"Pingviner, pingviner, överallt pingviner"

Transkript

1 "Pingviner, pingviner, överallt pingviner" - en studie av lönsamheten i linuxbranschen Figur /i "Tux': den oflciellu logoypenfiir linuxkuniun version 2.0. Kullu: krty Ewing. 2002: Tux. ( ): htrp://www~.isc.tumu.edij-iewing/linud Examensarbete, MBA - ht 2000: Uppsala Universitet Författare: Thomas Rosén Handledare: Martin Johansson

2 INLEDNING... 3 DEFINITIONER AVGRANSNINGAR... 4 TEORI OCH METOD... 4 DISPOSITION... 4 LITTER ATURDISKUSSION... 4 LINUXBRANSCHEN... 6 HOTET FRAN NYA AKTÖRER... 6 RIVALITETEN INOM BRANSCHEN HOTEN FRAN SIJBSTITUT FORHANDLINGSSTYRKAN HOS KOPARNA LEVERANTORERNAS FORHANDLINGSSTYRKA SAMMANFATTNING: LONSAMHETEN I BRANSCHEN DISKUSSION ORSAKER RISK FOR VERTIKAL INTEGRATION FRAMTIDEN SLUTLIGEN REFERENSER BILAGOR BILAGA 2: LINUX KORTFATTAD LINUXHISTORIA LINUX OLIKA SKEPNADER LASTIPS... 33

3 Inledning I och med Red Hats börsintroduktion sommaren 1999 inleddes en ny epok inom affärsvarlden. De var det första företaget vars verksamhet helt byggde på öppen källkod. Deras verksamhet gick ut på att utveckla ett operativsystem baserat på Linux och sedan erbjuda support och andra tjänster kring det. Efter Red Hats börsintroduktion följde VA Linux och slutligen Caldera International efter.' 2001 bestämde sig datorjatten BM att satsa mer an en miljard dollar på ~inux.' Linux syntes överallt, trots detta avbröt flera andra linuxföretag sina börsintroduktioner.%ad beror detta på? Finns det problem med att sälja Linux? Definitioner För att underlätta förståelsen av innehållet vill jag kort definiera ett antal begrepp som kommer att användas under arbetet: En linuxdistribution är ett antal programvaror som tillsammans med linuxkarnan - ett operativsystem - är sammanställda på ett sådant sätt att de enkelt kan installeras på en dator.4 De kan säljas på ett antal CD-ROM-skivor tillsammans med en anvandarmanual i en tryckt kartong. Linux och linuxkarnan är något som kallas fria programvaror, eller öppen kallkod. Den senare benämningen kommer att användas i fortsättningen av arbetet. De levereras med en licens som kallas General Public License. Licensen kräver att kallkoden för programmen skall vara fritt tillgänglig för alla via lnternels Oppen källkod skiljer sig från kommersiella programvaror. Ett exempel är Microsoft Windows, som levereras med CD-ROM-skivor och manualer i papperskartonger, eller också är det förinstallerat på datorn vid leverans. Skillnaden mellan Windows och en linuxdistribution är att Windows distribueras tillsammans med en anvandarlicens. Du betalar för att få ratten att använda operativsystemet och programmen. I och med att Linux är öppen källkod, får alla rätten att fritt kopiera, ändra och vidaredistribuera programmen som du har fått. Kostnaden för en linuxdistribution som säljs i en kartong i en butik ar en ersättning till det aktuella företaget för att de gjort en tjänst genom att sammanstalla distributionen, paketera den och slutligen sälja den som en produkt. Företaget ar daremot skyldigt att ge dig fritt tillträde till kallkoden som finns i distributionen så att den kan andras. Öppen kallkod beskrivs utförligare i bilaga 1. Nar det galler Linux och linuxdistributioner så beskrivs detta mer i detalj i bilaga 2. Syftet med det har arbetet ar att undersöka linuxbranschen med fokus på lönsamheten: Den centrala frågeställningen ar: "Är det verkligen lönsamt att utveckla linuxdistributioner kommersiellt?'frågestallningen är baserad på det faktumet att licensieringen för öppen källkod hindrar företag från att ta ut licensavgifter för själva linuxdistributionen från sina användare. ' CNET Networks. Inc., VA Linux seeks $66 million in IPO. ( ): html CNET Networks, lnc., Caldera files to mise $57.5 million in IPO. ( ): htmI?legacy=cnct 'CNET Networks. Inc., IBM: Linux investment nearly recoupid. ( ): 'CNET Networks, Inc., Last reinaining Linux IPO withdrawn. ( ): html'?legacy=cnet För en fylligare beskrivning. se bilaga 2 nedan. 5 " Oppen killkod beskrivs mer i detalj i bilaga I nedan.

4 Avgränsningar En sökning på Internet ger vid handen att det finns 255 aktiva lin~xdistributioner.~ Några av dessa utvecklas och administreras och av företag, totalt sett 96 stycken som arbetar med linuxdistributioner. Dessa företag kan ha olika kärnverksamheter, men gemensamt för samtliga är att de erbjuder sina kunder en anpassad linuxdistribution och tjänster ochleller produkter kopplade till den. Storleksmassigt så sträcker sig branschen från små enmansföretag till stora multinationella koncerner. Eftersom syftet ar att undersöka Iönsamheten i branschen bör den definieras som företag som i kommersiellt syfe utvecklar och underhåller en egen linuxdistribution. De övriga aktörerna, privatpersoner och ideella organisationer påverkar naturligtvis villkoren i branschen, trots att de inte utvecklar en linuxdistribution med vinstsyfte. Därför kommer de att betraktas som "leverantörer" i form av fria utvecklare i framställningen. Teori och metod Teorin som genomgående används till analysen ar Michael E. Porters femkraftsmodell.' I ett försök att kvantifiera resultatet från analysen har jag skapat ett enkelt "poängsystern" som i - sammanfattningen av analysen. Disposition Analysen undersöker konkurrensen i linuxbranschen genom femkraftsmodellen och sammanfattas. Efter analysen finns en diskussionsdel som tar upp resultatet och diskuterar linuxbranschens lönsamhet och eventuella framtida scenarior. Efter referenslistan finns två bilagor. Den första behandlar öppen kallkod mer i detalj. Den andra ar helt agnad Linux och dess olika skepnader. I slutet av varje bilaga finns det listor över hemsidor som kan vara intressanta för den nyfikne. Litteraturdiskussion Valet att använda Michael Porters femkraftsmodell berodde på att hans metod var etablerad och används regelbundet för branschanalyser. Hans modell innebär att via fem krafter; leverantörer, köpare, konkurrenter, nya aktörer samt substitut teoretiskt och praktiskt undersöka konkurrenssituationen (och därmed lönsamheten) i en bransch. Porters femkraftsmodell har flera fördelar gentemot en empirisk undersökning om, exempelvis, nätverken mellan företagen. Den kanske viktigaste anledningen är att modellen kan.användas trots att det saknas empiriska data från företagen i branschen. En empirisk analys kräver ju intervjuer eller enkäter till insatta personer som ar villiga att svara på frågorna. Inledningsvis försökte jag få svar på olika relevanta frågor, via , av några av de största företagen i branschen, men blev mer eller mindre vanligt avvisad. Orsakerna till att de inte vill lämna ut information kan vara att ansträngd ekonomi, eller av konkurrensskäl. Det sistnämnda skulle kunna bero på att jag och företaget jag arbetar i ar kända i branschen och att informationen skull kunna användas emot dem. Genom att belysa skillnader mellan företagen utifrån resultatet från femkraftsmodellen ar det ändå teoretiskt möjligt att dra slutsatser kring Iönsamheten i branschen. Linux Weekly News. 1007: The LWN Linux Distribution list. ( ):htrp://Iwn.nct/Distnbutions/index.php. Se mernnglnde detta i bilaga 2. ' Michael E. Porier. 1998: Corrrjwtirii.~ Str<itqc?.. New York: Free Press

5 Under arbetet förändrades dessutom bilden av modellen. Inledningsvis verkade det som om endast vissa delar, exempelvis konkurrensen mellan företagen, vara de mest intressanta. Vartefter arbetet fortskred blev det tydligare att samtliga delar av analysen var viktiga för att belysa sambanden som framkom ur modellen. Alla hypoteser som förekommer i arbetet är baserade på den kunskap som kommer från min tid på Cendio Systems AB, är jag under de tre år arbetat strategiskt med Linux. För att göra undersökningen möjlig har mina påståenden, som kan anses subjektiva, vidimerats genom att finna referenser och exempel via Internet. Datainsamlingen om företagen har uteslutande genomförts på företagens hemsidor och fristående nyhetsmedier. I de flesta fall används informationen från nyhetsmedierna som underlag för referenser. Det finns naturligtvis en risk att informationen från företagen ar subjektiv och genom att jämföra informationen från fristående nyhetsmedier och använt dem som referens för att undvika subjektivitet. Dock har de olika nyhetsmediernas eventuella subjektivitet inte testats på grund av tidsbrist. Företagens egna åsikter och rapporter har dock använts som underlag för analysen. Internet har dessutom används för att finna andra uppgifter som kan vara viktiga för framställningen. exempelvis generella exemplifieringar eller allmänna lästips.

6 m Linuxbranschen I detta avsnitt analyseras linuxbranschen. Analysen är hämtad från Michael E. Porters "femkraftsm~dell".~ Genom att undersöka de krafter som påverkar en bransch kan en bild av lönsamheten i branschen skapas. Bilden nedan illustrerar metoden med de fem krafterna. Markeringarna "+", "+l-'' och "-'' betecknar huruvida en faktor påverkar linuxbranschen eller ej. Markeringen "+" visar att faktom på ett tydligt sätt påverkar kraften, medan "+f-" betyder att faktorn endast delvis påverkar kraften. Följaktligen betyder "-" att faktorn inte påverkar branschen nämnvärt. l Intradesbarriarer för nya aktörer PmdUMSkilkader I orer för intensiteten av rivalltet i branschen r j8mnst0ra rivaler ~ urnyteskosmader ktrkillnadereller awaknad av urnyteskosmader TiligAng till detribulonrkanaler apaciletsokningar i större steg K0smad5nadldelaroberoende av skalekonomi Hotet fr&n nya 1 Leverantörernas Viktiga faktorer för leverantörernas förhandlingsstyrka LeYBranlbremaS bransch ar dominerade av la faretag Leverantbrema iir nle hotade av subslnt ader farknippade medan byta produkt Fi Hotet frhn nya aktörer Hotet från nya aktörer ar hela tiden stort. De olika variablerna som påverkar hotet från nya aktörer är skalekonomi, produktskillnader, kapitalbehov, utbyteskostnader, tillgång till distributionskanaler, kostnadsnackdelar oberoende av skalekonomi samt myndighetsbeslut.9 * Michael E. Ponrr, 1998: Corrrl~eririi~e Srr(rreei.. New York: Free Press. s " Poner, 1998: Corrrl>eririie Srrtrrep. s

7 Skalekonomi I linuxbranschen återfinns skalfördelen i den delen av verksamheten som inte handlar om utveckling av produkten, utan ett av distributionssätten, distribution av tryckta CD-ROMskivor. Vid tillverkningen av CD-ROM-skivorna, kartongerna och manualerna kan det finnas fördelar vid stordrift. Eftersom det handlar om en "enkel" produkt kan marginalerna förbättras vid större volymer. I många fall kan tjänsten att trycka skivorna och kartongerna lejas ut så att den initiala kostnaden för att börja tillverka dem blir relativt låg.i0 För de företag som säljer annan mjukvara eller liknande produkter kan det kan finnas skalfördelar att göra en egen linuxdistribution genom en "vertikal integration". Genom att redan ha resurserna på plats för att distribuera andra produkter på samma sätt, kan storskaligheten ge ytterligare marginaler. På grund av det ovanstående torde skalekonomi endast delvis påverkar branschen. Produktskillnader Den stora mängden linuxdistributioner kan bero på att mjukvaran kan anpassas till olika behov. Det finns exempelvis linuxdistributioner som lämpar sig till äldre hemdatorer eller stordatorer." Med det finns även "generella distributioner" som riktar sig till konsumenter, exempelvis Red Hat, SuSE, Caldera och ~andrake~oft.'~ Skillnaderna mellan de generella produkterna och de övriga kan vara relativt stor med tanke på inriktningen. Med det finns det även viktiga skillnader mellan hur trogna kunderna är till ett företag och distribution. De stora företagen med mer resurser och som kan marknadsföra sina produkter kan få fördelar gentemot de mindre, mer okända, företagen. De företag som dessutom genomför någon form av integration kan ytterligare ha en positiv "varumärkeseffekt". De generella distributionerna har fördel av sitt varumärke, vilket kan förklara att deras rodukter står för en stor del av marknadsandelarna för försäljningen av linuxdistributioner." På grund av det breda utbudet och styrkan hos varumärkena gör att den har faktorn påverkar hotet från nya aktörer. Kapitalbehov För en linuxdistributör ar huvuddelen av "råvarorna", operativsystemet och de övriga mjukvarorna, öppen kä~lkod.'~ Den öppna kallkoden och programvarorna för att skapa en linuxdistribution finns fritt tillgängliga via Internet, liksom själva distributionerna.'"^^ visade dessutom ovan att kostnaden för tillverkningen av CD-ROM-skivor är relativt låg. Allt detta gör att det inte finns några större kapitalbehov för att etablera sig i branschen och därför påverkas inte branschen av den här faktorn. Utbyteskostnader Eftersom distributionerna bygger på samma "råvaror" finns det, i de flesta fall, små skillnader mellan produkterna, i synnerhet för de mer generella linuxdi~tributionerna.~~ För de mer specifika distributionerna som ar knutna till en specifik tjänst, mjuk- eller hårdvara, kan det vara förenat med kostnader vid byten. '" En kon "marknadsundersökning" visar p3 liga priser vid kopiering, etc. Se exempelvis: Bildstudion, 2002: Valkommen till Bildstudion. ( ): " Se Linux Weekly News, 2002: The LWN Linux Distribution list. ( ): " ibid. "Se mer under "Rivaliteten i branschen'' nedan. eller: LinuxPlanet, 2002: Opinions: Editor's Nore: Do the Retail Linux Numbers Mean Anylhing? ( ): 173/11 l4 Se bilaga I. l' Detta beror p& de speciella licensvillkoren för Linux och öppen ksllkod. Se bilaga I. '"e exempelvis. LinuxQuestions.org, 2002: LinuxQuestions.org Fonim: what version of Linux should i usey( ): Ie5fcI4841d~54be6cd97bcc3alf4&threadid=6496

8 Det kan aven finnas andra aspekter som kan spela större roll för ett byte av linuxdistribution, ett exempel galler garantier för mjuk- och hårdvaror. Dessa garantier förutsätter testning eller certifiering från garanten. Detta kan innebära att garantierna ar begränsade till ett fåtal linuxdistributioner. Ett exempel: IBM erbjuder endast garantier för distributioner från Caldera, Red Hat, SuSE och ~urbo~inux." För de etablerade företagen finns det mindre produktskillnader, men för nya företag i branschen kan gällande garantier etc. påverka kostnaderna med att byta produkt för kunderna och därmed kan den utbyteskostnaderna delvis påverka branschen. Tillgång till distributionskanaler För företag i linuxbranschen är Internet den viktigaste distributionskanalen, exempelvis för att nå komponenterna till distributionen.18 Licensreglerna gör aven att distributionen måste kunna laddas ner via Internet, så det blir också ett satt att nå sina kunder. I många fall distribueras produkten endast via 1nternet.19 För att nå en massmarknad via konsumenterna tycks CD-ROM-skivan spela en större roll, i varje fall om man ser till försäljningsstatistiken. Skivorna saljs i datorbutiker, bokaffarer eller i andra typer av kedjor och de kunder som företagen i första hand riktar sig mot verkar vara mer oerfarna konsumenter. Tillsammans med skivorna levereras exempelvis utförliga installationsmanualer för att underlätta installationen av systemet. För att nå konsumenter kravs det i allmänhet viss marknadsföring, men aven tillgång till distributionskanaler för att därigenom öka försäljningen. Ett exempel på en lyckosam kampanj och tillgång till distributionskanaler är Mandrakesoft. De lyckades i USA med att knyta till sig fler distributionskanaler an konkurrenterna, vilket resulterade i att deras produkter såldes i över 4000 butiker år Det medförde att deras produkt fick ett större genomslag an tidigare.20 Alla linuxdistributioner kan distribueras via Internet, medan vissa saljs på annat sätt och därför kan tillgången till distributionskanaler delvis påverka branschen. Kostnadsnackdelar oberoende av skalekonomi Porter pekar på en rad faktorer som kan ge kostnadsnackdelar oavsett skalekonomi; proprietär teknologi, battre tillgång till råvaror, battre f lacerade lokaler, statlig subventionering och fördelar beroende på erfarenhet eller kunskap.2 Rent generellt så verkar få av dessa faktorer i linuxbranschen. Som redan nämnts är mjukvarorna som linuxdistributionen bygger på licensierad som öppen kallkod och därmed får de inte göras proprietara (~lutna).~' Tillgången på råvarorna kan därmed sagas vara i stort sett samma för alla företag.23 Möjligtvis kan det finnas viss fördel med lokal närvaro för vissa typer av tjänster, exempelvis konsulttjänster, och det finns exempel på hur företag f& minska sin lokala närvaro när marknaden tryter.24 Dock får vi inte glömma bort att de flesta företag anvander Internet som kanal för sina linuxdistributioner. Många av företagen ar dessutom lokala och är inte intresserade av en internationell marknad, varför lokal närvaro ibland inte anses intressant. " Se ISM. 2002: IRM - Linux for xsenes. ( ): IX Se bilaga 2. "'Se Linux Weekly News. 2002: The LWN Linux Distribution list. ( ): "' MandrakeSoft, 2002: Initial Public Offenng- FAQ.( ): " Porter. 1998: Coni,>eririir Srmrep, s. I 1. " "Proprietiir" Ir ert engelskt 15neord och anviinds for att beskriva sluten (stangd) kiillkod. Exempel pi propnetiir programvara %I Micro,voft Wii~dows. Memain-Wehster Online ger fö!jende mening: "something that is used, produced. or marketed under exclusive legal nght of the inventor or mnker". Memam-Wehster Online, 2002: Memam-Webster Online. ( ): '' Se bilaga I. '' CNET Networks Inc : Linux seller SuSE slashes U.S. stnff. ( ): hnp://news.com.com/2i html'?tag=rnninstry

9 När det galler statlig subventionering så förekommer den naturligtvis. Två exempel är NA- SA och NSA i USA." Men det påverkar knappast branschen, eftersom övriga företag får tillgång till det som utvecklats via den öppna kallkoden. Ett företag i branschen kan naturligtvis hålla sig i framkant genom sin erfarenhet och kunskap och därigenom skapa välutvecklade metoder för framställning av distributioner. Risken ar dock stor att andra företag i så fall kopierar detta, om det ar möjligt, eller utvecklar andra metoder som kan överträffa den förra.26 Möjligtvis kan kända eller allmänt erkänt dukti a medarbetare som arbetar i företaget ge vissa fördelar, inte minst marknadsföringsmassigt.- A I allmänhet finns det alltså få kostnadsnackdelar oberoende av skalfördelar som påverkar 1inuxbranschen. Myndighetsbeslut Eventuella ingripande från regeringar ar i dagsläget inte aktuella, men den här typen av risk kan komma att öka i framtiden beroende på sakerhetslaget i världen, etc. Men eftersom programvarorna finns fritt tillgängliga på Internet, och så aven distributionerna, så är det tveksamt att myndighetsbeslut kan påverka branschen i förlängningen. Det finns dock vissa saker som myndigheter kan besluta om som kan påverka företag som ar verksamma i branschen. Ett exempel på regeringsingripanden gällde olika typer av krypteringsmetoder. Ett exempel på sådana beslut, som i förlängningen kan påverka branschen, var det svenska exportförbudet för stark kryptering i den fria svenska webbservern oxen".^^ Detta påverkar dock inte hela branschen, utan endast vissa delar och företaget kan fortfarande vara verksamt. I praktiken innebar detta att myndighetsbeslut i någon större utsträckning påverkar branschen. Sammanfattning Kapitalbehov Det finns vissa förutsättningar för att skalekonomi förekommer. Verksamheten i enskilda företag inom branschen är dock inte beroende av detta. Det förekommer vissa produktskillnader inom branschen, mest beroende på vilken strategi företaget har valt. Det saknas större kapitalbehov för att starta inom branschen. 1 I I vissa fall kan det förekomma utbyteskostnader I i Utbyteskostnader för att byta produkter. Det kan aven saknas kostnader att byta mellan några av de mer generella linuxdistributionerna. Tillgang till distributionskanaler Exklusiv tillgång till distributionskanaler kan ge " Se listan över företag i bilaga 2. '"Ett exempel 2ir Red Hats pakethanterare. rpm, som anv8nds för att Iittare konfigurera systemet vid installation och uppdateringar. Dettri var nigot som Red Hat skulle kunna varensamt om. men idag anvsnder sig de flesta av rpm för sina installationer. Se Linux Adininistration Made Easy. 2002: Using the Red Hat Package Manager (RPM). ( ) "Se exempelvis: Red Hat, Form IO-K. ( ): I I12.pdf '' Sveriges Riksdag. 2002: iiied anledning av skr :l 16 Om kryptografi. ( ): l6.asp

10 Kostnadsnackdelar oberoende av skaleko- 1 nomi Dock ar Internet den viktigaste kanalen, som dessutom ar obligatorisk på grund av licensvillkoren för öppen kallkod. I Genom licensvillkoren är det svårt att skapa sig proprietära fördelar. Visserligen kan det förekomma fördelar i form av och lokal närvaro. men aenom distributionen via Internet I I spelar dessa mindre roll. I Myndighetsbeslut För närvarande finns det liten risk för myndighetsbeslut som kan påverka branschen. I I I Tabell I: Sammat$atrning av horet från nya aktörer. Tabellen visar att det finns ett visst underlag för intradesbarriärer i branschen. Men öppenheten kring "råvarorna", mjukvaror med öppen kallkod, skapar möjligheter för att kunna slå hål pi dessa barriärer. Det medför att det teoretiskt satt ar enkelt att etablera sig i branschen. Fakta från verkligheten tyder aven på detta. Det finns alltså över 255 kända linuxdistributioner och utöver dessa finns det förmodligen fler skräddarsydda varianter. Medan merparten av distributionerna görs av enskilda projektgrupper eller privatpersoner finns det ändå en stor mangd företag i branschen (cirka 96 stycken). Bland dem finns det företag som genomfört vertikal integration. Bristen på intradesbarriarer, eller snarare möjligheterna att undgå barriärerna, bör innebära att linuxbranschen är utsatt för nya aktörer. Alla nuvarande företag bör därför rakna med hotet från nya aktörer, inte minst via vertikala integrationer. Rivaliteten inom branschen Branschen består av en stor mangd aktörer. Det är med andra ord upplagt för en intensiv rivalitet mellan bolagen. Porter identifierar följande villkor som kritiska för att bestämma intensiteten av rivaliteten mellan aktörerna i branschen; många eller jämnstora rivaler, långsam branschtillväxt, höga fasta kostnader eller höga lagringskostnader, små produktskillnader eller avsaknad av utbyteskostnader, krav på kapacitetsökningar i större steg, olika typer av aktörer, höga strategiska insatser, höga ~tträdesbarriärer.~~ Många eller jämnstora rivaler Jag har redan nämnt att det finns ett stort antal aktörer i branschen. Tyvärr ar det svårt att mäta hur många linuxdistributioner som laddas ner från Internet. Det gör att det finns olika siffror om hur stor marknadsandelen för respektive bolag ar. Ett försök att visa ungefar hur marknaden fördelar sig ar att mata försäljningen av Linux på CD-ROM. Tabell 2 visar försäljning av Linux på CD-ROM i USA under 2000: 48,3% 1 Red Hat 28.9% 1 1 Mandrakesoft (Macmillan) 20.8% 1 1 Caldera 0.5% 1

11 1 övriga O,<% 1 Tabell 2:F~rsii~ning nv Linux i USA 2000.'' Tabellen visar försäljningen av CD-ROM-skivor med Linux i USA. Artikelförfattaren berättar också om svårigheten med att mata marknadsandelar nar det galler Linux. Försaljningsiffrorna gäller alltså försäljning över disk. Hur många linuxdistributioner som ar förinstallerade på hårdvaror eller levereras tillsammans med en mjukvara framgår inte, vilket gör det svårt att se hur aktörerna som gjort en vertikal integration förhåller sig. Med detta i åtanke kan man sedan studera tabellen. I dessa fall visar det sig att branschen domineras av tre större aktörer, som tillsammans svarar för över 95% av marknaden i USA. Ett intressant faktum ar att två av de mest säljande bolagen ar från Europa, SuSE i Tyskland och MandrakeSoft i Frankrike. Både SuSE och MandrakeSoft har dock satsat på att etablera kontor i USA." En tolkning av tabellen visar alltså att linuxbranschen består av få jämnstora rivaler och en mängd mindre aktörer. Långsam branschtillväxt Linuxbranschen vaxer inte långsamt, snarare tvärtom. Sedan flera år tillbaka har Linux vuxit snabbt i datormarknaden. Det finns också ett ökat intresse för övriga program med öppen kallkod. Analysföretag talar om tillväxt för Linux med över 20% per år, vilket naturligtvis innebar att branschen inte vaxer särskilt Höga fasta kostnader eller höga lagringskostnader Beroende på om företagen satsar på en global, regional eller rent av lokal marknad ger det olika premisser för kostnadsläget. Den stora kostnaden för företagen som satsar globalt tycks mest handla om marknadsföring och personalkostnader på loka~kontoren.~"å det har är en faktor som delvis kan påverka branschen. Små produktskillnader eller avsaknad av utbyteskostnader Vissa av produkterna ar, som redan nämnts, likvärdiga och medför små eller inga kostnader för byten av produkterna. Trots det kan det finnas kostnadsdrivande skillnader i form av garantier eller andra tjänster. Jag har redan pekat på att vissa skillnader kan gälla för olika vammarken. För de större företagen, de verkliga rivalerna, finns det få produktskillnader som kan ge upphov till utbyteskostnader. De etablerade företagen med Linux som enda verksamhet kan har möta ett stort hot från större och mer kända aktörer som tillämpar någon form av vertikal integration." Tyvärr finns det inga data tillgängliga för att ta reda på hur detta påverkar branschen idag, med detta påverkar trots allt branschen delvis. " LinuxPlanet. 2002: Opinions: Editor's Note: Do the Retail Linux Numbers Mean Anything? ( ): l73/1/ " Se respektive företags hemsida. Webbadresserna finns i bilaga 2. " För mer information om marknadstillv3xt, etc.. se: David Wheeler, 2002: Why Open Source SoftwareJFree Software (OSSIFS)? Look at the Numbers! ( ): " Se företagens hemsidor, exempelvis SuSE och MandrakeSoft. Webbadresserna tinns i bilaga 2. " Exempelvis Hewlett-Pockard, se företagslislan nedan.

12

13 Höga uttradesbarriärer De flesta bolagen ar inte verksamma i andra branscher och deras kopplingar till stora företag kan göra det svårt att kliva ur branschen. Tabell 3: Sammanfartning av rivalireten inom bransclzen. Utifrån resultatet kan vi konstatera att rivaliteten mellan företagen i branschen i teorin ar relativt stark. Många faktorer som kan påverka branschen om tillväxtstakten krymper, finns redan. Det har kan leda till priskrig eller andra typer av kostsamma åtgärder mellan företagen, vilket kan innebära att företagen i dag söker möjligheter till att etablera en position som det ar enklare att försvara. Utifrån resultatet ar det teoretiskt möjligt att anta att rivalitet finns i branschen. Hoten fran substitut Det finns väsentliga skillnader mellan Linux och andra operativsystem. De flesta operativsystemen, som Microsoft Windows och alla kommersiella UNIX-dialekter ar naturligtvis substitut på satt och viss, eftersom de till viss del kan ersatta funktionerna hos en linuxdistribution. Tekniskt sett innehåller en linuxdistribution mer an ett operativsystem, eftersom applikationer och andra program, som säljs separat i de flesta andra fall, ar inkluderade i distribu- 38 tionen: De proprietara operativsystemen konkurrerar inte med Iinuxdistributionerna prismässigt (eftersom de kostar pengar), utan marknadsföring inriktas mot trygghet för slutkunden i form av garantier och support för produkterna. Ironiskt nog så friskriver sig dock leverantörerna av operativsystem i de flesta fall från skador som kan drabba slutkunden." Samtliga större linuxdistributörer erbjuder support till sina kunder. För tillfallet hotar linuxdistributionerna de etablerade operativsystemen i form av marknadsandelar just på grund av prislprestanda, support och tillgänglighet. Vissa kommersiella aktörer försöker att marginalisera effekterna, men samtliga siffror tyder på att Linux vinner mark.40 På gmnd av det ovanstående kommer jag att diskutera andra fria alternativ. Porter har identifierat tre viktiga parametrar; ett substitut bör ha samma funktionalitet, det ar ett hot om det har bättre pris/prestanda och om det producerats av en annan vinstgivande bransch. Liknande funktionalitet Det finns aven andra fria operativsystem, exempelvis ett antal distributioner med det gemensamma namnet Berkeley Software Distribution (BSD). Det ar ett operativsystem som ar äldre an Linux men vars utveckling har gått mycket långsammare trots att det ofta går att köra applikationer från de flesta UNIX-dialekter under BSD. BSD baseras också på öppen kallkod dock med en något friare licens an den som används av ~inux.~' BSD-världen också liknar linuxvarlden på många satt, dels genom funktioner och hårdvanistöd och ar därmed ett tydligt substitut till Linux. "Se beskrivningen hos flen av företagens hemsidor. Webhadressen finn i bilaga 2. '" Roa dig genom att läsa igenom licensavtalet för din egen dator. Annars se. exempelvis: Microsoft, Microsoft Windows NT bad Ralancing Service (WLBS)License Agreement for DEC Alpha.( ): " Se exempelvis: ZDNet News, 2001: Banle hrews over Linux server share. ( ): s html '' PS följande hemsidor finns mer infonnation: Windriver, 2002: Windnver: Operating Systems: BSDIOS. ( ): hnp:// The FreeBSD Project, The FreeBSD Project. ( ): The NetBSD Project, Velcome to the NetBSD Project. ( ): hitp:// OpenBSD, OpenBSD - Free, Functional & Secure v.3.0. ( ):

14 Battre prislprestanda BSD är precis som Linux gratis och får vidareutvecklas av vem som helst. Det gör att det finns små skillnader rent prismässigt mellan alternativen, men intresset har ökat av olika anledningar. Ett exempel på detta ar OpenBSD som erbjuder större säkerhet på ~nternet.~~ Vad har bättre prislprestanda an något som kan laddas hem gratis? Produceras av en vinstgivande bransch Den friare licensen för BSD-distributioner gör det möjligt för företag att vidareutveckla systemet och sedan sälja det som proprietär programvara. Det gör att intresset borde vara stort att utveckla egna operativsystem. Problemet ar att det ar svårt att hålla reda på dem, eftersom de har ratt att säljas under egna namn. Ett exempel på detta ar Apples MacOS X som ar utvecklad från F ~~~BsD.~? Idag finns det fyra större distributioner BSD/OS, FreeBSD, NetBSD och OpenBSD. Det ar dock endast BSDIOS som utvecklas av ett företag, Windriver. Windriver, som utvecklar andra proprietara operativsystem, kan alltså sagas komma från en vinstgivande industri.44 Dock är det svårt att avgöra varifrån en kommersiell distribution härstammar ifrån, varför den har faktorn kanske delvis påverkar branschen. Sammanfattning Analysen av hotet från substitut gav följande resultat: Liknande funktionalitet BSD utvecklas p& samma sätt som Linux. Det finns vissa tekniska och juridiska skillnader, men substitut med liknande funktionalitet existerar alltsa. Battre pridprestanda BSD ar även det fritt, och därför ar det svårt att mata prislprestanda med Linux. 1 1 BSD är fritt och kan anpassas, men aven göras propri- I etart. Det används av företag som finns andra mer av en 'lnstgivande I 1 vinstgivande branscher, vilket gör att villkoret delvis är I I / uppfyllt. l Tabell 4: Sammanfattning av hotet från substitut. Det finns ett stort antal substitut till Linux, men med tanke på faktorn som är baserad på prislprestanda bör kanske endast andra fria operativsystem behandlas. Sådana existerar och det som liknar Linux mest är Berkeley Software Distribution (BSD). För tillfallet finns det inte så många fria BSD-varianter, det beror på att licensvillkoren medför att kallkoden kan slutas. Efter att större företag, som Apple, öppet deklarerat att de använt sig av BSD för att skapa sitt operativsystem kan andra företag följa efter. Detta kan i sin tur medföra att BSD kan bli ett allt större hot mot Linux. ' " ibid. " Apple Compurer Inc Apple - MacOS X. ( ): u För nier information. se Windriver Windriver. ( ):

15 Förhandlingsstyrkan hos köparna Michael Porter pekar ut ett antal faktorer som påverkar köparnas förhandlingsstyrka. De är; köpare som står för större delen av producentens totala volym, produkten står för en viktig del av köparens inköpskostnader, produkten ar standardiserad eller inte diferentierad, det finns få kostnader förknippade med att byta produkt, köparen har låga vinstmarginaler, risk för bakåtriktad integration, produkten har liten inverkan på kvaliteten av köparens produkter samt köparen har full inf~rmation.~" Köpare som står för större delen av producentens totala volym De stora företagen i branschen har knutit samarbetsavtal med ett antal stora hårdvaruleverantörer, bland andra Compaq och ZBM för att dessa skall förinstallera och ge support för Linux på deras g, rod~kter.~~ Dell, som är en av de största försäljarna av datorer har endast avtal med Red Hat. Dessa partners ar samtidigt kunder till linuxdistributören och köper distributionerna i stora volymer. Detta gör dem till kraftfulla förhandlare i det avseendet. Men samtidigt vill ju de sälja sina produkter till slutkunderna, vilket i sin tur gör dem beroende av linuxdistributörerna, vilket samtidigt minskar deras förhandlingskraft. En annan typ av köpare ar den som återförsäljer produkter i eget namn till konsumenter. En viss del av Mandrakesofts försäljning i USA går genom en terf försäljare.^^ Även den har typen av återförsäljare borde ha stor makt att påverka linuxdistributören. För de mindre företagen kan på samma sätt finnas större köpare av deras distributioner och tjänster och därför är detta en viktig faktor för branschen. Produkten står för en viktig del av köparens inköpskostnader prissättningen på linuxdistributioner, samt möjligheten till gratis nedladdning via Internet, gör att det är svårt att se hur distributionen kan stå för en större del av köparens inköpskostnader. Produkten ar standardiserad eller inte differentierad Även om de generella linuxdistributionerna är relativt lika idag finns det en rörelse för att ytterligare standardisera dem. Bakom initiativet till detta finns bland annat ett antal hårdvaruleverantörer, bland andra IBM och Hewlett-Packard. Syftet ar att ytterligare standardisera Linux för att underlätta användningen av mjukvaror skrivna av tredjepartsleverantörer.49 Den har standardiseringen gör det svårare för linuxdistributörerna att differentiera själva produkten gentemot sina konkurrenter. Det finns få kostnader förknippade med att byta produkt Med tanke på hur lika de generella produkterna är står det kunderna fritt att byta system, förutsatt att samma garantier galler för exempelvis hårdvaran. Kunderna kan i de flesta fall fortfarande använda samma applikationer även om de byter linuxdistribution och utvecklingen mot ytterligare standardisering stärker detta. I förlängningen innebär detta att det finns få kostnader förknippade med att byta produkt. Det gör att kunderna inte nödvändigtvis är trogna en leverantör, vilket ytterligare stärker deras förhandlingsposition som köpare av produkten. " Porter: Cornperiiivc Srmiegy, s. 24 ff. Se respektive företags hemsida. " Dell Corporation, 2002: Dell- Dell & Linux. ( ): "Se information kring försxljningen ovan. '" Linux Standard Base. 2002: Linux Standard Base: "Standardizing the Penguin". ( ):

16 Men, de företag som genomför vertikal integration eller levererar Linux tillsammans med en speciell programvara skapar trots allt ett hot om utbyteskostnader. Köparen har låga vinstmarginaler Eftersom vi inte kan särskilja en typ av köpare, då Linux riktar sig till samtliga segment av marknaden, kan det vara svårt att se om en köpare har låga vinstmarginaler eller ej. Den allmänna nedgången i ekonomin gör att vissa mer nischade bolag i branschen snabbt kan kanna av svängningar i omvärlden. Ett exempel är Lineo, som sysslar med inbyggda system, som i januari 2001 avblåste sin börsintroduktion med tanke på affärsk~irnatet.~~ På grund av de olika villkoren för kundernas ekonomi är det svårt att avgöra om den har faktorn påverkar branschen mer an delvis. Risk för bakåtriktad integration Linuxbranschens öppenhet gör att det alltid föreligger en risk för bakåtriktad integration (backward integration). Ett exempel bland andra på detta ar ~ewlett-~ackard." Den här risken gör att en strategisk relation med en kund kan bli en belastning för en linuxdistributör och ökar köparnas förhandlingsstyrka avsevärt. Produkten har liten inverkan på kvaliteten av köparens produkter Huruvida en linuxdistribution och tjänsterna kopplade till den påverkar kvaliteten på kundens produkter beror återigen på kundkategorin. Linux kan i vissa fall vara en viktig komponent i en produkt, ett exempel ar Nokias mediaterminal, som bygger på ~inux.'~ I dessa fall kan kunden vara knuten till en leverantör eller, som i Nokias fall, skaffa egen kompetens eller Iösning. I Nokias fall har man dessutom skapat en portal för utvecklare som vill utveckla produkten." Med andra ord har Nokia skapat en direktkontakt med de personer som utvecklar "råvaran" till linuxdistributionen. Detta kan vara ett exempel på hur ett företag löser problemet, men Nokias lösning borde falla under begreppet vertikal integration. För mindre kundföretag ar kanske inte Nokias Iösning möjlig och då kan produkten ha en stor påverkan på slutproduktens kvalitet. Så i vissa fall ar detta en faktor att rakna med medan i andra inte påverkar alls. Köparen har full information Linux bygger på öppenheten och öppen kal~kod.~~ Detta innebär att kunderna har tillgång till full information om innehållet i produkten, till och med tillgång till den ursprungliga kallko-. den. Sammanfattning T Analysen av förhandlin skraften hos kö arna gav följande resultat: Köpare som star för större delen av produ- I många fall finns det köpare som köper större centens totala volym mängder av olika linuxdistributörer. Produkten star för en viktig del av köparens Detta gäller inte för inköpskostnader "'CNET Networks. Inc Embedded Linux company Lineo scraps IPO plans.( ): html " Hewlett-Packard, 2002: HP Secure OS Software for Linux. ( ): '' Nokia. 2(X)2. Nokia laiinches honie product hased on open source platforms. ( ): html " OST Developer Network, 2002: Doinain Honie Page. ( ): "' Se hilaga I.

17 Produkten ar standardiserad eller inte differentierad Det finns fa kostnader förknippade med att byta produkt Köparen har laga vinstmarginaler Risk för bakåtriktad integration Produkten har liten inverkan p& kvaliteten av köparens produkter Köparen har full information De generella linuxdistributionerna ar standardiserade, och graden av standardisering ser ut att komma att öka i framtiden genom standardiseringsprojekt. I de flesta fall förekommer inga utbyteskostnader. Men det finns exempel dar det förekommer. Det ar omöjligt att svara på detta eftersom Linux riktar sig till så många olika marknader. Det finns definitivt risk för bakåtriktad integration. I de flesta fall påverkar produkten inte kundens slutprodukt, medan det i andra fall ar tvärtom. Ja. Köparen har full information. Tabell 5: Sammanfattning av köparnas förhandlingsstyrka. Utifrån det ovanstående tycks det som om köparna kan utöva, och förmodligen utövar, ett stort tryck på linuxbranschen som helhet. Den största risken för företagen finns i öppenheten hos Linux, som faktiskt ger köparen full information om produkterna. Detta kan ha medfört krav på standardisering av Linux för att underlätta för migrering av programvaror. Tecknen på krav för ökad standardisering och informationen möjliggör att kunderna kan genomföra en vertikal integration. Detta borde vara ett stort hot för aktörerna och det påverka den framtida lönsamhetspotentialen i branschen. Leverantörernas förhandlingsstyrka Den sista kraften i Porters femkraftsmodell handlar om leverantörernas förhandlingskraft. Har pekar han på följande faktorer; leverantörernas bransch ar dominerad av få företag, leverantörerna ar inte hotade av substitut, branschen ar inte viktig för leverantören, leverantörens produkt ar viktig för branschen, olika typer av leverantörer och/eller inbyggda utbyteskostnader, risk för framåtriktad integr~tion.~' Leverantörernas bransch ar dominerad av få företag Beroende på om leverantören levererar drivrutiner till sin egna hårdvara, en linuxversion av sin mjukvara, CD-ROM-skivor och tryckt material eller vitala delar av linuxkaman så ar koncentrationen av leverantörerna olika. Lagg därtill de icke-kommersiella organisationerna som själva utvecklar linuxdistributioner. I de fall hårdvaruleverantörema är leverantörer (av drivrutiner, med mera) så ser det ut som om de går mot en alltmer koncentrerad bransch, vilket Hewlett-Packards köp av Compaq vis ~. ' ~ " Porter: Coniperirii~e Stmre~y, s. 27 f. '"ewlett-~rickrird, 2002: HP Press Release: HP Closes Compaq Merger. ( ):

18 Ser vi till övriga leverantörer, som tryckerier (för CD-ROM-skivor) och mjukvaruleverantörer, är dessa fortfarande diversifierade. Eventuellt finns det en viss lokal orientering, i varje fall nar det galler tryckerier. Ser vi till mjukvaruleverantörerna så finns inte en bransch, utan det definieras utifrån funktionaliteten som den aktuella programvaran har. Att analysera varje sådan bransch faller definitivt utanför detta arbete. De uppgifter jag har om dessa branscher ar lösryckta och inte undersökta närmare, och skall därför ses som osäkra. De som utvecklar öppen kallkod ar inte koncentrerade till någon speciell typ. Spektrumet spänner från enskilda privatpersoner, till större projektgrupper på universitet. Samma fenomen kan aven sagas galla de icke-kommersiella linuxdistributörerna. Ofta ar dock personerna i de här grupperingarna organiserade i olika intressegrupper kring projektet eller i övrigt kring öppen källkod. På så satt kan de nå ett större kontaktnät och med det eventuellt större inflytande på utvecklingen inom öppen kallkod i allmänhet och enskilda projekt i synnerhet.s7 Huruvida den har faktorn ar viktig, eller ej, beror på vilken typ av leverantör som avses och därför ar det säkrast att saga att den endast delvis påverkar branschen. Leverantörerna ar inte hotade av substitut I de fall en leverantör till linuxbranschen inte vill slappa en drivrutin eller specifikationerna för sin produkt finns det (nästan) alltid enskilda utvecklare som egenmäktigt utvecklar dessa och sedan släpper fritt.58 Detsamma galler företag vars produkter varit fria, men som av kostnadsskäl görs proprietara. Då finns det nästan alltid utvecklare som är beredda att ta upp den fallna fanan och fortsätta utveckla produkten därifrån den senast var fri.59 När det galler hårdvaran så finns Linux för alla hårdvaniplattformar, varför aven dessa leverantörer utsatts för substitut från andra typer av datortillverkare som de normalt sett inte utsatts för. Detta gör att den här faktorn inte påverkar branschen. Branschen ar inte viktig For leverantören Att uttala sig om linuxbranschens vikt i olika branscher ar svårt. Speciellt när det galler mjukvaruleverantörer. I de fall som produkten kräver Linux så är naturligtvis branschen viktig. Men generellt torde inte mjukvaruleverantörer av kommersiell programvara anse Linux som särskild viktig, utan operativsystemet är ett i mängden och utgör endast en del av deras försäljning. Samtidigt så breddar det marknaden för produkten, vilket gör att om en av konkurrenterna i en bransch bestämmer sig för att portera till Linux, så följer övriga efter.60 Vi får inte glömma bort att det ofta finns fria alternativ till den proprietara programvaran. Dessa substitut gör att linuxmarknaden inte torde vara den mest prioriterade för mjukvaruföretagen. Det gör att de förmodligen inte ser Linux som en viktig del för deras affärer. Hårdvanileverantörerna har samma dilemma som sina mjukvarukollegor. Om en aktör kli-. ver in i marknaden, brukar de flesta följa efter. Om Linux står för en allt större marknadsandel så borde linuxbranschen bli allt mer viktig. För IBM ar branschen extra viktig. Den investering om en miljard dollar som gjordes 2001 betalade sig redan efter ett år.61 " En exempel p5 intressegrupp iir Linux User Groups. De iir oftast lokala, men finns över hela världen. För mer infonnation se: Linux Users Groups Worldwide. 2002: Linux Users Groups Worldwide. ( ): %xempelvis den unge Jon Johansen och hans vanner som ville kunna se DVD-filmer p5 sin linuxdator. Las mer om honom p5: Wired News, 2002: Nonvay Cracks Down on DVD Hacker. ( ): "' Ett exempel iir filsystemet GFS, som gjordes proprietart av Sistinn Software. Genast startades det ett öppet utvecklingsprojekt med namnet OpenCFS. Se Sistina Software, Infinitely Smaner Storage. ( ): och OpenCFS, 2002: keeping it free ( ): "Las mer i denna artikel: CNET Nerworks, Inc., 2002: Computing giants backing Linux. ( ): html Poneru betyder att göm om en applikation s5 att den kan köras pb ett annat operativsystem. '' CNET Networks, Inc., IBM: Linux investment nearly recouped. ( ):

19 Även i det här fallet ar användningen av Linux så bred att det ar svårt att avgöra huruvida det har villkoret påverkar branschen eller ej. Leverantörens produkter ar viktiga för branschen Linuxbranschen är unik eftersom de mesta råmaterialet till mjukvarorna i en linuxdistribution hämtas direkt från Internet och integreras i produkten. I vissa fall kan dock produkterna kompletteras med proprietära ro ramvaror, men leverantörernas produkt ar normalt sett inte.p g nödvändig för slutprodukten.6- Den största gruppen av leverantörer, utvecklarna av öppen kallkod, ar däremot helt avgörande för produkten. Trots att de inte kan undanhålla kallkoden till sina produkter på grund av licensvillkoren för öppen kallkod så kan de dock utöva påtryckningar på företagen om de anser sig felaktigt behandlade. På detta satt kan de påverka företagen genom att begränsa eller skada ett företags rekryteringsbas. Exempelvis igår det en kampanj mot VA Sofrnare (före detta VA Linux) som anses ha handlat på fel satt. t3 En annan typ av leverantör är världens regeringar. Dessa blir leverantörer eftersom de ger sina universitet och högskolor statsstöd och därigenom stödjer projekt som i slutändan blir öppen kallkod. Skulle en större stat kräva att programvarorna skulle skyddas som proprietära mjukvaror skulle det i ett slag påverka hela branschen. Trenden verkar gå i motsatt riktning. Både Storbritannien och Frankrike motsätter sig exempelvis mjukvampatent. Nar det galler Frankrike finns det dessutom ett uttalat stöd för Linux och öppen kal~kod.~~ Även den har faktorn hör till de ambivalenta beroende på den breda anvandarbasen. Olika typer av leverantörer och/eller inbyggda utbyteskostnader Som jag redovisat ovan så påverkas linuxbranschen av flera olika typer av leverantörer. Var och en av leverantörernas branscher uppvisar någon form av utbyteskostnader. Exempel på utbyteskostnader kan vara tuffa garantivillkor eller serviceavtal. Leverantörerna kan aven ha viktiga patenterade produkter eller tjänster som de vill skydda. Risk för framåtriktad integration Oppenheten inom Linux och öppen kallkod skapar möjligheter för olika leverantörer att relativt lätt skapa en egen linuxdistribution. Det finns flera exempel på så kallad framåtriktad integration (forward integration). De som genomför en integration kan bli till bittra konkurrenter eftersom deras programvara integreras med en linuxdistribution och inte får levereras med övriga linu~distributioner.~' Sammanfattning Analysen av förhandlingskraften hos leverantörerna gav följande resultat: Leverantörernas bransch ar dominerad av f5 företag På grund av att det ar så många olika typer av leverantörer med olika branscher ar det svårt att analysera dem. I vissa branscher stämmer detta. " De allra flesta linuxdistnbutioner, oavsett vilket företag eller gmpp som utvecklar det, bestar av mjukvaror med öppen kallkod. Ofta finns det specialvenioner med kommersiell programvara, medan den "vanliga" distributionen ör fri. " VA Software äger SourceForge, ett system för projekthantenng av öppen kallkod. Företaget utvecklade först systemet som en del av sin marknadsföring för linuxbaserade hardvaror. Efter att företaget genomgatt större förandringar andrades förutslttningarna för hur programvarorna i systemet skall hanteras. Detta har orsakat en storm av protester och motatgarder fran utvecklarna. Nedan föl-ier nigra lankar för mer information: VA Software Corporation VA Software Corporation. ( ): samt SourceForge Velcome. ( ): Free Software Foundation Europe, 2002: SourceForge drifting. ( ): 'JThe Register, 2001 : UK rejects US-style software patents. ( ): The Register : French industry minister re.jects patents, backs Linux. ( ): '' Corel Corporation. 2007: Corel and Linux FAQ's. ( ):

20 Leverantörerna ar inte hotade av substitut Branschen ar inte viktig för leverantören Leverantörens produkt ar viktig för branschen Olika typer av leverantörer ochleller inbyggda utbyteskostnader Risk för framatriktad integration 1 Leverantörerna är utsatta inom linuxbranschen eftersom deras produkter kan ersattas av mjukvaror med öppen kallkod eller andra hårdvaror. Naturligtvis finns det leverantörer som ar beroende av Linux, men det omvända ar lika vanligt. Vissa produkter ar mycket viktiga för branschen, exempelvis utvecklarna av öppen kallkod. Ovriga leverantörers produkter ar inte lika viktiga. Det finns en mängd olika typer av leverantörer och lika ofta förekommer det utbyteskostnader. Det finns aven har stor risk för framåtriktad integration. Tabell 6: Sammanfattning av leverantörernas förhandlingsstyrka. Jämfört med köparna förhandlingsstyrka tycks leverantörernas förhandlingsstyrka vara den svagare. Trots detta verkar vissa typer av leverantörer vara kunder. Den kombinerade förhandlingsstyrkan från dessa skulle i så fall innebära att branschen utsätts för press aven från leverantörerna. Ett exempel på detta tryck är nog standardiseringsarbetet för Linux. Dar agerar flera leverantörer aven som köpare och använder sin position för att sätta press på aktörerna i linuxbranschen. Sammanfattning: Lönsamheten i branschen Nedanstående tabell (tabell 2) visar resultatet av ovanstående analysen. För att sammanfatta och på ett enkelt satt visa på resultatet har jag sammanfattat de olika krafternas påverkan på branschen i en tabell, enligt nedan. I den redovisas huruvida de olika faktorerna är närvarande inom en kraft. "Poängsattningen" är baserad på antalet faktorer och deras närvaro. I enlighet med markeringen i Figur 2 ovan ger + 1 poang, +l- ger 0,5 poang och - noll poäng. Procentsiffran anger hur "stor del" av faktorerna som ar verksamma inom kraften: F Hotet från nya aktörer Procent Resultat Det finns få intradesbarriarer vilket innebar Rivaliteten inom branschen 1 Hot från substitut 1 Köparnas förhandlingsstyrka 50% (1,5 av 3) tecken som tyder på viss rivalitet inom linuxbranschen. Det finns substitut som kan påverka linuxbranschen. Köparna har ganska stora möjligheter att påverka linuxbranschen genom sin förhandlingsstyrka. Leverantörernas förhandlingsstyrka 58% (3,5 av 6) Leverantörerna har viss förhandlingsstyrka gentemot linuxbranschen. Tabell 7: Santmat~stiilltiing av resultcitet fr& analysen.