Verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 Byggmaterialindustrierna

2 Verksamhetsberättelse 2013 Byggmaterialindustrierna är en branschförening för Sveriges byggmaterialföretag. Vi är en viktig aktör som tillsammans med byggherrar, fastighetsägare, arkitekter, konsulter och entreprenörer utgör samhällsbyggnadssektorn. Föreningen är medlem i Svenskt Näringsliv. Medlemmar Byggmaterialindustrierna består av direktanslutna företag samt företag anslutna via sin branschorganisation. Byggmaterialindustrierna har totalt 850 medlemsföretag och består av nitton direktanslutna företag och övriga företag anslutna via 14 branschorganisationer. Tillsammans omsätter byggmaterialföretagen i Sverige mer än 150 miljarder kronor årligen och sysselsätter personer runt om i landet. Verksamhet Vi har fokuserat det utåtriktade arbetet på att påverka beslutsfattare i syfte att stärka villkoren för branschen. Arbetet under året har fokuserat på att lyfta fram materialindustrins kompetens och roll i samhällsbyggandet påverka genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige påverka miljövärderingssystemen för byggprodukter i enlighet med vårt position paper på området informera om byggproduktförordningen och verka för en samlad syn på leveransbestämmelser för byggprodukter Lyfta fram materialindustrins kompetens och roll i samhällsbyggandet Vi vill nå ut med hur materialindustrin, genom att komma in tidigt i byggprocessen, kan bidra till ett hållbart byggande och en mer effektiv byggprocess. Det gör vi i alla externa sammanhang vi deltar i och bl a genom projektet Hållbart samhällsbyggande i världsklass, nätverket Svensk Byggnäring, Boverkets Byggråd och Socialdepartementets referensgrupp för EU-byggfrågor. Energi På energiområdet har fokus under året varit på energieffektiviseringsdirektivet, EED med dess olika delar samt energideklarationerna och Byggkravsutredningen. Se remissvar nedan. Den 4 december 2012 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet i kraft. Medlemsstaterna ska införliva direktivets bestämmelser i nationell lagstiftning senast juni Det övergripande syftet med direktivet är att säkerställa att EU:s mål om 20 procent primärenergibesparing år 2020 ska uppfyllas. Artikel 7 i Energieffektiviseringsdirektivet ställer krav på medlemsstaterna att inrätta ett kvotpliktssystem för energieffektivitet, alternativt att vidta andra policyåtgärder, för att säkerställa att ett mål om ackumulerad energibesparing uppnås senast den 31 december Målet ska åtminstone motsvara nya besparingar varje år från den 1 januari 2014 till och med den 31 december

3 2020 om 1,5 % av den energi som säljs årligen till slutanvändare i genomsnitt under perioden Direktivet medger att kvotpliktssystem kombineras med alternativa policyåtgärder. Inför utarbetandet av Näringsdepartementets remiss om hur artikel 7 ska genomföras i Sverige skickade vi in materialindustrins förslag med beräkningar på besparingspotential samt förslag på lämpliga styrmedel. Enligt artikel 4 i samma direktiv ska varje land bland annat ta fram en nationell strategi för renovering av byggnader som ska leda till ökad energiprestanda. Vi deltog på två hearingar och bidrog med synpunkter och underlag till Energimyndighetens och Boverkets uppdrag att ta fram sitt gemensamma förslag till strategi. Byggmaterialindustrierna har uppvaktat fem riksdagspartier (Miljöpartiet, Centerpartiet, Moderaterna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna) om energieffektiviseringsdirektivet. Vi har även reviderat vårt position paper på energiområdet. Uppvaktning av energi- och IT-ministern Vi uppvaktade energi- och IT-ministern Anna-Karin Hatt i september för att tillsammans med övriga representanter från sektorn ge vår syn på Näringsdepartementets förslag att införa individuell mätning av värme på lägenhetsnivå. Alla var eniga om att förslaget inte är kostnadseffektivt Orsaken är att den enskilda lägenhetsinnehavaren inte nämnvärt kan påverka sin energiförbrukning genom egna energieffektiviseringsåtgärder. Det finns också en stor risk att fastighetsägarnas incitament att vidta energieffektiviseringsåtgärder minskar då energinotan skjuts över på lägenhetsinnehavaren. Byggmaterialindustrierna framförde att det finns andra sätt att minska energianvändningen i byggnader såsom att anpassa våra byggregler till målen 2020 och införa olika krav vid nybyggnad och ombyggnad samt att öka informationsinsatserna. Byggmaterialindustrierna deltar i EU-projektet Build up Skills som syftar till vidareutbildning av arbetstagare på byggplatser för att öka kompetensen att bygga nära-nollenergihus, att använda förnybar energi och att lågenergirenovera byggnader. Miljöfrågor Miljörådet har arbetat aktivt med många frågor. Till varje möte har bjudits en någon extern person. Vi har bland annat fört diskussioner med Byggvarubedömningen och SundaHus om deras bedömningar av byggprodukter. Vi har tagit fram ett position paper med vår syn på miljöinformation och värderingar av byggprodukter. Det är viktigt att miljövärderingar görs ur ett livscykelperspektiv, att hänsyn tas till materialets funktion samt att den baseras på transparens och vetenskaplighet.

4 Föreningen för Byggvarudeklarationer genomför studie om framtida BVD När Kretsloppsrådet lades ner 2012 bildade Byggmaterialindustrierna, Byggherrarna, Fastighetsägarna, HSB, SABO, Sveriges Byggindustrier och Svenska Teknik& Designföretagen BVD-föreningen med uppgift att förvalta och vidareutveckla Byggvarudeklarationerna (BVD). Byggmaterialindustrierna fungerar som sekretariat till föreningen. Föreningen har genomfört en förstudie som ett första steg att utveckla byggvarudeklarationen för framtiden. Projektet finansieras av Byggmaterialindustrierna, IVL; WSP och SBUF och av BVD-föreningen. Syftet är att anpassa deklarationen till nya lag- och marknadskrav och att kunna kommunicera den bättre digitalt som underlättar användningen av informationen i olika IT-miljöer. Ett referensgruppsmöte hölls i november för ett sjuttiotal personer där preliminära resultat av studien presenterades. Avtals- och regelfrågor Vi arbetar vidare på vår ambition att bli medlemmar i Byggandets Kontraktskommitté, BKK, som bl a beslutar om ABM, Allmänna bestämmelser för materialleveranser. Ett förslag till handlingsplan har tagit fram för att stärka vår roll som förhandlingspart. Vi informerar om nyheter runt CE-märkning Byggproduktförordningen trädde i full kraft 1 juli Inför det datumet arrangerade vi under 2012 ett flertal seminarier kring de kommande kraven i regelverket. I december 2013 arrangerade ett seminarium med senaste nytt om CE-märkning. Se mer nedan. Regeringen har gjort vissa standarder kostnadsfria Genom europasamarbetet har standardiseringen ökat kraftigt inom bygg- och anläggningsområdet de senaste åren och myndigheter hänvisar i allt större omfattning till standarder i sina regelverk. Efter bland annat ett brev från samhällsbyggnadssektorn där vi uppmanade regeringen till att öka tillgängligheten till byggstandarder beslutade regeringen att avsätta 10 miljoner 2013 för ändamålet. Under året blev alla eurokoder på svenska kostnadsfritt tillgängliga. Boverket har gjort en kartläggning över andra byggstandarder som också kan behöva göras mer tillgängliga. I rapporten Tillgängliga eurokoder och andra standarder inom byggsektorn) föreslår de några punkter som Byggmaterialindustrierna har lobbat för. De är bl a att det sk scoopet (omfattningen) för varje harmoniserad standard ska finnas tillgänglig på svenska. Boverket har redan påbörjat detta översättningsarbete. De föreslår att de standarder som Boverkets byggregler hänvisar till bör finnas tillgängliga på svenska. Så är inte fallet idag. De föreslår vidare enhetliga hänvisningar till standarder i byggreglerna, att det bör vara möjligt att köpa delar av en standard och att mindre företag bör kunna köpa standarder till ett reducerat pris

5 Dialog med SIS Tillsammans med övriga intressentgrupperingar inom sektorn har vi haft regelbundna diskussioner med SIS där vi tittar på hur standardisering och byggsektorn kan ha strategisk nytta av varandra. Forskning Forskning är inte ett eget prioriterat område för verksamheten men Byggmaterialindustrierna får flera förfrågningar om att delta i olika forskningsrelaterade projekt och verksamheter. Genom medlemskapet i IQ Samhällsbyggnad, IQS vill vi tillföra materialindustrins kompetens in i forskningsfrågorna och bidra till att det blir mer forskningsmedel till sektorn totalt. Remissvar Vi har svarat på flera remisser under året: Näringsdepartementets remiss om Energieffektiviseringsdirektivets artikel 7 om kvotpliktsystem Artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivets säger att medlemsstaterna ska inrätta ett kvotpliktsystem för energieffektivitet alternativt vidta andra policyåtgärder för att säkerställa att ett mål om ackumulerad energibesparing uppnås senast den 31 december Sverige har valt att inte inrätta ett kvotpliktsystem. Målet är att spara 1,5 % av den energi som säljs årligen till slutanvändare i boendesektorn från I Sverige innebär det en total besparing på 2,4 3,2 TWh per år. Byggmaterialindustrierna ställer sig bakom förslaget för om energieffektivisering och vi instämmer i bedömningen att befintliga styrmedel ska användas i så stor omfattning som möjligt. Vi anser dock att förslaget behöver göras mer konkret och föreslår bland annat att ett frivilligt program för nära-nollenergibyggnader upprättas och att åtgärder för våra befintliga småhus inrättas. Boverkets remiss om ändring av energideklarationerna Byggmaterialindustrierna har svarat på Boverkets remiss om ändring av energideklarationerna. Förslaget innebär att deklarationerna kommer att se ut som energiklasserna för vitvaror för att bättre tillgodose konsumenters behov. Vi är i stort positiva till förslaget. Klassningssystem kommer att stimulera till uppförande av byggnader med god prestanda samt effektivisering av de befintliga byggnaderna. Vi lämnade förslag på hur de skulle kunna bli ännu tydligare t ex genom att ange vilken energiprestanda som gäller för de olika energiklasserna så att den som läser deklarationen enkelt kan se hur långt det är kvar till nästa energiklass och att i bostadsannonser ange det exakta värdet för energianvändning, dvs kwh/m2/år.

6 Näringsdepartementets remiss om energieffektiviseringsdirektivet som helhet Byggmaterialindustrierna har lämnat synpunkter på Näringsdepartementets förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige. Vi är positiva till direktivets intentioner att minska energianvändningen i samhället med 20 procent till 2020 men är kritiska på två punkter. Vi ser en risk med att individuell mätning av värme i varje lägenhet leder till minskade incitament för fastighetsägare att energieffektivisera byggnaden. Vi är också kritiska till genomförandeprocessen av direktivet i Sverige. Vi menar att både Näringsdepartementet och berörda myndigheter borde ha lyssnat mer på näringslivet under hela processens gång. Byggkravsutredningen Byggmaterialindustrierna har svarat på remissen med förslag om förbud mot kommunala särkrav. Våra tre huvudsynpunkter är att vi förordar enhetliga krav för byggandet och att det är Boverkets byggregler som ska reglera kraven på byggnader. Byggregler måste samtidigt vara tillräckligt flexibla för att möjliggöra initiativ till utveckling och framåtskridande. Vi är för att inrätta ett nationellt energiklassningssystem vilket skulle ge kommuner, när de agerar byggherrar, flexibilitet att driva utvecklingen framåt. Vi är också för att inrätta ett speciellt råd för utarbetande av byggreglernas utformning och att det bör utgöras av Boverkets Byggråd vars representation bör kompletteras med berörda myndigheter. Vi anser att det bör finnas en större framförhållning och långsiktig inriktning på kommande förändringar i Boverkets byggregler. I övrigt konstaterar vi att man i utredningen nästan helt har förbisett orsaken till att kommuner och andra aktörer ställer krav som är mer ambitiösa än Boverkets byggregler. Boverkets remiss om prestandadeklarationer Vi har också svarat på Boverkets remiss om språkkrav för prestandadeklarationer och andra handlingar om byggprodukter kopplat till byggproduktförordningen. Boverket föreslår att den information som ska tillhandahållas användarna enligt byggproduktförordningen, dvs. prestandadeklarationer, bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter SKA vara på svenska. Vi accepterar detta men menar att Boverket bör överväga att acceptera prestandadeklarationer även på engelska. Annars kan språkkravet bli ett handelshinder för utländska företag. Boverket förslår också att själva CE-märkningen BÖR vara skriven på svenska. Seminarier Senaste nytt kring CE-märkning Byggproduktförordningen som trädde i full kraft den 1 juli i 2013 ställer krav på att byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ska vara CE-märkta och ha en prestandadeklaration. Tillsammans med Boverket arrangerade vi ett seminarium i december där Boverket informerade om

7 de senaste nyheterna om regelverket samt erfarenheter från företag som CE-märkt sina produkter och blivit marknadskontrollerade. Går det att bygga med gröna material? I december arrangerade vi tillsammans med Sveriges Byggindustrier och IVL ett seminarium på temat Finns det gröna byggmaterial? där ett 80-tal personer från hela byggsektorn deltog. Riksdagspolitikern Ola Johansson (c) inledde seminariet och Martin Erlandsson (se bild) från IVL presenterade projektet Robust LCA - Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys. Syftet med projektet är att ge förslag på metoder för hur livscykelanalys kan användas och anpassas för att jämföra olika slags byggprodukter och byggnader. Under två paneldebatter med sektorn respektive med politiker och beställare diskuterades hur val av byggprodukter görs bäst ur ett miljöperspektiv och hur livscykelanalys kan vara ett användbart verktyg. Media Rättvisa och enhetliga miljöcertifieringar i Byggindustrin I tidningen Byggindustrin debatterar vi i mars om att samhällsbyggandet ska vara hållbart och att det är viktigt att ha metoder för att följa upp hållbarheten. Miljöcertifiering kan vara ett viktigt inslag. Vi trycker på betydelsen av att sådana system bör ta hänsyn till helheten och inte bara beakta delar som t ex kemikalier och energiåtgång. Alla typer av miljöpåverkan måste vägas samman, dvs. från produktion genom brukarfasen till vad som händer då det är dags att riva huset. Försök inte flytta fokus från en lägre energianvändning i VVS-Forum På hösten svarar vi i VVS-Forum Stefan Attefall om hans uttalande att koldioxidutsläppen är större i produktionen än i driften av våra byggnader och att det därför är ointressant att lagvägen påverka energianvändningen i driften. Vi argumenterar att fokus på produktionsfasen inte förtar vikten av att också optimera energianvändningen i driften av våra byggnader. Nyhetsbrev Vi har skickat ut åtta nyhetsbrev till medlemmarna under året. Nyhetsbevakning Genom My Newsdesk har vi fått ut våra pressmeddelanden och artiklar brett till byggmedia.

8 Visningar av vårt publicerade material på NyNewsdesk Deltagande i Almedalen Vi arrangerade med övriga organisationer inom nätverket Svensk Byggnäring det årliga byggminglet i Almedalen. Medlemmar Direktanslutna företag: AB Strängbetong Abetong Betongindustri AB Byggelit AB Celsa Steel Service AB Combimix AB Cementa AB Färdig Betong AB Gyproc AB H+H Sverige AB Icopal AB Knauf Danogips GmbH Lindab Sverige AB Monier Roofing AB Nordic Waterproofing AB PEAB Industri AB Ruukki Sverige AB Saint-Gobain Byggprodukter AB, Weber Sand och Grus AB Jehander Smart Building AB Företag anslutna kollektivt via följande branschorganisationer: Golvbranschen Nordic Galvanizers IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige Scandinavian Copper Development Association, SCDA Skogsindustrierna Stålbyggnadsinstitutet Swedisol Svensk Betong Svensk Ventilation Sveriges Bergmaterialindustri Sverige Fog- och Limleverantörers förening Sveriges Färgfabrikanters förening Trä- och möbelföretagen, TMF VVS-Fabrikanternas Råd

9 Organisation Styrelse ordinarie ledamöter Fredrik Winberg ordförande Conny Pettersson 2e vice ordf, Swedisol Jenny Arnoldsson Golvbranschen David Johnsson Trä- och möbelföretagen Lars-Erik Edgarsson Saint Gobain byggprodukter AB, Weber Joakim Lönnberg Lindab Sverige AB Håkan Liljegren, 1e vice ordf H+H Sverige AB Britta Permats Svensk Ventilation Fredrik Jansson, Cementa AB Suppleanter Malin Löfsjögård Svensk Betong Pär Lundin Byggelit AB Lars Lundberg Gyproc AB Henrik Jansson Färg- och limleverantörerna Johan Löw Ruukki Sverige AB

10 Styrelsen har haft sju protokollförda möten under året. Stämman genomfördes den 10 april i Stockholm. Mellan styrelsens sammanträden fullgörs dess åligganden av ett arbetsutskott som utgörs av Fredrik Winberg, Håkan Liljegren, Conny Pettersson och Monica Björk. Kansli och VD Kansliet består av Monica Björk, VD. Företaget Roleva HB sköter bokföringen och ekonomin åt föreningen. Valberedning Under året har föreningen haft följande valkommitté: Lars-Erik Edgarsson Saint Gobain byggprodukter AB, Weber Fredrik Jansson Cementa AB Annikki Hirn Nordic Galvanizers Malin Löfsjögård Svensk Betong Miljöutskott Henrik Jansson, ordf Johan Söderkvist Anders Rönneblad Jenny Arnoldsson Lena Lundberg, Pontus Alm Louise Nyberg Bävertoft Ulrika Nelfelt Pia Voutilainen Gunilla Beyer Kajsa Byfors Erik Österlund Klas Partheen Hans Ewander Daniel Hedlund Monica Björk Sveriges Färg- och Limleverantörers Föreningar Celsa Steel AB Cementa AB Golvbranschen IKEM Innovations- och kemiindustrierna IKEM Innovations- och kemiindustrierna Ruukki Sverige AB Saint Gobain byggprodukter AB, Weber Scandinavian Copper Development Association Skogsindustrierna Svensk Betong Svensk Ventilation Swedisol VVS-Fabrikanternas Råd VVS-Fabrikanternas Råd Byggmaterialindustrierna Miljörådet har haft fyra möten under året. Energiutskott Conny Pettersson, ordf Britta Permats Hans Ewander Karin Pettersson Alexander Nyberg Anders Rönneblad Anders Rosenkilde Monica Björk Swedisol Svensk Ventilation VVS-Fabrikanternas Råd Saint Gobain Byggprodukter AB, Weber Skogsindustrierna Cementa AB Trä- och möbelföretagen Byggmaterialindustrierna Energirådet har haft fyra möten under året.

11 Representation i externa organ Byggmaterialindustrierna är medlemmar i följande organisationer: Sweden Green Building Council Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd Svenskt Näringsliv Swedish Standards Institute (SIS) Construction Products Europe Föreningen för Byggvarudeklarationer IQ Samhällsbyggnad Retursystem Byggpall Byggmaterialindustrierna är medarrangör till: Nordbyggmässan

12 BMI är representerade i följande grupper/projekt: Projektet Hållbart Samhällsbyggande i världsklass Nätverket Svensk Byggnäring Boverkets Byggråd Socialdepartementets referensgrupp för EU-byggfrågor SPs Byggråd SIS Tekniska Råd för Bygg och Anläggning SIS Tekniska Kommitté 209 Hållbarhet hos byggnadsverk Styrgrupp för Retursystem Byggpall SGBCs Miljöbyggnadskommitté BASTAs Marknadskommitté BASTAs Vetenskapliga Råd Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd Nordbyggs arrangörsgrupp Svenskt Näringslivs styrelse