Glokala folkhögskolan 10 år Tematiskt presenterad historik

Transkript

1 Glokala folkhögskolan 10 år Tematiskt presenterad historik Folkbildningsföreningen i Malmö var sedan 2001 en av huvudmännen vid Österlens folkhögskola. Folkbildningsföreningen hade också åren omkring början på 2000-talet gjort tre olika försök att få en egen folkhögskola och hade under den tiden några folkhögskolekurser med andra folkhögskolor som huvudmän, Österlens folkhögskola och Folkhögskolan i Angered. Sådan erfarenhet av folkhögskolearbete krävdes för att få en egen folkhögskola. I övrigt arbetade föreningen under flera år med komvuxkurser på grundskolenivå, främst inom det som kallades för Kunskapslyftet. Glokala folkhögskolan kommer till och växer 2005 fick föreningen äntligen en egen folkhögskola under namnet Glokala folkhögskolan med 1000 s k deltagarveckor. Det blev då landets minsta folkhögskola, den 148:e i ordningen. Det räckte nästan bara till en allmän kurs med omkring 20 deltagare. Men redan följande läsår fick folkhögskolan 3500 deltagarveckor, detsamma som de andra mindre folkhögskolorna i landet. De flesta kurserna ägde rum i Sofielunds Folkets Hus som skapats i en gammal nerlagd folkskola från Efter några år blev det beslut i Folkbildningsrådet som svarar för de statliga bidragen till folkhögskolorna att det skulle ske en omfördelning från de större folkhögskolorna så att de mindre efterhand skulle komma upp till 4000 dv. Detta uppnådde man läsåret 2014/15. Från läsåret 2013/14 blev det också beslutat om tilldelning av medel via Arbetsförmedlingen för 12 veckors Studiemotiverande Folkhögskolekurs (SMF) för ungdomar som inte fullföljt en gymnasieutbildning med godkända betyg. Följande år tillkom medel för en extra allmän kurs som skulle gör det lättare för dem som gått SMF-kurser att få börja på Allmän kurs. Från 2014/15 tillkom ytterligare medel för en ny typ av etableringskurs för nyanlända flyktingar framför allt från Syrien. Folkhögskolan hade blivit en skolform att räkna med när det gäller nya utmaningar i samhället. Styrelse och ledning för folkhögskolan När Glokala folkhögskolan tillkom 2005 var Håkan Larsson ordförande i styrelsen för Folkbildningsföreningen. Rektor för folkhögskolan från starten var Marie Hagström. Från början av år 2006 blev också Håkan Larsson rektor i folkhögskolan. Marie Hagström kom då att få huvudansvaret för personal och pedagogisk ledning medan Håkan Larsson främst svarade för ekonomi och utvecklingsfrågor. Men båda ansvarade gemensamt för alla viktiga frågor. När Håkan Larsson blev rektor lämnade han ordförandeskapet som övertogs av Monika Olin- Wikman. Hon lämnade dock uppgiften efter ett år, och Inger Leite blev då ordförande tills Ronny Hallberg tillträdde 2008 och stannade tills han avled i april Därefter blev Alf Trellid ordförande och kvarstår alltjämt. Namnet på föreningen ändrades 2012 till Glokala folkbildningsföreningen. Håkan Larsson lämnade på egen begäran rektorskapet i november I samband därmed konstituerades ett arbetsutskott i styrelsen. Vision och mål för Glokala folkhögskolan Namnet på folkhögskolan syftar på den kända uppmaningen Tänk globalt handla lokalt! 1

2 I verksamhetsplanen för 2007 formulerades en vision för all verksamhet i föreningen att verka för att Malmö som är en stad med 172 nationaliteter ska väl ta vara på denna rika resurs så att Malmö blir den i äkta mening Glokala Staden. Denna verksamhetsidé och de i anslutning till den formulerade målen har varit vägledande för allt arbete sedan dess: Vision -Malmö - den Glokala Staden Verksamhetside Vi - är en öppen och modig organisation med hög kompetens inom folkbildnings- och entreprenörskapsområdet - vi medskapar mötesplatser med möjlighet till utveckling av organisationer och individer - vi vill vara ett föredöme i vårt långsiktiga arbete i medskapandet av den Glokala staden Vi arbetar - utifrån en samhällssyn som bygger på solidaritet och alla människors lika värde - för ett ekologiskt hållbart samhälle - med folkbildning och utbildning på ett flerdimensionellt sätt - aktivt med utveckling i ett folkrörelseperspektiv och i samspel med forskning, gemensam sektor och näringsliv - med kunskapande, kunskapsspridning, organisering och opinionsbildning Innehållet i Glokala folkhögskolans verksamhet Flera arbetsgrupper sammansatta av styrelsemedlemmar och personal var under det första läsåret verksamma för att planera vilka olika kurser som borde finnas i folkhögskolan och hur de skulle kunna knyta an till annan verksamhet i föreningen i form av projekt, seminarier och föreläsningar. Det formulerades fyra huvudpunkter när det gäller innehåll i kurserna: 1. Globalt/lokalt 2. Kommunikation/media 3. Kultur 4. Publikt entreprenörskap/samhällsentreprenörskap Längre fram kom vi att tala om spår, och för de mest aktiva spåren tillsattes särskilda spårledare som såg till att denna samverkan mellan kurser och annan verksamhet kom att fördjupas. Utöver de innehållsområden som nämnts ovan tillkom också spår för omställning till ett hållbart samhälle samt idéutveckling/tankesmedjor. Ett par tidiga pionjärer Ingrid Rasch som tidigare hade varit rektor vid Skeppsholmens folkhögskola i Stockholm hade varit styrelsen behjälplig vid ansökan till Folkbildningsrådet att få en egen folkhögskola. 2

3 Hon kom att efter folkhögskolans start under några år vara verksam som ledare för vad som kallades en bildningsverkstad. Där tog hon flera viktiga initiativ. Hon samlade några forskare med särskilt intresse för att utveckla högskolans kontakt med folkbildning till en forskarpanel. Där var bland andra Bernt Gustafsson, då vid Örebro universitet, Ove Reimer och Gunnar Bergendal vid Malmö högskola. Hon anordnade vad hon kallade Glokala seminarier med framstående opinionsbildare som gav inspiration för det fortsatta arbete. Hon anordnade också förfarttaraftnar med ekonomiskt stöd av Malmö kulturnämnd. En annan person som de första åren bidrog med flera värdefulla initiativ var Liv Zetterling. Hon skapade vid Stapelbädden i Västra Hamnen en konstgrupp med utställningar kallade Full Moon Arties som sedan kom att flytta till Sofielund inom ramen för vad som blev Centrum för Urban Konst (CFUK). Hon tog också 2007 initiativ till ett projekt i Sofielundsområdet NIC (Network of Interaction and Civic education) som stöddes av Centrum för flexibelt lärande. Ett bestående resultat av det var Magasin NIC, en gratistidskrift som med olika finansiering har utkommit med 13 nummer. Liv Zetterling var också under de först åren från hemsidans lansering 2007 ( ansvarig för dess verksamhet. Med början läsåret 2009/10 anordnade hon i Sofielunds Folkets Hus en studiecirkel Återsvinnlarna om miljöarbete, vardagsekologi och återbrukets hantverk som efter ett par års verksamhet inordnades i spåret Omställning till en hållbar värld. Folkhögskolans olika typer av kurser Här presenteras folkhögskolans lokalt verksamma långa kurser, distanskurser samt några kortkurser: Långa kurser: Allmän kurs. Den första kursen läsåret 2005/06 hade temat Mänskliga rättigheter och leddes av Gunilla Andersson. Den fortsatte sedan varje år med Glokal profil och tematisk organisering av studierna med Gunilla Andersson som kursledare fram till läsåret 2010/11 då Anders Lindholm övertog kursledarskapet. Kursen är 1-.2 eller 3-årig beroende på förkunskaper. För dem som bedöms ha tillräckliga kunskaper och förutsättningar ges omdömen som ger tillträde till högskolestudier i en särskild kvotgrupp. Läsåret 2006/07 och två år framåt fanns i Holma Folkets Hus en allmän kurs för kvinnor på grundskolenivå med Madeleine Lundin som kursledare. Från läsåret 2009/10 övergick denna kurs till att bli en komvuxkurs. Från 2014/15 blev det två allmänna kurser, eftersom Folkbildningsrådet gav medel för en extra allmän kurs särskilt inriktad på dem som vill gå vidare från den av Arbetsförmedlingen finansierade tremånaderskursen Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF). Detta effektiviserar studierna eftersom det möjliggör uppdelning på studiegrupper efter förkunskaper i engelska och matematik. Glokala medier morgondagens röster - Filmlinje Redan från starten 2005 blev det en forskningscirkel Lokala medier i en global värld, ledd av Anders Järnegren vid Lunds universitet. Inspirerad av denna blev det från 2006/07 en särskild ettårig kurs, Glokala medier morgondagens röster, under ledning av Matthias Persson. 3

4 Denna kurs fortsatte sedan årligen, snart ledd av Kalle Gartberger. Kursen som i början var lokaliserad i Sofielunds Folkets Hus finns sedan 2012/13 i Tryckeriet, Rolfsgatan 7B. Efterhand blev det en allt starkare inriktning på video och film. Från läsåret 2015/16 har den därför fått namnet ändrat till Filmkurs. Det har också tillagts en ettårig distanskurs på halvfart för dem som vill fördjupa sitt kunnande. Spinneriet Urban konst och hiphopkultur Under vårterminen 2006 anordnades med stöd av medel från Arbetsförmedlingen en kurs för unga arbetslösa med titeln My Passion Hip Hop. Med början läsåret 2006/07 blev det sedan i ett nerlagt spinneri en ettårig kurs Graffiti och hiphop, som därför fick namnet Spinneriet, ett namn som den behållit även sedan kursen från 2012/13 flyttat till lokaler i Tryckeriet. Kursledare blev en konstnär Pärra Andreasson (pseudonymen Ruskig ) Denna kurs bygger till stor del på ett gästlärarsystem med internationellt kända artister under tvåveckorsperioder. Kursen innebar i början att de studerande fördelade tiden ungefär lika på båda konstarterna graffiti och hiphop. Från 2014/15 kan de dock få fördjupa sig i endera konst eller musik. Sedan Pärra Andreasson inför läsåret 2013/14 lämnat kursledarskapet är det särskilda kursledare för musik respektive konst. För närvarande är Mikael Rickman kursledare i konst och Mårten Edh i musik. Det har också tillkommit ett extra projektår. Folkrörelse och förändring praktikantkurs Denna ettåriga kurs med praktik för studerande hos bonderörelser i Sydamerika har mellan åren 2006/ /11 bedrivits i samarbete med UBV/Latinamerikagrupperna med ekonomiskt stöd till resorna från SIDA. Alla kurserna har letts av initiativtagaren Birgitta Göransson-Illiste. Efter två månaders inledande studier vid folkhögskolan har deltagarna tillbringat fem månader hos bönder på landet i någon av länderna, Nicaragua, Honduras eller Chile. De har sedan efter hemkomsten tillbringat två månader i folkhögskolan för att sammanfatta erfarenheterna och förbereda sig för att på olika sätt informera i Sverige om vad de varit med om. Kursen upphörde inför läsåret 2011/12, eftersom inget ekonomiskt stöd längre kunde erhållas från SIDA. Distanskurser Glokala tankesmedjan Under vårterminen 2009 ledde Gunilla Andersson en kurs på distans med halvfart under namnet Glokala tankesmedjan. Denna kurs avslutades med att alla deltagarna var tillsammans i Visby under Almedalsveckan. En sådan distanskurs via internet med några fysiska träffar har sedan kommit att anordnas varje läsår fr o m 2009/10, först under ledning av Gunilla Andersson och sedan av Anna Angantyr. Kursens motto är Reflektera! Debattera! Agera! Det innebär fördjupning i aktuella lokala och globala frågor med deltagande i samhällsdebatten genom insändare och debattartiklar, dialog med andra samhällsmedborgare och initiativ till seminarier och aktioner av olika slag. Kusen anordnas fr o m läsåret 2014/15 i samarbete med Jakobsbergs folkhögskola i Stockholm. 4

5 Samhällsentreprenör projektkurs Redan innan Glokala folkhögskolan hade tillkommit 2005 fanns det i samarbete med Österlens folkhögskola och Malmö högskola en s k projektkurs med halvfart på distans. Kursen leddes av Git Johansson-Lindgren, och det gavs möjlighet för dem som hade behörighet att få betyg från en kurs vid Malmö högskola som leddes av Fredrik Björk. Denna projektutbildning på distans ersattes 2008/09 av en annan distanskurs också på halvfart med namnet Samhällsentreprenör under ledning av Fredrik Björk. Den ger också möjlighet till betyg för 7,5 poäng vid Malmö högskola. Fr o m 2009/10 blev det ett delat kursledaransvar mellan August Nilsson och Fredrik Björk där den senare svarar för högskoledelen. Kursen är indelad i fyra moduler om 10 veckor med några fysiska träffar. Kursen kom också fr o m 2011/12 att få en ettårig fortsättning för dem som så önskar, ett Steg 2. Permakulturdesign Fr o m läsåret 2011/12 har det årligen kommit att anordnas en distanskurs på halvfart med tre weekendträffar med namnet Permakulturdesign. Denna kurs som leds av Esbjörn Wandt genomförs i samarbete med Holma folkhögskola i Höör och leder fram till certifiering som permakulturdesigner. Kursen är knuten till det spår som heter Omställning till ett hållbart samhälle som också har Esbjörn Wandt som ledare. Det har haft nära kontakt med det av Arvsfonden finansierade projektet Bärfis, som har till syfte att låta förskolebarn och skolbarn få bättre kunskap om och större förtrogenhet med naturen. Två kurser i samarbete med Arbetsförmedlingen Studiefrämjande folkhögskolekurs (SMF) Med början vårterminen 2010 anordnades med ekonomiskt stöd av Arbetsförmedlingen en ny typ av studiefrämjande kurs för unga långtidsarbetslösa från 18 års ålder inom Jobb- och utvecklingsgarantin som inte kommit att fullfölja någon gymnasieutbildning. Den kallades först Ung 2010 och omfattade 12 veckors utbildning som under friare former gav undervisning i gymnasiets kärnämnen och i övrigt i hög grad byggde på deltagarnas egna intressen.. Kursledare var Viktora Skarler och Sven Holm. Kurstypen blev en framgång och kom sedan att inordnas i folkhögskolans verksamhet under namnet Studiefrämjande folkhögskolekurs (SMF) och återkomma varje år. Kursledare var under flera år Ola Lundgren. Etableringskurs Världen i Malmö Regeringen hade 2013 avsatt särskilda medel för 6 månaders kurser för nyanlända flyktingar särskilt från Syrien som anvisades från Arbetsförmedlingen. Kursen var en baskurs med svenska och samhällskunskap på grundläggande nivå. I samarbete med Österlens folkhögskola anordnades i Malmö hösten våren 2014 en sådan kurs med löpande intagning av deltagare under ledning av Ove R Eriksson. Medel kom även fortsättningsvis att tilldelas för sådana kurser. Mars 2014 anordnades en ny sådan kurs med 25 deltagare som fick namnet Världen i Malmö med Hilda Gustafsson som kursledare. Strävan är att låta deltagarna komma i kontakt med folkhögskolans övriga kurser och därigenom snabbare komma in i det svenska samhället. Flertalet deltagare söker efter avslutad kurs in på vanliga Sfi-kurser. 5

6 Några kortkurser Under beteckning kortkurs ryms en rad olika verksamheter som inte får del av Folkbildningsrådets resurs av deltagarveckor utan enbart landstingsbidrag. Det är studiecirklar, forskningscirklar eller kurser som är kortare än vad som motsvarar halvfart under en termin. Ett flertal sådana kurser har anordnats varje läsår sedan starten 2005: Några exempel: Forskningscirkel om lokala medier i en global värld som nämnts tidigare har under ledning av Anders Järnegren varit i verksamhet under hela tidsperioden och lett till en rad olika praktiska initiativ i form av kurser, projekt och TV- aktiviteter. Studiecirkel Återsvinnlarna för miljöarbete och återbruk under ledning av Liv Zetterling har också redan nämnts. Flera kurser om Medborgarjournalistik har anordnats i samarbete med Skånes Fria Tidning och Malmö Stadsbibliotek. Mänskliga rättigheter som verktyg för social mobilisering. Kursen har anordnats i samarbete med Stadsmissionen i Malmö. Kursledare: Emmas Rydin och Emma Ivarsson. Projektverkstad Underverket, informella träffar en gång per vecka under ett par år. Seniorkurs Kultur och samhälle har anordnats under måndagar sedan 2010 under ledning av Göte Rudvall och Ingemar Johnn, Den växte fram ur ett från 2007 fungerande seniorråd. Sommarläger i Höllviken för barn från Vitryssland har anordnats fyra år i följd. Förberedelser för Sociala Forum, se nedan. Produktion av Magasin NIC, se nedan. Sociala Forum Sedan det första World Social Forum i Porte Alegre i Brasilien 2001 har det i Sverige kommit att anordnas flera regionala Sociala Forum där Globala folkhögskolan har varit engagerad med planering och deltagare. Läsåret 2006/07 anordnades en kortkurs för att vara med i Skånes Sociala Forum. Våren 2008 anordnades i distansform en kortkurs för deltagande i European Social Forum i Malmö under ledning av Anna Angantyr och Daniel Sestrajcic. Forumet ägde rum i september 2008 i Malmö med deltagande av både personal och kursdeltagare. Några deltog också i World Social Forum i Belem i Brasilien januari Magasin NIC Liv Zetterling tog läsåret 2005/06 initiativ till ett projekt NIC (Network of Interaction for Civic Education) som med stöd av Centrum för Flexibelt Lärande (CFL) sökte skapa organiserad samverkan mellan flera föreningar i området Sofielund för interaktiv medborgarbildning på nätet. Det bestående resultatet blev tillkomsten av en gratistidskrift Magasin NIC som sedan kommit att ges ut med sammanlagt 13 nummer. Programförklaringen var att man ville producera en icke kommersiell tidskrift om (urban) kultur, social ekonomi och livet självt. I detta magasin har det alltid funnits en avdelning Extended version med konst från Centrum för urban konst (CFUK). Följande nummer med olika teman har med skiftande finansiering kommit att ges ut och spridas inom folkhögskolan och valda delar i Malmö Nr 1 Nolltolerans 2011 Nr 8 Vilken värld vill vi leva i? 2008 Nr 2 Solidaritet 2011 Nr 9 Vad ska vi med demokrati till? 6

7 2008 Nr 3 Media 2012 Nr 10 Vad är samhällsentreprenörskap? 2009 Nr 4 Urban konst 2012 Nr 11 Frivillighet i förändring 2009 Nr 5 Folkbildning 2013 Nr 12 Om en annan form av kunskap 2010 Nr 6 Egenmakt i fokus 2014 Nr 13 På väg mot ett enat Malmö 2010 Nr 7 Ställ om Under två år gav det statliga Kulturrådet produktionsstöd till framställningen av Magasin NIC, vilket kan ses som ett stort erkännande av dess kvalitet och dess betydelse för opinionsbildning kring viktiga samhällsfrågor. Kommunikation externt och internt Frågan om hur folkhögskolan skulle kunna nå ut med information om sin verksamhet - såväl om kurser och projekt som om seminarier och föreläsningar - har ägnats stor uppmärksamhet genom åren. Från 2007 fick folkhögskolan en egen hemsida ( som i början sköttes av Liv Zetterling med tekniskt stöd av Jörgen Qvartsenklint. Det gick redan från början att anmäla önskan om deltagande i kurser online.och det rapporterades fortlöpande om olika nyheter. Antalet besökare på hemsidan ökade hela tiden och hade år 2014 uppgått till över 1000 per dag och har sedan fortsatt att öka. Från 2012 fick folkhögskolan också en Facebooksida (facebook.com/glokala) var antalet följare där över 700. Höstterminen 2012 anställdes Malin Rindskär på halvtid som kommunikatör med ansvar både för hemsida och Facebooksida. Jörgen Qvartsenkint var fortfarande tekniskt ansvarig. Detta har gjort att frågor om internkommunikation inom folkbögskolan också har kunna få ökad uppmärksamhet. Från december 2013 har Malin Rindeskär anställts på heltid. Därefter har bl a ett veckoblad kunnat ges ut med fortlöpande information om vad som händer i organisationen till personal och styrelse. Även genom regelbundna personalmöten och verkstäder har den interna kommunikationen kunnat förbättras. Fri IT och flexibelt lärande Alla studerande har tillgång till bärbar dator, och frågor om utvecklingen på IT-området har ägnats stor uppmärksamhet inte bara i distanskurserna utan även i de lokalt verksamma kurserna. Jörgen Qvartsenklint har ett stort engagemang för dessa frågor och har även varit nationellt verksam inom Folkbildningsnätet. Ett 10-tal olika projekt har genomförts med Glokala som initiativtagare sedan Från början gavs stöd till projekt genom den numera nerlagda statliga myndigheten Centrum för flexibelt lärande. Ett av resultaten är den för alla folkhögskolor gemensamma nättjänsten Folkbildningsnätets Wikifarm. En del av den är Glokala Wikin som sedan 2013 finns på Wiki är en sökbar webplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva. Under samlingsnamnet Fri IT har Jörgen Qvartsenklint verkat för att öka kunskaperna om användning av fri programvara. En röd tråd i alla de projekt som han deltagit i har varit att öka kompetensen inom vad som kallas för Open Sourse (öppen källkod). Sedan mars 2014 har Jörgen lett en öppen praktisk workshop en gång i veckan, kallad Fix,IT. Denna riktar sig till både deltagare och personal men även till människor från samverkande organisationer och boende i närområdet. Syftet med dessa träffar är att lösa itrelaterade problem, där vi delar med oss av kunskap som hjälper oss i vår digitala vardag. för 7

8 kunskapsdelningen är främst en wikisida där alla lösningar redovisas och är redigerbar för alla. Sidan finns på Internationellt samarbete Internationellt samarbete har ända sedan folkhögskolans tillkomst ägnats stor uppmärksamhet vilket redan framgår av namnet Glokala folkhögskolan. Praktikantkursen Folkrörelse och förändring är ett exempel på detta, liksom engagemanget i olika Sociala Forum. År 2006 bildades i Malmö en förening Föreningen för gränslös bildning bestående utöver Glokala folkhögskolan av flera andra folkhögskolor. Inom ramen för denna organisation gjordes 2007 med stöd av Svenska Institutet en studieresa till en folkhögskola i Polen, Teriminski, på gränsen till Vitryssland. Ett återbesök i Malmö gjordes sedan av några lärare därifrån gjorde representanter för folkhögskolan ett besök i en Mapucheby i södra Chile, och ett samarbete utvecklades som fortsatte genom besök därifrån i European Social Forum Det största sociala forumet som Glokala deltog i var European Social Forum i Malmö i september 2008 som samlade omkring deltagare. Glokala folkhögskolan anordnade då tillsammans med föreningen Offensiv folkbildning en rad folkbildningsträffar i Sofielunds Folkets Hus, t ex Folkbildning i det internationella samarbetet och Folkbildning ett verktyg för förändring. Glokala folkhögskolan anordnade tillsammans med Unga Örnar i Malmö åren ett projekt med ekonomiskt stöd av Palmecentret och SIDA i Basra i södra Irak. Där anordnades genom några kvinnoorganisationer förskole- och fritidsverksamhet för barn. Förberedelser gjordes också för att anordna en kvinnofolkhögskola. Detta kunde dock på grund av säkerhetsläget inte realiseras. Ett samarbete med en vuxenutbildningsinstitution Northern College i England ledde till ömsesidiga besök av både personal och studerande. Personal därifrån besökte också European Social Forum i Malmö. I samarbete med Centrum för publikt entreprenörskap i Malmö var Glokala folkhögskolan lokal samarbetspart i projektet Empowering European Citizens, där omkring 300 eldsjälar från 10 europeiska länder utbytt erfarenheter 2011/2012. British Council har lett projektet som drivits med EU-medel. Världsorganisationen för vuxenutbildare ICAE anordnade den åttonde världskonferensen A World Worth Living in i Malmö juni I anslutning till denna stora konferens anordnade Folkbildningsrådet ett flertal fortbildningsaktiviteter tillsammans med Glokala folkhögskolan: Adult Learning and Education for a Sustaineble World. Den europeiska vuxenutbildningsorganisationen EAEA anordnar i olika former fortbildning för unga folkbildare. Detta arbete fördjupas genom ett treårigt utvecklingsprojekt , där FOLAC och Glokala ingår från Sverige. Projektet har fått namnet AE-PRO och ska bygga en digital plattform för erfarenhetsutbyte. August Nilsson ingår från Glokala. Samarbete med andra svenska folkhögskolor Glokala folkhögskolan har ända från starten haft mycket kontakt med andra svenska folkhögskolor. Folkbildningsföreningen har varit en av huvudmännen för Österlens folkhögskola i Tomelilla fram till 2015, och samarbetet mellan de båda folkhögskolorna har hela tiden varit intimt. Under några år var det medverkan när det gällde ekonomihanteringen med konsultstöd till Glokala från Österlen. Det har också funnits samarbete med Skånes övriga folkhögskolor som tagit sig olika former genom åren. Starkast har det varit de allra senaste åren. då Glokala medverkat till bildandet av föreningen Skånes folkhögskolor i samverkan

9 I samarbete med 15 andra folkhögskolor i Skåne blev Glokala 2011 huvudman för ett ESFprojekt (EU) för kompetensutveckling av skolornas personal, Folkhögskola 2.0. Antalet samverkande folkhögskolor begränsades 2012 till 11. Verksamheten hade fokus på tre innehållsområden, hållbar utveckling, entreprenörsksp och kommunikation och 2013 anordnades ett flertal gemensamma seminariedagar och även separata program i de olika folkhögskolorna. Totalt kom programmet att beröra över 500 personer med omkring 200 olika studieträffar. Det har också funnits ett långvarigt samarbete med Folkhögskolan i Angered i Göteborg, där Göte Rudvall är styrelseledamot. Glokala folkhögskolan är med i RIO, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation. Sammanställningen utförd av Göte Rudvall 9