Erfaring med risikovurdering og differensiering av innkallingsintervall i Skåne. Bodø 13 juni 2013

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Erfaring med risikovurdering og differensiering av innkallingsintervall i Skåne. Bodø 13 juni 2013"

Georg Hedlund
för 7 år sedan
Visningar:

1 Erfaring med risikovurdering og differensiering av innkallingsintervall i Skåne Bodø 13 juni 2013 Erfarenheter av riskbedömning och differentiering av kallelseintervall i Skåne

2 Vårdutvecklare i Folktandvården Skåne Tandläkare i 25 år Allmäntandläkare i Folktandvården i tre landsting Odontologiska fakulteten i Malmö Avhandling i Cariologi - Överföring av kariesbakterier i familjer

landsting Odontologiska fakulteten i Malmö

4 Den närmsta timmen Skåne Folktandvården Skåne Vår riskbedömningsresa Uppföljning Några röster om riskbedömning

5 Skåne - folkmängd 1,3 milj invånare Ant al i nvånar e Stockholms läns landsting Västra götaland Region Skåne Ål der

000 500 000 Västra götaland 400 000 300 000

Skåne Yta: 11 000 km 2 Befolkningstäthet, invånare/km 2 : Skåne 115

6 Skåne Yta: km 2 Befolkningstäthet, invånare/km 2 : Skåne 115 Nordland 6 Västerbotten 5 Städer: Malmö: Helsingborg: Lund:

7 Folktandvården Skåne Folktandvården Skånes framtidsvision är att alla skåningar ska kunna leva livet leende. Ca 1400 medarbetare Tandläkare Tandsköterskor Tandhygienister - 230

8 Kliniker Rekrytering!! 66 kliniker i Skåne 14 kliniker i Malmö 4 specialistcentrum Endodonti Protetik Perodontologi Pedodonti Ortodonti samt sjukhustandvård

9 Patienter i Folktandvården Skåne barn 0-19 år 80% av bosatta BoU vuxna 20% av bosatta vuxna

10 Vår riskbedömningsresa började när modet såg ut så här

11 90-talets början Risk bedömning? Ja, till viss del Riskgruppering? Nej, inga riktlinjer Kallelseintervall var ofta 1 år

12 Varför riskgruppering? Långa väntetider + Ojämnt fördelad tandhälsa Något vi kan göra? Cariogram 90-talets mitt systematik

13 Slutet 90-talet Ålder 0-19 år: 3 riskgrupper Risk för tandsjukdomar 1 Obetydlig eller liten 2 Viss risk 3 Hög risk Individuellt undersökningsintervall upp till 24 mån om bettsituationen tillåter upp till 12 mån om bettsituationen tillåter 6-12 mån beroende på utfallet av insatta stödåtgärder

undersökningsintervall upp till 24 mån om bettsituationen tillåter upp

14 Ålder 0-19 år: 3 riskgrupper Risk för tandsjukdomar 1 Obetydlig eller liten 2 Viss risk 3 Hög risk Sammanvägning av odontologiska och medicinska riskfaktorer med stöd av riktlinjer

16 Modeller för kallelser BoU Individuellt undersökningsintervall RG mån T T T H T T S T S T= tandläkare H = tandhygienist S = tandsköterska

17 Frisktandvård! Ålder 0-2: risk/inte risk Ålder 3-19 år och vuxna: 4 riskgrupper Risk för tandsjukdomar 1 Obetydlig eller liten 2 Viss risk 3 Hög risk 4 Mycket hög risk Kallelsemodeller för BoU 3 modeller 2 modeller 1 modell

19 Modeller för kallelser BoU Individuellt undersökningsintervall RG 1 RG 2 RG 3 RG mån T T H T T S T S T S/H T S/H T H H T T H T H T T T T T S/H T S/H T S/H T T

6 12 18 24 30 36 mån T T H T T S T S T S/H T

20 Vetenskaplig studie åringar på 8 kliniker i Skåne Riskgruppering enligt våra riktlinjer med 4 riskgrupper Uppföljning efter 3 år avseende ny karies Resultat Våra riktlinjer var bra på att hitta sanna lågriskpatienter - patienter med låg risk som höll sig friska

efter 3 år avseende ny karies Resultat Våra riktlinjer var bra på

21 Hur gör vi nu? Digitalt journalsystem Integrerat datorstöd för riskbedömning R2 Förslag på kallelseintervall och behandlare

22 Interaktiva funktioner

23 2010 -? Ålder 0-2 år: risk/inte risk Ålder 3-19 år och vuxna: munhälsoprofil med tre risknivåer för variablerna Karies Parodontit Teknisk risk Implantat Erosioner Bettutveckling Övrig risk R2

24 Munhälsoprofilen styr kallelseintervall och vårdplanering! Grön stapel: Gul stapel: Röd stapel: undersökning om 18 mån undersökning om 12 mån stödbehandling om 6 mån och undersökning 12 mån

Riskbedömning i Sverige Västerbotten Norrbotten Barn sedan 1990-talet Alla landsting riskbedömer och grupperar nu också vuxna - Frisktandvård Jämtland Dalarna

26 Riskbedömning i Sverige Västerbotten Norrbotten Barn sedan 1990-talet Alla landsting riskbedömer och grupperar nu också vuxna - Frisktandvård Jämtland Dalarna Västernorrland Uppsala Ca 15 av 21 använder R2 Andra: Opus, Effica och T4 Vanligast med 3-4 riskgrupper Sörmland Västra Götaland Halland Kalmar Kronoberg Skåne

27 Kariesfria barn i Sverige % WHO mål 2020 är 80% Ålder

28 Kan vi göra något mer? Ohälsotal 1,60 År ,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Kliniker

29 Riskbedömning på två nivåer Individ Grupp Barn och vuxna Datorstöd R2 Kliniska fynd och anamnes Identifiera riskindivider behandlingsplanering Vem? Hur? Vad? Varför? Barn 3-19 år Epidemiologiska data Ohälsotal=medeltal kariesskadade tänder Identifiera riskområden rikta insatser

30 Strategier i riskområden 1. Småbarnsverksamhet enl Rosengårdsmodellen 2. Fluorsköljning i skolor 3. Undervisning och träning i tandborstning och användning av fluortandkräm i 0-klasser och på lågstadiet. Speciellt viktigt i förberedelseklasser och inom särskolan. 4. Projekt avseende utbud i skolcafeterior 5. Undervisning i kost och munhygien för föräldrar med utländsk bakgrund till exempel via SFI, vid föräldramöten, MVC, babycafé och öppen förskola.

31 Projekt <0,3 0,3 men <0,5 0, Nya projekt år år 4

32 Risk och insatser till barn Barn i riskområde Riktade tandhälsoinsatser Kliniken har ohälsotal >0,5 Tilläggsprofylax eller intensivprofylax Barn med sjukdomsaktivitet eller risk Förebyggande och orsaksinriktad vård enligt individens munhälsoprofil och gällande vårdprogram Basprofylax Alla barn Tandhälsoinformation och munhälsobedömning 11 mån Undersökning och riskbedömning i R år Egenansvar uppmuntras

tandläkare sjönk Fler patienter färdigbehandlades av

33 Uppföljning Epidemiologiska kariesdata Indikatorer på att kallelsemodellerna användes Medelbehandlingstiden för tandläkare sjönk Fler patienter färdigbehandlades av tandsköterska eller tandhygienist Andel årligen undersökta och behandlade barn sjönk

34 Uppföljning Fördelning grön, gul, röd i munhälsoprofilen Munhälsoprofil - kallelseintervall Följsamhet till användning av R2 Andelen undersökningar utförda av tandhygienist

35 FTV R2 barn 2012 Kariesrisk Parodontitrisk

36 Rosengård R2 barn 2012 Kariesrisk Parodontitrisk

37 Höllviken R2 barn 2012 Kariesrisk Parodontitrisk

38 Kariesrisk 3-19 år Riskgrupp FTV Rosengård Höllviken Röd 15% 38% 3% Gul 20% 32% 13% Grön 65% 30% 84% Underlag för planering på kliniknivå - utvecklingsområde

39 Munhälsoprofil kallelseintervall barn före Bakåt i tiden

40 Munhälsoprofil- kallelseintervall barn Framåt i tiden

41 Användningen av R2 är hög, ca 90% av undersökningarna Andel årligen undersökta och behandlade barn 2003: 85% 2012: 67% Andelen undersökningar utförda av tandhygienist 2009: 43% 2012: 54%

42 Tandhälsans utveckling på 10 år 100% 90% 80% 70% = Västerbotten 60% 50% 40% % 20% 10% 0% Kariesfria 3- åringar Kariesfria 6- åringar Kariesfria 12- åringar (DFT=0) Kariesfria 19- åringar (DFT=0) Appr kariesfria 19-åringar (DFSa=0) Kliniker ohälsotal >0,5

43 Tandhälsans utveckling på 10 år 4,5 4 3,5 3 2, ,5 1 0,5 0 Ohälsotal, medel dt/dt Medel DFT 12- åringar Medel DFT 19- åringar Medel DFSa 19- åringar

44 Tandhälsans utveckling på 10 år Ohälsotal Ohälsotal År 2002 Ohälsotal År ,60 1,60 1,40 1,40 1,20 1,20 1,00 1,00 0,80 0,80 0,60 0,60 0,40 0,40 0,20 0,20 0,00 Kliniker 0,00 Kliniker Minskat antal kliniker med ohälsotal > 0,5 Medeltalet sjunkit Sämsta ohälsotalet halverat

45 Ohälsotal utveckling exempel Rosengård Kariesfria 3-åringar Kariesfria 6-åringar Kariesfria 12-åringar Ohälsotal 1,61 0,77

46 Några röster om riskgruppering Kan kalla patienter med längre intervall utan ökad risk för komplikationer. Vi vill ge patienterna rätt vård utifrån munhälsa och hinna kalla alla patienter i rätt tid. Därför behöver vi riskbedömning Det blir mer lika över länet: samma risk - samma vårdplanering. Kalibreringsverkty g Ger behandlaren stöd i behandlingsbeslut och kallelseintervall Pedagogiskt i samtal med patienten motivering till egenvård och förändrade vanor Riskbedömningen är ovärderlig för att kunna avgöra vilken profylax patienten behöver, till vem patienten ska kallas och när. Planering av undersökningar - flera undersökningar på rad av patienter med låg risk utan att bli stressad. När jag riskbedömer en patient ser jag lättare hela patienten, jag får ett utgångsläge som visar patientens hälsoläge idag.

47 Erfarenheter i korthet Ökad delaktighet tandsköterskor och tandhygienister tar större ansvar Digitala system underlättar Gemensamma riktlinjer och rutiner styr mot mer enhetlig vård samsyn Uppföljning och mål behövs säkerställa följsamhet till riskgrupperingen/kallelse intervall Tandhälsan har fortsatt att utvecklas positivt!

48 Vi reser vidare - mål? Ökad andel 19-åringa med DFSa=0, nu 63% Friskare munhälsoprofil - öka andelen med grön risk i R Ökad patientgenomströmning 10-15% (behandlade pat/tandl) % kariesfria 6-åringar Ingen klinik ska ha ohälsotal >0,5 Skillmix tandhygienister/tandläkare 1/1 Andel vuxna undersökta av tandhygienist 75%, nu 55%

49 Tack för att ni lyssnat! Prästkrage Skånes landskapsblomma

Relevanta dokument

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010

1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.