Fåglar. Revision av nationell miljöövervakning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fåglar. Revision av nationell miljöövervakning"

Transkript

1 Fåglar Revision av nationell miljöövervakning rapport 6493 mars 2012

2 Fåglar revision av nationell miljöövervakning NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2012 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2012 Omslagsfoto: Åke Lindström

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Summary 9 1 Bakgrund varför revideras fågelövervakningen? 11 2 Avgränsningar 14 3 Prioriterade behov av data om fåglar Miljömålssystemet Officiell statistik Internationella indikatorer Fågeldirektivet Art- och habitatdirektivet Bonnkonventionen om skydd för flyttande vilda djur Ramsar den internationella våtmarks konventionen Bernkonventionen OSPAR konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (HELCOM) Klimat 26 4 Bedömning av befintlig fågel övervakning Nationell miljöövervakning Regional miljöövervakning Åtgärdsprogram för hotade arter Uppföljning av skyddade områden Biogeografisk uppföljning delsystem fåglar Artportalen (spontanrapporteringar) 40 5 Brister i dagens dataunderlag och förslag till åtgärder 41 6 Samordningsmöjligheter 44 7 Förslag till framtida miljö övervakning Sammanfattning Häckande fåglar Rastande och övervintrande fåglar Övervakning av reproduktionsframgång 49 3

5 8 Användning av insamlade data Användning till prioriterade ändamål Tillgång till data via datavärd Analys och utvärdering av data Förslag till utveckling av analys och utvärdering 52 9 Styrning och organisation Finansiering och kostnader Fortsatt utveckling av fågel övervakningen Referenser 58 4

6 Förord Som ett led i det ständiga förbättringsarbetet av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram genomförs regelbundet revisioner av de olika programområdena och delprogrammen. Under 2010 och 2011 har en översyn gjorts av den nationella övervakningen av fåglar. Viktiga utgångspunkter har varit uppföljningen av de nationella miljömålen och anpassningen till EU-direktiv som införlivats i vår lagstiftning. Strävan har också varit att öka samverkan mellan nationella och regionala övervakningsinsatser för att förbättra effektiviteten av de samlade resurserna för att följa upp biologisk mångfald både på regional och på nationell nivå. Förslagen ska ses som rekommendationer för kommande utveckling av övervakningen. Ett antal överväganden har gjorts för att med tillgängliga resurser kunna genomföra ett långsiktigt arbete med att följa förändringar över tiden. De samlade resultaten från den nationella miljöövervakningen ska tillsammans med övrig miljöinformation från sektorsmyndigheter och regionala och lokala aktörer bidra till bedömningar av miljöstatus. Bedömningarna ger även underlag för fastställande av målnivåer i syfte att säkra den biologiska mångfalden, vilket därmed bidrar till planering och styrning av samhällssektorerna. Översynen av fågelövervakningen har genomförts av Maria Sjö och David Schönberg Alm. Naturvårdsverket mars

7

8 Sammanfattning Miljöövervakning är återkommande systematiskt upplagda undersökningar som visar miljötillståndet. Miljöövervakningens roll är att visa referensnivåer av miljötillståndet. Uppföljning som ett verktyg i förvaltningen av specifika arter eller skyddade områden hanteras däremot inom andra verksamheter. Som en del av miljöövervakningens kvalitetssäkring revideras de olika programområdena regelbundet. Fågelövervakningen har inte reviderats sedan 1999, och sedan dess har nya rapporteringskrav fastställts och en annorlunda problembild framträder också jämfört med tidigare. Den nationella fågelövervakningen har nu genomgått en översyn. Utgångspunkten har varit att utreda hur den framtida övervakningen bör se ut, för att på bästa sätt tillgodose de aktuella primära databehoven. Under översynsarbetet har det klargjorts att de prioriterade data behoven är internationell rapportering och miljömålsuppföljning. De mest omfattande kraven på fågeldata ställs av Fågeldirektivet. Här har under arbetets framskridande allt klarare besked kommit om hur långt gående kraven är. Övriga internationella rapporteringar av fågeldata kan ses som delmängder av de data som behöver tas fram till Fågeldirektivs rapporteringen. Under 2012 kommer Natur vårds verket att sätta upp ett system för datasammanställning inför rapporteringen till Fågeldirektivet, och då kan ytterligare databehov framkomma. De andra prioriterade databehoven rör uppföljning av miljömålen. Idag finns ett antal indikatorer som följer upp flera olika miljömål. Ytterligare indikatorer är under utveckling. I och med detta behöver datainsamlingen fortgå, eftersom det är trender man följer. De flesta av indikatorerna bygger på data från Svensk fågeltaxering eller regionala gemensamma delprogram. Kraven på data är inte absoluta, utan det behövs också beslut om ambitionsnivå, både för internationell rapportering och miljömålsuppföljning. I tillägg till ovanstående är uppföljning av klimateffekter ett område som miljöövervakningen vill utveckla. I synnerhet i fjällmiljö förväntas effekter av ett förändrat klimat märkas tidigt. I rapporten föreslås vilka övervakningsprogram som bör bedrivas för att främst tillgodose dessa prioriterade behov. Eftersom en utökad budget inte kan förutses har även en viss (om)prioritering föreslagits inom befintlig budget, liksom vid en mindre utökning av budgeten. För att tillgodose behov av data om häckande populationer i Sverige föreslås en fortsatt satsning på standardrutterna i Svensk fågeltaxering. En permanentad förstärkning behövs så att uppemot 500 rutter inventeras varje år. Även en komplettering med nattfågeltaxering föreslås. För artgrupper som täcks mindre bra med standardruttsinventeringen föreslås kompletteringar. Häckande rovfåglar räknas indirekt via höststräcket i Falsterbo och kustfåglar föreslås räknas samordnat med länen. Andra gemensamma delprogram som länen bedriver kan komplettera den nationella bilden, tex insjöfåglar, strandängsfåglar och fjällfåglar. 7

9 Databehoven omfattar också rastande och övervintrande fåglar. Dessa räknas under vintern inom Svensk sjöfågelinventering, som dock kan behöva omfatta även de septemberräkningar som redan görs på frivillig väg. Övriga behov av data om rastande och övervintrande fåglar behöver klargöras ytterligare i samband med en detaljerad utredning inför Fågeldirektivsrapporteringen. Reproduktionsövervakning är betydelsefull när man ska förklara orsaker till att populationer förändras. Vid en utebliven ökning av budgeten får dessa program dock stå tillbaka, så att de primära databehoven klaras. 8

10 Summary Environmental monitoring relates to recurring, systematically structured studies that show the state of the environment. However, monitoring as a tool to show reference levels for specific species or protected areas is handled as part of other operations. As part of the quality assurance of environmental monitoring, the various programme areas are revised regularly. Bird monitoring has not been revised since 1999, despite the subsequent adoption of new reporting requirements, and changes in the general appearance of this field. National bird monitoring has recently undergone a review. The basis for the review has been to study and determine how future monitoring should be designed in order to satisfy current primary data requirements. As a result of this review work, international reporting and environmental objective monitoring were determined to be the prioritised consumers of data. The most extensive reporting requirements for bird data in Sweden are those relating to the Birds Directive. As the review progressed, it became increasingly clear just how extensive these requirements are. Other international reporting of bird data can be viewed as subsets of the data required for the Birds Directive. In 2012, the Environmental Protection Agency will establish a system for data compilation in preparation for Birds Directive reporting, and this may involve additional data requirements. The other prioritised data consumer is the follow-up of the Environmental Objectives. At present, there are a number of indicators that monitor various Environmental Objectives. Additional indicators are now being developed. In light of this, data collection must continue in order to enable the monitoring of trends. Most of the indicators are based on data from the Swedish Bird Survey or regional joint programmes. The data requirements are not absolute, but also depend on the ambition levels chosen for international reporting and environmental objectives monitoring. In addition to the above-mentioned data consumers, monitoring of climate effects is an area that should be expanded as part of environmental monitoring. Effects of climate change are expected to be apparent soon, especially in mountain environments. The report contains proposals as to which monitoring programmes should be conducted in order to satisfy these prioritised needs. As we cannot expect an increased budget, some changes in prioritisation are proposed, assuming the continuation of, or a modest increase in, the present budget. In order to satisfy the need for data regarding breeding populations in Sweden, it is proposed that the Swedish Bird Survey continue using its fixed routes. A permanent increase is needed so that almost 500 routes can be counted every year. An addition of the census of night-active birds is also proposed. Increases are suggested for groups of species that currently have less 9

11 than satisfactory coverage. Breeding birds of prey is counted indirectly in the Bird migration counts in autumn at Falsterbo, and coastal bird counts should be co-ordinated with the counties. Other joint programmes conducted by the counties can supplement the national picture (lake birds, coastal meadow birds, mountain birds). The need for data also includes resting and wintering birds. These are counted during the winter by the Swedish Waterfowl Census, which may need to include the September counts, already being conducted on a voluntary basis. Other needs for data regarding resting and wintering birds should be clarified additionally in conjunction with a detailed study in preparation for the Birds Directive Reporting. Reproductive monitoring is an important tool used to explain the reasons why populations change. However, if there is no increase in the budget, these programmes will have to make do with less, so that the primary data requirements can be met. 10

12 1 Bakgrund varför revideras fågelövervakningen? Den statligt finansierade miljöövervakningen är indelad i tio olika programområden: Luft, Kust och hav, Sötvatten, Våtmark, Skog, Jordbruksmark, Fjäll, Landskap, Miljögiftssamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning. Vissa aspekter på miljötillståndet, däribland naturresurser, biologisk mångfald och miljögifter, behandlas inom flera olika programområden. Varje programområde är uppbyggt av delprogram, och varje delprogram kan bestå av flera olika undersökningar. Undersökningarna utförs enligt standardiserade metoder. Miljöövervakningsprogrammet är dessutom uppdelat i en nationell och en regional del. Naturvårdsverket har ansvaret för planering och drift av den nationella miljöövervakningen. Därtill har Naturvårdsverket ett samordningsansvar för den regionala övervakningen. Naturvårdsverkets miljöövervakning finansieras genom ett eget anslag, och omfattade totalt 160 miljoner kronor (20) år Beslut om hur medel till nationell och regional miljöövervakning ska fördelas fattas av Naturvårdsverket efter samråd med intressenter. Från 1 juli 2011 är Miljöövervakningsanslaget uppdelat på två myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten respektive Naturvårdsverket. Den nybildade Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för miljöövervakning i hav och sötvatten. All fågelövervakning hanteras dock tills vidare av Naturvårdsverket, oavsett vilket programområde den tillhör. Senaste övergripande programrevisionen ägde rum 1999, då hela miljöövervakningen reviderades. De olika programområdena revideras numera enligt en rullande plan, och varje område revideras ungefär vart sjätte år. Dessutom sker vid behov revisioner, eller översyner, av tvärgående teman (t.ex. miljögifter) eller av ett eller flera delprogram (t.ex. av delprogrammet NILS). Övervakning av fåglar har ingått i miljöövervakningen sedan starten i slutet av 1970-talet. Merparten av den nationella fågelövervakningen sorterar under programområde Landskap, men några delar ingår också i programområdena Kust och hav, Sötvatten respektive Jordbruksmark. Fågelövervakningsprogrammen inom programområde Landskap har inte reviderats sedan 1999, och då reviderades de som en del av de programområden i vilka de då ingick. Under 2006 reviderades programområde Kust och hav. Övervakningen av havsörn utvärderades i samband med detta. År 2011 såg man över miljögiftsövervakning i landmiljön, där staren används och man även studerar häckningsframgången. 11

13 Foto: SXC. Sedan de nu pågående delprogrammen startade, eller började stödjas av den nationella övervakningen, har omvärlden förändrats. Några exempel: En problembild dominerad av miljögifter och jakt har ersatts av en annan, där effekter av förändrad markanvändning i framför allt jord- och skogsbruk, samt kvalitetsförsämring av akvatiska ekosystem genom försurning, övergödning och överutnyttjande kommit i förgrunden, och där effekter av pågående och framtida klimatförändringar kan komma att spela en allt större roll. En ökad efterfrågan på fågeldata som underlag för indikatorer på global nivå, inom EU samt för uppföljning av de svenska miljömålen. Nya rapporteringskrav i direktiv och konventioner, t.ex. Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet Ökat behov av kunskapsbaserad ekosystemförvaltning (adaptiv förvaltning, ekosystemansatsen). Uppbyggnaden av ett omfattande rapporteringssystem för fåglar: Svalan (Artportalen). En samlad översyn av fågelövervakningen är därför angelägen, och har också aktualiserats i ett nyligen rapporterat uppdrag (29) från regeringen med syfte att föreslå ett övervakningssystem för vilt (= alla vilda fåglar och däggdjur enligt jaktlagstiftningen). 12

14 I Miljöövervakningens strategi för nationell övervakning av biologisk mångfald (28) har mål formulerats: 1. Biologisk mångfaldsdata från den nationella miljöövervakningen kan användas för att uttala sig om tillståndet hos biologisk mångfald på nationell nivå. Biologisk mångfaldsdata från den nationella miljö övervakningen används i betydande utsträckning i uppföljningen av det 16:e miljömålet och andra miljömål med relevans för biologisk mångfald, i uppföljning och rapportering kopplad till EU:s Fågel- respektive Art- och habitatdirektiv samt vid internationell rapportering. 2. Den nationella och den regionala miljöövervakningen av biologisk mångfald är metodmässigt väl harmoniserade, har ett gott samarbete och en tydlig rollfördelning. 3. Den nationella miljöövervakningen av biologisk mångfald samordnas med myndigheter med särskilt sektorsansvar, ideella organisationer och andra organisationer som bedriver övervakning av biologisk mångfald. Metoder för insamling av biologisk mångfaldsdata inom olika organisationer harmoniseras så att data kan återanvändas i flera sammanhang, och resurserna användas effektivt. 13

15 2 Avgränsningar I uppdraget ingår att föreslå vilka nationella program som bör finnas, med hänsyn till bl.a. vilken regional övervakning som pågår (inom regionalt övervakningsprogram ). Vissa program, som inkluderar övervakning av fåglar, syftar främst till miljögiftsövervakning. För detta syfte hänvisas till den nyss genomförda revisionen av miljögiftssamordningen (30). Programmen har i denna rapport främst bedömts utifrån databehov för populationsövervakning. Regeringen gav 2008 Naturvårdsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett övergripande svenskt viltövervakningsprogram som integrerar populations- och hälsoövervakning på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt. I förslaget skulle tyngdpunkten läggas på jaktbara arter. Redovisningen lämnades i mars 2010 och omfattade emellertid alla svenska däggdjurs- och fågelarter (29). I den nu aktuella översynen ingår inte hälsoövervakning, mer än att den nämns som möjlig att samordna med vissa fågelprogram. Mer intensiv övervakning som syftar till att stödja förvaltning av jaktbara arter prioriteras också ned i denna översyn. Ett av kunskapsunderlagen till Viltövervakningsutredningen handlade om fåglar och togs fram även med tanke på denna översyn. I den här översynen föreslås vilka delprogram som bör finnas för att tillgodose behov av data främst om populationsstorlek, populationstrender, utbredning och utbredningstrender. Vid en högre ambitionsnivå föreslås även vissa program som kan ge information om orsaker till förändringar i trender (exempelvis häckningsframgång). Foto: SXC. 14

16 3 Prioriterade behov av data om fåglar Miljöövervakningens övergripande syften är att beskriva miljötillståndet, att visa om miljökvalitetsmålen uppfylls samt att varna för störningar i miljön. Miljöövervakningen är långsiktig och bygger på systematiskt insamlade data med jämförbara metoder. Ofta behövs mätningar över långa tidsperioder för att kunna se om en förändring orsakas av mänsklig påverkan eller är en naturlig variation. I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 och 1997/98:145) (34+35) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning. Den ska: beskriva tillståndet i miljön bedöma hotbilder lämna underlag för åtgärder följa upp beslutade åtgärder ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan Dessutom gäller att miljöövervakningen ska: inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Det finns även ett stort behov att följa och analysera klimatförändringarnas effekt på den biologiska mångfalden. Miljöövervakningens resultat är dessutom basen för internationell rapportering och officiell statistik om miljötillstånd. Fåglar har visat sig vara mycket lämpliga som indikatorarter vid bedömning av tillståndet i miljön. Förändringar i miljötillståndet kan bero på exempelvis gifter, klimatförändringar, invasiva arter eller ändrad markanvändning. Fåglar finns högt upp i näringskedjorna och fungerar som indikatorer på biologisk mångfald i ett vidare perspektiv än just för gruppen fåglar i sig själv. Rika förekomster av fåglar, särskilt av specialiserade arter, tyder på att hela ekosystemet är art- och individrikt och vid god hälsa. Fåglar är också lättoch välstuderade i jämförelse med många andra organismgrupper vilket innebär att många ekologiska samband när det gäller fåglar och deras omgivning är kända. Fåglar rör sig därtill fritt över landsgränser, och i många fall tillbringar de stora delar av sin livstid utanför Sverige. Därigenom kan de fungera som indikatorer även på förändringar utanför den svenska miljön. Nedan följer en översikt över vilka prioriterade behov som finns av fågeldata för rapportering till miljömålssystemet och till olika direktiv och konventioner samt för uppföljning av klimatförändringar. 15

17 3.1 Miljömålssystemet Tillgång till bra trenddata för arter är av stor betydelse för uppföljningen av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, samt inte minst för Ett rikt växt och djurliv. I det sistnämnda 16:e miljökvalitetsmålet är kopplingen till artövervakning särskilt tydlig för utvärderingen av delmålen Hejda förlusten av biologisk mångfald och Minskad andel hotade arter. Fåglar har visat sig vara mycket lämpliga som indikatorarter i detta arbete. Även för uppföljning av miljökvalitets målet Begränsad klimatpåverkan används fågeldata i en nyligen utvecklad indikator. Vart fjärde år görs en större utvärdering av miljömålsarbetet. Baserat på målvisa utvärderingar, rapporter om sektorsmål, rapporter från de tre åtgärds strategierna och rapporter från de övergripande miljömålsfrågorna ska Naturvårdsverket lämna en samlad fördjupad rapport till regeringen senast skedde det våren 2008 och nästa rapporteringstillfälle är i juni Fågeldata används som underlag till indikatorer för uppföljning av flera olika delmål och miljömål. Indikatorer har tagits fram av RUS länsstyrelserna i samverkan, och bygger framför allt på data som samlas in från delprogrammet Svensk fågeltaxering. Indikatorerna presenteras på Miljömålsportalen (33). Fågelindikatorerna kan även användas inom den biogeografiska uppföljningen, men arturvalet kan behöva ses över för detta ändamål. Liknande indikatorer har tagits fram för den nationella bedömningen av hur vi närmar oss målen, och har använts i de årliga utvärderingarna (De Facto) samt i fördjupade utvärderingar. Indikatorer Häckande fåglar (1) Denna indikator, uppbyggd av 75 utvalda fågelarters populationsutveckling i landet, ska spegla den biologiska mång faldens utveckling i alla av Sveriges större naturtyper och därmed i landet i stort. Närmare 40 % av arterna (29 arter) är upptagna antingen i den Svenska Rödlistan eller i EU:s Fågeldirektiv. Häckande fåglar i fjällen (2) Indikatorn bygger på två grupper av fåglar typiska för dels kalfjäll och fjällhed (fjällabb, fjällripa, lappsparv, ljungpipare, snösparv, stenskvätta och ängspiplärka), dels för fjällnära skog (bergfink, blåhake, dalripa, gråsiska, lövsångare, rödstjärt, rödvingetrast och svartvit flugsnappare). Populationsutvecklingen hos båda grupperna av fåglar kan ses som indikatorer för tillståndet i fjällmiljön. Fjällfåglarna är viktiga att följa då man tror att klimatförändringarna först kommer att synas i känsliga miljöer som exempelvis fjällen. 16

18 Häckande fåglar i odlingslandskapet (3) Indexet innehåller tre grupper av fåglar knutna till: Höga naturvärden i odlingslandskapet i stort: tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, sydlig gulärla, stenskvätta, buskskvätta, törnskata, törnsångare, stare, hämpling, gulsparv, pilfink. Ängs- och betsmarker: tofsvipa, storspov, ladusvala, sydlig gulärla. stenskvätta, buskskvätta, törnsångare, törnskata, stare, hämpling, gulsparv. Småbiotoper: stenskvätta, buskskvätta, törnsångare, törnskata, stare, hämpling, gulsparv. Häckande fåglar i skogen (4) Indikatorn byggs upp av totalt sexton olika arters populationsutveckling. Två av de ingående arterna är hönsfåglar (järpe, tjäder), tre är hackspettar (gröngöling, mindre hackspett, tretåig hackspett), en är en duva (skogsduva) och övriga är småfåglar. Alla arter utom en (skogsduva) är stannfåglar vilket gör dem extra lämpliga som indikatorarter då de tillbringar hela sina i liv inom den miljö som indikatorn är tänkt att spegla. Häckande fåglar i våtmarker (5) För fåglar knutna till våtmarker finns det en så betydande skillnad i artsammansättning inom landet att två indikatorer har tagits fram. En för södra Sverige och en för norra Sverige. Detta innebär att indikatorn för södra landsänden både knyter an till småvatten/våtmarker i odlingslandskapet och till mossar/ myrar medan indikatorn för norra delen av landet är mer en renodlad myrindikator. Följande arter ingår för södra Sverige: rördrom, kricka, sångsvan, brun kärrhök, trana, sothöna, enkelbeckasin, grönbena. För norra Sverige ingår: smålom, kricka, bläsand, sångsvan, trana, ljungpipare, enkelbeckasin, småspov, grönbena, svartsnäppa, gluttsnäppa, kärrsnäppa, brushane, smalnäbbad simsnäppa. Häckande fåglar vid vatten (6) Indikator för utvalda fågelarter vid sjöar och vattendrag. Följande arter ingår: storlom, smålom, skäggdopping, vigg, knipa, småskrake, storskrake, fiskgjuse, sothöna, drillsnäppa, fisktärna, silvertärna, forsärla. Klimat och fåglar Indikatorn byggs upp av arter som har räknats under standardruttsinventeringarna. Medeltemperaturerna i de olika arternas utbredningsområden används som ett index för att spegla om ett givet områdes fågelsamhällen utgörs av varma (sydliga) eller kalla (nordliga) arter. Indexet används för att spåra klimatförändringar, där varma arter gynnas av en ökad temperatur, och vice versa för de kalla arterna. 17

19 Figur 1. Miljömålsportalen. Databehov Årliga uppdateringar av indikatorer. Beräkningar av populationstrender för utvalda arter. En indikator för Levande kust och skärgård är under framtagande och utgår ifrån det gemensamma delprogrammet för kustfåglar i Bottniska viken. Bedömning av datatillgång Tillgången till dataunderlag för miljömålsindikatorerna bedöms vara tillfredsställande. Delprogrammet Svensk fågeltaxering står för datainsamlingen, och verksamheten behöver fortsätta på minst samma nivå för att trender ska kunna beräknas för de olika fågelgrupperna även framöver. Vid en medelsförstärkning av programmet skulle man få säkrare trender, särskilt för mindre vanliga arter. 3.2 Officiell statistik Naturvårdsverket är statistikansvarig myndighet för statistikområdet Miljötillståndet. Hittills ingår en enda dataserie med fågelpopulationsdata som underlag Havsörnens häckningsframgång (19). Naturvårdsverket har även bedömt att miljömålsindikatorerna som visar olika fågelgruppers populationstrender kan vara lämpliga som officiell statistik. Databehov Denna statistikprodukt uppdateras årligen med data från den nationella samordnade övervakningen av havsörn. Om miljömålsindikatorerna inkluderas som officiell statistik behövs data för dessa. 18

20 Bedömning av datatillgång Data för att följa havsörnens häckningsframgång finns inom den nationella övervakningen. Antalet prov/räkningar för detta ändamål kan t.o.m. minskas, och ändå ge godtagbar statistisk styrka i resultaten (31). Datatillgången för miljö målsindikatorerna säkerställs genom Svensk fågeltaxering, men som ovan gäller att om ytterligare medel tillskjuts så blir trenderna säkrare. 3.3 Internationella indikatorer För att följa upp det internationella målet att hejda förlusten av biologisk mångfald senast 2010, har ett antal indikatorer tagits fram inom projektet Streamlining Environmental Biodiversity Indicators, SEBI Projektet är ett samarbete mellan EU och UNEP för att skapa en uppsättning pan-europeiska biodiversitetsindikatorer för att utvärdera mångfaldskonventionens 2010-mål om att förlusten av biologisk mångfald signifikant ska minska till 2010, och EU:s uppföljande men skärpta mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 (7). En av dessa indikatorer (Common Bird Index) visar utvecklingen av populationstrender för vanliga fågelarter. Dataunderlag till dessa indikatorer samlas in i andra sammanhang och medlemsländerna rapporterar inte specifikt till SEBI2010-indikatorerna. Inom konventionen för biologisk mångfald tar man nu fram nya mål för biologisk mångfald till år 2020, och eventuellt kommer nya indikatorer att utvecklas framöver för att följa upp dessa mål. Databehov Antal häckande par av (vissa) vanliga arter i respektive land. Bedömning av datatillgång Sverige bidrar årligen med data från Svensk fågeltaxering till indikatorn Common Bird Index. 3.4 Fågeldirektivet Fågeldirektivet (9) innebär skydd av alla naturligt förekommande fågelarter inom EU. Jakten inom EU är reglerad. Nästan all handel med fåglar av arter som lever vilt i EU är förbjuden. Drygt 180 arter inom EU bedöms vara hotade och därmed särskilt skyddsvärda. Av dem häckar ett 60-tal i Sverige regelbundet (s.k. Bilaga 1- arter) (9). Skyddet inriktas på häckningsplatser, övervintringsområden och rastplatser. 19

21 Figur 2. Särskilda skyddsområden för skyddsvärda arter har pekats ut (s.k. SPA-områden, Special Protection Areas). I Sverige finns 531 SPA-områden. Många av områdena är välkända fågellokaler, till exempel Hornborgasjön, Getterön, Falsterbo, Ottenby, Umedeltat och Hovran. 20

22 Databehov Hittills har EU endast krävt att medlemsländerna rapporterar undantag från skyddsbestämmelserna såsom skyddsjakt samt redogör för hur man har infört direktivet i nationella bestämmelser. Från nästa rapportering, 2013, ska även följande rapporteras: Populationsstorlek Populationstrend (på kort och lång sikt) Utbredningsområde Utbredningsområdestrend (förändringar av arternas utbredningsområden) De viktigaste hoten mot arten För Sverige innebär kraven att data om ca 290 arter ska rapporteras. För dessa arter omfattar rapporteringen populationsdata för häckningsperioden och för vissa arter även den övervintrande populationen. Länderna ska också redovisa hur SPA-områdena bidrar till att bevara fågelpopulationerna. Därför ska populationerna inom SPA-områdena rapporteras separat, vilket dock endast gäller ca 120 arter, främst vadare, änder och gäss. Denna rapportering ska täcka in häckande och övervintrande fåglar samt fåglar som rastar i området under flyttningstid. Denna rapportering ska synkroniseras och ske samordnat med rapportering av typiska arter enligt Art- och habitatdirektivets artikel 17, och första gången blir Bedömning av datatillgång Sverige har i stort sett bra med data, givet nuvarande insamling. Den mer specifika tillgången till data kommer att utredas under det kommande året. En process för att samla ihop befintliga data och bearbeta dessa ska utarbetas inför rapporteringen I detta sammanhang måste också ambitionsnivån för rapporteringen beslutas. För häckande arter är Svensk fågeltaxering basen, som kompletteras med data från regional miljöövervakning, åtgärdsprogram etc. Svagare data finns idag för vissa artgrupper, som våtmarksfåglar, fjällfåglar och kustfåglar. Rastande fåglar räknas inom Svensk sjöfågelinventering, men de räkningar som genomförs under september ingår inte idag i den nationella miljöövervakningen, inte heller gåsinventeringarna. 3.5 Art- och habitatdirektivet Enligt Art- och habitatdirektivet (8) ska särskilda områden avsättas, s.k. Natura 2000-områden. Detta är ett av direktivets viktigaste verktyg. Natura 2000-områdena ska bidra till att vi uppnår gynnsam bevarandestatus för de arter och naturtyper som direktivet gäller. Den gynnsamma bevarandestatusen för naturtyper och arter ska dock gälla hela Sveriges yta, inte bara inom de utpekade Natura 2000-områdena. 21

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD BJÖRN INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien Detta faktablad BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy 2 mars 2009 Till SOF:s regionala föreningar Remiss: SOF:s vindkraftspolicy Här kommer så äntligen ett förslag på SOF:s vindkraftspolicy. Fortfarande återstår en hel del arbete innan policyn är komplett

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Reserapport Varanger 14 22 juni 2011

Reserapport Varanger 14 22 juni 2011 Reserapport Varanger 14 22 juni 2011 Dag 2 Vi åkte E75 norrut till Hamningberg och det första som slog var mängderna med kustlabb och havsörn längs vägen. Strandskatan en karaktärsfågel på Varanger. Observatörer:

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Flyttfåglar i fara. Bekymrade ornitologer

Flyttfåglar i fara. Bekymrade ornitologer Flyttfåglar i fara Carl Lehto Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Sedan tidernas begynnelse har människan

Läs mer

Fördjupad bristanalys

Fördjupad bristanalys Fördjupad bristanalys Ett av de viktigaste syftena med den regionala miljöövervakningen är att bidra med information om regionala miljöförhållanden till uppföljningen av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

13. av Jan Pettersson

13. av Jan Pettersson 3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett

Läs mer

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel, väger bara 5 gram. Man skulle kunna skicka fyra stycken med brev och bara behöva frankera

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland TEXT: MARIA STENMARK, FOTO: GIGI SAHLSTRAND I år firade StOF:s vårliga tjejresa till Öland tioårsjubileum. Helt enligt utsatt tid kom vi iväg från Liljeholmen

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG)

RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka

Läs mer

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1 Fult fiske Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden Greenpeace Fult Fiske 1 www.greenpeace.se 2 Greenpeace Fult Fiske Dykexpedition. Greenpeace fartyg Rainbow Warrior II dokumenterar

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Om resan Vi reste med minibuss från Mörby centrum på fredagsmorgonen. På vägen mot Skåne stopp för skådning och fika vid Sättunaviken och Hyltena. Väl i Skåne prioriterades

Läs mer

Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006

Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006 Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006 Sö 11/6 Hann röja det mesta från studentskivan dagen innan före jag stack med Kents bil och hämtade upp honom kl 6.00 på morgonen i Hållsta. Utan missöden

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Områdesinventering Detta faktablad Lodjur: Områdesinventering inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no)

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg EUROPARÅDSGUIDEN Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Europarådet Europarådet grundades 1949 47 länder och ett antal observatörer 820 millioner innevånare 28 medlemsländer

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i International 1(6) s Ornitologiska Förenings policy om vindkraft (september 2009) Målet för den planerade utbyggnaden av vindkraft i landet har av regeringen beslutats

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer