dagordning

Läs mer

Journalistklubben på LRF Media angående rättvisa regler för visstidsanställda

Journalistklubben på LRF Media angående rättvisa regler för visstidsanställda Motion 10 Journalistklubben på LRF Media angående rättvisa regler för visstidsanställda I Lagen om anställningsskydd 5 anges följande: Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Vem är frilans? Vem gör vad? Frilansstrategin

Vem är frilans? Vem gör vad? Frilansstrategin Arbetsmarknaden för journalister har under flera år gått mot fler osäkra anställningar, fler tillfälligt anställda eller inhyrda och fler uppdragstagare samtidigt som antalet arbetstillfällen minskat.

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Jonas Nordling föredrog redaktionsutskottets förslag till uttalande från kongressen angående Dawit Isaak.

Jonas Nordling föredrog redaktionsutskottets förslag till uttalande från kongressen angående Dawit Isaak. OJUSTERAD Dag 3 23 oktober 2014 27 Redaktionsutskottets förslag till uttalanden Jonas Nordling föredrog redaktionsutskottets förslag till uttalande från kongressen angående Dawit Isaak. att anta redaktionsutskottets

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Inom industrin har användningen av visstidsanställningar ökat markant de senaste åren. Under en lång period har företag, delvis till följd

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister Journalister är en utsatt yrkesgrupp. Kränkningar, trakasserier, hot och våld mot journalister har tyvärr blivit en allt vanligare del av yrket. Det är

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Frilansande journalister (SJF) - arbetsvillkor, förändringar och framtidsutsikter. 24 september 2015 Sonja von Lochow & Martin Ahlqvist

Frilansande journalister (SJF) - arbetsvillkor, förändringar och framtidsutsikter. 24 september 2015 Sonja von Lochow & Martin Ahlqvist - arbetsvillkor, förändringar och framtidsutsikter 24 september 2015 Sonja von Lochow & Martin Ahlqvist Om undersökningen Fältperiod: 10 augusti 16 september 2015 Omfattning och urval: Totalundersökning

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Studiematerial kring otrygga jobb

Studiematerial kring otrygga jobb Studiematerial kring otrygga jobb Studiematerial kring otrygga jobb Detta studiematerial, som ska ge en översikt om lagstiftningen kring otrygga jobb och hur facket kan jobba för att motverka otrygghet,

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

7 Bilaga 2 till protokoll 10 Journalistförbundets användarguide till nya 11 frilansavtalet 1. Vem kan använda det?

7 Bilaga 2 till protokoll 10 Journalistförbundets användarguide till nya 11 frilansavtalet 1. Vem kan använda det? FRILANSAVTALET 2015 Innehållsförteckning Nya frilansavtalet 2015 1. Reglernas omfattning 2. Beställt material 3. Ej beställt material 4. För sent inkommet material 5. Avbrytande av uppdrag 6. Upphovsrätt

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället

Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället Kunskaper om olika ägarintressen inom mediaområdet, ägarnas möjligheter att påverka innehållet i medier samt opinionsbildningen

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad 2016-04-30 Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv Försvarsutbildarna Ystad 2016 1 Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Lagar Fr.o.m. 1 januari 2009 gäller, Diskrimineringslag, (2008:567). Lagen

Läs mer

Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Ds 2015:19

Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Ds 2015:19 1(8) Arbetsmarknadsdepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08 782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Ds 2015:19 A2015-1507-ARM TCO anser att

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2 Målnummer: UM1963-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-01-31 Rubrik: Arbetstillstånd är en förutsättning för att en utlänning ska få arbeta i Sverige

Läs mer

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Journalistförbundets kommentarer till förändringar i allmänna villkor, Löneavtal, Rekommendation till löneprocess 2013-2016 och Utvecklingsavtal Bilaga 2, Allmänna

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

FÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25)

FÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25) Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/samuel Engblom 2012-09-24 Direkttel: 08-782 91 37 E-post: samuel.engblom@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FÖRSTÄRKT

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt

Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Trygghet

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik 2007-12-14 1 (5) CIRKULÄR 07:72 Arbetsgivarpolitik: 07-2:23 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Sara Kullgren Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Anställningsordning vid SLU fr.o.m

Anställningsordning vid SLU fr.o.m 1(10) 2013-06-20 Anställningsordning vid SLU fr.o.m. 2013-10-01 SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 VAT nr SE202100-281701 info@slu.se www.slu.se Innehåll 1 Allmänt... 3 2

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv

Läs mer

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Omorganisation av Vallentuna Kommun Kommunstyrelsen har beslutata att dra tillbaka den tänkta omorganisationen angående att inte tillsätta någon kommundirektör.

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer

Cirkulärnr: 07:15 Diarienr: 07/1603 P-cirknr: 07-2:3 Nyckelord:

Cirkulärnr: 07:15 Diarienr: 07/1603 P-cirknr: 07-2:3 Nyckelord: Cirkulärnr: 07:15 Diarienr: 07/1603 P-cirknr: 07-2:3 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Ändringar i lagen om anställningsskydd, LAS, tidsbegränsade anställningar, semesterlagen Christina

Läs mer

REMISSVAR Rnr 105.06. Till Näringsdepartementet. Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m m N2006/12113/ARM

REMISSVAR Rnr 105.06. Till Näringsdepartementet. Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m m N2006/12113/ARM Lilla Nygatan 14 Box 2206 2007-01-26 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 105.06 Till Näringsdepartementet Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad

Läs mer