Fåglar. Revision av nationell miljöövervakning

Transkript

1 Fåglar Revision av nationell miljöövervakning rapport 6493 mars 2012

2 Fåglar revision av nationell miljöövervakning NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2012 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2012 Omslagsfoto: Åke Lindström

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Summary 9 1 Bakgrund varför revideras fågelövervakningen? 11 2 Avgränsningar 14 3 Prioriterade behov av data om fåglar Miljömålssystemet Officiell statistik Internationella indikatorer Fågeldirektivet Art- och habitatdirektivet Bonnkonventionen om skydd för flyttande vilda djur Ramsar den internationella våtmarks konventionen Bernkonventionen OSPAR konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (HELCOM) Klimat 26 4 Bedömning av befintlig fågel övervakning Nationell miljöövervakning Regional miljöövervakning Åtgärdsprogram för hotade arter Uppföljning av skyddade områden Biogeografisk uppföljning delsystem fåglar Artportalen (spontanrapporteringar) 40 5 Brister i dagens dataunderlag och förslag till åtgärder 41 6 Samordningsmöjligheter 44 7 Förslag till framtida miljö övervakning Sammanfattning Häckande fåglar Rastande och övervintrande fåglar Övervakning av reproduktionsframgång 49 3

5 8 Användning av insamlade data Användning till prioriterade ändamål Tillgång till data via datavärd Analys och utvärdering av data Förslag till utveckling av analys och utvärdering 52 9 Styrning och organisation Finansiering och kostnader Fortsatt utveckling av fågel övervakningen Referenser 58 4

6 Förord Som ett led i det ständiga förbättringsarbetet av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram genomförs regelbundet revisioner av de olika programområdena och delprogrammen. Under 2010 och 2011 har en översyn gjorts av den nationella övervakningen av fåglar. Viktiga utgångspunkter har varit uppföljningen av de nationella miljömålen och anpassningen till EU-direktiv som införlivats i vår lagstiftning. Strävan har också varit att öka samverkan mellan nationella och regionala övervakningsinsatser för att förbättra effektiviteten av de samlade resurserna för att följa upp biologisk mångfald både på regional och på nationell nivå. Förslagen ska ses som rekommendationer för kommande utveckling av övervakningen. Ett antal överväganden har gjorts för att med tillgängliga resurser kunna genomföra ett långsiktigt arbete med att följa förändringar över tiden. De samlade resultaten från den nationella miljöövervakningen ska tillsammans med övrig miljöinformation från sektorsmyndigheter och regionala och lokala aktörer bidra till bedömningar av miljöstatus. Bedömningarna ger även underlag för fastställande av målnivåer i syfte att säkra den biologiska mångfalden, vilket därmed bidrar till planering och styrning av samhällssektorerna. Översynen av fågelövervakningen har genomförts av Maria Sjö och David Schönberg Alm. Naturvårdsverket mars

7

8 Sammanfattning Miljöövervakning är återkommande systematiskt upplagda undersökningar som visar miljötillståndet. Miljöövervakningens roll är att visa referensnivåer av miljötillståndet. Uppföljning som ett verktyg i förvaltningen av specifika arter eller skyddade områden hanteras däremot inom andra verksamheter. Som en del av miljöövervakningens kvalitetssäkring revideras de olika programområdena regelbundet. Fågelövervakningen har inte reviderats sedan 1999, och sedan dess har nya rapporteringskrav fastställts och en annorlunda problembild framträder också jämfört med tidigare. Den nationella fågelövervakningen har nu genomgått en översyn. Utgångspunkten har varit att utreda hur den framtida övervakningen bör se ut, för att på bästa sätt tillgodose de aktuella primära databehoven. Under översynsarbetet har det klargjorts att de prioriterade data behoven är internationell rapportering och miljömålsuppföljning. De mest omfattande kraven på fågeldata ställs av Fågeldirektivet. Här har under arbetets framskridande allt klarare besked kommit om hur långt gående kraven är. Övriga internationella rapporteringar av fågeldata kan ses som delmängder av de data som behöver tas fram till Fågeldirektivs rapporteringen. Under 2012 kommer Natur vårds verket att sätta upp ett system för datasammanställning inför rapporteringen till Fågeldirektivet, och då kan ytterligare databehov framkomma. De andra prioriterade databehoven rör uppföljning av miljömålen. Idag finns ett antal indikatorer som följer upp flera olika miljömål. Ytterligare indikatorer är under utveckling. I och med detta behöver datainsamlingen fortgå, eftersom det är trender man följer. De flesta av indikatorerna bygger på data från Svensk fågeltaxering eller regionala gemensamma delprogram. Kraven på data är inte absoluta, utan det behövs också beslut om ambitionsnivå, både för internationell rapportering och miljömålsuppföljning. I tillägg till ovanstående är uppföljning av klimateffekter ett område som miljöövervakningen vill utveckla. I synnerhet i fjällmiljö förväntas effekter av ett förändrat klimat märkas tidigt. I rapporten föreslås vilka övervakningsprogram som bör bedrivas för att främst tillgodose dessa prioriterade behov. Eftersom en utökad budget inte kan förutses har även en viss (om)prioritering föreslagits inom befintlig budget, liksom vid en mindre utökning av budgeten. För att tillgodose behov av data om häckande populationer i Sverige föreslås en fortsatt satsning på standardrutterna i Svensk fågeltaxering. En permanentad förstärkning behövs så att uppemot 500 rutter inventeras varje år. Även en komplettering med nattfågeltaxering föreslås. För artgrupper som täcks mindre bra med standardruttsinventeringen föreslås kompletteringar. Häckande rovfåglar räknas indirekt via höststräcket i Falsterbo och kustfåglar föreslås räknas samordnat med länen. Andra gemensamma delprogram som länen bedriver kan komplettera den nationella bilden, tex insjöfåglar, strandängsfåglar och fjällfåglar. 7

9 Databehoven omfattar också rastande och övervintrande fåglar. Dessa räknas under vintern inom Svensk sjöfågelinventering, som dock kan behöva omfatta även de septemberräkningar som redan görs på frivillig väg. Övriga behov av data om rastande och övervintrande fåglar behöver klargöras ytterligare i samband med en detaljerad utredning inför Fågeldirektivsrapporteringen. Reproduktionsövervakning är betydelsefull när man ska förklara orsaker till att populationer förändras. Vid en utebliven ökning av budgeten får dessa program dock stå tillbaka, så att de primära databehoven klaras. 8

10 Summary Environmental monitoring relates to recurring, systematically structured studies that show the state of the environment. However, monitoring as a tool to show reference levels for specific species or protected areas is handled as part of other operations. As part of the quality assurance of environmental monitoring, the various programme areas are revised regularly. Bird monitoring has not been revised since 1999, despite the subsequent adoption of new reporting requirements, and changes in the general appearance of this field. National bird monitoring has recently undergone a review. The basis for the review has been to study and determine how future monitoring should be designed in order to satisfy current primary data requirements. As a result of this review work, international reporting and environmental objective monitoring were determined to be the prioritised consumers of data. The most extensive reporting requirements for bird data in Sweden are those relating to the Birds Directive. As the review progressed, it became increasingly clear just how extensive these requirements are. Other international reporting of bird data can be viewed as subsets of the data required for the Birds Directive. In 2012, the Environmental Protection Agency will establish a system for data compilation in preparation for Birds Directive reporting, and this may involve additional data requirements. The other prioritised data consumer is the follow-up of the Environmental Objectives. At present, there are a number of indicators that monitor various Environmental Objectives. Additional indicators are now being developed. In light of this, data collection must continue in order to enable the monitoring of trends. Most of the indicators are based on data from the Swedish Bird Survey or regional joint programmes. The data requirements are not absolute, but also depend on the ambition levels chosen for international reporting and environmental objectives monitoring. In addition to the above-mentioned data consumers, monitoring of climate effects is an area that should be expanded as part of environmental monitoring. Effects of climate change are expected to be apparent soon, especially in mountain environments. The report contains proposals as to which monitoring programmes should be conducted in order to satisfy these prioritised needs. As we cannot expect an increased budget, some changes in prioritisation are proposed, assuming the continuation of, or a modest increase in, the present budget. In order to satisfy the need for data regarding breeding populations in Sweden, it is proposed that the Swedish Bird Survey continue using its fixed routes. A permanent increase is needed so that almost 500 routes can be counted every year. An addition of the census of night-active birds is also proposed. Increases are suggested for groups of species that currently have less 9

11 than satisfactory coverage. Breeding birds of prey is counted indirectly in the Bird migration counts in autumn at Falsterbo, and coastal bird counts should be co-ordinated with the counties. Other joint programmes conducted by the counties can supplement the national picture (lake birds, coastal meadow birds, mountain birds). The need for data also includes resting and wintering birds. These are counted during the winter by the Swedish Waterfowl Census, which may need to include the September counts, already being conducted on a voluntary basis. Other needs for data regarding resting and wintering birds should be clarified additionally in conjunction with a detailed study in preparation for the Birds Directive Reporting. Reproductive monitoring is an important tool used to explain the reasons why populations change. However, if there is no increase in the budget, these programmes will have to make do with less, so that the primary data requirements can be met. 10

12 1 Bakgrund varför revideras fågelövervakningen? Den statligt finansierade miljöövervakningen är indelad i tio olika programområden: Luft, Kust och hav, Sötvatten, Våtmark, Skog, Jordbruksmark, Fjäll, Landskap, Miljögiftssamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning. Vissa aspekter på miljötillståndet, däribland naturresurser, biologisk mångfald och miljögifter, behandlas inom flera olika programområden. Varje programområde är uppbyggt av delprogram, och varje delprogram kan bestå av flera olika undersökningar. Undersökningarna utförs enligt standardiserade metoder. Miljöövervakningsprogrammet är dessutom uppdelat i en nationell och en regional del. Naturvårdsverket har ansvaret för planering och drift av den nationella miljöövervakningen. Därtill har Naturvårdsverket ett samordningsansvar för den regionala övervakningen. Naturvårdsverkets miljöövervakning finansieras genom ett eget anslag, och omfattade totalt 160 miljoner kronor (20) år Beslut om hur medel till nationell och regional miljöövervakning ska fördelas fattas av Naturvårdsverket efter samråd med intressenter. Från 1 juli 2011 är Miljöövervakningsanslaget uppdelat på två myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten respektive Naturvårdsverket. Den nybildade Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för miljöövervakning i hav och sötvatten. All fågelövervakning hanteras dock tills vidare av Naturvårdsverket, oavsett vilket programområde den tillhör. Senaste övergripande programrevisionen ägde rum 1999, då hela miljöövervakningen reviderades. De olika programområdena revideras numera enligt en rullande plan, och varje område revideras ungefär vart sjätte år. Dessutom sker vid behov revisioner, eller översyner, av tvärgående teman (t.ex. miljögifter) eller av ett eller flera delprogram (t.ex. av delprogrammet NILS). Övervakning av fåglar har ingått i miljöövervakningen sedan starten i slutet av 1970-talet. Merparten av den nationella fågelövervakningen sorterar under programområde Landskap, men några delar ingår också i programområdena Kust och hav, Sötvatten respektive Jordbruksmark. Fågelövervakningsprogrammen inom programområde Landskap har inte reviderats sedan 1999, och då reviderades de som en del av de programområden i vilka de då ingick. Under 2006 reviderades programområde Kust och hav. Övervakningen av havsörn utvärderades i samband med detta. År 2011 såg man över miljögiftsövervakning i landmiljön, där staren används och man även studerar häckningsframgången. 11

13 Foto: SXC. Sedan de nu pågående delprogrammen startade, eller började stödjas av den nationella övervakningen, har omvärlden förändrats. Några exempel: En problembild dominerad av miljögifter och jakt har ersatts av en annan, där effekter av förändrad markanvändning i framför allt jord- och skogsbruk, samt kvalitetsförsämring av akvatiska ekosystem genom försurning, övergödning och överutnyttjande kommit i förgrunden, och där effekter av pågående och framtida klimatförändringar kan komma att spela en allt större roll. En ökad efterfrågan på fågeldata som underlag för indikatorer på global nivå, inom EU samt för uppföljning av de svenska miljömålen. Nya rapporteringskrav i direktiv och konventioner, t.ex. Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet Ökat behov av kunskapsbaserad ekosystemförvaltning (adaptiv förvaltning, ekosystemansatsen). Uppbyggnaden av ett omfattande rapporteringssystem för fåglar: Svalan (Artportalen). En samlad översyn av fågelövervakningen är därför angelägen, och har också aktualiserats i ett nyligen rapporterat uppdrag (29) från regeringen med syfte att föreslå ett övervakningssystem för vilt (= alla vilda fåglar och däggdjur enligt jaktlagstiftningen). 12

14 I Miljöövervakningens strategi för nationell övervakning av biologisk mångfald (28) har mål formulerats: 1. Biologisk mångfaldsdata från den nationella miljöövervakningen kan användas för att uttala sig om tillståndet hos biologisk mångfald på nationell nivå. Biologisk mångfaldsdata från den nationella miljö övervakningen används i betydande utsträckning i uppföljningen av det 16:e miljömålet och andra miljömål med relevans för biologisk mångfald, i uppföljning och rapportering kopplad till EU:s Fågel- respektive Art- och habitatdirektiv samt vid internationell rapportering. 2. Den nationella och den regionala miljöövervakningen av biologisk mångfald är metodmässigt väl harmoniserade, har ett gott samarbete och en tydlig rollfördelning. 3. Den nationella miljöövervakningen av biologisk mångfald samordnas med myndigheter med särskilt sektorsansvar, ideella organisationer och andra organisationer som bedriver övervakning av biologisk mångfald. Metoder för insamling av biologisk mångfaldsdata inom olika organisationer harmoniseras så att data kan återanvändas i flera sammanhang, och resurserna användas effektivt. 13

15 2 Avgränsningar I uppdraget ingår att föreslå vilka nationella program som bör finnas, med hänsyn till bl.a. vilken regional övervakning som pågår (inom regionalt övervakningsprogram ). Vissa program, som inkluderar övervakning av fåglar, syftar främst till miljögiftsövervakning. För detta syfte hänvisas till den nyss genomförda revisionen av miljögiftssamordningen (30). Programmen har i denna rapport främst bedömts utifrån databehov för populationsövervakning. Regeringen gav 2008 Naturvårdsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett övergripande svenskt viltövervakningsprogram som integrerar populations- och hälsoövervakning på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt. I förslaget skulle tyngdpunkten läggas på jaktbara arter. Redovisningen lämnades i mars 2010 och omfattade emellertid alla svenska däggdjurs- och fågelarter (29). I den nu aktuella översynen ingår inte hälsoövervakning, mer än att den nämns som möjlig att samordna med vissa fågelprogram. Mer intensiv övervakning som syftar till att stödja förvaltning av jaktbara arter prioriteras också ned i denna översyn. Ett av kunskapsunderlagen till Viltövervakningsutredningen handlade om fåglar och togs fram även med tanke på denna översyn. I den här översynen föreslås vilka delprogram som bör finnas för att tillgodose behov av data främst om populationsstorlek, populationstrender, utbredning och utbredningstrender. Vid en högre ambitionsnivå föreslås även vissa program som kan ge information om orsaker till förändringar i trender (exempelvis häckningsframgång). Foto: SXC. 14

16 3 Prioriterade behov av data om fåglar Miljöövervakningens övergripande syften är att beskriva miljötillståndet, att visa om miljökvalitetsmålen uppfylls samt att varna för störningar i miljön. Miljöövervakningen är långsiktig och bygger på systematiskt insamlade data med jämförbara metoder. Ofta behövs mätningar över långa tidsperioder för att kunna se om en förändring orsakas av mänsklig påverkan eller är en naturlig variation. I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 och 1997/98:145) (34+35) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning. Den ska: beskriva tillståndet i miljön bedöma hotbilder lämna underlag för åtgärder följa upp beslutade åtgärder ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan Dessutom gäller att miljöövervakningen ska: inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Det finns även ett stort behov att följa och analysera klimatförändringarnas effekt på den biologiska mångfalden. Miljöövervakningens resultat är dessutom basen för internationell rapportering och officiell statistik om miljötillstånd. Fåglar har visat sig vara mycket lämpliga som indikatorarter vid bedömning av tillståndet i miljön. Förändringar i miljötillståndet kan bero på exempelvis gifter, klimatförändringar, invasiva arter eller ändrad markanvändning. Fåglar finns högt upp i näringskedjorna och fungerar som indikatorer på biologisk mångfald i ett vidare perspektiv än just för gruppen fåglar i sig själv. Rika förekomster av fåglar, särskilt av specialiserade arter, tyder på att hela ekosystemet är art- och individrikt och vid god hälsa. Fåglar är också lättoch välstuderade i jämförelse med många andra organismgrupper vilket innebär att många ekologiska samband när det gäller fåglar och deras omgivning är kända. Fåglar rör sig därtill fritt över landsgränser, och i många fall tillbringar de stora delar av sin livstid utanför Sverige. Därigenom kan de fungera som indikatorer även på förändringar utanför den svenska miljön. Nedan följer en översikt över vilka prioriterade behov som finns av fågeldata för rapportering till miljömålssystemet och till olika direktiv och konventioner samt för uppföljning av klimatförändringar. 15

17 3.1 Miljömålssystemet Tillgång till bra trenddata för arter är av stor betydelse för uppföljningen av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, samt inte minst för Ett rikt växt och djurliv. I det sistnämnda 16:e miljökvalitetsmålet är kopplingen till artövervakning särskilt tydlig för utvärderingen av delmålen Hejda förlusten av biologisk mångfald och Minskad andel hotade arter. Fåglar har visat sig vara mycket lämpliga som indikatorarter i detta arbete. Även för uppföljning av miljökvalitets målet Begränsad klimatpåverkan används fågeldata i en nyligen utvecklad indikator. Vart fjärde år görs en större utvärdering av miljömålsarbetet. Baserat på målvisa utvärderingar, rapporter om sektorsmål, rapporter från de tre åtgärds strategierna och rapporter från de övergripande miljömålsfrågorna ska Naturvårdsverket lämna en samlad fördjupad rapport till regeringen senast skedde det våren 2008 och nästa rapporteringstillfälle är i juni Fågeldata används som underlag till indikatorer för uppföljning av flera olika delmål och miljömål. Indikatorer har tagits fram av RUS länsstyrelserna i samverkan, och bygger framför allt på data som samlas in från delprogrammet Svensk fågeltaxering. Indikatorerna presenteras på Miljömålsportalen (33). Fågelindikatorerna kan även användas inom den biogeografiska uppföljningen, men arturvalet kan behöva ses över för detta ändamål. Liknande indikatorer har tagits fram för den nationella bedömningen av hur vi närmar oss målen, och har använts i de årliga utvärderingarna (De Facto) samt i fördjupade utvärderingar. Indikatorer Häckande fåglar (1) Denna indikator, uppbyggd av 75 utvalda fågelarters populationsutveckling i landet, ska spegla den biologiska mång faldens utveckling i alla av Sveriges större naturtyper och därmed i landet i stort. Närmare 40 % av arterna (29 arter) är upptagna antingen i den Svenska Rödlistan eller i EU:s Fågeldirektiv. Häckande fåglar i fjällen (2) Indikatorn bygger på två grupper av fåglar typiska för dels kalfjäll och fjällhed (fjällabb, fjällripa, lappsparv, ljungpipare, snösparv, stenskvätta och ängspiplärka), dels för fjällnära skog (bergfink, blåhake, dalripa, gråsiska, lövsångare, rödstjärt, rödvingetrast och svartvit flugsnappare). Populationsutvecklingen hos båda grupperna av fåglar kan ses som indikatorer för tillståndet i fjällmiljön. Fjällfåglarna är viktiga att följa då man tror att klimatförändringarna först kommer att synas i känsliga miljöer som exempelvis fjällen. 16

18 Häckande fåglar i odlingslandskapet (3) Indexet innehåller tre grupper av fåglar knutna till: Höga naturvärden i odlingslandskapet i stort: tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, sydlig gulärla, stenskvätta, buskskvätta, törnskata, törnsångare, stare, hämpling, gulsparv, pilfink. Ängs- och betsmarker: tofsvipa, storspov, ladusvala, sydlig gulärla. stenskvätta, buskskvätta, törnsångare, törnskata, stare, hämpling, gulsparv. Småbiotoper: stenskvätta, buskskvätta, törnsångare, törnskata, stare, hämpling, gulsparv. Häckande fåglar i skogen (4) Indikatorn byggs upp av totalt sexton olika arters populationsutveckling. Två av de ingående arterna är hönsfåglar (järpe, tjäder), tre är hackspettar (gröngöling, mindre hackspett, tretåig hackspett), en är en duva (skogsduva) och övriga är småfåglar. Alla arter utom en (skogsduva) är stannfåglar vilket gör dem extra lämpliga som indikatorarter då de tillbringar hela sina i liv inom den miljö som indikatorn är tänkt att spegla. Häckande fåglar i våtmarker (5) För fåglar knutna till våtmarker finns det en så betydande skillnad i artsammansättning inom landet att två indikatorer har tagits fram. En för södra Sverige och en för norra Sverige. Detta innebär att indikatorn för södra landsänden både knyter an till småvatten/våtmarker i odlingslandskapet och till mossar/ myrar medan indikatorn för norra delen av landet är mer en renodlad myrindikator. Följande arter ingår för södra Sverige: rördrom, kricka, sångsvan, brun kärrhök, trana, sothöna, enkelbeckasin, grönbena. För norra Sverige ingår: smålom, kricka, bläsand, sångsvan, trana, ljungpipare, enkelbeckasin, småspov, grönbena, svartsnäppa, gluttsnäppa, kärrsnäppa, brushane, smalnäbbad simsnäppa. Häckande fåglar vid vatten (6) Indikator för utvalda fågelarter vid sjöar och vattendrag. Följande arter ingår: storlom, smålom, skäggdopping, vigg, knipa, småskrake, storskrake, fiskgjuse, sothöna, drillsnäppa, fisktärna, silvertärna, forsärla. Klimat och fåglar Indikatorn byggs upp av arter som har räknats under standardruttsinventeringarna. Medeltemperaturerna i de olika arternas utbredningsområden används som ett index för att spegla om ett givet områdes fågelsamhällen utgörs av varma (sydliga) eller kalla (nordliga) arter. Indexet används för att spåra klimatförändringar, där varma arter gynnas av en ökad temperatur, och vice versa för de kalla arterna. 17

19 Figur 1. Miljömålsportalen. Databehov Årliga uppdateringar av indikatorer. Beräkningar av populationstrender för utvalda arter. En indikator för Levande kust och skärgård är under framtagande och utgår ifrån det gemensamma delprogrammet för kustfåglar i Bottniska viken. Bedömning av datatillgång Tillgången till dataunderlag för miljömålsindikatorerna bedöms vara tillfredsställande. Delprogrammet Svensk fågeltaxering står för datainsamlingen, och verksamheten behöver fortsätta på minst samma nivå för att trender ska kunna beräknas för de olika fågelgrupperna även framöver. Vid en medelsförstärkning av programmet skulle man få säkrare trender, särskilt för mindre vanliga arter. 3.2 Officiell statistik Naturvårdsverket är statistikansvarig myndighet för statistikområdet Miljötillståndet. Hittills ingår en enda dataserie med fågelpopulationsdata som underlag Havsörnens häckningsframgång (19). Naturvårdsverket har även bedömt att miljömålsindikatorerna som visar olika fågelgruppers populationstrender kan vara lämpliga som officiell statistik. Databehov Denna statistikprodukt uppdateras årligen med data från den nationella samordnade övervakningen av havsörn. Om miljömålsindikatorerna inkluderas som officiell statistik behövs data för dessa. 18

20 Bedömning av datatillgång Data för att följa havsörnens häckningsframgång finns inom den nationella övervakningen. Antalet prov/räkningar för detta ändamål kan t.o.m. minskas, och ändå ge godtagbar statistisk styrka i resultaten (31). Datatillgången för miljö målsindikatorerna säkerställs genom Svensk fågeltaxering, men som ovan gäller att om ytterligare medel tillskjuts så blir trenderna säkrare. 3.3 Internationella indikatorer För att följa upp det internationella målet att hejda förlusten av biologisk mångfald senast 2010, har ett antal indikatorer tagits fram inom projektet Streamlining Environmental Biodiversity Indicators, SEBI Projektet är ett samarbete mellan EU och UNEP för att skapa en uppsättning pan-europeiska biodiversitetsindikatorer för att utvärdera mångfaldskonventionens 2010-mål om att förlusten av biologisk mångfald signifikant ska minska till 2010, och EU:s uppföljande men skärpta mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 (7). En av dessa indikatorer (Common Bird Index) visar utvecklingen av populationstrender för vanliga fågelarter. Dataunderlag till dessa indikatorer samlas in i andra sammanhang och medlemsländerna rapporterar inte specifikt till SEBI2010-indikatorerna. Inom konventionen för biologisk mångfald tar man nu fram nya mål för biologisk mångfald till år 2020, och eventuellt kommer nya indikatorer att utvecklas framöver för att följa upp dessa mål. Databehov Antal häckande par av (vissa) vanliga arter i respektive land. Bedömning av datatillgång Sverige bidrar årligen med data från Svensk fågeltaxering till indikatorn Common Bird Index. 3.4 Fågeldirektivet Fågeldirektivet (9) innebär skydd av alla naturligt förekommande fågelarter inom EU. Jakten inom EU är reglerad. Nästan all handel med fåglar av arter som lever vilt i EU är förbjuden. Drygt 180 arter inom EU bedöms vara hotade och därmed särskilt skyddsvärda. Av dem häckar ett 60-tal i Sverige regelbundet (s.k. Bilaga 1- arter) (9). Skyddet inriktas på häckningsplatser, övervintringsområden och rastplatser. 19

21 Figur 2. Särskilda skyddsområden för skyddsvärda arter har pekats ut (s.k. SPA-områden, Special Protection Areas). I Sverige finns 531 SPA-områden. Många av områdena är välkända fågellokaler, till exempel Hornborgasjön, Getterön, Falsterbo, Ottenby, Umedeltat och Hovran. 20

22 Databehov Hittills har EU endast krävt att medlemsländerna rapporterar undantag från skyddsbestämmelserna såsom skyddsjakt samt redogör för hur man har infört direktivet i nationella bestämmelser. Från nästa rapportering, 2013, ska även följande rapporteras: Populationsstorlek Populationstrend (på kort och lång sikt) Utbredningsområde Utbredningsområdestrend (förändringar av arternas utbredningsområden) De viktigaste hoten mot arten För Sverige innebär kraven att data om ca 290 arter ska rapporteras. För dessa arter omfattar rapporteringen populationsdata för häckningsperioden och för vissa arter även den övervintrande populationen. Länderna ska också redovisa hur SPA-områdena bidrar till att bevara fågelpopulationerna. Därför ska populationerna inom SPA-områdena rapporteras separat, vilket dock endast gäller ca 120 arter, främst vadare, änder och gäss. Denna rapportering ska täcka in häckande och övervintrande fåglar samt fåglar som rastar i området under flyttningstid. Denna rapportering ska synkroniseras och ske samordnat med rapportering av typiska arter enligt Art- och habitatdirektivets artikel 17, och första gången blir Bedömning av datatillgång Sverige har i stort sett bra med data, givet nuvarande insamling. Den mer specifika tillgången till data kommer att utredas under det kommande året. En process för att samla ihop befintliga data och bearbeta dessa ska utarbetas inför rapporteringen I detta sammanhang måste också ambitionsnivån för rapporteringen beslutas. För häckande arter är Svensk fågeltaxering basen, som kompletteras med data från regional miljöövervakning, åtgärdsprogram etc. Svagare data finns idag för vissa artgrupper, som våtmarksfåglar, fjällfåglar och kustfåglar. Rastande fåglar räknas inom Svensk sjöfågelinventering, men de räkningar som genomförs under september ingår inte idag i den nationella miljöövervakningen, inte heller gåsinventeringarna. 3.5 Art- och habitatdirektivet Enligt Art- och habitatdirektivet (8) ska särskilda områden avsättas, s.k. Natura 2000-områden. Detta är ett av direktivets viktigaste verktyg. Natura 2000-områdena ska bidra till att vi uppnår gynnsam bevarandestatus för de arter och naturtyper som direktivet gäller. Den gynnsamma bevarandestatusen för naturtyper och arter ska dock gälla hela Sveriges yta, inte bara inom de utpekade Natura 2000-områdena. 21