"Pingviner, pingviner, överallt pingviner"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""Pingviner, pingviner, överallt pingviner""

Transkript

1 "Pingviner, pingviner, överallt pingviner" - en studie av lönsamheten i linuxbranschen Figur /i "Tux': den oflciellu logoypenfiir linuxkuniun version 2.0. Kullu: krty Ewing. 2002: Tux. ( ): htrp://www~.isc.tumu.edij-iewing/linud Examensarbete, MBA - ht 2000: Uppsala Universitet Författare: Thomas Rosén Handledare: Martin Johansson

2 INLEDNING... 3 DEFINITIONER AVGRANSNINGAR... 4 TEORI OCH METOD... 4 DISPOSITION... 4 LITTER ATURDISKUSSION... 4 LINUXBRANSCHEN... 6 HOTET FRAN NYA AKTÖRER... 6 RIVALITETEN INOM BRANSCHEN HOTEN FRAN SIJBSTITUT FORHANDLINGSSTYRKAN HOS KOPARNA LEVERANTORERNAS FORHANDLINGSSTYRKA SAMMANFATTNING: LONSAMHETEN I BRANSCHEN DISKUSSION ORSAKER RISK FOR VERTIKAL INTEGRATION FRAMTIDEN SLUTLIGEN REFERENSER BILAGOR BILAGA 2: LINUX KORTFATTAD LINUXHISTORIA LINUX OLIKA SKEPNADER LASTIPS... 33

3 Inledning I och med Red Hats börsintroduktion sommaren 1999 inleddes en ny epok inom affärsvarlden. De var det första företaget vars verksamhet helt byggde på öppen källkod. Deras verksamhet gick ut på att utveckla ett operativsystem baserat på Linux och sedan erbjuda support och andra tjänster kring det. Efter Red Hats börsintroduktion följde VA Linux och slutligen Caldera International efter.' 2001 bestämde sig datorjatten BM att satsa mer an en miljard dollar på ~inux.' Linux syntes överallt, trots detta avbröt flera andra linuxföretag sina börsintroduktioner.%ad beror detta på? Finns det problem med att sälja Linux? Definitioner För att underlätta förståelsen av innehållet vill jag kort definiera ett antal begrepp som kommer att användas under arbetet: En linuxdistribution är ett antal programvaror som tillsammans med linuxkarnan - ett operativsystem - är sammanställda på ett sådant sätt att de enkelt kan installeras på en dator.4 De kan säljas på ett antal CD-ROM-skivor tillsammans med en anvandarmanual i en tryckt kartong. Linux och linuxkarnan är något som kallas fria programvaror, eller öppen kallkod. Den senare benämningen kommer att användas i fortsättningen av arbetet. De levereras med en licens som kallas General Public License. Licensen kräver att kallkoden för programmen skall vara fritt tillgänglig för alla via lnternels Oppen källkod skiljer sig från kommersiella programvaror. Ett exempel är Microsoft Windows, som levereras med CD-ROM-skivor och manualer i papperskartonger, eller också är det förinstallerat på datorn vid leverans. Skillnaden mellan Windows och en linuxdistribution är att Windows distribueras tillsammans med en anvandarlicens. Du betalar för att få ratten att använda operativsystemet och programmen. I och med att Linux är öppen källkod, får alla rätten att fritt kopiera, ändra och vidaredistribuera programmen som du har fått. Kostnaden för en linuxdistribution som säljs i en kartong i en butik ar en ersättning till det aktuella företaget för att de gjort en tjänst genom att sammanstalla distributionen, paketera den och slutligen sälja den som en produkt. Företaget ar daremot skyldigt att ge dig fritt tillträde till kallkoden som finns i distributionen så att den kan andras. Öppen kallkod beskrivs utförligare i bilaga 1. Nar det galler Linux och linuxdistributioner så beskrivs detta mer i detalj i bilaga 2. Syftet med det har arbetet ar att undersöka linuxbranschen med fokus på lönsamheten: Den centrala frågeställningen ar: "Är det verkligen lönsamt att utveckla linuxdistributioner kommersiellt?'frågestallningen är baserad på det faktumet att licensieringen för öppen källkod hindrar företag från att ta ut licensavgifter för själva linuxdistributionen från sina användare. ' CNET Networks. Inc., VA Linux seeks $66 million in IPO. ( ): html CNET Networks, lnc., Caldera files to mise $57.5 million in IPO. ( ): htmI?legacy=cnct 'CNET Networks. Inc., IBM: Linux investment nearly recoupid. ( ): 'CNET Networks, Inc., Last reinaining Linux IPO withdrawn. ( ): html'?legacy=cnet För en fylligare beskrivning. se bilaga 2 nedan. 5 " Oppen killkod beskrivs mer i detalj i bilaga I nedan.

4 Avgränsningar En sökning på Internet ger vid handen att det finns 255 aktiva lin~xdistributioner.~ Några av dessa utvecklas och administreras och av företag, totalt sett 96 stycken som arbetar med linuxdistributioner. Dessa företag kan ha olika kärnverksamheter, men gemensamt för samtliga är att de erbjuder sina kunder en anpassad linuxdistribution och tjänster ochleller produkter kopplade till den. Storleksmassigt så sträcker sig branschen från små enmansföretag till stora multinationella koncerner. Eftersom syftet ar att undersöka Iönsamheten i branschen bör den definieras som företag som i kommersiellt syfe utvecklar och underhåller en egen linuxdistribution. De övriga aktörerna, privatpersoner och ideella organisationer påverkar naturligtvis villkoren i branschen, trots att de inte utvecklar en linuxdistribution med vinstsyfte. Därför kommer de att betraktas som "leverantörer" i form av fria utvecklare i framställningen. Teori och metod Teorin som genomgående används till analysen ar Michael E. Porters femkraftsmodell.' I ett försök att kvantifiera resultatet från analysen har jag skapat ett enkelt "poängsystern" som i - sammanfattningen av analysen. Disposition Analysen undersöker konkurrensen i linuxbranschen genom femkraftsmodellen och sammanfattas. Efter analysen finns en diskussionsdel som tar upp resultatet och diskuterar linuxbranschens lönsamhet och eventuella framtida scenarior. Efter referenslistan finns två bilagor. Den första behandlar öppen kallkod mer i detalj. Den andra ar helt agnad Linux och dess olika skepnader. I slutet av varje bilaga finns det listor över hemsidor som kan vara intressanta för den nyfikne. Litteraturdiskussion Valet att använda Michael Porters femkraftsmodell berodde på att hans metod var etablerad och används regelbundet för branschanalyser. Hans modell innebär att via fem krafter; leverantörer, köpare, konkurrenter, nya aktörer samt substitut teoretiskt och praktiskt undersöka konkurrenssituationen (och därmed lönsamheten) i en bransch. Porters femkraftsmodell har flera fördelar gentemot en empirisk undersökning om, exempelvis, nätverken mellan företagen. Den kanske viktigaste anledningen är att modellen kan.användas trots att det saknas empiriska data från företagen i branschen. En empirisk analys kräver ju intervjuer eller enkäter till insatta personer som ar villiga att svara på frågorna. Inledningsvis försökte jag få svar på olika relevanta frågor, via , av några av de största företagen i branschen, men blev mer eller mindre vanligt avvisad. Orsakerna till att de inte vill lämna ut information kan vara att ansträngd ekonomi, eller av konkurrensskäl. Det sistnämnda skulle kunna bero på att jag och företaget jag arbetar i ar kända i branschen och att informationen skull kunna användas emot dem. Genom att belysa skillnader mellan företagen utifrån resultatet från femkraftsmodellen ar det ändå teoretiskt möjligt att dra slutsatser kring Iönsamheten i branschen. Linux Weekly News. 1007: The LWN Linux Distribution list. ( ):htrp://Iwn.nct/Distnbutions/index.php. Se mernnglnde detta i bilaga 2. ' Michael E. Porier. 1998: Corrrjwtirii.~ Str<itqc?.. New York: Free Press

5 Under arbetet förändrades dessutom bilden av modellen. Inledningsvis verkade det som om endast vissa delar, exempelvis konkurrensen mellan företagen, vara de mest intressanta. Vartefter arbetet fortskred blev det tydligare att samtliga delar av analysen var viktiga för att belysa sambanden som framkom ur modellen. Alla hypoteser som förekommer i arbetet är baserade på den kunskap som kommer från min tid på Cendio Systems AB, är jag under de tre år arbetat strategiskt med Linux. För att göra undersökningen möjlig har mina påståenden, som kan anses subjektiva, vidimerats genom att finna referenser och exempel via Internet. Datainsamlingen om företagen har uteslutande genomförts på företagens hemsidor och fristående nyhetsmedier. I de flesta fall används informationen från nyhetsmedierna som underlag för referenser. Det finns naturligtvis en risk att informationen från företagen ar subjektiv och genom att jämföra informationen från fristående nyhetsmedier och använt dem som referens för att undvika subjektivitet. Dock har de olika nyhetsmediernas eventuella subjektivitet inte testats på grund av tidsbrist. Företagens egna åsikter och rapporter har dock använts som underlag för analysen. Internet har dessutom används för att finna andra uppgifter som kan vara viktiga för framställningen. exempelvis generella exemplifieringar eller allmänna lästips.

6 m Linuxbranschen I detta avsnitt analyseras linuxbranschen. Analysen är hämtad från Michael E. Porters "femkraftsm~dell".~ Genom att undersöka de krafter som påverkar en bransch kan en bild av lönsamheten i branschen skapas. Bilden nedan illustrerar metoden med de fem krafterna. Markeringarna "+", "+l-'' och "-'' betecknar huruvida en faktor påverkar linuxbranschen eller ej. Markeringen "+" visar att faktom på ett tydligt sätt påverkar kraften, medan "+f-" betyder att faktorn endast delvis påverkar kraften. Följaktligen betyder "-" att faktorn inte påverkar branschen nämnvärt. l Intradesbarriarer för nya aktörer PmdUMSkilkader I orer för intensiteten av rivalltet i branschen r j8mnst0ra rivaler ~ urnyteskosmader ktrkillnadereller awaknad av urnyteskosmader TiligAng till detribulonrkanaler apaciletsokningar i större steg K0smad5nadldelaroberoende av skalekonomi Hotet fr&n nya 1 Leverantörernas Viktiga faktorer för leverantörernas förhandlingsstyrka LeYBranlbremaS bransch ar dominerade av la faretag Leverantbrema iir nle hotade av subslnt ader farknippade medan byta produkt Fi Hotet frhn nya aktörer Hotet från nya aktörer ar hela tiden stort. De olika variablerna som påverkar hotet från nya aktörer är skalekonomi, produktskillnader, kapitalbehov, utbyteskostnader, tillgång till distributionskanaler, kostnadsnackdelar oberoende av skalekonomi samt myndighetsbeslut.9 * Michael E. Ponrr, 1998: Corrrl~eririi~e Srr(rreei.. New York: Free Press. s " Poner, 1998: Corrrl>eririie Srrtrrep. s

7 Skalekonomi I linuxbranschen återfinns skalfördelen i den delen av verksamheten som inte handlar om utveckling av produkten, utan ett av distributionssätten, distribution av tryckta CD-ROMskivor. Vid tillverkningen av CD-ROM-skivorna, kartongerna och manualerna kan det finnas fördelar vid stordrift. Eftersom det handlar om en "enkel" produkt kan marginalerna förbättras vid större volymer. I många fall kan tjänsten att trycka skivorna och kartongerna lejas ut så att den initiala kostnaden för att börja tillverka dem blir relativt låg.i0 För de företag som säljer annan mjukvara eller liknande produkter kan det kan finnas skalfördelar att göra en egen linuxdistribution genom en "vertikal integration". Genom att redan ha resurserna på plats för att distribuera andra produkter på samma sätt, kan storskaligheten ge ytterligare marginaler. På grund av det ovanstående torde skalekonomi endast delvis påverkar branschen. Produktskillnader Den stora mängden linuxdistributioner kan bero på att mjukvaran kan anpassas till olika behov. Det finns exempelvis linuxdistributioner som lämpar sig till äldre hemdatorer eller stordatorer." Med det finns även "generella distributioner" som riktar sig till konsumenter, exempelvis Red Hat, SuSE, Caldera och ~andrake~oft.'~ Skillnaderna mellan de generella produkterna och de övriga kan vara relativt stor med tanke på inriktningen. Med det finns det även viktiga skillnader mellan hur trogna kunderna är till ett företag och distribution. De stora företagen med mer resurser och som kan marknadsföra sina produkter kan få fördelar gentemot de mindre, mer okända, företagen. De företag som dessutom genomför någon form av integration kan ytterligare ha en positiv "varumärkeseffekt". De generella distributionerna har fördel av sitt varumärke, vilket kan förklara att deras rodukter står för en stor del av marknadsandelarna för försäljningen av linuxdistributioner." På grund av det breda utbudet och styrkan hos varumärkena gör att den har faktorn påverkar hotet från nya aktörer. Kapitalbehov För en linuxdistributör ar huvuddelen av "råvarorna", operativsystemet och de övriga mjukvarorna, öppen kä~lkod.'~ Den öppna kallkoden och programvarorna för att skapa en linuxdistribution finns fritt tillgängliga via Internet, liksom själva distributionerna.'"^^ visade dessutom ovan att kostnaden för tillverkningen av CD-ROM-skivor är relativt låg. Allt detta gör att det inte finns några större kapitalbehov för att etablera sig i branschen och därför påverkas inte branschen av den här faktorn. Utbyteskostnader Eftersom distributionerna bygger på samma "råvaror" finns det, i de flesta fall, små skillnader mellan produkterna, i synnerhet för de mer generella linuxdi~tributionerna.~~ För de mer specifika distributionerna som ar knutna till en specifik tjänst, mjuk- eller hårdvara, kan det vara förenat med kostnader vid byten. '" En kon "marknadsundersökning" visar p3 liga priser vid kopiering, etc. Se exempelvis: Bildstudion, 2002: Valkommen till Bildstudion. ( ): " Se Linux Weekly News, 2002: The LWN Linux Distribution list. ( ):http://lwn.net/Dirtnbutions/index.php3 " ibid. "Se mer under "Rivaliteten i branschen'' nedan. eller: LinuxPlanet, 2002: Opinions: Editor's Nore: Do the Retail Linux Numbers Mean Anylhing? ( ): 173/11 l4 Se bilaga I. l' Detta beror p& de speciella licensvillkoren för Linux och öppen ksllkod. Se bilaga I. '"e exempelvis. LinuxQuestions.org, 2002: LinuxQuestions.org Fonim: what version of Linux should i usey( ): Ie5fcI4841d~54be6cd97bcc3alf4&threadid=6496

8 Det kan aven finnas andra aspekter som kan spela större roll för ett byte av linuxdistribution, ett exempel galler garantier för mjuk- och hårdvaror. Dessa garantier förutsätter testning eller certifiering från garanten. Detta kan innebära att garantierna ar begränsade till ett fåtal linuxdistributioner. Ett exempel: IBM erbjuder endast garantier för distributioner från Caldera, Red Hat, SuSE och ~urbo~inux." För de etablerade företagen finns det mindre produktskillnader, men för nya företag i branschen kan gällande garantier etc. påverka kostnaderna med att byta produkt för kunderna och därmed kan den utbyteskostnaderna delvis påverka branschen. Tillgång till distributionskanaler För företag i linuxbranschen är Internet den viktigaste distributionskanalen, exempelvis för att nå komponenterna till distributionen.18 Licensreglerna gör aven att distributionen måste kunna laddas ner via Internet, så det blir också ett satt att nå sina kunder. I många fall distribueras produkten endast via 1nternet.19 För att nå en massmarknad via konsumenterna tycks CD-ROM-skivan spela en större roll, i varje fall om man ser till försäljningsstatistiken. Skivorna saljs i datorbutiker, bokaffarer eller i andra typer av kedjor och de kunder som företagen i första hand riktar sig mot verkar vara mer oerfarna konsumenter. Tillsammans med skivorna levereras exempelvis utförliga installationsmanualer för att underlätta installationen av systemet. För att nå konsumenter kravs det i allmänhet viss marknadsföring, men aven tillgång till distributionskanaler för att därigenom öka försäljningen. Ett exempel på en lyckosam kampanj och tillgång till distributionskanaler är Mandrakesoft. De lyckades i USA med att knyta till sig fler distributionskanaler an konkurrenterna, vilket resulterade i att deras produkter såldes i över 4000 butiker år Det medförde att deras produkt fick ett större genomslag an tidigare.20 Alla linuxdistributioner kan distribueras via Internet, medan vissa saljs på annat sätt och därför kan tillgången till distributionskanaler delvis påverka branschen. Kostnadsnackdelar oberoende av skalekonomi Porter pekar på en rad faktorer som kan ge kostnadsnackdelar oavsett skalekonomi; proprietär teknologi, battre tillgång till råvaror, battre f lacerade lokaler, statlig subventionering och fördelar beroende på erfarenhet eller kunskap.2 Rent generellt så verkar få av dessa faktorer i linuxbranschen. Som redan nämnts är mjukvarorna som linuxdistributionen bygger på licensierad som öppen kallkod och därmed får de inte göras proprietara (~lutna).~' Tillgången på råvarorna kan därmed sagas vara i stort sett samma för alla företag.23 Möjligtvis kan det finnas viss fördel med lokal närvaro för vissa typer av tjänster, exempelvis konsulttjänster, och det finns exempel på hur företag f& minska sin lokala närvaro när marknaden tryter.24 Dock får vi inte glömma bort att de flesta företag anvander Internet som kanal för sina linuxdistributioner. Många av företagen ar dessutom lokala och är inte intresserade av en internationell marknad, varför lokal närvaro ibland inte anses intressant. " Se ISM. 2002: IRM - Linux for xsenes. ( ): IX Se bilaga 2. "'Se Linux Weekly News. 2002: The LWN Linux Distribution list. ( ):http://Iwn.net/Distnbutions/index.php3 "' MandrakeSoft, 2002: Initial Public Offenng- FAQ.( ): " Porter. 1998: Coni,>eririir Srmrep, s. I 1. " "Proprietiir" Ir ert engelskt 15neord och anviinds for att beskriva sluten (stangd) kiillkod. Exempel pi propnetiir programvara %I Micro,voft Wii~dows. Memain-Wehster Online ger fö!jende mening: "something that is used, produced. or marketed under exclusive legal nght of the inventor or mnker". Memam-Wehster Online, 2002: Memam-Webster Online. ( ): '' Se bilaga I. '' CNET Networks Inc : Linux seller SuSE slashes U.S. stnff. ( ): hnp://news.com.com/2i html'?tag=rnninstry

9 När det galler statlig subventionering så förekommer den naturligtvis. Två exempel är NA- SA och NSA i USA." Men det påverkar knappast branschen, eftersom övriga företag får tillgång till det som utvecklats via den öppna kallkoden. Ett företag i branschen kan naturligtvis hålla sig i framkant genom sin erfarenhet och kunskap och därigenom skapa välutvecklade metoder för framställning av distributioner. Risken ar dock stor att andra företag i så fall kopierar detta, om det ar möjligt, eller utvecklar andra metoder som kan överträffa den förra.26 Möjligtvis kan kända eller allmänt erkänt dukti a medarbetare som arbetar i företaget ge vissa fördelar, inte minst marknadsföringsmassigt.- A I allmänhet finns det alltså få kostnadsnackdelar oberoende av skalfördelar som påverkar 1inuxbranschen. Myndighetsbeslut Eventuella ingripande från regeringar ar i dagsläget inte aktuella, men den här typen av risk kan komma att öka i framtiden beroende på sakerhetslaget i världen, etc. Men eftersom programvarorna finns fritt tillgängliga på Internet, och så aven distributionerna, så är det tveksamt att myndighetsbeslut kan påverka branschen i förlängningen. Det finns dock vissa saker som myndigheter kan besluta om som kan påverka företag som ar verksamma i branschen. Ett exempel på regeringsingripanden gällde olika typer av krypteringsmetoder. Ett exempel på sådana beslut, som i förlängningen kan påverka branschen, var det svenska exportförbudet för stark kryptering i den fria svenska webbservern oxen".^^ Detta påverkar dock inte hela branschen, utan endast vissa delar och företaget kan fortfarande vara verksamt. I praktiken innebar detta att myndighetsbeslut i någon större utsträckning påverkar branschen. Sammanfattning Kapitalbehov Det finns vissa förutsättningar för att skalekonomi förekommer. Verksamheten i enskilda företag inom branschen är dock inte beroende av detta. Det förekommer vissa produktskillnader inom branschen, mest beroende på vilken strategi företaget har valt. Det saknas större kapitalbehov för att starta inom branschen. 1 I I vissa fall kan det förekomma utbyteskostnader I i Utbyteskostnader för att byta produkter. Det kan aven saknas kostnader att byta mellan några av de mer generella linuxdistributionerna. Tillgang till distributionskanaler Exklusiv tillgång till distributionskanaler kan ge " Se listan över företag i bilaga 2. '"Ett exempel 2ir Red Hats pakethanterare. rpm, som anv8nds för att Iittare konfigurera systemet vid installation och uppdateringar. Dettri var nigot som Red Hat skulle kunna varensamt om. men idag anvsnder sig de flesta av rpm för sina installationer. Se Linux Adininistration Made Easy. 2002: Using the Red Hat Package Manager (RPM). ( ) "Se exempelvis: Red Hat, Form IO-K. ( ): I I12.pdf '' Sveriges Riksdag. 2002: iiied anledning av skr :l 16 Om kryptografi. ( ): l6.asp

10 Kostnadsnackdelar oberoende av skaleko- 1 nomi Dock ar Internet den viktigaste kanalen, som dessutom ar obligatorisk på grund av licensvillkoren för öppen kallkod. I Genom licensvillkoren är det svårt att skapa sig proprietära fördelar. Visserligen kan det förekomma fördelar i form av och lokal närvaro. men aenom distributionen via Internet I I spelar dessa mindre roll. I Myndighetsbeslut För närvarande finns det liten risk för myndighetsbeslut som kan påverka branschen. I I I Tabell I: Sammat$atrning av horet från nya aktörer. Tabellen visar att det finns ett visst underlag för intradesbarriärer i branschen. Men öppenheten kring "råvarorna", mjukvaror med öppen kallkod, skapar möjligheter för att kunna slå hål pi dessa barriärer. Det medför att det teoretiskt satt ar enkelt att etablera sig i branschen. Fakta från verkligheten tyder aven på detta. Det finns alltså över 255 kända linuxdistributioner och utöver dessa finns det förmodligen fler skräddarsydda varianter. Medan merparten av distributionerna görs av enskilda projektgrupper eller privatpersoner finns det ändå en stor mangd företag i branschen (cirka 96 stycken). Bland dem finns det företag som genomfört vertikal integration. Bristen på intradesbarriarer, eller snarare möjligheterna att undgå barriärerna, bör innebära att linuxbranschen är utsatt för nya aktörer. Alla nuvarande företag bör därför rakna med hotet från nya aktörer, inte minst via vertikala integrationer. Rivaliteten inom branschen Branschen består av en stor mangd aktörer. Det är med andra ord upplagt för en intensiv rivalitet mellan bolagen. Porter identifierar följande villkor som kritiska för att bestämma intensiteten av rivaliteten mellan aktörerna i branschen; många eller jämnstora rivaler, långsam branschtillväxt, höga fasta kostnader eller höga lagringskostnader, små produktskillnader eller avsaknad av utbyteskostnader, krav på kapacitetsökningar i större steg, olika typer av aktörer, höga strategiska insatser, höga ~tträdesbarriärer.~~ Många eller jämnstora rivaler Jag har redan nämnt att det finns ett stort antal aktörer i branschen. Tyvärr ar det svårt att mäta hur många linuxdistributioner som laddas ner från Internet. Det gör att det finns olika siffror om hur stor marknadsandelen för respektive bolag ar. Ett försök att visa ungefar hur marknaden fördelar sig ar att mata försäljningen av Linux på CD-ROM. Tabell 2 visar försäljning av Linux på CD-ROM i USA under 2000: 48,3% 1 Red Hat 28.9% 1 1 Mandrakesoft (Macmillan) 20.8% 1 1 Caldera 0.5% 1

11 1 övriga O,<% 1 Tabell 2:F~rsii~ning nv Linux i USA 2000.'' Tabellen visar försäljningen av CD-ROM-skivor med Linux i USA. Artikelförfattaren berättar också om svårigheten med att mata marknadsandelar nar det galler Linux. Försaljningsiffrorna gäller alltså försäljning över disk. Hur många linuxdistributioner som ar förinstallerade på hårdvaror eller levereras tillsammans med en mjukvara framgår inte, vilket gör det svårt att se hur aktörerna som gjort en vertikal integration förhåller sig. Med detta i åtanke kan man sedan studera tabellen. I dessa fall visar det sig att branschen domineras av tre större aktörer, som tillsammans svarar för över 95% av marknaden i USA. Ett intressant faktum ar att två av de mest säljande bolagen ar från Europa, SuSE i Tyskland och MandrakeSoft i Frankrike. Både SuSE och MandrakeSoft har dock satsat på att etablera kontor i USA." En tolkning av tabellen visar alltså att linuxbranschen består av få jämnstora rivaler och en mängd mindre aktörer. Långsam branschtillväxt Linuxbranschen vaxer inte långsamt, snarare tvärtom. Sedan flera år tillbaka har Linux vuxit snabbt i datormarknaden. Det finns också ett ökat intresse för övriga program med öppen kallkod. Analysföretag talar om tillväxt för Linux med över 20% per år, vilket naturligtvis innebar att branschen inte vaxer särskilt Höga fasta kostnader eller höga lagringskostnader Beroende på om företagen satsar på en global, regional eller rent av lokal marknad ger det olika premisser för kostnadsläget. Den stora kostnaden för företagen som satsar globalt tycks mest handla om marknadsföring och personalkostnader på loka~kontoren.~"å det har är en faktor som delvis kan påverka branschen. Små produktskillnader eller avsaknad av utbyteskostnader Vissa av produkterna ar, som redan nämnts, likvärdiga och medför små eller inga kostnader för byten av produkterna. Trots det kan det finnas kostnadsdrivande skillnader i form av garantier eller andra tjänster. Jag har redan pekat på att vissa skillnader kan gälla för olika vammarken. För de större företagen, de verkliga rivalerna, finns det få produktskillnader som kan ge upphov till utbyteskostnader. De etablerade företagen med Linux som enda verksamhet kan har möta ett stort hot från större och mer kända aktörer som tillämpar någon form av vertikal integration." Tyvärr finns det inga data tillgängliga för att ta reda på hur detta påverkar branschen idag, med detta påverkar trots allt branschen delvis. " LinuxPlanet. 2002: Opinions: Editor's Note: Do the Retail Linux Numbers Mean Anything? ( ): l73/1/ " Se respektive företags hemsida. Webbadresserna finns i bilaga 2. " För mer information om marknadstillv3xt, etc.. se: David Wheeler, 2002: Why Open Source SoftwareJFree Software (OSSIFS)? Look at the Numbers! ( ): " Se företagens hemsidor, exempelvis SuSE och MandrakeSoft. Webbadresserna tinns i bilaga 2. " Exempelvis Hewlett-Pockard, se företagslislan nedan.

12

13 Höga uttradesbarriärer De flesta bolagen ar inte verksamma i andra branscher och deras kopplingar till stora företag kan göra det svårt att kliva ur branschen. Tabell 3: Sammanfartning av rivalireten inom bransclzen. Utifrån resultatet kan vi konstatera att rivaliteten mellan företagen i branschen i teorin ar relativt stark. Många faktorer som kan påverka branschen om tillväxtstakten krymper, finns redan. Det har kan leda till priskrig eller andra typer av kostsamma åtgärder mellan företagen, vilket kan innebära att företagen i dag söker möjligheter till att etablera en position som det ar enklare att försvara. Utifrån resultatet ar det teoretiskt möjligt att anta att rivalitet finns i branschen. Hoten fran substitut Det finns väsentliga skillnader mellan Linux och andra operativsystem. De flesta operativsystemen, som Microsoft Windows och alla kommersiella UNIX-dialekter ar naturligtvis substitut på satt och viss, eftersom de till viss del kan ersatta funktionerna hos en linuxdistribution. Tekniskt sett innehåller en linuxdistribution mer an ett operativsystem, eftersom applikationer och andra program, som säljs separat i de flesta andra fall, ar inkluderade i distribu- 38 tionen: De proprietara operativsystemen konkurrerar inte med Iinuxdistributionerna prismässigt (eftersom de kostar pengar), utan marknadsföring inriktas mot trygghet för slutkunden i form av garantier och support för produkterna. Ironiskt nog så friskriver sig dock leverantörerna av operativsystem i de flesta fall från skador som kan drabba slutkunden." Samtliga större linuxdistributörer erbjuder support till sina kunder. För tillfallet hotar linuxdistributionerna de etablerade operativsystemen i form av marknadsandelar just på grund av prislprestanda, support och tillgänglighet. Vissa kommersiella aktörer försöker att marginalisera effekterna, men samtliga siffror tyder på att Linux vinner mark.40 På gmnd av det ovanstående kommer jag att diskutera andra fria alternativ. Porter har identifierat tre viktiga parametrar; ett substitut bör ha samma funktionalitet, det ar ett hot om det har bättre pris/prestanda och om det producerats av en annan vinstgivande bransch. Liknande funktionalitet Det finns aven andra fria operativsystem, exempelvis ett antal distributioner med det gemensamma namnet Berkeley Software Distribution (BSD). Det ar ett operativsystem som ar äldre an Linux men vars utveckling har gått mycket långsammare trots att det ofta går att köra applikationer från de flesta UNIX-dialekter under BSD. BSD baseras också på öppen kallkod dock med en något friare licens an den som används av ~inux.~' BSD-världen också liknar linuxvarlden på många satt, dels genom funktioner och hårdvanistöd och ar därmed ett tydligt substitut till Linux. "Se beskrivningen hos flen av företagens hemsidor. Webhadressen finn i bilaga 2. '" Roa dig genom att läsa igenom licensavtalet för din egen dator. Annars se. exempelvis: Microsoft, Microsoft Windows NT bad Ralancing Service (WLBS)License Agreement for DEC Alpha.( ): " Se exempelvis: ZDNet News, 2001: Banle hrews over Linux server share. ( ): s html '' PS följande hemsidor finns mer infonnation: Windriver, 2002: Windnver: Operating Systems: BSDIOS. ( ): hnp://www.windnver.com/products/ht~nlhdoshtml, The FreeBSD Project, The FreeBSD Project. ( ): The NetBSD Project, Velcome to the NetBSD Project. ( ): hitp://www.netbsd.org/, OpenBSD, OpenBSD - Free, Functional & Secure v.3.0. ( ):

14 Battre prislprestanda BSD är precis som Linux gratis och får vidareutvecklas av vem som helst. Det gör att det finns små skillnader rent prismässigt mellan alternativen, men intresset har ökat av olika anledningar. Ett exempel på detta ar OpenBSD som erbjuder större säkerhet på ~nternet.~~ Vad har bättre prislprestanda an något som kan laddas hem gratis? Produceras av en vinstgivande bransch Den friare licensen för BSD-distributioner gör det möjligt för företag att vidareutveckla systemet och sedan sälja det som proprietär programvara. Det gör att intresset borde vara stort att utveckla egna operativsystem. Problemet ar att det ar svårt att hålla reda på dem, eftersom de har ratt att säljas under egna namn. Ett exempel på detta ar Apples MacOS X som ar utvecklad från F ~~~BsD.~? Idag finns det fyra större distributioner BSD/OS, FreeBSD, NetBSD och OpenBSD. Det ar dock endast BSDIOS som utvecklas av ett företag, Windriver. Windriver, som utvecklar andra proprietara operativsystem, kan alltså sagas komma från en vinstgivande industri.44 Dock är det svårt att avgöra varifrån en kommersiell distribution härstammar ifrån, varför den har faktorn kanske delvis påverkar branschen. Sammanfattning Analysen av hotet från substitut gav följande resultat: Liknande funktionalitet BSD utvecklas p& samma sätt som Linux. Det finns vissa tekniska och juridiska skillnader, men substitut med liknande funktionalitet existerar alltsa. Battre pridprestanda BSD ar även det fritt, och därför ar det svårt att mata prislprestanda med Linux. 1 1 BSD är fritt och kan anpassas, men aven göras propri- I etart. Det används av företag som finns andra mer av en 'lnstgivande I 1 vinstgivande branscher, vilket gör att villkoret delvis är I I / uppfyllt. l Tabell 4: Sammanfattning av hotet från substitut. Det finns ett stort antal substitut till Linux, men med tanke på faktorn som är baserad på prislprestanda bör kanske endast andra fria operativsystem behandlas. Sådana existerar och det som liknar Linux mest är Berkeley Software Distribution (BSD). För tillfallet finns det inte så många fria BSD-varianter, det beror på att licensvillkoren medför att kallkoden kan slutas. Efter att större företag, som Apple, öppet deklarerat att de använt sig av BSD för att skapa sitt operativsystem kan andra företag följa efter. Detta kan i sin tur medföra att BSD kan bli ett allt större hot mot Linux. ' " ibid. " Apple Compurer Inc Apple - MacOS X. ( ): u För nier information. se Windriver Windriver. ( ):

15 Förhandlingsstyrkan hos köparna Michael Porter pekar ut ett antal faktorer som påverkar köparnas förhandlingsstyrka. De är; köpare som står för större delen av producentens totala volym, produkten står för en viktig del av köparens inköpskostnader, produkten ar standardiserad eller inte diferentierad, det finns få kostnader förknippade med att byta produkt, köparen har låga vinstmarginaler, risk för bakåtriktad integration, produkten har liten inverkan på kvaliteten av köparens produkter samt köparen har full inf~rmation.~" Köpare som står för större delen av producentens totala volym De stora företagen i branschen har knutit samarbetsavtal med ett antal stora hårdvaruleverantörer, bland andra Compaq och ZBM för att dessa skall förinstallera och ge support för Linux på deras g, rod~kter.~~ Dell, som är en av de största försäljarna av datorer har endast avtal med Red Hat. Dessa partners ar samtidigt kunder till linuxdistributören och köper distributionerna i stora volymer. Detta gör dem till kraftfulla förhandlare i det avseendet. Men samtidigt vill ju de sälja sina produkter till slutkunderna, vilket i sin tur gör dem beroende av linuxdistributörerna, vilket samtidigt minskar deras förhandlingskraft. En annan typ av köpare ar den som återförsäljer produkter i eget namn till konsumenter. En viss del av Mandrakesofts försäljning i USA går genom en terf försäljare.^^ Även den har typen av återförsäljare borde ha stor makt att påverka linuxdistributören. För de mindre företagen kan på samma sätt finnas större köpare av deras distributioner och tjänster och därför är detta en viktig faktor för branschen. Produkten står för en viktig del av köparens inköpskostnader prissättningen på linuxdistributioner, samt möjligheten till gratis nedladdning via Internet, gör att det är svårt att se hur distributionen kan stå för en större del av köparens inköpskostnader. Produkten ar standardiserad eller inte differentierad Även om de generella linuxdistributionerna är relativt lika idag finns det en rörelse för att ytterligare standardisera dem. Bakom initiativet till detta finns bland annat ett antal hårdvaruleverantörer, bland andra IBM och Hewlett-Packard. Syftet ar att ytterligare standardisera Linux för att underlätta användningen av mjukvaror skrivna av tredjepartsleverantörer.49 Den har standardiseringen gör det svårare för linuxdistributörerna att differentiera själva produkten gentemot sina konkurrenter. Det finns få kostnader förknippade med att byta produkt Med tanke på hur lika de generella produkterna är står det kunderna fritt att byta system, förutsatt att samma garantier galler för exempelvis hårdvaran. Kunderna kan i de flesta fall fortfarande använda samma applikationer även om de byter linuxdistribution och utvecklingen mot ytterligare standardisering stärker detta. I förlängningen innebär detta att det finns få kostnader förknippade med att byta produkt. Det gör att kunderna inte nödvändigtvis är trogna en leverantör, vilket ytterligare stärker deras förhandlingsposition som köpare av produkten. " Porter: Cornperiiivc Srmiegy, s. 24 ff. Se respektive företags hemsida. " Dell Corporation, 2002: Dell- Dell & Linux. ( ): "Se information kring försxljningen ovan. '" Linux Standard Base. 2002: Linux Standard Base: "Standardizing the Penguin". ( ):

16 Men, de företag som genomför vertikal integration eller levererar Linux tillsammans med en speciell programvara skapar trots allt ett hot om utbyteskostnader. Köparen har låga vinstmarginaler Eftersom vi inte kan särskilja en typ av köpare, då Linux riktar sig till samtliga segment av marknaden, kan det vara svårt att se om en köpare har låga vinstmarginaler eller ej. Den allmänna nedgången i ekonomin gör att vissa mer nischade bolag i branschen snabbt kan kanna av svängningar i omvärlden. Ett exempel är Lineo, som sysslar med inbyggda system, som i januari 2001 avblåste sin börsintroduktion med tanke på affärsk~irnatet.~~ På grund av de olika villkoren för kundernas ekonomi är det svårt att avgöra om den har faktorn påverkar branschen mer an delvis. Risk för bakåtriktad integration Linuxbranschens öppenhet gör att det alltid föreligger en risk för bakåtriktad integration (backward integration). Ett exempel bland andra på detta ar ~ewlett-~ackard." Den här risken gör att en strategisk relation med en kund kan bli en belastning för en linuxdistributör och ökar köparnas förhandlingsstyrka avsevärt. Produkten har liten inverkan på kvaliteten av köparens produkter Huruvida en linuxdistribution och tjänsterna kopplade till den påverkar kvaliteten på kundens produkter beror återigen på kundkategorin. Linux kan i vissa fall vara en viktig komponent i en produkt, ett exempel ar Nokias mediaterminal, som bygger på ~inux.'~ I dessa fall kan kunden vara knuten till en leverantör eller, som i Nokias fall, skaffa egen kompetens eller Iösning. I Nokias fall har man dessutom skapat en portal för utvecklare som vill utveckla produkten." Med andra ord har Nokia skapat en direktkontakt med de personer som utvecklar "råvaran" till linuxdistributionen. Detta kan vara ett exempel på hur ett företag löser problemet, men Nokias lösning borde falla under begreppet vertikal integration. För mindre kundföretag ar kanske inte Nokias Iösning möjlig och då kan produkten ha en stor påverkan på slutproduktens kvalitet. Så i vissa fall ar detta en faktor att rakna med medan i andra inte påverkar alls. Köparen har full information Linux bygger på öppenheten och öppen kal~kod.~~ Detta innebär att kunderna har tillgång till full information om innehållet i produkten, till och med tillgång till den ursprungliga kallko-. den. Sammanfattning T Analysen av förhandlin skraften hos kö arna gav följande resultat: Köpare som star för större delen av produ- I många fall finns det köpare som köper större centens totala volym mängder av olika linuxdistributörer. Produkten star för en viktig del av köparens Detta gäller inte för inköpskostnader "'CNET Networks. Inc Embedded Linux company Lineo scraps IPO plans.( ): html " Hewlett-Packard, 2002: HP Secure OS Software for Linux. ( ): '' Nokia. 2(X)2. Nokia laiinches honie product hased on open source platforms. ( ): html " OST Developer Network, 2002: Doinain Honie Page. ( ): https://www.ostdev.net/ "' Se hilaga I.

17 Produkten ar standardiserad eller inte differentierad Det finns fa kostnader förknippade med att byta produkt Köparen har laga vinstmarginaler Risk för bakåtriktad integration Produkten har liten inverkan p& kvaliteten av köparens produkter Köparen har full information De generella linuxdistributionerna ar standardiserade, och graden av standardisering ser ut att komma att öka i framtiden genom standardiseringsprojekt. I de flesta fall förekommer inga utbyteskostnader. Men det finns exempel dar det förekommer. Det ar omöjligt att svara på detta eftersom Linux riktar sig till så många olika marknader. Det finns definitivt risk för bakåtriktad integration. I de flesta fall påverkar produkten inte kundens slutprodukt, medan det i andra fall ar tvärtom. Ja. Köparen har full information. Tabell 5: Sammanfattning av köparnas förhandlingsstyrka. Utifrån det ovanstående tycks det som om köparna kan utöva, och förmodligen utövar, ett stort tryck på linuxbranschen som helhet. Den största risken för företagen finns i öppenheten hos Linux, som faktiskt ger köparen full information om produkterna. Detta kan ha medfört krav på standardisering av Linux för att underlätta för migrering av programvaror. Tecknen på krav för ökad standardisering och informationen möjliggör att kunderna kan genomföra en vertikal integration. Detta borde vara ett stort hot för aktörerna och det påverka den framtida lönsamhetspotentialen i branschen. Leverantörernas förhandlingsstyrka Den sista kraften i Porters femkraftsmodell handlar om leverantörernas förhandlingskraft. Har pekar han på följande faktorer; leverantörernas bransch ar dominerad av få företag, leverantörerna ar inte hotade av substitut, branschen ar inte viktig för leverantören, leverantörens produkt ar viktig för branschen, olika typer av leverantörer och/eller inbyggda utbyteskostnader, risk för framåtriktad integr~tion.~' Leverantörernas bransch ar dominerad av få företag Beroende på om leverantören levererar drivrutiner till sin egna hårdvara, en linuxversion av sin mjukvara, CD-ROM-skivor och tryckt material eller vitala delar av linuxkaman så ar koncentrationen av leverantörerna olika. Lagg därtill de icke-kommersiella organisationerna som själva utvecklar linuxdistributioner. I de fall hårdvaruleverantörema är leverantörer (av drivrutiner, med mera) så ser det ut som om de går mot en alltmer koncentrerad bransch, vilket Hewlett-Packards köp av Compaq vis ~. ' ~ " Porter: Coniperirii~e Stmre~y, s. 27 f. '"ewlett-~rickrird, 2002: HP Press Release: HP Closes Compaq Merger. ( ):

18 Ser vi till övriga leverantörer, som tryckerier (för CD-ROM-skivor) och mjukvaruleverantörer, är dessa fortfarande diversifierade. Eventuellt finns det en viss lokal orientering, i varje fall nar det galler tryckerier. Ser vi till mjukvaruleverantörerna så finns inte en bransch, utan det definieras utifrån funktionaliteten som den aktuella programvaran har. Att analysera varje sådan bransch faller definitivt utanför detta arbete. De uppgifter jag har om dessa branscher ar lösryckta och inte undersökta närmare, och skall därför ses som osäkra. De som utvecklar öppen kallkod ar inte koncentrerade till någon speciell typ. Spektrumet spänner från enskilda privatpersoner, till större projektgrupper på universitet. Samma fenomen kan aven sagas galla de icke-kommersiella linuxdistributörerna. Ofta ar dock personerna i de här grupperingarna organiserade i olika intressegrupper kring projektet eller i övrigt kring öppen källkod. På så satt kan de nå ett större kontaktnät och med det eventuellt större inflytande på utvecklingen inom öppen kallkod i allmänhet och enskilda projekt i synnerhet.s7 Huruvida den har faktorn ar viktig, eller ej, beror på vilken typ av leverantör som avses och därför ar det säkrast att saga att den endast delvis påverkar branschen. Leverantörerna ar inte hotade av substitut I de fall en leverantör till linuxbranschen inte vill slappa en drivrutin eller specifikationerna för sin produkt finns det (nästan) alltid enskilda utvecklare som egenmäktigt utvecklar dessa och sedan släpper fritt.58 Detsamma galler företag vars produkter varit fria, men som av kostnadsskäl görs proprietara. Då finns det nästan alltid utvecklare som är beredda att ta upp den fallna fanan och fortsätta utveckla produkten därifrån den senast var fri.59 När det galler hårdvaran så finns Linux för alla hårdvaniplattformar, varför aven dessa leverantörer utsatts för substitut från andra typer av datortillverkare som de normalt sett inte utsatts för. Detta gör att den här faktorn inte påverkar branschen. Branschen ar inte viktig For leverantören Att uttala sig om linuxbranschens vikt i olika branscher ar svårt. Speciellt när det galler mjukvaruleverantörer. I de fall som produkten kräver Linux så är naturligtvis branschen viktig. Men generellt torde inte mjukvaruleverantörer av kommersiell programvara anse Linux som särskild viktig, utan operativsystemet är ett i mängden och utgör endast en del av deras försäljning. Samtidigt så breddar det marknaden för produkten, vilket gör att om en av konkurrenterna i en bransch bestämmer sig för att portera till Linux, så följer övriga efter.60 Vi får inte glömma bort att det ofta finns fria alternativ till den proprietara programvaran. Dessa substitut gör att linuxmarknaden inte torde vara den mest prioriterade för mjukvaruföretagen. Det gör att de förmodligen inte ser Linux som en viktig del för deras affärer. Hårdvanileverantörerna har samma dilemma som sina mjukvarukollegor. Om en aktör kli-. ver in i marknaden, brukar de flesta följa efter. Om Linux står för en allt större marknadsandel så borde linuxbranschen bli allt mer viktig. För IBM ar branschen extra viktig. Den investering om en miljard dollar som gjordes 2001 betalade sig redan efter ett år.61 " En exempel p5 intressegrupp iir Linux User Groups. De iir oftast lokala, men finns över hela världen. För mer infonnation se: Linux Users Groups Worldwide. 2002: Linux Users Groups Worldwide. ( ): %xempelvis den unge Jon Johansen och hans vanner som ville kunna se DVD-filmer p5 sin linuxdator. Las mer om honom p5: Wired News, 2002: Nonvay Cracks Down on DVD Hacker. ( ): "' Ett exempel iir filsystemet GFS, som gjordes proprietart av Sistinn Software. Genast startades det ett öppet utvecklingsprojekt med namnet OpenCFS. Se Sistina Software, Infinitely Smaner Storage. ( ): och OpenCFS, 2002: keeping it free ( ): "Las mer i denna artikel: CNET Nerworks, Inc., 2002: Computing giants backing Linux. ( ): html Poneru betyder att göm om en applikation s5 att den kan köras pb ett annat operativsystem. '' CNET Networks, Inc., IBM: Linux investment nearly recouped. ( ):

19 Även i det här fallet ar användningen av Linux så bred att det ar svårt att avgöra huruvida det har villkoret påverkar branschen eller ej. Leverantörens produkter ar viktiga för branschen Linuxbranschen är unik eftersom de mesta råmaterialet till mjukvarorna i en linuxdistribution hämtas direkt från Internet och integreras i produkten. I vissa fall kan dock produkterna kompletteras med proprietära ro ramvaror, men leverantörernas produkt ar normalt sett inte.p g nödvändig för slutprodukten.6- Den största gruppen av leverantörer, utvecklarna av öppen kallkod, ar däremot helt avgörande för produkten. Trots att de inte kan undanhålla kallkoden till sina produkter på grund av licensvillkoren för öppen kallkod så kan de dock utöva påtryckningar på företagen om de anser sig felaktigt behandlade. På detta satt kan de påverka företagen genom att begränsa eller skada ett företags rekryteringsbas. Exempelvis igår det en kampanj mot VA Sofrnare (före detta VA Linux) som anses ha handlat på fel satt. t3 En annan typ av leverantör är världens regeringar. Dessa blir leverantörer eftersom de ger sina universitet och högskolor statsstöd och därigenom stödjer projekt som i slutändan blir öppen kallkod. Skulle en större stat kräva att programvarorna skulle skyddas som proprietära mjukvaror skulle det i ett slag påverka hela branschen. Trenden verkar gå i motsatt riktning. Både Storbritannien och Frankrike motsätter sig exempelvis mjukvampatent. Nar det galler Frankrike finns det dessutom ett uttalat stöd för Linux och öppen kal~kod.~~ Även den har faktorn hör till de ambivalenta beroende på den breda anvandarbasen. Olika typer av leverantörer och/eller inbyggda utbyteskostnader Som jag redovisat ovan så påverkas linuxbranschen av flera olika typer av leverantörer. Var och en av leverantörernas branscher uppvisar någon form av utbyteskostnader. Exempel på utbyteskostnader kan vara tuffa garantivillkor eller serviceavtal. Leverantörerna kan aven ha viktiga patenterade produkter eller tjänster som de vill skydda. Risk för framåtriktad integration Oppenheten inom Linux och öppen kallkod skapar möjligheter för olika leverantörer att relativt lätt skapa en egen linuxdistribution. Det finns flera exempel på så kallad framåtriktad integration (forward integration). De som genomför en integration kan bli till bittra konkurrenter eftersom deras programvara integreras med en linuxdistribution och inte får levereras med övriga linu~distributioner.~' Sammanfattning Analysen av förhandlingskraften hos leverantörerna gav följande resultat: Leverantörernas bransch ar dominerad av f5 företag På grund av att det ar så många olika typer av leverantörer med olika branscher ar det svårt att analysera dem. I vissa branscher stämmer detta. " De allra flesta linuxdistnbutioner, oavsett vilket företag eller gmpp som utvecklar det, bestar av mjukvaror med öppen kallkod. Ofta finns det specialvenioner med kommersiell programvara, medan den "vanliga" distributionen ör fri. " VA Software äger SourceForge, ett system för projekthantenng av öppen kallkod. Företaget utvecklade först systemet som en del av sin marknadsföring för linuxbaserade hardvaror. Efter att företaget genomgatt större förandringar andrades förutslttningarna för hur programvarorna i systemet skall hanteras. Detta har orsakat en storm av protester och motatgarder fran utvecklarna. Nedan föl-ier nigra lankar för mer information: VA Software Corporation VA Software Corporation. ( ): samt SourceForge Velcome. ( ): Free Software Foundation Europe, 2002: SourceForge drifting. ( ): 'JThe Register, 2001 : UK rejects US-style software patents. ( ): The Register : French industry minister re.jects patents, backs Linux. ( ): '' Corel Corporation. 2007: Corel and Linux FAQ's. ( ):

20 Leverantörerna ar inte hotade av substitut Branschen ar inte viktig för leverantören Leverantörens produkt ar viktig för branschen Olika typer av leverantörer ochleller inbyggda utbyteskostnader Risk för framatriktad integration 1 Leverantörerna är utsatta inom linuxbranschen eftersom deras produkter kan ersattas av mjukvaror med öppen kallkod eller andra hårdvaror. Naturligtvis finns det leverantörer som ar beroende av Linux, men det omvända ar lika vanligt. Vissa produkter ar mycket viktiga för branschen, exempelvis utvecklarna av öppen kallkod. Ovriga leverantörers produkter ar inte lika viktiga. Det finns en mängd olika typer av leverantörer och lika ofta förekommer det utbyteskostnader. Det finns aven har stor risk för framåtriktad integration. Tabell 6: Sammanfattning av leverantörernas förhandlingsstyrka. Jämfört med köparna förhandlingsstyrka tycks leverantörernas förhandlingsstyrka vara den svagare. Trots detta verkar vissa typer av leverantörer vara kunder. Den kombinerade förhandlingsstyrkan från dessa skulle i så fall innebära att branschen utsätts för press aven från leverantörerna. Ett exempel på detta tryck är nog standardiseringsarbetet för Linux. Dar agerar flera leverantörer aven som köpare och använder sin position för att sätta press på aktörerna i linuxbranschen. Sammanfattning: Lönsamheten i branschen Nedanstående tabell (tabell 2) visar resultatet av ovanstående analysen. För att sammanfatta och på ett enkelt satt visa på resultatet har jag sammanfattat de olika krafternas påverkan på branschen i en tabell, enligt nedan. I den redovisas huruvida de olika faktorerna är närvarande inom en kraft. "Poängsattningen" är baserad på antalet faktorer och deras närvaro. I enlighet med markeringen i Figur 2 ovan ger + 1 poang, +l- ger 0,5 poang och - noll poäng. Procentsiffran anger hur "stor del" av faktorerna som ar verksamma inom kraften: F Hotet från nya aktörer Procent Resultat Det finns få intradesbarriarer vilket innebar Rivaliteten inom branschen 1 Hot från substitut 1 Köparnas förhandlingsstyrka 50% (1,5 av 3) tecken som tyder på viss rivalitet inom linuxbranschen. Det finns substitut som kan påverka linuxbranschen. Köparna har ganska stora möjligheter att påverka linuxbranschen genom sin förhandlingsstyrka. Leverantörernas förhandlingsstyrka 58% (3,5 av 6) Leverantörerna har viss förhandlingsstyrka gentemot linuxbranschen. Tabell 7: Santmat~stiilltiing av resultcitet fr& analysen.

Open Source - Program och hur man väljer

Open Source - Program och hur man väljer Open Source - Program och hur man väljer Copyright 2007, 2008 Marcus Rejås Rejås Datakonsult Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga

Läs mer

2005-06-02 1 Open Source-licenser

2005-06-02 1 Open Source-licenser 2005-06-02 1 Open Source-licenser Open Source-licenser NEA Nätverket för Elektroniska Affärer Advokat Sofia Geilert 2005-06-02 2 Open Source-licenser Open Source-licenser Antal olika licenser för open

Läs mer

Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet

Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet Copyright 2003, 2004 Marcus Rejås Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge

Läs mer

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser Innehåll Operativsystem Vad är operativsystem och hur fungerar de Vad är ett OS? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett abstraktionslager mot hårdvaran Att hantera olika

Läs mer

Open Source - Utmaningar och fördelar

Open Source - Utmaningar och fördelar Open Source - Utmaningar och fördelar Johan Hübner Emil Dicksved 16 mars 2011 Agenda Vad är open source? Historik och utveckling över tid Krav på open source-licenser Översiktlig genomgång av några vanliga

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29)

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29) Fri programvara Mycket mer än bara gratis Copyright 2005,2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet

Läs mer

Motion om fri mjukvara

Motion om fri mjukvara Motion om fri mjukvara Fri mjukvara 1 är gratis 2. Fri mjukvara sparar kommunen pengar 3. Sverigedemokraterna Oskarshamn föreslår kommunfullmäktige: Att planera för en övergång till fri mjukvara, själv

Läs mer

Sun Fire V1280/Netra 1280 System Komma igång

Sun Fire V1280/Netra 1280 System Komma igång Sun Fire V1280/Netra 1280 System Komma igång Få tillgång till Sun Fire V1280/Netra 1280 dokumentationsfiler Fullständig dokumentation för Sun Fire V1280/Netra 1280 system finns på dokumentations-cd:n (dok-cd).

Läs mer

Uppdatering av programvaror

Uppdatering av programvaror Uppdatering av programvaror Användarhandbok Copyright 2007 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Windows är ett USA-registrerat varumärke som tillhör Microsoft Corporation. Informationen häri kan ändras

Läs mer

Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik

Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002 Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik 2 minuter upphovsrätt Traditionell licensiering Fri programvara Öppen källkod Öppet innehåll

Läs mer

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services FileMaker Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services 2004 2009, FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker, filmappslogotypen,

Läs mer

En guide för dig som utvecklar programvaradags

En guide för dig som utvecklar programvaradags En guide för dig som utvecklar programvaradags att uppgradera! Partnerprogrammet så fungerar det Microsofts partnerprogram består av tre nivåer och för varje nivå ökar förmånerna. För att bli Certified

Läs mer

Mobisma Support Policy nextg Mobile UC Client & MCB Server licenser

Mobisma Support Policy nextg Mobile UC Client & MCB Server licenser Mobisma Support Policy nextg Mobile UC Client & MCB Server licenser Datum: februari - 2014 Vid information kontakta: salesnordic@mobisma.com Inledning Denna presentation omfattar Mobismas supportpolicy

Läs mer

FileMaker Pro 12. Använda Fjärrskrivbord med

FileMaker Pro 12. Använda Fjärrskrivbord med FileMaker Pro 12 Använda Fjärrskrivbord med FileMaker Pro 12 2007-2012 FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker och Bento är

Läs mer

NSi Output Manager Vanliga frågor och svar. Version 3.2

NSi Output Manager Vanliga frågor och svar. Version 3.2 NSi Output Manager Vanliga frågor och svar Version 3.2 I. Allmän produktinformation 1. Vad finns det för nyheter i NSi Output Manager 3.2? I NSi Output Manager 3.2 finns det flera förbättringar på serversidan,

Läs mer

Svensk version. Introduktion. Lådans innehåll. Specifikationer. PU052 Sweex 2 Port USB 2.0 & 2 Port FireWire PC Card

Svensk version. Introduktion. Lådans innehåll. Specifikationer. PU052 Sweex 2 Port USB 2.0 & 2 Port FireWire PC Card PU052 Sweex 2 Port USB 2.0 & 2 Port FireWire PC Card Introduktion Först och främst tackar vi till ditt köp av detta Sweex 2 Port USB 2.0 & 2 Port FireWire PC Card. Med detta kort kan du enkelt lägga till

Läs mer

Bilaga. Särskilda villkor för Öppen källkod. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling

Bilaga. Särskilda villkor för Öppen källkod. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling Sid 1 (7) 2014-11-07 Dnr 96-36-2014 Bilaga Särskilda villkor för Öppen källkod Programvaror och tjänster 2014 Systemutveckling Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tillämplighet 2 2 Särskilt om kontraktshandlingar

Läs mer

Olika avtalsformer vid köp av Microsoftlicenser

Olika avtalsformer vid köp av Microsoftlicenser Olika avtalsformer vid köp av Microsoftlicenser - ett samtal om vilka möjligheter som finns inom respektive avtalsform Henrik Byström Kundansvarig Microsoft Magnus Holmér IT strategisk rådgivare Microsoft

Läs mer

Produktinformation för Sun Enterprise 220R

Produktinformation för Sun Enterprise 220R Produktinformation för Sun Enterprise 220R Sun Microsystems, Inc. 901 San Antonio Road Palo Alto, CA 94303-4900 USA 650 960-1300 Fax 650 969-9131 Artikelnummer: 806-1715-10 Januari 2000, utgåva A Skicka

Läs mer

Nokia C110/C111 nätverkskort för trådlöst LAN. Installationshandbok

Nokia C110/C111 nätverkskort för trådlöst LAN. Installationshandbok Nokia C110/C111 nätverkskort för trådlöst LAN Installationshandbok KONFORMITETSDEKLARATION Vi, NOKIA MOBILE PHONES Ltd, tillkännager under vårt ensamma ansvar att produkterna DTN-10 och DTN-11 uppfyller

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Jays - Företagets bästa kvartal

Jays - Företagets bästa kvartal Jays - Företagets bästa kvartal I oktober i fjol lanserade Jays sin nya hörlur - a-jays Five - individuellt anpassad för Android, ios samt Windows Phone. Oktober var sista månaden i kvartal två 2013, vilket

Läs mer

30 år av erfarenhet och branschexperts

30 år av erfarenhet och branschexperts 30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora

Läs mer

B. INSTALLATIONEN AV PC-PLANNER MJUKVARAN OCH DRIVRUTINER

B. INSTALLATIONEN AV PC-PLANNER MJUKVARAN OCH DRIVRUTINER PC-Planner Handbok PC-Planner förvandlar din dator till en virtuell plotter (förutom GPS positionering) samtidigt som du använder dina elektroniska C-Map by Jeppesen kartor. I full färg kan du med denna

Läs mer

JAWS Nätverksauktorisering

JAWS Nätverksauktorisering Nätverksauktorisering snabbstart Guide Freedom Scientific programvaror behöver riktig auktorisering för att fungera. Klient datorer som använder programvaran kommer att ansluta till en licens server vilken

Läs mer

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs noga igenom alla villkor i detta licensavtal (nedan kallat avtalet ) mellan TOTAL IMMERSION och dig själv (nedan kallad du eller LICENSTAGARE

Läs mer

Säkerhetskopiering och återställning Användarhandbok

Säkerhetskopiering och återställning Användarhandbok Säkerhetskopiering och återställning Användarhandbok Copyright 2007-2009 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Windows är ett USA-registrerat varumärke som tillhör Microsoft Corporation. Informationen

Läs mer

Installation av Topocad

Installation av Topocad Installation av Topocad Hämta programmet Topocad 12.0 kan hämtas från adtollo.se/systems/mat-kart/ladda-ner-program/ Installation Programmet installeras från Installera Topocad Topocad 12.0. Installationsfilen

Läs mer

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna.

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna. Modul 1: Molntjänst Publikt moln Privat moln Hybrid moln IaaS PaaS SaaS DaaS DaaS SLA Infrastructure as a Service, leverantör tillhandahåller infrastrukturen, jag tillhandahåller virtuella maskiner eller

Läs mer

Quick Start Guide Snabbguide

Quick Start Guide Snabbguide Quick Start Guide Snabbguide C Dictionary Quick Start Thank you for choosing C Dictionary and C-Pen as your translation solution. C Dictionary with its C-Pen connection will make translation easy and enable

Läs mer

INSTALLATIONS- ANVISNING FÖR MJUKVARA

INSTALLATIONS- ANVISNING FÖR MJUKVARA INSTALLATIONS- ANVISNING FÖR MJUKVARA DIGITALT MULTIFUNKTIONELLT SYSTEM Sidan INLEDNING... Omslagets insida OM MJUKVARAN... FÖRE INSTALLERING... INSTALLERA PROGRAMVARAN... ANSLUTNING TILL EN DATOR... KONFIGURERING

Läs mer

Scanacons erfarenheter av Kinaetablering. SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren. Rosenbad, 100526

Scanacons erfarenheter av Kinaetablering. SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren. Rosenbad, 100526 Scanacons erfarenheter av Kinaetablering SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren Rosenbad, 100526 Innehåll Om Scanacon Vår etablering i Kina Varför? Hur? Erfarenheter! Våra tips till

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Norton AntiVirus Användarhandbok

Norton AntiVirus Användarhandbok Användarhandbok Norton AntiVirus Användarhandbok Den programvara som beskrivs här levereras under licensavtal och får endast användas i enlighet med villkoren i avtalet. Dokumentation version 15.0 2007

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-04-26 11 (18) 95 Dnr 2009/122 Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer INLEDNING

Läs mer

VERVA. Fujitsu Services Kenneth Landérus F

VERVA. Fujitsu Services Kenneth Landérus F VERVA Fujitsu Services Kenneth Landérus F Fujitsu Services 2008 Fujitsus erbjudande produkter Volymlicensiering på 40 programtillverkares produkter 2 Fujitsu Services 2008 2008-01-28 Verva Programvaror

Läs mer

Installationsanvisningar HogiaLön Plus

Installationsanvisningar HogiaLön Plus Installationsanvisningar HogiaLön Plus Installation Med den här installationen kan du installera HogiaLön Plus på Windows XP, Vista och Windows 7. Om du vill installera en MSI-installation finns en separat

Läs mer

Molntjänster -- vad är molnet?

Molntjänster -- vad är molnet? En e-bok från Visma Spcs Molntjänster -- vad är molnet? Vad du bör tänka på för att göra rätt val till ditt företag Molntjänster -- vad är molnet? En guide till att förstå molntjänster Innehåll Hänger

Läs mer

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Kurs: Marknadsföring, Företagsekonomi, A Datum: 2014.03.29 Tid: 14:15 18:15 Plats: L003 Ansvarig lärare: Mari-Ann Karlsson, Claes Gunnarsson Antal

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

Installationsguide ELCAD 7.10

Installationsguide ELCAD 7.10 Installationsguide ELCAD 7.10 Innehållsförteckning Inledning... 2 Installation av ELCAD 7.10... 2 Viktiga nyheter om installationen... 2 Före installationen... 2 Ladda hem internationell version... 2 Ladda

Läs mer

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Varumärket Doro Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Doros identitet och position Vision? Doros vision är att bli varumärket Varifrån? Doro är en svensk världsmedborgare med 35 års

Läs mer

Open Source Sweden. Jakob Sandgren, styrlseledamot i OSS.

Open Source Sweden. Jakob Sandgren, styrlseledamot i OSS. 1 Jakob Sandgren, styrlseledamot i OSS. 2 Jakob Sandgren, styrlseledamot i OSS. Jobbar till vardags på: 3 Jakob Sandgren, styrlseledamot i OSS. Jobbar till vardags på: South Pole är ett 10 år gammalt (litet)

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Bewator OMNIS version 6.1 Produkt release information

Bewator OMNIS version 6.1 Produkt release information Bewator OMNIS version 6.1 Produkt release information Nyheter i version 6.1 Nya möjligheter vid bokningar I Omnis version 6.1 finns möjligheten att reservera mer än en behörighetsgrupp för bokningar. Nya

Läs mer

Manual licenserver. Installations och konfigurations-manual för Adtollo licenserver 2014-10-07

Manual licenserver. Installations och konfigurations-manual för Adtollo licenserver 2014-10-07 Installations och konfigurations-manual för Adtollo licenserver 2014-10-07 2014-10-07 Sida 2 av 8 Detta är en installationsanvisning för Adtollo licensserver. Applikationen kan användas till flera av Adtollos

Läs mer

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1 Kursinfo Introduktion till programmering Undervisning Föreläsning 1 Kursinformation Inloggning, filsystem, kommandotolk några inledande exempel Föreläsningar Fem föreläsningar, vardera 45 minuter. Allmänna

Läs mer

Så enkelt byter du Windows mot Zorin

Så enkelt byter du Windows mot Zorin Så enkelt byter du Windows mot Zorin 7 Linux-versionen som liknar Windows 7 7 Kör vissa vanliga Windows-program 7 Lättanvänt och helt gratis. Så installerar du Windows-utmanaren Zorin OS Att använda Linux

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET PC--rådgivning rådgivning AGENDA

LUNDS UNIVERSITET PC--rådgivning rådgivning AGENDA PC-rådgivning Mališa Kukulović Malisa.Kukulovic@ldc.lu.se PC-rådgivning AGENDA Windows Program Tips & Trix Hårdvara: Laptop, Mobiltelefoner Nyheter 2 Windows Mainstream support för Windows XP Professional

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Rekommenderad felsökning av dator innan service

Rekommenderad felsökning av dator innan service Rekommenderad felsökning av dator innan service Rekommenderad felsökning av dator innan service Detta dokument beskriver åtgärder som kan testas för att utesluta mjukvarufel innan en Mac skickas in på

Läs mer

FileMaker Server 13. Guiden Installation av nätverksinställningar

FileMaker Server 13. Guiden Installation av nätverksinställningar FileMaker Server 13 Guiden Installation av nätverksinställningar 2007-2013 FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker och Bento

Läs mer

Jabra Speak 410. Bruksanvisning. www.jabra.com

Jabra Speak 410. Bruksanvisning. www.jabra.com Jabra Speak 410 Bruksanvisning Innehåll Tack!...3 Produktöversikt...3 ÖVERSIKT...4 Installation och inställningar...4 Daglig användning...5 Kontakta support...6 2 Tack! Tack för att du valde att köpa Jabra

Läs mer

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Kommunstyrelsen 2012-04-16 89 221 Arbets- och personalutskottet 2012-03-12 65 142 Dnr 12.122-01 aprilks10 Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Bilaga: Specifikation inköp licenser Ärendebeskrivning

Läs mer

Goldcup 6174 AB, u. ä. t. Office Depot Sweden (Holding) AB, org. nr 556829-3848, Box 7064, 192 07 SOLLENTUNA

Goldcup 6174 AB, u. ä. t. Office Depot Sweden (Holding) AB, org. nr 556829-3848, Box 7064, 192 07 SOLLENTUNA KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-02-18 Dnr 42/2011 1 (6) Anmälande företag Goldcup 6174 AB, u. ä. t. Office Depot Sweden (Holding) AB, org. nr 556829-3848, Box 7064, 192 07 SOLLENTUNA Ombud: advokaten

Läs mer

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät?

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Vilka innovationer och tekniker som blir marknadsframgångar är svårt att sia om! Inferior Winners Cobol vs Algol/Pascal

Läs mer

For more information please visit www.rollermouse.com

For more information please visit www.rollermouse.com For more information please visit www.rollermouse.com Contour Design, Inc. 10 Industrial Drive Windham New Hampshire, 03087, USA Phone: 800-462-6678 E-mail: ergoinfo@contourdesign.com Contour Design Europe

Läs mer

Professional Services. Linux Support Group (LSG)

Professional Services. Linux Support Group (LSG) Professional Services Linux Support Group (LSG) Att införa Embedded Linux Har du problem att få igång Linux på din plattform? Du har kanske inte kommit så långt, men funderar på vad det innebär att bygga

Läs mer

Installation av StruSofts låne-licensserver (nätverkslicens)

Installation av StruSofts låne-licensserver (nätverkslicens) Installation av StruSofts låne-licensserver (nätverkslicens) Denna manual hjälper dig att installera StruSofts licensserver, hämta ner dina licenser via webupdate samt kontrollera att licenserna finns

Läs mer

Vid problem med programmet kontakta alltid C/W Cadware AB på telefon 08-522 04 640

Vid problem med programmet kontakta alltid C/W Cadware AB på telefon 08-522 04 640 Installation av CW KeyDesign/DoorDesign Detta program görs och underhålls av C/W CadWare AB. CW KeyDesign/Doordesign säljs alltid med underhållsavtal med telefonsupport samt programuppdateringar på websidan:

Läs mer

Installationsinstruktioner

Installationsinstruktioner knfbreader Mobile kreader Mobile Installationsinstruktioner Copyright 2009 knfbreading Technology, Inc. www.knfbreader.eu Alla rättigheter förbehållna. Andra företagsnamn och produkter är varumärken eller

Läs mer

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Programmering Hur, var, när och varför 22 November Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Agenda Om mig Programmering Vad är? Varför kunna? Hur använda kunskapen? Framtiden Sammanfattning Q+A 2 Om mig Arbetat

Läs mer

QuarkXPress 9.3 Informationsfil

QuarkXPress 9.3 Informationsfil QuarkXPress 9.3 Informationsfil INNEHÅLL Innehåll QuarkXPress 9.3 Informationsfil...4 Systemkrav...5 Systemkrav: Mac OS...5 Systemkrav: Windows...5 Installation: Mac OS...7 Utföra en tyst installation...7

Läs mer

SNABBGUIDE FÖR. Installation av Nokia Connectivity Cable Drivers

SNABBGUIDE FÖR. Installation av Nokia Connectivity Cable Drivers SNABBGUIDE FÖR Installation av Nokia Connectivity Cable Drivers Innehåll 1. Inledning...1 2. Krav...1 3. Installera Nokia Connectivity Cable Drivers...2 3.1 Innan du installerar...2 3.2 Installera NOKIA

Läs mer

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET LDC Roland Månsson 2001-02-20 Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET Bakgrund Ett beslut om att avveckla bl a AppleTalk-routingen inom LUNET är fattat och kommer att verkställas 15 januari

Läs mer

Digitalkamera Bruksanvisning för programmet

Digitalkamera Bruksanvisning för programmet EPSON Digitalkamera / Digitalkamera Bruksanvisning för programmet Svenska Alla rättigheter förbehålles. Ingen del av denna skrift får återges, lagras i något system, eller överföras i någon form eller

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie 1.Introduktion 1.1 Inledning Den senaste trenden inom IT-världen är cloud computing (molntjänster). Molntjänster har uppnått stor popularitet både hos IT-chefer och ekonomichefer inom stora företag. Molntjänster

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Esri Sverige Underhåll och Support

Esri Sverige Underhåll och Support Esri Sverige Underhåll och Support Esri Sverige Underhåll och Support Esri Sverige erbjuder underhåll på produkter som marknadsförs och säljs i Sverige. Ett underhållsabonnemang på våra produkter ger dig

Läs mer

PV Applications Manager. Instruktionshäfte

PV Applications Manager. Instruktionshäfte PV Applications Manager Instruktionshäfte Sw Microsoft, Windows och Windows NT är antingen registrerade varumärken eller varumärken tillhörande Microsoft Corporation i USA och/eller övriga länder. Övriga

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

Disposition. Bakgrund 2014-11-24. Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry?

Disposition. Bakgrund 2014-11-24. Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry? Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry? Advokat Alexander Jute alexander.jute@marlaw.se 18 november 2014 Advokatfirman MarLaw AB Sveavägen

Läs mer

FileMaker Server 14. Guiden Installation över nätverk

FileMaker Server 14. Guiden Installation över nätverk FileMaker Server 14 Guiden Installation över nätverk 2007-2015 FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker och FileMaker Go är

Läs mer

Installationsmanual OpenOffice 3.0

Installationsmanual OpenOffice 3.0 Installationsmanual OpenOffice 3.0 Ursprungligen skapad av Georg Bredberg 2003-03-27 för OpenOffice 1.0 Uppdaterad och kortad 2009-01-07 för OpenOffice 3.0 av Folkbildningsnätets Fria Programvarugrupp

Läs mer

Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar

Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar Datavetenskap Opponent(er): Rikard Boström Lars-Olof Moilanen Respondent(er): Mathias Andersson Henrik Bäck Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx

Läs mer

Innehåll i detta dokument

Innehåll i detta dokument Läs igenom hela dokumentet innan du startar. Kopiera över allt på CD-skivan till din hårddisk. Din dator kommer behöva startas om en gång vid installationen av CodeSys. Du måste ha rättigheter att installera

Läs mer

Mac OS X 10.6 Snow Leopard Installationshandbok

Mac OS X 10.6 Snow Leopard Installationshandbok Mac OS X 10.6 Snow Leopard Installationshandbok Läs det här dokumentet innan du installerar Mac OS X. Det innehåller viktig information om att installera Mac OS X. Systemkrav Om du ska uppgradera till

Läs mer

HASP-felsökningsguide

HASP-felsökningsguide HASP-felsökningsguide Huvudkontor: Trimble Geospatial Division 10368 Westmoor Drive Westminster, CO 80021 USA www.trimble.com Copyright och varumärken: 2005-2013, Trimble Navigation Limited. Med ensamrätt.

Läs mer

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS

Läs mer

Backup och återställning

Backup och återställning Backup och återställning Användarhandbok Copyright 2007 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Windows är ett USA-registrerat varumärke som tillhör Microsoft Corporation. Informationen häri kan ändras

Läs mer

Guide till en vinnande affärsplan

Guide till en vinnande affärsplan Guide till en vinnande affärsplan Guide till en vinnande affärsplan Såhär använder du guiden: De rubriker och områden som är obligatoriska att använda och behandla när du tävlar och lämnar in bidrag i

Läs mer

Svensk version. Inledning. Lådans innehåll. IP004 Sweex Wireless Internet Phone

Svensk version. Inledning. Lådans innehåll. IP004 Sweex Wireless Internet Phone IP004 Sweex Wireless Internet Phone Inledning Först och främst tackar vi dig till ditt köp av Sweex Wireless Internet Phone. Med denna internettelefon kan du snabbt och lätt kommunicera via röstsamtal

Läs mer

Hur man skapar en Administrativ Image för SolidWorks 2014

Hur man skapar en Administrativ Image för SolidWorks 2014 Hur man skapar en Administrativ Image för SolidWorks 2014 PLM Group Sverige AB www.plmgroup.se Stenfalksvägen 2 info@plmgroup.se 331 41 Värnamo, Sverige VAT: SE 556420145601 Telefon: +46 370 69 09 50 Telefax

Läs mer

TECKNINGSERBJUDANDE gällande. WizzCom 3D Productions AB (WizzCom)

TECKNINGSERBJUDANDE gällande. WizzCom 3D Productions AB (WizzCom) TECKNINGSERBJUDANDE gällande WizzCom 3D Productions AB (WizzCom) WizzCom är specialister på produktion av "verklig tredimensionell film där budskapet kan ses i 3D utan särskilda 3D-glasögon! WizzCom vänder

Läs mer

Omnis Data Bridge. Raining Data Corporation, and its licensors 2005. All rights reserved. Portions Copyright Microsoft Corporation.

Omnis Data Bridge. Raining Data Corporation, and its licensors 2005. All rights reserved. Portions Copyright Microsoft Corporation. Omnis Data Bridge The software this document describes is furnished under a license agreement. The software may be used or copied only in accordance with the terms of the agreement. Names of persons, corporations,

Läs mer

UPPDATERA DIN UNICO-ORGELS OPERATIVSYSTEM!

UPPDATERA DIN UNICO-ORGELS OPERATIVSYSTEM! UPPDATERA DIN UNICO-ORGELS OPERATIVSYSTEM! Motorn i din UNICO-orgel är en LINUX-dator med programvara i form av ett operativsystem. Denna programvara förbättras ständigt och du bör därför uppgradera den.

Läs mer

SNABBGUIDE FÖR MODEM OPTIONS FOR NOKIA 7650

SNABBGUIDE FÖR MODEM OPTIONS FOR NOKIA 7650 SNABBGUIDE FÖR MODEM OPTIONS FOR NOKIA 7650 Copyright 2002 Nokia. Alla rättigheter förbehållna 9354489 Issue 2 Innehåll 1. INLEDNING...1 2. INSTALLERA MODEM OPTIONS FOR NOKIA 7650...1 3. ANVÄNDA TELEFONEN

Läs mer

Utskrift online 4.0. Utgåva 1

Utskrift online 4.0. Utgåva 1 Utskrift online 4.0 Utgåva 1 2008 Nokia. Alla rättigheter förbehållna. Nokia, Nokia Connecting People och Nseries är varumärken eller registrerade varumärken som tillhör Nokia Corporation. Nokia tune är

Läs mer

Marknadsföring via Twitter

Marknadsföring via Twitter Marknadsföring via Twitter Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Ann-Sofie Hellsén anhe0037@student.hv.se 2011-05-20 Innehållsförteckning Inledning... 1 Beskrivning... 1 Diskussion... 4 Slutsats...

Läs mer

Norton 360 Online Användarhandbok

Norton 360 Online Användarhandbok Användarhandbok Norton 360 Online Användarhandbok Dokumentation version 1,0 2007 Symantec Corporation. Med ensamrätt. Den licensierade programvaran och dokumentationen betraktas som kommersiell programvara

Läs mer

Installation av WinPig Slakt

Installation av WinPig Slakt Installation av WinPig Slakt Grundinstallation av WinPig Slakt ska göras med en cd skiva, den går inte att hämta från Internet. I samband med installationen installeras också vissa nödvändiga komponenter

Läs mer

eklient Livscykelplaner i Samverkan Livscykelplaner eklient 1.0

eklient Livscykelplaner i Samverkan Livscykelplaner eklient 1.0 er i Samverkan 1 Revisionshistorik Datum Version Förändring 2014-04-25 0.96 Windows 7 SP1 som sekundärt OS från 1 okt 2015 2014-09-27 0.97 Windows 8 med updates primärt OS från 1 okt 2015, Windows 9 för

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

Användarmanual Elevdator

Användarmanual Elevdator Användarmanual Elevdator UBG Elev-PC Introduktion Innehållsförteckning 1 GENERELL INFORMATION... 2 1.1 Garanti och försäkring... 2 1.2 Innehåll i datorpaket... 2 2 TIPS FÖR ANVÄNDNING AV DIN DATOR... 2

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

DDR PC SOFTWARE 2 RELEASENOTES VERSION 2.5. Swerob Service AB Global Robot Parts AB

DDR PC SOFTWARE 2 RELEASENOTES VERSION 2.5. Swerob Service AB Global Robot Parts AB DDR PC SOFTWARE 2 RELEASENOTES VERSION 2.5 Swerob Service AB Global Robot Parts AB Beskrivning DDR PC Software 2 används för att hantera SD-kortet från DDR i en vanlig PC. Ett SD-kort till DDR är indelat

Läs mer