E-handel - fem förutsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-handel - fem förutsättningar"

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 19 februari 2003 PTS-ER-2003:4 ISSN E-handel - fem förutsättningar Bredband Säkerhetsinfrastruktur Betaltjänster Fysiska leveranser Tillit och säkerhetsmedvetenhet

2

3 Förord Regeringen gav i regleringsbrevet för år 2001 Post- och telestyrelsen (PTS) uppdraget att rapportera om stimulansmöjligheter och eventuella hinder inom PTS sektorsområde, för en utveckling i riktning mot ökad elektronisk handel. PTS har som uppdrag i 2002 års regleringsbrev att genomföra en uppföljning av redovisningen av föregående års uppdrag, avseende dels om möjligheterna att inom Post- och telestyrelsens sektorsområde stimulera elektronisk handel, dels om eventuella hinder för en utveckling i riktning mot en ökad elektronisk handel. I föreliggande rapport redovisar PTS nämnda regeringsuppdrag. Uppföljningen av tidigare uppdrag görs genom en fördjupad beskrivning av tidigare identifierade problemområden inom PTS sektorsområde. De områden som behandlas i rapporten är: bredband, säkerhetsinfrastruktur, betaltjänster, fysiska leveranser samt tillit och säkerhetsmedvetenhet. Rapporten har utarbetats i ett projekt. Teresia Widigs Ahlin har varit projektledare och i projektgruppen har Kenneth Olofsson, Christer Areskoug, Peder Cristvall och Camilla Jönsson ingått. Stockholm i februari 2003 Nils Gunnar Billinger Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4

5 Innehåll Sammanfattning... 1 Summary PTS regeringsuppdrag Bakgrund och syfte Föregående rapporter Avgränsning och definitioner Metod och genomförande Disposition av rapporten E-handel och Internet en kvantitativ överblick Tillgång till och användning av Internet Användning av elektronisk handel Bredband Lägesbeskrivning Slutsatser PTS fortsatta arbete Säkerhetsinfrastruktur Certifikat Lägesbeskrivning Slutsatser PTS fortsatta arbete Betaltjänster Lägesbeskrivning Slutsatser PTS fortsatta arbete Fysiska leveranser Lägesbeskrivning Slutsatser PTS fortsatta arbete Tillit och säkerhetsmedvetenhet Lägesbeskrivning Slutsatser PTS uppdrag inom området Övergripande slutsatser Litteratur Bilaga 1 - Enkätstudie Syfte med undersökningen Metod Bilaga 2 - Bredband och funktionshindrade Post- och telestyrelsen

6

7 Sammanfattning I rapporten redovisas Post- och telestyrelsens (PTS) regeringsuppdrag att rapportera om hinder respektive stimulansmöjligheter för e-handel. Fem förutsättningar har studerats närmare: bredband, säkerhetsinfrastruktur, betaltjänster, fysisk leverans samt tillit och säkerhetsmedvetenhet. PTS genomförde hösten 2002 en enkätstudie riktad till allmänheten. Studien visar bl.a. Internetanvändares vanor att e-handla och vilka säkerhetsåtgärder som vidtas vid användning av Internet. Enligt studien använder fyra av fem svenskar mellan 16 och 76 år Internet. Hälften av alla Internetanvändare har e-handlat för privat bruk någon gång under det senaste halvåret. Något fler män än kvinnor har e- handlat, men skillnaderna mellan könen är små. I åldrarna upp till och med 54 år råder inga stora skillnader i e-handelsvanor, men från 55 års ålder och uppåt, sjunker användningen av e-handel. Bredband. Det är vanligare att Internetanvändare med bredbandsaccess i hemmet e-handlar, jämfört med dem som har uppringd Internetaccess. Hösten 2002 hade 30 procent av Internetanvändarna bredbandsaccess i bostaden. Av de tillfrågade bredbandsanvändarna hade 67 procent e-handlat någon gång under det senaste halvåret, medan 46 procent av dem med uppringd access i bostaden hade e-handlat under samma period. Resultatet motsvarar utfallet i den undersökning som PTS gjorde av e-handelsvanor i förhållande till accessform år I 2002 års studie fick de som inte planerade att skaffa bredband ange skäl till detta. Endast tre procent av Internetanvändarna markerade att de inte är intresserade av bredband. De vanligaste skälen som angavs var att det är eller riskerar att bli för dyrt i framtiden samt att det saknas bredbandsoperatör i bostadsområdet. En ökad tillgänglighet till bredband kan öka e-handeln. Vad staten kan göra är att stimulera bredbandsutbyggnaden och skapa betingelser för konkurrens på lika villkor för marknadens aktörer. Staten kan vidare stimulera efterfrågan på bredband genom att erbjuda nyttiga tjänster. Säkerhetsinfrastruktur. Säkerhetsinfrastruktur är en viktig förutsättning för många tillämpningar, bl.a. för e-handel. Bedrägerierna på Internet ökar och behovet av kunna verifiera motpartens identitet är stor. Idag råder begränsad användning av elektroniska certifikat, e-legitimation, och branschens aktörer är avvaktande. Marknaden anses omogen och potentiella användare ser inte nyttan. Tekniken är svår att förstå och användargränssnitten är illa utformade. Sätt för staten att stimulera utvecklingen är att informera om användningsområden, att myndigheterna tillämpar e-legitimation samt att uppmuntra utveckling av goda gränssnitt. Betaltjänster. Dominerande betalsätt vid Internethandel är postförskott och faktura, vilket används vid 84 procent av alla betalningar vid Internethandel. För att förenkla vid e-handel behövs säkra och lättanvända betaltjänster. Dessa måste visa tillräckligt stora fördelar gentemot traditionella betalsätt för att attrahera en kritisk massa av konsumenter och e-handelsföretag. Det finns sedan en tid företag som erbjuder effektiva och säkra betaltjänster, men framgångarna för dessa har varit begränsade. Av kunderna krävs det nya beteenden och utnyttjande av nya funktioner, vilket kan utgöra en tröskel för att ansluta sig. Marknaden för betaltjänster domineras av stora banker som kontrollerar infrastrukturen för betalningar och utvecklar egna betaltjänster. Dessa formulerar villkor för hur de Post- och telestyrelsen 1

8 konkurrerande företagen ska få utnyttja betalningsinfrastrukturen. Betalningar via mobilnäten kontrolleras av mobiloperatörerna, vilket kan komma att förändras i samband med tredje generationens mobiltelefoni, 3G. Betalningar via betalsamtal kontrolleras av teleoperatörerna av det fasta telenätet. En fördjupad kunskap om teknik och marknad vad gäller betaltjänster behövs. Fysiska leveranser. Delvis förändrat kundbeteende från stora inköp till små, mer frekventa, många kunders större prismedvetenhet vid e-handel än vid butiksköp, samt att kostnaden för frakt har ökat, ger särskilda förutsättningar för e-handel. Distanshandelsföretag anser sig inte kunna ta ut hela fraktkostnaden direkt av kunden. Kostnaden för frakt måste istället täckas genom prissättning av produkterna. Ett lägsta ordervärde för varje beställning krävs, vilket kan vara en tillbakahållande faktor för e-handel. En annan möjlig motkraft mot e-handel, är att det kan upplevas besvärligt att ta sig till ett utlämningsställe för att hämta varor. En möjlighet kan vara att installera s.k. fastighetsboxar i flerfamiljsfastigheter, dit leverans av försändelser som är större än vad som går in i ett normalt brevinkast kan ske. Inom statens uppgifter ligger att tillse att konkurrens sker på lika villkor för marknadens aktörer. Tillit och säkerhetsmedvetenhet. Användarnas tillit och säkerhetsmedvetenhet har betydelse för e-handelns utveckling. De som e-handlar har större behov av att lämna ut personliga uppgifter via Internet. Studien visar att en knapp fjärdedel av dem som har e-handlat har lämnat kredit- eller kontokortsnummer via e-post eller webbplatser. Av dessa är det bara 17 procent som endast lämnar ut personliga uppgifter om webbplatsen är säker (d.v.s. att förbindelsen är krypterad). Säkerhetsmedvetenheten är högre hos bredbandsanvändare än hos dem med uppringd access i bostaden, ändå saknade hälften av dem med bredbandsaccess brandvägg och en tredjedel saknade uppdaterat virusskydd. Nio av tio av dem med uppringd access saknade brandvägg och hälften saknade uppdaterat virusskydd. Det finns behov av att informera allmänheten om relevanta säkerhetsåtgärder och att genom information om risker minska onödig oro. Staten kan bidra till ett säkrare Internet, bl.a. genom att inom statsförvaltningen tillämpa säkra webbplatser och e-legitimation. PTS, och staten överhuvudtaget, har begränsade möjligheter att påverka förutsättningar och undanröja hinder. Marknadskrafterna avgör utvecklingen, men staten kan: utreda och analysera marknader, ta fram underlag för beslut om eventuella åtgärder för att konkurrensen ska fungera bättre. lagstifta för att skapa förutsättningar för en konkurrens på lika villkor för marknadens aktörer. analysera Internetanvändarnas informationsbehov och informera om säkerhetsrisker vid e-handel och andra aktiviteter på Internet. fungera som en pådrivande kraft genom att använda och erbjuda elektroniska tjänster inom den egna förvaltningen och i kontakten med företag och medborgare samt genom att använda elektroniska certifikat där så är lämpligt. Post- och telestyrelsen 2

9 Summary In this report, the National Post and Telecom Agency (PTS) reports on the Government assignment to report on obstacles and opportunities for the stimulation of E-commerce. Five preconditions have been studied in detail: broadband, security infrastructure, payment services, physical delivery and confidence and security awareness. In the autumn of 2002, PTS conducted a questionnaire study directed at the public. The study shows, among other things, the habits of Internet users in e- commerce and what security measures are implemented when using the Internet. According to the study, four out of five Swedes between the ages of 16 and 76 use the Internet. Half of all Internet users have, at some time during the last half-year, purchased goods or services for private purposes with the use of e-commerce. Slightly more men than women have bought online, but the difference between the sexes is small. In the ages up to and including 54, there are no great differences in online buying habits, but from the age of 55 and above, use of e- commerce decreases. Broadband. It is more common for Internet users with broadband access at home to buy online, compared with those who have dial-up Internet access. In the autumn of 2002, 30% of Internet users had broadband access at home. Of the broadband users asked, 67 per cent had bought online at some time during the last half-year, while 46 per cent of those with dial-up access at home had bought online during the same period. This result corresponds to the outcome of the survey conducted by PTS in 2001 on online buying habits in relation to form of access. In the 2002 study, those who had not planned to acquire broadband gave the reasons for this. Only three per cent of Internet users emphasised that they were not interested in broadband. The most common reasons given were that it is too expensive, or that there is a risk of it becoming so in the future, and also that there are no broadband operators in the home area. Increased accessibility to broadband may increase e-commerce. What the State can do is to stimulate the development of broadband and create the conditions for competition on equal terms for the actors in the market. The State can also stimulate demand for broadband by offering valuable services. Security infrastructure. Security infrastructure is an important precondition for many applications, among other things, e-commerce. Fraud on the Internet is increasing and there is a great need to be able to verify the other party s identity. Today, electronic certification (e-identity) is only used to a limited extent and the actors in the sector are hesitant. It is considered that the market is rather immature and potential users do not appreciate the benefits. The technology is difficult to understand and the user interfaces are poorly designed. Means for the State to stimulate development are to provide information about user areas, that the authorities use e-identity and to encourage the development of good interfaces. Payment services. The dominant payment method for Internet trade is cash on delivery and invoice, which is used for 84 per cent of all payments in connection with Internet commerce. In order to simplify e-commerce, secure and easily used payment services are required. These must demonstrate sufficiently great advantages in relation to traditional methods of payment to attract a critical mass Post- och telestyrelsen 3

10 of consumers and e-commerce enterprises. There have for some time been enterprises that offer efficient and secure payment services, but their success has been limited. New behaviour and the use of new functions on the part of customers are required, which can constitute a threshold for customer activation. The market for payment services is dominated by large banks, which control the infrastructure for payments and develop their own payment services. These formulate terms for how competing enterprises should be allowed to use the payment infrastructure. Payment via mobile networks is controlled by the mobile operators, which may change in conjunction with the third-generation mobile telephony, 3G. Payment via premium rate calls is controlled by the telecom operators controlling the fixed telecommunications network. Advanced knowledge of technology and market regarding payment services is required. Physical delivery. A partial change in customer behaviour from major purchases to small, more frequent purchases, many customers keener price awareness in connection with e-commerce than with shop purchases, and also that the cost of carriage has increased, constitute special preconditions for e-commerce. Distance trading businesses consider that they are not able to pass on the entire cost of carriage directly to the customer. The cost of carriage must instead be covered by the pricing of the products. A minimum order value for certain orders is required, which may be a restraining factor for e-commerce. Another possible counterforce against e-commerce is that it may be felt that it is inconvenient to go to a distribution point to collect goods. One possibility may be to install so-called drop-off boxes in multiple occupation properties, where consignments that are too large to go through a normal letter box can be delivered. It is a function of the State to ensure that competition takes place on equal terms for the actors in the market. Confidence and security awareness. The confidence and security awareness of users is important for the development of e-commerce. Those who buy online have greater needs of releasing personal data via the Internet. The study shows that almost one-fourth of those who have bought online have provided credit or cash card numbers via or web sites. Of these, it is only 17 per cent of them that only release personal data if the web site is secure (i.e. the data transmitted is encrypted). Security awareness is greater among broadband users than among those with dial-up access at home, yet half of those with broadband access did not have a firewall and a third did not have up-to-date virus protection. Nine out of ten of those with dial-up access did not have a firewall and half did not have upto-date virus protection. It is necessary to inform the public about relevant security measures and, through information about the risks, reduce unnecessary anxiety. The State can contribute to a secure Internet by, among other things, using secure web sites and e-identity within the public administration. PTS, and the State generally, have limited opportunities to influence the preconditions and eliminate obstacles. Market forces determine developments, but the State can: investigate and analyse markets, produce an information-base for decisions concerning possible measures to ensure that competition functions better. legislate to create the preconditions for competition on equal terms for the actors in the market. Post- och telestyrelsen 4

11 analyse the information needs of Internet users and provide information about security risks in connection with e-commerce and other activities on the Internet. act as a driving force through using and offering electronic services within its own administration and in its contacts with businesses and citizens, and also by using electronic certification whenever appropriate. Post- och telestyrelsen 5

12

13 1 PTS regeringsuppdrag 1.1 Bakgrund och syfte I den av riksdagen beslutade propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86), den s.k. IT-propositionen, fastslås mål, inriktning och prioritering av områden för IT-politiken. Regeringens bedömning är att elektronisk handel (hädanefter e-handel) är ett viktigt medel för att öka tillväxten. Post- och telestyrelsen (PTS) fick år 2001 uppdraget att rapportera om stimulansmöjligheter och eventuella hinder inom PTS sektorsområde, för en utveckling i riktning mot ökad e-handel 1. I PTS regleringsbrev avseende år 2002 finns det uppdrag som redovisas i föreliggande rapport, vilket lyder: Post- och telestyrelsen har som uppdrag att i samband med årsredovisningen för budgetåret 2001 rapportera dels om möjligheterna att inom Post- och telestyrelsens sektorsområde stimulera elektronisk handel dels om eventuella hinder för en utveckling i riktning mot en ökad elektronisk handel. Myndigheten skall inom ramen för sektorsområdet presentera en uppföljning av denna redovisning senast i samband med årsredovisningen för budgetåret Föregående rapporter PTS redovisade i november 2001 ovanstående uppdrag i rapporten Hinder för e- handel och i februari 2002 E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna. I den förstnämnda rapporten konstaterade PTS att viktiga hinder för företagen var: kompetens, kultur och attityder inom företagen, organisatoriska problem (bl.a. ansvarsfördelning och införande av nya roller, inom och mellan företag), tekniska problem (t.ex. vid systemintegration), affärsmässiga hinder (avsaknad av kritisk massa av kunder, avsaknad av adekvata affärsmodeller m.m.), avsaknad av säkra system för betalningar (för konsumenter och andra företag), brister i utformning av användargränssnitt, och otillräcklig överföringskapacitet i kommunikationsnätverk (bredband). När det gäller konsumenterna ansågs betydelsefulla hinder vara: tillgänglighet till datorer och Internet, tillgänglighet till bredband, tekniska svårigheter och illa utformade användargränssnitt, bristande tillit från konsumentens sida, till Internet och till e-handelsföretagen, att e-handelsföretagen inte använder säkra webbplatser, avsaknad av effektiva och säkra betaltjänster, kostnader för frakt och expeditionsavgifter, samt att utbudet av produkter och tjänster är begränsat. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2001 avseende Post- och telestyrelsen. Post- och telestyrelsen 7

14 I rapporten E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna var PTS slutsats att det mest påtagliga hindret för att införa e-handel i företag, var inställningen till e-handel. Vidare konstaterades att statens möjligheter att påverka förutsättningarna för e-handelns utveckling och utbredning är begränsade. PTS föreslog att regeringen genom exempelvis en statlig förordning skulle åläggas att inventera genomförda, pågående och planerade aktiviteter relaterade till e-handel, samt att till regeringen rapportera aktuellt läge avseende e-handel i respektive myndighet. Myndigheternas rapportering skulle visa på hinder för e-handel, ge underlag för att identifiera möjligheter att stimulera e-handel inom staten, samt visa goda exempel på hur e-handel kan bidra till verksamhetsutveckling. Syftet med förslaget var att utveckla ett instrument för staten att se över och utveckla den egna användningen av e-handel i interna och externa processer, vilket bedömdes vara det mest effektiva staten kan göra för att stimulera e-handelsutbredningen bland företag och konsumenter. PTS kan konstatera att vad gäller de flesta av ovanstående hinder har inte någon väsentlig förändring skett under det år som har gått sedan rapporterna överlämnades till regeringen. Vad gäller PTS och statens möjligheter att stimulera utvecklingen och att undanröja hinder, så är även dessa desamma som för ett år sedan. 1.3 Avgränsning och definitioner Fokus för rapporten är e-handel för konsumenter, ur företagens och konsumenternas perspektiv. Begreppet e-handel används med den definition som angavs i IT-propositionen. E-handel har en vid innebörd och inbegriper alla situationer där parter utväxlar affärsinformation via olika former av elektronisk kommunikation och där minst en part har ett ekonomiskt intresse av kommunikationen. I rapporten används begreppet bredband, som kan beskrivas som hög kapacitet för digital överföring av information. Här används begreppet bredband om nät som är baserade på optisk fiberkabel, radiolänk, koaxialkabel i den mån den används för överföring med hög kapacitet, koppartråd, i den omfattning den har uppgraderats till ADSL eller annan DSL-teknik samt uppkopplingar med hög överföringskapacitet via elnätet. Det finns ingen officiell definition av begreppet bredband. Viktigt är att ingen operatör kan garantera en viss hastighet vid dataöverföring på Internet, annat än i sitt eget nät. I rapporten redovisas statistik efter Internetanvändarnas accessform. Definitioner av de två begreppen uppringd access respektive bredbandsaccess är: uppringd access över den fasta telefonlinjen, med en hastighet på upp till 56 kilobit per sekund eller via ISDN med en hastighet på 64 eller 128 kilobit per sekund. bredbandsaccess, ADSL (eller annan DSL-form), kabel-tv, LAN eller annan enligt ovan. Post- och telestyrelsen 8

15 1.4 Metod och genomförande Det statistiska material som redovisas i rapporten kommer från en enkätstudie riktad till allmänheten och genomförd av PTS i september Se bilaga 1 för en närmare beskrivning av enkätstudien. Övrigt underlag utgörs av litteratur och diskussioner med experter. 1.5 Disposition av rapporten Rapportens disposition följer nedanstående figur, där det nedersta trappsteget utgörs av en bakgrund i kapitel 2 med statistik över e-handel och Internetanvändning. I kapitel 3 till 7 redovisas betydelsefulla förutsättningar med avseende på e-handel, vilka ingår i eller har stark anknytning till PTS arbetsuppgifter. Kapitlen kan läsas i valfri ordning. Dispositionen är emellertid tänkt att vara en modell som illustrerar hur olika förutsättningar för e-handel kan betraktas som byggande på varandra. En förutsättning för e-handel är tillgänglighet till kommunikationsinfrastruktur och bredband, vilken diskuteras i kapitel 3. I kapitel 4 finns en redovisning av vilka krav som ställs på en säkerhetsinfrastruktur. Vidare behövs effektiva och säkra sätt att ta betalt. Betaltjänster avhandlas i kapitel 5. Fysiska varor behöver kunna levereras till kunden, vilket diskuteras i kapitel 6. I kapitel 7 behandlas konsumentens säkerhetsmedvetenhet och tillit till tjänsterna. Denna enkla modell ska inte ses som en direkt motsvarighet till en komplex verklighet, utan är snarare tänkt att bidra till en logisk rapportstruktur. I kapitel 8 redovisas övergripande slutsatser. Figur 1: Rapportens uppbyggnad 8. Övergripande slutsatser 7. Tillit och säkerhetsmedvetenhet 6. Fysiska leveranser 5. Betaltjänster 4. Säkerhetsinfrastruktur 3. Bredband 2. E-handel och Internet - en kvantitativ överblick I bilaga 1 redovisas översiktligt enkätundersökningens metod och i bilaga 2 redovisas PTS arbete inom området bredband och funktionshinder. Post- och telestyrelsen 9

16 2 E-handel och Internet en kvantitativ överblick Utbredningen av e-handel riktad mot konsumenter har inte har motsvarat de förväntningar som fanns för några år sedan. Siffror från Svensk Handels Internetindikator visar att 1,7 procent av detaljhandeln i Sverige skedde över Internet det tredje kvartalet Det är en ökning med 13 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan, men inga stora genomsnittliga förändringar har skett de senaste åren. Vissa e-handelsföretag har slagits ut, medan andra inom t.ex. hemelektronikbranschen har ökat sin omsättning markant. Sedan tidigare etablerade företag har på ett framgångsrikt sätt har kompletterat sina fysiska butiker med webbutiker. Traditionella postorderfirmor säljer en ökande andel av sina produkter via webben, och nischföretag har genom satsningar på webbplatser nått global avsättning för sina produkter. Privatpersoner som handlar med varandra via auktionsföretag på webben eller genom privata initiativ, är en intressant företeelse med förutsättningar att växa. Som jämförelse kan nämnas att 2,4 procent av detaljhandeln i USA år 2002 skedde över Internet, mot 1,9 procent Tillgång till och användning av Internet I PTS enkätundersökning är det knappt 80 procent av de tillfrågade som har tillgång till en dator i hemmet. Av dessa har nio av tio redan tillgång till Internet hemma. Nästan alla som har en dator hemma, har alltså också Internetaccess. Vad gäller användning av Internet (hemma eller på annan plats) är det nästan hälften som använder Internet varje dag. En dryg femtedel använder Internet varje vecka, och en tiondel mer sällan än varje vecka. Ungefär en femtedel använder inte Internet. Två tredjedelar av dessa är 55 år eller äldre. En liten skillnad mellan män och kvinnor kan noteras - det är omkring sex procent fler kvinnor än män som aldrig använder Internet. Se tabell 1 nedan. Tabell 1: Användning av Internet (i bostaden eller på annan plats), redovisat efter samtliga tillfrågade och efter kön, Internetanvändning, frekvens Andel av samtliga tillfrågade Andelen av kvinnor Andelen av män I stort sett varje dag 46 % 40 % 53 % Varje vecka 22 % 22 % 22 % Mer sällan än varje vecka 10 % 14 % 7 % Aldrig 21 % 24 % 18 % Anm. Där summan kolumnvis inte blir 100 procent, är orsaken avrundningsfel Källa: PTS I åldersgrupperna upp till och med 44 år råder inga påtagliga skillnader i Internetanvändning, drygt nio av tio använder Internet. Efter 44 år sjunker 2 Att notera är att vissa produktgrupper som har en stor andel av försäljningen över Internet, inte ingår i Internetindikatorn, som t.ex. biljetter och resor. 3 Källa: Jupiter Research Post- och telestyrelsen 10

17 Internetanvändningen och den andel som aldrig använder Internet ökar, så att en knapp femtedel av dem i åldersgruppen år respektive en dryg tredjedel av de tillfrågade i gruppen år aldrig använder Internet. Drygt två tredjedelar av de tillfrågade år använder aldrig Internet. Tabell 2: Användningen av Internet (i bostaden eller på annan plats), redovisat efter ålder, Internetanvändning, frekvens år år år år år år I stort sett varje dag 58 % 62 % 56 % 48 % 33 % 8 % Varje vecka 26 % 20 % 25 % 23 % 22 % 14 % Mer sällan än varje vecka 11 % 10 % 12 % 11 % 10 % 8 % Aldrig 5 % 8 % 7 % 18 % 35 % 70 % Källa: PTS 2.2 Användning av elektronisk handel Hälften av samtliga Internetanvändare har e-handlat någon gång det senaste halvåret. En knapp tiondel har e-handlat frekvent, d.v.s. sex gånger eller mer under samma period, medan en fjärdedel har e-handlat två till fem gånger. 15 procent har e-handlat en gång de senaste sex månaderna. Män kan sägas vara något mer flitiga än kvinnor att e-handla, men skillnaderna är små, se tabell 3 nedan. Tabell 3: E-handel bland Internetanvändare det senaste halvåret, redovisat efter samtliga Internetanvändare och efter kön, E-handel, frekvens det senaste halvåret Andel av samtliga Internetanvändare Andelen av kvinnor Andelen av män e-handlat någon gång 50 % 44 % 53 % varav e-handlat 1 gång 15 % 14 % 15 % varav e-handlat 2-5 ggr 26 % 24 % 27 % varav e-handlat >= 6ggr 9 % 6 % 11 % aldrig e-handlat 50 % 56 % 47 % Källa: PTS Det är vanligast att ha e-handlat bland Internetanvändare i åldersgrupperna år och år, där 54 procent respektive 57 procent har e-handlat någon gång det senaste halvåret. Ungefär hälften av dem i åldrarna 35 år till och med 54 år har e-handlat under samma period. Andelen som har e-handlat sjunker i de äldre åldersgrupperna, så att 37 procent av Internetanvändare i årsåldern har e- handlat, mot 24 procent av dem i gruppen år. Post- och telestyrelsen 11

18 Tabell 4: Internetanvändare som har e-handlat det senaste halvåret, redovisat efter ålder, E-handel, frekvens det senaste halvåret år år år år år år e-handlat ngn gång 54 % 57 % 49 % 50 % 37 % 24 % varav e-handlat 1 gång 18 % 15 % 15 % 15 % 11 % -- % varav e-handlat 2-5 ggr 29 % 29 % 26 % 25 % 20 % -- % varav e-handlat >= 6ggr 7 % 13 % 7 % 9 % 6 % -- % aldrig e-handlat 46 % 43 % 51 % 50 % 63 % 76 % Amn: I åldersgruppen år saknas statistisk signifikans, varför tillfrågade som har svarat att de har e-handlat olika antal gånger inte särredovisas. Även den sammanlagda procentsatsen ska tolkas med försiktighet. Källa: PTS Det är vanligare att de som är flitiga Internetanvändare e-handlar. Av dem som använder Internet varje dag har drygt 60 procent e-handlat en eller flera gånger de senaste sex månaderna. Av dem som använder Internet varje vecka, har ungefär 35 procent e-handlat minst en gång det senaste halvåret. Av dem som använder Internet mer sällan än varje vecka, har en dryg femtedel e-handlat minst en gång under samma period. De vanligaste kategorierna av produkter eller tjänster som köps över Internet framgår av tabell 5 nedan, där procentsatserna anger andelen av de tillfrågade som har köpt varor eller tjänster ur respektive kategori. Tabell 5: Vanligaste produkt- och tjänstekategorierna för konsumenthandel via Internet, Produkt och tjänstegrupper som köps över Internet Andel av Internetanvändare som har köpt produkt/tjänst Datorer, program, elektronik 10 % Filmer, musik 8,5 % Resor, logi 8,0% Böcker, tidningar 7,3% Biljetter 7,1 % Kläder och sportartiklar 6,5 % Aktier, finansiella tjänster 5,0 % Undervisningsmaterial 1,7 % Matvaror 0,6% Källa: SCB Post- och telestyrelsen 12

19 3 Bredband Tidigare redovisad statistik 4 visar att individers tillgång till Internet via bredbandsaccess, samvarierar med användandet av e-handel. Det är således vanligare att e-handla bland konsumenter som har bredbandsaccess till Internet, jämfört med dem som har uppringd access. Den statistik som redovisas i denna rapport pekar också på detta. Oavsett om det är så att det är aktiva Internetanvändare som redan e-handlar och som vill få bättre möjligheter att göra just detta, eller om det är själva tillgången till snabb access med fast pris som stimulerar användarna att börja e-handla, så kan bredband skapa gynnsammare förutsättningar för e-handel. Marknaden för Internetaccess genomgår för närvarande en förändring, vilket bl.a. visas av att nettotillväxten av privatkunder med Internetaccess under det första halvåret 2002 utgjordes till 71 procent av bredbandskunder. 5 I framtiden torde konsumenternas tillgång till och användning av bredband vara ett villkor för vissa kategorier av e-handelstjänster, i synnerhet där digitala produkter levereras över nätet, men även t.ex. vid överföring av tredimensionellt och rörligt informationsmaterial inför ett köp. Bandbreddskrävande tjänster är exempelvis överföring av video i realtid eller dataspel. Här är det betydelsefullt att samtliga de nät som behövs för att utföra tjänsten, kan erbjuda den kapacitet som i varje ögonblick krävs under överföringen av data, s.k. Quality of Service, QoS. Här finns många olösta problem, alltifrån tekniska till hur affärsmodellerna ska se ut, bl.a. vad gäller avtal mellan olika operatörer. Utbudet av elektroniska tjänster blir mindre för de konsumenter som saknar bredbandsacccess än för dem som har en sådan. För konsumenter med särskilda behov, t.ex. vissa funktionshinder, kan bredband vara till synnerligen stor nytta. För ett litet företag kan det bli en fråga om överlevnad. Ett företag med ogynnsam lokalisering i förhållande till var bredband erbjuds, kan få problem med att bibehålla och skaffa nya kunder, om verksamheten ställer krav på hög överföringskapacitet. 3.1 Lägesbeskrivning Tillgång till bredband Enligt PTS studie har i september år 2002 knappt 80 procent av befolkningen tillgång till en dator i hemmet, och av dessa har ungefär 90 procent tillgång till Internet hemifrån. Det totala antalet privata Internetkunder i Sverige var per den sista juni Det finns många aktörer på marknaden som erbjuder bredbandsaccess till konsumenter, genom olika tekniker och enligt olika affärsmodeller. 6 PTS uppskattar att det vid halvårsskiftet 2002 fanns cirka privata kunder med tillgång till Internet via någon form av access med hög överföringshastighet. Det innebär att 13 procent av Sveriges totala antal hushåll 4 E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna, PTS 2002:3 5 Svensk telemarknad, andra halvåret 2002, PTS-ER-2002:25 6 Se t.ex. för en översikt över leverantörer av bredbandsaccess. Post- och telestyrelsen 13

20 har tillgång till bredband i hemmet. Den vanligaste accessformen till bredband är ADSL. Utbyggnaden av infrastruktur fortsätter, även om takten i utbyggnaden av stamnätet har mattats av. De totala fiberkabelnäten har ökat med 15 procent från maj 2001 till mars Utbyggnad har även skett av radiolänknäten. I drygt 90 procent av alla Sveriges kommuner finns områdesnät med bredbandskapacitet i åtminstone någon del av kommunen. I storstäder och större städer finns det största antalet aktörer med områdesnät. I knappt 40 procent av alla tätorter finns minst en aktör med områdesnät. I kommungruppen storstäder 7 nås mer än 60 procent av alla tätorter. Landsbygdskommuner har däremot områdesnät i färre än 30 procent av tätorterna 8 Möjligheten att få tillgång till bredband varierar således efter var konsumenten bor. Enligt PTS enkätundersökning är det ungefär 30 procent av Internetanvändarna som har bredbandsaccess. Vid jämförelse mellan dem som bor i flerfamiljsfastigheter och dem som bor i villa, är det vanligare att man i den senare kategorin vill, men inte kan, ansluta sig till bredband, då det inte finns någon bredbandsoperatör i bostadsområdet. Av dem som bor i lägenhet och har Internetuppkoppling, är det knappt 35 procent som har bredbandsanslutning, medan motsvarande siffra för dem som bor i villa är 17 procent. Se även Av dem som inte hade tillgång till bredband vid undersökningstillfället, planerade 15 procent att teckna ett bredbandsabonnemang under den kommande tremånadersperioden, medan 70 procent inte planerade att göra detta. Resterande 15 procent visste inte, eller svarade inte på frågan. Av dem som planerar att skaffa bredband inom en 3-månadersperiod, är det vanligaste skälet (flera skäl fick anges), att man använder Internet så mycket att det blir billigare med bredbandsaccess än att ha uppringd access, vilket uppgavs av 40 procent. 27 procent av dem som planerar att bli bredbandsabonnenter använder sådana tjänster som kräver hög överföringskapacitet och behöver därför en bredbandsanslutning. Att ansluta sig därför att hushållet kan få behov av bredband i framtiden, eller för att det finns en bra bredbandsuppkoppling i fastigheten där bostaden ligger, angavs av sammanlagt 21 procent. Distansarbete utgör skälet att skaffa bredband för åtta procent av de tillfrågade, medan fyra procent har uppgivit att ett annat, ej specificerat skäl ligger bakom planerna att skaffa bredband Internetanvändare som inte planerar att ansluta sig till bredband Sammanlagt 50 procent av dem som inte planerar att skaffa bredband uppgav att man inte använder Internet tillräckligt mycket eller att man inte använder bandbreddskrävande tjänster. Knappt 60 procent tycker också att det är för dyrt idag eller riskerar att komma att bli för dyrt i samband med framtida prishöjningar. Efter kostnadsskälet, var den vanligaste orsaken att bredband inte erbjuds i bostadsområdet. Denna orsak angavs av 46 procent av de tillfrågade som inte planerade att skaffa bredband. Detta är ett problem som är större bland dem som bor i villa. Av dem som har angivit detta skäl, är det nästan 60 procent som bor i villa. Sammanlagt tio procent uppgav tekniska hinder, eller osäkerhet på anslutningsform eller osäkerhet på bredbandsaccessens fördelar. Endast 3 procent 7 Enligt kommunförbundets kategorisering av olika kommuntyper 8 IT-infrastrukturen i Sverige 2002, PTS-ER-2002:20 Post- och telestyrelsen 14

Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Juridik Inköp IT Ekonomi Kommunala

Läs mer

Användningen av elektronisk identifiering.

Användningen av elektronisk identifiering. DATUM RAPPORTNUMMER 19 september 2003 PTS-ER-2003:35 ISSN 1650-9862 Användningen av elektronisk identifiering. Hur ser marknaden ut och vilka är hindren mot en ökad användning? Delrapport till regeringen

Läs mer

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Per.Furberg@Setterwalls.se Per Furberg advokat Sekreterare/expert i olika utredningar 1988 1998 http://www.setterwalls.se F.d. rådman

Läs mer

Modul 3 Föreläsningsinnehåll

Modul 3 Föreläsningsinnehåll 2015-02-03 2015 Jacob Lindehoff, Linnéuniversitetet 1 Modul 3 Föreläsningsinnehåll Vad är ett certifikat? Användningsområden Microsoft Certificate Services Installation Laboration Ingår i Klustringslabben

Läs mer

PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV

PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV DATORER OCH INTERNET 2002 Statistik om informationssamhället 28 januari, 2003 2 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2002 Inledning 3 Sammanfattning 4 Summary

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Säker e-kommunikation 2009-04-22

Säker e-kommunikation 2009-04-22 Säker e-kommunikation 2009-04-22 Leif Forsman Logica 2008. All rights reserved Agenda - Inledning - Bakgrund och historik - Vilka risker och hot finns? - Vilka säkerhetslösningar finns det för att skydda

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

SSEK Säkra webbtjänster för affärskritisk kommunikation

SSEK Säkra webbtjänster för affärskritisk kommunikation SSEK Säkra webbtjänster för affärskritisk kommunikation SSEK - Bakgrund Tydliga krav från företagen och distributörerna (2001) Lägre kostnad Högre kvalité Garanterade leveranstider Elektronisk kommunikation

Läs mer

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se E-legitimationer Jonas Wiman LKDATA Linköpings Kommun jonas.wiman@linkoping.se 1 Många funktioner i samhället bygger på möjligheten att identifiera personer För att: Ingå avtal Köpa saker, beställningar

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige

PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige Datum Vår referens Sida 2011-04-26 Dnr: 11-1262 1(6) Ert datum Er referens 2011-04-26 N2011/559/ITP Näringsdepartementet 103 33 Stockholm PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer

Läs mer

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson,

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, ID-handlingar i traditionell och elektronisk form Fysisk ID-handling Elektronisk ID-handling

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-10-30 BESLUT Friends Life Group Ltd. FI Dnr 14-12395 One New Change London EC4M 9EF England Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen P.O. Box

Läs mer

Användningen av elektronisk identifiering och signaturer

Användningen av elektronisk identifiering och signaturer DATUM RAPPORTNUMMER 30 januari 2004 PTS-ER-2004:3 ISSN 1650-9862 Användningen av elektronisk identifiering och signaturer Hur ser marknaden ut och vilka är hindren mot en ökad användning? Förord Post-

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor 1(6) Cajsa Ekberg Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig

Läs mer

Kryptering HEMLIG SKRIFT SUBSTITUTION STEGANOGRAFI KRYPTOGRAFI

Kryptering HEMLIG SKRIFT SUBSTITUTION STEGANOGRAFI KRYPTOGRAFI 1/7 Kryptering Se kap. 6 HEMLIG SKRIFT STEGANOGRAFI Dolt data KRYPTOGRAFI Transformerat data - Transposition (Permutation) Kasta om ordningen på symbolerna/tecknen/bitarna. - Substitution Byt ut, ersätt.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

RAPPORTNUMMER 6 februari 2008 PTS-ER-2008:3 ISSN DIARIENR eförvaltning

RAPPORTNUMMER 6 februari 2008 PTS-ER-2008:3 ISSN DIARIENR eförvaltning DATUM RAPPORTNUMMER 6 februari 2008 PTS-ER-2008:3 ISSN 1650-9862 DIARIENR 08-375 eförvaltning Innehåll 1 Uppdraget...5 2 Tillhandahållna e-tjänster...5 3 Planerade e-tjänster...5 4 Användningen av e-tjänsterna...6

Läs mer

Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken

Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken Krypteringteknologier Sidorna 580-582 (647-668) i boken Introduktion Kryptering har traditionellt handlat om skydda konfidentialiteten genom att koda meddelandet så att endast mottagaren kan öppna det

Läs mer

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-10-07 Dnr: 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Ann-Sofie Fahlgren 08-678 55 57 Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband Innehåll Sammanfattning svenska

Läs mer

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007 Internetsäkerhet och banktjänster September 2007 Skydda din dator Att använda Internet för att utföra bankärenden är enkelt och bekvämt. Men tänk på att din datormiljö måste vara skyddad och att du aldrig

Läs mer

Introduktion till protokoll för nätverkssäkerhet

Introduktion till protokoll för nätverkssäkerhet Tekn.dr. Göran Pulkkis Överlärare i Datateknik Introduktion till protokoll för nätverkssäkerhet Innehåll Varför behövs och hur realiseras datasäkerhet? Datasäkerhetshot Datasäkerhetsteknik Datasäkerhetsprogramvara

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com IPv6 i Mobilnät Mattias Karlsson mattias.karlsson@telenor.com Agenda Varför behöver vi IPv6? Kort historia om Standardisering kring IP i mobilnät. Snabb genomgång om mobilnät Speciella utmaningar med IPv6

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Kundverifiering av SPs digitala signaturer

Kundverifiering av SPs digitala signaturer 2014-08-28 Utgåva 8.0 1 (12) Kundverifiering av SPs digitala signaturer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP IT 2014-08-28 Utgåva 8.0 2 (12) Versionshistorik Författare Utgåva Datum Kommentar Fredrik

Läs mer

Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor 1(6) Sten Arvidson Cajsa Ekberg Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2011 för elektronisk legitimering och underskrift

Läs mer

Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57)

Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57) Utlåtande 2006:101 RI (Dnr 035-3762/2005) Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57) Kommunstyrelsen

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-04-28 BESLUT Norges Bank FI Dnr 14-466 Bankplassen 2 P.O. Box 1179 Sentrum 107 Oslo Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag)

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) 1. Viktig information Innan vi kan ansluta webbplatsen måste följande villkor uppfyllas: Alla transaktioner genomförs med CVV2/CVC2 (säkerhetskod) 3D Secure

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Stark inledning på det nya e-handelsåret

Stark inledning på det nya e-handelsåret + 13 % e-barometern Q1 2010 Stark inledning på det nya e-handelsåret Den starka tillväxttakten under fjolårets slut håller i sig och året inleddes med en kraftfull försäljningsuppgång, 12,8 procent, under

Läs mer

http://iwww.rsv.se:82/samset/myndigh_anv.html

http://iwww.rsv.se:82/samset/myndigh_anv.html Sida 1 av 38 Vägledning till myndigheter inför införandet av elektronisk identifiering och underskrifter. Beskriver hur riktlinjerna ska användas och tar upp rättsfrågor som myndigheter och medborgare

Läs mer

DNSSEC och säkerheten på Internet

DNSSEC och säkerheten på Internet DNSSEC och säkerheten på Internet Per Darnell 1 Säkerheten på Internet Identitet Integritet Oavvislighet Alltså 2 Asymmetrisk nyckelkryptering Handelsbanken 3 Asymmetrisk nyckelkryptering 1 Utbyte av publika

Läs mer

TJÄNSTEINNOVATIONER OCH MARKNADSOMVANDLING FALLET MOBILA BETALNINGAR

TJÄNSTEINNOVATIONER OCH MARKNADSOMVANDLING FALLET MOBILA BETALNINGAR TJÄNSTEINNOVATIONER OCH MARKNADSOMVANDLING FALLET MOBILA BETALNINGAR Per Andersson, Lars-Gunnar Mattsson Center for Information and Communications Research, Stockholm School of Economics Jan Markendahl

Läs mer

Adress 15. August 2014

Adress 15. August 2014 , Zollerstr. 1, 78567 Fridingen, Germany Adress 15. August 2014 Brådskande Säkerhetsmeddelande Urgent Safety Notice Bästa kund, Dear valued customer, med anledning av en incident på marknaden fick vi kännedom

Läs mer

Stockholm Skolwebb. Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb. skolwebb.stockholm.se

Stockholm Skolwebb. Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb. skolwebb.stockholm.se S Stockholm Skolwebb Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb Innehållsförteckning Säkerhet i Stockholm Skolwebb... 3 Roller i Stockholm Skolwebb... 3 Hur definieras rollerna

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Offentlig-Privat Samverkan: En möjlig vision för e-förvaltning?

Offentlig-Privat Samverkan: En möjlig vision för e-förvaltning? Offentlig-Privat Samverkan: En möjlig vision för e-förvaltning? Branschrådmöte, 20 Juni 2011. Viktor Arvidsson Bakgrund OPS möjliggör innovation och skapande av tillväxt och nya exportprodukter genom samarbeten

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet

E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet Christer Haglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting christer.haglund@skl.se Sammanhållen e-förvaltning en väg in Kurator

Läs mer

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and

Läs mer

Geo installationsguide

Geo installationsguide Geo installationsguide 2010 SBG AB Geo installationsguide 2010 SBG AB. All rights reserved. Detta dokument innehåller information om Geo installationspaket. Minsta rekommenderade systemegenskaper Operativsystem:

Läs mer

Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås

Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås Schenker Privpak AB Interface documentation for web service packageservices.asmx 2012-09-01 Version: 1.0.0 Doc. no.: I04304b Sida 2 av 7 Revision history Datum Version Sign. Kommentar 2012-09-01 1.0.0

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Molnet ett laglöst land?

Molnet ett laglöst land? Molnet ett laglöst land? 31 januari 2012 Pernilla Borg, CISA Magnus Ahlberg Om Ernst & Young IT Risk and Assurance Inom IT Risk and Assurance hjälper vi organisationer att hantera IT-risker på ett sätt

Läs mer

(5) Vägledning för anmälan av anmälningspliktig verksamhet. 1. Inledning. 2. Anmälningsplikt Hur görs en anmälan?

(5) Vägledning för anmälan av anmälningspliktig verksamhet. 1. Inledning. 2. Anmälningsplikt Hur görs en anmälan? Datum Sida 2016-01-22 1(5) Vägledning för anmälan av anmälningspliktig verksamhet För att tillhandahålla kommunikationsnät och elektroniska tjänster i Sverige krävs i vissa fall att verksamheten anmäls

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

Promemoria. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om elektronisk identifiering

Promemoria. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om elektronisk identifiering Promemoria Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om elektronisk identifiering 1 Innehållsförteckning 2 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 4 2 Förslag till lagtext... 5 2.1 Förslag till

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Designprinciper för säkerhet och Epilog. Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT)

Designprinciper för säkerhet och Epilog. Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT) Designprinciper för säkerhet och Epilog Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT) Designprinciper för säkerhet Tumregler och utgångspunkter

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Bredband i Sverige, 2003

Bredband i Sverige, 2003 DATUM RAPPORTNUMMER 15 augusti 2003 PTS-ER-2003:27 ISSN 1650-9862 Bredband i Sverige, 2003 Tillgänglighet till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Förord Riksdagen

Läs mer

Tekn.dr. Göran Pulkkis Överlärare i Datateknik. Nätverksprotokoll 23.10.2008

Tekn.dr. Göran Pulkkis Överlärare i Datateknik. Nätverksprotokoll 23.10.2008 Tekn.dr. Göran Pulkkis Överlärare i Datateknik Säker e-post Innehåll Principen för säker e-post Realisering av säker e-post Pretty Good Privacy (PGP) Secure / Multipurpose Internet Mail Extensions (S/MIME)

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kvalificerade elektroniska signaturer; SFS 2000:832 Utkom från trycket den 14 november 2000 utfärdad den 2 november 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

256bit Security AB Offentligt dokument 2013-01-08

256bit Security AB Offentligt dokument 2013-01-08 Säkerhetsbeskrivning 1 Syfte Syftet med det här dokumentet är att översiktligt beskriva säkerhetsfunktionerna i The Secure Channel för att på så vis öka den offentliga förståelsen för hur systemet fungerar.

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer