Samtalsterapi. Reflektioner kring hjälpprocessen, [modell RFF] färdigheter och strategier, inre och yttre referensramar.

Transkript

1 Samtalsterapi Reflektioner kring hjälpprocessen, [modell RFF] färdigheter och strategier, inre och yttre referensramar. den 12 april 2016 Skriven av: Nina Wennström Ninas Fabrik

2 SAMTALSTERAPI Reflektioner kring hjälpprocessen, [modell RFF] färdigheter och strategier, inre och yttre referensramar. Hjälpprocessen [Grundläggande samtalsmetodik- en handbok för hjälpare. Richard Nelson-Jones ] Av materialet tar jag till mig de processer och strategier som finns till hands. Det ger insikt och ett nytt sätt att betrakta både mediabruset, hur jag själv kommunicerar i min vardag, både i arbete samt privatliv. Att kunna relatera till en medmänniska, klient genom att använda sig av inre- respektive yttre referensramar gör mötet mer givande för båda. Modellen RFF, Relatera, Förstå och Förändra som består av tre stadier, rör sig fram och tillbaka och överlappar varandra, där flexibilitet kan vara av vikt. 1. R. Huvuduppgiften är att få en god samarbetsgrund. 2. F. Fokus på problematiken, - vad består problemet utav? 3. F. Klientens förändringsbeteende är viktigast, finna en väg att hantera problematiken på ett mer framgångsrikt vis än tidigare. Fallbeskrivning: Kund söker marknadsföringslösning för sitt företag. Konsult möter vd samt marknadsassistent för ett samtal, de vill diskutera hur de ska nå ut till fler kunder innan årsskiftet samt fortsatt där efter. Konsult bygger relation genom att bjuda på kaffe, och hälsa dem varmt välkomna, därefter använder sig konsulten av sin strategi och sina färdigheter i aktivt lyssnande när de beskriver hur deras marknad ser ut i dag, vad de önskar ska ske och sin oro inför deras bristande teknikkunskaper. Konsult för anteckningar och flikar in med relevanta frågeställningar och feedback genom att belysa de punkter de själva fört på tal. Konsult tar fram en marknadsföringsplan efter kunders mål och framtidsutsikter inklusive budget med plats för redigeringar. Ny mötestid sätts där förslaget revideras och diskuteras ännu en gång innan projektet startar. 1

3 Inre och yttre referensramar Medvetenheten och vikten av att välja hur man möter en klient, kund eller käresta påverkar förstås slutresultatet av mötet. Att möta någon genom deras inre referensramar erbjuder en möjlighet att stå kvar eller välja en alternativ väg. Ett svar från sin egen yttre referensram kan i stället blockera eller avleda känslor, tankar, idéer som annars kunnat flöda friare. Övningarna ger en mer klargörande insikt i och med exempel, där man klart och tydligt ser YT & IN. Summan av kardemumman är ändå att lyssna aktivt. Först då kan man erbjuda en adekvat respons, ställa en relevant följdfråga eller hjälpa. Social varseblivning [Kommunikation Samspel mellan människor Björn Nilsson, Anna-Karin Waldermarsson] Första mötet med en annan människa. Våra verkligheter ska mötas, trots att vi har helt olika sätt att uppfatta världen. En utmaning minst sagt. Varseblivning handlar om hur vi uppfattar omvärlden, vår omgivning och hur vi sedan förhåller oss till den, hur vi skapar mening i tillvaron. [Yantis, 2001] hur vi tolkar deras beteenden. Social varseblivning handlar om hur vi uppfattar andra, hur vi ger dem egenskaper, avsikter och I möten kliver vi in med våra egna erfarenheter och förutfattade meningar, vår människosyn som påverkar och bestämmer våra tolkningar och uppfattningar. 2

4 ALLA GODA TING TING ÄR TRE Få märker att det är två TING i ordspråket ovan vi lägger in det vi tror är rätt och hur vi tycker det ska vara. Hur lätt är det inte att göra det samma när vi möter en annan människa? Att missa det som verkligen är för det vi tror det är. Vi arbetar hårt, eller vårt nervsystem jobbar hårt för att bevara status quo och kan kanske inte acceptera att trots att det är samma människa som kommer in genom dörren som igår är han i dag en annan för det har hänt saker hos honom eller henne. Försvårande omständigheter kan således bestå utav Haloeffekt. Dölja och framhäva, artighet i stället för ärlighet, attack och försvar. Skillnader inom grupper är oftast större än skillnader mellan olika grupper. Vi tycker ofta att likheterna är större i främmande grupperingar, att människorna är mer lika varandra, fast vi är mycket medvetna om att inom den egna gruppen är vi alla olika. Blir vi överbevisade, är just den här personen ett undantag men alla andra är förstås fortfarande sådär. Förutfattade meningar kan således stå i vägen för din egen lycka, ditt eget välbefinnande. Då positivt tänkande kan hjälpa till att skapa en bättre atmosfär, än om vi tänker negativt och skapar en oroshärd. Uppgift: Teori om egenskapers samspel (kombinera beskrivningar av människor med egenskaper) Eva utåtriktad Sven kreativ Maria vänlig Anders snäll Exempel på när man kan bli överraskad när ens förutfattade meningar inte stämmer. Mor och dotter var på semesterresa i Marocko, det hyrdes bil och dotter trodde mamman skulle oja sig och vara räddhågad. Fadern var inte med. Tvärtom framkom en äventyrlig och modig sida som inte setts till tidigare. Överraskande. Likaså resa nr två. Modern visade sig vara en rolig resekamrat när vardagens bekymmer inte var närvarande och när dotterns egna sinnen var öppnare. 3

5 Hjälpande samtal, positiv motivation [Hilmar Thór Hilmarsson] Struktur och goda relationer I ett hjälpande samtal är det av stor vikt att ha ett genuint intresse, en äkthet som uttrycks både verbalt och icke verbalt. Att skapa en trygg miljö/situation, att skapa ett samarbetsklimat. Och därefter arbeta utifrån en given stuktur för att hjälpa klienten. STRUKTURMODELL - ÖVERGÅNG Nulägesanalys Önskeläget Inledning Tid/Andrum Aktivt lyssnande Stödjande Bekräfelse Problemägande handlingsplan. Lösningsfokusering Positiv motivation Målsättning (vad krävs, hur ser det ut MURAT) Ansvar & Medverkan Viljan (vad vill du) Sammanfattning Nytt möte Negativt problem Positivt Behov 4

6 Forskning visar att vi anstränger oss mer när vi sätter upp mål, om vi är delaktiga eller själva sätter upp dem. Odefinierade eller inga mål alls tar oss sällan framåt. Målet skapar energi som ger oss kraft att arbeta uthålligt med förändringsprocesser. Konkreta handlingsplaner som systematiskt utvärderas. [ Mätbart Utmanande Realistiskt Accepterat Tidssatt]. Mål hjälper oss att fokusera på aktiviteter som gör att vi uppnår målet, i stället för distraktioner Motivationsskapande, vi anstränger oss mer än när vi inte har uppsatta specifika mål. Sambandet mellan uthållighet och målsättning är tydlig. Mål gör så att vi söker oss till ny kunskap för att finna vägar mot målet. Let s make a plan! 5