Ansökan enligt miljöbalken

Transkript

1 Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet i Forsmark I Bortledande av grundvatten Vattenverksamhet i Forsmark II Verksamheter ovan mark Avstämning mot miljömål Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Bilaga MV Metodval utvärdering av strategier och system för att ta hand om använt kärnbränsle Bilaga TB Teknisk beskrivning Bilaga KP Förslag till kontrollprogram Ansökan enligt miljöbalken Toppdokument Begrepp och definitioner Bilaga RS Rådighet och sakägarförteckning Bilaga SR Säkerhetsredovisning för slutförvaring av använt kärnbränsle Bilaga SR-Drift Säkerhetsredovisning för drift av slutförvarsanläggningen Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys Bilaga SR-Site Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret Bilaga F Preliminär säkerhetsredovisning Clink Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys

2 Företagsintern PM DokumentID Författare Ulla Bertsund Granskad av Version 2.0 Tommy Eriksson (KG) Godkänd av Tomas Rosengren Status Godkänt Reg nr Datum Granskad datum Godkänd datum Sida 1 (1) Clink PSAR Allmän del Kapitel 4 - Kvalitetssäkring och anläggningens drift Westinghouse (SKBDoc id ) har genomgått kvalitetssäkring i form av primär och fristående säkerhetsgranskning i enlighet med kraven i SKIFS 2004:1 (SSMFS 2008:1) och projekt Clinks projektspecifika instruktioner. Granskning och behandling är dokumenterad i följande dokument. SKBDoc id Sakgranskning Granskningsmeddelande Granskningsmötesprotokoll Samgranskning Granskningsmeddelande Fristående Granskningsmötesprotokoll säkerhetsgranskning Kvalitetsgranskning Granskningsmeddelande , ver 3 Granskningsinstansernas bedömning är att rapport Westinghouse uppfyller acceptanskriterierna för att utgöra en del av den preliminära säkerhetsredovisningen för Clink. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 925, Oskarshamn Besöksadress Gröndalsgatan 15 Telefon Fax Säte Stockholm

3

4 Sida 2 (12) INNEHÅLL 4 KVALITETSSÄKRING OCH ANLÄGGNINGENS DRIFT Inledning Anläggningens drift Driftledning Driftledningsnivåer Fristående säkerhetsgranskning Säkerhetskommittén Drift- och underhållsverksamheten Organisation Kompetens och bemanning Erfarenhetsåterföring Driftklarhet, STF och instruktioner Kontrollrumsarbete Löpande tillsyn, kontroll och hantering av åldersrelaterade skador Tillstånd för åtgärder Kärnämneskontroll Kvalitetssäkring Ledningssystem Kvalitetssäkring kapsel och bränsle Kvalitetssäkring svetsning Kvalitetssäkring oförstörande provning Beredskap Referenser till kapitel 4 11

5 Sida 3 (12) 4 KVALITETSSÄKRING OCH ANLÄGGNINGENS DRIFT 4.1 INLEDNING Kapitlet innehåller en redovisning av SKB:s organisation med avseende på drift av Clink och principerna för ledning och styrning av: driftverksamheten inklusive kontrollrumsarbetet underhållsverksamheten hanteringen av kärnämne och kärnavfall säkerhetsarbetet vid anläggningen kvalitetssäkringen beredskapen för driftstörningar och missöden. Vidare redovisas principerna för anläggningens bemanning samt systemet för utbildning av personal med uppgifter av betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten. Redovisningen baseras på nuvarande uppfattning om hur organisationen och principerna för ledning och styrning ska utformas. Då idrifttagningen av anläggningen ligger långt fram i tiden kan utformningen behöva omprövas.

6 Sida 4 (12) 4.2 ANLÄGGNINGENS DRIFT Driftledning Ansvaret för säkerheten ligger helt i linjeorganisationen för driften, i olika sk driftledningsnivåer. Ansvaret för säkerheten följer linjeorganisationen. Ansvar och befogenheter i olika befattningsnivåer avseende säkerhet regleras i SKB:s kvalitets- och miljöledningssystem. SKB har en säkerhetskommitté för behandling av övergripande, strategiska och principiella säkerhetsfrågor. Kommittén är rådgivande till vd, som också är dess ordförande Driftledningsnivåer SKB tillämpar ett driftledningssystem som inkluderar säkerhetsfrågor i tre nivåer och vd som övergripande nivå. Vd ansvarar för utfärdande av policy och riktlinjer för säkerhetsarbetet liksom godkännande av avsteg från dessa. Driftledningsnivå 1 ansvarar övergripande för att den säkerhetsmässiga tillsynen fungerar. Driftledningsnivå 2 ansvarar för den mer långsiktiga tillsynen av säkerheten vid anläggningen. I ansvaret ingår genomförande av primär säkerhetsgranskning. Driftledningsnivå 3 utövar den direkta tillsynen av att anläggningarna drivs enligt fastställda rutiner och enligt STF. Överprövning av beslut på lägre nivåer görs på alla nivåer i systemet Fristående säkerhetsgranskning Avdelning Kärnteknisk säkerhet (S) ansvarar för den fristående säkerhetsgranskningen. S är organisatoriskt fristående från den operativa verksamheten och produktionen och granskar efterlevnad, avvikelser och avsteg från föreskrifter och rutiner. Granskningen ska också genomföras vid förändringar i anläggning, organisation, arbetsmetoder, rutiner och föreskrifter. Säkerhetsavdelningen utgör stöd till vd i dennes roll som tillståndsföreträdare och som högsta driftledningsnivå. S följer också upp verksamheten genom återkommande kvalitetsgranskningar Säkerhetskommittén SKB har en säkerhetskommitté för behandling av övergripande, strategiska och principiella säkerhetsfrågor. Kommittén är rådgivande till vd, som också är dess ordförande.

7 Sida 5 (12) Drift- och underhållsverksamheten Organisation Clink ägs och drivs av SKB. Då anläggningen tas i drift kommer ansvaret för drift att vara gemensamt för anläggningsdelarna Clab och Ink. SKB:s driftorganisation för anläggningen kommer sannolikt vara en del av SKB:s avdelning Drift. I organisationen finns funktioner för drift och anläggningsförvaltning, underhåll, teknik och administration Kompetens och bemanning Uppbyggnad och uppföljning av personalens kompetens görs systematiskt. Kompetenskraven är grundade på innehållet i arbetsuppgiften och dessa är dokumenterade. Återträning av driftpersonal sker så att väsentlig kompetens för säkerheten och drifttillgängligheten bibehålls. För drift och underhåll av Clab åtgår ca 100 personer. Motsvarande antal för Ink är ca 30 personer. I bemanningsplanen [4-1] beskrivs Inks bemanning och hur kompetensuppbyggnad görs. Clink kommer att drivas som en anläggning med en gemensam personalstyrka. Detta innebär att de olika grupper av personalkategorier som finns på Clab utökas med mer resurser och de specialistfunktioner som krävs för förslutning och provning av kapseln, vilket finns beskrivet i [4-1] Erfarenhetsåterföring Erfarenheter från såväl interna som externa händelser och verksamheter tas till vara med avseende på relevans för egen verksamhet. Relevanta erfarenheter från exempelvis drift- och underhållsuppföljning, felanmälningar, driftsammanträden, omvärldsbevakning m m sprids till berörda delar inom organisationen. Ställningstagande och åtgärder med anledning av vunna erfarenheter dokumenteras Driftklarhet, STF och instruktioner Driftklarhet enligt säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) bekräftas genom periodisk provning enligt driftklarhetsverifierande drift- och underhållsinstruktioner. Dessa har genomgått erforderlig säkerhetsgranskning. För normaldrift, störningar och missöden finns drift- och störningsinstruktioner. Förebyggande och avhjälpande underhåll utförs enligt underhållsinstruktioner.

8 Sida 6 (12) Kontrollrumsarbete För styrning och övervakning i Clink finns följande kontrollutrymmen: det i Clab befintliga centrala kontrollrummet (CKR), ett lokalt kontrollrum (LKR) i Ink, samt flera lokala utrymmen ute i anläggningen (lokal manöverplats). Det operativa ansvaret för anläggningens drift finns hos tjänstgörande skiftledare i CKR. Härifrån kan väsentliga processparametrar följas upp. En mer detaljerad beskrivning av styrningen av bränslehantering, inkapsling med mera finns i kapitel 5, avsnitt För att säkerställa ett säkert arbetssätt finns etablerade rutiner för såväl rutinmässig drift som för störd drift. Rutiner för arbetssätt vid olika driftlägen ingår i driftpersonalens återträning. Regler och rutiner för drift- och kontrollrumsarbete finns dokumenterade Löpande tillsyn, kontroll och hantering av åldersrelaterade skador Anläggningsdelar av betydelse för den kärntekniska säkerheten omfattas av underhållsaktiviteter integrerade i Clabs gällande underhållsprogram. Tillkommande utrustning i och med uppförande av Ink innebär att ronderingsscheman kompletteras samt att program för periodiskt och tillståndsbaserat underhåll utökas. Program för underhåll utformas så att åldersrelaterad påverkan identifieras i god tid. Därmed hinner åtgärder genomföras i syfte att omhänderta eventuella kommande brister Tillstånd för åtgärder Tillstånd från driftledning erfordras för alla drift- och underhållsåtgärder som ska genomföras inom driftledningsområdet. Bedömningen baseras på den av arbetsledningen inlämnade avbrottsbegäran. Innan tillstånd ges för arbeten i kontrollerade utrymmen krävs att personen fått strålskyddsinformation. Utsedd arbetsledare ska även ha genomgått särskild strålskyddsutbildning.

9 Sida 7 (12) Kärnämneskontroll Sverige har genom att skriva under icke-spridningsavtalet accepterat att all befattning med kärnämne ska stå under internationell kontroll. Kontrollen av kärnämne utförs av Euratom och IAEA och på nationell nivå av SSM. Den stora mängden bränsle i Clink medför att kärnämneskontrollen är av stor vikt. Den grundläggande principen för detta i Clink är att information alltid ska finnas beträffande inventariet av klyvbart material i anläggningen. Uppgifter om anläggningens innehav av kärnämne och annan information, som är relaterad till kärnämneskontrollen, samlas i en databas. I Ink beaktas kärnämneskontrollen genom att utrymmen finns för bland annat apparatrum, bränslemätutrustning, kameror, och instrument för övervakning. Ink utformas så att några tydliga så kallade Key Measuring Points (KMP) kan etableras, exempelvis i hanteringsbassängen, i hanteringscellen efter att bränslets placerats i kapseln och i transportslussen innan kapseln transporteras ut ur anläggningen. Kapslarna är märkta individuellt och kan följas genom de olika stegen i hanteringen. Inks layout försvårar möjligheterna att avleda kärnämne. Den minsta enhet som kommer att kunna hanteras i anläggningen är ett bränsleelement. Det administrativa kärnämneskontrollsystemet håller reda på vilka bränsleelement som finns i varje kapsel. Visuell verifiering av bränslets identitet kan göras i hanteringscellen, dvs. innan stållocket läggs på och skruvas fast på kapselns insats. Denna information fås via tv-kamera och kan lagras i digital form. Efter förslutning och kontroll placeras kapslarna i transportbehållare som också har en unik identitet. Transportbehållarna körs till slutförvarsanläggningen, men kan förvaras i terminalbyggnaden i väntan på transport till förvaret. Hanteringen av transportbehållarna kommer att ske enligt samma principer som gäller för transport av använt kärnbränsle från kärnkraftverken till Clab. Clink förutsätts vara en Material Balance Area (MBA), se även [4-2].

10 Sida 8 (12) 4.3 KVALITETSSÄKRING Nedan redogörs för principerna för det ledningssystem som kommer att tillämpas för driften av Clink Ledningssystem SKB har ett ledningssystem som lever upp till kraven i kvalitetslednings- och miljöledningsstandarderna ISO 9001 och ISO Anläggningens ledningssystem kommer vara en delmängd av hela SKB:s system. Anläggningens organisation och ledningssystemets ändamålsenlighet och effektivitet bedöms regelbundet genom kvalitetsrevisioner. Ett revisionsprogram kommer att finnas framtaget för anläggningen Kvalitetssäkring kapsel och bränsle Tillverkning av kapslar sker utanför anläggningen; de kvalitetskrav som ställs på kapslarna regleras i kvalitetssäkrings- och kontrollsystem för tillverkning [4-3]. Att kapselkomponenter och monterade kapslar uppfyller kvalitetskraven kontrolleras före leverans till anläggningen. Vid ankomst till anläggningen kontrolleras kapselns identitet och tillhörande kontrolldokumentation. Visuellt kontrolleras att inga skador som kan äventyra hanteringen i anläggningen och/eller dess funktion i slutförvaret uppstått under transporten. Urval av bränsle till kapslarna styrs av det krav på resteffektbegränsning och underkriticitet som slutförvaret ställer. Utifrån de bränsledata och den historik som finns för varje bränsleelement kan resteffekten beräknas och om så är nödvändigt kan resteffektberäkningen verifieras med hjälp av mätning på enskilda bränsleelement i Inks hanteringsbassäng. I god tid före inkapsling görs urval av bränsle till respektive kapsel. Bränslet anländer till transportslussen i Clab i bränsletransportbehållare. Vid ankomsten kontrolleras att transportbehållarens identitet överensstämmer med transportdokumentationen. Urlastning av bränsle görs till bränslekassetter, kassetterna liksom de enskilda bränsleelementen har unika identiteter vilka kontrolleras i enlighet med de kvalitetssäkrade rutiner som finns för bränslehantering. Kassetterna med bränsle transporteras därefter ner till förvaringsbassängerna och placeras i en förutbestämd position. Före transport till Ink kontrolleras kassetternas identitet. Bränsleelementens identitet kontrolleras före transport till Inks hanteringscell. Innan kapselinsatsens stållock monteras kontrolleras att bränsleelementens identitet i kapseln överensstämmer med det planerade innehållet. Efter montage av insatsens stållock utförs atmosfärbyte i kapseln och kontroll av att kapselns atmosfär uppfyller tillåtna acceptanskriterier.

11 Sida 9 (12) I Inks mät- och dekontamineringsstation kontrolleras kapseln med avseende på radioaktiv kontaminering. Visuellt kontrolleras också att kapseln inte har några skador som kan äventyra den fortsatta hanteringen av denna och/eller dess funktion i slutförvaret. Efter slutkontroll lyfts kapseln över till en transportbehållare. Transportbehållaren har, innan kapseln lyfts i, inspekterats i mottagningskontroll avseende identitet, skador och dokumentation. En avsändningskontroll görs före transport av transportbehållare med kapsel ut ur inkapslingsbyggnaden. Den innefattar visuell kontroll, täthetsprov, dokumentationskontroll och kontamineringskontroll Kvalitetssäkring svetsning Endast metoder som är utprovade och kvalificerade används vid förslutning av kapseln. Erfarenheterna från metodutprovningen i Kapsellaboratoriet har utnyttjats vid utformningen av svetsprocessen. Kvalificeringen av metoderna innebär att ett antal kriterier uppfylls. Viktiga kriterier som metoderna ska uppfylla är: tillförlitlighet robusthet repeterbarhet provningsbarhet. För kvalificering av svetsmetoden för kapseln finns ett program avseende kvalificering av utrustning, metoder och personal [4-4] Kvalitetssäkring oförstörande provning Endast metoder som är kvalificerade används vid oförstörande provning (OFP). Kvalificeringen av metoderna för OFP i Ink sker utgående från ett program som tas fram tillsammans med ackrediterade kontrollorgan. Kvalificeringsprocessen innehåller följande steg: konstruktionsförutsättningar belastningsunderlag hållfasthetsanalyser tillverkning, förslutning och kontroll.

12 Sida 10 (12) För kvalificering av OFP för kapseln finns ett program för kvalificering av utrustning, metoder och personal [4-4]. 4.4 BEREDSKAP Då Clab och Ink kommer att drivas gemensamt kommer beredskapsorganisationen att vara anpassad till den gemensamma anläggningen, Clink. Den organisation som finns på Clab anpassas och används för den gemensamma anläggningen, se vidare [4-5].

13 Sida 11 (12) 4.5 REFERENSER TILL KAPITEL INKA Bemanningsplan Inkapslingsanläggningen SKB rapport , utgåva Kontroll av kärnämne inom KBS-3 systemet SKB rapport Kapsel för använt kärnbränsle Tillverkning och förslutning SKB rapport R Kapsel för använt kärnbränsle Program för kvalificering av tillverkning och förslutning SKB rapport R SDDC-901 Clab Beredskapsplan SKB Instruktion

14 Sida 12 (12) Historik Gransknings- och godkännandestatus (Tjänsteställe, namn) Rev nr Utarbetad Granskad Godkänd Datum 0 SEI Staffan Björe SEW Stig Ericsson SEI Ingemar Jansson SEI Staffan Björe SEW Stig Ericsson SEI Martin Näslund Revisionsförteckning Rev nr Avsnitt Orsak Uppdaterad enligt protokoll SEW från primär säkerhetsgranskning med tillhörande granskningskommentarer redovisade i protokoll SEI Benämning för ref [4-5] justerad Redaktionella justeringar enligt SKB- protokoll från FSG av Clink PSAR Allmän del införda.

15 Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet i Forsmark I Bortledande av grundvatten Vattenverksamhet i Forsmark II Verksamheter ovan mark Avstämning mot miljömål Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Bilaga MV Metodval utvärdering av strategier och system för att ta hand om använt kärnbränsle Bilaga TB Teknisk beskrivning Bilaga KP Förslag till kontrollprogram Ansökan enligt miljöbalken Toppdokument Begrepp och definitioner Bilaga RS Rådighet och sakägarförteckning Bilaga SR Säkerhetsredovisning för slutförvaring av använt kärnbränsle Bilaga SR-Drift Säkerhetsredovisning för drift av slutförvarsanläggningen Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys Bilaga SR-Site Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret Bilaga F Preliminär säkerhetsredovisning Clink Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys