Munhälsa hos barn och ungdomar - att identifiera risk och förebygga munsjukdomar.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Munhälsa hos barn och ungdomar - att identifiera risk och förebygga munsjukdomar."

Dan Abrahamsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Munhälsa hos barn och ungdomar - att identifiera risk och förebygga munsjukdomar pia.gabre@lul.se

2 Hot mot orala hälsan

4 Andel 19-åringar med kariesfria kontaktytor Andel 19-åringar med DFSa= Sverige Landsting

5 Andel 19-åringar med kariesfria kontaktytor Andel 19-åringar (%) Sverige Ca 17 % av 19-åringarna >10 Antal karierade kontaktytor

6 Går oral ohälsa att förebygga? Kostvanor Munhygienvanor Fluoranvändning Bakomliggande førklaringsmodeller

13 Hur kunde tandhälsan förbättras? Hälsofrämjande insatser till alla Men man övergick till högrisk strategi när tandhälsan blev bättre

14 Populationsstrategin primär prevention Riktar sig till hela befolkningen Ingen riskbedömning på individnivå föregår insatserna Individuell högriskstrategi sekundär prevention Riskbedömning föregår insatser Insatserna bestäms av identifierad risk

15 Populationsstrategi vs. Högriskstrategi i tandvården ett exempel Antal individer Frisk 0 Låg 1risk Hög 2 risk Riskgrupp

16 Efter ett år såg kariesförekomsten ut så här Antal individer ,0 0,5 Kariesaktivitet (linje) Frisk 0 Osäker 1 Hög 2risk Riskgrupp

17 Den epidemiologiska paradoxen 9560 kariesangrepp på barnen i länet 63 % drabbade friska och barn med låg risk Antal kariesangrepp Frisk- 0+1 Hög 2 risk Låg risk Riskgrupp

18 Rapport från Socialstyrelsen 2013 Karies är den vanligaste sjukdomen bland barn och ungdomar Drabbar % av barn 2-11 år Mer vanligt i urbaniserade samhällen med hög sockerkonsumtion

19 1,5-2 ggr vanligare med karies hos barn om föräldrarna har dålig tandhälsa Starkaste riskindikatorerna: - Invandrade föräldrar från länder utanför Norden och Europa - Familjen får ekonomiskt bistånd - Föräldrarna har högst grundskoleutbildning - Föräldrarna är unga - Föräldrarna har dålig självkänsla Rapport från Socialstyrelsen 2013

20 Föräldrars sociala förhållanden påverkar om barn kommer till tandvården Om föräldrarna inte själva går till tandvården är risken 4 ggr större att inte heller barnen gör det Barn i resurssvaga områden med synliga invandrargrupper ökar både risken för barnen att få karies och att de inte kommer till tandvården Rapport från Socialstyrelsen 2013

21 Sjukdomsförebyggande - hälsofrämjande Individuell riskbedömning Risktänder/ytor Kommersiella krafter Riskgrupper Vardagsarenor Lagstiftning Populationsinriktad Samhällsstruktur o levnadsvillkor Kommersiella krafter Vardagsarenor Lagstiftning Samhällsstruktur o levnadsvillkor Sociala normen media och sociala medier

22 Hälsans bestämningsfaktorer Friskfaktorer? Skyddsfaktorer? Riskfaktorer?

23 Helsidesannons i svensk dagspress augusti 2010

24 Arena för påverkan Reklam kan leda till bra eller dålig påverkan

25 Sjukdomsförebyggande - hälsofrämjande Individuell riskbedömning Risktänder/ytor Riskgrupper Populationsinriktad Kommersiella krafter Vardagsarenor Lagstiftning Samhällsstruktur o levnadsvillkor

26 Arena för vardagslivet barn och ungdomar Skolan Idrott Förskolan Fritidshemmet

27 Arena för påverkan Kändisar påverkar våra attityder

28 Social norm Varför borstar vi tänderna? Skön känsla Social norm Utseende Hälsofrämjande förbli frisk eller undvika att bli sjuk igen Hattne et al Acta Odontol Scand 2007 Jensen et al, submitted 2010

29 Borsta tillräckligt ofta? 25% av tonåringar borstar inte tänderna dagligen Koivusilta et al 2003 Bruno-Ambrosius et al 2005 Ungdomar som borstar mer sällan drivs i större utsträckning av sociala normer

30 Fluortandkräm till små barn När första tanden kommer Klick som barnets lillfingernagel 1000 ppm fluor Från 8 år: 2 cm tandkräm 1450 ppm fluor Från 5-6 år Ca 1 cm 1000 ppm fluor

31 2 ggr dagligen efter frukost, före läggdags Borsta i minst 2 minuter Använd 2 cm tandkräm Använd lite vatten Låt munnen vila 2 timmar efter borstningen

32 Compliance definieras som patientens villighet att följa någon annans önskningar, råd eller direktiv.

33 Empowerment man tar själv kontrollen över sitt liv Enligt WHO är målet med hälsofrämjande arbete att människor ska få förutsättningar att själva ta ansvar för sin hälsa. Detta kräver att människor får kunskap och kan se nyttan av att genomföra förändringar, får en inre motivation.

34 Individuell riskbedömning Risktänder/ytor Riskgrupper Populationsinriktad Kommersiella krafter Vardagsarenor Lagstiftning Samhällsstruktur o levnadsvillkor

35 För individer med hög kariesrisk ges ett förstärkt basprogram och tilläggsprofylax baserad på orsaksutredning. Individuell riskbedömning Risktänder/ytor Riskgrupper Populationsinriktad 1,5-3 år (nyligen erupterade primära molarer) 5-7 år (förestående eller nyerupterad 6-årsmolar) år (nyerupterade premolarer och andra molar) Ett förstärkt basprogram i sociodemografiskt utsatta områden Lära ut och motivera barn och föräldrar att borsta tänderna 2 gånger om dagen med fluortandkräm

36 Tandhygienist i skolan I skolan 4 tim/vecka Öppen mottagning Riskbarn preventiv behandling Alla fluorlackas var 6:e mån Lektioner Påverka skolan hälsoprofil Tandborstar+tandkräm

40 Är preventiva program effektiva? Moberg Sköld et al 2005 (fluorlack i skolan) Hausen och medarbetare, Universitetet i Uleåborg Hedman et al 2013 (tandhygienisten i skolan) Brukiene och Aleksejuniene. An overview of oral health promotion in adolescents. Int J Paediatr dent 2009;19: Preventiva program utförs inte enhetligt Ofta görs ingen vetenskaplig utvärdering Därför svårt att veta vilka metoder som är effektiva

41 Individuell riskbedömning Risktänder/ytor Riskgrupper Populationsinriktad Kommersiella krafter Vardagsarenor Lagstiftning Samhällsstruktur o levnadsvillkor

42 Från högriskstrategi till riskbedömning friskbedömning Friska individer identifieras, deras friskfaktorer förstärks Resurser frigörs för individer med hög risk och stora behandlingsbehov

43 Individuell riskbedömning och tilläggsprevention förutsätter: Karies förekommer hos en mindre del av befolkningen Det finns bra prediktorer för att bedöma risk Det finns effektiva behandlingsmetoder för riskindivider

47 Cariogram Hanterar bara caries Inte så bra för små barn

48 R 2

49 Sammanfattning Kariesförekomsten minskar i de Nordiska länderna Karies är ojämnt fördelat sett till befolkningsgrupper och individer Karies kan förebyggas med komplexitet gällande riskfaktorer och indikatorer gör att flera behandlingsstrategier måste användas parallellt

50 Populationsstrategier för att öka välfärd och skapa sociala normer Strategier riktade mot grupper i befolkningen: - Öka kunskap, påverka attityder - Sjukdomsförebyggande behandling (fluor) - Använda skolan och andra arenor utanför tandkliniken - Inga punktinsatser, utan kontinuerligt Individuell riskstrategi

51 Superhjältarna

Relevanta dokument

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag. Dina tänder är viktiga Du behöver dina tänder varje dag när du äter, skrattar och pratar. Hela tänder och en frisk mun är viktigt för ett bra liv. Gå på