Clink PSAR Allmän del Kapitel 3 - Krav och konstruktionsförutsättningar

Transkript

1 Företagsintern PM DokumentID Författare Ulla Bertsund Granskad av Version 2.0 Tommy Eriksson (KG) Godkänd av Tomas Rosengren Status Godkänt Reg nr Datum Granskad datum Godkänd datum Sida 1 (1) Clink PSAR Allmän del Kapitel 3 - Krav och konstruktionsförutsättningar Westinghouse (SKBDoc id ) har genomgått kvalitetssäkring i form av primär och fristående säkerhetsgranskning i enlighet med kraven i SKIFS 2004:1 (SSMFS 2008:1) och projekt Clinks projektspecifika instruktioner. Granskning och behandling är dokumenterad i följande dokument. SKBDoc id Sakgranskning Granskningsmeddelande Granskningsmötesprotokoll Samgranskning Granskningsmeddelande Fristående Granskningsmötesprotokoll säkerhetsgranskning Kvalitetsgranskning Granskningsmeddelande , ver 3 Granskningsinstansernas bedömning är att rapport Westinghouse uppfyller acceptanskriterierna för att utgöra en del av den preliminära säkerhetsredovisningen för Clink. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 925, Oskarshamn Besöksadress Gröndalsgatan 15 Telefon Fax Säte Stockholm

2

3 Sida 2 (67) INNEHÅLL 3 KRAV OCH KONSTRUKTIONSFÖRUTSÄTTNINGAR Inledning Konstruktionsförutsättningar Övergripande beställarkrav Dimensionerande bränsle Krav på kopparkapsel Säkerhetsprinciper Kärntekniska krav Lagstiftning SSMFS 2008: SSMFS 2008: SSMFS 2008: SSMFS 2008:7 och SSMFS 2008: SSMFS 2008: Internationella krav och normer Strålskyddskrav Lagstiftning Dosbegränsning Områdesklassificering Krav på anläggningsnivå Klassning av byggnader, system och komponenter Säkerhetsklass Mekanisk kvalitetsklass Elektrisk funktionsklass Täthetsklass Seismisk klass Explosionsfarliga områden Konstruktionsstyrande händelseförlopp och acceptanskriterier Bakgrund Inledande händelser och händelseklassning Generella förutsättningar vid analys av inledande händelse Acceptanskriterier Yttre händelser Kärnämneskontroll Fysiskt skydd Krav på aktivt avfall Krav på säkerhetsfunktioner Kriticitet Seismisk konstruktion Övriga krav Krav på skyddsfunktioner Inre händelser 59

4 Sida 3 (67) Vattenkemiska krav Miljötålighetskrav för komponenter Periodisk provning Övriga krav Referenser till kapitel 3 64

5 Sida 4 (67) 3 KRAV OCH KONSTRUKTIONSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 INLEDNING I detta kapitel redovisas de konstruktionsförutsättningar och krav som ligger till grund för anläggningens konstruktion och dess drift. Anläggningen består av anläggningsdelarna Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) och Inkapslingsanläggningen (Ink). I de fall skilda krav och konstruktionsförutsättningar föreligger mellan dessa anläggningsdelar anges dessa separat för respektive anläggningsdel. Redovisningen av konstruktionsförutsättningar och krav görs enligt följande. Avsnitt 3.2 redovisar Konstruktionsförutsättningar som fastställts av SKB som projektstyrande konstruktionsförutsättningar för anläggningen. Avsnitt 3.3 redovisar Säkerhetsprinciper. Detta avser tillämpningen av krav på barriärer och djupförsvar enligt SSMFS 2008:1. Barriärer och säkerhetsfunktioner respektive skyddsfunktioner i anläggningen defineras och beskrivs. För mer detaljerade beskrivningar hänvisas till kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning. Avsnitt 3.4 redovisar Kärntekniska krav inklusive den hierarki (rangordning) av krav som tillämpas för anläggningen. Svensk lagstiftning och krav som SSM utfärdat beskrivs tillsammans med tillämpningen av dessa krav. För tillämpningen av krav hänvisas också till kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift samt kapitel 5. Internationella krav och normer (som utgör egenpåtagna krav) och deras tillämpning redovisas också i detta avsnitt. Avsnitt 3.5 redovisar Strålskyddskrav. Svensk lagstiftning och krav som SSM utfärdat beskrivs tillsammans med tillämpningen av dessa krav för anläggningen. För tillämpningen av krav hänvisas också till kapitel 4 samt kapitel 7 som beskriver strålskyddet inom anläggningen. Avsnitt 3.6 redovisar Krav på anläggningsnivå. Detta avser krav som gäller för såväl säkerhets- och skyddsfunktioner som övriga funktioner i anläggningen. Krav och tillämpningar avseende klassning av byggnader, system och komponenter, konstruktionsstyrande händelseförlopp och acceptanskriterier, yttre händelser (yttre påverkan), kärnämneskontroll, fysiskt skydd samt aktivt avfall redovisas i detta avsnitt. Avsnitt 3.7 redovisar Krav på säkerhetsfunktioner omfattande krav på kriticitetssäkerhet, seismisk konstruktion samt övriga krav såsom krav på periodisk provning och krav på byggnadskonstruktioner.

6 Sida 5 (67) Avsnitt 3.8 redovisar Krav på skyddsfunktioner omfattande krav avseende inre händelser (inre påverkan) och periodisk provning. Här beskrivs även de konventionella normer som tillämpas; normer för lyftanordningar, byggnadskonstruktioner, rör- och tryckkärlsnormer samt miljötålighetskrav för komponenter. För tillämpningen av dessa normer hänvisas till systembeskrivningar i säkerhetsredovisningens referensdel. Hur anläggningen uppfyller ställda krav (acceptanskriterier) i avsnitt redovisas i kapitel 8 Säkerhetsanalys.

7 Sida 6 (67) 3.2 KONSTRUKTIONSFÖRUTSÄTTNINGAR Konstruktionsförutsättningar som fastställts av SKB som projektstyrande konstruktionsförutsättningar för anläggningen redovisas nedan i detta avsnitt. Dessa anges som övergripande beställarkrav, krav på bränsle samt krav på kopparkapsel. Kraven i detta avsnitt är således inte sådana krav som ställts direkt av svenska myndigheter. Undantag är dock kravet på rivning av inkapslingsanläggningen (SSMFS 2008:1, 9 kap. Avveckling av anläggningen) Övergripande beställarkrav Övergripande beställarkrav gällande anläggningen omfattar i historisk ordning: - Krav vid ursprunglig konstruktion av Clab - Tillkommande krav vid införande av kompaktkassetter i Clab - Tillkommande krav vid utbyggnaden av etapp 2 av Clab - Tillkommande krav för Ink - Krav på verksamheten i Clab under uppförandet av Ink Dokumentet INKA Övergripande konstruktionsförutsättningar [3-1] ger en bakgrund till de övergripande beställarkraven för Ink och spårbarhet till beslut och rapporter som ligger till grund för dessa. Krav vid ursprunglig konstruktion av Clab - Clab ska kunna lagra använt bränsle från såväl BWR- som PWR-reaktorer. - Det använda bränslet ska lagras i vatten (förvaringsbassänger). - Förvaringsbassänger ska placeras i berg. För resterande delar av Clab mottagningsdel och hjälpsystemdel föreligger inget säkerhetsmässigt behov av bergförläggning. - Som skydd mot yttre påverkan ska följande anläggningsdelar dimensioneras för jordbävning: - bränslehiss - bergrum för förvaringsbassänger - förvaringsbassänger för bränsle - bränslekassetter inklusive uppställningsanordningar i förvaringsdelen - reservspädmatningssystem för förvaringsbassängerna inkl. berörda byggnadsdelar - bränslehanteringsmaskin i förvaringsdel

8 Sida 7 (67) - Som skydd mot yttre påverkan från översvämning ska markförlagda anläggningsdelar, nedfarter till bergrummen och andra öppningar förläggas ovanför extrem högvattennivå. - Bränsle som anländer till Clab ska ha klingat av under minst ett år (PWR bränsle) respektive 9 månader (BWR bränsle och MOX bränsle). - Clabs mottagningsdel ska dimensioneras för en mottagningskapacitet på 120 bränsletransportbehållare per år. Typ av bränsletransportbehållare ska vara behållare konstruerade av Transnucleaire Paris med beteckningen TN 17/2. - Resteffekten hos temporärt uppställt bränsle i mottagningsdelen bassänger ska begränsas till 400 kw. - Ur kriticitetssäkerhetssynpunkt ska Clab dimensioneras för färskt bränsle. - Förvaringsbassänger i bergrum 1 ska dimensioneras för lagring av totalt 3000 ton bränsle i form av uran. Härdkomponenter, såsom exempelvis bränsleboxar, styrstavar och neutronmätsonder ska också kunna lagras i Clab. - För att kunna tömma en förvaringsbassäng för underhåll och inspektioner ska det finnas reservutrymme, med plats för berörd bassängs innehåll av kassetter med bränsleelement, i övriga bassänger och andra utrymmen där kassetter kan placeras. Tillkommande krav vid införande av kompaktkassetter i Clab - För att kunna utöka lagringskapaciteten från 3000 tonu till 5000 tonu ska nya kassetter konstrueras som rymmer fler bränsleelement inom i stort sett samma ytterdimensioner som befintliga kassetter. - För de system, som direkt berörs av skillnaderna i kassettutformning ska, där så erfordras, omkonstruktioner och kompletteringar göras för att uppfylla samma säkerhetskriterier som gäller för den ursprungliga konstruktionen. Tillkommande krav vid utbyggnaden av etapp 2 av Clab - Förvaringsbassänger i bergrum 2 ska dimensioneras för en ökad lagring av bränsle till totalt 8000 tonu i båda förvaringsdelarna motsvararande en total resteffekt på 8,5 MW. - Förvaringsbassänger i bergrum 1 och bergrum 2 ska stå i förbindelse med varandra. Detta medför en kanaltunnel innehållande en transportkanal som förbinder bassängerna i de båda bergrummen.

9 Sida 8 (67) Tillkommande krav för Ink - Ink ska med hög tillförlitlighet inkapsla bränslet, dvs fylla och försluta kapslar enligt krav från slutförvaret. - Ink ska dimensioneras för en produktionskapacitet om en kapsel per arbetsdag, 200 kapslar per år. Totalt planeras ca 6000 kapslar att produceras. Ink dimensioneras för att hantering av bränsle och kapslar ska ske på dagtid. - Inks byggnader och processutrustning ska konstrueras för en livslängd om minst 60 år. - Ink ska lokaliseras i anslutning till Clab. - Ink ska projekteras för att kapsla in samtliga förekommande typer av använt bränsle som förvaras i Clab. Bassängerna i Ink ska dimensioneras för samma strålskärmning som på Clab. - Befintliga system och funktioner vid Clab ska samutnyttjas där så är lämpligt. - Den sammanlagda resteffekten hos temporärt uppställt bränsle i mottagningsdelens bassänger i Clab och bassänger i Ink ska begränsas till 400 kw. - Ink ska anpassas till och använda den befintliga infrastrukturen i Simpevarp så långt som möjligt. - Ink ska konstrueras, projekteras och byggas med bibehållen säkerhet och fysiskt skydd för Clab. När anläggningen tas i drift ska det fysiska skyddet vara gemensamt med Clab. - Ink ska projekteras och konstrueras med förutsättningen att drift- och underhållsverksamhet ska vara gemensam med Clab. Ink ska integreras med Clab beträffande t ex kontrollrumsverksamhet, operatörsarbetsplatser, verkstäder, omklädningsrum m m. När inkapsling pågår ska processen styras lokalt i Ink. Ink ska även kunna styras och övervakas från Clab. - Ink ska projekteras och konstrueras så att den anpassas mot SKB:s transportsystem (transportbehållare, lastbärare och transportfordon). - Ink ska konstrueras med beaktande av framtida rivning.

10 Sida 9 (67) - Kärnämneskontroll ska beaktas både vid anläggningsutformning och vid utformning av hanteringssystem. Rutiner för kärnämneskontroll ska baseras på Continuity of Knowledge (CoK) så att inventariet av kärnämne i berörda delar i Ink alltid kan följas och redovisas. Möjlighet till mätningar på bränslet ska finnas i Inks bassänger. Clab och Ink ska kunna utgöra ett gemensamt MBA. - Ink ska utvärderas mot internationella krav och normer enligt följande omfattning: -- NUREG 1567, Standard review plan for spent fuel dry storage facilities -- NUREG 0700, Human-system interface design review guidelines -- NUREG 0711, Human factors engineering program review model -- NUREG 0554, Single-failure-proof cranes for nuclear power plants - Ink ska utformas för besöksverksamhet med besökare per år. Visning och demonstration ska ske från icke kontrollerat område. Krav på verksamheten i Clab under uppförandet av Ink - Förändringar och anpassningar av system inom Clab ska hanteras av Clab enligt ordinarie ändringsrutiner. - Clab ska vara i drift under hela anläggningsskedet med de villkor och begränsningar som anges i de säkerhetstekniska driftförutsättningarna, STF, för Clab. Ombyggnader i Clab ska planeras och genomföras så att driftpåverkan minimeras Dimensionerande bränsle Clab är dimensionerat och licensierat för de bränsletyper som anges i tabell 3-1 nedan.

11 Sida 10 (67) Tabell 3-1 Bränslekonstruktioner för Clab Reaktortyp Bränslekonstruktion Anrikning BWR AA 8*8 Exxon 8*8 KWU 8*8-2 ANF 9*9-5 KWU 9*9-5 KWU 9*9-Q Atrium 9A, 9B Atrium 10B GE11S GE12S Svea 64 Svea 100 Svea 96 Svea 96 Optima GE14 Svea 96 Optima 2 1 Svea 96 Optima 3 1 PWR W 15*15 KWU 15*15 W 17*17 F 17*17 AA 17*17 BWR KRB-A 6*6 VAK 6*6 Se avsnitt Kriticitet Se avsnitt Kriticitet MOX AA 8*8 (O1, tre stycken element) MOX O1 PWR KWO 14*14 MOX PHWR MZFR Ågesta MOX maximalt 1,35 viktsprocent U-235 Följande utbränning och kortaste tillåtna avklingningstid gäller som dimensionerande för Clab: - BWR-bränsle 50 MWd/kg U och 9 månader - PWR-bränsle 55 MWd/kg U och 12 månader - MOX-bränsle 50 MWd/kg U och 9 månader Clab relicensieras för högre anrikningar och utbränningar efterhand som detta krävs. 1 Bränslekonstruktionen måste placeras i kassetter med blockerad central position.

12 Sida 11 (67) Ink ska dimensioneras för bränsle med anrikningen 5 % och följande utbränning: - BWR 60 MWd/kg U - PWR 60 MWd/kg U - BWR MOX 50 MWd/kg U Krav på kopparkapsel Krav på kopparkapsel från slutförvaret anges i [3-2] och innefattar: - Maximalt antal gånger som kapseln får lyftas i locket under hanteringen ända fram till den slutliga deponeringen. - Maximal sammanlagd resteffekt hos bränslet i kapseln. - Maximal mängd vatten som får finnas i kapseln. - Atmosfärens sammansättning i kapseln. - Minsta tjocklek på kapselns kopparhölje. - Tillåtna skador på kapselns yta. - Maximal ytdosrat på kapseln.

13 Sida 12 (67) 3.3 SÄKERHETSPRINCIPER Enligt krav i SSMFS 2008:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar ska radiologiska olyckor förebyggas med en till varje anläggning anpassad grundkonstruktion i vilken flera barriärer ska ingå. I samma syfte ska varje anläggning ha ett individuellt anpassat djupförsvar. - Barriärernas syfte är att innesluta anläggningens innehåll av radioaktiva ämnen. Om en barriär bryts ska nästa barriär ta vid. Barriärerna ska vara passiva och deras integritet ska skyddas av barriärskyddande funktioner. - Djupförsvaret är en tillämpning av flera överlappande nivåer av teknisk utrustning, operationella åtgärder och administrativa rutiner för att skydda anläggningens barriärer och vidmakthålla deras effektivitet samt för att skydda omgivningen om barriärerna inte skulle fungera som avsett. Clink ska härvid uppfylla följande grundläggande krav: - Bränslet ska skyddas mot degradering och skador. - Vid förvaring av bränsle under vatten ska tillräcklig vattentäckning kunna upprätthållas även vid felfunktioner i anslutande system. - Ventilationssystem ska finnas där så krävs för att ta om hand frigjord luftburen aktivitet under normal drift, störningar och missöden. - Borttransport av restvärme från bränslet ska ordnas så att temperaturen i bränsle och bränslekapsling inte överstiger tillåtna gränser. - Bränsle ska hållas i ett underkritiskt tillstånd under normal drift, störningar och missöden. - Utrustning för hantering och transport av bränsle och bränslebehållare ska vara utformad så att bränslet inte riskerar att skadas. - Reservkraftmatning ska finnas till system av betydelse för den kärntekniska säkerheten för att kunna kopplas in vid bortfall av ordinarie elkraftmatning. - Kontrollutrustning ska finnas för övervakning av system av betydelse för den kärntekniska säkerheten. - Strålskydd ska finnas där personal riskerar exponeras för strålning och luftburen aktivitet.

14 Sida 13 (67) Tillämpning av krav För att signifikanta mängder radioaktivitet ska frigöras till omgivningen från anläggningen, krävs att bränslekapslingen skadas hos ett relativt stort antal bränslestavar inom en kort tidsrymd. Skada på bränslekapslingen medför att den gasformiga aktiviteten som finns i gapet mellan kutspelaren och kapslingen avges. De händelser som skulle kunna medföra ett stort antal skadade bränslestavar är antingen en massiv mekanisk påverkan på bränslet eller att en stor del av det lagrade bränslet i Clabs förvaringsbassänger upphettas så mycket att bränslekapslingen skadas dvs förlust av vattentäckning. Vid underkritisk konfiguration samt konstant vattentäckning kan ingen sådan upphettning ske. En för anläggningen anpassad tillämpning av djupförsvar och barriärer utgående från detta sammanfattas i det följande. Djupförsvaret tillämpas enligt följande: Nivå Syfte Huvudsaklig tillämpning 1 Förebyggande av driftstörningar och fel Se kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift. 2 Kontroll över driftstörningar och detektering av fel Skyddsfunktioner, se nedan. 3 Kontroll över förhållanden som kan uppkomma vid konstruktionsstyrande haverier 4 Kontroll över och begränsning av förhållanden som kan uppkomma vid svåra haverier 5 Lindrande av konsekvenser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från anläggningen Passiva säkerhetsfunktioner och passiva säkerhetssystem, se nedan. Se även kapitel 4 för störnings- och haveriinstruktioner. Inte relevant för anläggningen. Långsamma tidsförlopp vid störningar eller missöden medför att långa tidsfrister för åtgärder föreligger. Se kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift.

15 Sida 14 (67) Barriärer, passiva säkerhetsfunktioner och passiva säkerhetssystem i anläggningen defineras enligt följande: Barriärer - Bränslekuts - Bränslekapsling Passiva säkerhetsfunktioner - Bränslekassetter inklusive transportkassetter och kassettställ - Kopparkapsel - Förvaringsbassänger för bränsle - Bergrum/förvaringsbyggnad Passiva säkerhetssystem - Reservspädmatningssystemet Den första barriären utgörs av bränslekutsarnas kristallstruktur och den andra barriären av bränslekapslingen. Då bränslet är placerat i anläggningen är det främst bränslekapslingens integritet som ska skyddas. Bränslekutsarnas temperatur uppnår inte sådana nivåer att dess integritet äventyras. Den passiva säkerhetsfunktionen hos bränslekassetter inklusive transportkassetter och kassettställ är att deras geometri/mekaniska integritet kan säkerställas. Detta som skydd mot kriticitet och för kylbarhet hos bränslet samt mekaniskt skydd för bränslet. Kopparkapseln har på motsvarande sätt en passiv säkerhetsfunktion i Ink. Den passiva säkerhetsfunktionen är att dess geometri/mekaniska integritet kan säkerställas som skydd mot kriticitet samt mekaniskt skydd för bränslet. I slutförvaret utgör kopparkapseln en barriär. Den passiva säkerhetsfunktionen hos Clabs förvaringsbassänger för bränsle är att deras integritet (täthet) kan säkerställas. Detta avser bassängplåt, betongen och rörgenomföringar. Den passiva säkerhetsfunktionen hos Clabs bergrum/förvaringsbyggnad är att bergrum och byggnadsdelar inte får skada bränslet eller äventyra bassängernas integritet (täthet) vid extrema laster. För reservspädmatningssystemet (system 736) gäller att detta enbart ska kunna spädmata Clabs förvaringsbassänger för bränsle vid totalt bortfall av den normala kylningen och spädmatningen av bassängerna. Systemet har inga aktiva komponenter. Bakgrunden till detta är de långsamma tidsförloppen vad gäller temperaturökning i mottagnings- och förvaringsbassänger samt hanteringsbassäng i Ink vid störningar eller missöden i anläggningen. Detta medför långa tidsfrister för åtgärder. En möjlighet är då att bränsle i anläggningens mottagningsbassänger och hanteringsbassäng kan transporteras ner till förvaringsbassänger.

16 Sida 15 (67) Skyddsfunktioner Skyddsfunktioner ingår som en väsentlig del i djupförsvaret. Skyddsfunktionerna indelas i följande typfunktioner: Anläggningsskyddsfunktion, skyddsfunktion för att minimera risk för utsläpp över normalnivå inom anläggningen. Spridning av luftburen eller vattenburen aktivitet inom anläggningen ska förhindras. Här ingår bland annat kyl- och reningssystem för mottagningsbassänger, förvaringsbassänger och hanteringsbassäng samt ventilationssystem. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Hjälp- och servicesystem. Vidare gäller att inga genomföringar till bassänger i anläggningen får placeras på en nivå under den lägsta bassängvattennivå, som kan tillåtas med hänsyn till bränslets kylning och erforderlig strålskärmning, se vidare kapitel 5 avsnitt Bassänger. Strålskärmsfunktion, funktion som har till uppgift att skydda personal i anläggningen mot exponering av stråldoser utöver vad som är tillåtet under normaldrift. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Bassänger samt Lastbärare med strålskydd. Säker lyftfunktion, skyddsfunktion för att minimera risk för att tappa last som innehåller kärnbränsle eller last som vid fall kan utgöra missil som kan hota barriär eller system med säkerhetsuppgift. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Tunga lyft och bränslehanteringsmaskiner. I skyddsfunktionen ingår även att minimera risk för att tappa eller på annat sätt deformera last som innehåller kärnbränsle vid horisontell förflyttning. Skyddsfunktion vid inre översvämning, funktion för att motverka skador orsakade av översvämmande vatten. Exempel är byggnader och avlastningsluckor (dörrar) samt golvdränagesystem. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt System för skydd mot översvämning. Fysisk skyddsfunktion, funktioner som bl a har till uppgift att förhindra obehörigt intrång i anläggningen. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Fysiskt skydd. Brandskydd, funktion för att förhindra, upptäcka och begränsa en eventuell brand, se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Brandskyddssystem.

17 Sida 16 (67) Tvärfunktion. Tvärfunktioner utgörs av nödvändiga understödjande funktioner (system) som erfordras för att utrustning ska kunna fullgöra sina uppgifter. Tvärfunktioner kan vara övervakande eller försörjande. -- Övervakningsfunktion, funktioner som erfordras för att mäta, styra och presentera väsentliga systemfunktioner och eventuella utsläpp. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Kontrollutrustning och Övervakningsutrustning. -- Försörjningsfunktion, funktioner som är väsentliga för att övriga skyddsfunktioner ska fungera samt för att kunna föra anläggningen i säkert läge. Se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Elektriska kraftsystem. I försörjningsfunktioner ingår även system som tillhandahåller tryckluft (system 753), se vidare kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning. Kontrollrumsfunktion. Kontrollrummen utgör den plats där nödvändig information om status för funktioner (system) i anläggningen kan inhämtas som underlag för beslut om åtgärder. Detta oavsett om anläggningen befinner sig i normal drift eller är utsatt för störningar. Kontrollrummen utgör sambandscentral mot omgivningen ur drift- och säkerhetssynpunkt. Kontrollrummens utformning framgår av byggnadslayout samt systembeskrivningar för 500-systemen. Se även kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning, avsnitt Kontrollutrustning.

18 Sida 17 (67) 3.4 KÄRNTEKNISKA KRAV Vid tiden för ursprunglig konstruktion av Clab fanns inte några specifika svenska föreskrifter eller säkerhetsnormer för konstruktion av en förvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Ursprunglig konstruktion av Clab har härvid grundats på de allmänna säkerhetsprinciper som tillämpades vid konstruktionen av de svenska kärnkraftverken. De säkerhetsmässiga krav som gällde för Clab redovisades i den preliminära säkerhetsrapporten som låg till grund för SKIs rekommendationer till regeringen att ge tillstånd enligt atomenergilagen. Detta tillstånd erhölls Principer som varit vägledande vid konstruktionen av Clab ska vara det även för Ink. Clabs ursprungliga konstruktion utvärderades även mot internationella krav i form av den amerikanska lagstiftningen angående förvaringsanläggningar för använt kärnbränsle 10 CFR part 72, subpart F Allmänna konstruktionskrav (General Design Criteria, GDC). Dessa krav hade inte stöd i svensk lagstiftning utan betraktades som egenpåtagna krav. Nu gällande krav lagar, föreskrifter, normer, guider och standarder som ska tillämpas för Clink samt hierarkin (rangordningen) för dessa framgår nedan. Kravhierarki Svensk lagstiftning Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet Strålskyddslagen (1988:220) Strålskyddsförordningen (1988:293) Se avsnitt Svenska föreskrifter samt villkor eller tillstånd 2 utgivna av SSM Se avsnitt 3.5 Strålskyddskrav SSMs föreskrifter (SSMFS) avseende kärntekniska krav Se avsnitt SSMs föreskrifter (SSMFS) avseende strålskyddskrav Se avsnitt 3.5 Strålskyddskrav Internationella krav och normer (egenpåtagna krav) Se avsnitt Övriga normer, guider och standarder Normer, guider och standarder som utgör konstruktionsförutsättningar. Beskrivs vidare i systembeskrivningar. Se systembeskrivningar avsnitt Förordningar, kriterier, guider, standarder 2 Sammanfattade i kapitel 1 i PSAR Allmän del.

19 Sida 18 (67) Lagstiftning I detta avsnitt redovisas de kärntekniska krav som SSM utfärdat. SSMs strålskyddskrav redovisas i avsnitt 3.5 Strålskyddskrav. Den svenska lagstiftningen på kärnteknikområdet utgörs av övergripande ramlagar. Med stöd av lagens bestämmelser utfärdar SSM föreskrifter med mer detaljerade krav. Lagen ger också SSM bemyndigande att utföra tillsyn. Grundläggande bestämmelser ges i Lagen (1984:3) om Kärnteknisk Verksamhet. I lagens 3 och 4 står att Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om åtgärder som avses i dessa paragrafer. I kraft av lagen (1984:3) har regeringen vidare utfärdat Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Paragraf 21 i denna förordning anger krav på provning, kontroll och besiktning och ger dessutom SSM bemyndigande att meddela föreskrifter för detta. Vidare anger 22 i förordningen att SSM är bemyndigade att kontrollera att lagen (1984:3) efterlevs. Följande författningssamlingar (föreskrifter) utgivna av SSM ska tillämpas för Clink: - SSMFS 2008:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar - SSMFS 2008:12 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar - SSMFS 2008:13 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar - SSMFS 2008:7 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande av uppdragstagare - SSMFS 2008:6 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd till 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet - SSMFS 2008:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av kärnämne mm

20 Sida 19 (67) SSMFS 2008:1 SSMFS 2008:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Föreskriften anger övergripande de krav som myndigheten ställer på säkerheten och säkerhetsarbetet i kärntekniska anläggningar. Föreskriften omfattar krav avseende - grundläggande säkerhetsbestämmelser, - anläggningens konstruktion, - värdering och redovisning av anläggningens säkerhet, - drift av anläggningen, - kärnämne och kärnavfall, - rapportering om händelser och förhållanden till Strålsäkerhetsmyndigheten, - dokumentation och förvaring av denna samt - avveckling av anläggningen. Föreskriften trädde i kraft den 1 februari Tillämpning av krav En tolkning och tillämpning av föreskriftens krav (dåvarande SKIFS 2004:1) för Clab finns redovisad i [3-3]. Genomgången visar att Clab uppfyller tillämpliga krav i föreskriften. Hanteringen av föreskriftens krav för Ink framgår i [3-4]. Föreskriftens huvudområden och krav samt tillämpningen av dessa för anläggningen som helhet sammanfattas nedan. Barriärer och djupförsvar Tillämpning av krav I tidigare avsnitt 3.3 Säkerhetsprinciper, beskrivs specifikt anläggningens barriärer och djupförsvar samt den indelning som görs av byggnader, system eller systemdelar avseende säkerhetsfunktion respektive skyddsfunktion. Anläggningens funktion samt ingående byggnader, system och utrustning beskrivs vidare i kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning. Hantering av brister i barriärer eller djupförsvar och rapportering Tillämpning av krav Hanteringen av inträffade händelser och uppdagade förhållanden av betydelse för säkerheten inklusive rapportering (enligt kraven) framgår av säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) för anläggningen. Se vidare kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift. Anläggningens drift och kvalitetssäkring samt säkerhetsgranskning Tillämpning av krav Se vidare kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift.

21 Sida 20 (67) Säkerhetsprogram och erfarenhetsåterföring Tillämpning av krav Säkerhetsprogram för anläggningen samt arbete med erfarenhetsåterföring framgår i kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift. Beredskapsplan Tillämpning av krav Haveriberedskapen för anläggningen framgår av kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift. Klassningssystem Tillämpning av krav Klassning av byggnader, system och komponenter i anläggningen beskrivs i avsnitt Miljökvalificering Tillämpning av krav Miljötålighetskrav för komponenter i anläggningen beskrivs i avsnitt och Avveckling av anläggningen En avvecklingsplan för anläggningen finns redovisad i [3-5] SSMFS 2008:12 SSMFS 2008:12 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar. Föreskriften anger åtgärder som krävs för att dels skydda kärntekniska anläggningar mot obehörigt intrång, sabotage eller annan påverkan som kan medföra radiologisk olycka dels för att förhindra obehörig befattning med kärnämne eller kärnavfall, s.k. fysiskt skydd. Föreskriften omfattar bestämmelser om tekniska, organisatoriska och administrativa åtgärder och den trädde ikraft den 1 februari Tillämpning av krav Tillämpningen av SSMs krav på fysiskt skydd för anläggningen beskrivs vidare i avsnitt

22 Sida 21 (67) SSMFS 2008:13 SSMFS 2008:13 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar. Föreskriften anger myndighetens krav beträffande konstruktion och utförande samt återkommande kontroll av mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar. Föreskriften omfattar krav avseende - grundläggande bestämmelser, - återkommande kontroll, - reparationer, utbyten samt om- och tillbyggnader och - kontroll av överensstämmelse samt årlig rapportering. Med mekanisk anordning avses anordningar eller anordningsdelar vilka har till uppgift att - uppbära yttre eller inre tryck, - bära mekanisk last, - skydda sådan tryck- eller lastbärande anordningar som avses ovan - hålla eller styra komponenter på avsett sätt. Föreskrifterna gäller dock inte för rörliga maskindelar i pumpar, turbiner, motorer och generatorer samt inte för lyftanordningar och lyftredskap. SSMFS 2008:13 trädde i kraft den 1 februari Tillämpning av krav En tolkning och tillämpning av föreskriftens krav (dåvarande SKIFS 2005:2) för Clab redovisas i [3-6]. Genomgången visar att Clab uppfyller tillämpliga krav i föreskriften. Hanteringen av föreskriftens krav för Ink framgår i [3-4]. Föreskriften ska följas vid anläggningsändringar och nya konstruktioner i Clab och vid konstruktion av Ink. Krav avseende klassning av mekaniska anordningar i anläggningen som helhet behandlas vidare i avsnitt Klassning av byggnader, system och komponenter. SSMFS 2008:13 har tidigare motsvarats av nedanstående föreskrifter och normer. Vid tiden för ursprunglig konstruktion av Clab användes i första hand svenska föreskrifter och tryckkärls-/rörlednings-/lyftdonsnormer samt i några fall amerikanska normer enligt följande: - För utrustning med krav på särskilda konstruktions- och kontrollbestämmelser gällde SKIs cirkulärskrivelse Föreskrifter rörande kontroll av komponenter och system av betydelse för tryckkärlssäkerheten i kärnkraftverk. Exempel på sådan utrustning är bränslekassetter och rörgenomföringar till bassänger. För dessa gällde också tolkningar av 1981 års utgåva av ASME Boiler and Pressure Vessel Code Section III, Subsection NF.

23 Sida 22 (67) - För rörledningar, flänsförband etc i processystem gällde Rörledningsnormen RN För traverser, bränslehanteringsmaskiner och bränslehiss gällde IKH Lyftdonsnormer. Från gällde Statens kärnkraftinspektions föreskrifter för tryckkärlssäkerhet i kärnkraftanläggningar och i anläggningar för lagring av använt kärnbränsle, FTKA. Från gällde SKIFS 1994:1 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar. Från gällde SKIFS 2000:2 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar. Från gällde SKIFS 2005:2 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar SSMFS 2008:7 och SSMFS 2008:6 SSMFS 2008:7 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande av uppdragstagare och SSMFS 2008:6 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd till 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Föreskrifterna innehåller bestämmelser och råd avseende undantag från godkännande av uppdragstagare enligt lagen om kärnteknisk verksamhet. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 februari Tillämpning av krav Se vidare kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift SSMFS 2008:3 SSMFS 2008:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av kärnämne mm. Föreskriften anger åtgärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen samt obehörig befattning med kärnämne, använt kärnbränsle som placerats i slutförvar, kärnteknisk utrustning samt därtill relaterad programvara och teknik. Föreskriften trädde i kraft den 1 februari Tillämpning av krav Hanteringen av föreskriftens krav för Ink framgår i [3-4].

24 Sida 23 (67) Internationella krav och normer Utformningen av Clab baserades på svenska normer och standarder samt på svensk praxis. Dessutom har de amerikanska säkerhetsnormer som fanns vid tiden för konstruktionsarbetet i början av 1980-talet varit av betydelse även om de inte är lagstadgade i svensk lag. Internationella krav och normer för fristående lageranläggningar för använt kärnbränsle har tillkommit efter det att Clab konstruerades. Kraven har inte stöd i svensk lagstiftning. Följande tillämpbara internationella krav och normer har dock utvärderats och tillämpas i den omfattning som anges i det följande. IAEA Safety Series No 116 IAEA Safety Guide No 116 Design of Spent Fuel Storage Facilities anger konstruktionskrav för fristående anläggningar för lagring av använt kärnbränsle. En genomgång av anläggningen som helhet mot dessa krav redovisas i [3-7]. Slutsatsen av denna genomgång är att några tillkommande krav för anläggningen (som ska anges i föreliggande kapitel) inte identifierats. 10 CFR 72 subpart F, 1983 I den amerikanska lagstiftningen angående förvaringsanläggningar för använt kärnbränsle anges Allmänna konstruktionskrav (General Design Criteria, GDC) i 10 CFR part 72, subpart F. En utvärdering av Clabs ursprungliga konstruktion mot dessa krav redovisas i [3-8]. Enligt denna utvärderingen uppfyllde Clab de amerikanska konstruktionskraven. 10 CFR 72 subpart F, 2001 En genomgång av anläggningen som helhet mot Allmänna konstruktionskrav i den amerikanska lagstiftningen redovisas i [3-9]. Slutsatsen av denna genomgång är att några tillkommande krav för anläggningen (som ska anges i föreliggande kapitel) inte identifierats. 10 CFR 72 subpart E Det finns inte några svenska krav på högsta beräknade omgivningskonsekvenser vid postulerade missöden i anläggningen. Krav finns emellertid i 10 CFR 72, subpart E ( ) för motsvarande anläggningar. Dessa krav tillämpas och utgör acceptanskriterier för händelser i händelseklass H3/H4 (ej förväntade/osannolika händelser), se avsnitt Dosbegränsningar.

25 Sida 24 (67) Regulatory Guide 1.13 Spent Fuel Storage Facility Design Basis Rev 1, December 1975 Guiden tillämpades i grundkonstruktionen av Clab gällande placering av genomföringar till bassänger, se tidigare avsnitt 3.3 Säkerhetsprinciper, samt generellt för bestrykningsområden och förreglingar för lyftutrustning. Regulatory Guide Alternative Radiological Source Terms for Evaluating Design Basis Accidents at Nuclear Power Reactors July 2000 Guiden har tillämpats vid bedömningen av radiologisk omgivningspåverkan vid bränslehanteringsmissöden, se kapitel 8 Säkerhetsanalys. Guiden anger riktvärden för källterm / gapinventarium och dekontamineringsfaktorer vid sådana missöden. ASME I grundkonstruktionen av Clab tillämpades tolkningar av 1981 års utgåva av ASME Boiler and Pressure Vessel Code Section III, Subsection NF för viss utrustning, se tidigare avsnitt Mekaniska anordningar samt avsnitt Acceptanskriterier Mekaniska påkänningar. I grundkonstruktionen utfördes även den seismiska dimensioneringen av Clab enligt amerikansk förebild. Tillåtna påkänningar valdes enligt ASME III, se avsnitt Seismisk konstruktion. ANSI/ANS och ANSI/ANS Normerna Nuclear Safety Criteria for the Design of Stationary Pressurized Water Reactor Plants respektive Nuclear Safety Criteria for the Design of Stationary Boiling Water Reactor Plants tillämpas som stöd vid indelningen av anläggningens byggnader, system och systemdelar i olika säkerherhetsklasser, se avsnitt Vidare baseras metodiken för händelseklassning på ANSI/ANS och på svensk praxis, se avsnitt IEEE Std IEEE Std Criteria for Independence of Class 1E Equipment and Circuits tillämpas som stöd vid indelningen av anläggningens elektriska utrustning inklusive elektronik i olika elektriska funktionsklasser, se avsnitt Följande normer har utvärderats för Ink (enligt övergripande beställarkrav) och tillämpas endast för Ink i den omfattning som anges i det följande. NUREG 1567 I NUREG 1567, Standard review plan for spent fuel dry storage facilities, redovisas de krav som enligt NRC ska uppfyllas vid hantering av torrt bränsle. En utvärdering av NUREG 1567 har utförts i [3-10] och slutsatsen av denna är att det finns två områden där NUREG 1567 ska tjäna som riktlinje för hanteringen av torrt bränsle i Ink. Det första är beträffande metoder och acceptanskriterier för resteffektbortförsel, där kapitel 6, Thermal evaluation, samt avsnitt och i kapitel 15, Accident analysis, ger ledning. Det andra gäller metoder och acceptanskriterier för kriticitetsanalys som behandlas i kapitel 8.

26 Sida 25 (67) Kapitel 6, Thermal evaluation, innehåller krav på resteffektbortförsel så att temperaturen i system, anläggningsdelar och komponenter kan hållas inom tillåtna temperaturgränser. System som ingår i resteffektbortförsel ska kunna provas och ha en tillförlitlighet som motsvarar deras betydelse för säkerheten, och de ska kunna fungera under normaldrift, störningar och missöden. Krav ställs också på skydd mot brand och explosion så att risken för radioaktiva utsläpp till omgivningen minimeras. Avsnitt behandlar partiellt bortfall av kylning på grund av att ventilationskapaciteten reduceras genom någon form av blockering. Analys ska göras som visar att kritiska temperaturgränser i berörda utrymmen ej uppnås under en tid angiven som an extended time period. Dessutom ska en uppskattning göras av den dos till personal som erhålls i samband med arbetet då ventilationen återställs. Avsnitt behandlar fallet adiabatisk uppvärmning, dvs temperaturförloppet i kapseln och det ingående bränslet då inget värme bortförs till omgivningen. Analys ska göras som visar hur snabbt kritiska temperaturgränser för material uppnås samt de radiologiska konsekvenser som kan uppkomma på grund av den adiabatiska uppvärmningen. En uppskattning ska även göras av de ökade persondoser som riskerar erhållas som följd av händelsen. Kapitel 8, Criticality evaluation, innehåller allmänna krav som ska tillförsäkra att bränslet hålls i ett underkritiskt tillstånd vid alla steg i hanteringsprocessen, vid såväl normaldrift, som vid störningar och missöden. I kapitlet behandlas bl a krav på konstruktion, analysmodeller, datorprogram och jämförelser med experimentella resultat. NUREG 1567 ska tillämpas för Ink till de delar och i den omfattning som anges ovan. NUREG 0700 och 0711 Aspekter av MTO (Människa-Teknik-Organisation) vid utformningen av kärnkraftverk behandlas i NUREG 0700 och NUREG NUREG 0700, Human-system interface design review gudelines, ger allmänna riktlinjer för utvärdering av gränssnitten mellan anläggningens personal och anläggningens system och komponenter. I NUREG 0711, Human factors engineering program review model, beskrivs i detalj den granskningsprocess som ska säkerställa att MTO-aspekter omhändertas vid genomförandet av projekteringen. NUREG 0700 och NUREG 0711 ska i tillämpliga delar utgöra riktlinjer för MTO-relaterade frågor vid konstruktion och utformning av Ink, exempelvis när det gäller kontrollrumsutformning, se MTO-strategi för Ink [3-11]. NUREG 0554 NUREG 0554 Single-failure-proof cranes for nuclear power plants anger krav på lyftanordningar. Se vidare avsnitt som behandlar krav på lyftanordningar

27 Sida 26 (67) 3.5 STRÅLSKYDDSKRAV Lagstiftning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) utfärdar med stöd av strålskyddslagen, SFS 1988:220, föreskrifter som begränsar stråldosen till de som arbetar vid kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar. För att skydda allmänheten utfärdas på motsvarande sätt föreskrifter som reglerar utsläpp av radioaktiva ämnen från dessa anläggningar. Strålskyddsföreskrifterna baserar sig på ICRPs rekommendationer och EUs lagstiftning. Strålskyddslagen ger också SSM bemyndigande att utföra tillsyn. Den Internationella strålskyddskommissionen, ICRP, utfärdar rekommendationer om högsta tillåtna stråldoser till olika personkategorier. ICRP Publication 26 (1977, med modifikationer 1978 och 1980) redovisar de rekommendationer som gällde vid konstruktionen och idrifttagandet av Clab ersatte ICRP detta dokument med Publikation 60 som baserar sig på ny biologisk information och aktuella tendenser inom säkerhetsområdet. Beträffande den helkroppsdos som erhålles vid verksamhet med joniserande strålning, konstateras i ICRP 26 att hittillsvarande erfarenheter har visat, att tillämpningen av kommissionens rekommenderade årsdosgräns för verksamhet med joniserande strålning, 50 msv, medför att den genomsnittliga årliga stråldosen för individer inom denna verksamhet blir omkring 5 msv. Kommissionen förutsätter att detta förhållande inte ändras i framtiden, dvs ambitionen ska vara att den årliga helkroppsdosen i medeltal till arbetare i kärntekniska anläggningar inte ska överstiga 5 msv. Europeiska unionens råd antog 1996 direktiv 96/29/EURATOM om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. Direktiv utfärdade inom EU är direkt tillämpbara på svensk lagstiftning. De normer och krav som framgår av EU direktiv överförs till de svenska föreskrifterna. Följande föreskrifter angående strålskydd och konstruktion ska tillämpas för Clink: - SSMFS 2008:37 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skydd av människors hälsa och miljön vid slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall - SSMFS 2008:51 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning - SSMFS 2008:26 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om personskydd i verksamheter med joniserande strålning vid kärntekniska anläggningar

28 Sida 27 (67) - SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar Utöver de direkt konstruktionsstyrande strålskyddskraven ska följande föreskrifter som behandlar drift och avveckling tillämpas för Clink: - SSMFS 2008:15 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om beredskap vid vissa kärntekniska anläggningar - SSMFS 2008:19 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om planering inför och under avveckling av kärntekniska anläggningar (se tidigare avsnitt angående SSMFS 2008:1 och avveckling av anläggningen) - SSMFS 2008:22 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och kärnavfall vid kärntekniska anläggningar (se vidare kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift som beskriver hantering av kärnämne och kärnavfall) - SSMFS 2008:24 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskyddsföreståndare vid kärntekniska anläggningar - SSMFS 2008:25 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om radiografering - SSMFS 2008:51 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning - SSMFS 2008:38 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om arkivering vid kärntekniska anläggningar - SSMFS 2008:39 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område vid kärntekniska anläggningar

29 Sida 28 (67) Dosbegränsning Allmänt En grundläggande regel för begränsning av stråldoser är den s.k. ALARA-principen ( As Low As Reasonably Achievable ) som formuleras på följande sätt: Alla stråldoser ska begränsas så långt detta rimligen kan göras med hänsyn tagen till såväl ekonomiska som samhälleliga faktorer. Vidare gäller enligt SSMFS 2008:37 att omhändertagande av kärnbränsle ska ske med hänsyn tagen till bästa möjliga teknik (BAT Best Available Technology ) vilken definieras som den effektivaste åtgärden för att begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen och utsläppens skadliga effekter på människors hälsa och miljön, och som inte medför orimliga kostnader. Även SSMFS 2008:23 anger att begränsning av utsläpp ska ske med utnyttjande av bästa möjliga teknik. Tillämpning av krav Tillämpningen av SSMs krav angående begränsning av stråldosen till personal och omgivning redovisas i kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning. Användande av bästa möjliga teknik ska beaktas vid anläggningsändringar och nya konstruktioner i Clab och vid konstruktion av Ink. Tillämpningen av bästa möjliga teknik framgår av [3-12]. Utsläpp till omgivning - Allmänheten För utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftstationer gäller föreskrifter enligt SSMFS 2008:23. De tillämpas från februari Enligt dessa bestämmelser ska som allmän regel gälla: Begränsning av utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar ska baseras på optimering av strålskyddet och ske med utnyttjande av bästa möjliga teknik. Optimering av strålskyddet ska omfatta alla anläggningar belägna inom samma geografiskt avgränsade område. Möjligheten att stråldoser till personal kan komma att öka då utsläppen till omgivningen begränsas ska beaktas vid optimeringen, liksom konsekvenserna för annan avfallshantering. För att begränsa stråldosen till närboende från förväntade utsläpp ska anläggningen konstrueras så att den effektiva dosen till någon individ i den kritiska gruppen inte överstiger 0,1 msv per år. Detta gäller totalt från samtliga kärntekniska anläggningar på förläggningsplatsen.

30 Sida 29 (67) Angivet referensvärde ska innefatta summan av dosbidragen från samtliga utsläpp av radioaktiva ämnen, såväl till luft som till vatten men inte stråldoser till personal i verksamhet med joniserande strålning. Den effektiva dosen, som avser dosen från extern bestrålning och den intecknade dosen från intern bestrålning, ska integreras över en period av 50 år. Ovanstående krav gäller således för hela Oskarshamnsanläggningen bestående av Oskarshamns kärnkraftverk och Clink. En konstruktionsförutsättning är att bidraget från Clinks verksamhet till den beräknade omgivningsdosen ska vara avsevärt mindre än det som gäller för hela Oskarshamnsanläggningen. SSMs föreskrift SSMFS 2008:23 innehåller även bestämmelser om utsläppskontroll och rapportering samt när och hur anmälan om förhöjda utsläpp ska ske liksom krav på omgivningsundersökningar. Tillämpning av krav Se kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning som beskriver utsläpp av aktivitet till omgivningen under normal drift. Det finns inte några svenska krav på högsta beräknade omgivningskonsekvenser vid postulerade missöden i anläggningen. Sådana licensieringskrav finns emellertid i USA för motsvarande anläggningar (Independent Spent Fuel Storage Installation, ISFSI) och anges i 10 CFR 72. För konstruktionsstyrande haverier är kravet ( ) i ovannämnda amerikanska föreskrift att ingen utanför kontrollerat område ska få en effektiv dos över 50 msv till hela kroppen eller en ekvivalent dos till något organ över 500 msv. Dessa krav utgör acceptanskriterier för händelser i händelseklass H3/H4 (ej förväntade/osannolika händelser). SSMs föreskrift SSMFS 2008:51 innehåller föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserade strålning. Utav denna föreskrift, som trädde i kraft i februari 2009, framgår att summan av dosbidrag till individer ur allmänheten (som inte arbetar med joniserande strålning) inte får överskrida: 1. 1 msv per år effektiv dos msv per år ekvivalent dos till ögats lins msv per år ekvivalent dos till hud Tillämpning av krav Dessa krav utgör acceptanskriterier för händelser i händelseklass H1 (normal drift) och H2 (förväntade händelser).