Individuellt kompetenssparande - IKS

Transkript

1 Lasse Magnusson u, 2001, 07 Näringsdepartementet Stockholm Individuellt kompetenssparande - IKS Med anledning av förslagen i betänkandet SOU 2000:119 Individuellt kompetenssparande IKS med start år 2002 vill Folkbildningsrådet lämna följande synpunkter. Allmänna synpunkter Folkbildningsrådet avstår från att närmare kommentera de tekniska lösningarna vad gäller formerna och villkoren för kompetenssparkonto, kompetenspremie, grundplåt, nedsättningen av arbetsgivaravgifterna samt statens finansiering av IKS. Rådet vill dock framhålla vikten av att IKS-systemet är enkelt att förstå och hantera för den enskilde person som vill tillvarata de möjligheter som erbjuds till sparande och nyttjande av denna nya möjlighet att få statligt och arbetsgivarfinansierat stöd för en personligt vald kompetensutveckling. Det borde vara möjligt att pröva ännu enklare lösningar vad gäller kompetensutvecklingsregistrering, intygshanteringen m.m. Vi är dock tveksamma till om IKS-systemet rent fördelningspolitiskt sett kommer att bidra till att utjämna de klyftor som finns vad gäller utbildning och kompetensut-veckling. Det finns risk för att lågavlönade grupper med kortare utbildningsbakbakgrund av ekonomiska skäl inte ser det som möjligt att avsätta medel för IKS på på samma sätt som högavlönade grupper med tidigare längre utbildningar. Med andra ord upprepas de mönster som redan finns såväl inom det reguljära utbildningsväsendet som vad gäller de kompetens- och fortbildningssatsningar som f.n. sker inom arbetslivet. Individens val Det är viktigt, som utredaren framhåller, att den enskilde kompetensspararen själv fritt kan välja innehåll och form för sin kompetensutveckling. Folkbildningsrådet vill kraftigt understryka vikten av att den breda syn som utredaren har på vad som kan ingå i kompetensutvecklingsbegreppet präglar IKS-systemet. Det innebär att det icke-formella lärande som präglar den större delen av studieförbundens och folkhögskolornas studie-cirklar och kurser erkänns som viktiga delar för personlig kompetensutveckling. Alla former av utbildningar och även praktik skall vara möjliga att välja. Samma synsätt bör tillämpas även för den del av kompetenssparandet som arbetsgivaren bidrar till Stockholm fbr@folkbildning.se

2 Folkbildningsrådet, , sid 2 Vi vill också understryka vikten av att rätten till ledighet, enligt studieledighetslag-stiftningen, kan tillämpas för deltagande i kompetensutveckling med stöd av IKS. Utbildningstid Folkbildningsrådet vill betona att, med tanke på den flexibilitet vad gäller uppläggningen av utbildningar i tid och rum som i dag finns och allt mer kommer att finnas, är det viktigt att den minsta kurslängd i form av dagar som kommer att gälla för IKS också kan relateras till motsvarande antal studietimmar. Kompetensutvecklingsregister Folkbildningsrådet tillstyrker förslaget om att alla anordnare av utbildning som vill ha sina utbildningar godkända för IKS skall införas i ett kompetensutvecklingsregister. Som utredaren framhåller bör samtliga utbildningar och kurser som berättigar till statligt studiestöd automatiskt godkännas utan särskild prövning eftersom de redan registrerats hos CSN och den vägen kan läggas över till IKS-registret. Vi återkommer nedan till förslaget att för övriga utbildningsanordnare/kurser skall en särskild ansökan/registrering äga rum för godkännande och en avgift betalas för detta. För i vart fall folkbildningens del måste enklare lösningar uppnås. IKS-myndighet Folkbildningsrådet ser det inte som självklart att en ny statlig myndighet måste inrättas för att klara av uppgifterna kring IKS-systemet. Utredaren framhåller också att de flesta funktionerna bör kunna hanteras av andra myndigheter på uppdrag av IKS-styrelsen". Det bör ytterligare prövas om uppgifterna att se till att ett fungerande kompetensutvecklingsregister upprätthålls samt den uppföljningsverksamhet som krävs kan fullgöras via SCB i samverkan med myndigheterna inom utbildningsområdet CSN, Skolverket, Högskoleverket, Distum och Folkbildningsrådet? När det gäller utvärderingsarbetet borde uppdrag kunna läggas till exempelvis ett eller flera universitet eller högskolor. Finansiering Folkbildningsrådet förordar att finansieringen av kostnaderna för kompetensutvecklingsregistrets m.m. uppbyggnad samt årliga drift sker över statsbudgeten inom de medel som årligen föreslås avsättas för IKS och inte, som utredaren föreslår, en registreringsavgift. Därmed minskas administrationen och förbilligas hanteringen av IKS-systemet.

3 Folkbildningsrådet, , sid 3 Folkbildningsspecifika frågor För de 147 folkhögskolorna och 11 studieförbunden med över 800 regionala och lokala enheter finns några särskilda frågor kring kompetensutvecklingsregistret som måste redas ut. Vi redovisar dessa nedan mer diskussionsmässigt och under förutsättningen att utredarens förslag om en lägsta kurstid på fem dagar för IKS tillämpas. För studieförbundens del utgår vi i så fall ifrån att en utbildning/studiecirkel omfattar minst fem studietillfällen med sammanlagt minst 30 studietimmar. Kompetensutvecklingsregistret Folkhögskolan Enligt utredarens förslag registreras automatiskt samtliga långa studiestödsberättigade kurser (15 dagar och längre) i IKS-registret. För de årligen ca korta folkhögskolekurserna som är mellan 5 14 dagar måste, enligt betänkandet, en särskild registrering göras om de skall finnas med i IKS-registret. Därtill kommer ett kanske i framtiden större antal avgiftsbelagda uppdrags-utbildningar. Studieförbunden Enbart det fåtal utbildningar som studieförbunden bedriver i särskild form (fristående skolor eller utbildningar, KY-utbildningar) och som är studiestödsberättigade registreras automatiskt i IKS-registret via CSN. För de uppskattningsvis drygt studiecirklarna och andra utbildningar som studieförbunden genomför och som kan bedömas vara intressanta i IKS-sammanhangen och som i omfattning motsvarar minst 5 dagars heltidsstudier (30 studietimmar) måste, enligt betänkandet, en särskild registrering göras om de skall in i IKS-registret. Alternativa lösningar Folkbildningsrådets utgångsläge är att så enkla lösningar som möjligt måste tillämpas för registrering till kompetensutvecklingsregistret och att kostnaden för detta, om den trots allt avgiftsbeläggs, måste hållas nere för den enskilda folkhögskolan samt för varje studieförbund. Den årliga kostnaden för folkhögskolorna och studieförbunden skulle bli orimligt hög om en avgift på 200 kr per kurs/studiecirkel tillämpades. Av betänkandet framgår att utredaren redan insett problematiken och pekar på möjligheten av särskilda lösningar. Folkhögskolorna

4 Folkbildningsrådet, , sid 4 Samtliga korta folkhögskolekurser som sammantaget omfattar 5-14 dagar är behöriga för IKS-registrering. En databas håller på att utvecklas på Folkbildningsrådet/ Folhögskolornas informations-tjänst (FIN). Den var från början tänkt att enbart omfatta sommarkurserna men kan utvidgas till att omfatta alla korta kurser på 5-14 dagar (exkl. de renodlade samverkans-kurserna). Överföringar görs löpande från FIN-databasen till kompetensutvecklings-registret. En gemensam uppgörelse träffas för alla folkhögskolor betr. kostnaden för registreringen om denna avgiftsbeläggs. Alternativet att varje folkhögskola själv rapporterar in sina kurser till kompetensutvecklingsregistret kräver mer administrativa insatser från bägge parterna. Studieförbunden Samtliga studiecirklar och utbildningar som studieförbunden anordnar och som samman- taget omfattar minst fem studietillfällen med, totalt i tid räknat, minst 30 studietimmar är behöriga för IKS-registrering. Flera alternativ bör övervägas. Ett alternativ kan vara att först när en studerande som nyttjar IKS-medel antas på en cirkel eller utbildning görs en registrering till kompetensutvecklingsregistret via studieförbundens rapportering till SEMA. Nackdelen är sam-tidigt att därmed finns inte studieförbundens verksamhet med från början och synlig i IKS-registret för alla som söker information om de olika utbildningsanordnarnas utbud. Ett annat alternativ kan vara att varje studieförbund rapporterar, samlat för varje ämne eller ämnesområden, studiecirklar m.m. som omfattar minst 30 studietimmar samt anger på vilka orter den anordnas (exempelvis engelska på gymnasienivå anordnas i kommunerna/orterna). Ett tredje alternativ skulle kunna vara att våren år 2 följa upp vilken verksamhet som anordnades ämnesmässigt och geografiskt lokaliserat år 1. Sedan redovisar studieför-bundet vilka förändringar man räknar med fr.o.m. hösten år 2 och utifrån detta göra en registrering i kompetensutvecklingsregistret. Det är inte rimligt, om registreringen avgiftsbeläggs, att studieförbundet skall betala 200 kr för varje aktivitet. Oavsett vilken modell som tillämpas måste en särskild uppgörelse träffas om vilket samlat belopp för registreringarna som i så fall skall tillämpas för antingen alla studieförbunden tillsammans eller för varje enskilt studieförbund. Ytterligare kontakter

5 Folkbildningsrådet, , sid 5 Vi ber att få återkomma direkt till de tjänstemän som på departementet är ansvariga för utarbetandet av en eventuell proposition för att ytterligare kunna ta upp de för folkbildningen specifika frågorna kring kompetensutvecklingsregistret m.m. Kontaktperson från Folkbildningsrådet sida är Lasse Magnusson, tel eller e-post lasse.magnusson@folkbildning.se För Folkbildningsrådet Britten Månsson-Wallin Lasse Magnusson