Proposition 2: Akademikernas ansvar

Transkript

1 Akademikernas ansvar Proposition 2: Akademikernas ansvar

2 Proposition 2: Akademikernas ansvar Styrelsen föreslår kongressen besluta att anta proposition 2: Akademikernas ansvar utmaningar och möjligheter Sacos samhällspolitiska program och att uppdra åt styrelsen att slutligt redigera Akademikernas ansvar utmaningar och möjligheter Sacos samhällspolitiska program i enlighet med kongressens beslut.

3

4 Proposition 2: Akademikernas ansvar utmaningar och möjligheter Sacos samhällspolitiska program

5 Akademikernas ansvar - utmaningar och möjligheter Sacos samhällspolitiska program Citera gärna ur skriften, men ange källa

6 Innehåll Akademikernas ansvar 1 Sacos vision 6 Om Sacos samhällspolitiska program 7 Saco och ansvaret 8 Akademikern i världen 11 Livslönerna 13 Arbetsmarknaden och arbetsrätten 16 Produktiviteten 20 Näringslivet 22 Den offentliga sektorn 25 Skatterna 28 Socialförsäkringarna 31 Avtalsförsäkringarna 34 Utbildningen 36 Forskningen 40 Arbetsmiljön 43 Invandringen 46 Integriteten 48 Cheferna 50 Miljön 52 Europa 54 Norden 56

7 Sacos vision 6

8 Om Sacos samhällspolitiska program Akademikernas ansvar utmaningar och möjligheter är Sacos samhällspolitiska program för Här anger Sacos kongress utgångspunkterna för styrelsens och kansliets arbete under den kommande kongressperioden. Styrelsen har kongressens förtroende att anpassa arbetet efter nya händelser och oförutsedda krav, men detta dokument anger huvudlinjerna så som de kan bedömas i november

9 Saco och ansvaret Sveriges Akademikers Centralorganisation har högt förtroende. Saco växer och organiserar över medlemmar i 22 självständiga förbund. I kraft av sin kunskap och erfarenhet är Sacoförbundens medlemmar ofta nyckelmedarbetare på sina arbetsplatser, och över chefer är medlemmar. Dessutom finns Saco Studentråd som är Sveriges största studentfackliga organisation. Sacos starka position för med sig ett stort ansvar. Syftet med Sacos samhällspolitiska program är att staka ut riktlinjer för arbetet under den kommande kongressperioden på ett ansvarsfullt sätt. Akademikerna och deras organisationer står mitt i tidens ström. Sedan något halvsekel tillbaka har människans påverkan på omgivningen blivit så omfattande att farorna för jordens miljö nu är en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Sammanflätningen av världens marknader för varor, tjänster, pengar och arbetskraft innebär vidare att både kriser och möjligheter sprids med hisnande hastighet. Strävandena efter att fördjupa det europeiska samarbetet griper dessutom rakt in i de enskilda ländernas lagstiftning och samhällsliv. Sverige är ett av världens mest öppna samhällen. Det är så Sverige har blivit rikt. Denna öppenhet står också i samklang med en djup humanitär tradition i det svenska samhällslivet. Det betyder samtidigt att Sverige påverkas mer och snabbare av många förändringar. Det gäller den svenska ekonomins möjligheter att utvecklas i samspel med världsmarknaden, men det handlar också om det svenska samhällets och den svenska arbetsmarknadens möjligheter att främja ett konkurrenskraftigt näringsliv och att ta vara på de arbetandes kunnande, ambitioner och nyfikenhet. I allt detta har Sveriges akademiker och deras fackliga företrädare ett stort och viktigt ansvar. Den största insatsen gör alla landets akademiker i sitt yrkesliv. Det är de som står för både nytänkande och eftertänksam stabilitet, som svarar för mycket av kunskapsinnehållet på samhällslivets alla områden, som leder och stimulerar arbetslivet, och som kommer att bidra när samhällets och mänsklighetens stora problem ska lösas. Men även deras fackliga organisationer har ett ansvar. Den grundläggande uppgiften är samspelet på arbetsmarknaden, från det dagliga utbytet på landets arbetsplatser till förhandlingarna och diskussionerna mellan branschernas och hela landets organisationer. Detta ansvar går ut på att få lönebildningen, arbetsmiljön och medinflytandet att fungera till 8

10 medlemmarnas och landets bästa, men det handlar också om de bidrag och synpunkter som arbetsmarknadens parter kan ge till hela samhällets utveckling. Saco och dess medlemsförbund agerar för akademikernas intressen, men inte bara för dem. Kunskapssamhällets bärare är bäst betjänta av att hela samhällsekonomin utvecklas så väl som möjligt. Saco var en varm tillskyndare av pensions- och skattereformerna på 1990-talet, trots att reformerna kortsiktigt inte gynnade varje förbundsmedlem. Saco verkar för att medlemmarnas professionalism ska respekteras, för att de akademiskt utbildade chefernas och företagarnas viktiga roll ska bli synlig och uppskattad, men agerar också för att viktiga, samhällsövergripande reformer och strukturförändringar ska komma till stånd. Det är några av dessa uppgifter och möjligheter som Akademikernas ansvar försöker teckna. Saco är partipolitiskt obundet och inriktar sin verksamhet på lönebildningen, arbetsmarknaden, utbildningen, välfärdssystemen och andra frågor, där Saco har anledning att föra sina medlemsförbunds talan. Samhällspolitiskt kommer kongressperioden att präglas av de ekonomiska problemen i Europa och den för svenska förhållanden höga arbetslösheten. Effekterna av den allt äldre befolkningen kommer också att märkas mer och mer med stigande kostnader för välfärdstjänsterna och med en generationsväxling på arbetsmarknaden. Problemen i den svenska skolan kommer att stå i fokus. Saco, med sin unika kombination av yrkesförbund och fackliga organisationer, kan bidra till medlemmarnas trygghet vid omställningar. Saco kommer att slå tillbaka mot alla försök att inskränka den svenska kollektivavtalsmodellen. Saco kommer också att fortsätta att argumentera för individuell lönesättning, lönespridning och lönekarriärer som kan ge en god löneutveckling för förbundens medlemmar. Utbildning ska löna sig. Saco vill se ett enklare och enhetligare skattesystem som kan bidra till högre produktivitet och tillväxt. Men det räcker inte, för utan kvalificerad utbildning står sig Sverige slätt. Den höga ungdomsarbetslösheten är i första hand ett misslyckande för skolan. Om människor ska kunna arbeta allt längre upp i åldrarna är det livslånga lärandet en förutsättning. Saco kommer att driva utbildningsfrågorna, för höjd kvalitet i utbildningen är viktigare än höjd ersättning från socialförsäkringarna. Saco kommer också att argumentera för mer pengar till forskningen och för ökad social trygghet för studenter. 9

11 I Akademikernas ansvar redovisas huvudlinjerna i arbetet inför den kommande kongressperioden. Programmet beskriver tre dimensioner: - Det här vill Saco. Vi redogör för vad vi vill ska hända på olika områden. - Det här är vårt ansvar. På varje område kan Saco och dess förbund bidra till att främja en önskvärd utveckling. - Så får samspelet störst kraft. Det är i samverkan som centralorganisationen och förbunden får ut mest av sina resurser. Den här redovisningen och bedömningen präglas av vad Saco nu kan se och förutspå på samhällspolitikens område, men kongressen ger styrelsen i uppdrag att följa och anpassa verksamheten efter vad som händer under åren som kommer. 10

12 Akademikern i världen Detta vill Saco: Saco hyllar fri handel och rörlighet över gränserna. Svenska akademiker ska ha goda möjligheter att arbeta internationellt. Sverige ska ha ett generöst förhållningssätt till arbetskraftsinvandring. Men en globaliserad värld kräver ansvar, ansvar för att människor arbetar under rimliga villkor. Saco deltar i det internationella fackliga samarbetet inom ILO (Internationella arbetsorganisationen, där fackföreningar, arbetsgivare och regeringar möts) och IFS (Internationell Facklig Samverkan) för att bidra till detta. Sverige har utvecklats från ett fattigt land i Europas utkant vid 1800-talets mitt till ett av världens rikaste länder ett drygt sekel senare, och denna utveckling byggde på frihandel, entreprenörskap, framsynta offentliga ingripanden och kunnig arbetskraft. Fortsatt sammanflätning av den internationella ekonomin är fortfarande ett gångbart recept för framgång. Hur väl globaliseringen lyckas är dock inte givet på förhand. Det är viktigt att ta tillvara det internationella samarbetets möjligheter, men samtidigt måste det finnas sätt att gemensamt hantera de stora hoten mot mänskligheten och miljön. I denna anda deltar Saco i det internationella fackliga samarbetet. Globaliseringens styrka är den internationella uppdelningen av arbetsuppgifter. Varor produceras där kostnaderna är lägst, vilket lyfter levnadsstandarden i hela världen. Tack vare specialiseringen kan de samlade resurserna utnyttjas bättre men detta ställer också krav på grundläggande fackliga rättigheter i alla länder. Akademikernas betydelse för Sveriges utbyte med omvärlden har stadigt ökat. Allt fler yrken och funktioner kräver högre utbildning, och allt fler utbildningar måste vända sig utåt för att ge studenterna de insikter som krävs. Men globaliseringen handlar inte bara om hela landets samspel med världen utan globaliseringen gör att många människor får hela världen som arbetsfält. Fler och fler akademiker studerar och verkar utomlands, ibland något enstaka år och ibland under långa delar av sitt yrkesliv eller rentav för gott. Det betyder att globaliseringens möjligheter för många av Sacoförbundens medlemmar är dubbla: de rymmer Sveriges möjligheter att hävda sig internationellt, men också den enskildes möjligheter att söka sig ut. 11

13 Ansvaret Historiskt sett har den svenska fackliga rörelsen skilt sig från många andra länders organisationer genom att bejaka rörlighet och öppenhet. Det har gynnat Sverige och dess invånare. På frihandelns område är internationell konkurrens också förutsättningen för Sveriges välstånd. Men för att öppenheten inte ska utnyttjas för rovdrift på arbetskraften måste det finnas en kontroll som innebär att den svenska arbetsmarknadens regelverk respekteras. Det är också viktigt att poängtera att den rörlighet Sverige erbjuder andra är en viktig hävstång för svenska akademikers möjligheter att arbeta utomlands. Samtidigt är Sverige ett litet land som inte har råd med kortsiktiga skyddsåtgärder som större länder kan ta till intäkt för ökad protektionism. Samspelet mellan Saco och förbunden Saco och dess medlemsförbund deltar aktivt i internationella fackliga sammanhang för att slå vakt om rimliga arbetsvillkor globalt. Förbunden är verksamma i sina yrkes- och branschsammanslutningar, medan Saco koncentrerar sin verksamhet till de europeiska och nordiska fackliga samorganisationerna. Saco driver också internationella frågor i den svenska debatten, i kontakterna med regering och myndigheter och med arbetsgivarna. Sacos styrelse och kansli lägger tonvikten vid de generella frågor som internationaliseringen väcker. Flera Sacoförbund ger också handfasta råd till medlemmar som söker sig utomlands. Både Saco och förbunden arbetar aktivt för att underlätta utländska akademikers verksamhet i Sverige. 12

14 Livslönerna Detta vill Saco: Individuell lönesättning och lönespridning ger bättre möjligheter att göra lönekarriär. Individuell lönesättning ger högre ekonomisk tillväxt och gör nationen rikare. Saco bejakar och stöttar den utvecklingen med kvalificerad lönestatistik, forskning kring lönebildningen och i den offentliga debatten. Utbildning, ansvarstagande och resultat ska löna sig. Det måste finnas tydliga kriterier och en utarbetad process för lönesättningen. Den lönesättande chefen måste ha medel och mandat att belöna goda prestationer. I alla akademiska yrken bör det vara möjligt att tredubbla sin lön. Det var för lönernas skull som fackföreningarna bildades, och lönerna är fortfarande en av de fackliga organisationernas viktigaste uppgifter. Saco verkar för goda löner och en stabil löneutveckling. Utbildning ska löna sig och lönerna ska sättas efter kunskap, ansvar och resultat. Osakliga löneskillnader ska bekämpas, vare sig de beror på kön, ålder, ursprung eller andra ovidkommande faktorer. Lönerna ska öka med erfarenhet, kompetens och ansvar. För att Sverige ska hävda sig som kunskapsnation måste högre utbildning normalt ge högre livslön än enbart gymnasieutbildning. Rekryteringen till akademiska yrken tar skada av livslönekurvor där slutlönen bara ligger några tusenlappar över ingångslönen och det måste finnas en lönespridning som minskar risken för låga livslöner. Alla yrken ska premiera sina utövare för den erfarenhet som de förvärvar. Det ska vara möjligt att åtminstone tredubbla sin lön under yrkeslivet: Inom varje akademiskt yrke ska det finnas slutlöner som är tre gånger så höga som ingångslönerna. Det är viktigt att skilja mellan lönespridning och inkomstspridning. Klyftorna i samhället och skillnaderna mellan hushållens disponibla inkomst är självklart en angelägen fråga, och inkomstskillnaderna har ökat. Detta beror på att inkomsterna från kapital har ökat i toppen och att den höga arbetslösheten minskar inkomsterna i botten. Lönespridningen, alltså när det gäller inkomsten av arbete, har dock enligt SCB:s lönestrukturstatistik i själva verket minskat sedan början av 2000-talet. Saco har bidragit till de senaste årtiondenas decentralisering och individualisering av lönebildningen, för det är på varje arbetsplats som individens bidrag till helheten blir tydligt och kan värdesättas. På så vis blir lönebildningen ett sätt att främja produktiviteten. Saco tror att den decentraliserade lönebildningen har bäst förutsättningar för att 13

15 åstadkomma ett konstruktivt samspel mellan lönesättning och verksamhet. Under de kommande åren måste lönebildningen utvecklas. Med kollektivavtalen har Sacoförbunden och de förhandlingsorganisationer som förbunden ingår i bidragit till att modernisera lönebildningen men för att avtalen ska kunna utnyttjas måste parterna vårda lönebildningen som process. Det är viktigt med tydliga kriterier för lönesättningen, och de lönesättande cheferna måste också ha medel och mandat att värdera medarbetarnas bidrag till verksamheten. Det måste vara möjligt att följa upp och utvärdera vad processen har gett och hur den fungerar. För att rörligheten på arbetsmarknaden ska fungera är det viktigt att kunna förändra relativlönerna mellan yrken och branscher. Detta behov har dock hämmats av den låga inflationstakten under de senaste årtiondena. Den låga inflationen är samhällsekonomiskt gynnsam, men lönebildningen måste också kunna leda till att eftersatta grupper blir uppvärderade, vilket är svårare när utrymmet för löneökningar är litet. Ambitionen bör vara att parterna finner former för sådana korrigeringar, utan tvingande arbetsvärderingar eller domstolsingripanden. Den svenska kollektivavtalsmodellen förutsätter självständiga parter utan statlig inblandning men EU och utvecklingen under eurokrisen har satt denna modell under stark press. I EU-arbetet värnar Saco parternas självständighet motsätter sig införandet av lagfästa minimilöner på europeisk eller nationell nivå. Ansvaret Sacoförbunden medverkar i förhandlingar, sprider kunskap och bildar opinion om lönebildningen. Sacofederationen verkar också för en lönebildning som står i samklang med samhällsekonomin. Det betyder att Saco respekterar det utrymme som produktiviteten skapar, men argumenterar även för en lönebildningsprocess som stimulerar effektivitet och skapande genom att belöna kunskap, ansvar och resultat. Saco, förbunden och de regionala och lokala förtroendevalda följer och utvärderar lönebildningen utifrån sina olika roller. Samspelet mellan Saco och förbunden Det är förbunden och deras förhandlingsorganisationer som har ansvaret för förhandlingarna, men de konkreta insatserna görs av akademikerföreningarna och förtroendevalda på arbetsplatserna. Saco och 14

16 kansliet ska stödja dessa insatser med analyser, statistik och opinionsbildning. Sacos unika lönestatistik är central både för förhandlingarna och för uppföljningen och utvärderingen av lönebildningen. Sacokansliet ska ge förbunden, deras förtroendevalda och ombudsmän kvalificerad statistikservice inför förhandlingar och uppföljningar. Än viktigare är den statistik som finns samlad i Saco lönesök och som varje medlem i förbunden själv kan använda i de individuella lönesamtalen. Medlemmarna i förbunden har alltså smidig tillgång till lönestatistik av god kvalitet, vilket är en viktig uppgift för Saco och förbunden. Samtidigt är det ett starkt argument för Sveriges akademiker att söka sig till ett medlemsförbund inom Saco. Sacokansliet bedriver sedan snart tio år forskning om lönebildningen genom olika projekt som undersöker lönebildningens resultat, processer och förutsättningar. Ett viktigt underlag för analyserna är den statistik som förbunden samlar in genom löneenkäter och statistikavtal. För att den gemensamma analysen och opinionsbildningen ska få slagkraft är det viktigt att de insamlade uppgifterna kan jämföras och bearbetas med sikte på övergripande analyser. 15

17 Arbetsmarknaden och arbetsrätten Detta vill Saco: Alla ska ha möjlighet att arbeta. Det behövs fler vägar att komma in på arbetsmarknaden. Den höga ungdomsarbetslösheten är i första hand ett utbildningsmisslyckande. Trösklar och ingrodda föreställningar som försvårar tillträde till arbetsmarknaden och karriärer är oacceptabla. Fler aktörer bör få möjlighet att förmedla jobb. Högskoleutbildningens arbetslivsanknytning måste förbättras liksom Arbetsförmedlingens service till akademiker. Någon form av omställningskonton för ett livslångt lärande behövs. Kollektivavtal är alltid att föredra framför lagstiftning. Arbetet är en nödvändig del av människors liv och en avgörande förutsättning för att samhället ska fungera väl. Saco vill att den svenska arbetsmarknaden ska ge alla möjlighet till arbete. Saco deltar på ett ansvarsfullt sätt i överläggningar med regeringen och arbetsgivarna för att uppfylla den målsättningen. En hög andel av eleverna lämnar grundskolan och gymnasiet utan att vara godkända. Det finns dessutom oacceptabla hinder i form av ingrodda föreställningar som drabbar arbetskraft av utländsk härkomst och ett glastak som fortfarande hindrar kvinnor från att nå den högsta toppen. Trygghetsrådet och andra omställningsaktörer kan få utökade befogenheter. Arbetsförmedlingens personal måste också få större flexibilitet och bättre möjligheter att förmedla arbeten. Sysselsättningen är inte en gång för alla given. Genom kloka åtgärder och avtal kan fler hjul sättas i rörelse. Det är angeläget att främja en utveckling som innebär att så många människor som möjligt får använda sin förmåga för att lösa viktiga och meningsfulla uppgifter. Arbetsbyten och konjunkturväxlingar innebär att alla inte kan ha arbete samtidigt, men den strukturella arbetslösheten har ökat under de senaste årtiondena. Andelen långtidsarbetslösa har också stigit. Det är viktigt att undanröja hinder och trösklar på arbetsmarknaden och i detta har arbetsrätten en viktig roll. Arbetsrätten ska skydda arbetstagarna och sätta ramarna för de regler som parterna kommer överens om i sina avtal, men lagstiftningen och avtalen har också anklagats för att stänga arbetslösa och arbetssökande ute. Turordningsreglerna och lagen om anställningsskydd (LAS) har blivit en symbolfråga i denna diskussion. 16

18 Saco välkomnar analyser av arbetsrätten och andra regelverk som påverkar möjligheterna att få arbete, men belysningen måste vara allsidig. Genom att arbetsgivarna inte kan säga upp medarbetare hur som helst ligger det i deras intresse att de anställda får fortbildning och annat stöd som behövs för att de ska kunna utvecklas i det arbete som de har betalt för. Saco tror att fler vägar in på arbetsmarknaden skulle underlätta för många arbetssökande, inte minst ungdomar. Det är också viktigt att fler arbetsgivare nyttjar möjligheter såsom att kombinera arbete med utbildning. Utbildning är det bästa vaccinet mot arbetslöshet. Den stora skiljelinjen går mellan de ungdomar som fullföljer gymnasiet och de som hoppar av eller aldrig ens påbörjar sin utbildning. Alltför många ungdomar lämnar i dag grundskolan utan behörighet till gymnasiet, vilket är oacceptabelt. Avhoppen från gymnasiet måste också minska och andelen godkända elever som kan söka vidare till högskolan öka. Det måste också öppnas fler vägar in på arbetsmarknaden, så att skoltrötta inte slås ut. Men även nyexaminerade akademiker har inom en del områden svårt att finna arbeten som motsvarar deras kompetens. Saco anser att det är viktigt att förbättra arbetslivsanknytningen under studietiden, så att studenterna kan få in en fot på arbetsmarknaden och visa arbetsgivarna vad de förmår. En del studenter kan få kvalificerad erfarenhet genom tjänster som studentmedarbetare. En kvalificerad arbetslivsanknytning som ansluter till de akademiska studierna ger också lärosätena en fingervisning om vad utbildningen behöver ge för att studenterna ska komma till sin rätt i arbetslivet. Dessutom kan matchningsstöd för studenter som har svårt att få jobb efter examen vara en effektiv åtgärd. Till trösklarna hör fördomar och gammaldags mönster. Det är helt oacceptabelt, vare sig det är kvinnor, akademiker med utländsk härkomst eller någon annan grupp som stängs ute från arbeten som de är kvalificerade för. Varje avsteg från likabehandlingsprincipen är kränkande för den som drabbas. Det innebär också en misshushållning med kunskap och förmåga som skadar både den enskilda verksamheten och samhället som helhet. Allt fler människor kommer att behöva och vilja byta arbete under yrkeslivet. Det är en följd av att arbeten kommer och går, men ofta också en förutsättning för att man ska orka och ha arbetslusten kvar i ett helt yrkesliv. Då kan man behöva hjälp. På de olika avtalsområdena har Sacoförbunden och deras förhandlingsorganisationer varit med om att ta 17

19 fram omställningsavtal som kan ge de arbetssökande mycket av det stöd de behöver. Det är också viktigt att Arbetsförmedlingen bygger upp en kvalificerad service till akademiker. Dessutom verkar Saco för ökad europeisk och internationell rörlighet och utbyte med andra arbetsmarknader. För att fler ska orka och vilja stanna längre i arbetslivet spelar arbetsorganisationen och arbetsmiljön en avgörande roll. För att arbetsorganisationen ska kunna ta vara på medarbetarnas förmåga måste organisationen och arbetsuppgifterna kunna förändras i takt med medarbetarnas förutsättningar och behov. Det ska också vara möjligt att jobba deltid för att orka arbeta längre upp i åldrarna. Både Arbetsförmedlingen och omställningsinstitutionerna inriktar sig på dem som är uppsagda och arbetslösa. Många skulle dock ha tjänat på att söka arbete eller skaffa sig en annan utbildning medan de hade sitt tidigare jobb kvar. I det perspektivet har Saco och andra föreslagit någon form av omställningskonton för att främja ett livslångt lärande, i parternas och/eller den allmänna socialförsäkringens regi. Ansvaret Saco och förbunden har sina medlemmar som uppdragsgivare även om de fackliga organisationerna ser till alla arbetstagares och arbetssökandes intresse. Detta ansvar omfattar bland annat att verka för kollektivavtal som underlättar för fler att få tillträde till arbetsmarknaden. Ju fler som har arbete, desto bättre fungerar samhället och välfärdssystemen. Därför måste Saco vaka över att lagar och regler så långt det är möjligt inte försvårar tillträdet till arbetsmarknaden. Det är också viktigt att påverka normer, attityder och andra informella hinder. Saco medverkar på ett konstruktivt sätt i samtal med regeringen och arbetsgivarna för att i möjligaste mån åstadkomma detta. Saco föredrar kollektivavtal framför lagstiftning, och hävdar kollektivavtalssystemets fördelar även gentemot EU och i EFS. Det är därför viktigt att federationen undersöker och diskuterar olika frågor som kan kräva reglering eller förändring av dagens villkor. På arbetsplatserna tar akademikerföreningarna sin del av ansvaret för att underlätta för människor att komma in i arbetslivet. Akademikerföreningarna och skyddsombuden har en viktig uppgift att se till att det dagliga arbetet fungerar så att människor orkar längre och kan göra sin förmåga rättvisa. 18

20 Samspelet mellan Saco och förbunden I samspel med de avtalsslutande parterna ska Sacos styrelse ta ställning till de regelverk som finns eller föreslås i svensk lagstiftning och på EUnivå. Som avtalsslutande parter är det förbunden och deras förhandlingsorganisationer som har ansvaret för kollektivavtalen. När det är aktuellt med förändringar i regelverken analyserar och beaktar Saco effekterna för hela arbetsmarknaden, inte bara medlemsförbundens intressen. Sacos styrelse och kansli bistår förbunden med analyser av hur arbetsmarknaden fungerar. Saco deltar också i den allmänna debatten om hur den kan förändras för att öka sysselsättningen och minska den strukturella arbetslösheten. 19

21 Produktiviteten Detta vill Saco: Det är produktiviteten som ökar samhällets välstånd. För att trygga alla medborgares rätt till ett värdigt liv och möta samhällets utmaningar måste landets och världens resurser användas så klokt som möjligt. Den prestigelösa arbetsplatskulturen främjar god produktivitet. Samspelet mellan arbetsmarknadens parter i den jämfört med omvärlden relativt konfliktfria svenska modellen har under decennier bidragit till en god ekonomisk utveckling. Därför är det viktigt att slå vakt om den och den goda arbetsplatsen. Produktiviteten ökar genom att företag, förvaltningar och individer tar till sig och sprider ny kunskap och nya arbetssätt. Till stor del bygger produktiviteten på spridning av kompetens och teknik över gränserna, men staten kan ändå underlätta utvecklingen på flera områden. Kvalificerad forskning och utbildning samt välutvecklade kontakter med omvärlden är nödvändiga för att det internationella utbytet ska fungera. Det är viktigt att staten underlättar investeringar så att näringsliv och förvaltning kan införa och utnyttja ny teknik. Rätt person på rätt plats är grundläggande för produktiviteten. Allt fler vill eller måste därför byta arbete flera gånger under arbetslivet. Förbundsmedlemmarna blir mer rörliga om de har tillgång till vidareutbildning, omställningsstöd och en väl fungerande arbetsförmedling för akademiker. Rörligheten underlättas också av en väl utbyggd och fungerande infrastruktur. Arbetsmarknaderna vidgas om det finns smidiga system för arbetspendling, transport av varor och telekommunikationer samtidigt som det underlättar produktivitetstillväxten. Den svenska arbetsplatskulturen är en viktig grogrund för utveckling och förnyelse. Kvalificerade och prestigelösa chefer tar till sig medarbetarnas iakttagelser och omsätter deras synpunkter i produktivitetshöjande förbättringar. Medarbetarnas vilja att medverka ökar också när deras bidrag uppskattas vid lönesättningen. På så vis kan lönebildningen och lönespridningen öka det svenska arbetslivets förmåga att förnya och hävda sig. Ansvaret Saco samlar medlemsförbundens synpunkter, och förbunden samlar medlemmarnas. Tillsammans kanaliseras dessa ståndpunkter när 20

22 myndigheter och företag behöver diskutera arbetets organisation. Genom sina insatser för lönebildningen skapar Sacoförbunden förutsättningar för en starkare koppling mellan produktivitet och lönesättning. Sacoförbunden kompletterar också den fackliga verksamheten genom att underlätta diskussioner och utbyte av erfarenheter mellan professionerna. Samspelet mellan Saco och förbunden Det är förbunden som bär professionernas synpunkter. Saco och kansliet samlar in förbundens synpunkter samt väger in samhällsekonomin och andra övergripande intressen. 21

23 Näringslivet Detta vill Saco: Företagandet ska ha goda generella förutsättningar, riktade stöd är ofta bortkastade. Löne- och karriärskillnaderna på grund av kön är oacceptabla inom näringslivet. De manliga maktstrukturerna måste brytas. En tredelad föräldraförsäkring är ett steg i den riktningen. Inkomstskatten bör reformeras för att minska skatteplaneringen via fåmansbolag. Ett starkt näringsliv är en förutsättning för tillväxt och välfärd. Allt fler av Sacoförbundens medlemmar arbetar i den privata sektorn och därför är företagens villkor och förutsättningarna viktiga för Saco. Saco betonar de generella förutsättningarna när det gäller företagande. Det är viktigt med öppna gränser och konkurrens eftersom det lilla landets företag får en bredare marknad genom att handla med omvärlden. Konkurrensen skärper dessutom kompetensen och sållar agnarna från vetet. Skatterna påverkar företagens lönsamhet medan forskning och utbildning utgör grogrunden för innovationer och produktivitet. Det är genom bättre förutsättningar i dessa avseenden som dagens företag kan utvecklas och Sverige kan få nya entreprenörskap. Saco är skeptiskt till många av de riktade insatser som räknas till näringspolitiken. Tanken är att selektiva stöd som gynnar en viss bransch eller landsdel ska skapa tillväxt, men den föreställningen har ofta kommit på skam. Utvärderingarna visar att dessa satsningar många gånger har varit bortkastade pengar. I stället bör den generella näringspolitiken stå i förgrunden och så långt det är möjligt ska skatteregler underlätta men inte styra. Det är också viktigt med åtgärder för att stödja FoU-insatser och vässa arbetskraftens kompetens. Det är sådana insatser som på sikt kan generera idéer och innovationer. I näringslivet finns fortfarande brister i jämställdheten och löneskillnaderna mellan könen är större där än i den offentliga sektorn. Glastaket de osynliga och oförklarliga hindren för kvinnor att göra karriär ligger lägre. Detta är kontraproduktivt och om näringslivet vore bättre på att ta vara på kvinnors kompetens skulle dess konkurrenskraft vara större. Det ligger alltså i näringslivets eget intresse att mer aktivt än hittills verka för jämställda karriärer och villkor. 22

24 Män är dessutom överrepresenterade på högre befattningar i två av tre yrken. För att fler kvinnor ska nå högre chefspositioner är det viktigt med ett långsiktigt opinionsarbete som kan bryta de manliga maktstrukturerna. Det är också viktigt med insatser som minskar kvinnors frånvaro på arbetsmarknaden. En tredelad föräldraförsäkring är ett steg i den riktningen, liksom en väl fungerande barnomsorg. Många av Sacoförbundens medlemmar är företagare. Den som blir företagare tar en risk. Risktagandet är svårt att fullt ut förena med ett socialförsäkringssystem där anställning är utgångspunkten för mycket av regelverken. I gengäld måste företagarnas risk i första hand kompenseras genom deras möjligheter att få avkastning. Dagens företagsbeskattning ger dock en generös utdelning även till de många företag som är startade i skatteplaneringssyfte. Saco förordar en omläggning av inkomstskatten som minskar skatteplaneringen via fåmansbolag. Då kan en mer generös behandling av företagens utdelningar starkare kopplas till satsningarna och den faktiska aktiviteten i företagen. Ansvaret Sacoförbunden bidrar aktivt till det svenska näringslivets utveckling, inte minst genom arbetsplatsföreningarna. Akademikerföreningarna artikulerar medlemmarnas syn på frågor kring verksamheten och hjälper företagen att leva upp till lagar och regler. Förbunden bidrar också till näringslivets utveckling genom att förhandla och sluta kollektivavtal. Kloka kollektivavtal som utgår från avtalsområdets förutsättningar minskar risken för en stelbent och trubbig lagstiftning. Arbetsfred ger dessutom näringslivet arbetsro och tryggar samspelet med avnämare och leverantörer. Möjligheterna att nå samförstånd beror på alla parter i en förhandling, men Saco och akademikerföreningarna agerar med det gemensamma bästa för ögonen. Saco är genom medlemsförbunden en av de organisationer i Sverige som organiserar flest företagare. Förbunden ger stöd och service till medlemmar som har eller vill starta egna företag. Det är förbunden som har huvudansvaret för att organisera företagarna, men Sacos kansli samordnar och bistår dem i deras arbete. Akademiker ska ha nytta och glädje av att vara medlem i Sacos medlemsförbund, oavsett på vilket sätt man väljer att utöva sin profession. Sacos styrelse och kansli lägger i sin bevakning tonvikten vid de generella förutsättningarna för företagandet. 23