Bredband i Sverige, 2003

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 15 augusti 2003 PTS-ER-2003:27 ISSN Bredband i Sverige, 2003 Tillgänglighet till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet

2

3 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Förord Riksdagen har fastställt mål för IT-politiken. För att uppnå målet prioriterar staten bland annat att öka tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. Målet för tillgänglighet är att hushåll och företag i alla delar av Sverige har tillgång till ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet, i dagligt tal bredband. Post- och telestyrelsen har regeringens uppdrag att följa utvecklingen av bredbandsutbyggnaden. Föreliggande rapport är den fjärde redovisningen av ITinfrastrukturen i Sverige. Liksom den tredje redovisningen fokuserar rapporten på tillgängligheten till bredband i olika delar av landet. Projektledare har varit Britt Aronsson. Projektdeltagare har varit Sofia Norlin (t.o.m. februari 2003), Roland Svahn samt Fredrik Öst (fr.o.m. april 2003). Nils Gunnar Billinger Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4

5 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Innehåll Sammanfattning... 3 Summary Uppdraget och dess genomförande Uppdraget Metod för att genomföra uppdraget Enkätundersökning Stöd till länsstyrelser och kommuner Referensgruppen för bredbandsfrågor Disposition av rapporten Politisk inriktning med mål och medel för IT-infrastruktur Sverige ska som första land bli ett informationssamhälle för alla målet för IT-politiken Tillgänglighet - ett prioriterat område Mål och medel för att uppnå målet Efterfrågan/användning tjänster - infrastruktur Statliga medel som stöd för att öka den geografiska tillgängligheten Utbyggnad av ett nationellt stamnät Stöd till upprättande av IT-infrastrukturprogram Stöd till utbyggnad av ortssammanbindande nät och områdesnät Utnyttjande av stöden Olika utgångspunkter för utbyggnaden Tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet Nätens omfattning Näten fördelade på ägarkategorier Nätens utbredning Tillgång till nät i kommuner Tillgång till nät i tätorter Tillgänglighet för slutanvändare Täckningsgrad Tekniskt möjliga abonnemang Faktiska abonnemang Marknaden för bredband Måluppfyllelse: IT-infrastruktur i alla delar av Sverige Tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet Efterfrågan av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet Litteratur Bilagor Bilaga 1 - Förklaringar till använda begrepp och förkortningar Bilaga 2 - Förklaringar till använda regionindelningar Bilaga 3 Hur ser enkäten ut? Bilaga 4 - Vilka har svarat på enkäten? Post- och telestyrelsen 1

6 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Bilaga 5 - Hur stort statligt ekonomiskt stöd får kommunerna för utbyggnad av nät? Bilaga 6 - Utbredning av nationella stamnät Post- och telestyrelsen 2

7 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Sammanfattning PTS har av regeringen fått i uppdrag att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, i dagligt tal bredband. Häri ingår nät baserade på i huvudsak optisk fiberkabel, koaxialkabel, radiolänk, och kopparkabel (i den mån den uppgraderats till ADSL eller annan DSL-teknik). Riksdagens målsättning för tillgänglighet är att hushåll och företag i alla delar av Sverige har tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Målet ska uppnås genom utbyggnad i första hand i marknadens regi. I områden där utbyggnad inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund kan kommunen erhålla statligt stöd för utbyggnad av IT-infrastruktur. Kommunerna har kommit långt i framtagandet av IT-infrastrukturprogram. Grunden är därmed lagd för att gå vidare till nästa fas i den statliga bredbandssatsningen. Mellan procent av kommunerna har beviljats eller ansökt om stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät respektive områdesnät. De kommuner som tidigt ansökt om stöd har ofta erfarenhet av andra stödformer och haft etablerade former för lokal samverkan. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet fortgår. Nät baserade på fiber och radio har ökat med knappt tio procent från mars 2002 till januari 2003 och uppgår till km. Ökningen avser i sin helhet fiberkabelnäten. Anslutning till ett nationellt stamnät finns i samtliga kommuner och över 90 procent av landets tätorter har anslutning till ett ortssammanbindande nät. Antalet tätorter med områdesnät i någon del av tätorten har ökat och utgör cirka 50 procent av Sveriges tätorter, vilket är en ökning med 40 procent sedan mars I huvudsak är det tätorter med mindre än 1000 invånare som i sin helhet saknar områdesnät. Det finns även skillnader mellan olika bostadsformer där flerfamiljshus har tillgång till bredband i större omfattning än villor. Antalet hushåll som i januari 2003 hade möjlighet att ansluta sig till någon form av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet kan grovt uppskattas till 1,1-1,2 miljoner, vilket motsvarar en fjärdedel av antalet hushåll i Sverige. Antalet privata kunder med anslutning till Internet via någon form av högre överföringskapacitet uppgick i december 2002 till Målet om tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i alla delar av landet är ännu inte uppfyllt. Marknadens utbyggnad styrs i hög grad av efterfrågan från såväl hushåll och företag som offentlig sektor. Det är dock i regel inte bredband i sig som efterfrågas, utan de tjänster som kan levereras över bredband. Utbyggnaden är därför beroende av utvecklingen av prisvärda tjänster. Andra faktorer som påverkar både tillgängligheten till befintlig IT-infrastruktur och utbyggnaden av ny IT-infrastruktur, är prissättning, såväl mot slutanvändare som mot operatörer, tekniska krav och andra villkor. Det är många faktorer som påverkar utbyggnadstakten och det är därför svårt att bedöma när målet att hushåll och företag i alla delar av Sverige har tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, kommer att vara uppfyllt. Post- och telestyrelsen 3

8

9 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Summary PTS has been assigned by the Government to monitor the development and accessibility of IT infrastructure with high transmission capacity, in everyday language, broadband. This includes networks based mainly on optical fibre cable, coaxial cable, wireless links and copper cable (to the extent it is upgraded to ADSL or other DSL technology). The objective of the Riksdag (Swedish Parliament) regarding accessibility is that households and businesses in every part of Sweden should have access to IT infrastructure with high transmission capacity. This objective will be achieved by development primarily through the market. In areas where it is considered that the development is not attained on a market basis, the municipality may receive government support for the development of IT infrastructure. The municipalities have made great advances in the production of an IT infrastructure programme. The foundations are thereby laid to proceed to the next phase of the Government broadband initiative. Between percent of the municipalities have been granted or have applied for support for the development of interurban networks and area networks respectively. The municipalities that have applied for support at an early stage often have experience of other forms of support and have established forms for local collaboration. The development of IT infrastructure with high transmission capacity is proceeding. Networks based on fibre and radio have increased by almost 10 percent since March 2002 to January 2003 and amount to km. This increase entirely relates to the fibre cable network. There are links to a national backbone network in all municipalities and over 90 percent of Swedish localities have links to a interurban network. The number of localities with area networks in some part of the locality has increased and comprise approximately 50 percent of Sweden s localities, which is an increase of 40 percent since March It is mainly localities with less than 1000 residents that are entirely without area networks. There are also differences between various forms of housing, where multiple occupation properties have access to broadband to a greater extent than detached houses. The number of households that in January 2003 were able to connect to some form of IT infrastructure with high transmission capacity can be estimated to be between 1.1 to 1.2 million, which corresponds to a fourth of the number of households in Sweden. The number of private customers with links to the Internet via some form of high transmission capacity amounted to in December The objective of access to IT infrastructure with high transmission capacity in all parts of Sweden has not yet been satisfied. The development of the market is governed to a great extent by demand from both households and businesses and also the public sector. However, it is not normally broadband as such that is in demand, but the services that can be supplied via broadband. Developments are therefore dependent on the development of affordable services. Other factors that influence both accessibility to existing IT infrastructure and development of new IT infrastructure are pricing, both in relation to the end user and the operator, technical requirements and other terms and conditions. There are many Post- och telestyrelsen 5

10 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 factors that influence the rate of development and it is therefore difficult to assess when the objective that households and businesses in all parts of Sweden will have access to IT infrastructure with high transmission capacity will be satisfied. Post- och telestyrelsen 6

11 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, Uppdraget och dess genomförande PTS har av regeringen fått i uppdrag att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Uppdraget har fullgjorts med en enkätundersökning till kommuner och operatörer som tillhandahåller nätkapacitet eller bredbandsabonnemang. 1.1 Uppdraget Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått i uppdrag att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet 1. PTS ska i återrapporteringen av uppdraget till regeringen göra en bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet uppskatta antalet abonnenter, samt bedöma måluppfyllelsen av den IT-politiska inriktningen för tillgänglighet som angavs i propositionen (1999/2000:86) Ett informationssamhälle för alla. I uppdraget ingår även att PTS inom sitt verksamhetsområde ska bistå länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan, samverkansorgan och kommuner vid tillämpningen av författningar om statligt ekonomiskt stöd vid utbyggnad av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. Den huvudsakliga återrapporteringen av PTS verksamhet inom detta område lämnas i rapporten Stöd till länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan, samverkansorgan och kommuner, dnr , PTS har sedan 2001 haft uppdraget att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Under våren 2001 genomfördes den första enkätstudien som riktades mot kommuner och operatörer. Under hösten 2001 inriktades arbetet dels på en fördjupad diskussion om problem och möjligheter vid utbyggnad av IT-infrastruktur, dels på IT-infrastrukturens betydelse ur regional utvecklingssynpunkt. En uppföljning av 2001 års enkät genomfördes under våren Under samma tid genomfördes ytterligare studier kring IT-infrastrukturens betydelse ur regional utvecklingssynpunkt. Uppdraget har redovisats i tre rapporter 2. 1 Se myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2003, verksamhetsgren Tillgänglighet IT. 2 IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse, augusti 2001, IT-infrastrukturen i Sverige 2001 Uppnås målet om tillgänglighet? (PTS-ER-2002:5), mars 2002 IT-infrastrukturen i Sverige 2002 Tillgänglighet i olika delar av landet, (PTS-ER-2002:20), augusti Post- och telestyrelsen 7

12 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 PTS har även tidigare haft liknande uppdrag att kartlägga den svenska ITinfrastrukturen. Uppdragen har dock haft olika inriktning och omfattning vilket medför begränsade möjligheter till jämförelse av resultaten. I rapporterna avses med IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet att infrastrukturen eller viss del av denna har sådan kapacitet att den medger förmedling av multimediatjänster med god kvalitet i riktning både till och från användare. Definitionen överensstämmer i sak med den som ges i Bredbandsutredningens slutbetänkande (SOU 2000:111) IT-infrastruktur för stad och land, där det även framhålls att kapacitetsbehovet för bredbandstjänster är beroende av hur många som kommunicerar samtidigt, vilken tjänst de utnyttjar och avståndet till den de kommunicerar med. Det är därför inte möjligt att ange något exakt tal för överföringskapaciteten, utan den beror på vilken situation som föreligger i varje enskilt fall. PTS har i rapporterna angivit att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet består av nät baserade på optisk fiberkabel koaxialkabel i den mån den används för överföring med hög kapacitet koppartråd i den omfattning den uppgraderats till ADSL eller annan DSLteknik elnätskommunikation radio, samt satellit. I bilaga 1 finns förklaringar till en del av de begrepp och uttryck som används i rapporten. 1.2 Metod för att genomföra uppdraget Enkätundersökning Under våren 2003 genomfördes en uppföljning av enkäterna från 2001 och 2002 genom att en ny enkät sändes ut. Enkäten skickades till samtliga kommuner och till operatörer som tillhandahåller nätkapacitet eller bredbandsabonnemang, se bilaga 3. Frågorna i enkäten gällde omfattning och utbredning av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet samt statligt ekonomiskt stöd för utbyggnaden. Av landets 290 kommuner besvarade 264 kommuner hela eller delar av enkäten. Antalet bolag som erhållit enkäten uppgår till 284. Av dessa svarade 175 stycken, varav 114 stycken uppgav att de äger IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Antalet operatörer som uppgav att de tillhandahöll bredbandsabonnemang uppgick till cirka 100 stycken. De bolag och kommuner som besvarat enkäten innehar enligt PTS bedömning minst 90 procent av den allmänt tillgängliga IT-infrastrukturen med hög överföringskapacitet i Sverige. Post- och telestyrelsen 8

13 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, Stöd till länsstyrelser och kommuner PTS har av regeringen fått i uppdrag att under inom sitt verksamhetsområde bistå länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan, samverkansorgan och kommuner vid tillämpningen av författningar om statligt ekonomiskt stöd för utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet 3. Arbetet ska bedrivas i nära samarbete med de berörda instanserna. I uppdraget ingår bland annat att PTS ska organisera rådslag med marknadens aktörer och andra berörda intressenter. Erfarenheterna från detta arbete har beaktats i rapporten Referensgruppen för bredbandsfrågor Vid PTS finns en referensgrupp med syfte att följa och övervaka utvecklingen på bredbandsområdet. Gruppen utgörs av representanter från olika myndigheter. Till en del möten inbjuds även andra personer att deltaga. Under året har gruppen diskuterat bland annat utvärdering av IT-politiken, IT och kommunerna, IT i småföretag, hur bredband fungerar för användarna, information om säkerhet vid användning av Internet och Internetanvändares informationsbehov vid störningar i Internettrafiken. Information och erfarenheter från gruppen har beaktats i rapporten. 1.3 Disposition av rapporten Efter ett inledande kapitel presenteras i rapporten mål och medel för tillgänglighet enligt propositionen (1999/2000:86) Ett informationssamhälle för alla (ITpropositionen). I kapitel tre redovisas utfallet av de statliga åtgärder som har vidtagits för att stödja tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Kapitlet innehåller även en diskussion om kommunernas agerande i samband med utbyggnaden av IT-infrastruktur. I kapitel fyra ges en redovisning av tillgängligheten till IT-infrastruktur. Avslutningsvis görs i kapitel fem en bedömning av måluppfyllelsen av den IT-politiska inriktningen för tillgänglighet, dvs. att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren får tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Till rapporten har fogats ett antal bilagor. I bilaga ett till fyra finns förklaringar till använda begrepp, regionindelningar, enkäten och vilka som har svarat. Hur stort det statliga ekonomiska stödet till kommunerna är redovisas i bilaga fem. I bilaga sex redovisas på kartor några stora nationella stamnät. 3 Se myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2003, verksamhetsgren Tillgänglighet IT. Post- och telestyrelsen 9

14 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, Politisk inriktning med mål och medel för ITinfrastruktur Det IT-politiska målet är att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla. I syfte att uppnå målet prioriterar staten bland annat att öka tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. Målet för tillgänglighet är att hushåll och företag i alla delar av Sverige ska ha tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. 2.1 Sverige ska som första land bli ett informationssamhälle för alla målet för IT-politiken I IT-propositionen anges att det IT-politiska målet för Sverige är att som första land bli ett informationssamhälle för alla. För att uppnå detta syfte prioriterar staten att öka tilliten till IT kompetensen att använda IT tillgängligheten till informationssamhällets tjänster IT är ett redskap som kan underlätta att mål uppnås inom andra politikområden. I IT-propositionen anges att regeringens strävan är att IT-politiken ska bidra till att öka uppfyllelsen av en rad allmänna politiska mål. Vägledande för IT-politiken ska vara att främja tillväxt sysselsättning regional utveckling demokrati och rättvisa livskvalitet jämställdhet och mångfald en effektiv offentlig förvaltning ett hållbart samhälle Post- och telestyrelsen 10

15 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Lagen om elektronisk kommunikation 4 trädde i kraft den 25 juli I propositionen till lagen 5 anges att målet för sektorn elektronisk kommunikation är att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer. De elektroniska kommunikationerna skall ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Sverige skall i ett internationellt perspektiv ligga i framkant i dessa avseenden vara hållbara, användbara och tillgodose framtidens behov. De främsta medlen för att uppnå detta skall vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begränsningar samt att främja internationell harmonisering. Staten skall ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden. De föreslagna målen för sektorn elektronisk kommunikation ligger i linje med det IT-politiska målet och därmed också i linje med EU:s IT-politiska handlingsprogram e-europe, ett informationssamhälle för alla. De nya mål som anges i lagen ersätter inte det IT-politiska målet. Lagen ger dock en möjlighet att bidra till uppföljningen av det IT-politiska målet att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla. 2.2 Tillgänglighet - ett prioriterat område Mål och medel för att uppnå målet Målet med tillgänglighet är att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren får tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta ska i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar att se till att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet. Statens ansvar har kommit till uttryck bl.a. genom att kommuner kan få stöd för utbyggnad som inte bedöms komma till stånd på marknadsmässiga villkor inom fem år. Stödet ska i första hand användas för att upphandla nät. I de fall inga anbud eller inga acceptabla anbud erhålls kan kommunerna själva välja att anlägga, äga och driva näten Efterfrågan/användning tjänster - infrastruktur Regeringen skriver i IT-propositionen att IT-politik framförallt handlar om människor, deras attityder, färdigheter och möjligheter. Regelsystem och infrastruktur är också viktiga, men det är människor som fyller dem med innehåll. Regeringen skriver vidare att den osäkerhet som många människor idag upplever inför IT hindrar en effektiv användning. Osäkerheten rör dels integritetsfrågor, dels den ekonomiska sidan. Det behövs kunskap för att alla skall kunna ta del av det ökade utbud av möjligheter som IT-utvecklingen innebär. Regeringens 4 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. 5 (prop. 2002/03:110) Lag om elektronisk kommunikation, m.m. Post- och telestyrelsen 11

16 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 prioritering av tillit och kompetens avser att främja en god och bred användning av IT i samhället. Användning är en viktig del för utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. I figur 1 ingår användning tillsammans med infrastruktur och tjänster som tre viktiga förutsättningar för informationssamhällets utveckling. Figur 1 Förutsättningar för informationssamhällets utveckling Tillit Tillgänglighet Kompetens Tjänster Tillväxt Regional utveckling Sysselsättning Mm Efterfrågan användning/ Infrastruktur Användningen påverkar och påverkas av utbudet av infrastruktur och tjänster. På motsvarande sätt påverkas tjänster och infrastruktur av varandra och användningen. Användningen är avgörande för hur effekterna av tekniken blir på t.ex. tillväxt, regional utveckling och sysselsättning. Det huvudsakliga medlet för att uppnå målet för tillgänglighet är en utbyggnad i marknadens regi. För att marknadens aktörer skall vara intresserad av att bygga IT-infrastruktur måste de känna en trygghet att det blir trafik i nätet. För marknaden är det affärsmodeller och efterfrågan som i hög grad påverkar investeringsviljan, m.a.o. är användningen av central betydelse för att uppnå målet om tillgänglighet i alla delar av landet. En väl utbyggd infrastruktur innebär inte nödvändigtvis att den är tillgänglig för alla. Det kan finnas hinder i form av prissättning, såväl mot slutanvändare som mot operatörer, tekniska krav och andra villkor, exklusivitetsavtal och andra inlåsningseffekter 6. 6 En generell lösning på inlåsningsproblematiken erbjuder principen om öppna nät, dvs. att näten upplåtes till alla på skäliga och icke-diskriminerande villkor. Detta kan innebära olika lösningar beroende på vilken teknik som används och vilken nätnivå som avses. Se t.ex. Post- och telestyrelsen 12

17 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 I regeringens prioritering att öka tillgängligheten till informationssamhällets tjänster ingår insatser som t.ex. stöd för utbyggnaden av IT-infrastruktur (se vidare kapitel 3) skattelättnad för bredbandsanslutning försöksverksamhet för personer med funktionshinder 7 I enlighet med uppdraget från regeringen fokuserar föreliggande rapport på den fysiska tillgängligheten till IT-infrastruktur för slutanvändare i olika delar av landet. Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus PTS, maj 2000 Alltid på! Bredbandsmarknaden ur ett konsumentperspektiv, PTS-ER-2002:9 7 Se Redovisning av en försöksverksamhet med bredband för funktionshindrade, PTS-ER-2003:17. Post- och telestyrelsen 13

18 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, Statliga medel som stöd för att öka den geografiska tillgängligheten PTS har funnit att cirka 70 procent av kommunerna har beviljats eller ansökt om stöd för IT-infrastrukturprogram att det har skett en ökning av antalet kommuner som har utnyttjat stöden för utbyggnad av nät att antalet kommuner som inte avser söka stöden minskar att det är lättare att ta till sig stöden när det finns samverkan och erfarenhet av andra stödformer. I IT-propositionen från mars 2000 framgår att IT-infrastrukturen hade byggts ut kraftigt under de senaste åren men att denna marknadsstyrda utbyggnad skedde framför allt i tätbebyggda områden. Dessa områden omfattar endast 70 procent av landets befolkning. För att uppnå det IT-politiska målet för tillgänglighet krävs inte minst en geografisk tillgänglighet av bredbandskapacitet. Statliga medel finns tillgängliga för att öka den geografiska tillgängligheten. Det är stöd till kommunerna för att ansluta sig till ett nationellt stamnät att upprätta IT-infrastrukturprogram att främja utbyggnaden av ortssammanbindande nät och områdesnät. PTS bistår länsstyrelser och kommuner m.fl. vid tillämpningen av reglerna kring stöden. Det kan nämnas att länsstyrelserna samarbetar inom ramen för Länsprojekt bredband och att Svenska kommunförbundet bedriver projektet Samverkan kring IT-infrastruktur. Dessa projekt har fått medel från regeringen och gör bl.a. uppföljningar av stöden. NUTEK tar fram statistik som avser förbrukning och prognos av medlen om stöd. Det finns en rad andra stödformer som kan användas för utbyggnad av ITinfrastruktur. En del av dessa stöd har sin grund i regional-, tillväxt- och arbetsmarknadspolitik. Ett annat exempel är möjlighet att få skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar (2000:1380). Post- och telestyrelsen 14

19 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, Utbyggnad av ett nationellt stamnät Enligt IT-infrastrukturutredningen (SOU 1999:85) fanns brist på ledning med hög överföringskapacitet för uthyrning till operatörer. Det fanns enligt utredningen näringspolitiska skäl för att öka investeringarna i öppen ledning för att öka konkurrensen bland operatörerna och därmed gynna utvecklingen och expansionen av IT-användningen. I IT-propositionen konstaterades att utbudet av ledning ökade kraftigt särskilt i de tätbefolkade delarna av landet, men att det i huvudsak gäller stora stråk i stamnäten, medan tillgången fortfarande var mycket begränsad i andra delar av landet. Det första steget i utvecklingen mot en tillgänglig IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är utbyggnaden av ett stamnät för bredbandskommunikation mellan landets alla kommuner på marknadsmässiga villkor. Regeringen gav i augusti 2000 ett uppdrag till Svensk Kraftnät att bygga ett öppet stamnät genom installation av optokabel på det befintliga stamnätet för el (N1999/11617/SÄ). Målet var att ansluta alla kommunhuvudorter senast i december Sedan uppdraget lämnades har förutsättningarna för ett genomförande ändrats. Det finns cirka 100 kommuner som saknar anslutning till det nationella stamnätet. Regeringen tillkallade därför en särskild utredare med uppdrag att se över förutsättningarna för utbyggnaden (dir. 2001:99). Utredaren har lämnat betänkandet IT-stomnät till vissa kommuner (SOU 2002:55). Mot bakgrund av utredarens analyser har regeringen beslutat om ett särskilt stöd till landets kommuner för etablering av en anslutning till nationellt stamnät. Stödet omfattar cirka 400 miljoner kronor. Stödet har reglerats i en särskild förordning (2003:62). Det är länsstyrelserna som beslutar om stödet. Stöd lämnas till åtgärder utförda under perioden 1 januari 2003 till 31 december Utredarens förslag i övrigt bereds i Regeringskansliet. Regeringen har i februari 2003 kompletterat uppdraget till Svenska Kraftnät (N2002/8360/SÄ, N2002/5983/ITFoU) genom att Svenska Kraftnät ges rätt att upplåta nätkapacitet i form av svart fiber, våglängder m.m. ges möjlighet att samarbeta med regionnätssinnehavare eller andra ges möjlighet att anslutning även kan ske till annan ort än kommunhuvudorten har möjlighet att delta i de upphandlingar som ska ske enligt regleringen för stöden ska göra en slutrapportering senast den 1 april PTS har inte gjort någon analys av utfallet av stödet. Det kan noteras att regleringen kring stödet trädde i kraft så sent som den 1 april Post- och telestyrelsen 15

20 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, Stöd till upprättande av IT-infrastrukturprogram Ett IT-infrastrukturprogram är en form av strategi och viljeförklaring från kommunen över IT-infrastrukturen de närmaste åren. Stöd lämnas enligt förordningen (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Upprättandet av program är frivilligt men är en förutsättning för statligt stöd till utbyggnad av nät. IT-infrastrukturprogram ska godkännas av länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen eller, om det finns, regionalt självstyrelseorgan. Stöd till IT-infrastrukturprogram omfattar cirka 31 miljoner kronor. Det kan konstateras att kommunerna har kommit långt i framtagandet av ITinfrastrukturprogram. Det bedrivs och har bedrivits ett omfattande arbete med programmen i kommunerna. Arbetet med programmen spänner över ett brett fält. Arbetet har lett till att IT-infrastrukturen hanteras på den politiska dagordningen med ställningstaganden till hur kommunen bör förhålla sig. Antalet kommuner som utarbetar IT-infrastrukturprogram ökar Antalet kommuner som har tagit fram IT-infrastrukturprogram ökar jämfört med föregående års undersökning. Det är nu över 70 procent av kommunerna som har beviljats eller ansökt om stöd för programmet. I och med att en kommun har tagit fram sitt program har grunden lagts för att ta del av de statliga stöden för en utbyggnad. En förutsättning är nämligen att kommunen har ett godkänt ITinfrastrukturprogram. Det gör att programmet blir den första fasen i den statliga satsningen på IT-infrastrukturen. Utfallet av enkäten på frågan om stöd till IT-infrastrukturprogram redovisas i tabell 1. Tabell 1 Utnyttjande av statligt stöd till IT-infrastrukturprogram (procent av landets kommuner) Svarsalternativ December 2002 Mars 2002 Beviljat Ansökt 6 17 Planerat ansöka Avstår 3 8 Ej berättigad - - Ej svarat 12 4 Summa Det finns inte direkt några skillnader i utfallet mellan olika län eller kommuntyper. Det kan dock noteras att förortskommuner är något mer överrepresenterade i gruppen som planerar att ansöka om stöd. Post- och telestyrelsen 16

21 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Antalet kommuner som inte avser söka stödet minskar Några kommuner anger att de inte avser att utnyttja stödet till ITinfrastrukturprogram. Denna grupp har minskat sedan tidigare enkät. Kommunerna anger att man inte avser ta fram ett IT-infrastrukturprogram för att det redan finns nät som täcker större delen av kommunen att stödet är för litet i förhållande till kostnaden att man inte haft tid att man hanterar frågorna på annat sätt. Dessa kommuner kan i regel inte få ta del av det statliga stödet för utbyggnad av nät (se bilaga 5). Därmed finns inte skäl för dessa kommuner att snabbt färdigställa sitt IT-infrastrukturprogram. Detta förhållande har även Länssamverkan Bredband noterat för storstadslänen (rapporten Bredbandsutbyggnaden med statligt stöd per 1 april 2003). Det är över 50 procent av kommunerna som inte får stöd till utbyggnad av nät som har eller avser att ta fram ett IT-infrastrukturprogram. Därmed blir det få kommuner som inte kommer att ha ett program. 3.3 Stöd till utbyggnad av ortssammanbindande nät och områdesnät Statligt ekonomiskt stöd till utbyggnad av nät ges till kommuner för ortssammanbindande nät med cirka miljoner kronor och områdesnät med cirka miljoner kronor. Stöden lämnas till områden där utbyggnad inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund. Stöd lämnas till en kommun för att anlägga, förvärva eller hyra ortssammanbindande nät enligt förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Stöd till områdesnät lämnas enligt förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. För stöden gäller att de lämnas endast om kommunen har ett godkänt IT-infrastrukturprogram att kommunen medfinansierar minst fem procent av stödberättigat underlag att de utgår med mellan procent av stödberättigat underlag att maximalt stöd är fastställt per kommun att kommunen gör en upphandling av tillhandahållandet av nätet att beslut meddelas av länsstyrelsen eller, om det finns, regionalt självstyrelseorgan att stöden avser åtgärder fram till och med Post- och telestyrelsen 17

22 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, Utnyttjande av stöden Det har skett en ökning av antalet kommuner som har utnyttjat stöden sedan tidigare enkät. Nästan 30 procent av kommunerna har beviljats eller sökt stöd för ortssammanbindande nät. Motsvarande för områdesnät är över 20 procent. Det är något fler kommuner som har utnyttjat stödet för ortssammanbindande nät än för områdesnät. Det är dock i flera fall samma kommuner som utnyttjar stöd för bägge näten. Ett förhållande som är särskilt tydligt för glesbygdskommuner. Detta indikerar en parallell utbyggnad av de båda nättyperna i form av en samlad satsning. Stödets storlek varierar mellan kommunerna. Det syns i utfallet att de kommuner som får en högre andel stöd i större grad har utnyttjat stöden. Av de kommuner som får över 70 procent i stöd har cirka 65 procent redan beviljats stöd medan motsvarande siffra för de kommuner som får under 40 procent i stöd är knappt 15 procent. De kommuner som får en högre andel stöd är ofta kommuner som även kan ta del av andra former av stöd, se avsnitt Utfallet av enkäten på frågan om stöd till ortssammanbindande nät redovisas i tabell 2. Tabell 2 Utnyttjande av statligt stöd till ortssammanbindande nät (procent av landets kommuner) Svarsalternativ Ortssammanbindande nät December 2002 Mars 2002 Beviljat 28 9 Ansökt 7 7 Planerat ansöka Avstår 7 18 Ej berättigad Ej svarat 16 4 Summa Att antalet kommuner som inte är berättigade till stöd har minskat beror på svarsfrekvensen. I figur 2 redovisas den geografiska fördelningen för utnyttjande av statligt stöd till ortssammanbindande nät. Post- och telestyrelsen 18

23 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Figur 2 Geografisk fördelning av utnyttjande av statligt stöd för ortssammanbindande nät (december 2002) Post- och telestyrelsen 19

24 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Utfallet av enkäten på frågan om stöd till områdesnät redovisas i tabell 3. Tabell 3 Utnyttjande av statligt stöd till områdesnät (procent av landets kommuner) Svarsalternativ Områdesnät December 2002 Mars 2002 Beviljat 18 8 Ansökt 5 3 Planerat ansöka Avstår Ej berättigad Ej svarat 21 4 Summa Att antalet kommuner som inte är berättigade till stöd har minskat beror på svarsfrekvensen. I figur 3 redovisas den geografiska fördelningen för utnyttjande av statligt stöd till områdesnät. Post- och telestyrelsen 20

25 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Figur 3 Geografisk fördelning av utnyttjande av statligt stöd för områdesnät (december 2002) Post- och telestyrelsen 21

26 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 De flesta kommuner planerar för att ansöka om stöd De flesta kommuner är i fasen att man planerar för att ansöka om stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät och områdesnät. Det är många kommuner som direkt för fram att de arbetar med frågorna men inte hunnit så långt i processen att man sökt stöden. För bägge formerna av stöd är det cirka 35 procent av kommunerna som är i denna fas. Detta är i sig naturligt då stöden förutsätter att kommunen har tagit fram ett IT-infrastrukturprogram vilket tar viss tid (se avsnitt 3.2). Dessutom ställs det upp en del krav och regler för förfarandet för att stöden ska betalas ut vilket också tar tid att hantera. Sammantaget innebär detta att de flesta kommuner helt enkelt inte har hunnit komma så långt i processen kring stöden till utbyggnad av nät att stöden har tagits i anspråk. Antalet kommuner som inte avser att söka stöden minskar Utfallet visar att antalet kommuner som inte avser att utnyttja möjligheten att söka stöden minskar. Det är något fler kommuner som avstår från stöd för områdesnät än för ortssammanbindande nät. De kommuner som anger att man inte avser söka stöd för fram att politisk vilja saknas att marknaden sköter det att det redan är utbyggt. Stödets storlek varierar mellan kommunerna. I utfallet syns att den aktuella gruppen av kommuner ofta får en lägre andel stöd Olika utgångspunkter för utbyggnaden Det finns en motsättning mellan statens mål och hur de förväntas uppnås. Staten har lagt fast mål som kommunerna konkretiserar och utvecklar på lokal nivå. Detta sker från en process för samhällsbyggnad. Det är marknaden som ska uppnå målen. PTS har genomfört möten, i enlighet med regleringsbrevet, med marknadens aktörer s.k. rådslag. Från mötena har några förhållanden noterats som har koppling mot stöden. Det är att för kommunerna är utbyggnad av IT-infrastruktur en samhällsplaneringsfråga att för operatörerna är utbyggnad av IT-infrastruktur beroende av affärsmodeller och efterfrågan att operatörerna kan ha svårt att möta kommunernas förfrågningar vid konkurrensutsättning och upphandling att de stöd som ges idag inte räcker långt. Post- och telestyrelsen 22

27 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 I redovisningen från den 1 mars 2002 (PTS-ER-2002:5) lämnades en redogörelse för vad som hindrar utvecklingen baserat på bl.a. intervjuer med kommuner och operatörer. Från intervjuerna framgår att utbyggnaden är en ekonomisk fråga. Länssamverkan Bredband har i sin senaste rapport konstaterat att två tredjedelar av kommunerna medfinansierar mer än vad förordningarna anger. En grupp av kommuner har tidigt utnyttjat stöden. Det är kommuner främst i länen Kalmar, Gotland, Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten. Det finns flera skäl till att dessa kommuner har kunnat komma i gång tidigt. Som exempel kan nämnas att det finns etablerade former för samverkan att finns eldsjälar som driver på utvecklingen t.ex. enskilda personer eller sammanslutningar som byalag att det finns erfarenheter av andra stödformer. I genomförandet av målet med IT-infrastrukturen involveras en rad aktörer. Utbyggnaden bygger på samverkan mellan staten, kommunen och marknaden. I redovisningen från den 1 mars 2002 (PTS-ER-2002:5) gjordes en redogörelse för den samverkan som sker mellan aktörerna. Av redogörelsen framgår att många län har etablerade nätverk som kan hantera utbyggnaden. I de tidigare nämnda länen finns t.ex. projekten Regional informationsinfrastruktur på Gotland, RegNet, IT- Västerbotten och IT-Norrbotten. Den etablerade formen för samverkan har ofta sin grund i eldsjälar som drivit frågan om utbyggnad av IT. I en kommande forskningsrapport om lokal IT-politik från Linköpings universitet konstateras att statens bidragssystem för utbyggnaden baseras på samverkan och att det har visat sig att erfarenheter av lokal samverkan är en fördel för utbyggnaden. Många av de kommuner som har kommit igång tidigt har varit aktiva inom ramen för EU:s strukturfonder eller andra stödformer vilket har lagt en god grund när det gäller att ta till sig stöden för IT-infrastrukturen. Ett exempel är att kommunerna i Västerbottens län ingår som en pilotregion i EU-projektet Regionala informationssamhället som inneburit att kommunerna redan våren 2000 tog fram lokala IT-infrastrukturprogram. I den nämnda forskningsrapporten från Linköpings universitet förs fram att kommuner som arbetar med stöd från strukturfonderna har lättare att ta till sig arbetssättet med lokal motfinansiering då de har erfarenheter av hur de kontaktar och upprätthåller kontakter med andra aktörer. Samverkan kan leda till mindre konkurrens. Regelverket kring stöden innehåller dock bestämmelser för att främja konkurrensen t.ex. att stödmedlen måste konkurrensutsättas. Det finns en motsättning mellan statens mål och hur de förväntas uppnås. En svårighet är att staten har begränsade möjligheter att påverka marknadens utbyggnad. De medel som har ställts till förfogande av staten är ett sätt att stimulera utbyggnaden. Men alla aktörer har inte samma mål utan strävar snarare efter lönsamhet i bolaget än IT-infrastruktur i alla delar av landet. Motsvarande motsättning finns även på lokal nivå. De mål som staten lagt fast konkretiseras Post- och telestyrelsen 23

28 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 och utvecklas av kommunerna utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv, medan marknaden arbetar utifrån affärsmodeller och efterfrågan. Post- och telestyrelsen 24

29 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, Tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet Näten baserade på fiber och radio har ökat med cirka 10 procent från mars 2002 till januari Antalet kommuner med endast en stamnätsägare har minskat med 20 procent och är nu 53 stycken. I drygt 90 procent av alla tätorter finns anslutningspunkt till ortssammanbindande nät. Drygt hälften av alla tätorter har minst ett områdesnät i någon del av tätorten. Uppskattningsvis kan 1,1-1,2 miljoner hushåll idag anslutas till ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. I detta kapitel redogörs för den totala omfattningen av IT-infrastrukturen i Sverige, nätens utbredning och konkurrenssituationen i olika delar av landet samt slutanvändares tillgång till IT-infrastruktur med högre överföringskapacitet. 4.1 Nätens omfattning Omfattningen av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, baserade på fiber och radio, uppgår år 2003 till kilometer, enligt PTS enkätundersökning. Det är en ökning med kilometer eller knappt 10 procent från mars 2002 till januari 2003 då motsvarande nät uppgick till kilometer, se figur 4. De nät som uppgraderats dvs. koppar och kabel TV ingår ej. Det bör observeras att justeringar har gjorts av tidigare års statistik då ytterligare information har blivit tillgänglig för PTS. Detta medför att de siffror som presenteras i rapporten kan skilja sig åt jämfört med förra årets rapport. Post- och telestyrelsen 25

30 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Figur 4 IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet antal kilometer 2001, 2002 och 2003 Kilometer Fiber Radio Från mars 2002 har utbyggnad framförallt skett i fiberkabelnäten som i januari 2003 uppgick till knappt kilometer, vilket innebär en ökning med knappt kilometer eller knappt 15 procent. Radiolänknäten uppgår till knappt kilometer och representerar knappt 40 procent av de nät som är baserade på fiber eller radio Näten fördelade på ägarkategorier Av dem som i enkäten svarat på frågan om de äger nät med högre överföringskapacitet är det sju statliga bolag, 65 kommunala bolag, 41 övriga bolag samt 56 kommuner som uppger att de äger nät. Det innebär att antalet övriga bolag har ökat med tio procent, medan antalet statliga-, kommunala bolag och kommuner är oförändrat i jämförelse med föregående år. En stor del av de kommuner som äger nät är glesbygdskommuner (SK indelning). Knappt hälften av kommunerna som äger nät ligger i Norrbottens eller Västerbottens län. Av radio- och fibernäten äger de statliga bolagen, inklusive Telia, knappt 80 procent. De kommunala bolagen och kommunerna äger drygt tio procent tillsammans och de övriga bolagen drygt tio procent. Uppdragen om att bygga ITinfrastruktur med hjälp av bredbandsstöd, se kapitel 3, har i hälften av fallen gått till kommunala bolag eller så har kommunen själv valt att genomföra utbyggnaden. Detta har sannolikt bidragit till att kommuner och kommunala bolag relativt sett haft en betydligt mycket större utbyggnad än nätens totala utbyggnad. Trots detta är ägarförhållandena i stort sett oförändrade vilket kan förklaras av kommunernas och de kommunala bolagens begränsade ägande. Post- och telestyrelsen 26

31 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Figur 5 Nätet i kilometer fördelat på olika ägarkategorier Övriga bolag 11% Kommuner 3% Kommunala bolag 8% Statliga bolag 78% De statliga bolagen är ofta rikstäckande och representerar därför den största delen av näten. Telia är den enskilt största nätägaren. Stamnätsägarna är antingen statliga bolag eller privata bolag, medan i de ortssammanbindande- och områdesnäten återfinns alla fyra typer av ägare. Kommunernas och de kommunala bolagens andel kan komma att ytterligare öka något om uppdragen att bygga ortssammanbindande- och områdesnät även i fortsättningen tillfaller kommunala bolag och kommuner i samma utsträckning som hitintills. 4.2 Nätens utbredning För att beskriva vad som kännetecknar olika kommuner och deras utbyggnad av IT-infrastruktur används huvudsakligen de indelningar som Svenska kommunförbundet (SK) och NUTEK gjort. SK delar in kommunerna efter strukturella egenskaper i nio grupper medan NUTEK delar in kommunerna i sex olika typer av lokala arbetsmarknader (LA), se bilaga 2 Det finns ett flertal olika nätnivåer. I denna rapport behandlas i huvudsak nationella stamnät, ortssammanbindande nät och områdesnät. Även internationella nät tas upp och beskrivs kortfattat nedan. Näten kan ofta ingå i flera av dessa nättyper samtidigt. Operatörerna redovisar därför näten där de har sitt huvudsakliga användningsområde. Internationella nät baserade på fiberkabel förbinder Sverige med andra länder. I enkätundersökningen redovisas dessa inte separat utan ingår ofta i de nationella stamnäten. Operatörerna kan antingen äga fiberkabel eller hyra den av någon annan operatör. Exempel på operatörer som endast har någon enstaka anslutningspunkt i Sverige till sitt internationella nät är MCI 8 och Global Crossing Post- och telestyrelsen 27

32 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 som båda äger eller på annat sätt förfogar över globala nätverk. Ytterligare ett exempel är Linx Telecom 10 vars nät sammanbinder stora delar av Europa Tillgång till nät i kommuner Nationella stamnät är rikstäckande allmänt tillgängliga nät, främst baserade på fiberoptiska kablar, som förbinder nationella noder och huvudnoder i landets olika delar med varandra. Det finns ett flertal operatörer som äger ett nationellt stamnät. Näten varierar från att vara rikstäckande till att endast gå genom en mindre del av landet. Exempel på rikstäckande operatörer är Telia som är den operatör vars stamnät går genom samtliga kommuner i landet (se bilaga 6). Ett annat exempel är Song Networks som förfogar över ett rikstäckande nationellt stamnät. Dessa två bolag är exempel på operatörer som även har internationella nät. Andra exempel på bolag som äger eller förfogar över stamnät som sträcker sig över större delen av Sverige är Banverket, som har redovisat att de äger stamnät och ett ortssammanbindande nät där större noder som klarar en högre kapacitet tagits upp som stamnät, Teracom, Vattenfall, Svenska kraftnät och Utfors. Det finns även operatörer som äger eller förfogar över stamnät som sträcker sig över en begränsad del av landet, till exempel Fortum och Triangelbolaget. (se bilaga 6). I redovisningen över antalet operatörer per kommun som har anslutningspunkt i kommunen ingår dessa nio bolag som alla redovisat att de äger eller förfogar över ett nationellt stamnät, se figur Post- och telestyrelsen 28

33 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Figur 6 Antal operatörer som förfogar över stamnät, per kommun Post- och telestyrelsen 29

34 IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Det har endast skett mindre förändringar i utbredningen av näten i jämförelse med mars Antalet kommuner som endast har ett stamnät, Telia, har minskat från 67 stycken till 53 stycken vilket är mindre än 20 procent av samtliga kommuner. Kommungruppen industrikommuner (SK indelning) har den största andelen kommuner med endast ett stamnät. Mer än hälften av alla kommuner har tre eller fler stamnätsägare vilket är en ökning sedan föregående år. Av de kommuner som har högst två stamnätsägare är en stor del landsbygdskommuner, industrikommuner samt övriga mindre kommuner (SK indelning) där knappt 80 procent finns representerade. Hälften av universitets-, högskole- och storstadsregionerna (LA indelning) har tre eller fler stamnätsägare. Samtliga tre storstäder har minst sju stamnätsägare. Utöver de aktörer som redovisas på kartan finns Stokab bland annat i Stockholms samtliga 26 kommuner, vilket ökar konkurrensen ytterligare i området. Stokabs nät har dock enligt PTS definition redovisats som ett ortssammanbindande nät och ingår därför inte i redovisningen över stamnätet Tillgång till nät i tätorter PTS har i enkäten frågat i vilka tätorter de svarande har anslutningspunkt till det ortssammanbindande nätet samt i vilka tätorter de i någon del har ett områdesnät. Definitionen av tätort överensstämmer med SCB:s definition, dvs. sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Den senaste tätortsavgränsningen gjordes år 2000 och då uppgick antalet tätorter till stycken. Av dessa har knappt hälften 600 invånare eller mindre. Det finns cirka 100 tätorter som har mer än invånare i dessa bor 57 procent av befolkningen. I Sverige bor cirka 84 procent av befolkningen inom en tätort. 11 Det ortssammanbindande nätet sammanbinder olika orter med varandra samt med huvudnoderna i nätet. Flera av de bolag som redovisar innehav av ett nationellt stamnät uppger att stamnätet och det ortssammanbindande nätet samutnyttjas. Nätet redovisas då av operatören där det har sitt huvudsakliga användningsområde. Utöver de bolag som har nationella stamnät redovisar några bolag omfattande ortssammanbindande nät till exempel Stokab och RegNet. Av landets 290 kommuner saknar alla tätorter i sex kommuner anslutningspunkt till ortssammanbindande nät. Dessa kommuner ligger i Västra Götaland och Värmlands län. Det betyder att dessa tätorter även saknar områdesnät. Totalt är det cirka 150 tätorter som saknar anslutning till ortssammanbindande nät. Drygt 100 av dessa tätorter har färre än 500 invånare. En stor del av dessa tätorter ligger i norra Mellansverige och mer än en tredjedel ligger i Västra Götaland. Efter SK indelning har en mycket stor andel av tätorterna i kommungruppen 11 Statistiska meddelanden MI 38 SM 0101, Tätorter 2000, Statistiska centralbyrån. Post- och telestyrelsen 30