DEN PRODUKTIVA VÄLFÄRDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN PRODUKTIVA VÄLFÄRDEN"

Transkript

1 rapport nr 39/2011 DEN PRODUKTIVA VÄLFÄRDEN Kopplingen mellan välfärdsmodell och tillväxten i samhället Av Christer Persson

2 INNEHÅLL A. Den generella välfärden 1. Inledning 2. Generella modellens särart och styrka 3. Utjämning mellan hög-och låginkomsttagare 3.1. Omfördelning av livsinkomster 3.2. Omfördelning mellan olika åldersgrupper 3.3. Utjämning mellan riskgrupper 3.4. Urholkade omfördelningseffekter 3.5. Allvarliga hot mot den generella modellen 4. Socialförsäkringar - en viktig byggsten i den generella välfärden 5. Olika modeller för våra socialförsäkringar 6. De skattefinansierade trygghetsförsäkringarna omfördelar risker B. Välfärdspolitikens omläggning och en ökad privat finansiering 7. Centrala delar i en omläggning av välfärdspolitiken 8. Privat finansiering av välfärden 8.1. Skillnaden mellan avgifter och försäkringsfinansiering 8.2. Kommunala avgifter 8.3. Allvarliga problem med privata försäkringar 9. Utvecklingen av den privata välfärdsfinansieringen 9.1. Patientavgifter och avgifter för läkemedel och tandvård 9.2. Privata vårdförsäkringar 9.3. Avgifter för andra välfärdstjänster än vården 9.4. Kompletterande försäkringar till socialförsäkringar 9.5. Effekterna av en privat finansiering 9.6. Olika välfärdstjänsters priskänslighet och följsamheten till inkomstutvecklingen 10. Högre avgifter i moderatstyrda kommuner Avgiftsskillnader inom vården mellan olika landsting Effekterna av en ökad avgiftsfinansiering inom vården 11. En symbios mellan marknaden och politiken C. Trygghet och välfärd viktiga för tillväxten 12. Ländernas övergripande tillväxt-och sysselsättningsstrategi 13. Regeringens strategi för ökad tillväxt och fler jobb 14. Sambandet mellan arbetslöshet och arbetsmarknadens institutioner Den ekonomiska forskningen Den sociologiska forskningen En summering 15. Välfärdens och trygghetens betydelse för tillväxten Den generella välfärden skapar goda tillväxtförutsättningar Sociala utgifter för förskolan, utbildningen, vården och missbrukarvården Jämlikhetens tillväxteffekter 16. Den långtgående riskutjämningen är tillväxthöjande Effektiva konjunkturdämpare Bidrar till att öka investeringar i humankapital Ett bra inkomstskydd vid arbetslöshet ökar produktiviteten Bidrar till att hålla uppe lönerna 17. Många ekonomiska argument för den generella välfärdspolitiken 18. Välfärdspolitiken jämställs med produktiva investeringar Fotnoter 3

3 4

4 Förord: Kopplingen mellan välfärdsmodell och tillväxten i samhället Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 har ett systemskifte genomförts i de sociala trygghetssystemen. Den inkomstgrundande försäkring som tidigare skyddade löntagarnas inkomst vid sjukdom har alltmer omstöpts till ett lågt grundskydd, där de som har möjlighet och råd tvingas ta kompletterande försäkringar samtidigt som en växande grupp ställs helt utanför de sociala försäkringarna. De omedelbara effekterna av systemskiftet har debatterats i stor utsträckning berättelser om hur enskilda drabbas av de försämrade försäkringssystemen har varit återkommande i media och i den politiska debatten. Men de mer långsiktiga effekterna av systemskiftet har färre uppmärksammat. Vad händer i ett samhälle där socialförsäkringarna utarmas? Hur påverkas arbetsmarknaden? Vilken funktion har egentligen vår modell av socialförsäkringar för tillväxten? I den politiska debatten har regeringens argument för systemskiftet oftast redovisats i termer av retoriska berättelser om utanförskap och bidragssystem. Men bakom förenklad retorik ser vi konturerna av en större omvälvning av välfärdssystemen. Vår argumentation kring de risker som systemförändringarna kan komma att innebära har haft svårt att tränga igenom den offentliga debatten. Det är enklare för media att redovisa hur enskilda individer drabbas av en försämrad sjukförsäkring, än att beskriva de långsiktiga effekterna när trygghetssystemen förändras. Inom svenskt och internationell forskning finns dock betydelsen av generella välfärdsmodellen och sociala försäkringar väl dokumenterade. I denna rapport har vi gett Christer Persson, fristående utredare och författare, i uppdrag att redovisa hur forskningen ser på såväl vår välfärdsmodell som på socialförsäkringarnas betydelse för arbetsmarknadens utveckling och tillväxten i samhället. Rapporten ger en bra belysning av varför den politiska kampen om en väl fungerande sjukförsäkring inte bara berör personer som drabbats av sjukdom, utan i allt väsentligt handlar om vilken samhällsmodell och vilka tillväxtförutsättningar vi vill se framöver. Tomas Eneroth ordförande Arbetarrörelsens Socialförsäkringskommission 5

5 A. Den generella välfärden 1. Inledning Sverige och de övriga nordiska länderna är små öppna ekonomier, som för sin ekonomiska utveckling är kraftigt beroende av utrikeshandeln. Dessutom är de generella välfärdsstater med stora sociala utgifter, och höga skatter för att finansiera dessa utgifter. Trots den nyliberala och konservativa kritiken mot att dessa länder har sämre tillväxtförutsättningar, som en följd av en stor offentlig sektor, så visar empiriska data i regel på motsatsen: denna grupp av länder har i regel en stark ekonomi som kombineras med en god konkurrenskraft och en tillväxt som är fullt jämförbar med andra länder med lägre sociala utgifter och skatter. Ett kvitto på den ekonomiska styrkan i små välfärdsstater får man av den den årliga mätningen av konkurrenskraften för olika länder, som görs av World Economic Forum. De nordiska länderna brukar i regel placerar sig i topp på denna rankning. I den senaste mätningen för 2011 finns tre nordiska länder bland de tio högst rankade. Sverige intar en hedrande andraplats medan Finland är sjua samtidigt som Danmark ligger på en niondeplats. 1 Dessa resultat visar med önskvärd tydlighet att det går att förena en generös välfärdsstat, som kräver höga skatter, med en konkurrenskraftig ekonomi; humlan kan alltså flyga. Det finns givetvis många teorier till varför dessa välfärdsstater klarar sig sig så bra i dagens hårda globala konkurrens. En av dessa är att den globala ekonomin och dess mycket hårda konkurrens innebär stora svängningar i produktionen samt i utvecklingen av efterfrågan, inkomster och sysselsättning samtidigt som strukturomvandlingen i dess kölvatten ställer stora krav på omställning och förändringar. Länder med en god välfärd och stor trygghet för hela befolkningen klarar nämligen lättare dessa omställningskrav jämfört med "snåla" välfärdsstater med en betydligt sämre trygghet löntagare och andra grupper i befolkningen. 2 Dessa frågor, som har det gemensamt att de handlar om förhållandet mellan tillväxt och välfärdspolitiken är det bärande temat i denna rapport. De berör också olika sidor av den nordiska välfärdsmodellen och ländernas ekonomiska utveckling. Ett särskilt fokus riktas mot socialförsäkringarnas effekter på den samhällsekonomiska utveckling, exempelvis tillväxteffekter och effekterna på arbetsmarknaden. Denna analys kan ställas mot regeringens ensidiga och kraftigt överdrivna betoning av individens ekonomiska drivkrafter för att höja tillväxten och skapa arbetstillfällen. Högeralliansens politik är i första hand inriktad på att öka utbudet av arbete genom stora inkomstskattesänkningar i kombination med lägre ersättning och hårdare villkor i både arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Högeralliansens politik är i första hand inriktad på att öka utbudet av arbete genom stora inkomstskattesänkningar i kombination med lägre ersättning och hårdare villkor i både arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Dessutom har det skett en betydande nedrustning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Denna politik bidrar, när den verkligen fungerar, till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, motverka långtidsarbetslöshet, fungera som ett stöd för grupper med en svag förankring i arbetslivet och genom utbildning rusta de 6

6 arbetslösa under en lågkonjunktur för att de lättare ska kunna ta lediga jobb när konjunkturen vänder uppåt igen. Allliansregeringens nya arbetsmarknadspolitik är emellertid begränsad till att i första hand så snabbt som möjligt få tillbaka människor i arbete, oberoende av om detta leder till en sämre matchning på arbetsmarknaden, eller att mäniskor är sämre rustade inför framtida lågkonjunkturer. Dessutom är politiken inriktad på att pressa ner lönerna för olika låglönegrupper samt skärpa kontrollen av löntagarna. 2. Generella modellens särart och styrka Just i ljuset av dagens nedrustade välfärdspolitik och de allvarliga hoten mot den svenska modellen är det mer intressant än på länge att lyfta fram den generella välfärdens styrka och betydande fördelar i förhållande till de alternativa modeller som finns för att organisera och finansiera välfärdspolitiken. Den nordiska välfärdsmodellen bygger på ett antal huvudprinciper som ger modellen både styrka och uthållighet, men som samtidigt kan vara dess akilleshäl: En av dessa principer är de höga kvalitetskraven som ställs på olika välfärdstjänster som utbildning, vård och omsorg, men också på en god inkomsttrygghet när man är arbetslös och sjukskriven. Den höga kvaliteten ger goda förutsättningar för att hålla uppe viljan att betala skatt hos breda grupper i befolkningen, hög vilja att betala skatt i befolkningen, även bland de sociala mellanskikten och de övre skikten i befolkningen. Detta bidrar till att stärka välfärdsmodellen. Men å andra sidan kan en situation inträffa när de offentliga huvudmännen inte längre lever upp till de höga kvalitetskrav som ställs på olika verksamheter. Detta kan, om de får utvecklas fritt, dra i gång processer som befolkningens skattebetalarvilja. Då finns det också risk för att grupper som har råd börjar köpa privata välfärdslösningar som ett komplement till den skattefinansierade välfärden. En sådan utveckling får motsatta effekter och undergräver ytterst den generella välfärden. Det är ställt utom varje tvivel att den generella välfärden har många fördelar och styrkor. I ett tal inför SKTF: jubileumskonferens under 1986 pekade Olof Palme på dessa fördelar och stora mervärden: 3 den är rättvis eftersom alla får del av den; den bidrar till att öka jämställdheten mellan män och kvinnor; den bidrar till en omfördelning mellan rika och fattiga, olika generationer och mellan sjuka, friska, arbetslösa och de som har arbete, och den leder därför till jämlikhet; den är stabil eftersom den innebär både rättigheter och skyldigheter; den ger bäst skydd för de mest utsatta; den ger frihet eftersom den inte låser in människor i ett beroende, som är svår att komma ur; den skapar oberoende eftersom människor har trygghet när de är sjuka och av andra skäl inte kan arbeta; den ökar rörelsefriheten eftersom rättigheterna följer individerna och är inte låsta till företag, branscher eller till att man tillhör vissa grupper på arbetsmarknaden; den ger mindre byråkrati och kränkande behandling eftersom den bygger på en minimal behovsprövning; 7

7 den ökar effektiviteten i ekonomin eftersom den bidrar till lägre marginaleffekter och håller nere antalet fattigdomsfällor för låginkomsttagare; och den främjar den sociala rörligheten i samhället. den är billig eftersom den har låga administrationskostnader Att modellen bidrar till jämlikhet betyder konkret att den har omfattande omfördelningseffekter, och dess bidrag till att minska klyftorna ökar sin tur den sociala sammanhållningen och stabiliteten i samhället. Den kombinerar också trygghet med tillräckliga drivkrafter för arbete; den utgår alltså från den sk. arbetslinjen och det har den alltid gjort. Både välfärdsmodellen i stort och de familjepolitiska stöden bidrar mer än andra modeller till att öka jämställdheten mellan män och kvinnor mer än andra modeller. Detta är också ett resultat av flera faktorer: de sociala nyttigheterna (tjänster, försäkringar och bidrag) fördelas till individerna, en aktiv arbetmarknadspolitik som förstärker kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, en väl utbyggd barnomsorg av hög kvalitet till alla barnfamiljer, och ett generellt familjepolitiskt stöd som inte bara omfördelar mellan barnfamiljer och hushåll utan barn, men också från höginkomsttgare till hushåll med låga inkomster. Normen för politiken är också tvåförsörjarfamiljen. I denna modell har både kvinnor och män de bästa möjligheterna att förena arbete med familj och barn. 4 Fattigdomen i allmänhet och barnfattigdom i synnerhet är i regel lägst i länder som har en generell välfärdspolitik. 5 En annan av den generella välfärdens positiva effekter som förtjänar att lyftas fram är den ökade rörelsefriheten som följer av att de sociala rättigheterna är knutna till individen och inte till enskilda företag, branscher eller att man tillhör vissa grupper på arbetsmarknaden. I USA, som är den tydligaste företrädaren för den liberala välfärdsstaten, bygger de flesta välfärdsprogram på den omvända principen: flertalet förmåner och rättigheter är just knutna till en en speciell arbetsgivare och företag, eller en viss bransch. Detta innebär i regel att individen förlorar dessa rättigheter när det företag han/hon arbetar i läggs ner eller vid byte av jobb och arbetsgivare. Resultatet av denna inlåsning är en väsentligt lägre rörlighet på arbetsmarknaden samtidigt som den tenderar att öka löntagarnas motstånd mot frihandel och ytterst driva fram protektionism. Dessutom skapar denna välfärdsmodell en ökad motvilja mot alla former av strukturomvandling som innebär kortsiktiga förluster av jobb, även mot långsiktigt nödvändiga strukturförändringar, som är mer eller mindre normala i en global ekonomi. 3. Utjämning mellan hög- och låginkomsttagare Omfördelningseffekterna av den generella modellen är för varje skattebetalare och mottagare av olika sociala nyttigheter ett resultat av hur både skatter och nyttigheter fördelas, dels över tiden, dels mellan individer och grupper av medborgare. Det handlar alltså om hur skattebetalningarna varierar över olika livsperioder (student, löntagare, företagare och pensionär), och hur dessa inkomster återförs till individer eller familjer i form av välfärdstjänster, ersättningar från olika socialförsäkringar och bidrag. Värdet av välfärdstjänster är kostnaden för dessa tjänster med avräkning för avgifter som också finansierar dessa tjänster. 8

8 Hela den offentliga sektorn och välfärdspolitiken ger därför olika slags fördelningseffekter: Det är inte bara inkomster och standard som utjämnas mellan hög- och låginkomsttagare. Det finns också en utjämning mellan grupper som kan drabbas av olika stora risker att bli arbetslös, sjuk eller en förtidspensionär som är utslagen från arbetsmarknaden. Den tredje omfördelningseffekten är den standarutjämning som mellan olika perioder i en människas liv, alltså mellan åldersgrupper. Sammanfattningsvis bidrar den offentliga sektorn, både skatter och förmåner, till en utjämning mellan låg- och höginkomsttagare, olika riskgrupper och åldersgrupper. Den offentliga sektorns utjämningseffekter, år 2008 Delar av den offentliga sektorn Transfereringar Skatter Subventionerade välfärdstjänster Totala omfördelningseffekter Omfördelningseffekter 33 procent, som bidrag till totala effekterna 10 procent 4 procent 47 procent Källa: Skatter i Sverige, Skattestatistisk Årsbok för 2010 Som tabellen illustrerar bidrar hela den offentliga sektorn till nästan en halvering av hushållens inkomstskillnader, om man mäter dessa skillnader som förändringar i Gini-koefficienten när hushållens disponibla inkomster justeras med hänsyn till ersättningar från socialförsäkringar, bidrag, skatter och subventionerade välfärdstjänster. Av den totala omfördelningseffekten på 47 procent bidrar transfereringar (socialförsäkringar och bidrag till hushållen) med ca 33 procentenheter, vilket motsvarar 70 procent av den totala effekten. Skatterna kommer sedan med ett bidrag på 10 procentenheter av den samlade omfördelningseffekten, vilket utgör drygt en femtedel av denna effekt. Den svagaste omfördelningseffekten har de subventionerade välfärdstjänsterna som ger ett bidrag på 4 procentenheter, vilket utgör omkring 8 procent av den totala fördelningseffekten. 6 Sammantaget är utan tvekan den offentliga sektorn en av de mest kraftfulla fördelningsinstrumenten som finns i den politiska verktygslådan. I början av 2000-talet presenterade Finansdepartemenet en rapport om den offentliga sektorns samlade omfördelnings effekter. Denna analys byggde på en jämförelse av hur den generella välfärden påverkade inkomstskillnaderna mellan grupper av hög- och låginkomsttagare. De tjugo procenten med de högsta inkomsterna hade före den generella välfärdens effekter en bruttoinkomst som var elva gånger större än den de tjugo procenten med de lägsta inkomsterna. Efter det att välfärdspolitiken och skatterna hade verkat, så krympte dessa inkomstskillnader (hushållens disponibla inkomster justerad för välfärdstjänsternas subventionseffekter) till något mer än två gånger. Detta är kanske den mest långtgående utjämningen av inkomster som har varit möjlig att genomföra i något OECD-land. 7 Denna rapport visade, föga överraskande, att den tiondel med de högsta inkomsterna är nettobetalare till den offentliga sek- Detta är kanske den mest långtgående utjämningen av inkomster som har varit möjlig att genomföra i något OECD-land 9

9 torn, och att deras genomsnittliga betalning till sektorn var kr under ett år. Den tiondel med de lägsta inkomsterna var däremot nettomottagare med ett genomsnittligt netto på kr under ett år. Av rapporten framgår också den intressanta uppgiften att omkring sju av tio i hela befolkningen var i början av det nya seklet nettomottagare. Tvärtemot högerns systemkritik mot den generella välfärdspolitiken är det ett faktum att värdet av de skattefinansierade nyttigheterna är större än skattebetalningarna för den stora befolkningsmajoriteten. 8 Kvinnor är som grupp nettomottagare medan män är nettobetalare. Lågutbildade med enbart grundskola är också nettomottagare medan många högutbildade är utpräglade nettobetalare Omfördelning av livsinkomster De fördelningsstudier som hittills har redovisats utgår från individens inkomster under ett givet år. Om man istället låter analysen bygga på livsinkomsten, alltså inkomsten under en persons liv, är dessa mer jämt fördelade än den årliga inkomsten. En viktig förklaring är inkomströrligheten, alltså att inkomsttagare rör sig under livet mellan olika steg på inkomsttrappan. Ju högre rörlighet, desto större utjämning av livsinkomsten. Även med ledning av livsinkomsten har socialförsäkringarna de största fördelningseffekterna, därefter följer skatterna, medan välfärdstjänsterna omfördelar minst. Totalt beräknas en genomsnittlig person under hans/hennes livstid betala omkring 6,8 miljoner kr i olika skatter. Rörligheten är i sin tur beroende av tillfälliga inkomstsvängningar, bl.a. till följd av inkomstavbräck vid arbetslöshet och när det sker förändringar i familjesituationen. Det kan också handla om mer permanenta inkomstförändringar eftersom människor befinner sig i olika faser i yrkeslivet. Utgår man från utvecklingen av livsinkomsterna i början av 2000-talet bidrog den offentliga sektorn till att minska inkomstskillnaderna med omkring 55 procent. Så mycket som två tredjedelar av alla ersättningar från olika socialförsäkringar och bidrag betalas ut till personer som är 60 år och äldre. Dessutom utgör en viss del av den totala omfördelningen av en regelrätt rundgång, som innebär att en del av individarnas inkomster går tillbaka till dessa under samma år som skatternas betalas. På så sätt får man under ett visst år tillbaka lika mycket från den offentliga sektorn som betalas i olika skatter. Merparten av omfördelningen är dock inte någon rundgång utan omfördelas till andra grupper än de som betalar skatterna. Nästan en femtedel av skatterna omfördelas mellan låg- och höginkomsttagare Omfördelning mellan olika åldersgrupper Den tidigare genomgången ger bl.a. en bild av omfördelningen mellan grupper med olika inkomster: en utjämning mellan låg-, medel- och höginkomsttagare. Tar man också hänsyn till de två övriga effek- Barn, ungdomar och pensionärer är nettomottagare terna, som utjämnar mellan risk-och åldersgrupper så får man onekligen en något annan bild: Av de totala omfördelningseffekterna är omkring 75 procent en utjämning mellan olika ål- i förhållande till den offentliga sektorn. De får mer tillbaka i olika förmåner än mellan perioder då man är barn, ungdom, student, löntagare dersgrupper, eller en omfördelning under en människas liv vad de betalar i skatter. och pensionär. 10

10 Denna omfördelning innebär konkret att barn, ungdomar och pensionärer är nettomottagare i förhållande till den offentliga sektorn. De får följaktligen mer tillbaka i olika förmåner än vad de betalar i skatter. Däremot är en löntagare och andra förvärvsarbetande normalt sett nettobetalare under den yrkesverksamma perioden (20-64 år); de betalar mer i skatter än vad de får tillbaka i form av välfärdstjänster och olika inkomstförstärkningar. I genomsnitt är man nettobetalare från år, och den starten kan fördröjas till närmare 30 år för många av dagens ungdomar, som studerar länge och etablerar sig sent på arbetsmarknaden. Detta mönster av skattebetalningar och sociala nyttigheter har visat sig vara relativt stabilt över tiden, men kan givetvis variera för olika individer och är beroende av vissa yttre faktorer: konjunkturläget, tillgången på utbildningsplatser och läget på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis är en genomsnittlig person nettomottagare i förhållande till den offentliga sektorn under de första tjugo åren i livet, och från denna ålder ökar sedan skattebetalningarna. I takt med att individens ställning på arbetsmarknaden stärks så övergår individen till att bli nettomottagare. Under denna period är det främst sjukvård till barn, barnomsorg och grundutbildning i form av grund- och gymnasieskola som bestämmer hur åldersprofilen kommer att se ut för inbetalningar av skatter och värdet på olika sociala nyttigheter. 10 Skattebetalningarna är i hög utsträckning relaterade till en persons inkomstutveckling, som i sin tur har en viss åldersprofil eftersom inkomsterna är beroende av utbildning och yrke, förankringen på arbetsmarknaden och befintliga karriär möjligheter. Skattebetalningarna når sin topp runt femtioårsåldern, när en person i regel har nått de översta stegen på inkomsttrappan. De genomsnittliga skattebetalningarna per person är som störst under perioden år, och då är också ersättningarna från olika socialförsäkringar som lägst för stora löntagargrupper, som är väl förankrade på arbetsmarknaden. Mellan 55 och 65 år ökar inkomstöverföringarna från staten som en följd av ökade utbetalningar av förtidspensioner (numera aktivitetsersättningar) och inkomster från ålderspensionssystemet. Från omkring 75 år ökar också kraftigt utnyttjandet av vissa välfärdstjänster som vård och äldreomsorg. En genomsnittlig person blir nettomottagare vid ungefär 63 år. 11 En genomsnittlig pensionär betalar ungefär kr per år i skatter, men får tillbaka kr från den offentliga sektorn i form av pensioner och olika skattefinansierade tjänster som vård och omsorg. 12 Ju högre ålder, desto större nettomottagare Utjämning mellan riskgrupper En tredje slags omfördelning är den utjämning som sker mellan olika riskgrupper; mellan friska och sjuka; mellan arbetslösa och sysselsatta; mellan de som har en god arbetsmiljö och de som riskerar att bli sjuka eller som kan bli skadade i arbetet. Många av desssa skillnader är klassrelaterade, men i takt med att tempot och belastningen i arbetslivet har skärpt hos både tjänstemän och arbetare är dessa skillnader i risker inte enbart beroende av inkomster och utbildning. Det finns också stora grupper av tjänstemän som är utsatta för betydande risker att bli sjuka i arbetet pga en dålig psykosocial arbetsmiljö, en hög arbetsbelastning i förening med en dålig kontroll av den egna arbetssituationen.? 11

11 En försämring av den psykiska hälsan är också en av de vanligaste diagnoserna bakom utvecklingen av förtidspensiorna (sjukersättning) och de långa sjukskrivningarna. Vissa grupper av tjänstemän i den offentliga sektorn, t.ex. lärarkåren, har långa sjukskrivningar som ett resultat av en svår psykosocial arbetsmiljö. Men eftersom riskerna av bli arbetslös och sjuk är vanligare bland låginkomsttagare och arbetare än höginkomsttagare och välutbildade tjänstemän bidrar även socialförsäkringarna till en utjämning mellan låg- och höginkomsttagare. Kombinationen av en klassmässig fördelning av olika sociala risker och socialförsäkringar som finansieras med enhetliga premier och med likaratade försäkringsvillkor medverkar alltså till denna långtgående inkomstutjämning. Denna fördelningseffekt förstärks av det faktum att höginkomsttagare i kronor bidrar mer till finansieringen än grupper med lägre inkomster. Även höginkomsttagare har motiv att stödja den generella välfärden För både arbetare och vissa grupper av tjänstemän har den generella välfärden stora fördelar genom att de får tillbaka mer i nyttigheter än vad de betalar i skatt. För verkliga höginkomsttagare och utpräglat välbeställda grupper innebär skatterna och välfärdssystemet att de i regel får nettobidra till den offentliga sektorn, och att deras inkomster omfördelas till grupper med lägre inkomster. Men trots detta har dessa grupper ett egenintresse av att stödja en generell välfärdspolitik. Till att börja med är en offentlig sektor, som har sunda och starka finanser, en mycket mer pålitlig, stabil och säker försäkringsinrättning än flertalet privata aktörer som är verksamma på olika delar av välfärdsmarknaden. Detta visade sig inte minst under den senaste finanskrisen mellan , då flera finansiella företag, bl.a. privata försäkringsbolag, gick omkull eller drabbades av stora ekonomiska problem. För det andra innebär omfördelningen mellan olika generationer och riskgrupper att även välbeställda grupper ibland kan hamna bland utsatta grupper genom att förlora jobbet eller skadas i arbetet, eller råka ut för en kronisk och allvarlig sjukdom. I den skattefinansierade välfärden är därför riskutjämningen mycket mer effektiv jämfört med olika privata välfärds- och försäkringssystem, vilket också gagnar grupper av höginkomsttagare. Det är just denna insikt som motiverar att även dessa grupper kan vara starka tillskyndare till generell välfärdsmodell förutom rena solidaritetsmotiv Urholkade omfördelningseffekter Det bör betonas att redovisade omfördelningseffekter är resultatet av en skattefinansierad välfärd där staten och övriga delar av den offentliga sektorn tar ett tydligt ansvar för olika välfärdsprogram. Välfärdsmodeller som bygger på mer av individuella eller gemensamma marknadslösningar, t.ex. i form löneförmåner som är baserade på kollektivavtal, eller som i hög grad använder familjen som en välfärdsinrättning har givetvis helt andra fördelningseffekter än en offentligt organiserad och skattefinansierad välfärd. Det bör också uppmärksammas att de omfördelningseffekter, som här redovisas, bygger på beräkningar som är några år gamla. Med tar man hänsyn till den nedrustning av både arbetslöshets- och sjukförsäkringen som har genomförts sedan 2006 är det rimligt att räkna med att det har skett en viss urholkning av välfärdspolitikens om- 12

12 fördelningseffekter, men också att det också har skett förändringar av hur mycket social försäkringar, välfärdstjänster och skatter bidrar till dessa fördelningseffekter. Genom de stora inkomstskattesänkningarna har friska höginkomsttagare med stark ställning på arbetsmarknaden dragit från övriga inkomstgrupper. Kombinationen av sänkta inkomstskatter för löntagare och försämrade trygghetsförsäkringar för de som står utanför arbetsmarknaden och har en lång sjukfrånvaro har lett till kraftigt ökade inkomstklyftor mellan de som är fast förankrade på arbetsmarknaden, och de grupper som är svaga på arbetsmarknaden och som därför är beroende av effektiva och fungerande försäkringar Allvarliga hot mot den generella modellen Det har fram till i början av 1990-talet inte varit någon tvekan om att vår generella välfärdsmodell har kunnat behållas intakt, och därmed levt upp till de krav som brukas ställas på denna. Men genom de stora förändringar i olika välfärdsprogram som gjordes under 1990-talet, och som har fortsatt under alliansregeringens regeringsperiod, finns det emellertid starka skäl att ifrågasätta om inte modellen mer och mer avviker från det som i välfärdsforskningen beskrivs och klassificeras som generell. 14 Välfärdsbokslutet, som analyserade välfärdsutvecklingen under hela 1990-talet, kunde inte hitta några entydiga belägg för att har skett något modellskifte, vare sig när det gäller välfärdstjänster, socialförsäkringar eller olika bidrag. Som flera forskare betonat efter detta bokslut bör denna slutsats modifieras eftersom det under talet onekligen genomfördes principiella förändringar och omläggningar av välfärdssystemet. Två av dessa välfärdsforskare, Åke Bergmark och Johan Fritzell, har emellertid pekat på att även små förändringar kan få stora effekter: Vidare är det viktigt att komma ihåg att också relativt små förändringar i socialpolitiska system, som tagna var för sig knappast kan sägas vara prinicipiella brott, på sikt kan leda till mer långtgående förändringar. Också relativt marginella sänkningar av ersättningsnivåer kan framförallt för välbeställda leda till ökat intresse för individuella lösningar, något som i förlängningen leder till att dessa grupper inte längre vill stödja de offentligt finansierade systemen. Detta kommer i sin tur ytterligare att erodera kvaliteten i dessa system. På så vis kan små förändringar ge upphov till kausala kedjor som leder till ett omfattande systemskifte. 15 Under de första åren på 2000-talet har politiken inte fullt ut kompenserats för talets ingrepp i olika välfärdsprogram snarare tvärtom. Genom regeringsskiftet 2006 har dock utvecklingen förstärkts i riktning mot en förändring av den generella välfärdsmodellen. Den borgerliga regeringens nedrustning av de skattefinansierade trygghetsförsäkringarna, i första hand arbetslöshets- och sjukförsäkringen, har medfört en mycket allvarlig kvalitetsförsämring av dessa försäkringar. Dessa har lett till att försäkringarna inte ger en fullgod kompensation för inkomstförluster när man inte arbetar, och därför saknas en tillräcklig ekonomisk trygghet i dessa situationer. Istället går utvecklingen mot att grundtrygghet inrförs i dessa försäkringar, och de behöver därför kompletteras med privata inkomstförsäkringar. Det pågår också en sådan privatisering Den borgerliga regeringens nedrustning av de skatte finansierade trygghetsförsäkringarna, i första hand arbetslöshetsoch sjukförsäkringen, har medfört en mycket allvarlig kvalitetsförsämring av dessa försäkringar. 13

13 av i första hand den skattefinansierade arbetslöshetsförsäkringen, men också av den obligatoriska sjukförsäkringen. 16 När det gäller välfärdstjänsterna går också utvecklingen i riktning mot mer marknadsstyrning och individuella lösningar. För denna del av välfärdspolitiken är alltså skattefinansieringen än så länge intakt medan själva driften av verksamheten och styrningen flyttas från offentliga huvudmän till privata aktörrer, i första hand stora företag och koncerner. Denna utveckling har hittills lett till en segregation och negativ särbehandling av svaga grupper, inte minst på skolområdet, vilket ytterst riskerar hota några av den grundläggande principerna för de skattefinansierade välfärdstjänsterna: behovsprincipen och kravet på likabehandling av alla grupper. 17 Den solidariska finansieringen av välfärdstjänserna dominerar visserligen, men den är utsatt för allvarliga hot på sikt. Inom främst slutenvården ökar försäkringsfinansieringen kraftigt, om än från en låg nivå och hittills är det en marginell del av befolkningen som använder sig av försäkringsfinansiering. Men fortsätter den att öka i nuvarande takt, så kommer den att utgöra ett verkligt hot mot den solidariska finansieringen på sikt. Ett likartat hot mot den solidariska skattefinansieringen är systemet med uppdelning i sk. grund- och tilläggtjänster inom framför allt äldreomsorgen. Inom tandvården dominerar redan den privata finansieringen och med en skattefinansiering som har förlorat i betydelse sedan i början av 1990-talet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att den generella välfärden nu är utsatt för större hot och påfrestningar än den tidigare har varit. Med privatiseringar av viktiga socialförsäkringar försvagas inte bara skattefinansieringen av dessa trygghetsförsäkringar utan dessutom ökar människors beroende av marknaden för sin trygghet. Detta går i stick i stäv mot grundprinciperna i den generella välfärden: att alla, oberoende av ställning på arbetsmarknaden, ska ha tillgång till ett gott inkomstskydd och en tillfredsställande ekonomisk trygghet, vid arbetslöshet och sjukdom. Den snabba privatiseringen av driften av skolan, vården och omsorgen undergräver ytterst centrala principer för den skandinaviska välfärdsmodellen, som är både generell och som utmärks av hög kvalitet i de olika sociala programmen. Denna utveckling för välfärdspolitiken innebär också att ansvaret för tryggheten och riskutjämningen förskjuts från den offentliga sektorn till familjen samtidigt som individen tvingas ta ett ökat ansvar för sin välfärd i egenskap av kund på en växande marknad för trygghetsförsäkringar och sociala tjänster. Det råder knappast någon tvekan om att hela denna utveckling inom välfärdspolitiken, räknat från 1990-talet, har gradvis skapat ett växande gap mellan den svenska välfärdens praktiska funktionssätt och den generella Den snabba privatiseringen av driften av skolan, vården och omsorgen undergräver ytterst centrala principer för den skandinaviska välfärdsmodellen. modellen, såsom den defineras och beskrivs i samhällsforskningen.ska denna utveckling kunna vändas är det nödvändigt med en betydande omläggning av politiken i syfte att restaurera flera välfärdsprogram så att de återigen tillgodoser de krav man brukar ställa på den generella välfärden. 14

14 4. Socialförsäkringar en viktig byggsten i den generella välfärden Socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen är en av den generella välfärdens två byggstenar. Dessa försäkringar är också ett barn av industrialismen, men är minst lika viktiga i det moderna tjänste- och kunskapssamhället med dess stora krav på flexibilitet, rörlighet och förmåga till omställning. En god ekonomisk tryghet är lika viktig idag, som den var då dessa försäkringar infördes och byggdes ut under den första hälften av 1900-talet. Ingen ska behöva drabbas av en kraftig standardförsämring när man tillfälligt på grund av sjukdom och arbetslöshet inte längre kan försörja sig på eget arbete. När grunden lades för det moderna socialförsäkringssystemet på 1930-talet, och inte minst under 1950-talet, var fattigdomsbekämpning ett överordnat syfte för dessa försäkringar. Behovet av fattigvård (motsvarar i princip dagens socialbidrag) skulle minska kraftigt när olika socialförsäkringar infördes. I takt med stora förbättringar av hushållens standard förändrades dock försäkringarnas primära syfte: de skulle inte bara garantera en viss miniminivå på standarden utan dessutom utgöra ett effektiv skydd mot stora standardförsämringar vid arbetslöshet och sjukdom. De inkomstrelaterade försäkringarna skulle alltså garantera en viss standardtrygghet för människorna, även om de tillfälligt inte kan försörja sig själva genom eget arbete. Den ideologiska motiveringen bakom principen om standardtrygghet utmejslades under 1950-talets mitt i samband med genomförandet av den moderna sjukförsäkringen. Det var ingen mindre än Olof Palme som formulerade följande ideologiska motivering till nämnda princip om inkomsttrygghet: Om inkomsten för den familjen skulle falla bort eller reduceras i mycket hög grad så innebär detta icke endast en mycket kraftig nedpressning av konsumtionsstandarden, det innebär dessutom en katastrof för den som har bundit sig för utgifter av den typ jag nyss skildrat. (...) Detta är en förklaring till varför en ny princip under efterkrigstiden obevekligen har trängt fram inom socialpolitiken. Detta gäller icke längre enbart att med socialpolitiken garantera en minimistandard, friheten från nöd och umbäranden. I allt högre grad har det gällt att med socialpolitikens medel garantera en någorlunda bevarad levnadsnivå en folkförsäkring. 18 Genom att låta samhällets ansvar också omfatta ett standardskydd för det stora flertalet människor skulle dessa inte ha råd att avstå från att vara solidariska. Denna norm för välfärdspolitiken, den så kallade folkförsäkringslinjen, skulle inte bara skydda arbetarnas levnadstandard utan också stora delar av befolkningens sociala mellanskikt. Denna norm skulle då, och ska även i dessa dagar vara vara tillräckligt attraktiv för stora befolkningsgrupper, inte minst den stora medelklassen. Genom olika åtgärder, såsom sänkta ersättningsnivåer eller urholkade inkomsttak undergrävs viktiga principer i socialförsäkringarna. När väl stora avsteg har gjorts från dessa principer är steget inte långt till att medelklassens stöd för försäkringarna börjar att svikta. Utan detta stöd är det inte möjligt att behålla ett starkt folkligt stöd för denna del av välfärdspolitiken. De grupper som har råd kommer att skaffa sig privata försäkringar för att komplettera socialförsäkringarnas otillräckliga inkomstskydd. Denna process kan leda till ett betydande missnöje med de skatter som krävs för att finansiera välfärden. Det bör understrykas att alltsedan 1980-talet har olika 15

15 regeringar underlåtit att höja försäkringarnas inkomsttak i den takt som har varit nödvändig med hänsyn till inkomstutvecklingen i samhället. I dag är utan tvekan principen om standardtrygghet en av de stora stridsfrågorna i välfärdspolitiken: på ena sidan står högeralliansens partier som redan bestämt sig för att införa grundtrygghet, vilket kraftigt ökar behovet av privata försäkringslösningar. På den andra sidan finns den samlade arbetarrörelsen, som kämpar för att behålla standardtryggheten eller principen om att kompensera för stora delar av inkomstbortfallet. En stor majoritet av befolkningen står alltjämt bakom den generella välfärdens bärande principer, bl.a. inkomstbortfallsprincipen. Sociologien Stefan Svallfors i Umeå har sedan i början av 1980-talet mätt stödet för den generella välfärden och dess centrala principer. Resultaten i den senaste undersökningen från 2011 visar med all önskvärd tydlighet att stödet för den skattefinansierade välfärden, och dess centrala principer, har förstärkts sedan den förra mätningen, och detta gäller även medelklassens attityder till dessa principer Olika modeller för våra socialförsäkringar Det finns inte någon enhetlig och allmänt accepterad definition av socialförsäkringar, men man brukar beskriva dem som allmänna, generella och obligatoriska försäkringar som skattefinansieras, i första hand med arbetsgivaravgifter. Dessa är ekonomiskt sett en blandning av skatter och obligatoriska försäkringspremier. På samma sätt som det är möjligt att göra en avgränsning av olika länders välfärdssystemet är det möjligt att använda sig av en liknande metodik för att sortera olika länders socialförsäkringssystem. Det ligger då närmast till hands att använda sig av den klassificering av välfärdsstater som är en viktig del i Esping-Anderséns välfärdsforskning. 20 Arbetslöshetsförsäkringen brukar i en sådan analys vara en del av ett lands socialförsäkringssystem även om det finns principiella skillnader mellan denna försäkring och en vanlig socialförsäkring. Det som förenar dem är deras karaktär av inkomstrelaterade försäkringar som ska skydda mot ett inkomstbortfall pga sjukdom och arbetslöshet. Den första modellen är behovsprövade socialförsäkringar som omfattar en minoritet av befolkningen, som utgörs av låginkomsttagare och andra ekonomiskt svaga grupper som inte har tillgång till privata försäkringar, och som därför är beroende av den offentliga försäkringen. Ersättningen är, som andel av inkomsten, i regel mycket låg och behöver kompletteras med privata försäkringar. Denna modell används främst i anglosaxiska länder som USA och Storbritannien, som också tillhör gruppen av liberala och marknadsinriktade välfärdsstater. Den andra modellen med frivilliga och statsunderstödda systemet innebär att staten ger ekonomiskt stöd till frivilligt bildade organisationer (inrättningar/kassor) som ger ersättning till sjuka och arbetslösa, och därför bidrar till deras ekonomiska trygghet. Det är svårt att hitta enskilda länder som överlag använder sig av denna modell för större delar av socialförsäkringssystemet. Istället får vi gå tillbaka till i slutet av talet och början av 1900-talet i vårt land då vi tillämpade ett system med både arbetslöshets- och sjukkassor. 16

16 Det var också före det moderna socialförsäkringssystemet byggdes upp. Det är framförallt dagens system med frivilliga arbetslöshetskassor, som finns i olika länder (sk. Gent-modellen) som närmast liknar denna modell för frivilliga och statsunderstödda försäkringar. 21 Erfarenheter från de svenska kassorna visar att dessa försäkringssystemet hade en relativt låg täckning i befolkningen och en svag koppling till den faktiska inkomstförlusten. 22 Den tredje modellen är den korporativa som bygger på att yrkesgrupper med sina fackliga organisationer, och som tillsammans med staten, förvaltar inkomstrelaterade försäkringar. Dessa försäkringar utmärks av relativt höga ersättningar och omfattar en stor del av löntagarna. Förvaltningen av försäkringarna sköts gemensam av arbetsgivare och löntagarnas organisationer samtidigt som det finns en övergripande statlig kontroll. Försäkringarna är i första hand tillgängliga för löntagare och de som har ett arbete. Det finns också stora skillnader i försäkringsskyddet mellan olika löntagargrupper. Grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden har därför ett sämre skydd och en lägre grad av ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och sjukdom. Exempel på länder som har detta system är i första hand centraleuropeiska länder som Tyskland, Belgien och Frankrike. Den fjärde modellen är hämtade från andra världskrigets England och bygger på Beveridges förslag om en försäkringar med en långtgående befolkningstäckning, men som enbart ger grundrygghet. Det innebär att ersättningarna inte har någon direkt koppling till inkomsten och är därför relativt låga. För att ge ett fullgott inkomstskydd är det därför nödvändigt att dessa försäkringar kompletteras med olika privata försäkringar. Det är i första hand enskilda socialförsäkringar som är grundade på denna princip, utan att denna prinicip behöver gälla generellt för socialförsäkringssystemet i olika länder. Den sista modellen kallas för standardtrygghetsmodellen och finns framförallt i de nordiska länderna. Den omfattar hela befolkningen och ersättningen är tydligt inkomstrelaterad. Den ger därför det bästa inkomstskyddet vid arbetslöshet och sjukdom. I regel kompenseras merparten av inkomstförlusten. Det går att se olika stråk i utvecklingen av dessa olika modeller. Under flera år från början av 1990-talet går en tydlig rörelse bort från standardtryggheten, som genom en nyliberal politik i praktiken har lett till en gradvis minskning av kompensationsgraden (den faktiska ersättningsnivån) vid arbetslöshet och sjukdom. Denna politik har haft sin udd riktad mot ersättningsnivåerna i försäkringarna och dessutom urholkat inkomsttaken genom att inte låta dessa följa samhällets inkomstutveckling. En viktig del av denna politik har också varit skärpta kvalifikationsregler för att ansluta sig till försäkringarna. Som en allvarlig effekt av denna utveckling får grupper med en svag anknytning till arbetsmarknaden ett sämre försäkringsskydd än andra grupper (sk. golvproblemet). Dessutom driver regeringarna i vissa länder, bl.a. den svenska regeringen, en politik som är inriktad på grundtrygghet i socialförsäkringarna. Standardtrygghetsmodellen omfattar hela befolkningen och ersättningen är tydligt inkomst relaterad. Den ger därför det bästa inkomstskyddet vid arbetslöshet och sjukdom. I regel kompenseras merparten av inkomstförlusten.. 17

17 6. De skattefinansierade trygghetsförsäkringarna omfördelar risker I både det tidigare industrisamhället och i dagens samhälle, som i allt högre grad består av kunskapsintensiv tjänsteproduktion, som kräver insatser från individer och företag, behövs en politik för hantering och omfördelning av risker. En effektiv riskhantering är nämligen en samhällsnyttig verksamhet som ger stora samhällsekonomiska vinster. De tidigare sociala riskerna att bli arbetslös, sjuk, gammal och drabbas av olyckor på arbetsplatsen har traditionellt hanteras av socialförsäkringssystemet. Nu förs en debatt om vilka nya risker som skapas i det moderna samhället och hur dessa ska hanteras. 23 Alliansregeringen beskriver felaktig de skattefinansierade trygghetsförsäkringarna som bidrag. Istället finns det vissa likheter mellan dessa försäkringar och vissa av de privata försäkring som finns på marknaden, även om de principiella skillnaderna mellan dessa båda kategorier av försäkringar är stora och tydliga. Men det är ändå ett faktum att privata försäkringar hade ett visst intresse för de välfärdspolitiker som efter andra världskriget drev på införandet av olika socialförsäkringar; sistnämnda försäkringar skulle fungera som en form av hjälp till självhjälp. 24 Men det bör understrykas att våra välfärdspolitiska pionjärer var väl medvetna om de stora skillnader som fanns, och som fortfarande finns mellan dessa båda försäkringsslag: socialförsäkringarna är obligatoriska och omfattar i princip hela befolkningen; de skattefinansieras och administreras av staten; och de utjämnar risker och omfördelar inkomster i sådan utsträckning att det går betydligt längre än vad de privata försäkringarna klarar av. Det finns i princip tre mer eller mindre renodlade metoder för att hantera och skydda sig mot risker, där skadan främst består av ett inkomstbortfall till följd av arbetslöshet och ohälsa. Kravet på försäkringsmässighet innebär att skadan ska ersättas när speciella händelser inträffar, t.ex. att en person förlorar jobbet eller kan inte jobba pga en sjukdom. Det är också ett egenvärde att vara försäkrad eftersom det skapar en känsla av trygghet. För den försäkrade finns det också en viss intressemotsättning mellan att kräva en så hög ersättning som möjligt samtidigt som han/hon inte vill betala mer än nödvändigt för försäkringen; kvalitetskrav står alltså mot ambitionen att minimera kostnaderna för försäkringen. Med den första metoden bygger individen själv upp egna buffertar i form av ett kapital som ökar genom ett regelbundet sparande och med en ränta som utgår på detta sparande. Ska denna metod vara effektiv krävs det förvisso att en betydande del av inkomsten avsätts för detta buffertsparande, och dessutom behöver sparande pågår under en längre period. Utrymmet för att spara varierar också mellan olika inkomsttagare. Med denna metod är riskutjämningen i det närmaste obefintlig. Den leder också till att stora grupper av löntagare tvingas stå utan ett inkomstskydd när skadan inträffar. Metoden är också dyrast i jämförelse med andra metoder för riskhantering och inkomstskydd. Det andra metoden bygger på att marknaden helt sköter riskhanteringen genom att människor köper en privat försäkring. Även om försäkringsbolagen så långt det är 18

18 möjligt använder sig av riskrelaterade premier, så sker trots allt en viss riskutjämning inom försäkringskollektivet. Det går inte helt och hållet att prissätta alla risker, och varje försäkring tenderar att få en överrepresentation av individer med höga risker. Det går inte heller att fullt ut kontrollera att vissa försäkringstagare ägnar sig åt ett visst riskbeteende. Individens kostnader för denna metod är lägre jämfört med den första metoden, vilket bl.a. beror på att försäkringsbolaget kan sortera bort, eller ta ut höga premier för personer med höga risker. Även med en privat försäkring finns det problem med fusk och överuttjande av försäkringen. Den tredje modellen för att hantera risker är dagens socialförsäkringar, som när det gäller skadereglering och krav på försäkringshändelser har å ena sidan flera likheter med en privat försäkring. Å andra sidan är skillnaderna flera och större mellan dessa båda kategorier av försäkringar: Socialförsäkringar har ett betydligt större försäkringskollektiv i stort sett hela den arbetande befolkningen. Dessutom är riskutjämingen mer långtgående eftersom alla betalar samma premie oberoende av den individuella risken. Även i denna modell med socialförsäkringar reglerar man en ersättningsberättigad skada (ett inkomstbortfall vid arbetslöshet och sjukdom) när det inträffar en specifik händelse som ligger bakom skadan; arbetslöshet, sjukdom eller en arbetsskada, för att nämna några sådana händelser. Dessa särdrag hos socialförsäkringar ger också tydliga skillnader mellan dessa försäkringar och bidrag. För det första finns det, i motsat till vad som utmärker socialförsäkringarna, inte en uns av försäkringsmässighet hos olika bidrag; alltså en viss koppling mellan utbetalda för-måner och deras finansiering. För det andra bygger socialförsäkringar på arbetslinjen, och därför måste den försäkrade i regel ha arbetsinkomster. Dessutom finansieras socialförsäkringarna av de försäkrade, alltså av själva riskkollektivet. Däremot finansieras bidrag även av andra än bidragsmottagare. Sociaförsäkringsmodellen ger den mest långtgående riskutjämningen av alla modeller. Dessutom innebär den i regel den lägsta försäkringskostnaden för en individ, givet ett visst antal skador att reglera. Kostnaden för att administrera modellen är också mycket låg i jämförelse med det privata försäkringsalternativet. Ett viktigt drag hos socialförsäkringar är att både ersättningen och de avgifter, som finansierar försäkringarna, är inkomstrelaterade: ju högre inkomst, desto högre ersättning och avgifter. Ersättningen maximeras dock vid ett visst inkomsttak. Analyserar man denna modell ytterligare visar det sig att varje försäkrad betalar en premie (avgift/skatt), som inte har någon koppling till den försäkrade risken. Man vet också på förhand vilken ersättning man får för att kompensera ett inkomstbortfall vid arbetslöshet och sjukdom. Allt detta skapar en trygghet som är av stort värde för de försäkrade. Det finns också vissa självrisker hos olika socialförsäkringar i form av karensdagar och att ersättningen är lägre än inkomstbortfallet. Sammanfattningsvis är socialförsäkringar en utomordentlig konstruktion för riskutjämning och för att hålla nere försäkringstagarnas kostnader i förhållande till andra modeller för skadereglering och riskutjäm- Sociaförsäkringsmodellen ger den mest långtgående riskutjämningen av alla modeller. Dessutom innebär den i regel den lägsta försäkringskostnaden för en individ. Kostnaden för att administrera modellen är också mycket låg i jämförelse med det privata försäkringsalternativet. 19

19 ning. Socialförsäkringar av god kvalitet ger också en önskvärd ekonomisk trygghet för stora grupper i befolkningen. Flertalet av de försäkrade har också begränsade möjligheter att påverka de risker som kan drabba dem, vilket stärker argumenten för riskutjämningen i försäkringarna

20 B. Välfärdspolitikens omläggning och en ökad privat finansiering 7. Centrala delar i en omläggning av välfärdspolitiken Under en lång sammanhängande period från 1950-talet fram till 1980-talet byggdes välfärdspolitiken ut i de flesta OECD-länder, speciellt i Sverige och övriga nordiska länder. Denna spektakulära utveckling rymde både en utbyggnad av olika välfärdstjänster som skolan, vården och omsorgen och en rejäl förstärkning av socialförsäkringssystemet. Generositeten i försäkringarna ökade i form av bl.a. höjda ersättningsnivåer. Ett tydligt trendbrott i denna utveckling av välfärdspolitiken inträffade i slutet av 1980-talet och under 1990-talet när expansionen av välfärdsstaten avlöstes av en period med besparingar och kostnadseffektiviseringar i hela den offentliga verksamheten. Denna utveckling var också generell och berörda i stort sett alla moderna och utvecklade OECD-länder. Perioden med neddragningar i den offentliga verksamheten, eller mer eller mindre permanenta åtstramningar i denna del av ekonomin, var varit, och är alltjämt ett resultat av olika förändringar i vår omvärld: förändrad produktionsorganisation, ökad globalisering med skärpning av konkurrensen, mer flexibilitet på arbetsmarknaden, förändrad familje- och klasstruktur samt en ökad individualisering av människors beteenden. Alla dessa genomgripande strukturförändringar har givetvis ökat trycket på en omstöpning av välfärdspolitiken. Omläggningen av välfärdspolitiken har till både inriktning och val av konkreta åtgärder varierat mellan olika länder. 26 Ett tydligt exempel på ett viktigt inslag i denna omstöpning av välfärdspolitiken har varit inflytandet från förvaltningsideologin, New Public Management (NPM). Den har fungerat som ett antal, för den praktiska politiken, vägledande normer för driften, styrningen och finansieringen den offentliga verksamheten i mer marknadsvänlig riktning. Denna ideologi började först att praktiseras, med en mindre genomslag på politiken, från 1980-talet, men växte i styrka under främst 1990-talet. Sedan dess har den i princip haft ett fast grepp om politiken med en stark marknadsstyrning av den offenliga verksamheten i nästan varje modernt OECD-land, Och detta har gällt oberoende av landets regering varit borgerlig eller byggt på en parlamentarisk vänster majoritet. Syftet för denna ideologi är att öka flexibiliteten och valfriheten för de som brukar olika välfärdstjänster samtidigt som den ska bidra till att både öka kvaliteten och effektiviteten i den offentliga verksamheten. Den bärande tanken är att låta den offentliga sektorn kopiera de metoder och det arbetssätt som tillämpas av marknadens aktörer och i det privata näringslivet. 27 Det kan handla om allt från driftsformer och styrning till finansiering av den offentliga sektorn; det alltigenom utmärkande draget i denna ideologi och förvaltningsteori är en ökad marknadsstyrning av olika skattefinansierade kärnverksamheter. Det råder inte någon tvekan om att denna ideologi har haft stor betydelse för både socialdemokratiska och borgerliga regeringar när de har genomfört stora förändringar av välfärdsstaten. 21

rapport nr 39/2011 DEN PRODUKTIVA VÄLFÄRDEN Av Christer Persson

rapport nr 39/2011 DEN PRODUKTIVA VÄLFÄRDEN Av Christer Persson rapport nr 39/2011 DEN PRODUKTIVA VÄLFÄRDEN Av Christer Persson Rapporten DEN PRODUKTIVA VÄLFÄRDEN utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja i samarbete med Arbetarrörelsens Socialförsäkringskommission i

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Den generella välfärden förutsätter allomfattande och starka socialförsäkringar

Den generella välfärden förutsätter allomfattande och starka socialförsäkringar 2008 1 Den generella välfärden förutsätter allomfattande och starka socialförsäkringar - De behöver dock utvecklas för att vara långsiktigt hållbara Internt arbetsmaterial Christer Persson 2008-06-11 2

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Risk för cementering av dagens massarbetslöshet. Christer Persson

Risk för cementering av dagens massarbetslöshet. Christer Persson Risk för cementering av dagens massarbetslöshet Christer Persson Risk för cementering av dagens massarbetslöshet Utgivare: Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan.se Författare: Christer Persson Författaren

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens Nya värderingar, nytt samhälle?, Stockholm, 7 december

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010 En rapport från SEB Trygg Liv, juni Dags att tala om eget ansvar i välfärden Framtidstron och optimismen har återvänt. I förra årets Välfärdsbarometer kunde vi tydligt se att många människor var oroliga

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar

Läs mer

Rundgångens omfattning

Rundgångens omfattning ARNE BJÖRHN: Rundgångens omfattning 1985 uppgick rundgången - inkomstöverföringar och subventioner - till195 miljarder. Det motsvarar 54% av lönerna och överstiger hushållens direkta skatter och avgifter.

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Driftig men otrygg S11097 11-04

Driftig men otrygg S11097 11-04 Driftig men otrygg S11097 11-04 Sammanfattning Småföretagare kan inte räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras genom det statliga socialförsäkringssystemet och de kollektivavtalade försäkringarna.

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Vad är en god välfärd för dig?

Vad är en god välfärd för dig? RÅDSLAG VÄLFÄRD V I SO C I A L D E M O K R AT E R V I L L B J U D A IN till en öppen och kritisk diskussion om välfärdspolitiken och hur den kan utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Välfärd är

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Välfärdstendens 2016 Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001

Läs mer

Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna

Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna 2006-07-20 Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna En rapport om högeralliansens förslag till ny trafikförsäkring 2(9) Sammanfattning Alla ska få en god kvalitativ vård med hög tillgänglighet

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Välfärdstendens 216 Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Inledning Folksam har sedan år 27 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde : Perspektiv från ett förlorat årtionde Joakim Palme TEST Kommittén Välfärdsbokslut: Uppdrag Beskriva individuell välfärdsutveckling och de socialpolitiska åtgärdssystemen Grupper: socioekonomiska, kvinnor/män,

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Kungsbacka hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen

Läs mer

A-kassan. frågor och svar

A-kassan. frågor och svar A-kassan frågor och svar Ett material om arbetslöshetskassan och vad den borgerliga regeringens förändringar av den kan få för konsekvenser. Materialet är i första hand avsett att användas av fackligt

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Välfärdsbarometern 2011. En rapport från SEB, maj 2011

Välfärdsbarometern 2011. En rapport från SEB, maj 2011 Välfärdsbarometern 11 En rapport från SEB, maj 11 Svenskarna mindre nöjda med välfärden än nordiska grannar Om välfärdsbarometern Välfärdsbarometern är en årlig undersökning som SEB genomför. Syftet är

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande Finanspolitiska rådets rapport 2016 John Hassler Ordförande Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 2015. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD Lönebildningsrapporten 2016 101 FÖRDJUPNING Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD I denna fördjupning görs en jämförelse av nettoersättningsgraden, ersättning som andel av lön

Läs mer

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem.

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem. Tack så mycket! Att svara på vad Timbro tycker om framtidens välfärd är en rätt öppen fråga, men jag ska göra mitt bästa. Och för att det ska bli lite mer konkret tänkte jag försöka avgränsa diskussionen

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik

Läs mer

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/ OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/10 2007 Välfärd välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Trygghet och ett hållbart arbetsliv

Trygghet och ett hållbart arbetsliv Trygghet och ett hållbart arbetsliv Tre skäl att välja Bliwa bliwa är specialist på gruppförsäkring Bliwa är ett av få svenska försäkringsbolag som specialiserat sig på försäkring för grupper av individer.

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer