Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2009

Transkript

1 Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 9 Åke Lindström, Martin Green & Richard Ottvall Innehållsförteckning Summary Svensk sammanfattning Inledning Metoder Resultat och Diskussion 7 Artkommentarer Tack Upprop: Svensk nattfågelinventering Tabell. Antal inventerade punktrutter vintrarna 975/976 8/9 Tabell. Antal inventerade punktrutter somrarna Tabell. Antal inventerade standardrutter Tabell. Antal observerade individer på punkrutterna vintrarna 7/8 8/9 5 Tabell 5. Antal observerade individer på punkrutterna somrarna Tabell 6. Antal observerade individer på standardrutterna somrarna 8 9 Appendix. Deltagarförteckning för punktrutter gjorda på vintern och sommaren Appendix. Deltagarförteckning för standardrutter 9 Appendix. Diagramredovisning av beståndsindex vintertid, punktrutter 5 Appendix. Diagramredovisning av beståndsindex under häckningstid 58 Appendix 5. Svenska och vetenskapliga namn 75 Biologiska institutionen, Lunds universitet Lund Omslagsbild/Cover: Blåmes Parus caeruleus Alla bilder/all pictures: Åke Lindström

2 Summary Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R.. Monitoring population changes of birds in Sweden. Annual report for 9, Department of Biology, Lund University. 76 pp. We present the results of the Swedish Bird Survey, run by the Department of Biology, Lund University, as a part of the National Monitoring Programme of the Swedish Environmental Protection Agency. The results for 9 include data from 656 winter point count routes in 8/9 ( th winter), of which 9 were carried out during the Christmas/New Year count and 67 summer point count routes (5 th year). A third programme is running since 996 with 76 Fixed routes, systematically (semi-randomly) distributed over Sweden (combined line transect and point counts). In total 59 Fixed routes were completed in the summer of 9 (second best year). Trends were analyzed using TRIM. Overall, 9 was a relatively poor year for Swedish birds. In the Christmas/New Year count 8/9, about 5, individuals of 6 species were counted by 9 different observers. Moderate to strong increases in winter populations over the last decade are present in the following species: Grey Heron, Pochard, Smew, Coot, Lesser Spotted Woodpecker, Blue Tit, Nuthatch, Wren, and Robin. Declines over the same period are prominent in Goldeneye, Long-tailed Duck, Sparrowhawk, Goshawk, Goldcrest and House Sparrow (App. ). On the point count routes in summer 9, birds of 8 species were counted by 6 different observers. From the Fixed routes 7, birds of 8 species were reported, by 67 persons. Trend graphs for a large number of species are presented in App.. More graphs and indices can be found on the homepage (address below). Over the last years, the following species have had strong positive trends: Grey-lag Goose, Whooper Swan, Red Kite, Capercaillie, Hazel Grouse, Whimbrel, Common Tern, Stock Dove, Wood Pigeon, Three-toed Woodpecker, Jackdaw, Blue Tit, Nuthatch, Wren, Mistle Thrush, Blackcap, Southern Chiffchaff (ssp. collybita), Goldfinch and Common Crossbill. The following species show clear negative trends the same period: Willow Grouse, Curlew, Ruff, Herring Gull, Swift, Skylark, Nutcracker, Goldcrest, Linnet, Scarlet Rosefinch, Brambling, Ortolan Bunting and Rustic Bunting. Bird indicators were calculated for Sweden based on summer point counts and the species selection and methods of the Pan-European Common Bird Monitoring Scheme (page ). Farmland birds ( Vanliga jordbruksfåglar, species) show a near 5% decline since 975. Woodland birds ( Vanliga skogsfåglar, 6 species) have declined with about %, whereas a group of other common birds ( Övriga vanliga fåglar, species) have declined with about %. We also present the corresponding indicators based on the new system with Fixed routes (indices since 998). All but one of six indicators turned downwards during 9. The birds in Sweden are doing relatively better according to the Fixed routes, but also among them, farmland birds are doing worst. Another set of indicators are presented for birds in lakes and streams, wetlands, farmland, forests and mountains as well as for a rich diversity of plant and animal life in total, being official indicators of biodiversity within the national environmental objectives set by the Swedish Parliament. The indicator for farmland birds and the two indicators for mountain birds (mountain tundra + subalpine birch forest) show significantly lower indices 9 compared to. None of the other indicators show any significant trend for the short period covered (-9). App. 5 holds a list of Swedish and scientific names of birds as help for foreign readers. Homepage:

3 Svensk sammanfattning Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R.. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 9. Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 76 pp. I denna rapport redovisas populationstrender för 69 svenska fågelarter för åren Fåglarna har räknats på vintern och på sommaren enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive vinterpunktrutter har räknats sedan 975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren men täcker hela Sverige. De har räknats sedan 996. Vintern 8/9 räknades 5 fåglar av 6 arter på 9 rutter. Sommaren 9 räknades fåglar av 8 arter på 67 punktrutter och 7 fåglar av 8 arter på 59 standardrutter. Ungefär två tredjedelar av arterna minskade i antal jämfört med sommaren 8. Över de senaste åren uppvisar följande arter de mest oroväckande nedgångarna: dalripa, storspov, brushane, gråtrut, tornseglare, sånglärka, nötkråka, kungsfågel, hämpling, rosenfink, bergfink, ortolansparv och videsparv. Samma period har en påtaglig ökning registrerats för grågås, sångsvan, glada, tjäder, järpe, småspov, fisktärna, skogsduva, ringduva, tretåspett, kaja, blåmes, nötväcka, gärdsmyg, dubbeltrast, svarthätta, sydlig gransångare, steglits och mindre korsnäbb. Ser man på trender för hela grupper av arter går det fortfarande dåligt för fåglarna i jordbrukslandskapet. Det framstår också allt klarare att något inte står rätt till med fåglarna i fjällen. Samtidigt har det gått jämförelsevis bra för fåglarna i skogen och i södra Sveriges våtmarker. INLEDNING Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så att eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 8/9 och sommaren 9. Det är nu den :e vintersäsongen och den 5:e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade 975 och den :e säsongen för standardrutterna som startade 996. I rapporten presenteras populationstrender för ett stort antal svenska fågelarter. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger istället i de långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen för svenska fåglar under tre och ett halvt decennium. Fåglarnas trender används inte bara för att beskriva hur det går för enskilda arter. Trender för grupper av arter slås också samman till så kallade indikatorer, som visar hur går för biodiversiteten i allmänhet och fåglarna i synnerhet, i olika habitat och geografiska områden. Sedan länge ingår svenska punktruttsdata i tre olika gemensamma EU-indikatorer och vi beräknar motsvarande indikatorer för Sverige separat. Dessutom bidrar Svensk Fågeltaxering, med hjälp av data från standardrutterna, till att skapa indikatorer för hur riksdagens olika miljömål efterlevs ( I denna rapport presenteras indikatorer för sjö-, våtmarks-, jordbruks-, skogs- och fjällfåglar samt för det övergripande sextonde miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Kronobergs läns punktruttsprogram avslutades tyvärr 8. Även om några inventerare glädjande nog fortsatte inventera och rapportera så märktes detta i sjunkande totalantal rutter för 9. Å andra sidan har vi från och med i år inkluderat de nya punktrutter som i Norrbottens läns försorg Jordbrukslandskap utanför Boden. Tjugo punktrutter i Norrbottens jordbrukslandskap har inventerats sedan 7 i länsstyrelsens regi och ingår nu även i Svensk Fågeltaxerings punktruttsprogram. Farmland in Norrbotten in northernmost Sweden. Twenty new point counts started here in 7 by the regional county administration. They are now included in the national programme.

4 drivits i länets jordbruksbygd sedan 7. Under 9 började fyra nya län använda standardrutterna som regionalt fågelövervakningsprogram, nämligen AB, K, M och O län. Nu är inte mindre än 9 av landets län officiellt med! Under slutet av 9 fick vi klartecken från Naturvårdsverket att under dra igång en nationell nattfågelinventering. Mer om detta kan du läsa på sidan samt på vår hemsida. Nytt för i år i rapporten är att vi tagit bort de tabeller där varje års index fanns listade (de tidigare tabellerna 5, 7 och 9). De blev helt enkelt för stora och klumpiga. All motsvarande information finns fortfarande i grafisk form i arttrendfigurerna (Appendix och ). För den som vill veta de exakta årsvärdena kommer tabellerna som tidigare att vara tillgängliga på vår hemsida. Detta gjorde att vi istället kunde ha med fler trendfigurer i rapporten. Denna rapport delas ut till de runt 5 inventerare som deltagit i Svensk Fågeltaxering, samt till åtskilliga andra intressenter. Genom att på detta sätt belysa tillståndet för de svenska fåglarna hoppas vi både sporra till fortsatt inventerande samt stimulera till nödvändiga naturvårdsåtgärder för de arter och artgrupper som det går dåligt för. METODER Inventeringsmetoder Två huvudmetoder används inom fågelövervakningen för att räkna fåglar på ett jämförbart sätt: fritt valda punktrutter samt standardrutter. Mer detaljerade metodbeskrivningar finns på rapporteringsblanketterna och på projektets hemsida. Fritt vald rutt med punkttaxering. Inventeraren väljer själv en rutt längs vilken punkter (stopp) placeras ut på sådant avstånd från varandra att man undviker att dubbelräkna fåglar från olika punkter. Från varje punkt räknas alla hörda och sedda fåglar under fem minuter. Räkning sker en gång om året sommartid och upp till fem gånger vintertid vid ungefär samma datum och med start vid ungefär samma klockslag. Metoden har använts sedan 975 i både Häckfågeltaxeringen och Vinterfågelräkningen. Standardrutt med kombinerad punkt- och linjetaxering. Rutten är åtta kilometer lång (kvadrat om x km). I hörnen och mitt emellan hörnen ligger punkter där fåglarna räknas under fem minuter. Mellan punkterna räknas fåglarna medan man går långsamt (linjetaxering), ungefär minuter per km. Rutterna har fasta, förutbestämda positioner över hela landet, med 5 km lucka i både nordsydlig och västöstlig riktning. Totala antalet rutter är 76. Metoden infördes 996 för att få jämn geografisk spridning och ett representativt stickprov av fågelfaunan i proportion till de olika naturtypernas arealer. Beräkning av index Eftersom vi inte kan räkna alla fåglar måste vi förlita oss på stickprov, vars värden vi förväntar oss skall vara proportionella mot det sanna antalet fåglar. Resultaten från stickproven bearbetas sedan statistiskt och presenteras i form av index. Det är viktigt att tänka på att index inte ger sanningen, de speglar bara sanningen mer eller mindre bra. Hur väl de speglar sanningen beror i sin tur på hur väl materialet motsvarar de antaganden som alla indexberäkningar bygger på. Bland annat är stickprovets storlek viktigt: ju fler rutter och ju fler fåglar, desto bättre index. Vi använder en indexeringsmetod som kallas TRIM. TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) är ett avancerat index som tagits fram av statistiska centralbyrån i Nederländerna. Med hjälp av TRIM beräknas för varje art och delprogram (vinter- respektive sommarpunktrutterna, samt standardrutterna) ett index per år, samt en (log)linjär trend. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga förändringen över studieperioden, i % per år.

5 Notera att endast (log)linjära trender beräknas med TRIM. För vissa arter, till exempel rosenfinken, med en kraftig uppgång följd av en kraftig nedgång blir en linjär trend relativt intetsägande, men metoden passar väl för arter med långsiktiga stabila trender. Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på maximum-likelihoodmetoden med antagandet att fågelantalen är Poisson-fördelade. Modellen kan ta hänsyn till de problem som ofta finns i inventeringsdata, nämligen att fåglarna ibland uppträder i kolonier eller stora flockar, samt att ett års data inte är helt oberoende av föregående år ( serial correlation - många fåglar blir äldre än ett år och finns alltså med två år i rad). I TRIM räknas de mest sannolika värdena ut för de år en rutt inte inventerats och dessa används sedan vid den statistiska behandlingen av index. De ifyllda värdena påverkar dock inte index som sådana. När ett nytt år läggs till förändras tidigare års TRIM-index, normalt dock i mycket marginell omfattning. För mer sofistikerade detaljer om TRIM index hänvisas till manualen som kan hämtas på Trenddata och årliga index beräknat med TRIM återfinns i figurform i Appendix och. Varje års index (som i tidigare årsrapporter fanns i tabellerna 5, 7 och 9) finns numera att tillgå i Excel-filer på hemsidan. För alla de tre inventeringsprogrammen har vi använt 998 som basår (index = ). Anledning till att använda 998 som basår är att det detta år gjordes 66 standardrutter, vilket är % av rutterna och vi tror att från och med detta år täcks Sverige väl av standardrutterna. Vi uteslöt alltså de två första årens standardruttsdata, då för få rutter gjordes. För de två sommarprogrammen har vi valt att rita kurvorna i samma figur för att göra dem direkt jämförbara. Så här läser du Vinterfågelräkningens figurer: Antalet fåglar (och därmed index) har för 998 satts till. En blå linje binder ihop indexvärdena för de olika åren. I havsörnens fall betyder indexet på ungefär,5 för 975 att det fanns,5 gånger så många individer som basåret, dvs. populationen 975 var bara hälften så stor som år 998. Basårets värde kan av ren slump ha varit ovanligt högt eller lågt och därför skall man inte lägga för stor vikt vid huruvida värden före och efter basåret ligger över eller under. Det viktiga är istället vilka trender.5.5 Talgoxe, Parus major (79, -.7, ***; 5, 5., ***) Havsörn, Haliaeetus albicilla - (, 7., ***) som finns i kurvan. Den första siffran i parentesen efter artnamnet ( för havsörnen) visar det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år. Andra siffran (7,), är den genomsnittliga årliga procentuella förändringen i populationsstorleken. Havsörnen har alltså ökat med i genomsnitt 7, % per år över hela perioden. Parentesen avslutas med en beskrivning av trendens statistiska säkerhet. NS ( not significant ) betyder att ingen säker trend finns, medan stjärnor *, ** eller *** visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p<,5, p<, och p<,. Ju fler stjärnor desto säkrare är trenden. För sommarräkningarna har data från de två programmen sammanförts, här exemplifierat av talgoxen. Den röda linjen visar punktruttsdata och den svarta streckade linjen visar standardruttsdata. Kurvorna sammanfaller i basåret 998. I den andra rubrikraden återfinns motsvarande detaljinformation som för Vinterfågelräkningen, med data från sommarpunktrutterna till vänster och standardrutterna till höger. Det har på sommarpunktrutterna setts i genomsnitt 79 talgoxar per år mellan 975 och 9. Arten har över denna period minskat med i genomsnitt,7 procent per år, med hög statistisk signifikans (***). För standardrutterna gäller att i genomsnitt 5 fåglar setts per år och arten har under denna period ökat med 5, % per år. Notera alltså skillnaden mellan de två trendsiffrorna de berör olika tidsperioder! 5

6 Fågelindikatorer Under startade organisationen European Bird Census Council (EBCC) ett projekt för att i förenklad form beskriva hur det går för de vanligaste fåglarna i Europa. Trenderna hos fågelarter typiska för ett visst habitat, till exempel jordbrukslandskapet, summeras till en enda trend. Indikatorerna blir helt enkelt fåglarnas motsvarighet till aktievärldens Dow Jones eller Nasdaq. Under beslutades inom EU att denna indikator skall användas som ett sätt att spegla tillståndet för den biologiska mångfalden inom EU (se Vår Fågelvärld /5). Här presenterar vi motsvarande siffror för Sverige, baserat på de urvals- och beräkningskriterier som används för hela Europa. Det är dessa siffror som ingår i de europeiska indikatorerna. Tre indikatorer har beräknats: Vanliga jordbruksfåglar ( Common farmland birds ), Vanliga skogsfåglar ( Common woodland birds ) samt Övriga vanliga fåglar ( All other common birds ). På europisk nivå har arter valts ut, av vilka, 8 och 6 placerats i respektive grupp. Av dessa ingår i de svenska beräkningarna, resp. 5 arter. Vilka arter det rör sig om beskrivs nedan. Att färre arter finns med i Sverige beror på att vissa arter inte förekommer i vårt land och att andra är för fåtaliga för att möjliggöra indexering. Grupptillhörighet har bestämts utifrån ett europeiskt perspektiv och speglar i enstaka fall inte förhållandena i Sverige speciellt väl. Vissa arter, likt jordbruksarterna törnskata och gulsparv, förekommer i Sverige även i stor utsträckning på hyggen och i kraftledningsgator, med risk att deras trender feltolkas om alla fåglar tas med. Vi har valt att behålla den europeiska standarden för jämförbarhetens skull. En art är inkluderad i de svenska indikatorerna ifall det finns tillräckligt med data för att beräkna ett TRIM index för samtliga år. Först har TRIM-index beräknats för varje art. Därefter har ett medelindex beräknats per år för alla arter. Medelindex är det geometriska medelvärdet, vilket gör att en dubblering av en art vägs upp av en halvering för en annan art. Sedan sommaren 7 används data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter även som officiella indikatorer på den biologiska mångfaldens utveckling inom de nationella miljömålen samt därunder liggande delmål (se Vår Fågelvärld 7/7). Först ut var indikatorer för Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Storslagen fjällmiljö som presenterades under 7. Under 8 tillkom indikatorer för ytterligare två miljömål, Levande sjöar och vattendrag samt Myllrande våtmarker. Under 9 presenterades dessutom en sammanfattande indikator för miljömål 6 Ett rikt växt- och djurliv varför vi här redovisar indikatorer för totalt sex mål. Grundtanken är Tranan är en av arterna i fågelindikatorn för miljömålet Myllrande våtmarker. The Common Crane is one of the species included in the Swedish indicator for Thriving wetlands. att följa ett urval relativt specialiserade fågelarters populationsutveckling, fåglar vars ekologi har god koppling till de olika miljömålen och på så sätt få lättbegripliga och uppdateringsbara indikatorer på läget för den biologiska mångfalden. I indikatorn för Ett rikt växt- och djurliv ingår samtliga arter som valts ut för övriga indikatorer, kompletterat med ytterligare några från marina miljöer. De sex indikatorerna presenteras, både på nationell och på regional nivå, på miljömålsportalen ( där det också finns fördjupande texter att läsa. Fågeldata från standardrutterna är en av de få indikatorer på biologisk mångfald i Sverige som finns i dagsläget. En mer detaljerad genomgång av tankegångarna bakom arturvalet för miljömålsindikatorerna presenterades i årsrapporten för 7. 6

7 RESULTAT och DISKUSSION Utfört arbete 9 Deltagare Huvuddelen av arbetet har utförts av ideellt arbetande ornitologer. Detta gäller nästan samtliga punktrutter såväl sommar som vinter. Ett tjugotal personer som inventerat standardrutter i avlägsna och svårtillgängliga delar av Sverige har dock arvoderats. Genom länsstyrelsernas försorg har dessutom i de flesta fall symboliska ersättningar utgått till många som inventerat standardrutter. Vi är glada över att se att allt fler av landets hängivna fågelinventerare på detta sätt visas extra uppskattning för sina insatser. Totalt deltog under året 9 personer. En förteckning över deltagare återfinns i Appendix (fria punktrutter) och Appendix (standardrutter). Kontrollera gärna att uppgifterna stämmer. Fria punktrutter Medan antalet vinterrutter för huvudperioden runt jul och nyår var detsamma som året före, så fortsatte antalet vinterinventeringar perioderna och 5 att minska (Tabell ). Det är framför allt äldre personer som inventerar samtliga vinterperioder. Inventeringsdata från samma rutt flera gånger varje vinter är mycket värdefulla då de ger möjligheten att beräkna dödlighet under vintern. Vi hoppas att fler vinterinventerare har möjlighet att utvidga sina räkningar till alla fem perioderna. Antalet sommarpunktrutter sjönk tillbaka ganska rejält, bland annat beroende på att ett länsprogram avslutades (Tabell ), men ligger fortfarande på en god nivå. Dock finns det plats för många fler och vi hoppas att många av de personer som inventerar de mer krävande standardrutterna skulle vilja starta en egen punktrutt också. Totalt gjordes 9 vinterpunktrutter av 9 olika personer under huvudräkningsperioden runt jul och nyår (period ). Drygt 8 rutter gjordes alla fem vinterperioderna. Totalt rapporterade 5 olika personer vinterfågelräkningar. Under period räknades 8/9 totalt individer av 6 arter (Tabell ). Motsvarande siffror för 7/8 var 86 individer av arter. Perioderna,, respektive 5 sågs 77, 9 9, 9 96 respektive 5 6 individer. TRIMindex och trender för ett stort antal arter (period ) finns i figurform i Appendix. Årliga index finns i Excel-fil på hemsidan. Totalt gjordes 67 fria sommarpunktrutter av 6 olika personer. Rapporterna för 9 omfattade 68 fågelindivider av 8 arter (Tabell 5). Motsvarande siffror för 8 var 6 65 fåglar av arter. TRIM-index för ett större antal arter redovisas i figurform i Appendix. Årliga index finns i Excel-fil på hemsidan. Standardrutterna Efter fjolårets storsatsning sjönk antalet inventerade standardrutter som väntat tillbaka. Icke desto mindre blev utfallet strålande 59 rutter, det näst bästa året någonsin (Tabell ). Av figur framgår vilka rutter som inventerades 9 samt hur många gånger var rutt blivit inventerad. Totalt deltog 67 olika personer. Det goda utfallet berodde bland annat på att fyra nya länsstyrelser gick in och stödde programmet. Hela 7 rutter (99 %) har nu inventerats åtminstone två olika år och bara 6 rutter är inventerade endast en gång. Dessa 6 rutter har naturligtvis högsta prioritet. De återfinns i Stockholms län (), Västerbottens län () och Norrbottens län (). Fjorton rutter har inventerats alla åren. 7

8 Figur. Vänster. Standardrutter inventerade 9. Höger. Antalet år de olika standardrutterna blivit inventerade. Left map. The Fixed routes censused in 9. Right map. Number of years each Fixed route has been censused. På de 59 inventerade standardrutterna sågs 7 76 fåglar av 8 arter längs linjerna och av 98 arter vid punkterna. Sammanlagt sågs arter. En detaljerad listning över antalet fåglar av olika arter sedda längs linjerna finns i Tabell 6. Totalt har genom åren 5 arter setts på standardrutterna. TRIM-index för standardrutterna finns i figurform i Appendix. Indexen är beräknade på data från och med 998. Årliga index finns i Excel-fil på hemsidan. Datarevision: Databasen för Svensk Fågeltaxering ökas alltså på varje år med nya data, men även gamla data ses regelbundet över. Under 7 påbörjades en stor revision av standardruttsdata för att plocka bort dunungar och boungar från en del arter, främst hönsfåglar och simfåglar. Den ökade informationen i samband med detta har uppenbarligen haft effekt, för endast få rapporter kom under 9 in som inkluderade dunungar. Dessa skall på standardrutterna inte rapporteras (det är OK att göra det på punktrutterna, så länge man alltid gör det). Om Du rapporterat in dunungar eller boungar från en standardrutt, men inte indikerat detta i ditt protokoll, vänligen skriv en rad och låt oss veta. Följande gäller: Dunungar skall inte räknas. De flesta sådana fall rör borymmande arter såsom änder, gäss, svanar, doppingar, vadare och hönsfåglar. Här kan det givetvis bli gränsfall, men i regel går det att avgöra om ungarna fortfarande kan betecknas som dunungar eller om de ruggat till fjäderdräkt. I protokollet för du in antalet fåglar som inte var dunungar, men kan gärna kommentera att det dessutom fanns x stycken dunungar. När det gäller bostannande arter (såsom rovfåglar, hackspettar, tättingar) är problemet ovanligare eftersom man i praktiken inte kan eller hinner med att separera nyligen flygga ungfåglar från gamla fåglar. Räkna då alla individer du ser och som du kan bestämma till art. Ungar som påträffas i bon skall dock inte räknas. Undantag är om man hittar ett aktivt bo utan att observera någon förälder; då räknar man boet som en () individ av arten (om arttillhörighet säkert kan bestämmas). Det finns naturligtvis gränsfall även här, t.ex. ännu oflygga ungar som just hoppat ur boet. Använd samma princip då: räkna inte ungarna om föräldrarna räknas. 8

9 Fågelåret 9 jämfört med 8 Vintern 8/9 För de 78 arter där årliga index beräknats för period (jul/nyår), var det 5 arter (6 %) där index ökade jämfört med 7/8 och 8 arter (6 %) där index minskade (alla årsindex finns i en excel-fil på hemsidan). Det var bara åtta arter där index minskade med mer än % mellan åren, nämligen storskrake, orre, fiskmås, turkduva, mindre hackspett, stjärtmes, stenknäck och grönsiska. För arter ökade index med så mycket som 5 % eller mer. Av dessa kan nämnas duvhök, ringduva, nötkråka, björktrast, rödhake, gråsiska och bofink. Det blev med andra ord en generell vändning uppåt jämfört med vintern före när majoriteten arter minskade. Sommaren 9 Om det gick uppåt på vintern gick det generellt ner påföljande sommar (9). Kanske berodde det på det ganska kalla och regniga vädret i juni i hela landet. Av arter/raser för vilka index beräknats för de fria punktrutterna var det arter (9 %) vars index ökade jämfört med sommaren 8 och arter (7 %) där index minskade (alla årsindex finns i en excel-fil på hemsidan). För tio arter var siffrorna % bättre än föregående år (ordnade efter ökningsgrad, störst ökning först): småskrake, grönsiska, silvertärna, stenknäck, brunand, gråtrut, ob korsnäbb, sparvhök, skäggdopping och tornseglare. För 7 arter minskade index med mer än % (ordnade efter minskningsgrad, störst minskning först): ljungpipare, rörhöna, backsvala, vitkindad gås, svarthakedopping, bergfink, gluttsnäppa, bivråk, videsparv, grönbena, råka, häger, turkduva, rördrom, silltrut, gulärla och törnskata. För standardrutterna var motsvarande siffror för 7 arter/raser att 7 ökade ( %) och 99 minskade (58 %, alla årsindex finns i en excel-fil på hemsidan). Bland de 9 arter som ökade med mer än % kan nämnas (ordnade efter ökningsgrad, störst ökning först): brushane, snösparv, grönsiska, gråspett, gråsiska, mindre hackspett, lavskrika och nötväcka. Bland de arter som minskade med mer än % kan speciellt nämnas (ordnade efter minskningsgrad, störst minskning först): fjällvråk, backsvala, varfågel, järpe och tornfalk. För de 7 arter/raser som registrerades i tillräcklig mängd i båda sommarprogrammen var det 95 (69 %) som hade förändringar i samma riktning (båda upp eller båda ner) och ( %) som hade förändringar i olika riktning. För de vanligaste arterna/raserna (påträffade i genomsnitt i mer än exemplar på de fria punktrutterna) var mellanårsförändringarna samstämmiga för de flesta (9 arter, 79 %), vilket är att förvänta. Bland de 98 arter som i genomsnitt noterats i mer än exemplar på punktrutterna var det bara grönsiska och ob korsnäbb som ökade med mer än % i båda sommarprogrammen och råka och bivråk som minskade med mer än % i båda delprogrammen. Fågelindikatorer Nedan presenteras två grupper av indikatorer som baseras på data från Svensk Fågeltaxering. Båda grupper indikatorer har formell status den första gruppen i EU (och Sverige), den andra enbart i Sverige. Det finns flera anledningar att det plockas fram många olika indikatorer. Viktigast är att de bakomliggande syften har varit olika, såsom att belysa utvecklingen i olika geografiska regioner eller i olika miljöer. Därmed kommer både arturval och tidsperioder att bli olika. Först presenteras de indikatorer som figurerat i tidigare rapporter. De baseras helt på punktruttsdata och med ett europeiskt arturval. Därefter visas de nya indikatorer som plockats fram för de svenska miljömålen, med för Sverige bättre anpassat arturval och dessutom baserade på standardruttsdata. 9

10 De europeiska indikatorerna Här presenteras indikatorer för svenska fåglar Svenska fågelindikatorer grupperade som: Vanliga jordbruksfåglar, Vanliga. skogsfåglar respektive Övriga vanliga fåglar, enligt.8 det europeiska arturvalet. Dessa data rapporteras till.6 Övriga European Bird Census Council, som inkluderar dem i. de officiella europeiska fågelindikatorerna. Figuren till.. höger sammanfattar de tre indikatorerna för Sverige..8 På nästa sida visas varje indikator för sig (Figur ). I.6 figur presenteras också motsvarande värden baserat. Skog Jordbruk på standardrutterna.. Det är viktigt att tänka på att indikatorerna. innefattar våra vanligaste fåglar. Många av de mest kräsna arterna, till exempel de som kräver äldre och mer orörd skog (lappmes, lavskrika, vissa hackspettar och ugglor), är relativt ovanliga och kommer därför inte med i beräkningarna. De representeras därför inte nödvändigtvis av dessa indikatorer. Långsiktigt har det generellt gått sämst för jordbruksfåglarna, något mindre dåligt för skogsfåglarna och jämförelsevis bäst för övriga arter. Det är noterbart att trenderna det senaste decenniet är betydligt mer positiva enligt standardruttsdata. Orsakerna till trendskillnaderna mellan punkt- och standardrutter, som fortfarande är delvis oförklarade, diskuterades i rapporten för 6. En bidragande orsak är i alla fall att det gått generellt bättre för fåglarna i norra Sverige, vilket lyfter Trim index Vanliga jordbruksfåglar Vanliga skogsfåglar Övriga vanliga fåglar Trim index Trim index Trim index Vanliga jordbruksfåglar: tofsvipa, sånglärka, ladusvala, råka, buskskvätta, törnsångare, ängspiplärka, gulärla, törnskata, stare, hämpling, gulsparv, ortolansparv, pilfink (n = ). Vanliga skogsfåglar: sparvhök, skogsduva, mindre hackspett, spillkråka, nötkråka, nötskrika, svartmes, tofsmes, entita, talltita, nötväcka, trädkrypare, dubbeltrast, rödstjärt, gransångare, grönsångare, kungsfågel, svartvit flugsnappare, trädpiplärka, grönsiska, domherre (n = ). Övriga vanliga fåglar: ormvråk, enkelbeckasin, drillsnäppa, ringduva, turkduva, gök, tornseglare, gröngöling, större hackspett, göktyta, trädlärka, hussvala, korp, kråka, kaja, skata, stjärtmes, talgoxe, blåmes, gärdsmyg, björktrast, taltrast, rödvingetrast, koltrast, stenskvätta, näktergal, rödhake, gräshoppsångare, rörsångare, sävsångare, härmsångare, svarthätta, trädgårdssångare, ärtsångare, lövsångare, grå flugsnappare, järnsparv, sädesärla, grönfink, gråsiska, rosenfink, bofink, bergfink, sävsparv, gråsparv (n = 5). Figur. Indikatorer för tre grupper av svenska fåglar. Arturvalet är det samma som för EUs officiella fågelindikatorer. Data är från sommarpunktrutterna (975-9, brun, grön eller blå linje) respektive standardrutterna (998-9, orange linje). De tunna linjerna runt punktruttsindex visar 95 % konfidensintervall i förhållande till basåret 998. Habitatklassificeringen är inte alltid den mest relevanta för svenska förhållanden. - Indicators for three groups of Swedish birds, according to the species selection of the EU Common Bird Index. Data are from free choice summer point counts (brown = farmland birds, green = woodland birds, blue = other common bird, including 95% CI). The orange thin lines are the same indicators, but based on the Fixed routes.

11 standardruttstrenderna något jämfört med punktrutterna. Grupperna sinsemellan är det dock fortfarande jordbruksfåglarna som det går sämst för. Bara skogsfågelindikatorn baserad på standardrutterna gick upp under 9, övriga fem indikatorer gick ned. Svenska miljömålsindikatorer I figur presenteras indikatorer för de sex miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Storslagen fjällmiljö baserat på data från standardrutterna (Figur ). För Myllrande våtmarker visas två kurvor; en för norra Sverige (Norrland+Dalarna) och en för södra Sverige (Götaland+Svealand, exkl. Dalarna). Även Storslagen fjällmiljö har två kurvor; en för arter knutna till kalfjället och en för arter knutna till fjällbjörkskogen. Fjällindikatorerna baseras endast på de rutter som ligger i fjällkedjan. Indikatorn för Ett rikt växt- och djurliv bygger på data för alla de arter som ingår i övriga miljömålsindikatorer samt ytterligare fem arter (se box i Figur ). Indikatorerna är beräknade med startår, vilket innebär att det är endast är korttidstrender över åtta år som redovisas. Valet av startår beror på att det var från detta år som antalet inventerade rutter kom upp i en nivå där det är möjligt att även göra en regional uppdelning av materialet för olika delar av landet (här visas dock endast de nationella indikatorerna, regionala indikatorer visas på Miljömålsportalen). Arturvalen för de europeiska indikatorerna (sid ) respektive miljömålsindikatorerna för jordbruks- och skogsfåglar överlappar självfallet en del men inte helt. Urvalet av skogsfåglar för miljömålsindikatorn är mer specifikt än motsvarande för den europeiska indikatorn. Trots detta kommer inte de allra mest krävande arterna, som ofta finns i låga tätheter och därmed fångas upp dåligt av standardrutterna, med i miljömålsindikatorn. Alla indikatorer förutom den för Myllrande våtmarker i södra Sverige och de båda för fjällindikatorerna, uppvisade ett lägre index 9 jämfört med 8. Detta speglar troligen främst det faktum att 9 i stort var ett sämre fågelår än 8. De generella mönstren över hela perioden kvarstår från förgående år. Indikatorn för sjöar och vattendrag är generellt ökande men index för 9 var inte signifikant högre än startårets () värde. För arter knutna till våtmarker, här definierat som småvatten, vasstäckta sjödelar, myr eller våta strandängar (dvs. exklusive den öppna vattenspegeln), skiljer sig utvecklingen mellan norra och södra Sverige. Notera att här är det inte precis samma arturval för de olika landsändarna. Indikatorn för norra Sverige är främst tänkt att spegla utvecklingen för fåglar i myrmarker, medan den för södra Sverige innehåller arter som är knutna till myrmarker och/eller småvatten/våtmarker i vidare bemärkelse. Indikatorn för norra Sverige håller sig relativt stabilt runt index (= ingen förändring) om än med en dragning åt det negativa hållet, medan den för södra Sverige har en positiv riktning där index för 9 var signifikant högre än startårets värde. Det går i allmänna ordalag bättre för våtmarksfåglarna i söder än i norr. Indikatorn för jordbruksfåglar uppvisade för första gången ett index som var signifikant lägre än års värde. Skogsindikatorn har varierat en del mellan åren och 9 års index ligger nära startårets värde, dvs. inga större förändringar kan uttolkas sedan. De båda fjällfågelindikatorerna uppvisade åter låga index, i båda Rödvingetrasten är en av arterna i miljömålsindikatorn för fjällbjörkskog. Redwing, one of the species included in the Swedish indicator for subalpine birch forest. fallen signifikant lägre än startindex från. I båda fallen var dock index 9 högre än de från 8. Båda visar dessutom på en generellt negativ riktning under perioden och det börjar kanske bli dags att ställa frågan: Vad är det egentligen som händer i fjällen? Det ska bli intressant att följa utvecklingen framöver för fjällens fåglar. Man kan notera att i ett av de få långtidsmaterial som finns från fjällvärlden (från Ammarnäs 96-9, se ses för

12 Trim Index,8,6,,,8,6,, Ett rikt växt- och djurliv Trim Index,8,6,,,8,6,, Levande sjöar och vattendrag Ett rikt väx- och djurliv: Samtliga arter som ingår i övriga indikatorer samt ejder, strandskata, silltrut, havstrut och glada (n = 75) Levande sjöar och vattendrag: storlom, smålom, skäggdopping, vigg, knipa, småskrake, storskrake, fiskgjuse, sothöna, drillsnäppa, fisktärna, silvertärna, forsärla (n = ) Trim Index Myllrande våtmarker, norra Sverige,8,6,,,8,6,, Trim Index Myllrande våtmarker, södra Sverige,8,6,,,8,6,, Myllrande våtmarker Norra Sverige: smålom, kricka, bläsand, sångsvan, trana, ljungpipare, enkelbeckasin, småspov, grönbena, svartsnäppa, gluttsnäppa, kärrsnäppa, brushane, smalnäbbad simsnäppa (n = ) Södra Sverige: rördrom, kricka, sångsvan, brun kärrhök, trana, sothöna, enkelbeckasin, grönbena (n = 8) Trim Index,8,6,,,8,6,, Ett rikt odlingslandskap Trim Index,8,6,,,8,6,, Levande skogar Ett rikt odlingslandskap: tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, buskskvätta, stenskvätta utanför fjällen, törnsångare, sydlig gulärla, törnskata, stare, hämpling, gulsparv, pilfink (n = ) Levande skogar: tjäder, järpe, skogsduva, gröngöling, mindre hackspett, tretåig hackspett, stjärtmes, svartmes, tofsmes, entita, talltita, lappmes, trädkrypare, domherre, nötkråka, lavskrika (n = 6) Trim Index Storslagen fjällmiljö, fjällbjörkskog,8,6,,,8,6 Trim Index,8,6,,,8,6 Storslagen fjällmiljö, Kalfjäll Storslagen fjällmiljö Kalfjäll: fjällripa, ljungpipare, fjällabb, ängspiplärka, stenskvätta, lappsparv, snösparv (n = 7) Fjällbjörkskog: dalripa, blåhake, rödstjärt, rödvingetrast, lövsångare, svartvit flugsnappare, bergfink, gråsiska (n = 8),, ,, Figur. Indikatorer för åtta grupper av fåglar utvalda för miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Storslagen fjällmiljö. Data är från standardrutterna och åren -9. De tunna linjerna runt huvudlinjen visar 95 % konfidensintervall i förhållande till basåret. De ingående arterna listas i rutorna intill figurerna. Indicators for Swedish enviromental objectives: A rich diversity of plant and animal life (black), Flourishing Lakes and Streams (upper blue), Thriving Wetlands (northern Sweden - olive green, southern Sweden - pale blue), A Varied Agricultural Landscape (brown), Sustainable Forests (green), A Magnificent Mountain Landscape (mountain birch forest lower blue, tundra red,). Species selection in boxes to the right (for help with names, see page 79).

13 vissa arter samma signaler, under samma tid, som de som noteras i det större standardruttsmaterialet, men sådana korttidstrender har noterats vid flera andra tillfällen utan att långtidsmönstren för den skull visar på några stora förändringar. Samlingsindikatorn för det sextonde miljömålet Ett rikt växt- och djurliv presenteras här för första gången. Indikatorn bygger som sagt på samtliga arter som ingår i övriga miljömålsindikatorer, kompletterat med arterna ejder, strandskata, silltrut, havstrut och glada. Kompletteringen är till för att få med något som speglar tillståndet i den marina miljön samt för att vi ansåg att ytterligare någon rovfågel borde ingå bland indikatorarterna. Därmed ingår totalt 75 arter i indikatorn. Indikatorn visar så här långt på mycket små förändringar mellan åren och index har under samtliga år legat nära (= ingen förändring). Om denna indikator visar på det totala tillståndet för biologisk mångfald i allmänhet och fågelmångfald i synnerhet, vilket vi tror, har läget i Sverige på denna punkt varit mycket stabilt under de senaste åtta åren. Samarbete med landets länsstyrelser Det goda samarbetet med landets länsstyrelser fortsatte under 9. De 9 deltagande länen är AB, AC, BD, C, D, E, F, G, H, K, M, O, S, T, U, W, X, Y och Z län. Vi hoppas naturligtvis att även de två kvarvarande länsstyrelserna vill delta i standardruttsprogrammet framöver! Hemsidan På Svensk Fågeltaxerings hemsida: kan du läsa om Historik, Metoder, Resultat, Indikatorer och Publicerade arbeten, Länkar till andra hemsidor, Koordinatörer (namn på viktiga regionala kontaktpersoner) samt finna Blanketter (inventeringsprotokoll). För sommar- och vinterpunktrutter, samt för standardrutterna, finns excel-filer som kan användas för rapportering (fylls i på egen dator och skickas in som bifogad fil till ett ). ARTKOMMENTARER Här följer korta kommentarer till ett urval arter. Det är få arter som det bedrivits tillräcklig god forskning på för att säkert kunna fastställa orsaker till populationsförändringar. Däremot finns det många rimliga förklaringar, men i kommentarerna nedan är dessa oftast bara mer eller mindre kvalificerade gissningar. För några arter finns en kod (t.ex. V+, SP-, STD+) som visar att det senaste årets index för arten inom respektive program (vintern V, sommarpunktrutterna SP och standardrutterna STD) varit det hittills högsta (+) eller lägsta (-). Dessa rekord bör tolkas med försiktighet. Om ett sådant värde ingår i en trend av ökande eller minskande värden utgör det en bekräftelse av denna trend. Om värdet däremot avviker kraftigt från de tidigare värdena bör rekordet noteras med reservation. Det gäller särskilt extremt kraftiga ökningar. En beståndsnedgång kan Kajan går starkt framåt och hade sitt bästa år hittills på standardrutterna (STD+). The Jackdaw is increasing in numbers and had its highest index so far on the Fixed Routes. teoretiskt vara hur stora som helst, medan en ökning måste vara biologiskt rimlig, dvs. inte större än ungproduktionen föregående år minskad med dödligheten under det passerade året (undantag invasionsarter).

14 Information om populationsförändringar i våra grannländer har för Danmark hämtats från Heldbjerg och Eskilsen (9, Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark DOF) och för Finland från Väisänen (5, Linnut-vuosikirja : 5-9). För Sveriges del refereras också till sträckräkningarna vid Falsterbo (Nils Kjellén), ringmärkningen vid Ottenby fågelstation, de internationella sjöfågelräkningarna (Nilsson 8, Internationella sjöfågel- och gåsinventeringarna i Sverige), LUVRE-projektet i Ammarnäs ( och den stora utredning om samtliga svenska häckfåglars trender som gjordes under 8 (Ottvall et al. 9, Ornis Svecica 9:7-9). Notera också att det finns europeiska trender presenterade för ett stort antal arter på den europeiska fågelövervakningsorganisationen EBCCs hemsida ( Storlom. Punktrutterna visar på en positiv trend i långtidsperspektivet men med relativt oförändrade antal sedan mitten av 99-talet. Detta stämmer väl överens med det större och mer heltäckande standardruttsmaterialet under samma period. Projekt Lom visar en tendens till minskad ungproduktion i Svealand men på att andelen lyckade häckningar har varit oförändrat i hela landet under åren 99-8 (Eriksson 9, Fågelåret 8). Smålom. Punktruttsmaterialet är klent och inga stora slutsatser ska dras av den positiva trend som detta uppvisar. Standardruttstrenden, som är något bättre underbyggd, visar inte på några förändringar under de senaste dryga tio åren. Från Projekt Lom finns signaler om minskningar av sydligare bestånd samtidigt som den nordliga populationen kan ha ökat i antal. Skäggdopping (STD+). Efter en svacka under 98-talet är trenden positiv sedan 99-talets mitt i båda sommarräkningsprogrammen. Troligen är detta ett resultat av generellt milda vintrar under den senare perioden. Svarthakedopping (STD+). Inräknas i mycket låga antal både på punktrutter och på standardrutter. Den positiva tendensen i standardruttsmaterialet är glädjande men ska alltså tolkas försiktigt. Storskarv (STD+). Artens ökning fortgår oförminskat enligt standardrutterna, medan punktrutterna antyder att den avstannat under de senaste dryga fem åren. Skillnaden i mönster mellan systemen kan troligen förklaras av olika geografisk täckning och att det faktiskt är så att storskarven inte längre ökar i någon större utsträckning i de delar av södra Sverige som täcks av punktrutterna. Ökningen fortgår dock i andra delar, som fångas upp inom det heltäckande standardruttsprogrammet. Bläsand. Trots ett ökat antal inventerade standardrutter inom bläsandens huvudsakligen nordliga häckningsområde inräknas förvånande få individer av denna art. Ingen signifikant trend kan utläsas ur materialet men noteras kan att riktningen är negativ. Detta till skillnad från punktruttstrenden som är signifikant ökande. Fler individer ses årligen på punktrutterna jämfört med standardrutterna, trots att de senare bör täcka det egentliga utbredningsområdet på ett bättre sätt. Gissningsvis ingår rastande fåglar på väg till ostliga häckningsområden i punktruttsmaterialet. Storskarven, en framgångsrik art. Den har enligt sommarpunktrutterna ökat med % per år sedan 985 och den hade på standardrutterna 9 sitt högsta värde hittills. The Great Cormorant has increased in Sweden with % per year since 985. In 9 it had its highest index so far on the Fixed Routes. Den i Västeuropa övervintrande, och huvudsakligen i Ryssland häckande, bläsandspopulationen har ökat kraftigt i antal under en längre period. Frågorna kvarstår dock när det gäller i Sverige häckande bläsänder, hur går det egentligen för det svenska beståndet, och är arten verkligen så här ovanlig som svensk häckfågel?

15 Vigg (STD-). Viggen uppvisade sitt lägsta index sedan starten av standardrutterna och trenden är signifikant minskande. Även punktruttstrenden är negativ även om denna inte är statistiskt säkerställd. Mönstret under häckningstid går tvärt emot vintermönstret där trenden är starkt positiv. En trolig förklaring är dels att det rör sig om fåglar från olika häckningsområden, där vinterviggarna till stor del utgörs av ryska häckare, och dels att milda vintrar med öppet vatten på fler platser runt Sveriges kuster än tidigare lett till en omfördelning av antalet övervintrare. Ejder. Varningssignaler har hörts från flera håll under senare tid om att kustfåglar och framförallt ejder, minskat kraftigt i antal i vissa områden. Bland möjliga förklaringar till sentida minskningar finns brist på tiamin (B-vitamin), som dels kan resultera i direkt dödlighet och dels i försämrad häckningsframgång (Balk m.fl. 9, PNAS 9 6:-6). Någon sådan minskning kan inte utläsas ur standardruttsmaterialet, låt vara att variationen mellan år är stor i materialet och att värdena gått stadigt nedåt sedan en topp. Punktrutterna visar en negativ trend sedan 98. Dock täcks kusthäckande och ofta grupplevande fåglar likt ejdern inte speciellt bra av våra räkningar. En sammanställning av detaljerade kustfågelinventeringar visar att ejdern ökade kraftigt i antal fram till någon gång på 99-talet. Därefter har antalen minskat igen men fortfarande finns det troligen fler häckande svenska ejdrar än vad som fanns under mitten av 9-talet. Utvecklingen framöver blir intressant att följa med tanke på ovanstående. Har vi att göra med lokala fenomen eller är vi bara i början av mera storskaliga minskningar? Grågås (SP+). Fortsätter att öka utan tecken till avmattning. Fjällvråk (STD-). Det är inte många fjällvråkar som i genomsnitt räknas in på standardrutterna, men trenden är signifikant negativ. Att just 9 års index blev rekordlågt är inte förvånande med tanke på den närmast totala avsaknaden av gnagare inom fjällvråkens häckningsområde. Vid Falsterbo varierar antalet också starkt mellan åren, med samma mönster som på standardrutterna: bottenår,, 6 och 9. Den negativa trenden hos fjällvråken gäller flera fjällarter. Det finns just nu inte många positiva signaler när det gäller fjällfåglarnas antal under de senaste dryga tio åren. Notera dock att vinterindex för arten har hållit sig på en stabil nivå ända sedan 975. Sparvhök (V-). Antalet övervintrande sparvhökar minskar, trenden sedan 975 är signifikant negativ. Några sådana signaler finns inte alls från sommardata, även om det senare baseras på betydligt färre individer. Både sommarpunkt- och standardrutter visar på stabila antal. Samtidigt har antalet sträckande fåglar i Falsterbo ökat kraftigt under samma period. Kan det vara så att andelen sparvhökar som flyttar ur landet av någon anledning har ökat? Har bytesunderlaget för sparvhökar i Sverige på vintern minskat så att kvarstannande fåglar har lägre överlevnad? Vi har inget svar på dessa frågor men kan notera att av trettio potentiella bytesarter för sparvhök (främst småfåglar), har arter (7 %) minskat i antal sedan 975 enligt vinterpunktrutterna. Samtidigt har arter ökat i antal och 6 arter uppvisar oförändrade vinterbestånd. Glada (STD+). Gladans ökning fortsätter och index på standardrutterna var det högsta hittills. Den genomsnittliga årliga ökningen sedan 998 är fantastiska 5 %. Även index från punktrutterna var ett Allt färre sparvhökar ses på Vinterfågelräkningen i Sverige, sommarsiffrorna verkar stabila, men allt fler ses på flyttning vid Falsterbo. Ändrade vanor? Fewer Sparrowhawks are seen in winter, the sumemr figures seem stable, but more are counted on migration at Falsterbo. Are the Sparrowhawks changing habits? Foto: Birgitta Lindhé av de högsta och vid Falsterbo räknas fler för varje år. Den förväntade spridningen norrut går dock långsamt. Arten är hittills bara sedd på 8 standardrutter (varav 6 i Skåne) och under 9 tillkom bara en rutt (i Västergötland). 5

16 Bivråk. Enligt båda sommarprogrammen förefaller inga större förändringar ha skett i antalet bivråkar under de senaste dryga tio åren. Materialet är dock inte så stort. Vi kan dock notera att inte heller i det betydligt mer omfattande sträckräkningsmaterialet från Falsterbo har några betydande förändringar skett de senaste -5 åren. Brun kärrhök (STD+). Punktrutterna, precis som sträckräkningarna i Falsterbo, visar att populationen varit mer eller mindre stabil de senaste tio åren. Standardrutterna indikerar förvisso en fortsatt ökning men detta skall tolkas med försiktighet då blott få individer räknas. Fiskgjuse. Vad händer egentligen med den svenska populationen? Signaler om minskningar finns från lokala och regionala inventeringar, exempelvis i Mälaren och nedre Dalälven. Konkurrens med ett ökande havsörnsbestånd nämns allt oftare som en negativ faktor för häckande fiskgjusar. Samtidigt indikerar både punkt- och standardrutter att arten inte minskar. Förvisso inräknas inte så många individer på standard- och punktrutter men mönstren är detsamma i Falsterbos sträckräkningsmaterial. I sistnämnda finns även en tendens till ökande antal under de senaste femton åren. Om nu gjusarna minskat (minskar?) i antal i en del tidigare nyckelområden och om konkurrensen med havsörnar ökar i omfattning i delar av landet, var går det då bra för gjusarna? Kan det vara så att gjusar i allt större omfattning väljer att häcka på längre håll från vatten för på så sätt undvika konkurrens med havsörnar, och på så sätt missas i riktade inventeringar som ofta är fokuserade på vattennära delar? Eller kan det vara så att det går bra för gjusarna i de delar av landet där inga lokala eller regionala inventeringar genomförs? Stenfalk. Stenfalken ses knappt alls på sommarpunktrutterna och endast fåtaligt på standardrutterna. Under 9 sågs bara 7 individer på standardrutter. Nästan alla ses i södra Jämtlands län och i Lappland. Även om materialet är svagt är det lätt att bli bekymrad av den vikande trenden, inte minst eftersom så många andra fjäll- och fjällnära fåglar verkar minska i antal. Sträcksiffrorna vid Falsterbo för samma period, ett större material men med mindre geografisk precision, ger bara delvis samma bild som standardruttsdata, med en ökning fram till och en minskning därefter. Orre, tjäder och järpe. Index för samtliga tre skogshöns var lägre under 9 jämfört med året innan. Alla tre uppvisar statistiskt säkerställda ökningar under de senaste tolv åren, men det kan vara så att uppgångsperioden nu är avslutad och att de närmaste åren kommer uppvisa fallande index. Rapphöna. Mycket få rapphöns inräknas i de ingående systemen i Svensk Fågeltaxering. Trots det väljer vi att här visa trenden från standardrutterna, om inte annat så för att belysa hur otroligt lite vi vet om utvecklingen hos denna art. Hur går det egentligen för Sveriges rapphöns? Dalripa (STD-) och Fjällripa. Fortsatt låga antal med ripor noterades under 9. Index för dalripa var det lägsta hittills. Dalripans trend är signifikant negativ och tendensen hos fjällripan är densamma. Ännu två exempel på arter med koppling till fjällvärlden med negativ utveckling under de senaste åren. Större strandpipare (STD+). Större strandpiparen uppvisar en icke-signifikant positiv trend enligt standardrutterna. Mönstret speglar främst den fjällhäckande (huvud)delen av det svenska beståndet snarare än de kusthäckande fåglarna. I det enda långtidsmaterial som finns från svenska fjällvärlden, från LUVRE-projektet i Ammarnäs, ökar antalet större strandpipare på fjällheden från 97 och framåt. Där har ökningen varit som kraftigast under den period som även standardrutterna täcker. En ovanlig syn 9? Dalripebo med 8 ägg, påträffat vid standardruttsinventering 8. Dalripan hade under 9 sitt klart sämsta år hittills på standardrutterna. An unusual sight in 9? A Willow Grouse nest, found in 8. The Willow Grouse in 9 had its poorest year so far. 6

17 Storspov (SP-, STD-). En av de arter där standard- och punktrutter visar på identiska resultat, trots skillnaden i geografisk täckning. Det går fortsatt utför med de svenska storspovarna och tillsammans med fjällfåglarna är jordbrukslandskapets fåglar den grupp av fåglar som det går allra sämst för just nu. Som nämnts i tidigare rapporter antyder det entydiga mönstret att hela problemet kanske inte ligger i det svenska jordbrukslandskapet, då många svenska storspovar häckar på myrar i Norrland. Vart är storspoven på väg? Arten hade under 9 sina lägsta sommarindex sedan inventeringarna startade 975. Where is the Curlew heading? During summer 9 it had the lowest indices since the surveys started in 975. Grönbena (STD-). Även om detaljerade studier av vadare i fjällvärlden visar att det att på en generell nivå verkar gå bättre för nordligt häckande populationer jämfört med sydliga dito så finns det några undantag. Grönbenan, med huvuddelen av den svenska populationen på myrmark i norra Sverige har en signifikant negativ trend enligt standardrutterna och index för 9 var det lägsta hittills. Håller något på att hända med de norrländska myrarna eller ska förklaringen sökas i de afrikanska övervintringsområdena? Svartsnäppa (STD-). Få fåglar inräknas årligen och trenden är inte statistiskt säkerställd, men mönstret pekar på en minskning även för denna norrländska myrhäckande vadare. Notera att svartsnäppans övervintringsområde, åtminstone delvis, sammanfaller med grönbenans. Brushane. Ingenting tyder på att den negativa utvecklingen för landets brushanar på något sätt är på väg att vända uppåt igen. Gemensamt med ovanstående arter (grönbena och svartsnäppa) är att den övervintrar i Västafrika, delvis i andra miljöer men ändå. Mycket tyder på att orsakerna till de negativa trenderna kan återfinnas i övervintringsområdet. Omfattande användning av gifter både inom jordbruk och fiske sägs ha dödat stora antal med brushanar och andra fåglar under senare år. Lägg därtill ett allt hårdare tryck på de knappa resurserna från en växande befolkning. Fjällabb. Fjällfågeln som går emot strömmen! Trots ett uselt lämmelår så blev index för fjällabb 9 ett av de högre sedan starten av standardrutterna. Sannolikt beror detta på att flera fjällrutter inventerades så pass tidigt på säsongen så att labbarna ännu inte hade hunnit lämna fjällområdet och på att det på några av dessa dessutom sågs större flockar av icke-häckande fåglar. Antalet häckande fjällabbar varierar annars stort mellan åren, till största delen beroende på lämmeltillgång, och det finns ingen signifikant populationstrend för de senaste tolv åren. I långtidsmaterialet från LUVRE (Ammarnäs) finns en positiv trend sedan 97. Gråtrut. Precis som för ejdern så har varningssignaler hörts kring gråtrutens populationsutveckling. Omfattande dödlighet har noterats på ett antal platser med lokala nedgångar i bestånden som resultat. Även här har tiaminbrist och sjukdomar framförts som förklaringar. Både punktrutter och standardrutter visar på signifikanta nedgångar i de nationella bestånden vilket antyder att minskningarna, för denna art faktiskt inte enbart varit lokala. Sammanställningen av mer detaljerade kustfågelinventeringar visar dock inte på en lika alarmerande bild (Ottvall m.fl. 9). Både ökningar och minskningar förekommer men dessa är i regel geografiskt skilda. Generellt kan man säga att det gått riktigt illa för gråtruten i de södra delarna av våra kustområden, medan utvecklingen i norr har varit positiv. Sammantaget har mönstret fram tills helt nyligen varit ett av stabilitet på nationell nivå, men nu syns tecken på att även den totala nationella populationen skulle minska, i linje med resultaten från standardrutterna. Fullständiga förklaringar till detta återstår dock att finna. Utöver vitaminbrist finns ytterligare faktorer som kan ha påverkat gråtruten, såsom förändringar i fiskerutiner och sophantering. 7

18 Skogsduva (STD+). Fortsatt sentida ökning enligt både standardrutter och punktrutter. Mönstret är det samma över hela Västeuropa där det i vissa länder noterats betydligt kraftigare ökningar än i Sverige. Ringduva (STD+). Den stora skillnaden i mönster mellan standardrutter (kraftig ökning) och punktrutter (oförändrat under samma period) kvarstår och är alltjämt oförklarad. Ökningstakten enligt standardrutterna 5, % per år ligger mycket nära den som återfinns i sträckräkningsdata från Falsterbo. Arten ökar även stort i Europa. Gök (STD+). Göken har en positiv populationsutveckling under de senaste tolv åren och de båda systemens index följer varandra mycket väl. Mönstret är likartat i Europa och näst intill identisk i Finland. Tornseglare. Den långsiktigt negativa trenden är likartad i våra grannländer, medan den klarar sig ganska bra i Europa i stort. Gråspett (STD+). Gråspetten ses bara fåtaligt inom Svensk Fågeltaxering, med sex individer noterade i genomsnitt på standardrutterna Den därmed mycket osäkra trenden pekar dock stadigt uppåt. Spillkråka. Det senaste decenniet har visat vikande antal för spillkråkan på sommaren. Även om det något mindre vintermaterialet visar på stabila antal för samma period är en eventuell negativ trend viktig att bevaka. Den minskar även i Danmark. Göktyta. Denna art minskade kraftigt men har därefter helt klart haft ett stabilt bestånd och kanske till och med ökat något (standardrutterna). Populationskurvan är i stort sett identisk för Europa i stort. Sånglärka (STD-). Eländet fortsätter för sånglärkan som för andra året i rad hade det lägsta värdet på standardrutterna hittills och det näst lägsta på punktrutterna. Tyvärr verkar de senaste åren varit dåliga för många av jordbrukets fåglar, både i Sverige och i Europa. De senaste årens slopande av obligatoriska trädor inom jordbruken i EU kan möjligen vara en delförklaring. Backsvala (SP-, STD-). Efter att vi i fjolårets rapport lite grand blåst faran över blev det ett rejält bottennapp under 9. Samtliga tre svalarters båda sommarindex gick ned, låt oss hoppas detta var ett tillfälligt bakslag. Kanske spelade det ganska kalla och regniga junivädret in på något sätt. Kaja (STD+). Både vinter- och sommarräkningarna ger en entydig bild av en Gråspetten hade sitt högsta index hittills på standardrutterna. Totalt sågs 5 individer på rutter. The Grey-headed Woodpecker had its highest summer index so far. In total 5 individuals were seen on rotues. sentida ökning. Som för många andra arter är trenden densamma både i Danmark och i Finland. Nötkråka (STD-). Allt färre nötkråkor rapporteras för varje år, denna gång hade standardrutterna sitt lägsta värde hittills. Blåmes. Årets omslagsart och en långsiktig vinnare bland Sveriges fåglar hade åter ett gott år, även om inga toppnoteringar nåddes. Entita (V-). Denna art har minskat kraftigt sedan mitten på 97-talet. Även om årets vintersiffra var den (mycket marginellt) lägsta någonsin består intrycket att arten hållit sina ställningar tämligen väl det senaste decenniet. Av figur framgår artens tydligt östliga tyngdpunkt i den svenska utbredningen. Talltita (V-, SP-). Talltitans populationskurva och status i Sverige påminner mycket om entitans, även om entitan i princip saknas i Norrland. Trots de två lägsta punktruttsvärdena hittills för talltitan verkar läget någorlunda stabilt sedan ett decennium. Större delen av Sveriges talltitor finns i norr varför standardrutterna troligen bäst speglar förhållandena för det svenska beståndet (Figur ). I södra Sverige finns de högsta tätheterna av talltitor i östra Götaland, i samma generella område som entitan. Denna östliga tyngdpunkt i Götaland delar titorna dessutom med ett stort antal andra tättingarter. Speciellt östra Småland framstår som en speciellt fågelrik region av södra Sverige. 8

19 Figur. Entitans och talltitans fördelning i Sverige enligt standardrutterna. Punkternas färg anger hur många fåglar som setts i genomsnitt per rutt och år. Notera de båda arternas tydligt östliga tyngdpunkt i Götaland samt talltitans två tydligt åtskilda huvudområden i Sverige. The distribution of Marsh Tit (left) and Willow Tit (right) in Sweden according to the Fixed Routes. The colour of the dots shows the average number of individuals seen per route and year. Dubbeltrast (STD+). Denna vår största trast fortsätter att öka, precis som den gör i Finland. Ingen ökning verkar dock pågå i Danmark. Ringtrast. Även om antalet räknade fåglar är lågt är det glädjande att vi med hjälp av standardrutterna äntligen kan viss koll på denna diskreta fjällfågels populationstrender. Under året sågs 5 fåglar på rutter. Inget tyder på några trender i individantal det senaste decenniet. Näktergal (SP-). Lägsta punktruttsvärdet någonsin förlänger den långa vikande trenden. Arten har gått tillbaka även vid Ottenby fågelstation, dvs. två olika räkningsmetoder (sjungande fåglar under häckningstid respektive fångade fåglar under flyttningen) ger samma bild. Trenden är lika negativ i Danmark. Vad som orsakat denna minskning är inte känt. Svarthätta (STD+). Inget verkar stoppa svarthättans kraftiga ökning i Sverige. Bland sångarna matchas den markanta ökningen endast av den sydliga gransångaren. Är det förändringar i Sydsveriges lövskogar som driver dessa uppåtgående trender eller är det faktorer utanför Sverige? Även i Danmark och Finland pekar svarthättans kurva tydligt uppåt. Lövsångare (nordlig, SP-, STD-). Den nordliga lövsångaren (Ph. t. acredula) är inne i en tuff period och har i båda sommarräkningarna minskat fem år i rad. Men tanke på artens vanlighet torde det ha blivit betydligt tystare i Norrlands skogar de senaste åren. Vad minskningen beror på är oklart. Många av de nordliga lövsångarna sitter i fjällbjörkskogen och där har det gått dåligt för många arter. Gransångare (sydlig, STD+). Medan den sydliga gransångaren fortsätter sitt segertåg i Sydsverige verkar den nordliga rasens senaste ökningsperiod sedan mitten på 99-talet vara över. Tendensen är mycket likartad i Finland. Kungsfågel. Med näst intill perfekt samvariationen mellan punktrutter och standardrutter har kungsfågeln minskat i antal de senaste åren och ännu längre i sommar- respektive vinterpunktrutterna. Motsvarande trender framgår även i ringmärkningsdata från Ottenby och Falsterbo, även om mellanårsvariationen där är större. Halsbandsflugsnappare (STD+). Precis som förväntat har bara fyra standardrutter på Gotland och en rutt på Öland hittills registrerat halsbandsflugsnappare. Det mycket svaga materialet indikerar inga sentida antalsförändringar. 9

20 Trädpiplärka (SP-). Likt så många andra arter minskade trädpiplärkan mellan 975 och 995, för att därefter ha en stabil population. Årets lägstavärde för sommarpunktrutterna är marginellt och indikerar ingen sentida trend. Sidensvans. Denna spännande art har vi sedan länge kunna följa på vintern genom Vinterfågelräkningen. Med standardrutterna får vi nu god koll på arten även sommartid. Med förvåning har vi noterat på hur många rutter den ses, t.ex. 8 rutter 8 och 7 rutter 9. Mellanårsvariationen är visserligen mycket kraftig hos denna art, både vinter och sommar, men båda räkningarna tyder på att arten blivit vanligare det senaste decenniet. Standardrutternas dramatiska ökning på 7,9 % per år skall man naturligtvis ta med en stor nypa salt, mellanårsvariationen är stor och seriens längd kort, men den positiva utvecklingen är spännande. Artens utbredning i Sverige visas i figur 5. Törnskata (SP-). Har minskat kontinuerligt på punktrutterna sedan starten, även om standardrutterna för det senaste decenniet ger en något ljusare bild. Även i Danmark har arten minskat, men i Finland och Europa i stort har arten en sentida positiv trend. Varför det går dåligt just i Sverige och Danmark vet vi inte. För många svenska fågelskådare är törnskatan en typisk fågel i betesmark med enbuskar och hagtorn. Där har den också sina högsta tätheter. Men arten påträffas också utanför jordbruksmark, nämligen på hyggen och i kraftledningsgator. Tätheten där är mycket lägre än i jordbruksmark, men totalytan är stor. I en pågående analys av standardruttsdata har det visat sig att två tredjedelar av de svenska törnskatorna sitter utanför jordbruksmark. Möjligen något förvånande visar det sig att populationstrenderna är likartade i de olika habitaten. Grönsiska (STD+). Grönsiskans tendens att byta häckningsområde mellan åren blev mycket tydligt under Figur 5. Sidensvansens fördelning i Sverige enligt standardrutterna. Punkternas färg anger hur många fåglar som setts i genomsnitt per rutt och år. The summer distribution of Waxwing in Sweden according to the Fixed Routes. The colour of the dots shows the average number of individuals seen per route and year. 9. Bottenåret 8 byttes mot ett riktigt toppår 9. Med tanke på att även vintern 8/9 var ett riktigt bottenår enligt Vinterfågelräkningen, hade den påföljande sommarens rekordmånga grönsiskor inte spenderat föregående vinter i Sverige. Hämpling (STD-). Fortsatta nedgång för hämplingen, som tillsammans med sånglärkan är de två fåglar knutna till jordbruksmiljö som det går allra sämst för. Trenden är mycket likartad för hela Europa. Domherre (V-). Vad händer med domherren? Arten fortsätter att minska både sommar och vinter. Särklassigt flest domherrar räknas på vintern och 8/9 var värdet det lägsta hittills. Rosenfink (STD-). Denna art har kanske den märkligaste och mest dramatiska populationskurvan av alla svenska fåglar. Upp som en sol ned som en pannkaka. Från ökade populationen ungefär gånger. Detta var under den period där många andra svenska häckfåglar gick kraftigt tillbaka. Av populationen under toppåren återstår bara 5 % idag. Populationskurvan i Finland har nästan identisk form, även om förändringarna är mindre dramatiska. Rosenfinken övervintrar långt österut i Asien, kanske står orsakerna att finna där? Större korsnäbb (STD+). Det högsta standardruttsvärdet på år åtföljdes av en magnifik invasionsrörelse på senhösten 9. Vid Falsterbo räknades drygt flyttare, det högsta värdet för hela räkningsperioden 97-9.

21 Bofink (SP-). Anmärkningsvärt nog har denna den mest stabila av alla arter haft sina två lägsta punktruttsvärden de senaste två åren. Indexminskningen är ungefär 5 procent på två år. Låt oss anta att siffrorna verkligen är helt representativa. Givet att det finns ungefär miljoner par bofink i landet så skulle det de senaste två åren försvunnit,5 miljoner par bofinkar från Sverige. En hisnande tanke! Bergfink (SP-). Bergfinken fortsätter att minska. Den har sina högsta tätheter i fjällbjörkskog, en biotop där många arter nu verkar minska samtidigt. Vi har ingen god förklaring till bergfinkens minskning. Gulsparv (SP-). Situationen enligt standardrutterna är god, men enligt punktrutterna fortsätter den långsiktiga minskningen. Trenden är generellt densamma över hela Europa. Pågående analyser av standardruttsmaterialet antyder att mer än hälften av Sveriges gulsparvar finns i andra miljöer än i jordbruksmark (främst då på hyggen). Allt färre bofinkar har sjungit i Sverige de senaste två åren enligt Svensk Fågeltaxerings data. The Chaffinch has had the two lowest yearly indices so far on the point counts. Populationsutvecklingen verkar dock vara densamma inom och utanför jordbruksmark. Ortolansparv (SP-). Läget för ortolansparvarna i södra Sverige verkar vara minst sagt miserabelt. Under 9 sågs en enda ortolansparv sammanlagt på standardrutter och punktrutter i södra halvan av landet. Det var en enda fågel på en punktrutt i Västmanland. Situationen i Finland är lika dramatiskt dålig. Videsparv. Båda sommarprogrammen visar tydligt negativa trender. Även ringmärkningen vid Stora Fjäderägg ger tydliga signaler om videsparvens minskning (Lars Edenius muntligen). Arten övervintrar långt österut i Asien, vilket nyligen bekräftats med flera återfynd av svenskmärkta videsparvar i Kina. Är det där problemen finns? Notera att även en annan av Sveriges få Asienflyttare, rosenfinken, också minskar stadigt i antal. Sävsparv (SP-). Arten har enligt punktrutterna minskat i stadigt antal sedan starten 975. Nu vänder även standardruttskurvan nedåt. Trenden är långsiktigt negativ i Europa generellt, om än inte lika tydligt som i Sverige. Lappsparv. Vi presenterar för första gången en kurva för lappsparven, med startår. Under denna period finns ingen tydlig trend i populationsstorleken. Gråsparv (STD-) och Pilfink. Två människonära arter med långsiktiga minskningar. Det framgår dock allt klarare att medan gråsparven fortsatt att minska har pilfinken klarat sig ganska bra det senaste decenniet.

22 TACK Svensk Fågeltaxerings verksamhet bygger helt på den stora grupp hängivna inventerare som varje år utan eller till ringa ersättning räknar fåglar på punkt- och standardrutter. Därtill kommer ett antal personer som mot begränsad betalning gör standardrutter som annars inte skulle bli gjorda, inte minst i Norrlands inland och fjälltrakter. Vi vill framföra vårt stora och varma tack till landets alla inventerare för den enormt värdefulla insats ni gör för övervakningen av den svenska fågelfaunan. Stort tack också till följande personer som fungerat som koordinatorer och kontaktpersoner för standardrutter och punktrutter på lokal och regional nivå: Therese Asp, Susanne Backe, Tomas Bergström, Henrick Blank, Per Ekerholm, Therese Ericsson, Lars Gezelius, Urban Grenmyr, Per Hedenbo, Leif Johansson, Thomas Johansson, Olle Kellner, Ulf Kolmodin, Raimo Laurila, Håkan Lundberg, Kristian Nilsson, Peter Nilsson, Elisabeth Odhult, Frans Olofsson, Erik Owuso-Ansah, Stefan Persson, Helena Rygne, Peter Schmidt, Lars Schütt, Anna Stenström och Mats Thuresson. Ola Olsson, Anders Larsson och Henrik Dahl har varit oumbärliga för utvecklandet av analysverktyg för de mycket stora datamängder som projektet har. Per Andell har i många år svarat för snabb och noggrann inmatning av data. Petr Vorisek, Arco van Strien och Richard Gregory har försett oss med nödvändig information för beräkning av fågelindikatorerna. Samarbetet med Sveriges Ornitologiska Förening vad gäller exponering av inventeringsresultat och hjälp med rekrytering av nya inventerare är mycket uppskattat. Svensk Fågeltaxering finansieras genom Naturvårdsverkets miljöövervakning, tema Landskap, under ledning av Maria Sjö. Ett stort och varmt tack till er alla!

23 Upprop: Svensk Nattfågeltaxering startar! Den fågelövervakning som Svensk Fågeltaxering bedriver på uppdrag av Naturvårdsverket genom standardrutterna och de fria punktrutterna utförs helt (standardrutterna) eller nästan helt (punktrutterna) under den ljusa delen av dygnet. Detta innebär att alla de arter som är helt eller delvis nattaktiva antingen inte täcks alls, eller täcks mindre tillfredsställande av de båda metoderna. Därför har vi betydligt sämre kunskap om den nationella populationsutvecklingen för dessa arter jämfört med de dagaktiva fåglarna. För att få en god täckning också av nattaktiva fåglar på nationell nivå startas därför under en ny del av Svensk Fågeltaxering, Svensk Nattfågeltaxering, där man inventerar spelande/sjungande/mattiggande fåglar under dygnets mörka timmar. Metoden bygger på samma tankegång som standardrutterna, men med anpassningar som gör den genomförbar i mörker. Metoden blir därmed en hybrid mellan standardrutter och fria punktrutter. Rutter fördelas över landet med en rutt per 5 x 5 km ruta (de gamla topografiska kartbladen, jfr med standardrutterna). I varje ruta placeras en rutt som kan köras med bil. Rutten ska följa allmänt tillgängliga vägar som saknar bommar och som i möjligaste mån ska vara framkomliga året runt, även när det på vårvintern ligger mycket snö. Längs rutten placeras punkter med minst km mellan punkter. Rutten blir därmed minst km lång. Punkterna ska fördelas så att alla miljöer i området kommer med. Vid varje punkt görs en fem minuter (exakt) lång punkttaxering där alla hörda och sedda fåglar bokförs. Varje rutt ska köras vid tre tillfällen per år, två tidiga (mars och april) samt ett sent (juni), för att täcka in alla typer av nattaktiva fåglar. Inventeringsstart ska ske i skymningen och vid första och sista inventeringstillfället (mars och juni) startar man på punkt. Vid andra tillfället (april) startar man på punkt, detta för att fördela insatsen under skymningstimman för bättre täckning av de arter som är mest aktiva under denna tid på dygnet. Exakt utlägg av rutter görs i samråd mellan den inventerare som gör rutten första gången och projektledningen. I de fall då regionala samordnare finns, sker detta i samråd med denne. Efter första inventeringstillfället är rutten fast för kommande år, oavsett om rutten byter inventerare mellan åren. Vår målsättning är att kunna betala ut milersättning till våra inventerare. Heltäckande provverksamhet har genomförts i Uppsala län under de två senaste åren med mycket goda resultat och i detta län är redan alla rutter utlagda och nästan alla är redan bokade för. Metoden har också testats i mindre omfattning i några andra län. Låter detta som något för dig? Vill du vara med och övervaka Sveriges nattaktiva fåglar? Varför inte en nattfågelrutt i dina hemmamarker? Vill du kanske bli regional samordnare i ditt län? För mer information, bokning och svar på frågor hör av dig till: Martin Green Ekologihuset 6 Lund martin.green@zooekol.lu.se Tfn: Svensk Nattfågeltaxering ingår i den nationella miljöövervakningen som genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket och drivs av Zooekologiska avdelningen, Lunds universitet.

24 Tabell. Antal inventerade fria punktrutter under vintrarna 975/76 8/9. Table. Number of free point count routes during winter in 975/76 8/9 for the five different count periods. Each route consists of points where all birds are counted during five minutes. Vinter Per Per Per Per Per 5 Vinter Per Per Per Per Per 5 975/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Tabell. Antal inventerade fria punktrutter under häckningstid åren Table. Number of free point count routes during summer in Each route consists of points where all birds are counted during five minutes. År N År N År N År N Tabell. Antal inventerade standardrutter Table. Number of Fixed routes censused in År N

25 Tabell. Totala antalet fåglar observerade under vintern på de fria punktrutterna 8/9 ( 8 i tabellhuvudet), jämfört med 7/8 ( 7 i tabellhuvudet). Endast data från period är medtagna. Antal gjorda rutter var (7/8) och 9 (8/9). Table. Total number of birds observed in mid-winter 8/9 on the free point count routes, with data for 7/8 as comparison. Sedda individer = observed individuals, Antal rutter med arten = number of routes with the species. No. of routes the two years were (7/8) and 9 (8/9). Antal rutter Sedda individer med arten Art Storlom Smålom 8 Skäggdopping Svarthakedopping Smådopping Havssula 5 Storskarv Toppskarv Häger Vit stork Gräsand Kricka Snatterand Bläsand Skedand Bergand Vigg Brunand Knipa Alfågel Svärta 56 5 Sjöorre Ejder Småskrake Storskrake Salskrake Gravand Nilgås Grågås Bläsgås Spetsbergsgås 6 Sädgås Stripgås Kanadagås Vitkindad gås Knölsvan Sångsvan Kungsörn Ormvråk 9 96 Antal rutter Sedda individer med arten Art Fjällvråk 7 5 Sparvhök 7 7 Duvhök Glada Havsörn Blå kärrhök Pilgrimsfalk Jaktfalk Stenfalk Tornfalk Dalripa 8 Orre Tjäder 9 7 Järpe 7 9 Rapphöna 5 Fasan Trana Vattenrall Rörhöna Sothöna Strandskata Tofsvipa 8 Ljungpipare Enkelbeckasin Morkulla 8 5 Storspov Rödbena 8 5 Skärsnäppa Havstrut 5 6 Gråtrut Fiskmås Skrattmås Sillgrissla 5 Tobisgrissla Alkekung Tamduva Skogsduva 6 5 Ringduva 5 56 Turkduva 9 8 5

26 Tabell. forts. (cont.) Antal rutter Sedda individer med arten Art Hökuggla Sparvuggla 5 Kattuggla 5 Slaguggla Kungsfiskare Gröngöling Gråspett 8 Större hackspett Mindre hackspett Tretåspett Spillkråka Sånglärka Korp 8 6 Kråka Råka Kaja Skata Nötkråka Nötskrika Lavskrika 5 6 Stjärtmes Talgoxe Blåmes Svartmes 5 95 Tofsmes Entita 9 7 Talltita 5 6 Nötväcka 76 9 Trädkrypare Strömstare Gärdsmyg Dubbeltrast Björktrast Taltrast 5 Antal rutter Sedda individer med arten Art Rödvingetrast Koltrast Rödhake Skäggmes 7 Kungsfågel Järnsparv Ängspiplärka 57 Skärpiplärka 7 7 Forsärla Sidensvans Varfågel 5 7 Stare Stenknäck Grönfink Steglits Grönsiska Hämpling Gråsiska Snösiska Vinterhämpling 8 5 Domherre Tallbit Mindre korsnäbb Större korsnäbb 8 5 Korsnäbb obestämd Bofink 5 Bergfink Gulsparv Sävsparv 8 5 Snösparv 55 6 Gråsparv Pilfink

27 Tabell 5. Totala antalet fåglar observerade under sommaren på de fria punktrutterna 9, jämfört med 8. Antal gjorda rutter var (8) och 67 (9). Table 5. Total number of birds observed in summer 9 on the free point count routes, with data for 8 as comparison. Sedda individer = observed individuals and Antal rutter med arten = number of routes with the species. No. of routes the two years were (8) and 67 (9). Antal rutter Sedda individer med arten Art Storlom Smålom 7 5 Skäggdopping Gråhakedopping 5 7 Svarthakedopping 5 6 Svarthalsdopping Smådopping 9 9 Storskarv Häger Rördrom Vit stork Gräsand Kricka 97 Årta 5 Snatterand 5 Bläsand Skedand 5 9 Bergand Vigg 69 Brunand 7 5 Knipa Alfågel 8 8 Svärta 5 Sjöorre 6 8 Ejder 9 Småskrake 7 6 Storskrake Salskrake Gravand Grågås Spetsbergsgås Sädgås 6 Vitkindad gås Prutgås 5 Kanadagås Knölsvan Sångsvan Kungsörn 6 Ormvråk Fjällvråk Antal rutter Sedda individer med arten Art Sparvhök 8 5 Duvhök 9 7 Glada Havsörn 7 6 Bivråk Brun kärrhök Blå kärrhök Ängshök Fiskgjuse Lärkfalk Stenfalk Tornfalk 9 Dalripa Orre Tjäder Järpe 5 9 Rapphöna Vaktel 5 Fasan Trana 7 65 Vattenrall 7 7 Kornknarr Rörhöna 8 Sothöna Strandskata 5 9 Tofsvipa Större strandpipare 8 7 Mindre strandpipare Fjällpipare Ljungpipare 9 Roskarl Enkelbeckasin 56 Dvärgbeckasin Morkulla Storspov Småspov Rödspov 6 5 Myrspov 8 Skogssnäppa Grönbena

28 Tabell 5. forts. (cont.) Antal rutter Sedda individer med arten Art Drillsnäppa 5 65 Rödbena Svartsnäppa 9 Gluttsnäppa 6 5 Mosnäppa 7 Kärrsnäppa 6 Brushane Skärfläcka 6 Labb Havstrut Silltrut Gråtrut Fiskmås Dvärgmås Skrattmås Svarthuvad mås Svarttärna Vitvingad tärna 9 Skräntärna Fisktärna 6 68 Silvertärna 98 6 Småtärna Kentsk tärna Tobisgrissla Tamduva 6 Skogsduva Ringduva Turkduva 9 7 Gök Berguv Sparvuggla Kattuggla 8 8 Slaguggla Lappuggla Hornuggla Jorduggla 7 Pärluggla Nattskärra Tornseglare Kungsfiskare Gröngöling Gråspett 6 Större hackspett Mindre hackspett 8 6 Tretåspett 9 7 Spillkråka Antal rutter Sedda individer med arten Art Göktyta Trädlärka 6 9 Sånglärka Ladusvala Hussvala Backsvala 56 Sommargylling Korp 6 8 Kråka Råka Kaja Skata Nötkråka Nötskrika Lavskrika Stjärtmes 5 7 Talgoxe Blåmes Svartmes Tofsmes Entita Talltita Nötväcka Pungmes Trädkrypare 7 6 Strömstare Gärdsmyg 7 89 Dubbeltrast Björktrast Taltrast Rödvingetrast Ringtrast Koltrast Stenskvätta Buskskvätta 9 Svart rödstjärt 5 Rödstjärt Näktergal Blåhake Rödhake Skäggmes Gräshoppsångare Flodsångare Trastsångare Rörsångare Kärrsångare 7 8

29 Tabell 5. forts. (cont.) Antal rutter Sedda individer med arten Art Sävsångare Härmsångare Svarthätta Höksångare Trädgårdssångare Törnsångare Ärtsångare Lövsångare Gransångare Grönsångare Lundsångare Kungsfågel Brandkr. kungsfågel Grå flugsnappare Sv-v flugsnappare 9 5 Halsb.flugsnappare 6 6 Mindre flugsnappare 5 5 Järnsparv 7 Ängspiplärka Fältpiplärka Trädpiplärka Skärpiplärka Sädesärla Forsärla 59 7 Gulärla Antal rutter Sedda individer med arten Art Sidensvans 6 5 Varfågel Törnskata Stare Stenknäck 67 8 Grönfink Steglits Grönsiska Hämpling Gråsiska 5 8 Domherre Rosenfink Mindre korsnäbb 78 7 Större korsnäbb Korsnäbb ob Bofink Bergfink 9 6 Gulsparv Ortolansparv Videsparv 5 Dvärgsparv Sävsparv Lappsparv 9 Gråsparv Pilfink Skärsnäppan är en av våra minst kända häckfåglar och ses mycket sällan på Svensk Fågeltaxerings rutter. Hela fåglar sågs dock på en av Västerbottenfjällens standardrutter 9. Purple Sandpipers are rarely seen on the routes of the Swedish Bird Survey. In 9, however, birds were seen on one of the Fixed routes. 9

30 Tabell 6. Totala antalet fåglar observerade under sommaren på standardrutterna 9, jämfört med 8. Enbart data från linjetaxeringsdelen av standardrutten är listade. Antal inventerade rutter var 58 (8) och 58 (9). Table 6. Total number of birds observed in summer 9 on the Fixed routes, with data for 8 as comparison. Only data from the line transect part of the routes are included. Sedda individer = observed individuals and Antal rutter med arten = number of routes with the species. No. of censused routes the two years were 58 (8) and 58 (9). Antal rutter Sedda individer med arten Art Storlom Smålom Skäggdopping 9 7 Gråhakedopping Svarthakedopping 8 8 Smådopping 5 Storskarv Toppskarv Häger Rördrom Gräsand Kricka Årta Snatterand Bläsand Stjärtand 9 Skedand 9 Bergand Vigg 9 55 Brunand Knipa Alfågel 6 7 Svärta Sjöorre 5 7 Ejder Småskrake 69 7 Storskrake Salskrake Gravand 9 Grågås Sädgås Kanadagås Vitkindad gås Prutgås 6 Knölsvan 7 7 Sångsvan Kungsörn 5 7 Ormvråk 7 9 Fjällvråk Antal rutter Sedda individer med arten Art Sparvhök 8 Duvhök 9 Glada 7 5 Havsörn 7 8 Bivråk 6 Brun kärrhök 6 Blå kärrhök Fiskgjuse 8 6 Lärkfalk Pilgrimsfalk Jaktfalk Stenfalk 7 Tornfalk 6 6 Dalripa Fjällripa 9 Orre Tjäder Järpe Rapphöna Vaktel 5 Fasan Trana Vattenrall Kornknarr Rörhöna 8 5 Sothöna Strandskata Tofsvipa Större strandpipare Mindre strandpipare 8 5 Fjällpipare 7 Ljungpipare Enkelbeckasin Dubbelbeckasin Dvärgbeckasin 5 5 Morkulla Storspov Småspov Rödspov

31 Tabell 6. forts. (cont.) Antal rutter Sedda individer med arten Art Myrspov 8 6 Skogssnäppa Grönbena Drillsnäppa 7 Rödbena Svartsnäppa 5 8 Gluttsnäppa Skärsnäppa Mosnäppa Kärrsnäppa Myrsnäppa 5 Brushane 7 5 Skärfläcka Smaln. simsnäppa Fjällabb Labb Havstrut Silltrut Gråtrut Fiskmås Dvärgmås Skrattmås Skräntärna Fisktärna 7 75 Silvertärna Småtärna Kentsk tärna Tordmule Tobisgrissla 6 Tamduva 75 5 Skogsduva Ringduva Turkduva Gök Berguv Hökuggla 7 Sparvuggla 8 8 Kattuggla 9 Slaguggla Lappuggla Hornuggla Jorduggla 8 7 Pärluggla Nattskärra 6 Tornseglare Kungsfiskare Antal rutter Sedda individer med arten Art Härfågel Gröngöling 66 6 Gråspett 5 Större hackspett 5 9 Mindre hackspett 5 Tretåspett 6 Spillkråka Göktyta Trädlärka 5 5 Sånglärka Ladusvala Hussvala Backsvala 5 Sommargylling Korp Kråka Råka 66 6 Kaja Skata Nötkråka Nötskrika Lavskrika Stjärtmes 5 98 Talgoxe Blåmes Svartmes Tofsmes 6 7 Lappmes 5 6 Entita Talltita Nötväcka 5 9 Trädkrypare Strömstare Gärdsmyg 6 87 Dubbeltrast Björktrast Taltrast Rödvingetrast 7 69 Ringtrast 5 7 Koltrast Stenskvätta Buskskvätta Svart rödstjärt Rödstjärt Näktergal Blåhake 7 6

32 Tabell 6. forts. (cont.) Antal rutter Sedda individer med arten Art Rödhake Gräshoppsångare 5 Flodsångare Trastsångare 8 9 Rörsångare 7 5 Kärrsångare Busksångare Sävsångare 95 Härmsångare Svarthätta Höksångare Trädgårdssångare Törnsångare Ärtsångare Lövsångare Gransångare Grönsångare Lundsångare Nordsångare Kungsfågel Grå flugsnappare Sv-v flugsnappare Halsb.flugsnappare Mindre flugsnappare Järnsparv 9 66 Ängspiplärka Trädpiplärka Skärpiplärka 9 Sädesärla Forsärla Antal rutter Sedda individer med arten Art Gulärla Sidensvans Varfågel 8 6 Törnskata 8 79 Stare 79 7 Stenknäck 56 6 Grönfink Steglits Grönsiska Hämpling Gråsiska 8 59 Snösiska 5 Domherre Rosenfink 57 5 Tallbit Mindre korsnäbb Större korsnäbb Korsnäbb ob Bändelkorsnäbb 7 Bofink Bergfink Gulsparv Ortolansparv 9 9 Videsparv 68 6 Dvärgsparv Sävsparv Lappsparv Snösparv Gråsparv Pilfink

33 Appendix. Förteckning över punkttaxeringar vintern 8/9 och sommaren 9. Kolumnen Ext anger det tillägg till födelsedata som ersätter de tidigare fyra sista siffrorna i personnumret. Kolumnen Vin anger de vinterperioder då inventering utförts. [Namn och adresser bortplockade i denna hemsidevariant] Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som Bratteborg 6DNO ---- Granloholm 7HSO stegslomm CNO 5 Lommaöset CNO X Nunnebanan 9GSO ---- X Valhyltan 6DSV ---- Karlskrona Runt FNO ---- Föltorp 8FSO ---- Vallerundan 8DNV 5 Flarken 5LSV ---- Mulörundan LNO ---- Fritsla 6CNV X Ans-Abiskojåkka INV X Abisko-Björklid INV X Landskrona S CNV ---- Landskrona N CSV ---- Norsholm 8GNV ---- X Åsrutten CNV ---- Vendelsjön Runt ISV ---- Fjällboträsk JSV X Gml Grisslehamn JSV X Järpenskogen 9DNO ---- X 5 Järpen-Kvitsle 9DSO ---- X 5 Djupeträsk 5GNO X Orrbyn 5LNO ---- Kävlingecykeln CNO -- X Ahla CSO ---- Yddinge Fjällfo CSO ---- X Klövhus CSO ---- X Tullgarn 9INV X Dalby-Vomb CNO ---- Lillmossen INV ---- Nyfors ISO ---- Mockträsk 5LSV ---- Avan 5LSV X Sävsångare 5LSV X Rådasjön 6BNO ---- Kärr 8BSV ---- X Kusträsk 5LSV ---- Boden 5LSV ---- X Norra Bredåker X Inbyn X 5 Avan X 6 Hemmingsmark X 7 Blåsmark X 8 Roknäs X 9 Lillpite X Orrbyn X Södra Orrbyn X Råneå X Brobyn X Juoksengi X 5 Soukolojärvi X 6 Övertorneå X 7 Karungi X 8 Innanbäcken X 9 Bondersbyn X

34 Appendix. forts. Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som Övre Buddbyn X Heden X Sundsjöåsen 8FNV X Norasjön FSV ---- Aspö FSO ---- X Lindås FSO ---- Storbäcken JNV X Jonsered 7BSO ---- Flosjön-Mockfj ESO - X Ebbes-Stensholm 7ESV ---- Rynningeviken FSV ---- Nybrännavägen GSV X Västansjö 7HNV ---- Finnborundan FSO Gemträskvägen Bodforsen ---- Singö JNV ---- X Marsberget KNV ---- X I Skjutfält KNV ---- X Vorrmyran KNV X Seglora 6CNV ---- Kulla 6ENO 5 8 Högland 6ENO ---- Höljen 5FSO ---- X Långaskruv 5FSO X Merhult 5FSO X Fågelrutten 7HSO ---- Granåsen 6CNV ---- Närkeslätten Ii FNV ---- X Mönarp 7DNV ---- Slafsan 8DSV ---- Gryten 8DSV ---- Kasamark KNV 5 X Rödtjärn KNV 5 Rönnby INV ---- Kvarnmyra INV ---- X 5 Bottenbergen INO ---- X 6 Lohärad JNV ---- Vidbo-Skepptuna ISO ---- Södra Vägen GNV 5 X 9 Färingsö INV 5 Januarirutten 8BSO ---- Fiskvik DSV ---- Steninge ISV 5 Myckelmossen GNV 5 X Björktjärnen GNV ---- Ormossrutten GNO Larsborutten GSO Myckelänget GNO 5 X 7 Prästhyttan GSV Nyhyttan GSV X Hunsen GNV --- X Erstavik INO ---- Ljungs Församl 8FNO ---- Bjärka Säby 8FSO X Korsmon 9FNO 5 Skärsjön FNO X Knösö Udde FNO ----

35 Appendix. forts. Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som Striern Rundan 7FNO X Timmerviken 8CNV X Angarnsjöängen ISO 5 Lindholmen ISO X Ke ISV 5 Förlanda 6BSO ---- Torekovsrundan CSV 5 Nya Bjärerundan CSV 5 X 5 St. Bjärerundan CSV 5 X Sunnansjö 7GNO 5 X Tovhult 5DNV X 8 Änggårdsbergen 7BSV X 9 Björnlunda HSV X Hemfjärden Runt FSV X Tyvika By 6CNO 5 S. Tärnan ISO X Djura FSV ---- Ricksättra INV 5 X Blombacka DSV ---- Omberg 8ESO ---- Julia 7BSV ---- Amanda 7BSV 5 Kärven ISV ---- Sommar-Kärven ISV X 5 Tegelsmora INV X 6 Tobovinter INV ---- Uppsala Årike INV -5 Lillmörtsjön 7GNV ---- X Kälen 7GNV ---- Skinnsjön 7GNV X Finnsjön 7GSV Naggen 7GSV X Krönrundan 7FSO ---- Stora Råby GNO 5 X Hemmesjö 5ESO 5 Alvik LSO X Persöfjärden 5LSO X Norra Mark 5LSO X 6 Mjöfjärden 5LSO Ormberget LNO 5 Östervåla HNV ---- Holmarutten 8BSV ---- Gyön FNV ---- Paradiset 8DSO 5 Billingehus 8DNO --- Rävsnäs 6BSO X Härlanda 7BSO ---- Hornsjön Runt 5HNV X Björkesåkrasjön CSO ---- X Ravlundafältet DNO X 6 Håltjärn Juni FNO X 7 Skräddarb Maj FNO X Lästvik 9BNO 5 X Steneby Kyrka 9BNO X Ulvsbyns Mader 9BNO X Stenebydalen 9BNO 5 X 5 Börje Sjö HNO 5 X Bysjön Runt GSO ---- X 5

36 Appendix. forts. Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som Trångstad DSV ---- Frykforsen DSV X Kåikul 6KSV X Falan 8DSV ---- Rödja 6ESO X Rödja Ii 6ESO 5 Hamnaryd 6ENO X Kommunrundan 6ENO 5 Brorundan INV 5 Värsnäs-Stävlö GNO ---- Lindöna 8DSV ---- Kvänumsrundan 8CSO X Kvarnö-Lidan 8CSO X Bastöna 8DSV X 5 Bjertorp 8CSO X Flinkasjön CNO ---- Kommunrundan DNV X Allerums Skog CNV 5 Hallabäcken CSO X Björsäter 9DSO ---- Tiggargaterutt DNO ---- Sandvik INV 5 X Kungsholmen INO X Sjön Igeln 9FNV ---- X Lidingöloppet INO 5 X Höga Kusten 8INO ---- Voxna 5FNV X Hamravinter 5FNV ---- Filmvinter INV ---- X Boovinter INO ---- X Rävsryd 7CSO 5 X Fysingen ISV ---- Rösjörundan INV ---- Torpa DNV X Horn 9HSO --5 X Rörviken BSO ---- Välseröd 8ANO 5 X Bärfendal 8ANO 5 X Valön 8ANO 5 X Bottna 8ANO ---- X 5 Brastad 8ANO ---- X 6 Kynnefjäll 9BSV ---- X 7 Brådal 8ANO X Borg-Jordala 8CSV X Mellby-Koberg 8CSV ---- Brokhult DSO X Karlslund FSV 5 X Gäddesta FSV ---- X Stigsjö 7INV ---- Skärsjön FNO ---- V. Tyresta ISO X Lommarundan CNO ---- X Snörundan 7ENO 5 Yngsjö ENV 5 Upplands Väsby ISV 5 Sjösa-Nynäs 9HSO Skjutfältet 8DSO X Björnturen ENO X Hälgrutten FNV

37 Appendix. forts. Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som Vassunda-Odensa ISV - Tureholm 9INV X Strömsberg 7ENV X Viksjö INV ---- X Askö 9ISV X Sköndal ISO 5 Vänersnäs Norr 8CNV ---- Knisa 5HNV X Dellenbygden 6GSO 5 Som.Dellenbygd 6GSO X 6 Alsjö-Skärås 6GSO X 7 Skennaren Juni GNV X Älvrutten DSO ---- X 7 Vänersnäs 8CNV ---- Trädgårdsbevakn CSO ---- X Djupevik 7BSO 5 X Sandsjödal 7BNO ---- X Finnåker FSO ---- Björktjärnen Mj GNV X 5 Sköldinge 9GNO ---- Braås 5FNV X Trolmen 8DNV 5 Rådaturen 8CNO ---- Buarutten 8BSV ---- Sorby Juni GNO X Lena Ny 7CNV X Gyllebo DSO X 6 Dörby GNO ---- Sottern 9F7H 5 Garphyttan ESO ---- Torna Hällesta CNO ---- Knäbäckshusen ESV X Linköping C 8FNO 5 X 5 Sträp 8FSO 5 X 6 Fröjerum 8GNV 5 X Linjevägen ENO ---- X Vesan ESO ---- X 6 Sonnekulla Tdg FNV Sonnekulla Sen FNV X Gammelstad LNO ---- X Sunderbyn LNO ---- X Skatelöv ENO 5 Strånsjön 7FNV Höreda 6FNV X 7 Kvarnarpsjön 6FNV 5 X 8 Skedhult 6FNV X 9 Älghulta Qvens 6FNV X Lundstorp 6FNV X Gregered 6BNO ---- X Opensten 6DNV ---- X Älvshult N 6CSO ---- X Snyten-Blomdal GSV --- X 5 Fårö Lansa 7JSO X 7 Fårö Avanäs 7KNV X 8 Fårö Dämba 7JSO X Vårsta Vinter ISV ---- Grödinge Hage ISV X 7

38 Appendix. forts. Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som 6 Rytterne Juni GNO X 8 Baggå Maj FNO X Ringsjön Runt DNV 5 X Ö-Ubbarp 6ENV ---- Tyresta ISO ---- Stegsholm-Gålö ISO ---- Stenungsön 7BNV --- X I :S Övnings ISV ---- Njaka 9JNO X Tunhem 8CSO ---- Härnön 7INV ---- Grönlidrutten 6FNO ---- X Kastlösakusten GSO X Alvarrundan GSO 5 Långshytterutt GSV ---- X Svartskylle DSO ---- Eriksbyn 9CSV ---- Främshyttan Jun FNO X Örbäck 9HSV ---- X V. Tranås 7ENO ---- Röhöjden ENV ---- Svedberga CNV ---- Kullen CNV X Kockenhus CNV X Brunnby CNV 5 Bunkeflo CSV ---- Svalebo 7BSV ---- X 5 Maderna 7BSO X 6 Park O Hamn 7BSO Tåkern Runt 8ESO X Lund-Staff CNO 5 X S.Sandby-Torre CNO 5 X Skrylle CNO 5 X Ö. Staffanstorp DSV 5 X Gålö ISO Åkersberga JSV ---- Axsjöfallet 9FNV ---- Tullgarn 9INV ---- X Lundby ISV ---- X Rolfstorp Runt 5BNO ---- Öresjö 7CSO X Lunddalen Tidig 9FSO 5 X Lunddalen Sen 9FSO X Örsnäs ENV X Laxbäcken GSO 5 X Vänersnäs 8CNV ---- Klagshamnsudden CSV ---- Sörkila-Häggval 8ANO ---- Tjolöholm 6BSV X Lister ESO 5 Sandö Särö 6BNV ---- Hessle D ---- Stegelviksr. ESV 5 Vallentunasjön INO 5 Nällåkra CNV ---- Össjö-Rössjön CNO ---- X Sandared 7CSV ---- X Klippan-Vedby CNO 5 8

39 Appendix. forts. Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som Sölvesborg ESV ---- Dingelsundet DNV ---- Nukutusvaara 9JNO 5 Holkrutten 9GSV ---- Lindarve 5ISO ---- Siknäs 5MSV X Furutjärn 5MSV X Ängesbyn 5LSO X 5 Vibbyn 5LSO X Hörda 5DSO ---- Börjerundan HNO ---- Tidö D Maj GNO X Utviksvägen HNV X Sturefors 8FSO 5 Torsåker GSO ---- Silverdalen GSO X Kårböle 6FNV ---- Hallavara CSV ---- X Nissakäll CNO ---- X Skiråsen HSV 5 Ljungslättrunda 8DNO 5 Nordbillingen 8DNO X Sparresäter 8DNO X Svärdsjö GNV 5 X Bergsrutten 6FNV ---- Kiruna C 9JNO -8 Dalby CNO -- X Johannishus FNO X Skuremåla FNV X Tvååkers Kanal 5BNO -5 Grusväg Vinter INV ---- Krp.Tullingsås FSO X Rotnäset FNV 5 X Österkälen FNV X Lövberga FNO X Skäralid CSO 5 Inre Herrbergs ISO X Inre Trehörning ISO 5 Evlingerundan JNV ---- X Tyresö-Flaten ISO X Skjutfältsr. 6DSO X Lilla Turen GSV ---- Jörtsön HNO ---- Delsjön 7BSO ---- Dalasjö GSO ---- Kamparote 7CSV ---- Skogsbygden 7CNV ---- Landsförsamling 7CSV ---- Skogsbygden Som 7CSV X 5 Larsbo 7CSV X 6 Alingsås Sjöar 7CSV X 8 Nårunga 7CSV ---- Skbygd & Al Lf 7CSV 5 Siene S Del 7CSV X Gimån 8FSO X Flugen GNO ---- Bussjövägen KSV ---- Nya Örnrundan CNV ---- Kämsta HSO

40 Appendix. forts. Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som Norrsalbo Maj GNO X Lunnamossen 5DSV ---- X Sörbyskogen FNV ---- Grogarn 6JSO X Skjutfältet 5LSV X Tosteberga ESV ---- Svartårutten 8FNO ---- Silvberg FNO ---- Ryfållen 5DSO ---- Binga-Bottorp GSV ---- X Vargefjället 8BSO X Gröna Äng 8BSO X St Skarsjön 8BSV -- Ählmsrundan CNV ---- Skuggbol 9GNO ---- X Viggaren 9GNO X Västerhejde 6INO ---- Ekstakusten 6ISO X Hågadalen HSO X Ymerrutten 7CSO X Rya Åsar 7CSO X Krankesjön DNV X Bokarby INV ---- Svarttjärn 7BSO ---- X Djurgården 7BNO - X Järleån FSV ---- Kättismåla FNO ---- X Gö-Rundan FNV ---- Lien Maj FNO X Hornfiskaren FNO ---- S.Ljunga Dalen DNO ---- Långhult 6BNO 5 X Sandryd 6CNV 5 X Morup-Glommen 5BSO Skarpnäck ISO X Säteråsen CNO ---- X Nätra Fjällskog 9ISV 5 Hasselö 7GSO X Torsebro DSO ---- Rustorp 7DSO -5 X Risbrodammen 6ENV X 7 Rogberga 7ESV X Hallbyrundan 7ESV X Vassnöden 7ESV X Rocksjön 7ESV X Sundstorp 6BNO 5 Alterrutten LNV X Vidsel-Harads 5KSV X Hassle-Säby 9DSO ---- Lövsjön Ost ISV X Gillberga HNO ---- Lundby ISV ---- X Bulltofta CSV ---- Vapnödalen CNV X Farslycke ENO ---- Eriksberg ENO X Gåtahult FNV ---- X Askatorpaflyet 5FSV X Hultrundan 6ESV ---- X

41 Appendix. forts. Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Strömsholm Maj Tobo Runt Kalmar Stad Kvarnmarksbod Skrotten Sveom Opphem Gårdby Ugglerutt Vallt Uspen Runt Golvsta Karta Vin Som GSO X INV ---GNO ---9ENO ---6GSO ---9ENO ---7FNO 5 GNO X ISO X 7BSO ---ISO ---- Vy från linje på standardrutten 5G7C Aitenas i Västerbottens län (det finns en bro några km söderut ). View from line of the Fixed route 5G7C in Swedish Lapland (there is bridge a few km to the south ).

42 Appendix. Förteckning över inventerade standardrutter 8. [Namn och adresser bortplockade i denna hemsidevariant] Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort CH Hyby C7H Örtofta DC Blentarp DH Spjutstorp D7C Sebbarp D7H Slätteberga CC Raus CH Kongaö C7C Vegeholm C7H Rya DC Tjörnarp DH Bockeboda D7C Humlesjö D7H Tydingen EC Trolle-Ljung EH Hörvik E7H Svängsta F7C Tubbarp F7H Rödeby G7C Kristianopel G7H Grönhögen CC Norrviken CH Ålstorp C7C Tylösand C7H Simlångsdal DC Markaryd DH Hallaryd D7H Ivla EC Havhult EH Urshult E7C Eneryda E7H Tjugeboda FC Dångebo FH Vissefjärda F7C Linnehult F7H Algutsboda GC Karlshult GH Mörbylånga G7C Nybro 5B7H Varberg 5CH Örken 5C7C Ullared 5C7H Fegen 5DH Lagan 5D7C Reftele 5D7H Kassasjön 5EC Älganässjön 5EH Växjö 5E7H Asa 5FC Herråkra 5FH Målerås 5F7C Norrhult 5F7H Fagerhult 5GC Alsterbro 5GH Ålem 5G7C Högsby 5G7H Påskallavik 5HC Löt 5J7C Grötlingbo 6BH Frillesås

43 Appendix. forts. Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort 6B7H Kungsbacka 6CC Älekulla 6CH Gravsjön 6C7C Bua 6C7H Sexdrega 6DC Båraryd 6DH Flaten 6D7C Nittorp 6D7H Bondstorp 6EC Vrigstad 6EH Sävsjö 6E7C Falla Ödestu 6E7H Hultarp 6FC Vetlanda 6FH Järeda 6F7C Skedesjön 6F7H Mariannelund 6GC Björnhult 6GH Fårbo 6G7C Vassemåla 6G7H Blankaholm 6JC Etelhem 6J7C Ekeby 7BC Björlanda 7BH Lerum 7B7C Hakefjord 7B7H Skepplanda 7CC Töllsjö 7CH Fristad 7C7C Lena 7C7H S. Björka 7DC Ulricehamn 7DH Nackebo 7D7C Brismene 7D7H Utvängstorp 7EC Hökhult 7E7C Visingsö 7E7H Äpplehult 7FC Östra Lägern 7FH Möckeln 7F7C Älgaberget 7F7H Långsjön 7GC Anen 7GH Blekhem 7G7H Eds Bruk 7JC Stenkyrka 7JH Valleviken 8A7H Hunnebostran 8BC Myckleby 8B7C Hensbacka 8B7H St Hästefj 8CC Främmestad 8CH Vara 8C7C Vänersnäs 8C7H St. Ro 8DC St. Bjurum 8DH Edåsa 8D7C Lundsbrunn 8D7H Stöpen 8EH Disevid

44 Appendix. forts. Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort 8E7C St Lakenäs 8FH Skeda Udde 8F7C Rocklunda 8F7H Snavudden 8G7C Norsholm 8G7H Hjärterum 8HC Getterö 8H7C Öbnebo 9AH Kolmyrarna 9A7H Hedängen 9BC Kynnefjäll 9BH Säter 9B7H Hällan 9C7C Ånimskog 9DH Mariestad 9EC Bomängen 9EH Olshammar 9E7H Stavsjön 9FC Godegård 9FH Hällestad 9F7C Lerbäck 9F7H Hinnern 9GC Getsjön 9GH Stavsjö 9G7C Beckershov 9G7H Täljaren 9HC Svalsta 9HH Rågö 9H7C Sibro 9H7H Solberga 9I7C Lisö 9I7H Rånö BH Ygnesjön B7H Låbbyn CC Ömmeln CH Säffle D7C V. Karlstad D7H Väse EC Billingsmoss EH Mullhyttan E7C Kväggen E7H No Karlskoga FC Mosås FH Segersjö F7H Fellingsbro GC Julita GH Gamlamon G7C Kungsör G7H Hällbybrunn HC Ekensholm HH Ekudden H7C Fogdön H7H Mälsåker IC Malmsjö IH Tyresta I7C Lövsta I7H Askrikefjärd JC Mörtö J7C Abborrkroken BH Sågtorpet

45 Appendix. forts. Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort B7H Olerud CH Skärmnäs C7C Öjenäs C7H Humsjön DC Flosjöed DH Lindfors D7C Rannsjön D7H Milberget EC Prästbäcken E7C Långban E7H Grönhult FC Lindesb Sv FH Iresjön F7C Ljusnarsberg F7H Riddarhyttan GH Västerås G7C Virsbo G7H Sätra Brunn HC Hummelsta HH Ekolsund H7H Vänge IC Valsta IH Vada I7C Lövsta I7H Kornan JC Vettershaga J7C Estuna CC Holmsjön CH Kvarnhöjden C7H Bjursjön DC Östersäter DH Hagfors D7H Uvanå EC Gustavsström EH Jägaråsen E7H Luxberget FC Ställberget FH Söderbärke F7C Storslätten GC Norberg GH Nässelbo G7C Hamre G7H Masarberget HC Huddunge HH Mångelbo H7C Gysinge H7H Tierp IC Skyttorp IH Ekeby I7C Florarna I7H Östhammar JC Häverö CH Nyskoga C7H Sysslebäck DC Värsjön DH Björktjärnbe D7C Rönnhällsj. D7H Edbergsmyran EC Vansbro 5

46 Appendix. forts. Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort EH Täcksberget E7C Rämyrberg E7H Israelssjön FC Arvslindan FH Oberget F7C Skvissberget F7H Rog GC Högåsklack GH Torsåker G7H Kungsberget HC Lomsjön HH Storfjärden H7C Lundbosjön IC Hållnäs CC Halåsätern CH Örsjön C7H Ängesåsen DC Strandkölen DH Norrgårdssäl D7C Digernäs D7H Storsjön EC Bramaråsen EH Nusnäs E7C Lokbodarna E7H Hornberga FC Östbjörka FH Fagerberget F7C Näset F7H Snörnäset GC Sixåsen GH Åmot G7H Bofarssjön HC Viksjö H7C Järvsjön 5C7H Gammelfjäll 5DC Fänn-Larsköl 5DH Afstasrand 5D7H Kalvfljot 5EC Gyrisberget 5EH Flarkarna 5E7C Skuckusvall 5E7H Korpmägg 5FC Ormtjärn 5FH Nv Edsbyn 5F7C Hamra 5F7H Uggsjön 5GC Enstabo 5GH Växbo 5G7H Nyvallen 5HC Alebo 5H7C Iggesund 5H7H Hornslandet 6CC Storgjotköle 6CH Idre 6C7H Hällsjön 6DC Öjavasseln 6D7C Lofsdalen 6D7H Sandbäcken 6EC Lillhärdal 6

47 Appendix. forts. Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort 6EH Acksjön 6E7H Sveg No 6FC Storsillret 6FH Gammelvallen 6F7C Gagnedsberge 6GC Tallåsen 6GH Västansjö 6G7C Kumsjön 6G7H Hassela 6H7C Nyvallsåsen 6H7H Moningssand 7CH Gunnars 7C7C Vigelskaftet 7C7H Torbygget 7DC Rannsundet 7DH Sånfjället 7D7C Mittån 7D7H Stornäshållan 7EC Vemhån 7EH Vitvattsköle 7E7C Fättjan 7E7H Nordkölen 7FC Rörmyrberget 7FH Rödtjärnen 7F7C Ånge Nv 7F7H Orrmyran 7GC Hångstaörn 7G7H Nordanede 7H7H Söråker 8CH Öv Daddsjön 8C7H Ljungsjöarna 8DC Härslätten 8DH Flåsjön 8D7H Glen 8EC Bäkermyren 8EH Bingsta 8E7C Lockåsbodarn 8FC Hunge 8FH Sösjö 8F7C Sundsjön 8F7H Gårdsjöberge 8GH Storstensmyr 8G7H Bispfors 8HC Vitmossamyran 8H7C Bullerbo 8IC Åbordsön 8I7C Bjärtrå 8I7H Mjällom 9CC Bustvalen 9CH Bunnerfjäll 9C7H Tångböle/Ånn 9DC Ottsjö 9DH Håckren 9D7C Åre 9D7H Järpen 9EH Frösön 9E7H Näversjöberg 9FC Brana 9FH Skavkälen 7

48 Appendix. forts. Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort 9GC Färsån 9G7C Fullsjön 9HC Långsele 9H7C Ådalsliden 9H7H Lövsjön 9IC Degersjön 9I7H Fors 9J7C Gidböle DH Bränna EC Anvågen EH Föllinge E7C Ansätten FC Gåxsjö FH Skavflobacken F7C Flykälen F7H Strömsund G7C Kälberget G7H Bergsjön HC Eden HH Stortågsjön H7C Hömyran I7C Norrtjärn I7H Bredträsk JH Torsmyran J7C Stensvattnet K7C Klabböle K7H Ostnäs EH Jalketsåjja E7H Munsfjället FC Hidberget F7C Torsfjärden F7H Punkt 5 GC Skirsjöede G7H Dorotea HH Björnmyrkull H7H Åsele No IC Granliden IH Käringberget I7C Hemstad J7C Vidstrandsnä KC Ådala K7H Östbyn EC Frostviken E7C Vallarna E7H Uredakke F7C Borgafjäll F7H Risbäck GC Blaikfjället GH Vilhelmina G7H Nästansjö HC Siksjö H7C Strandkullen H7H Björkås IC Svanamyran JC Åmsele J7C Rockträsk KH Sörbyn 8

49 Appendix. forts. Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort L7C Skellefteham EH Stikkenjokk E7H Fasovardo FC Fiskonfjället FH Grytsjö F7C Ransarn F7H Kittelfjäll GH Liden G7C Dikanäs H7C Renberg H7H Sandsjö I7C Holmfors JC Gissträsket KC Kankberg K7C Degerberget FC Järvoken FH Björkås F7C Tärnamo F7H Juksjaur GC Umnäs GH Akkan G7C Sjuktevuole G7H Granberget HC Vatjoträsk HH Abmoträsk H7C Storvindeln IC Bockträsk IH Hedberg I7H Långträsk JC Grundträsk JH Ledvattnet J7C Bäcklund KC Långträsk KH Fagerheden K7H Älvsbyn LC Öjebyn L7H Bergnäset M7C Långön 5FC Hemavan 5F7C Lill-Uman 5GC Äivesåive 5GH Suttsjaure 5G7C Aitenas 5HC Klippen 5HH Myrås 5H7C Laisvall 5H7H Bukt 5I7H Gardevaratj 5LC Långberget 5LH Sundom 6GH Tjallas 6G7C Guijaure 6HC Bredviken 6H7C Luspe 6H7H Munkajaure 6IC Bergnäsviken 6J7C Pärlan 6KC Subbat 6KH Lakaträsket 9

50 Appendix. forts. Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort 6K7C Kalludden 6L7H Marsjärv 6MH Ruona 7GC Ikesjaure 7H7C Tarrekaise 7IC Salas 7JH Ligga 7KC Sotaure 7KH Siekavaara 7K7C Ripats 7K7H Raatukkav. 7LH Lansjärv 7L7H Repovaara 7MC Jockalsjärv 8G7H Vastenjaure 8HC Tjågnåris 8H7C P 99 8H7H Kukkesvagge 8IC Sitojaure 8J7H Harrå 8KH Pahtavaara 8K7C Salimvaara 8LC Granhult 8LH Selkävaara 8M7C Pilkkasaajo 8M7H Törmäsniva 9GH Rätjattj 9HC Vaisaluokta 9H7H Kaisejaure 9I7H Nikkaluokta 9J7C Buollanorda 9J7H Kiruna 9KC Hopukka 9KH Äijäjärvi 9K7C Paksuniemi 9K7H Sappisaasi 9LC Merasjärvi 9LH Kangos I7C Kårsavagge I7H Stordalen JC Avrevarri K7C Tjåura K7H Kurrakka LC Pitkäjärvi KC Tavvaätno JH Pältsa 5

51 Appendix. Beståndsindex för vintern för 68 arter baserat på de fria punktrutterna. Data för period (jul/nyår) har använts. Index är beräknat med TRIM (se Metoder). Indexvärdena anger beståndsnivån i förhållande till år 998, som satts till. Talen i parentes efter artnamnet är medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt nivån på statistisk signifikans (se Metoddelen). Data i siffror för dessa och fler arter på hemsidan. TRIM-indices for 68 species based on winter point count routes. Only data from Period (Christmas/New Year) were used. Index is the population level in 998. The figures within brackets after the species name are the average no. of birds observed per year, the average trend in numbers (% per year), and level of statistical significance. Indices for these and other species can be found on the homepage. Häger, Ardea cinerea - (8, 6., ***) Gräsand, Anas platyrhynchos - (9875,., ***) Vigg, Aythya fuligula - (95,.5, ***) 8 Brunand, Aythya ferina - (6, 6., **) Knipa, Bucephala clangula - (9,.6, ***).5 Alfågel, Clangula hyemalis - (89, -., NS) Småskrake, Mergus serrator - (9,., NS) Storskrake, Mergus merganser - (89,.5, ***)

52 Appendix. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.)..5 Salskrake, Mergus albellus - (6, 8.9, ***).5 Knölsvan, Cygnus olor - (7,, ***) Sångsvan, Cygnus cygnus - (,.6, ***).5 Kungsörn, Aquila chrysaetos - (7,.5, NS) Ormvråk, Buteo buteo - (67,.7, **) Fjällvråk, Buteo lagopus - (, -., NS) Sparvhök, Accipiter nisus - (6, -., **) Duvhök, Accipiter gentilis - (9, -., NS) Havsörn, Haliaeetus albicilla - (, 7., ***) Tornfalk, Falco tinnunculus - (8, -., NS)

53 Appendix. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.). 5 Orre, Tetrao tetrix - (8, -., ***) Fasan, Phasianus colchicus - (75, -., ***) Sothöna, Fulica atra - (,., *) Havstrut, Larus marinus - (77, -., NS) Gråtrut, Larus argentatus - (5688,, ***) 5 Fiskmås, Larus canus - (9,., ***) Skrattmås, Larus ridibundus - (8, -, ***) Ringduva, Columba palumbus - (76,.7, NS) Turkduva, Streptopelia decaocto - (, -.9, ***) Sparvuggla, Glaucidium passerinum - (9, 5.9, ***)

54 Appendix. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.)..5 Gröngöling, Picus viridis - (,.6, *) Större hackspett, Dendrocopos major - (87,., NS) Mindre hackspett, Dendrocopos minor - (5,., NS).5.5 Spillkråka, Dryocopus martius - (,.9, **) Korp, Corvus corax - (,, ***).5.5 Kråka, Corvus corone cornix - (5, -., ***) Råka, Corvus frugilegus - (85, 5.6, ***).5 Kaja, Corvus monedula - (975,.9, ***) Skata, Pica pica - (7,., *) Nötkråka, Nucifraga caryocatactes - (7, -.7, ***)

55 Appendix. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.). Nötskrika, Garrulus glandarius - (897, -.7, ***).5 Stjärtmes, Aegithalos caudatus - (56,.5, NS) Talgoxe, Parus major - (6,., ***) Blåmes, Parus caeruleus - (78,.6, ***) Svartmes, Parus ater - (9, -., NS).5 Tofsmes, Parus cristatus - (7, -., NS) Entita, Parus palustris - (95, -.8, ***) Talltita, Parus montanus - (879, -.5, ***) Nötväcka, Sitta europaea - (99,., ***) Trädkrypare, Certhia familiaris - (8, -., ***)

56 Appendix. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.)..5.5 Strömstare, Cinclus cinclus - (87,., NS) Gärdsmyg, Troglodytes troglodytes - (,.6, ***) Björktrast, Turdus pilaris - (7, -.6, NS) Koltrast, Turdus merula - (7,, ***) Rödhake, Erithacus rubecula - (6, 5., ***) Kungsfågel, Regulus regulus - (86, -.9, ***) Sidensvans, Bombycilla garrulus - (,., ***) Varfågel, Lanius excubitor - (5, -., NS) Stenknäck, Coccothraustes coccothraustes - (5, 5., ***) Grönfink, Carduelis chloris - (6,.7, ***)

57 Appendix. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.)..5.5 Steglits, Carduelis carduelis - (,., NS) Grönsiska, Carduelis spinus - (, -., ***) Gråsiska, Carduelis flammea - (769, -.7, ***) Domherre, Pyrrhula pyrrhula - (985, -, ***) Korsnäbb obestämd, Loxia species - (695, -.6, ***) Bofink, Fringilla coelebs - (5, -.5, **) Bergfink, Fringilla montifringilla - (5, -6.5, *) Gulsparv, Emberiza citrinella - (85, -., ***) Gråsparv, Passer domesticus - (, -., ***).5 Pilfink, Passer montanus - (58, -, ***).5.5 *Index för skall ökas med ca., enheter *Index för skall ökas med ca., enheter

58 Appendix. Beståndsindex för häckningstiden för 6 arter enligt fria punktrutter (röd kurva) och standardrutter (streckad kurva). Beståndsnivån är satt till för 998. Siffrorna under artnamnet visar medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt statistisk signifikans (se Metoddelen). Siffrorna till vänster gäller punktrutterna 975-9, de till höger gäller standardrutterna Data i siffror för dessa och ytterligare arter finns på hemsidan. Breeding period indices for 6 species based on free point counts (red curve) and Fixed routes (black curve). The population level in 998 is set at. The figures within brackets are the mean no. of birds observed per year, the average trend (% per year), and level of statistical significance, for the two datasets respectively. Individual index figures can be found on the homepage. Storlom, Gavia arctica (9,.8, **; 5,.5, NS) Smålom, Gavia stellata (, 6.7, ***; 5,.7, NS) Skäggdopping, Podiceps cristatus (9,, NS; 6,., *) 5 Svarthakedopping, Podiceps auritus (, -6.6, ***; 8, 8.8, NS) Storskarv, Phalacrocorax carbo (66,, ***; 6,.6, ***).5 Häger, Ardea cinerea (9,., ***; 66, -, NS) Gräsand, Anas platyrhynchos (95,., ***;,., ***) Kricka, Anas crecca (7, -, *;, -.9, NS)

59 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.). Bläsand, Anas penelope (58,., **;, -., NS) Vigg, Aythya fuligula (85, -., NS; 5, -5, **) Knipa, Bucephala clangula (6,., NS; 8,., NS) Svärta, Melanitta fusca (-, -, -; 5, 8.9, NS) Alfågel, Clangula hyemalis (-, -, -; 7, -., NS) Ejder, Somateria mollissima (8, -., ***; 89,., NS) Småskrake, Mergus serrator (75,., NS; 6, -.8, NS) Storskrake, Mergus merganser (88,., NS; 9, -.7, NS) Gravand, Tadorna tadorna (6, -.7, NS; 87, -.9, NS) Grågås, Anser anser (879, 6.5, ***; 69,, ***)

60 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.)..5.5 Kanadagås, Branta canadensis (57, 8., ***;,., NS) Knölsvan, Cygnus olor (78,.9, **; 8,., NS) Sångsvan, Cygnus cygnus (, 7.9, ***; 5,, *).5 Kungsörn, Aquila chrysaetos (-, -, -; 6, -., **) Ormvråk, Buteo buteo (,.8, *; 68,.8, *) Fjällvråk, Buteo lagopus (-, -, -; 6, -.8, **) Sparvhök, Accipiter nisus (,.8, NS; 8,.6, NS).5 Duvhök, Accipiter gentilis (-, -, -; 5, -., NS) Glada, Milvus milvus (, 6., ***;, 5., ***) Bivråk, Pernis apivorus (, -., NS;,.5, NS)

61 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.). Brun kärrhök, Circus aeruginosus (8, 6.9, ***; 9,., NS).5 Fiskgjuse, Pandion haliaetus (,.9, **;,., NS) Stenfalk, Falco columbarius (-, -, -;, -5.8, NS) Tornfalk, Falco tinnunculus (,., NS; 5, -.6, NS) Dalripa, Lagopus lagopus (-, -, -; 9, -5.5, ***) Fjällripa, Lagopus mutus (-, -, -; 7, -5., NS) Orre, Tetrao tetrix (5, -., ***;, 5.8, ***) Tjäder, Tetrao urogallus (-, -, -; 6,.5, ***) Järpe, Bonasa bonasia (-, -, -; 55, 5, **) Rapphöna, Perdix perdix (-, -, -; 6, -8., NS)

62 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.) Fasan, Phasianus colchicus (65, -.9, **; 9, -.5, NS) Trana, Grus grus (5, 6.5, ***; 67, 8., ***) Rörhöna, Gallinula chloropus (, -.7, NS; -, -, -) 6 Sothöna, Fulica atra (97, -., NS;,., ***) Strandskata, Haemat. ostralegus (7, -.6, NS;,.7, NS) Tofsvipa, Vanellus vanellus (66, -, ***; 65,.6, **) St. strandpipare, Charadrius hiaticula (6,., NS; 9, 5., NS).5 M. strandpipare, Charadrius dubius (-, -, -; 5,.6, NS) Ljungpipare, Pluvialis apricaria (67,.7, NS; 6,.8, NS) Enkelbeckasin, Gallinago gallinago (96, -., ***;,.9, ***)

63 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.) Morkulla, Scolopax rusticola (5,., *; 5,.7, NS) Storspov, Numenius arquata (8, -.8, ***; 56, -.7, ***) Småspov, Numenius phaeopus (-, -, -; 6,, **) Skogssnäppa, Tringa ochropus (89,., NS; 9,., ***) Grönbena, Tringa glareola (57, -., NS; 9, -.7, **) Drillsnäppa, Actitis hypoleucos (9, -.9, ***; 5, -.6, NS) Rödbena, Tringa totanus (, -., **; 87, -., NS).5 Svartsnäppa, Tringa erythropus (-, -, -;, -5., NS) Gluttsnäppa, Tringa nebularia (9,.7, NS;, -.7, NS) Brushane, Philomachus pugnax (-, -, -; 8, -., ***)

64 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.) Fjällabb, Sterc. longicaudus (-, -, -; 9,., NS) Silltrut, Larus fuscus (, -., NS;, -.8, NS) Havstrut, Larus marinus (75, -., NS; 8, -.9, NS) Gråtrut, Larus argentatus (796, -5., ***; 7, -6.8, ***) Fiskmås, Larus canus (8, -.9, ***; 8,., NS) Skrattmås, Larus ridibundus (99, -., ***; 8, -.6, **) Fisktärna, Sterna hirundo (69,.5, NS; 9, 5., ***) Silvertärna, Sterna paradisaea (6,.6, NS;, -.5, NS) Tamduva, Columba livia (66,, *;, -., NS) Skogsduva, Columba oenas (66, -.6, ***;, 6.6, ***)

65 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.)..5.5 Ringduva, Columba palumbus (85, -., *; 85, 5., ***) Gök, Cuculus canorus (66, -.6, ***; 95,.6, ***) Turkduva, Strept. decaocto (7,.8, *; 9,.7, NS) Tornseglare, Apus apus (, -.6, ***;, -.5, ***) Gröngöling, Picus viridis (9, -., ***;,., NS) 6 Gråspett, Picus canus (-, -, -; 6,., NS) St. hackspett, Dendrocopos major (59, -., NS; 7, 5., ***) 5 M. hackspett, Dendrocopos minor (6,, NS;, 9.7, NS) Tretåspett, Picoides tridactylus (-, -, -; 6,, ***).5 Spillkråka, Dryocopus martius (8,., NS; 7, -., NS)

66 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.). 5 Göktyta, Jynx torquilla (86, -.8, ***; 57, 5.5, **) Sånglärka, Alauda arvensis (5, -., ***;, -., ***) Hussvala, Delichon urbica (8, -., ***; 5, -.8, *) Trädlärka, Lullula arborea (8,.7, ***;, -, NS) Ladusvala, Hirundo rustica (9,., NS; 85,., *) Backsvala, Riparia riparia (8, -, ***;, -., NS) Korp, Corvus corax (9,., ***; 87,, NS) Kråka, Corvus corone cornix (7, -.9, ***; 8, -., NS) Råka, Corvus frugilegus (,., NS; 8, -.5, NS) Kaja, Corvus monedula (,., NS; 999,.8, ***)

67 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.)..5.5 Skata, Pica pica (89,., NS; 55,.6, **) Nötkråka, Nucif. caryocatactes (, -.8, **; 9, -5., NS) Nötskrika, Garrulus glandarius (56, -.9, **;,.6, *).5 Lavskrika, Perisoreus infaustus (-, -, -;, -.7, NS) Stjärtmes, Aegithalos caudatus (,., NS; 7, 7.8, ***) Talgoxe, Parus major (79, -.7, ***; 5, 5., ***) Blåmes, Parus caeruleus (88,., ***; 758, 6., ***) Tofsmes, Parus cristatus (78, -, *; 8,.7, ***) Svartmes, Parus ater (95, -., ***;, -.9, NS) Lappmes, Parus cinctus (-, -, -;, -.8, NS)

68 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.). Entita, Parus palustris (8, -.5, ***;,., NS) Talltita, Parus montanus (8, -5, ***; 5,., ***) Nötväcka, Sitta europaea (86,.8, *; 58, 6., ***) Gärdsmyg, Trogl. troglodytes (7,.8, ***; 6, 6., ***) Trädkrypare, Certhia familiaris (9, -., ***; 5,., NS) Dubbeltrast, Turdus viscivorus (,.6, ***; 76, 6, ***) Björktrast, Turdus pilaris (5, -.9, ***; 86, -., **) Taltrast, Turdus philomelos (89,., *; 9,.6, ***) Rödvingetrast, Turdus iliacus (85, -., NS; 8,., ***) Ringtrast, Turdus torquatus (-, -, -;,., NS)

69 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.)..5.5 Koltrast, Turdus merula (7,., ***; 7,., ***) Buskskvätta, Saxicola rubetra (77, -.5, ***; 5, -.6, NS) Näktergal, Luscinia luscinia (79, -.6, ***; 8,., NS) Rödhake, Erithacus rubecula (79, -., **; 89,.9, ***) Stenskvätta, Oenanthe oenanthe (, -.6, ***; 7, -, NS) Rödstjärt, Phoen. phoenicurus (99, -.7, ***;,., *) Blåhake, Luscinia svecica (-, -, -;, -.6, NS) Gräshoppsångare, Locustella naevia (7, -.5, ***;, -.9, NS) Rörsångare, Acroc. scirpaceus (8, -., NS; 95, -.6, NS) Kärrsångare, Acroc. palustris (6,,8, **; 6,.5, *)

70 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.) Sävsångare, Acroc. schoenobaenus (9, -.8, ***; 76,., NS) Svarthätta, Sylvia atricapilla (9,.7, ***; 85, 7., ***) Törnsångare, Sylvia communis (7,., NS; 67,., ***) Härmsångare, Hippolais icterina (9,, NS;,., ***) Trädgårdssångare, Sylvia borin (,, NS; 9,., ***) Ärtsångare, Sylvia curruca (, -., NS; 8,, ***) Lövsångare (S), Ph. t. trochilus (5, -.7, ***; 99,., ***).5 Lövsångare (N), Ph. t. acredula (88,., NS; 89, -., NS) Gransångare (S), Ph. c. collybita (6, 9.8, ***; 6, 5, ***) Gransångare (N), Ph. c. abietinus (8, -.7, ***; 9,., ***)

71 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.)..5 Grönsångare, Phylloscopus sibilatrix (,., NS; 7,., NS) Kungsfågel, Regulus regulus (5, -., ***; 66, -., ***) Grå flugsnappare, Muscicapa striata (78, -.5, ***; 655,., ***).5 Sv-v flugsnappare, Ficed. hypoleuca (7, -.9, ***;,.5, ***) Halsb.flugsnappare, Ficedula albicollis (-, -, -; 8,.5, NS) Järnsparv, Prunella modularis (99, -., ***; 689,.6, ***) Ängspiplärka, Anthus pratensis (7, -.9, *; 958, -., NS) Trädpiplärka, Anthus trivialis (8, -.7, ***; 59,.9, ***) Sädesärla, Motacilla alba (86, -., ***; 7,.5, ***) Forsärla, Motacilla cinerea (5,., *;,, NS)

72 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.) Gulärla, Motacilla flava (, -., ***; 65, -.8, *) Varfågel, Lanius excubitor (-, -, -; 8,.8, NS) Stare, Sturnus vulgaris (78, -., ***; 959, -, NS) Grönfink, Carduelis chloris (,., ***; 96,.8, ***) Sidensvans, Bombycilla garrulus (-, -, -; 85, 7.9, ***) Törnskata, Lanius collurio (96, -, ***;,., NS) Stenknäck, Cocc. coccothraustes (5,, NS;,.8, NS) Steglits, Carduelis carduelis (6,.5, ***;,., ***) Grönsiska, Carduelis spinus (9, -., NS; 7,., NS) Hämpling, Carduelis cannabina (95, -.7, ***; 7, -.7, ***)

73 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.). 6 Gråsiska, Carduelis flammea (9, 8., *; 75, -.6, NS) Domherre, Pyrrhula pyrrhula (5, -.5, ***; 9, -.8, NS) Rosenfink, Carpodacus erythrinus (8,., **; 9, -6.6, ***) 8 Mindre korsnäbb, Loxia curvirostra (-, -, -; 99,.5, ***) Större korsnäbb, Loxia pytyopsittacus (-, -, -; 97, 5.8, *) Korsnäbb ob., Loxia species (5,.7, NS; 7,., ***) Bofink, Fringilla coelebs (6577, -., ***; 87,.8, ***) 5 Bergfink, Fringilla montifringilla (79, -6., ***; 85, -., ***) Gulsparv, Emberiza citrinella (7, -., ***; 56,, **) Ortolansparv, Emberiza hortulana (, -.9, ***;, -., NS)

74 Appendix. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.) Videsparv, Emberiza rustica (7, -, ***; 5, -5.8, **) Lappsparv, Calcarius lapponicus (-, -, -; 6, -.5, NS) Sävsparv, Emberiza schoeniclus (, -.9, ***; 7,.6, NS) Snösparv, Plectrophenax nivalis (-, -, -; 6, -.9, NS) Gråsparv, Passer domesticus (, -.8, ***;, -., NS).5 Pilfink, Passer montanus (, -., NS; 8, -., NS)