Ansökan enligt miljöbalken

Transkript

1 Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet i Forsmark I Bortledande av grundvatten Vattenverksamhet i Forsmark II Verksamheter ovan mark Avstämning mot miljömål Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Bilaga MV Metodval utvärdering av strategier och system för att ta hand om använt kärnbränsle Bilaga TB Teknisk beskrivning Bilaga KP Förslag till kontrollprogram Ansökan enligt miljöbalken Toppdokument Begrepp och definitioner Bilaga RS Rådighet och sakägarförteckning Bilaga SR Säkerhetsredovisning för slutförvaring av använt kärnbränsle Bilaga SR-Drift Säkerhetsredovisning för drift av slutförvarsanläggningen Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys Bilaga SR-Site Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret Bilaga F Preliminär säkerhetsredovisning Clink Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys

2 Företagsintern PM DokumentID Författare Ulla Bertsund Granskad av Version 2.0 Tommy Eriksson (KG) Godkänd av Tomas Rosengren Status Godkänt Reg nr Datum Granskad datum Godkänd datum Sida 1 (1) Clink PSAR Allmän del Kapitel 5 - Anläggnings- och funktionsbeskrivning Westinghouse (SKBDoc id ) har genomgått kvalitetssäkring i form av primär och fristående säkerhetsgranskning i enlighet med kraven i SKIFS 2004:1 (SSMFS 2008:1) och projekt Clinks projektspecifika instruktioner. Granskning och behandling är dokumenterad i följande dokument. SKBDoc id Sakgranskning Granskningsmeddelande , Granskningsmötesprotokoll , Samgranskning Granskningsmeddelande Fristående Granskningsmötesprotokoll säkerhetsgranskning Kvalitetsgranskning Granskningsmeddelande , ver 3 Granskningsinstansernas bedömning är att rapport Westinghouse uppfyller acceptanskriterierna för att utgöra en del av den preliminära säkerhetsredovisningen för Clink. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 925, Oskarshamn Besöksadress Gröndalsgatan 15 Telefon Fax Säte Stockholm

3

4 Sida 2 (74) INNEHÅLL 5 ANLÄGGNINGS- OCH FUNKTIONSBESKRIVNING Inledning Anläggningsbeskrivning Huvudprocess Clab Huvudprocess Ink Funktionsbeskrivning Byggnader och bergrum Strålskärmsdörrar (system 148) Bassänger Utrustning för mottagning, hantering och förvaring Tunga lyft och bränslehanteringsmaskiner Utrustning för förslutning av kapsel, service och kontroll Hjälp- och servicesystem Kontrollutrustning Övervakningsutrustning Elektriska kraftsystem Brandskyddssystem Fysiskt skydd Avfallshantering Samfunktion med annan verksamhet på Simpevarpshalvön Kriterier och principer för driftklarhetsverifiering Säkerhetstekniska driftförutsättningar Driftklarhetsverifiering Referenser till kapitel 5 72

5 Sida 3 (74) BILAGOR 5-1 Dispositionsplan Clink 5-2 Processflöde genom inkapslingsbyggnaden 5-3 Lastbärare med strålskydd 5-4 Processflödessektioner i Ink 5-5 Dispostion över hanteringsbassäng 5-6 Kapselhanteringsmaskin 5-7 Sektion genom arbetsstation för mätning och dekontaminering 5-8 Transportbehållare 5-9 Processflöde för återtag av bränsle 5-10 Disposition över uttransporttdelen 5-11 Flödesschema, system 351 torksystem för bränsle 5-12 Flödesschema, system 313 kyl- och reningssystem för mottagningsbassänger i inkapslingsbyggnaden 5-13 Övergripande flödesschema, system 742 ventilationssytem för kontrollerade utrymmen 5-14 Flödesschema, system 756 gassystem för kopparkapslar 5-15 Huvudflödesschema Clab 5-16 Flödesschema, system 553 aktivitetsmätning i ventilationsskorstenar i Clink 5-17 Enlinjeschema Clab 5-18 Enlinjeschema Ink

6 Sida 4 (74) 5 ANLÄGGNINGS- OCH FUNKTIONSBESKRIVNING 5.1 INLEDNING Anläggningen som beskrivs utgörs av Clab som är centralt mellanlager för använt kärnbränsle samt av Ink som är inkapslingsanläggningen. I anläggningen sker hantering, lagring och inkapsling av högaktivt avfall i huvudsak bestående av använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken. Det använda kärnbränslet mellanlagras i Clab, i vattenbassänger som är placerade i bergrum ca 30 meter under markytan. Mellanlagring sker för att det mesta av strålningen i bränslet ska klinga av. Lagringen sker under ständig övervakning och kontroll för att skydda omgivningen från utsläpp. I inkapslingsbyggnaden kapslas det använda kärnbränslet som mellanlagrats i Clab in i kopparkapslar, och temporär lagring av kapslarna sker därefter i terminalbyggnaden om de inte ska transporteras direkt till slutförvarsanläggningen. Se bilaga 5-1. Ink har byggts i anslutning till Clab med syftet att utnyttja Clabs funktioner och organisation. Inkapslingsbyggnadens sammanbyggnad med Clabs el- och mottagningsbyggnad har skett bl a för att: - förenkla bränsletransporter från Clab - erhålla korta anslutningar för system - erhålla korta kommunikationsvägar för personal Detta kapitel inleds med en övergripande anläggningsbeskrivning, avsnitt 5.2. Beskrivningen syftar till att ge en översiktlig bild av de olika funktionerna för hantering, lagring och inkapsling av bränslet. I det följande avsnittet, avsnitt 5.3, redovisas huvuddragen hos i anläggningen ingående byggnader och system. Här anges också om byggnader och system har passiv säkerhetsfunktion alternativt utgör passiva säkerhetssystem samt om system har skyddsfunktion enligt de principer som redovisas i kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar, avsnitt Säkerhetsprinciper. Där framgår också att barriärer i anläggningen utgörs av bränslekuts och bränslekapsling. I avsnitt 5.3 beskrivs även avfallshanteringen inom anläggningen samt samfunktion med annan verksamhet på Simpevarpshalvön.

7 Sida 5 (74) I säkerhetsredovisningens referenser (systembeskrivningar), finns ett urval av mer detaljerade beskrivningar för de byggnader och system som är väsentliga för anläggningens funktion. Se [5-1] för hänvisning till respektive systembeskrivning för de system som nämns i denna rapport. I avsnitt 5.4 anges kriterier som ligger till grund för att inkludera funktioner (utrustning) i de säkerhetstekniska driftförutsättningarna, STF. Vidare redovisas principer för driftklarhetsverifiering (provning) av dessa funktioner.

8 Sida 6 (74) 5.2 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Huvudprocess Clab Clabs huvudprocess omfattar mottagning, hantering och mellanlagring av använt kärnbränsle samt hantering av radioaktivt avfall. I mottagningsdelen tas bränslet emot och hanteras för att sedan placeras i kassetter. Kassetterna förs till den bergförlagda förvaringsdelen för mellanlagring och sedan därifrån till inkapslingsbyggnaden för inkapsling av bränslet. Bränslet mellanlagras i ca 30 år innan inkapsling sker. Det radioaktiva driftavfall som Clabs verksamhet ger upphov till hanteras och förpackas, för att sedan transporteras till SFR. Figur 5-1 visar en schematisk bild över den normala hanteringen av bränsle i Clab. Därefter beskrivs funktionerna för att hantera och lagra bränslet kortfattat. Transportsluss Bränslet ankommer till mottagningsdelen i transportbehållare Nedkylningscell Nedkylning tills aktivitet och temperatur stabiliserats under fastställda gränser Behållarbassäng Förberedelse inför urlastning Urlastningsbassäng Bränslet lastas ur transportbehållaren och placeras i kompakt- eller normalkassetter Transportbehållare Bränslekassett Nedkylningscell Transportbehållare förbereds för uttransport Hiss Kassettbassäng Behållaren förs till transportsluss Förvaring Figur 5-1 Normal hantering av bränsle i Clab

9 Sida 7 (74) Transport till Clab Bränsletransporterna från kärnkraftverken till Clab sker med specialfartyg till Simpevarps hamn samt direkt från Oskarshamnsverket. Bränslet transporteras i transportbehållare, vilka transporteras från fartyget respektive från Oskarshamnsverket till Clab med ett terminalfordon. När transportbehållare med använt kärnbränsle anländer till Clab placeras de antingen i tillfälligt förråd för transportbehållare eller körs med terminalfordonet via en port in i transportslussen som ligger i anslutning till mottagningsdelen, se figur 5-2. Där genomförs en mottagningskontroll. Med en av huvudtraverserna reses sedan behållaren till vertikalläge och lyfts upp genom luckan till mottagningshallen och transporteras till en av de tre nedkylningscellerna eller till en vänteposition i mottagningshallen. Nedkylning I nedkylningscellen förses transportbehållaren med en skyddsmantel. Utrymmet mellan mantel och behållare fylls med vatten och ett kylflöde upprättas. Detta externa kylflöde kompletteras med ett internt kyl- och reningsflöde och behållaren kyls och renas tills aktivitet och temperatur stabiliserats under fastställda gränser. Urlastning Transportbehållaren transporteras via behållarbassängen till en position under urlastningsbassängen. Det är endast behållarens media som kommer i kontakt med urlastningsbassängen. Bränsleelementen lyfts upp ett och ett ur transportbehållaren och placeras i en bränslekassett. Kassetterna transporteras med bränslehanteringsmaskinen ut ur urlastningsbassängen för vidarebefordran till förvaringsdelen via bränslehissen, alternativt till kassettbassängen i mottagningsdelen för tillfällig förvaring. Urlastning i servicebassäng Servicebassängen används för urlastning av transportbehållare som ej är anpassade till anslutningsutrustningen i behållarbassängerna. Exempel på bränsle som lastas ur i servicebassängen är kapslar med bränslerester från Studsvik. Servicebassängen används också vid hantering av skadat bränsle. Uttransport av tom transportbehållare Efter urlastningen förs den tomma transportbehållaren från behållarbassängen till en nedkylningscell där behållaren kopplas till kyl- och reningssystemet för renspolning. Behållaren töms och torkas invändigt varefter skyddsmanteln demonteras och behållaren förs till transportslussen. Finns efter urlastningen behov av yttre rengöring av behållare med skyddsmantel, kan detta ske i dekontamineringscellen. Denna operation äger rum innan behållaren förs till en

10 Sida 8 (74) nedkylningscell för iordningställande före uttransport. Före uttransport görs en radiologisk kontroll av behållaren. Figur 5-2 Hantering av transportbehållare i mottagningsbyggnaden Förvaring I mottagningsdelens förbindelsebassäng sänks bränslekassetten med hjälp av hanteringsmaskinen direkt ned i hisskorgen. Därefter lyfts den vattenfyllda hisskorgen med bränslekassett upp över vattenytan i det strålskärmade utrymmet ovanför bränslehisschaktet. Hisskorgen förs till en position rakt över hisschaktet, varefter den sänks ned till ena änden av transportkanalen i förvaringsdelen. Härifrån kan kassetten hämtas och föras till den avsedda positionen i en förvaringsbassäng. Horisontell förflyttning av hisskorgen i mottagningsdelens förbindelsebassäng och förvaringsdelens transportkanal sker med vagnar, som möjliggör och ger hisskorgen definierade lägen vid i- och urlastning av kassett. Transport och utplacering av kassetter i förvaringsdelen sker med hjälp av en bränslekassetthanteringsmaskin. När hisskorgen befinner sig i sin nedre position lyfts bränslekassetten ur korgen och placeras i förvaringsbassängerna i bergrum 1 eller 2. Hantering av skadat bränsle i Clab Om en bränsletransportbehållare vid mottagning misstänks eller konstateras innehålla skadat bränsle, transporteras kassetten med bränslet efter urlastning till servicebassängen och bränsleelementen läcksöks. Skadade bränsleelement kan vid behov placeras i skyddsboxar som i sin tur placeras i en speciell kassett. Denna hanteras som övriga bränslekassetter. För att transportera bränsleelement med kända skador till Clab används skyddsboxar i transportbehållaren. Skyddsboxen är försedd med filter i toppen och i botten samt en bottenventil som stängs då boxen placeras i en kassett. Filtren förhindrar spridning av större partikulära föroreningar.

11 Sida 9 (74) Vid mottagning av skyddsboxar sker urlastning av dessa med en speciell grip. Skyddsboxar med bränsle kan placeras i speciella kassetter för förvaring, alternativt lyfts bränsleelementen ut ur skyddsboxarna och placeras på normalt sätt i en kassett. Avgörande för vilket alternativ som väljs är om det finns en förhöjd risk att partikulär aktivitet frigörs från bränslet under lagring. Hantering av härdkomponenter Härdkomponenter inklusive styrstavar som skall förvaras i Clab transporteras dit i särskilda behållare. Transportbehållarna för härdkomponenter har samma dimensioner som bränsletransportbehållarna och på Clab hanteras de likadant som dessa. Uttransport av bränsle från Clab Clab är förberett, men ej licensierat, för uttransport av bränsle, och de transport- och hanteringsmoment som erfordras vid uttransport motsvaras av moment som utförs vid mottagning men i omvänd ordning och med vissa modifieringar. Uttransport av bränsle från Clab motsvaras i princip av förfarandet vid uttransport av bränsle från kärnkraftverken Huvudprocess Ink Inks huvudprocess omfattar hantering och inkapsling av använt bränsle, samt temporär förvaring i terminalbyggnaden av tomma och förslutna kapslar. I inkapslingsdelens hanteringsbassäng tas bränsle placerade i bränslekassetter emot från förvaringsbyggnaden i Clab. I hanteringsbassängen flyttas bränslet över till transportkassetter som sedan lyfts in i hanteringscellen. Där torkas bränslet och placeras i kopparkapseln, som sedan förs vidare till de olika stationerna för preparering, förslutning, bearbetning, kontroll och rengöring. Kopparkapseln placeras slutligen i transportbehållaren för transport till slutförvarsanläggningen. Det radioaktiva driftavfall som uppkommer i inkapslingsbyggnaden hanteras, förpackas och transporteras vidare till SFR på samma sätt och med samma utrustning som för Clab. Den normala hanteringen av bränslet i Ink visas schematiskt nedan, se figur 5-3. Inkapslingsprocessen och inkapslingsbyggnadens disposition är också schematiskt visad i bilaga 5-2.

12 Sida 10 (74) Hiss Bränsle i bränslekassetter stående i förvaringsbassänger förs till förbindelsebassäng i Ink Hanteringshall och bassänger Förflyttning av bränsle till transportkassetter Hanteringscell Torkning och förflyttning av bränsle till kopparkapsel Station för förslutning av insats Insats försluts och kapsel förses med lock Svetsstation Friktionssvetsning av lock till kapsel Station för maskinbearbetning Maskinbearbetning av kapsel Station för oförstörande provning Kontroll av svets före och efter bearbetning Kapselhanteringsmaskin Kapsel förs till mätnings- och dekontamineringskontroll, därefter placeras kapsel i transportbehållare för uttransport Uttransporthall Terminalbyggnad Temporär förvaring av kapsel Slutförvarsanläggningen Slutförvarsanläggningen Figur 5-3 Normal hantering av bränsle i Ink

13 Sida 11 (74) Kapsel till Ink En viktig del i KBS-3-metoden är kopparkapseln i vilken bränslet placeras. Krav, förutsättningar och verifiering av kapseln som en del i KBS-3-metoden finns beskrivna i [5-2]. Referenskapseln har ytterdiametern 1,05 m, höjden 4,8 m och kopparhöljets tjocklek är 5 cm. Kapslarna levereras till Ink förpackade i transportemballage där insats med tillhörande stållock är monterade i kapseln och där kopparlocket ligger separat. Se figur 5-4. Olika typer av insatser finns för de olika typerna av bränsleelement. Om kapslarna inte ska tas direkt in i inkapslingsbyggnaden mellanlagras de i terminalbyggnaden. Emballaget används vid transporten och under tiden de är uppställda i terminalbyggnaden. För att kapseln ska kunna lyftas i och ut ur transportemballaget är den fixerad i en transportram. Efter det att kapsel och lock lyfts ur returneras emballage och ram till kapselleverantören. Figur 5-4 Tom kopparkapsel i transportram och transportemballage

14 Sida 12 (74) Kapsel till position för att fyllas med bränsle Innan kapslar och kopparlock tas in i processen kontrolleras de i flera steg med avseende på identitet, dokumentation, skador, renhet etc. Transportemballaget tas in i uttransporthallens transportsluss och därifrån tas kapsel, monterad i transportramen, och kopparlock in i uttransporthallen. Kopparlocket placeras på en pall och hanteras separat i uttransporthallen innan det lyfts in i stationen för förslutning av insats. Kapseln förses med en kapselhylsa. Insatsens bränslepositioner förses vid behov med distansstycken för de olika typer av bränsleement, främst varierande längder på BWR-bränsle, som ska placeras i kapseln. Kapselhylsan med kapseln körs med en luftkuddetruck till kapselhanteringsmaskinens anslutningsposition för kapselhylsor i uttransporthallen. Därifrån för kapselhanteringsmaskinen kapselhylsa med kapsel till anslutningspositionen i transportkorridoren där de sänks ner i en lastbärare med strålskydd, se bilaga 5-3. Lastbäraren med strålskydd flyttas därefter med en luftkuddetruck till anslutningspositionen för hanteringscellen där bränsleelementen ska lyftas in i kapseln. Se även bilaga 5-4. Bränsletransport från förvaringsbyggnad till inkapslingsbyggnad Transporter av bränslekassetter från förvaringsbassänger till bränslehissens vattenfyllda hisskorg sker med hanteringsmaskinens tralla i förvaringsbyggnaden. Bränslehissen lyfter sedan upp hisskorgen med bränslekassetten för att därefter sänka den i inkapslingsbyggnadens förbindelsebassäng. Med bränslehanteringsmaskinen i hanteringshallen förflyttas sedan bränslekassetten från bränslehisskorgen till hanteringsbassängen. De data som finns dokumenterade till varje bränsleelement används för urval av bränslekassetter som ska transporteras till inkapslingsbyggnadens hanteringsbassäng. Se även bilaga 5-5. Urval av bränsleelement och transport till hanteringscellen Kapselns/bränsleelementets värmeavgivning är en styrande faktor för slutförvarets dimensionering. Värmeavgivningen från de enskilda bränsleelementen varierar och beror på utbränning och avklingningstid. För att minimera det totala antalet kapslar väljs bränsleelement till en kapsel så att varje kapsel ligger nära det maximalt tillåtna effektvärdet. Sammansättning görs utifrån bränsledata som finns dokumenterade till varje bränsleelement. Urvalet av bränslet i en kapsel ska göras så att det är säkert underkritiskt även om kapseln vattenfylls, se [5-3].

15 Sida 13 (74) Varje bränsleelement som valts ut att ingå i en viss kapsel lyfts över till en särskild transportkassett i hanteringsbassängen. Innan dess kontrolleras varje enskilt bränsleelements identitet. Identitetskontrollen sker med hjälp av en kamera på bränslehanteringsmaskinen och identifikationen dokumenteras bland annat i systemet för kärnämneskontroll. Om osäkerhet råder om bränsleelementens resteffekt kan mätning ske för att verifiera denna. Ifall mätvärdet avviker från beräknat väljs ett annat bränsleelement till kapseln och utredning görs om orsaken till avvikelsen. Tömda bränslekassetter återförs till Clab för att återanvändas eller skrotas. De bränsleelement som har valts ut till en viss kapsel och placerats i en transportkassett flyttas med hjälp av bränslehanteringsmaskinen till en kassettransportör i anslutningsbassängen. Kassettransportören transporterar transportkassetten till positionen under hanteringscellen. Se även bilaga 5-5. Bränslet torkas Av korrosionsskäl ska bränslet vara torrt inne i kapseln. När transportkassetten lyfts upp ur vattnet i anslutningsbassängen hålls den hängande så att vatten kan rinna och droppa av. Därefter förs transportkassetten vidare till en av de två torkpositionerna i hanteringscellen. Bränslet torkas genom att sätta torkutrymmet under vakuum och på så sätt få vattnet att koka bort. Se figur 5-8 avsnitt Bränslet flyttas till kapseln Lastbäraren innehållande en tom kapsel dockas underifrån till hanteringscellens anslutningsposition. Se även avsnitt Kapsel till position för att fyllas med bränsle. Kapseln är förberedd genom att en kapselinsats med stållock för den bränsletyp som ska inkapslas är på plats i kapseln. Stållocket demonteras och en instyrningsram placeras över kapseln för att dels styra bränsleelementen rätt i kapselinsatsen, dels för att mekaniskt skydda kapselns svetsfogyta. Bränsleelementen flyttas från transportkassetten i torkpositionen till kapseln med hjälp av hanteringscellens kraftmanipulator. Instyrningsramen tas bort och stållocket monteras på kapselinsatsen. Tömd transportkassett återförs till hanteringsbassängen. I undantagsfall kan transportkassett med bränsle behöva återföras.

16 Sida 14 (74) Atmosfär byts i kapselinsatsen och kopparlocket monteras Av korrosionsskäl ska atmosfären bytas inne i insatsen. Kapseln i lastbärare med strålskydd förs till anslutningspositionen i stationen för förslutning av insats där kapseln dockas underifrån. I stållocket finns en ventil genom vilken atmosfären i insatsen byts. Kapselns svetsfogyta kontrolleras och rengörs vid behov. Kopparlocket lyfts in från uttransporthallen med hjälp av stationens travers via en strålskärmad golvlucka och monteras på kapseln. Kapseln är nu klar för förslutning genom svetsning. Kopparlocket svetsas till kapseln med friktionssvetsning, Friction Stir Welding Kapseln i lastbärare med strålskydd förs till svetsstationens anslutningsposition, där kapseln dockas underifrån. Svetsprocessen startar med att ett ingångshål borras för svetsverktyget. Kapseln fixeras i svetsmaskinen varefter kapseln försluts med hjälp av Friction Stir Welding. Efter svetsning kvarstår ett utgångshål i den övre delen av kopparlocket som sedan maskinbearbetas bort. Väsentliga svetsparametrar mäts och utvärderas mot fastställda acceptanskriterier och dokumenteras. Svetsen kontrolleras Detta är en första kontroll som kan genomföras av driftskäl. Kapseln i lastbärare med strålskydd förs till anslutningspositionen i stationen för oförstörande provning där kapseln dockas underifrån. Kapseln roteras och en första undersökning av svetsen görs med röntgen och/eller ultraljud. Resultatet från undersökningarna jämförs med förutbestämda acceptanskriterier för svetsfogen. Vid godkänd svets förs kapseln vidare för maskinbearbetning. Om svetsen inte uppfyller acceptanskriterierna kan kapseln återföras i processen för eventuell omsvetsning. Se vidare under avsnitt Hantering av kapsel som ej uppfyller acceptanskriterierna. Svetsen/kapseln maskinbearbetas Kapseln i lastbärare med strålskydd förs till anslutningspositionen i stationen för maskinbearbetning, där kapseln dockas underifrån. För att kapseln senare ska kunna lastas i transportbehållaren och kunna deponeras i slutförvaret måste kapselns yttre mantelyta vara slät. Svetsområdet maskinbearbetas tills avsedd geometri

17 Sida 15 (74) erhålls. Även överskottsmaterial på lockets ovansida, där utgångshålet från friktionssvetsningen är placerat, bearbetas bort. Slutlig kontroll av svetsfog Kapseln i lastbärare med strålskydd återförs till anslutningspositionen i stationen för oförstörande provning. En förnyad kontroll av svetsen görs med röntgen och ultraljud. Om resultatet är godkänt, dvs svetsens kvalitet uppfyller acceptanskriterierna, är förslutningsprocessen klar. Om svetsen inte uppfyller acceptanskriterierna sker fortsatt hantering enligt avsnitt Hantering av kapsel som ej uppfyller acceptanskriterierna. Kapseln kontrolleras med avseende på eventuell ytkontaminering Kapseln i lastbärare med strålskydd förs till kapselhanteringsmaskinens anslutningsposition i transportkorridoren. Den förslutna kapseln lyfts ut ur sin kapselhylsa och flyttas med hjälp av kapselhanteringsmaskinen till stationen för mätning och dekontaminering, se bilagorna 5-6 och 5-7 samt figur 5-7 i avsnitt Kapselhanteringsmaskin. Strykprover tas för att verifiera att kapseln uppfyller kraven på radiologisk friklassning. Alla delar på kapseln kan kontrolleras. Inkapslingsprocessen är utformad för att inte kontaminera kapseln. Om kapseln trots detta skulle visa sig vara kontaminerad görs en mekanisk rengörning. Kapseln kan även spolas med vatten. Nya strykprover tas för att verifiera att dekontamineringen lyckats. Den tomma kapselhylsan lyfts med kapselhanteringsmaskinen till uttransporthallens anslutningsposition för kapselhylsor för att i uttransporthallen användas till en ny tom kapsel. Den använda kapselhylsan kontrolleras med avseende på kontamination. Vid behov sker en dekontaminering. Kapseln placeras i en transportbehållare En tom transportbehållare utan ytterlock placeras i kapselhanteringsmaskinens anslutningsposition för transportbehållare i uttransporthallen. Innerlocket lyfts av med kapselhanteringsmaskinen och locket hålls kvar. En instyrningsram placeras över transportbehållaren. Den förslutna kapseln lyfts med kapselhanteringsmaskinen från mätnings- och dekontamineringsstationen till anslutningspositionen för transportbehållare i uttransporthallen. Kapseln sänks där ner i den transportbehållare som ska skydda kapsel och omgivning i den vidare hanteringen vid Ink, under transport till slutförvarsanläggningen och vid den inledande hanteringen där. Innerlocket, som även utgör strålskydd, sänks ner och monteras i transportbehållaren över kapseln sedan instyrningsramen tagits bort.

18 Sida 16 (74) Transportbehållaren tas ut i uttransporthallen där dess atmosfär byts, för effektivare värmeöverföring från kapseln, varefter ett tätt ytterlock monteras. Uttransport av transportbehållare med kapsel Transportbehållaren transporteras till slussen i uttransporthallen där den placeras på en lastbärare. Där monteras stötdämpare i transportbehållarens båda ändar. Bilaga 5-8 visar en transportbehållare med stötdämpare. Kapseln är nu klar för transport till slutförvarsanläggningen. Ett terminalfordon hämtar transportbehållaren för transport till terminalbyggnaden om den inte ska transporteras direkt till slutförvarsanläggningen. Innan kapseln tillåts lämna Ink görs en slutkontroll och erforderliga handlingar upprättas i systemet för kärnämneskontroll. När kapseln är deponerad i slutförvaret återförs transportbehållaren med sin utrustning till Ink. Hantering av kapsel som ej uppfyller acceptanskriterierna Om en kapselsvets ej uppfyller acceptanskriterierna sker en omsvetsning om så är möjligt, i annat fall kasseras kapseln. I avvaktan på hanteringen kan kapseln med sin lastbärare parkeras i en parkeringsposition i transportkorridoren. Vid omsvetsning förs kapseln till stationen för svetsning och en förnyad svetsning utförs. Därefter förs kapseln vidare i den normala processen med oförstörande provning och maskinbearbetning. Om kapseln kasseras förs den till stationen för maskinbearbetning. Kopparlocket avlägsnas och förs vidare för dekontaminering, friklassning och återvinning. Den inerta gasen i kapselinsatsen byts mot luft i stationen för förslutning av insats. Därefter förs kapseln till hanteringscellen, där stållocket lyfts av. Det kan användas till en ny kapselinsats alternativt dekontamineras, friklassas och återvinnas. Bränslet lyfts ut ur kapseln och placeras i en tom transportkassett som står i en av torkpositionerna i hanteringscellen. Bränsleelementen förs sedan över i en ny kapsel och fortsätter vidare i den normala processen. Den kasserade kapseln förs med lastbärare och luftkuddetruck till den mekaniska verkstaden där kapselinsatsen lyfts ur för att kunna återanvändas i en ny kapsel.

19 Sida 17 (74) Det kasserade kopparhöljet dekontamineras för friklassning och återvinning. Om det i slutförvarsanläggningen upptäcks att en kapsel ej uppfyller kriterierna för deponering återsänds den till Clink i transportbehållaren. Transportbehållaren med kapsel tas in i anläggningen och kapseln lyfts över till en lastbärare innehållande en kapselhylsa med hjälp av kapselhanteringsmaskinen. Därefter transporteras kapseln till maskinbearbetningsstationen där locket avlägsnas och vidare hantering sker i enlighet med ovanstående beskrivning. Se även bilaga 5-9. Hantering av skadat bränsle i Ink Det bränsle som förvaras i skyddsboxar tas upp ur förvaringsbyggnadens bassänger och transporteras in i inkapslingsbyggnaden där resteffekten kan verifieras om så anses nödvändigt. Detta görs i så fall på samma sätt som för övrigt bränsle. Därefter lyfts skyddsboxen till transportkassetten. Där demonteras skyddsboxens lock varefter bränsleelementen transporteras i transportkassetten till torkposition i hanteringscellen. Efter torkning, vilket antas kommer att ta längre tid än normalt beroende på boxarnas utformning och vatten som kan finnas innanför kapslingen, lyfts bränsleelementen ur boxarna och ner i kapseln på samma sätt som sker vid övrig hantering av bränsleelement. Skyddsboxarna kontrolleras visuellt att de är tomma innan de transporteras tillbaka från hanteringscellen till Clab. Eventuellt kvarvarande material i boxarna tas om hand med hjälp av verktyg kopplade till manipulatorerna i hanteringscellen. Beroende på vilken typ av material som kan ha lossnat från bränslet kan detta antingen placeras i kapseln eller tas om hand på annat sätt i avfallshanteringssystemet. Om material lossnar från bränsleelementet under lyftet från torkposition till kapsel hanteras det på motsvarande sätt.

20 Sida 18 (74) 5.3 FUNKTIONSBESKRIVNING Anläggningen delas in i sju huvuddelar: - Mottagningsbyggnad - Förvaringsbyggnad - Elbyggnad - Hjälpsystembyggnad - Inkapslingsbyggnad - Terminalbyggnad - Personalbyggnad Dessutom omfattar anläggningen garage och förrådsbyggnad, servicebyggnad, portvaktstuga och intagsbyggnad för kylvatten. De olika huvudbyggnadernas inbördes placering samt anläggningens disposition framgår av bilaga 5-1. En dispositionsplan för hela anläggningsområdet Clink, O1, O2 och O3, redovisas i kapitel 2 Förläggningsplats, bilaga 2-1. I figur 5-5 visas byggnadernas placering på Simpevarpshalvön. Mottagningsbyggnaden tillsammans med hjälpsystembyggnaden, elbyggnaden och inkapslingsbyggnaden bildar ett centralt byggnadskomplex ovan jord. I anslutning till mottagningsbyggnaden ligger bränslehissen som utgör bränslets transportväg mellan mottagningsbyggnaden, den underjordiska förvaringsdelen och inkapslingsbyggnaden. Hjälpsystembyggnaden och förvaringsbyggnaden är förbundna med ett vertikalt förbindelseschakt för personal samt process- och servicesystem. Ett transportunnelsystem leder från markytan ner till förvaringsdelen. Tunnlarna utgår från en gemensam nedfart och förgrenar sig under mark så att man får anslutningar till förvaringsbyggnad 1 respektive 2. Terminalbyggnaden är en fristående byggnad. Nedan redovisas huvudragen hos i anläggningen ingående byggnader och system. Byggnader och system som bedöms vara av betydelse för att förstå anläggningens funktion under normal drift och vid störningssituationer behandlas. Det anges också om byggnader och system har säkerhetsfunktion eller skyddsfunktion enligt de principer som redovisas i kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar, avsnitt Säkerhetsprinciper. I säkerhetsredovisningens referensdel (systembeskrivningar) finns mer detaljerade beskrivningar för de byggnader och system som är väsentliga för anläggningens funktion Byggnader och bergrum I tabell 5-1 framgår Clinks byggnader samt vilka system de innehåller och vilket systemnummer byggnaden har. Markerade byggnader utgör kontrollerat område.

21 Sida 19 (74) Byggnader ingår generellt i följande skyddsfunktioner (för detaljer hänvisas till systembeskrivningar): - Anläggningsskyddsfunktion. Förhindra spridning av luftburen- respektive vattenburen aktivitet inom anläggningen. - Strålskärmsfunktion. Skydda personal i anläggningen mot exponering av stråldoser utöver vad som är tillåtet under normaldrift. - Brandskydd. Skydda mot och förhindra spridning av brand i anläggningen. - Skyddsfunktion vid inre översvämning. Skydda anläggningen mot översvämning och därav otillbörliga påkänningar - Fysisk skyddsfunktion. Förhindra obehörigt intrång i anläggningen. Figur 5-5 Clink byggnadernas placering på Simpevarpshalvön Bergrum Bergrum/förvaringsbyggnad i Clab utgör en Passiv säkerhetsfunktion. Den passiva säkerhetsfunktionen är att bergrum och byggnadsdelar inte får skada bränslet eller äventyra bassängernas integritet (täthet) vid extrema laster.

22 Sida 20 (74) Förvaringsdelen är belägen i två bergrum med minst 30 m bergtäckning och en spännvidd på 21 m. Eftersom det är av största vikt att bergras eller nedfall av mindre stenar inte förekommer över bassängerna har omfattande program för att säkerställa bergrummens stabilitet genomförts. Bland annat planerades och utfördes bergrummen med skonsam sprängning så att momentana rörelser och permanenta deformationer i kvarstående berg minimerades. Vidare förstärktes bergrummen dels genom generella förstärkningsåtgärder för väggar och dels genom kompletterande åtgärder där sådana befanns nödvändiga med hänsyn till bergets beskaffenhet. Förstärkningarna dimensionerades med större säkerhetsmarginal än vad som är normalt för bergrum av denna storleksordning.

23 Sida 21 (74) Tabell 5-1 Byggnader, deras innehåll och systemnummer i Clink Byggnad Systemnummer Innehåll Huvudbyggnader i marknivå: Mottagningsbyggnad* (M) 121 Utrustning och bassänger för att hantera bränsletransportbehållare och bränsleelement. Hjälpsystembyggnad* (H) 122 System för: - kylning och rening av bassängvatten och bränsletransportbehållare - rening av process och golvdränagevatten - omhändertagande av aktivt avfall - ventilation för kontrollerat område Elbyggnad (E) Elektrisk kraftmatnings- och kontrollutrustning - Ventilationssystem för icke kontrollerat utrymme - Kontrollrum - Mellankylkretsens pumpar och värmeväxlare - Köldbärarsystem - Tryckluftsystem Inkapslingsbyggnad* (A) 124 Utrustning och bassänger för inkapsling av bränsleelement i kopparkapslar. Terminalbyggnad *(B) 146 Omlastnings- och förrådsutrymme för kopparkapslar samt transportbehållare med lastbärare. Byggnader i berg: Förvaringsbyggnad* (F) Kanaltunnel, med transportkanal, mellan två förvaringsbyggnader och bränslehiss - 4 förvaringsbassänger i vardera förvaringsbyggnad - 1 mindre mittbassäng i vardera förvaringsbyggnad - Servicebassäng för bränslehanteringsmaskinens tralla i transportkanal Transporttunnlar (T) 135 Tunnelsystem som leder från markytan utanför huvudbyggnad till förvaringsdelens båda bergrum och nedre hjälpsystembyggnaden. Tunnlarna utgår från en gemensam nedfart och förgrenar sig under mark. Nödutrymningsväg. Nedre hjälpsystembyggnad* (H) 122 Nivåtank och pumpar för förvaringsbassängernas kylsystem. Övriga byggnader: Personal och entrébyggnad (P) 141 Kontor och personalutrymmen inklusive omklädningsrum. Separata passager för kontrollerat respektive icke kontrollerat område. Garage- och förråds- (G) samt 142 Garage, förråd, verkstad, rensverk servicebyggnader (S) Portvaktstuga (V) 144 Inpasseringskontroll Intagsbyggnad (R) 145 Ligger vid havsstranden söder om anläggningen och innehåller vattenintag, rensverk och kylvattenpumpar. * Utgör kontrollerat område

24 Sida 22 (74) Strålskärmsdörrar (system 148) Systemet har skyddsfunktionerna Anläggningsskyddsfunktion som skall minimera risken för utsläpp över normalnivå inom inkapslingsbyggnaden, Strålskärmsfunktion som har till uppgift att skydda personal och omgivning från radioaktivitet, samt skyddsfunktionen Brandskydd i gränserna mellan brandceller. Systemet består av strålskärmsdörrar, strålskärmsluckor och strålskärmspluggar. De mindre strålskärmsdörrarna öppnas och stängs manuellt. Ett förreglingssystem reglerar tillträde till strålskyddsklassade utrymmen. Förreglingssystemet förhindrar också att oavsiktliga manövrar sker. Större strålskärmsdörrar är motormanövrerade. Manövrering av dessa dörrar är förreglad med motsvarande kontrollsystem. Hanteringscellen och utrymmet för service av travers och kraftmanipulator är åtskilda av två fjärrstyrda strålskärmsdörrar, en vertikal och en horisontell. När dörrarna är på plats skyddas personal i serviceutrymmet från strålning från hanteringscellen och tillträde tillåts Bassänger Allmänt Bassängernas förmåga att hålla kvar vatten är väsentlig ur säkerhetssynpunkt. Alla bassänger är därför försedda med tätplåt samt läckageövervaknings- och uppsamlingssystem, som underlättar lokaliseringen av ett eventuellt läckage genom tätplåten. Inga genomföringar till bassängerna är placerade på en nivå under den lägsta bassängvattennivå som tillåts med hänsyn till bränslets kylning och erforderlig strålskärmning. För erforderlig strålskärmning krävs 2 m vattentäckning. Anslutande processrör är utformade så att bassängerna inte kan dräneras genom hävertverkan. Bassänger där bränsle kan förvaras är dimensionerade så att funktionen som vattenbehållare bibehålls även om tyngsta förekommande last tappas ner i bassängen. Samtliga bassänger i beskrivningarna nedan är utförda i armerad vattentät betong och inklädda med en tätplåt av rostfri plåt. Eventuellt läckage genom tätplåten uppsamlas via dränagekanaler mellan plåt och betong. Bassängerna är försedda med bräddavlopp som ansluter till kyl- och reningssystem. Bassängerna ska påverka varandra så litet som möjligt. Därför kan varje bassäng isoleras från de övriga genom portar bestående av förstyvade stålskivor med gummitätningar. Portarna tål fullt vattentryck från endera sidan. Portöppningarnas nederkant (tröskel) ligger högre än nivån för uppställt bränsle.

25 Sida 23 (74) Förvaringsbassänger och kanaler (system 151) Förvaringsbassänger för bränsle i Clab utgör en Passiv säkerhetsfunktion. Den passiva säkerhetsfunktionen är att deras integritet (täthet) kan säkerställas. Detta avser bassängplåt, betongen och rörgenomföringar. Bassänger har också skyddsfunktionerna Anläggningsskyddsfunktion för att minimera risk för utsläpp över normalnivå inom anläggningen samt förhindra spridning av vattenburen aktivitet inom anläggningen och Strålskärmsfunktion för att skydda personal i anläggningen mot exponering av stråldoser utöver vad som är tillåtet under normaldrift. Förvaringsbassängerna ska under lång tid utgöra lagringsplats för kassetter med bränsleelement och härdkomponenter. Förvaringsbassängerna är placerade i förvaringsbyggnaden ca 30 m under markytan. Systemet består av åtta stycken förvaringsbassänger och två mittbassänger fördelade på två bergrum. Förvaringsbassängerna i de två bergrummen förbinds genom en transportkanal. Transportkanalen kan isoleras från förvaringsbassängerna med portar i vardera änden. Förvaringsbassängerna i det första bergrummet förbinds med bränslehissen med ytterligare en transportkanal. Bränslet transporteras under vatten mellan de olika bassängutrymmena via portförsedda öppningar (system 245). Alla genomföringar i bassängerna och portarna är belägna ovanför det förvarade bränslet, varför kylvattnet omkring bränslet inte kan förloras på grund av läckage förbi tätningar, rörbrott eller liknande. Bassängerna är, av hänsyn till temperaturrörelser, upplagda på glidlager. Dessa har anpassats till den dimensionerande jordbävningen (givits tillräckligt högt friktionstal) så att ingen glidning och resonanssvängning av bassängerna ska uppstå. Den inverkan som jordbävningen kan få på bassängerna blir därmed liten och har endast medfört viss extra armering. Transportkanalen är försedd med rörelsefogar. Fogarna har utformats så att ett läckage kan detekteras och uppsamlas på samma sätt som för bassängplåten. Fogarna skyddas mot mekanisk påverkan genom skyddsplåtar. För att möjliggöra underhåll och reparation av hanteringsmaskinen, system 234, finns i transportkanalen en serviceposition för detta. Bassängerna i förvaringsdelen innehåller uppställningsanordningar för kassetterna, kassettställ (system 245), bestående av instyrningskronor på bassängbotten och ett stödgaller. Dessa är i förvaringsdel 2 placerade högre för att minska överlappslängden vid felplacerade kassetter. Kassettställen har en Passiv säkerhetsfunktion. Den passiva säkerhetsfunktionen är att deras geometri/mekaniska integritet kan säkerställas. Detta som skydd mot kriticitet och för kylbarhet hos bränslet. Tillopp och bräddavlopp ansluter till kyl- och reningssystem för förvaringsbassänger, system 324. System 736 (reservspädmatningssystemet) ansluter även till system 151.

26 Sida 24 (74) Bassänger i mottagningsdel (system 154) Bassänger i Clabs mottagningsdel har skyddsfunktionerna Anläggningsskyddsfunktion för att minimera risk för utsläpp över normalnivå inom anläggningen samt förhindra spridning av vattenburen aktivitet inom anläggningen och Strålskärmsfunktion för att skydda personal i anläggningen mot exponering av stråldoser utöver vad som är tillåtet under normaldrift. Behållarbassänger Behållarbassängerna (M03.23, M03.26), tjänar som uppställningsplats för transportbehållarna vid urlastning. I behållarbassängen finns en spårbunden vagn för den horisontella förflyttningen av behållaren. När behållaren befinner sig under förbindelseöppningen mellan behållarbassängen och urlastningsbassängen sänks anslutningsutrustningen ner och ansluts mot behållaren. Bassängerna har en avställningshylla på ca 6 m djup där man ställer transportbehållare för att ansluta en förlängningsstång till lyftoket. Behållarbassängerna hålls fyllda med avsaltat vatten till en något högre nivå än i de övriga bassängerna i mottagningsdelen. Därmed upprätthålls en tryckskillnad som hindrar vatten från urlastningsbassängen att spridas till behållarbassängen via anslutningsutrustningen. Avsikten är att förhindra att behållarens utsida kontamineras och att därigenom reducera behovet av dekontaminering. Urlastningsbassänger När transportbehållaren befinner sig i urlastningsposition i en behållarbassäng så att behållarens inre kommunicerar med urlastningsbassängen (M03.24, M03.27) lastas bränslet över från behållarna till bränslekassetter. Vid urlastning av härdkomponenter lyfts komponentkassetterna ur komponentbehållarna. Urlastningsbassängerna innehåller dels uppställningsplatser för kassetter och verktyg, dels fasta installationer för dekontaminering av behållarlock och insatser, samt flyttbar utrustning för slamsugning av behållarna och själva bassängen. Denna utrustning tillhör system 222. Över varje bassäng finns en bränslehanteringsmaskin med vars hjälp de flesta normalt förekommande arbetsoperationerna utförs. Verktygen är anpassade för att kunna användas tillsammans med bränslehanteringsmaskinen. Kassettställen i bassängerna har på samma sätt som kassettställ i förvaringsbassänger en Passiv säkerhetsfunktion. Förbindelsebassäng Förbindelsebassäng (M03.28) utgör en tvärförbindelse i mottagningsdelen vilken sammanbinder samtliga bassängutrymmen och i sin ena ände ansluter till bränslehissen. Varje bassängutrymme kan isoleras med portar.

27 Sida 25 (74) Kassettbassäng Kassettbassängen (M03.30) utgör uppställningsplats för tomma kassetter samt buffertförråd för fyllda kassetter. I bassängen finns ett stödgaller och på botten instyrningskronor för kassetterna (system 224) i likhet med i övriga bassänger för uppställning av kassetter. Kassettställen har på samma sätt som för kassettställ i förvaringsbassänger en Passiv säkerhetsfunktion. Servicebassäng I servicebassängen (M03.25) finns utrustning för resteffektmätning av enskilda bränsleelement, läcksökning av bränsle samt för av- och påboxning av bränsleknippen. Bassängen används även för urlastning av transportbehållare och kapslar med bränslerester från Studsvik. I servicebassängen kan andra typer av transportbehållare, än de som urlastningsbassängerna är konstruerade för, lastas ur. Kassettställ (system 225) i bassängen har på samma sätt som för kassettställ i förvaringsbassänger en Passiv säkerhetsfunktion. Hanteringsoperationerna i bassängen sker med hjälp av en bränslehanteringsmaskin som är identisk med maskinerna över urlastningsbassängerna. Komponentbassäng I komponentbassängen (M 03.29) finns ett antal kassettpositioner, hiss för filterkärl från slamsugningsutrustning, förvaringsställ för kassetthanteringsmaskinens fackverk, gammaskanningsutrustning samt uppställningsplats för behållarinsatser. I övrigt utgör bassängen ett reservutrymme för framtida utrustning. Kassettställ (system 227) i bassängen har på samma sätt som kassettställ i förvaringsbassänger en Passiv säkerhetsfunktion. Bassänger i inkapslingsbyggnad (system 152) Bassänger i inkapslingsbyggnaden har skyddsfunktionen Anläggningsskyddsfunktion för att minimera risk för utsläpp över normalnivå inom anläggningen och förhindra spridning av vattenburen aktivitet inom anläggningen, samt Strålskärmsfunktion för att skydda personal i anläggningen mot exponering av stråldoser utöver vad som är tillåtet under normaldrift. Bassängerna i inkapslingsbyggnaden är placerade i marknivå och har anslutning till bassängerna i mottagningsbyggnaden (system 121) och förvaringsbyggnaden (system 131) via bränslehissen (system 233). Vattenytorna i Inks bassänger ligger på samma nivå som mottagningsbassängerna. Transportöppningar mellan inkapslingsbyggnadens bassänger är placerade på en nivå som säkerställer vattentäckning över bränslet vid en ofrivillig dränering av någon annan bassängdel. Principiell utformning av bassängdelen framgår av figur 5-6.

28 Sida 26 (74) Figur 5-6 Bassänger i inkapslingsbyggnaden Förbindelsebassäng Förbindelsebassängen utgör förbindelse mellan bränslehissen i Clab och hanteringsbassängen. För att hålla ventilationen i hissutrymmet och hanteringshallen avskiljda från varandra når väggen mellan utrymmena ner under vattenytan och utgör på så sätt ett vattenlås i förbindelsebassängen, på samma sätt som i motsvarande bassänger i Clab. I förbindelsebassängen finns en transportvagn (system 233) för bränslekassetter. Hanteringsbassäng I hanteringsbassängen finns ett antal kassettpositioner och utrustning för mätning av bränslets resteffekt (system 253). Bassängen innehåller uppställningsanordningar för kassetterna, kassettställ (system 226), bestående av instyrningskronor på bassängbotten och ett stödgaller. Kassettställ (system 226) i bassängen har på samma sätt som kassettställ i förvaringsbassänger en Passiv säkerhetsfunktion.

29 Sida 27 (74) Bassängen innehåller även verktyg och utrustning för rengöring av bassängerna. Utrustningen i bassängen är anpassad för att kunna användas tillsammans med bränslehanteringsmaskinen. Anslutningsbassäng Anslutningsbassängen ansluter hanteringsbassängen med hanteringscellen. Förflyttning av transportkassetter utförs med hjälp av en kassettransportör (system 235). För att hålla ventilationen i hanteringscellen avskiljd från hanteringshallen finns, på motsvarande sätt som för förbindelsebassängen, ett vattenlås i anslutningsbassängen i form av en vägg som når ner under vattenytan. Anslutningsbassängens utrustning ingår i utrustning i bassänger i inkapslingsbyggnad (system 226) Utrustning för mottagning, hantering och förvaring Transportslussar (system 211) Clink har tre transportslussar, vilkas slussfunktion förhindrar aktivitetsspridning, säkerställer den riktade ventilationen i utrymmet samt tillåter införsel av objekt till respektive anslutningshall. Slussarna innehåller också utrustning för evakuering av avgaser från transportfordon. Via transportslussen (H01.62, M01.02) i Clab tas transportbehållaren för använt bränsle respektive härdkomponenter in i anläggningen. Transportslussen är försedd med ridåport i ytterväggen och skjutlucka i taket mot mottagningsdelen. Såväl porten som takluckan är motordrivna och försedda med förreglingar för att säkerställa slussfunktionen dvs förhindra aktivitetsspridning. Övriga två transportslussar ligger i inkapslingsbyggnaden. Den ena slussen (A ) ansluter till uttransporthallen och innehåller förvaringsställ för stötdämpare, bultar samt verktyg för demontering och montering av stötdämpare och används för hantering av transportbehållare för kapslar (system 269). Den andra slussen ansluter (A ) till hanteringshallen och är avsedd för gods- och utrustningstransporter. Bränsletransportbehållare (system 261) 1 Bränslet transporteras från kärnkraftverken till Clab i bränsletransportbehållare av typen TN 17/Mk 2. Dessa uppfyller villkoren för typ B(U)-behållare i IAEA:s transportrekommendationer. Behållartypen har godkänts i Sverige av dåvarande SKI. Behållaren väger tom drygt 71 ton. Med bränsle väger den ton beroende på om den är lastad med BWR- eller PWR-bränsle. Transporten till Clab sker torrt och genom att behållaren är fylld med kvävgas till ett lägre tryck än atmosfären. Transportbehållaren har dubbla lock med en ringfläns för innerlocket. Det finns anslutningar för fyllning och tömning av vatten. Behållaren är utvändigt försedd med kylfenor. 1 Systemet ingår i säkerhetsredovisning för transportsystemet (SKB D 05-02, reg nr DT72) och omfattas därmed formellt inte av redovisningskrav i denna säkerhetsredovisning. Redovisad text är införd endast i syfte att utgöra underlag för beskrivning av urlastningsprocessen och hanteringen på Clab.

30 Sida 28 (74) Behållaren är försedd med en insats som håller bränsleelementen på plats och garanterar underkritisk konfiguration i alla situationer. Insatser finns av två typer anpassade för BWRrespektive PWR-element. Normalt behöver insatsen inte tas ur behållaren efter urlastning av bränslet. Endast om byte skall ske till annan bränsletyp inför nästa transport, eller en mer ingående dekontaminering av behållarens insida och insats skall göras, behöver insatsen tas ur. BWR-insatsen rymmer 17 st bränsleelement och PWR-insatsen 7 st. PWR-insatsen kan också innehålla skyddsboxar för skadat PWR-bränsle i två positioner eller skyddsboxar för skadat BWR-bränsle i samtliga positioner. Transportbehållare för härdkomponenter (system 262) 1 För transport av härdkomponenter till Clab används en speciell transportbehållare TN17-CC. Härdkomponentbehållaren är en förenklad version av TN 17/Mk 2, där kylfenorna och en del andra detaljer saknas. Dimensioner och utformning av anslutningar är identiska med motsvarande hos bränsletransportbehållaren, varför hanteringen i Clab kan göras på samma platser och med samma utrustning och rutiner som vid mottagning av bränsletransporter. Mottagningen av komponenter är genomgående enklare, eftersom ingen kylning av behållaren erfordras. Behållarinsatsen utgör även förvaringskassett i Clab. Genom detta arrangemang behöver ingen omlastning av komponenterna ske före förflyttning till förvaringsposition. Transportbehållare för kapslar (system 269) 2 För transport av kapslar inom och från Ink används en transportbehållare vars uppgift är att skydda kapsel och omgivning under transport och att utgöra strålskydd, dvs skärma av strålningen från kapseln, bilaga 5-8. Referensbehållaren är tillverkad av gjutjärn med kanaler som innehåller neutronabsorberade material. I behållarens ändar finns lyfttappar och stötdämpare. Behållaren är försluten med både inner- och ytterlock. Behållaren uppfyller kraven i IAEA:s transportrekommendationer och är av typ B. Kopparkapslar (system 278) 3 Bränslet placeras i kopparkapslar. Kapslarna har en Passiv säkerhetsfunktion vilket innebär att deras geometri/mekaniska integritet kan säkerställas som skydd mot kriticitet samt mekaniskt skydd för bränslet. I slutförvaret utgör kopparkapseln en barriär. Bränslekassetter (system 271) Kassetterna i anläggningen har en Passiv säkerhetsfunktion. Den passiva säkerhetsfunktionen är att deras geometri/mekaniska integritet kan säkerställas. Detta som skydd mot kriticitet och för kylbarhet hos bränslet samt mekaniskt skydd för bränslet. Bränslekassetterna utgör transportenheter för bränslet efter urlastning samt tjänar som ställ för bränslet vid uppställning och förvaring. Kassetterna är konstruerade så att man vid 2 Krav och villkor för transportbehållare styrs enligt en egen säkerhetsredovisning 3 Kopparkapseln tillhör Slutförvarsanläggningen.