Ansökan enligt miljöbalken

Transkript

1 Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet i Forsmark I Bortledande av grundvatten Vattenverksamhet i Forsmark II Verksamheter ovan mark Avstämning mot miljömål Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Bilaga MV Metodval utvärdering av strategier och system för att ta hand om använt kärnbränsle Bilaga TB Teknisk beskrivning Bilaga KP Förslag till kontrollprogram Ansökan enligt miljöbalken Toppdokument Begrepp och definitioner Bilaga RS Rådighet och sakägarförteckning Bilaga SR Säkerhetsredovisning för slutförvaring av använt kärnbränsle Bilaga SR-Drift Säkerhetsredovisning för drift av slutförvarsanläggningen Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys Bilaga SR-Site Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret Bilaga F Preliminär säkerhetsredovisning Clink Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys

2 Företagsintern PM DokumentID Författare Ulla Bertsund Granskad av Version 2.0 Tommy Eriksson (KG) Godkänd av Tomas Rosengren Status Godkänt Reg nr Datum Granskad datum Godkänd datum Sida 1 (1) Clink PSAR Allmän del Kapitel 3 - Krav och konstruktionsförutsättningar Westinghouse (SKBDoc id ) har genomgått kvalitetssäkring i form av primär och fristående säkerhetsgranskning i enlighet med kraven i SKIFS 2004:1 (SSMFS 2008:1) och projekt Clinks projektspecifika instruktioner. Granskning och behandling är dokumenterad i följande dokument. SKBDoc id Sakgranskning Granskningsmeddelande Granskningsmötesprotokoll Samgranskning Granskningsmeddelande Fristående Granskningsmötesprotokoll säkerhetsgranskning Kvalitetsgranskning Granskningsmeddelande , ver 3 Granskningsinstansernas bedömning är att rapport Westinghouse uppfyller acceptanskriterierna för att utgöra en del av den preliminära säkerhetsredovisningen för Clink. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 925, Oskarshamn Besöksadress Gröndalsgatan 15 Telefon Fax Säte Stockholm

3

4 Sida 2 (67) INNEHÅLL 3 KRAV OCH KONSTRUKTIONSFÖRUTSÄTTNINGAR Inledning Konstruktionsförutsättningar Övergripande beställarkrav Dimensionerande bränsle Krav på kopparkapsel Säkerhetsprinciper Kärntekniska krav Lagstiftning SSMFS 2008: SSMFS 2008: SSMFS 2008: SSMFS 2008:7 och SSMFS 2008: SSMFS 2008: Internationella krav och normer Strålskyddskrav Lagstiftning Dosbegränsning Områdesklassificering Krav på anläggningsnivå Klassning av byggnader, system och komponenter Säkerhetsklass Mekanisk kvalitetsklass Elektrisk funktionsklass Täthetsklass Seismisk klass Explosionsfarliga områden Konstruktionsstyrande händelseförlopp och acceptanskriterier Bakgrund Inledande händelser och händelseklassning Generella förutsättningar vid analys av inledande händelse Acceptanskriterier Yttre händelser Kärnämneskontroll Fysiskt skydd Krav på aktivt avfall Krav på säkerhetsfunktioner Kriticitet Seismisk konstruktion Övriga krav Krav på skyddsfunktioner Inre händelser 59

5 Sida 3 (67) Vattenkemiska krav Miljötålighetskrav för komponenter Periodisk provning Övriga krav Referenser till kapitel 3 64

6 Sida 4 (67) 3 KRAV OCH KONSTRUKTIONSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 INLEDNING I detta kapitel redovisas de konstruktionsförutsättningar och krav som ligger till grund för anläggningens konstruktion och dess drift. Anläggningen består av anläggningsdelarna Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) och Inkapslingsanläggningen (Ink). I de fall skilda krav och konstruktionsförutsättningar föreligger mellan dessa anläggningsdelar anges dessa separat för respektive anläggningsdel. Redovisningen av konstruktionsförutsättningar och krav görs enligt följande. Avsnitt 3.2 redovisar Konstruktionsförutsättningar som fastställts av SKB som projektstyrande konstruktionsförutsättningar för anläggningen. Avsnitt 3.3 redovisar Säkerhetsprinciper. Detta avser tillämpningen av krav på barriärer och djupförsvar enligt SSMFS 2008:1. Barriärer och säkerhetsfunktioner respektive skyddsfunktioner i anläggningen defineras och beskrivs. För mer detaljerade beskrivningar hänvisas till kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning. Avsnitt 3.4 redovisar Kärntekniska krav inklusive den hierarki (rangordning) av krav som tillämpas för anläggningen. Svensk lagstiftning och krav som SSM utfärdat beskrivs tillsammans med tillämpningen av dessa krav. För tillämpningen av krav hänvisas också till kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift samt kapitel 5. Internationella krav och normer (som utgör egenpåtagna krav) och deras tillämpning redovisas också i detta avsnitt. Avsnitt 3.5 redovisar Strålskyddskrav. Svensk lagstiftning och krav som SSM utfärdat beskrivs tillsammans med tillämpningen av dessa krav för anläggningen. För tillämpningen av krav hänvisas också till kapitel 4 samt kapitel 7 som beskriver strålskyddet inom anläggningen. Avsnitt 3.6 redovisar Krav på anläggningsnivå. Detta avser krav som gäller för såväl säkerhets- och skyddsfunktioner som övriga funktioner i anläggningen. Krav och tillämpningar avseende klassning av byggnader, system och komponenter, konstruktionsstyrande händelseförlopp och acceptanskriterier, yttre händelser (yttre påverkan), kärnämneskontroll, fysiskt skydd samt aktivt avfall redovisas i detta avsnitt. Avsnitt 3.7 redovisar Krav på säkerhetsfunktioner omfattande krav på kriticitetssäkerhet, seismisk konstruktion samt övriga krav såsom krav på periodisk provning och krav på byggnadskonstruktioner.

7 Sida 5 (67) Avsnitt 3.8 redovisar Krav på skyddsfunktioner omfattande krav avseende inre händelser (inre påverkan) och periodisk provning. Här beskrivs även de konventionella normer som tillämpas; normer för lyftanordningar, byggnadskonstruktioner, rör- och tryckkärlsnormer samt miljötålighetskrav för komponenter. För tillämpningen av dessa normer hänvisas till systembeskrivningar i säkerhetsredovisningens referensdel. Hur anläggningen uppfyller ställda krav (acceptanskriterier) i avsnitt redovisas i kapitel 8 Säkerhetsanalys.

8 Sida 6 (67) 3.2 KONSTRUKTIONSFÖRUTSÄTTNINGAR Konstruktionsförutsättningar som fastställts av SKB som projektstyrande konstruktionsförutsättningar för anläggningen redovisas nedan i detta avsnitt. Dessa anges som övergripande beställarkrav, krav på bränsle samt krav på kopparkapsel. Kraven i detta avsnitt är således inte sådana krav som ställts direkt av svenska myndigheter. Undantag är dock kravet på rivning av inkapslingsanläggningen (SSMFS 2008:1, 9 kap. Avveckling av anläggningen) Övergripande beställarkrav Övergripande beställarkrav gällande anläggningen omfattar i historisk ordning: - Krav vid ursprunglig konstruktion av Clab - Tillkommande krav vid införande av kompaktkassetter i Clab - Tillkommande krav vid utbyggnaden av etapp 2 av Clab - Tillkommande krav för Ink - Krav på verksamheten i Clab under uppförandet av Ink Dokumentet INKA Övergripande konstruktionsförutsättningar [3-1] ger en bakgrund till de övergripande beställarkraven för Ink och spårbarhet till beslut och rapporter som ligger till grund för dessa. Krav vid ursprunglig konstruktion av Clab - Clab ska kunna lagra använt bränsle från såväl BWR- som PWR-reaktorer. - Det använda bränslet ska lagras i vatten (förvaringsbassänger). - Förvaringsbassänger ska placeras i berg. För resterande delar av Clab mottagningsdel och hjälpsystemdel föreligger inget säkerhetsmässigt behov av bergförläggning. - Som skydd mot yttre påverkan ska följande anläggningsdelar dimensioneras för jordbävning: - bränslehiss - bergrum för förvaringsbassänger - förvaringsbassänger för bränsle - bränslekassetter inklusive uppställningsanordningar i förvaringsdelen - reservspädmatningssystem för förvaringsbassängerna inkl. berörda byggnadsdelar - bränslehanteringsmaskin i förvaringsdel

9 Sida 7 (67) - Som skydd mot yttre påverkan från översvämning ska markförlagda anläggningsdelar, nedfarter till bergrummen och andra öppningar förläggas ovanför extrem högvattennivå. - Bränsle som anländer till Clab ska ha klingat av under minst ett år (PWR bränsle) respektive 9 månader (BWR bränsle och MOX bränsle). - Clabs mottagningsdel ska dimensioneras för en mottagningskapacitet på 120 bränsletransportbehållare per år. Typ av bränsletransportbehållare ska vara behållare konstruerade av Transnucleaire Paris med beteckningen TN 17/2. - Resteffekten hos temporärt uppställt bränsle i mottagningsdelen bassänger ska begränsas till 400 kw. - Ur kriticitetssäkerhetssynpunkt ska Clab dimensioneras för färskt bränsle. - Förvaringsbassänger i bergrum 1 ska dimensioneras för lagring av totalt 3000 ton bränsle i form av uran. Härdkomponenter, såsom exempelvis bränsleboxar, styrstavar och neutronmätsonder ska också kunna lagras i Clab. - För att kunna tömma en förvaringsbassäng för underhåll och inspektioner ska det finnas reservutrymme, med plats för berörd bassängs innehåll av kassetter med bränsleelement, i övriga bassänger och andra utrymmen där kassetter kan placeras. Tillkommande krav vid införande av kompaktkassetter i Clab - För att kunna utöka lagringskapaciteten från 3000 tonu till 5000 tonu ska nya kassetter konstrueras som rymmer fler bränsleelement inom i stort sett samma ytterdimensioner som befintliga kassetter. - För de system, som direkt berörs av skillnaderna i kassettutformning ska, där så erfordras, omkonstruktioner och kompletteringar göras för att uppfylla samma säkerhetskriterier som gäller för den ursprungliga konstruktionen. Tillkommande krav vid utbyggnaden av etapp 2 av Clab - Förvaringsbassänger i bergrum 2 ska dimensioneras för en ökad lagring av bränsle till totalt 8000 tonu i båda förvaringsdelarna motsvararande en total resteffekt på 8,5 MW. - Förvaringsbassänger i bergrum 1 och bergrum 2 ska stå i förbindelse med varandra. Detta medför en kanaltunnel innehållande en transportkanal som förbinder bassängerna i de båda bergrummen.

10 Sida 8 (67) Tillkommande krav för Ink - Ink ska med hög tillförlitlighet inkapsla bränslet, dvs fylla och försluta kapslar enligt krav från slutförvaret. - Ink ska dimensioneras för en produktionskapacitet om en kapsel per arbetsdag, 200 kapslar per år. Totalt planeras ca 6000 kapslar att produceras. Ink dimensioneras för att hantering av bränsle och kapslar ska ske på dagtid. - Inks byggnader och processutrustning ska konstrueras för en livslängd om minst 60 år. - Ink ska lokaliseras i anslutning till Clab. - Ink ska projekteras för att kapsla in samtliga förekommande typer av använt bränsle som förvaras i Clab. Bassängerna i Ink ska dimensioneras för samma strålskärmning som på Clab. - Befintliga system och funktioner vid Clab ska samutnyttjas där så är lämpligt. - Den sammanlagda resteffekten hos temporärt uppställt bränsle i mottagningsdelens bassänger i Clab och bassänger i Ink ska begränsas till 400 kw. - Ink ska anpassas till och använda den befintliga infrastrukturen i Simpevarp så långt som möjligt. - Ink ska konstrueras, projekteras och byggas med bibehållen säkerhet och fysiskt skydd för Clab. När anläggningen tas i drift ska det fysiska skyddet vara gemensamt med Clab. - Ink ska projekteras och konstrueras med förutsättningen att drift- och underhållsverksamhet ska vara gemensam med Clab. Ink ska integreras med Clab beträffande t ex kontrollrumsverksamhet, operatörsarbetsplatser, verkstäder, omklädningsrum m m. När inkapsling pågår ska processen styras lokalt i Ink. Ink ska även kunna styras och övervakas från Clab. - Ink ska projekteras och konstrueras så att den anpassas mot SKB:s transportsystem (transportbehållare, lastbärare och transportfordon). - Ink ska konstrueras med beaktande av framtida rivning.

11 Sida 9 (67) - Kärnämneskontroll ska beaktas både vid anläggningsutformning och vid utformning av hanteringssystem. Rutiner för kärnämneskontroll ska baseras på Continuity of Knowledge (CoK) så att inventariet av kärnämne i berörda delar i Ink alltid kan följas och redovisas. Möjlighet till mätningar på bränslet ska finnas i Inks bassänger. Clab och Ink ska kunna utgöra ett gemensamt MBA. - Ink ska utvärderas mot internationella krav och normer enligt följande omfattning: -- NUREG 1567, Standard review plan for spent fuel dry storage facilities -- NUREG 0700, Human-system interface design review guidelines -- NUREG 0711, Human factors engineering program review model -- NUREG 0554, Single-failure-proof cranes for nuclear power plants - Ink ska utformas för besöksverksamhet med besökare per år. Visning och demonstration ska ske från icke kontrollerat område. Krav på verksamheten i Clab under uppförandet av Ink - Förändringar och anpassningar av system inom Clab ska hanteras av Clab enligt ordinarie ändringsrutiner. - Clab ska vara i drift under hela anläggningsskedet med de villkor och begränsningar som anges i de säkerhetstekniska driftförutsättningarna, STF, för Clab. Ombyggnader i Clab ska planeras och genomföras så att driftpåverkan minimeras Dimensionerande bränsle Clab är dimensionerat och licensierat för de bränsletyper som anges i tabell 3-1 nedan.

12 Sida 10 (67) Tabell 3-1 Bränslekonstruktioner för Clab Reaktortyp Bränslekonstruktion Anrikning BWR AA 8*8 Exxon 8*8 KWU 8*8-2 ANF 9*9-5 KWU 9*9-5 KWU 9*9-Q Atrium 9A, 9B Atrium 10B GE11S GE12S Svea 64 Svea 100 Svea 96 Svea 96 Optima GE14 Svea 96 Optima 2 1 Svea 96 Optima 3 1 PWR W 15*15 KWU 15*15 W 17*17 F 17*17 AA 17*17 BWR KRB-A 6*6 VAK 6*6 Se avsnitt Kriticitet Se avsnitt Kriticitet MOX AA 8*8 (O1, tre stycken element) MOX O1 PWR KWO 14*14 MOX PHWR MZFR Ågesta MOX maximalt 1,35 viktsprocent U-235 Följande utbränning och kortaste tillåtna avklingningstid gäller som dimensionerande för Clab: - BWR-bränsle 50 MWd/kg U och 9 månader - PWR-bränsle 55 MWd/kg U och 12 månader - MOX-bränsle 50 MWd/kg U och 9 månader Clab relicensieras för högre anrikningar och utbränningar efterhand som detta krävs. 1 Bränslekonstruktionen måste placeras i kassetter med blockerad central position.

13 Sida 11 (67) Ink ska dimensioneras för bränsle med anrikningen 5 % och följande utbränning: - BWR 60 MWd/kg U - PWR 60 MWd/kg U - BWR MOX 50 MWd/kg U Krav på kopparkapsel Krav på kopparkapsel från slutförvaret anges i [3-2] och innefattar: - Maximalt antal gånger som kapseln får lyftas i locket under hanteringen ända fram till den slutliga deponeringen. - Maximal sammanlagd resteffekt hos bränslet i kapseln. - Maximal mängd vatten som får finnas i kapseln. - Atmosfärens sammansättning i kapseln. - Minsta tjocklek på kapselns kopparhölje. - Tillåtna skador på kapselns yta. - Maximal ytdosrat på kapseln.

14 Sida 12 (67) 3.3 SÄKERHETSPRINCIPER Enligt krav i SSMFS 2008:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar ska radiologiska olyckor förebyggas med en till varje anläggning anpassad grundkonstruktion i vilken flera barriärer ska ingå. I samma syfte ska varje anläggning ha ett individuellt anpassat djupförsvar. - Barriärernas syfte är att innesluta anläggningens innehåll av radioaktiva ämnen. Om en barriär bryts ska nästa barriär ta vid. Barriärerna ska vara passiva och deras integritet ska skyddas av barriärskyddande funktioner. - Djupförsvaret är en tillämpning av flera överlappande nivåer av teknisk utrustning, operationella åtgärder och administrativa rutiner för att skydda anläggningens barriärer och vidmakthålla deras effektivitet samt för att skydda omgivningen om barriärerna inte skulle fungera som avsett. Clink ska härvid uppfylla följande grundläggande krav: - Bränslet ska skyddas mot degradering och skador. - Vid förvaring av bränsle under vatten ska tillräcklig vattentäckning kunna upprätthållas även vid felfunktioner i anslutande system. - Ventilationssystem ska finnas där så krävs för att ta om hand frigjord luftburen aktivitet under normal drift, störningar och missöden. - Borttransport av restvärme från bränslet ska ordnas så att temperaturen i bränsle och bränslekapsling inte överstiger tillåtna gränser. - Bränsle ska hållas i ett underkritiskt tillstånd under normal drift, störningar och missöden. - Utrustning för hantering och transport av bränsle och bränslebehållare ska vara utformad så att bränslet inte riskerar att skadas. - Reservkraftmatning ska finnas till system av betydelse för den kärntekniska säkerheten för att kunna kopplas in vid bortfall av ordinarie elkraftmatning. - Kontrollutrustning ska finnas för övervakning av system av betydelse för den kärntekniska säkerheten. - Strålskydd ska finnas där personal riskerar exponeras för strålning och luftburen aktivitet.

15 Sida 13 (67) Tillämpning av krav För att signifikanta mängder radioaktivitet ska frigöras till omgivningen från anläggningen, krävs att bränslekapslingen skadas hos ett relativt stort antal bränslestavar inom en kort tidsrymd. Skada på bränslekapslingen medför att den gasformiga aktiviteten som finns i gapet mellan kutspelaren och kapslingen avges. De händelser som skulle kunna medföra ett stort antal skadade bränslestavar är antingen en massiv mekanisk påverkan på bränslet eller att en stor del av det lagrade bränslet i Clabs förvaringsbassänger upphettas så mycket att bränslekapslingen skadas dvs förlust av vattentäckning. Vid underkritisk konfiguration samt konstant vattentäckning kan ingen sådan upphettning ske. En för anläggningen anpassad tillämpning av djupförsvar och barriärer utgående från detta sammanfattas i det följande. Djupförsvaret tillämpas enligt följande: Nivå Syfte Huvudsaklig tillämpning 1 Förebyggande av driftstörningar och fel Se kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift. 2 Kontroll över driftstörningar och detektering av fel Skyddsfunktioner, se nedan. 3 Kontroll över förhållanden som kan uppkomma vid konstruktionsstyrande haverier 4 Kontroll över och begränsning av förhållanden som kan uppkomma vid svåra haverier 5 Lindrande av konsekvenser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från anläggningen Passiva säkerhetsfunktioner och passiva säkerhetssystem, se nedan. Se även kapitel 4 för störnings- och haveriinstruktioner. Inte relevant för anläggningen. Långsamma tidsförlopp vid störningar eller missöden medför att långa tidsfrister för åtgärder föreligger. Se kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift.

16 Sida 14 (67) Barriärer, passiva säkerhetsfunktioner och passiva säkerhetssystem i anläggningen defineras enligt följande: Barriärer - Bränslekuts - Bränslekapsling Passiva säkerhetsfunktioner - Bränslekassetter inklusive transportkassetter och kassettställ - Kopparkapsel - Förvaringsbassänger för bränsle - Bergrum/förvaringsbyggnad Passiva säkerhetssystem - Reservspädmatningssystemet Den första barriären utgörs av bränslekutsarnas kristallstruktur och den andra barriären av bränslekapslingen. Då bränslet är placerat i anläggningen är det främst bränslekapslingens integritet som ska skyddas. Bränslekutsarnas temperatur uppnår inte sådana nivåer att dess integritet äventyras. Den passiva säkerhetsfunktionen hos bränslekassetter inklusive transportkassetter och kassettställ är att deras geometri/mekaniska integritet kan säkerställas. Detta som skydd mot kriticitet och för kylbarhet hos bränslet samt mekaniskt skydd för bränslet. Kopparkapseln har på motsvarande sätt en passiv säkerhetsfunktion i Ink. Den passiva säkerhetsfunktionen är att dess geometri/mekaniska integritet kan säkerställas som skydd mot kriticitet samt mekaniskt skydd för bränslet. I slutförvaret utgör kopparkapseln en barriär. Den passiva säkerhetsfunktionen hos Clabs förvaringsbassänger för bränsle är att deras integritet (täthet) kan säkerställas. Detta avser bassängplåt, betongen och rörgenomföringar. Den passiva säkerhetsfunktionen hos Clabs bergrum/förvaringsbyggnad är att bergrum och byggnadsdelar inte får skada bränslet eller äventyra bassängernas integritet (täthet) vid extrema laster. För reservspädmatningssystemet (system 736) gäller att detta enbart ska kunna spädmata Clabs förvaringsbassänger för bränsle vid totalt bortfall av den normala kylningen och spädmatningen av bassängerna. Systemet har inga aktiva komponenter. Bakgrunden till detta är de långsamma tidsförloppen vad gäller temperaturökning i mottagnings- och förvaringsbassänger samt hanteringsbassäng i Ink vid störningar eller missöden i anläggningen. Detta medför långa tidsfrister för åtgärder. En möjlighet är då att bränsle i anläggningens mottagningsbassänger och hanteringsbassäng kan transporteras ner till förvaringsbassänger.

17 Sida 15 (67) Skyddsfunktioner Skyddsfunktioner ingår som en väsentlig del i djupförsvaret. Skyddsfunktionerna indelas i följande typfunktioner: Anläggningsskyddsfunktion, skyddsfunktion för att minimera risk för utsläpp över normalnivå inom anläggningen. Spridning av luftburen eller vattenburen aktivitet inom anläggningen ska förhindras. Här ingår bland annat kyl- och reningssystem för mottagningsbassänger, förvaringsbassänger och hanteringsbassäng samt ventilationssystem. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Hjälp- och servicesystem. Vidare gäller att inga genomföringar till bassänger i anläggningen får placeras på en nivå under den lägsta bassängvattennivå, som kan tillåtas med hänsyn till bränslets kylning och erforderlig strålskärmning, se vidare kapitel 5 avsnitt Bassänger. Strålskärmsfunktion, funktion som har till uppgift att skydda personal i anläggningen mot exponering av stråldoser utöver vad som är tillåtet under normaldrift. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Bassänger samt Lastbärare med strålskydd. Säker lyftfunktion, skyddsfunktion för att minimera risk för att tappa last som innehåller kärnbränsle eller last som vid fall kan utgöra missil som kan hota barriär eller system med säkerhetsuppgift. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Tunga lyft och bränslehanteringsmaskiner. I skyddsfunktionen ingår även att minimera risk för att tappa eller på annat sätt deformera last som innehåller kärnbränsle vid horisontell förflyttning. Skyddsfunktion vid inre översvämning, funktion för att motverka skador orsakade av översvämmande vatten. Exempel är byggnader och avlastningsluckor (dörrar) samt golvdränagesystem. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt System för skydd mot översvämning. Fysisk skyddsfunktion, funktioner som bl a har till uppgift att förhindra obehörigt intrång i anläggningen. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Fysiskt skydd. Brandskydd, funktion för att förhindra, upptäcka och begränsa en eventuell brand, se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Brandskyddssystem.

18 Sida 16 (67) Tvärfunktion. Tvärfunktioner utgörs av nödvändiga understödjande funktioner (system) som erfordras för att utrustning ska kunna fullgöra sina uppgifter. Tvärfunktioner kan vara övervakande eller försörjande. -- Övervakningsfunktion, funktioner som erfordras för att mäta, styra och presentera väsentliga systemfunktioner och eventuella utsläpp. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Kontrollutrustning och Övervakningsutrustning. -- Försörjningsfunktion, funktioner som är väsentliga för att övriga skyddsfunktioner ska fungera samt för att kunna föra anläggningen i säkert läge. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Elektriska kraftsystem. I försörjningsfunktioner ingår även system som tillhandahåller tryckluft (system 753), se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning. Kontrollrumsfunktion. Kontrollrummen utgör den plats där nödvändig information om status för funktioner (system) i anläggningen kan inhämtas som underlag för beslut om åtgärder. Detta oavsett om anläggningen befinner sig i normal drift eller är utsatt för störningar. Kontrollrummen utgör sambandscentral mot omgivningen ur drift- och säkerhetssynpunkt. Kontrollrummens utformning framgår av byggnadslayout samt systembeskrivningar för 500-systemen. Se även kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Kontrollutrustning.

19 Sida 17 (67) 3.4 KÄRNTEKNISKA KRAV Vid tiden för ursprunglig konstruktion av Clab fanns inte några specifika svenska föreskrifter eller säkerhetsnormer för konstruktion av en förvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Ursprunglig konstruktion av Clab har härvid grundats på de allmänna säkerhetsprinciper som tillämpades vid konstruktionen av de svenska kärnkraftverken. De säkerhetsmässiga krav som gällde för Clab redovisades i den preliminära säkerhetsrapporten som låg till grund för SKIs rekommendationer till regeringen att ge tillstånd enligt atomenergilagen. Detta tillstånd erhölls Principer som varit vägledande vid konstruktionen av Clab ska vara det även för Ink. Clabs ursprungliga konstruktion utvärderades även mot internationella krav i form av den amerikanska lagstiftningen angående förvaringsanläggningar för använt kärnbränsle 10 CFR part 72, subpart F Allmänna konstruktionskrav (General Design Criteria, GDC). Dessa krav hade inte stöd i svensk lagstiftning utan betraktades som egenpåtagna krav. Nu gällande krav lagar, föreskrifter, normer, guider och standarder som ska tillämpas för Clink samt hierarkin (rangordningen) för dessa framgår nedan. Kravhierarki Svensk lagstiftning Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet Strålskyddslagen (1988:220) Strålskyddsförordningen (1988:293) Se avsnitt Svenska föreskrifter samt villkor eller tillstånd 2 utgivna av SSM Se avsnitt 3.5 Strålskyddskrav SSMs föreskrifter (SSMFS) avseende kärntekniska krav Se avsnitt SSMs föreskrifter (SSMFS) avseende strålskyddskrav Se avsnitt 3.5 Strålskyddskrav Internationella krav och normer (egenpåtagna krav) Se avsnitt Övriga normer, guider och standarder Normer, guider och standarder som utgör konstruktionsförutsättningar. Beskrivs vidare i systembeskrivningar. Se systembeskrivningar avsnitt Förordningar, kriterier, guider, standarder 2 Sammanfattade i kapitel 1 i PSAR Allmän del.

20 Sida 18 (67) Lagstiftning I detta avsnitt redovisas de kärntekniska krav som SSM utfärdat. SSMs strålskyddskrav redovisas i avsnitt 3.5 Strålskyddskrav. Den svenska lagstiftningen på kärnteknikområdet utgörs av övergripande ramlagar. Med stöd av lagens bestämmelser utfärdar SSM föreskrifter med mer detaljerade krav. Lagen ger också SSM bemyndigande att utföra tillsyn. Grundläggande bestämmelser ges i Lagen (1984:3) om Kärnteknisk Verksamhet. I lagens 3 och 4 står att Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om åtgärder som avses i dessa paragrafer. I kraft av lagen (1984:3) har regeringen vidare utfärdat Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Paragraf 21 i denna förordning anger krav på provning, kontroll och besiktning och ger dessutom SSM bemyndigande att meddela föreskrifter för detta. Vidare anger 22 i förordningen att SSM är bemyndigade att kontrollera att lagen (1984:3) efterlevs. Följande författningssamlingar (föreskrifter) utgivna av SSM ska tillämpas för Clink: - SSMFS 2008:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar - SSMFS 2008:12 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar - SSMFS 2008:13 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar - SSMFS 2008:7 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande av uppdragstagare - SSMFS 2008:6 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd till 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet - SSMFS 2008:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av kärnämne mm

21 Sida 19 (67) SSMFS 2008:1 SSMFS 2008:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Föreskriften anger övergripande de krav som myndigheten ställer på säkerheten och säkerhetsarbetet i kärntekniska anläggningar. Föreskriften omfattar krav avseende - grundläggande säkerhetsbestämmelser, - anläggningens konstruktion, - värdering och redovisning av anläggningens säkerhet, - drift av anläggningen, - kärnämne och kärnavfall, - rapportering om händelser och förhållanden till Strålsäkerhetsmyndigheten, - dokumentation och förvaring av denna samt - avveckling av anläggningen. Föreskriften trädde i kraft den 1 februari Tillämpning av krav En tolkning och tillämpning av föreskriftens krav (dåvarande SKIFS 2004:1) för Clab finns redovisad i [3-3]. Genomgången visar att Clab uppfyller tillämpliga krav i föreskriften. Hanteringen av föreskriftens krav för Ink framgår i [3-4]. Föreskriftens huvudområden och krav samt tillämpningen av dessa för anläggningen som helhet sammanfattas nedan. Barriärer och djupförsvar Tillämpning av krav I tidigare avsnitt 3.3 Säkerhetsprinciper, beskrivs specifikt anläggningens barriärer och djupförsvar samt den indelning som görs av byggnader, system eller systemdelar avseende säkerhetsfunktion respektive skyddsfunktion. Anläggningens funktion samt ingående byggnader, system och utrustning beskrivs vidare i kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning. Hantering av brister i barriärer eller djupförsvar och rapportering Tillämpning av krav Hanteringen av inträffade händelser och uppdagade förhållanden av betydelse för säkerheten inklusive rapportering (enligt kraven) framgår av säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) för anläggningen. Se vidare kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift. Anläggningens drift och kvalitetssäkring samt säkerhetsgranskning Tillämpning av krav Se vidare kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift.