Fåglar. Revision av nationell miljöövervakning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fåglar. Revision av nationell miljöövervakning"

Transkript

1 Fåglar Revision av nationell miljöövervakning rapport 6493 mars 2012

2 Fåglar revision av nationell miljöövervakning NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2012 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2012 Omslagsfoto: Åke Lindström

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Summary 9 1 Bakgrund varför revideras fågelövervakningen? 11 2 Avgränsningar 14 3 Prioriterade behov av data om fåglar Miljömålssystemet Officiell statistik Internationella indikatorer Fågeldirektivet Art- och habitatdirektivet Bonnkonventionen om skydd för flyttande vilda djur Ramsar den internationella våtmarks konventionen Bernkonventionen OSPAR konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (HELCOM) Klimat 26 4 Bedömning av befintlig fågel övervakning Nationell miljöövervakning Regional miljöövervakning Åtgärdsprogram för hotade arter Uppföljning av skyddade områden Biogeografisk uppföljning delsystem fåglar Artportalen (spontanrapporteringar) 40 5 Brister i dagens dataunderlag och förslag till åtgärder 41 6 Samordningsmöjligheter 44 7 Förslag till framtida miljö övervakning Sammanfattning Häckande fåglar Rastande och övervintrande fåglar Övervakning av reproduktionsframgång 49 3

5 8 Användning av insamlade data Användning till prioriterade ändamål Tillgång till data via datavärd Analys och utvärdering av data Förslag till utveckling av analys och utvärdering 52 9 Styrning och organisation Finansiering och kostnader Fortsatt utveckling av fågel övervakningen Referenser 58 4

6 Förord Som ett led i det ständiga förbättringsarbetet av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram genomförs regelbundet revisioner av de olika programområdena och delprogrammen. Under 2010 och 2011 har en översyn gjorts av den nationella övervakningen av fåglar. Viktiga utgångspunkter har varit uppföljningen av de nationella miljömålen och anpassningen till EU-direktiv som införlivats i vår lagstiftning. Strävan har också varit att öka samverkan mellan nationella och regionala övervakningsinsatser för att förbättra effektiviteten av de samlade resurserna för att följa upp biologisk mångfald både på regional och på nationell nivå. Förslagen ska ses som rekommendationer för kommande utveckling av övervakningen. Ett antal överväganden har gjorts för att med tillgängliga resurser kunna genomföra ett långsiktigt arbete med att följa förändringar över tiden. De samlade resultaten från den nationella miljöövervakningen ska tillsammans med övrig miljöinformation från sektorsmyndigheter och regionala och lokala aktörer bidra till bedömningar av miljöstatus. Bedömningarna ger även underlag för fastställande av målnivåer i syfte att säkra den biologiska mångfalden, vilket därmed bidrar till planering och styrning av samhällssektorerna. Översynen av fågelövervakningen har genomförts av Maria Sjö och David Schönberg Alm. Naturvårdsverket mars

7

8 Sammanfattning Miljöövervakning är återkommande systematiskt upplagda undersökningar som visar miljötillståndet. Miljöövervakningens roll är att visa referensnivåer av miljötillståndet. Uppföljning som ett verktyg i förvaltningen av specifika arter eller skyddade områden hanteras däremot inom andra verksamheter. Som en del av miljöövervakningens kvalitetssäkring revideras de olika programområdena regelbundet. Fågelövervakningen har inte reviderats sedan 1999, och sedan dess har nya rapporteringskrav fastställts och en annorlunda problembild framträder också jämfört med tidigare. Den nationella fågelövervakningen har nu genomgått en översyn. Utgångspunkten har varit att utreda hur den framtida övervakningen bör se ut, för att på bästa sätt tillgodose de aktuella primära databehoven. Under översynsarbetet har det klargjorts att de prioriterade data behoven är internationell rapportering och miljömålsuppföljning. De mest omfattande kraven på fågeldata ställs av Fågeldirektivet. Här har under arbetets framskridande allt klarare besked kommit om hur långt gående kraven är. Övriga internationella rapporteringar av fågeldata kan ses som delmängder av de data som behöver tas fram till Fågeldirektivs rapporteringen. Under 2012 kommer Natur vårds verket att sätta upp ett system för datasammanställning inför rapporteringen till Fågeldirektivet, och då kan ytterligare databehov framkomma. De andra prioriterade databehoven rör uppföljning av miljömålen. Idag finns ett antal indikatorer som följer upp flera olika miljömål. Ytterligare indikatorer är under utveckling. I och med detta behöver datainsamlingen fortgå, eftersom det är trender man följer. De flesta av indikatorerna bygger på data från Svensk fågeltaxering eller regionala gemensamma delprogram. Kraven på data är inte absoluta, utan det behövs också beslut om ambitionsnivå, både för internationell rapportering och miljömålsuppföljning. I tillägg till ovanstående är uppföljning av klimateffekter ett område som miljöövervakningen vill utveckla. I synnerhet i fjällmiljö förväntas effekter av ett förändrat klimat märkas tidigt. I rapporten föreslås vilka övervakningsprogram som bör bedrivas för att främst tillgodose dessa prioriterade behov. Eftersom en utökad budget inte kan förutses har även en viss (om)prioritering föreslagits inom befintlig budget, liksom vid en mindre utökning av budgeten. För att tillgodose behov av data om häckande populationer i Sverige föreslås en fortsatt satsning på standardrutterna i Svensk fågeltaxering. En permanentad förstärkning behövs så att uppemot 500 rutter inventeras varje år. Även en komplettering med nattfågeltaxering föreslås. För artgrupper som täcks mindre bra med standardruttsinventeringen föreslås kompletteringar. Häckande rovfåglar räknas indirekt via höststräcket i Falsterbo och kustfåglar föreslås räknas samordnat med länen. Andra gemensamma delprogram som länen bedriver kan komplettera den nationella bilden, tex insjöfåglar, strandängsfåglar och fjällfåglar. 7

9 Databehoven omfattar också rastande och övervintrande fåglar. Dessa räknas under vintern inom Svensk sjöfågelinventering, som dock kan behöva omfatta även de septemberräkningar som redan görs på frivillig väg. Övriga behov av data om rastande och övervintrande fåglar behöver klargöras ytterligare i samband med en detaljerad utredning inför Fågeldirektivsrapporteringen. Reproduktionsövervakning är betydelsefull när man ska förklara orsaker till att populationer förändras. Vid en utebliven ökning av budgeten får dessa program dock stå tillbaka, så att de primära databehoven klaras. 8

10 Summary Environmental monitoring relates to recurring, systematically structured studies that show the state of the environment. However, monitoring as a tool to show reference levels for specific species or protected areas is handled as part of other operations. As part of the quality assurance of environmental monitoring, the various programme areas are revised regularly. Bird monitoring has not been revised since 1999, despite the subsequent adoption of new reporting requirements, and changes in the general appearance of this field. National bird monitoring has recently undergone a review. The basis for the review has been to study and determine how future monitoring should be designed in order to satisfy current primary data requirements. As a result of this review work, international reporting and environmental objective monitoring were determined to be the prioritised consumers of data. The most extensive reporting requirements for bird data in Sweden are those relating to the Birds Directive. As the review progressed, it became increasingly clear just how extensive these requirements are. Other international reporting of bird data can be viewed as subsets of the data required for the Birds Directive. In 2012, the Environmental Protection Agency will establish a system for data compilation in preparation for Birds Directive reporting, and this may involve additional data requirements. The other prioritised data consumer is the follow-up of the Environmental Objectives. At present, there are a number of indicators that monitor various Environmental Objectives. Additional indicators are now being developed. In light of this, data collection must continue in order to enable the monitoring of trends. Most of the indicators are based on data from the Swedish Bird Survey or regional joint programmes. The data requirements are not absolute, but also depend on the ambition levels chosen for international reporting and environmental objectives monitoring. In addition to the above-mentioned data consumers, monitoring of climate effects is an area that should be expanded as part of environmental monitoring. Effects of climate change are expected to be apparent soon, especially in mountain environments. The report contains proposals as to which monitoring programmes should be conducted in order to satisfy these prioritised needs. As we cannot expect an increased budget, some changes in prioritisation are proposed, assuming the continuation of, or a modest increase in, the present budget. In order to satisfy the need for data regarding breeding populations in Sweden, it is proposed that the Swedish Bird Survey continue using its fixed routes. A permanent increase is needed so that almost 500 routes can be counted every year. An addition of the census of night-active birds is also proposed. Increases are suggested for groups of species that currently have less 9

11 than satisfactory coverage. Breeding birds of prey is counted indirectly in the Bird migration counts in autumn at Falsterbo, and coastal bird counts should be co-ordinated with the counties. Other joint programmes conducted by the counties can supplement the national picture (lake birds, coastal meadow birds, mountain birds). The need for data also includes resting and wintering birds. These are counted during the winter by the Swedish Waterfowl Census, which may need to include the September counts, already being conducted on a voluntary basis. Other needs for data regarding resting and wintering birds should be clarified additionally in conjunction with a detailed study in preparation for the Birds Directive Reporting. Reproductive monitoring is an important tool used to explain the reasons why populations change. However, if there is no increase in the budget, these programmes will have to make do with less, so that the primary data requirements can be met. 10

12 1 Bakgrund varför revideras fågelövervakningen? Den statligt finansierade miljöövervakningen är indelad i tio olika programområden: Luft, Kust och hav, Sötvatten, Våtmark, Skog, Jordbruksmark, Fjäll, Landskap, Miljögiftssamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning. Vissa aspekter på miljötillståndet, däribland naturresurser, biologisk mångfald och miljögifter, behandlas inom flera olika programområden. Varje programområde är uppbyggt av delprogram, och varje delprogram kan bestå av flera olika undersökningar. Undersökningarna utförs enligt standardiserade metoder. Miljöövervakningsprogrammet är dessutom uppdelat i en nationell och en regional del. Naturvårdsverket har ansvaret för planering och drift av den nationella miljöövervakningen. Därtill har Naturvårdsverket ett samordningsansvar för den regionala övervakningen. Naturvårdsverkets miljöövervakning finansieras genom ett eget anslag, och omfattade totalt 160 miljoner kronor (20) år Beslut om hur medel till nationell och regional miljöövervakning ska fördelas fattas av Naturvårdsverket efter samråd med intressenter. Från 1 juli 2011 är Miljöövervakningsanslaget uppdelat på två myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten respektive Naturvårdsverket. Den nybildade Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för miljöövervakning i hav och sötvatten. All fågelövervakning hanteras dock tills vidare av Naturvårdsverket, oavsett vilket programområde den tillhör. Senaste övergripande programrevisionen ägde rum 1999, då hela miljöövervakningen reviderades. De olika programområdena revideras numera enligt en rullande plan, och varje område revideras ungefär vart sjätte år. Dessutom sker vid behov revisioner, eller översyner, av tvärgående teman (t.ex. miljögifter) eller av ett eller flera delprogram (t.ex. av delprogrammet NILS). Övervakning av fåglar har ingått i miljöövervakningen sedan starten i slutet av 1970-talet. Merparten av den nationella fågelövervakningen sorterar under programområde Landskap, men några delar ingår också i programområdena Kust och hav, Sötvatten respektive Jordbruksmark. Fågelövervakningsprogrammen inom programområde Landskap har inte reviderats sedan 1999, och då reviderades de som en del av de programområden i vilka de då ingick. Under 2006 reviderades programområde Kust och hav. Övervakningen av havsörn utvärderades i samband med detta. År 2011 såg man över miljögiftsövervakning i landmiljön, där staren används och man även studerar häckningsframgången. 11

13 Foto: SXC. Sedan de nu pågående delprogrammen startade, eller började stödjas av den nationella övervakningen, har omvärlden förändrats. Några exempel: En problembild dominerad av miljögifter och jakt har ersatts av en annan, där effekter av förändrad markanvändning i framför allt jord- och skogsbruk, samt kvalitetsförsämring av akvatiska ekosystem genom försurning, övergödning och överutnyttjande kommit i förgrunden, och där effekter av pågående och framtida klimatförändringar kan komma att spela en allt större roll. En ökad efterfrågan på fågeldata som underlag för indikatorer på global nivå, inom EU samt för uppföljning av de svenska miljömålen. Nya rapporteringskrav i direktiv och konventioner, t.ex. Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet Ökat behov av kunskapsbaserad ekosystemförvaltning (adaptiv förvaltning, ekosystemansatsen). Uppbyggnaden av ett omfattande rapporteringssystem för fåglar: Svalan (Artportalen). En samlad översyn av fågelövervakningen är därför angelägen, och har också aktualiserats i ett nyligen rapporterat uppdrag (29) från regeringen med syfte att föreslå ett övervakningssystem för vilt (= alla vilda fåglar och däggdjur enligt jaktlagstiftningen). 12

14 I Miljöövervakningens strategi för nationell övervakning av biologisk mångfald (28) har mål formulerats: 1. Biologisk mångfaldsdata från den nationella miljöövervakningen kan användas för att uttala sig om tillståndet hos biologisk mångfald på nationell nivå. Biologisk mångfaldsdata från den nationella miljö övervakningen används i betydande utsträckning i uppföljningen av det 16:e miljömålet och andra miljömål med relevans för biologisk mångfald, i uppföljning och rapportering kopplad till EU:s Fågel- respektive Art- och habitatdirektiv samt vid internationell rapportering. 2. Den nationella och den regionala miljöövervakningen av biologisk mångfald är metodmässigt väl harmoniserade, har ett gott samarbete och en tydlig rollfördelning. 3. Den nationella miljöövervakningen av biologisk mångfald samordnas med myndigheter med särskilt sektorsansvar, ideella organisationer och andra organisationer som bedriver övervakning av biologisk mångfald. Metoder för insamling av biologisk mångfaldsdata inom olika organisationer harmoniseras så att data kan återanvändas i flera sammanhang, och resurserna användas effektivt. 13

15 2 Avgränsningar I uppdraget ingår att föreslå vilka nationella program som bör finnas, med hänsyn till bl.a. vilken regional övervakning som pågår (inom regionalt övervakningsprogram ). Vissa program, som inkluderar övervakning av fåglar, syftar främst till miljögiftsövervakning. För detta syfte hänvisas till den nyss genomförda revisionen av miljögiftssamordningen (30). Programmen har i denna rapport främst bedömts utifrån databehov för populationsövervakning. Regeringen gav 2008 Naturvårdsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett övergripande svenskt viltövervakningsprogram som integrerar populations- och hälsoövervakning på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt. I förslaget skulle tyngdpunkten läggas på jaktbara arter. Redovisningen lämnades i mars 2010 och omfattade emellertid alla svenska däggdjurs- och fågelarter (29). I den nu aktuella översynen ingår inte hälsoövervakning, mer än att den nämns som möjlig att samordna med vissa fågelprogram. Mer intensiv övervakning som syftar till att stödja förvaltning av jaktbara arter prioriteras också ned i denna översyn. Ett av kunskapsunderlagen till Viltövervakningsutredningen handlade om fåglar och togs fram även med tanke på denna översyn. I den här översynen föreslås vilka delprogram som bör finnas för att tillgodose behov av data främst om populationsstorlek, populationstrender, utbredning och utbredningstrender. Vid en högre ambitionsnivå föreslås även vissa program som kan ge information om orsaker till förändringar i trender (exempelvis häckningsframgång). Foto: SXC. 14

16 3 Prioriterade behov av data om fåglar Miljöövervakningens övergripande syften är att beskriva miljötillståndet, att visa om miljökvalitetsmålen uppfylls samt att varna för störningar i miljön. Miljöövervakningen är långsiktig och bygger på systematiskt insamlade data med jämförbara metoder. Ofta behövs mätningar över långa tidsperioder för att kunna se om en förändring orsakas av mänsklig påverkan eller är en naturlig variation. I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 och 1997/98:145) (34+35) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning. Den ska: beskriva tillståndet i miljön bedöma hotbilder lämna underlag för åtgärder följa upp beslutade åtgärder ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan Dessutom gäller att miljöövervakningen ska: inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Det finns även ett stort behov att följa och analysera klimatförändringarnas effekt på den biologiska mångfalden. Miljöövervakningens resultat är dessutom basen för internationell rapportering och officiell statistik om miljötillstånd. Fåglar har visat sig vara mycket lämpliga som indikatorarter vid bedömning av tillståndet i miljön. Förändringar i miljötillståndet kan bero på exempelvis gifter, klimatförändringar, invasiva arter eller ändrad markanvändning. Fåglar finns högt upp i näringskedjorna och fungerar som indikatorer på biologisk mångfald i ett vidare perspektiv än just för gruppen fåglar i sig själv. Rika förekomster av fåglar, särskilt av specialiserade arter, tyder på att hela ekosystemet är art- och individrikt och vid god hälsa. Fåglar är också lättoch välstuderade i jämförelse med många andra organismgrupper vilket innebär att många ekologiska samband när det gäller fåglar och deras omgivning är kända. Fåglar rör sig därtill fritt över landsgränser, och i många fall tillbringar de stora delar av sin livstid utanför Sverige. Därigenom kan de fungera som indikatorer även på förändringar utanför den svenska miljön. Nedan följer en översikt över vilka prioriterade behov som finns av fågeldata för rapportering till miljömålssystemet och till olika direktiv och konventioner samt för uppföljning av klimatförändringar. 15

17 3.1 Miljömålssystemet Tillgång till bra trenddata för arter är av stor betydelse för uppföljningen av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, samt inte minst för Ett rikt växt och djurliv. I det sistnämnda 16:e miljökvalitetsmålet är kopplingen till artövervakning särskilt tydlig för utvärderingen av delmålen Hejda förlusten av biologisk mångfald och Minskad andel hotade arter. Fåglar har visat sig vara mycket lämpliga som indikatorarter i detta arbete. Även för uppföljning av miljökvalitets målet Begränsad klimatpåverkan används fågeldata i en nyligen utvecklad indikator. Vart fjärde år görs en större utvärdering av miljömålsarbetet. Baserat på målvisa utvärderingar, rapporter om sektorsmål, rapporter från de tre åtgärds strategierna och rapporter från de övergripande miljömålsfrågorna ska Naturvårdsverket lämna en samlad fördjupad rapport till regeringen senast skedde det våren 2008 och nästa rapporteringstillfälle är i juni Fågeldata används som underlag till indikatorer för uppföljning av flera olika delmål och miljömål. Indikatorer har tagits fram av RUS länsstyrelserna i samverkan, och bygger framför allt på data som samlas in från delprogrammet Svensk fågeltaxering. Indikatorerna presenteras på Miljömålsportalen (33). Fågelindikatorerna kan även användas inom den biogeografiska uppföljningen, men arturvalet kan behöva ses över för detta ändamål. Liknande indikatorer har tagits fram för den nationella bedömningen av hur vi närmar oss målen, och har använts i de årliga utvärderingarna (De Facto) samt i fördjupade utvärderingar. Indikatorer Häckande fåglar (1) Denna indikator, uppbyggd av 75 utvalda fågelarters populationsutveckling i landet, ska spegla den biologiska mång faldens utveckling i alla av Sveriges större naturtyper och därmed i landet i stort. Närmare 40 % av arterna (29 arter) är upptagna antingen i den Svenska Rödlistan eller i EU:s Fågeldirektiv. Häckande fåglar i fjällen (2) Indikatorn bygger på två grupper av fåglar typiska för dels kalfjäll och fjällhed (fjällabb, fjällripa, lappsparv, ljungpipare, snösparv, stenskvätta och ängspiplärka), dels för fjällnära skog (bergfink, blåhake, dalripa, gråsiska, lövsångare, rödstjärt, rödvingetrast och svartvit flugsnappare). Populationsutvecklingen hos båda grupperna av fåglar kan ses som indikatorer för tillståndet i fjällmiljön. Fjällfåglarna är viktiga att följa då man tror att klimatförändringarna först kommer att synas i känsliga miljöer som exempelvis fjällen. 16

18 Häckande fåglar i odlingslandskapet (3) Indexet innehåller tre grupper av fåglar knutna till: Höga naturvärden i odlingslandskapet i stort: tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, sydlig gulärla, stenskvätta, buskskvätta, törnskata, törnsångare, stare, hämpling, gulsparv, pilfink. Ängs- och betsmarker: tofsvipa, storspov, ladusvala, sydlig gulärla. stenskvätta, buskskvätta, törnsångare, törnskata, stare, hämpling, gulsparv. Småbiotoper: stenskvätta, buskskvätta, törnsångare, törnskata, stare, hämpling, gulsparv. Häckande fåglar i skogen (4) Indikatorn byggs upp av totalt sexton olika arters populationsutveckling. Två av de ingående arterna är hönsfåglar (järpe, tjäder), tre är hackspettar (gröngöling, mindre hackspett, tretåig hackspett), en är en duva (skogsduva) och övriga är småfåglar. Alla arter utom en (skogsduva) är stannfåglar vilket gör dem extra lämpliga som indikatorarter då de tillbringar hela sina i liv inom den miljö som indikatorn är tänkt att spegla. Häckande fåglar i våtmarker (5) För fåglar knutna till våtmarker finns det en så betydande skillnad i artsammansättning inom landet att två indikatorer har tagits fram. En för södra Sverige och en för norra Sverige. Detta innebär att indikatorn för södra landsänden både knyter an till småvatten/våtmarker i odlingslandskapet och till mossar/ myrar medan indikatorn för norra delen av landet är mer en renodlad myrindikator. Följande arter ingår för södra Sverige: rördrom, kricka, sångsvan, brun kärrhök, trana, sothöna, enkelbeckasin, grönbena. För norra Sverige ingår: smålom, kricka, bläsand, sångsvan, trana, ljungpipare, enkelbeckasin, småspov, grönbena, svartsnäppa, gluttsnäppa, kärrsnäppa, brushane, smalnäbbad simsnäppa. Häckande fåglar vid vatten (6) Indikator för utvalda fågelarter vid sjöar och vattendrag. Följande arter ingår: storlom, smålom, skäggdopping, vigg, knipa, småskrake, storskrake, fiskgjuse, sothöna, drillsnäppa, fisktärna, silvertärna, forsärla. Klimat och fåglar Indikatorn byggs upp av arter som har räknats under standardruttsinventeringarna. Medeltemperaturerna i de olika arternas utbredningsområden används som ett index för att spegla om ett givet områdes fågelsamhällen utgörs av varma (sydliga) eller kalla (nordliga) arter. Indexet används för att spåra klimatförändringar, där varma arter gynnas av en ökad temperatur, och vice versa för de kalla arterna. 17

19 Figur 1. Miljömålsportalen. Databehov Årliga uppdateringar av indikatorer. Beräkningar av populationstrender för utvalda arter. En indikator för Levande kust och skärgård är under framtagande och utgår ifrån det gemensamma delprogrammet för kustfåglar i Bottniska viken. Bedömning av datatillgång Tillgången till dataunderlag för miljömålsindikatorerna bedöms vara tillfredsställande. Delprogrammet Svensk fågeltaxering står för datainsamlingen, och verksamheten behöver fortsätta på minst samma nivå för att trender ska kunna beräknas för de olika fågelgrupperna även framöver. Vid en medelsförstärkning av programmet skulle man få säkrare trender, särskilt för mindre vanliga arter. 3.2 Officiell statistik Naturvårdsverket är statistikansvarig myndighet för statistikområdet Miljötillståndet. Hittills ingår en enda dataserie med fågelpopulationsdata som underlag Havsörnens häckningsframgång (19). Naturvårdsverket har även bedömt att miljömålsindikatorerna som visar olika fågelgruppers populationstrender kan vara lämpliga som officiell statistik. Databehov Denna statistikprodukt uppdateras årligen med data från den nationella samordnade övervakningen av havsörn. Om miljömålsindikatorerna inkluderas som officiell statistik behövs data för dessa. 18

20 Bedömning av datatillgång Data för att följa havsörnens häckningsframgång finns inom den nationella övervakningen. Antalet prov/räkningar för detta ändamål kan t.o.m. minskas, och ändå ge godtagbar statistisk styrka i resultaten (31). Datatillgången för miljö målsindikatorerna säkerställs genom Svensk fågeltaxering, men som ovan gäller att om ytterligare medel tillskjuts så blir trenderna säkrare. 3.3 Internationella indikatorer För att följa upp det internationella målet att hejda förlusten av biologisk mångfald senast 2010, har ett antal indikatorer tagits fram inom projektet Streamlining Environmental Biodiversity Indicators, SEBI Projektet är ett samarbete mellan EU och UNEP för att skapa en uppsättning pan-europeiska biodiversitetsindikatorer för att utvärdera mångfaldskonventionens 2010-mål om att förlusten av biologisk mångfald signifikant ska minska till 2010, och EU:s uppföljande men skärpta mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 (7). En av dessa indikatorer (Common Bird Index) visar utvecklingen av populationstrender för vanliga fågelarter. Dataunderlag till dessa indikatorer samlas in i andra sammanhang och medlemsländerna rapporterar inte specifikt till SEBI2010-indikatorerna. Inom konventionen för biologisk mångfald tar man nu fram nya mål för biologisk mångfald till år 2020, och eventuellt kommer nya indikatorer att utvecklas framöver för att följa upp dessa mål. Databehov Antal häckande par av (vissa) vanliga arter i respektive land. Bedömning av datatillgång Sverige bidrar årligen med data från Svensk fågeltaxering till indikatorn Common Bird Index. 3.4 Fågeldirektivet Fågeldirektivet (9) innebär skydd av alla naturligt förekommande fågelarter inom EU. Jakten inom EU är reglerad. Nästan all handel med fåglar av arter som lever vilt i EU är förbjuden. Drygt 180 arter inom EU bedöms vara hotade och därmed särskilt skyddsvärda. Av dem häckar ett 60-tal i Sverige regelbundet (s.k. Bilaga 1- arter) (9). Skyddet inriktas på häckningsplatser, övervintringsområden och rastplatser. 19

21 Figur 2. Särskilda skyddsområden för skyddsvärda arter har pekats ut (s.k. SPA-områden, Special Protection Areas). I Sverige finns 531 SPA-områden. Många av områdena är välkända fågellokaler, till exempel Hornborgasjön, Getterön, Falsterbo, Ottenby, Umedeltat och Hovran. 20

22 Databehov Hittills har EU endast krävt att medlemsländerna rapporterar undantag från skyddsbestämmelserna såsom skyddsjakt samt redogör för hur man har infört direktivet i nationella bestämmelser. Från nästa rapportering, 2013, ska även följande rapporteras: Populationsstorlek Populationstrend (på kort och lång sikt) Utbredningsområde Utbredningsområdestrend (förändringar av arternas utbredningsområden) De viktigaste hoten mot arten För Sverige innebär kraven att data om ca 290 arter ska rapporteras. För dessa arter omfattar rapporteringen populationsdata för häckningsperioden och för vissa arter även den övervintrande populationen. Länderna ska också redovisa hur SPA-områdena bidrar till att bevara fågelpopulationerna. Därför ska populationerna inom SPA-områdena rapporteras separat, vilket dock endast gäller ca 120 arter, främst vadare, änder och gäss. Denna rapportering ska täcka in häckande och övervintrande fåglar samt fåglar som rastar i området under flyttningstid. Denna rapportering ska synkroniseras och ske samordnat med rapportering av typiska arter enligt Art- och habitatdirektivets artikel 17, och första gången blir Bedömning av datatillgång Sverige har i stort sett bra med data, givet nuvarande insamling. Den mer specifika tillgången till data kommer att utredas under det kommande året. En process för att samla ihop befintliga data och bearbeta dessa ska utarbetas inför rapporteringen I detta sammanhang måste också ambitionsnivån för rapporteringen beslutas. För häckande arter är Svensk fågeltaxering basen, som kompletteras med data från regional miljöövervakning, åtgärdsprogram etc. Svagare data finns idag för vissa artgrupper, som våtmarksfåglar, fjällfåglar och kustfåglar. Rastande fåglar räknas inom Svensk sjöfågelinventering, men de räkningar som genomförs under september ingår inte idag i den nationella miljöövervakningen, inte heller gåsinventeringarna. 3.5 Art- och habitatdirektivet Enligt Art- och habitatdirektivet (8) ska särskilda områden avsättas, s.k. Natura 2000-områden. Detta är ett av direktivets viktigaste verktyg. Natura 2000-områdena ska bidra till att vi uppnår gynnsam bevarandestatus för de arter och naturtyper som direktivet gäller. Den gynnsamma bevarandestatusen för naturtyper och arter ska dock gälla hela Sveriges yta, inte bara inom de utpekade Natura 2000-områdena. 21

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ

TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ Fjällfåglar olika mönster på kort och lång sikt I över tio år har det gått allt sämre för många av fjällens vanligare fåglar, bland annat dalripa, lappsparv

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 miljöbalken; komplettering och ändring av verkets förteckning (NFS 2014:29) NFS

Läs mer

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INVENTERING AV VÅTMARKSFÅGLAR FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Augusti 2011 Miljötjänst Nord AB Sture Gustafsson Inga Olofsson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2009

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2009 Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 9 Åke Lindström, Martin Green & Richard Ottvall Innehållsförteckning Summary Svensk sammanfattning Inledning Metoder Resultat och Diskussion

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Hur går det för skogens fåglar?

Hur går det för skogens fåglar? Hur går det för skogens fåglar? Martin Green Svensk Fågeltaxering Biologiska inst., Lunds universitet Alla foton om inte annat anges: Åke Lindström Hur går det för skogens fåglar? Ingen helt enkel fråga

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010

Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Jan Gustafsson Flygande grågäss. Sammanfattning Under år 2010 så har området kring Skåraviken studerats för att utröna vilka fåglar

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD BJÖRN INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien Detta faktablad BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Häckande fåglar i Uppsala län

Häckande fåglar i Uppsala län Häckande fåglar i Uppsala län länstrender för arter och miljöindikatorer baserat på häckfågelrutter 2002 2012 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2015:06 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Titel:

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD ROVDJUR INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 ROVDJUR: Inventering i samebyarna INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK Detta faktablad ROVDJUR: Inventering i samebyarna inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Planavdelningen. Härryda Kommun

Planavdelningen. Härryda Kommun Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar

Läs mer

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-21 1 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska,

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

De internationella midvinterinventeringarna

De internationella midvinterinventeringarna 4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Häckande fåglar i Värmland. Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata

Häckande fåglar i Värmland. Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata Häckande fåglar i Värmland Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata 998- publikationsnummer :9 länsstyrelsen värmland Publ nr :9 ISSN 8-685 Foton: Länsstyrelsen. Omslagsbild

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag

Läs mer

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000

RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 Ingrid Laike och Bertil Åhsberg 67 Inledning Rördrommen förekommer främst i näringsrika sjöar med stora vassar och är fascinerande genom sin ovanliga sång och sitt

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2 - sammanställning

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2 - sammanställning ANSÖKAN 2005-03-04 Länsstyrelsen i Jämtlands län 831 86 Östersund Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2 - sammanställning Åre

Läs mer

PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning

PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning 2014-08-25 Enetjärn Natur AB Bakgrund Inför en planerad vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun har

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-28 Ärendenr: NV-05553-15 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Barmarksinventering Detta faktablad VARG: Barmarksinventering inom Nasjonalt overvåknings program for rovvilt (www.rovdata.no)

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

SKRIVELSE Ärendenr: NV

SKRIVELSE Ärendenr: NV 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-01-10 Ärendenr: NV-05519-12 Regeringskansliet Miljödepartementet Registrator 103 33 Stockholm miljodepartementet.registrator

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Åldersrekord för svenska fåglar

Åldersrekord för svenska fåglar Åldersrekord för svenska fåglar - 2016-05-27 Lista över åldersrekord av fåglar ringmärkta i Sverige. Namn Ringnummer Kön Ålder Fynddetaljer Smålom SVG D1928 23 år 7 mån Oljeskadad 9700425 15 år 9 mån Fångad

Läs mer

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2011

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2011 Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för Åke Lindström, Martin Green & Richard Ottvall Innehållsförteckning Summary Svensk sammanfattning Inledning Metoder Resultat och Diskussion

Läs mer