Bild 1. Bild 2. Bild 3. Människors miljöer Samhällen förr och nu. Tidslinje. Jägar- och samlarsamhället. Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bild 1. Bild 2. Bild 3. Människors miljöer Samhällen förr och nu. Tidslinje. Jägar- och samlarsamhället. Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud"

Olof Åkesson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Bild 1 Människors miljöer Samhällen förr och nu Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Tidslinje Jägaroch samlarsamhälle f.kr. Industrisamhälle 1850 Jordbrukssamhälle Nomadsamhälle f.kr. Tjänste- och informations -samhälle 1980 Bild 3 Jägar- och samlarsamhället Människan (homo sapiens) har funnits i ca år. Vi har under större delen av denna tid levt i jägar- och samlarsamhällen. Jakt, fiske samt insamlande av bär och frukt.

Industrisamhälle 1850 Jordbrukssamhälle Nomadsamhälle 12.000 f.kr.

2 Bild 4 Nomadsamhället Nomadfolk är ett vandrande folk utan fast bosättning. Förflyttar sig efter behov och årstider. Ca f.kr började nomadsamhällen att ersätta tidigare jägarsamhällen. Uppfödning och skötsel av tamboskap var huvudsysslan för dessa människor. Det finns vissa nomadfolk även i våra dagar t.ex. i Afrika, Sydamerika, Asien och Mellanöstern. Bild 5 Jordbrukssamhället Parallellt med nomadsamhället uppstod jordbrukssamhället. Människor blev bofasta och började bruka jorden. Man skaffade sig fler ägodelar och detta medförde ökade skillnader bland människorna. Samhällen utvecklade också efterhand ett större regelsystem och fick en tydligare maktfördelning. Feodalsamhällen ett samhällssystem med stora klasskillnader där bönderna står i en beroendeställning till sin godsherre. (Medeltiden) Livegen att vara beroende av markägaren och inte kunna leva i frihet utan dennes tillstånd. (Medeltiden) Idag 60-70% av befolkningen livnär sig på jordbruk i utvecklingsländerna, medan siffran i de industrialiserade länderna ligger på mindre än 10%. Bild 6 Industrisamhället Den allra största förändringen i människan historia är den som skett under de senaste 200 åren. Det började med industrialiseringen eller den industriella revolutionen i Europa i början av talet. (Ångmaskinen) Människorna lämnade jordbruket och flyttade in till städerna. En stor del av befolkningen fick bättre ekonomiska villkor. Individualismen gror och även anonymiteten. Familjens roll minskar.

Bild 5 Jordbrukssamhället Parallellt med nomadsamhället uppstod jordbrukssamhället. Människor blev bofasta och började bruka jorden.

3 Bild 7 Tjänste- och informationssamhället Industrin har effektiviserats och det behövs inte lika mycket arbetskraft. Samtidigt har behovet av olika tjänster ökat. Forskare, konsulter, finanstjänster Vård, skola, underhållning, fritid Vi lever i tjänstesamhället, informationssamhället, kunskapssamhället, ITsamhället, kommunikationssamhället eller mediesamhället Kärt barn har många namn Bild 8 Diskutera På vilka sätt tror du det var svårare respektive lättare att vara ungdom för 200 år sedan jämfört med idag? Vilka för- och nackdelar har industrialiseringen fört med sig för oss människor? Vilken typ av samhälle tror du vi kommer att ha i framtiden? Bild 9 I-länder och U-länder Länderna i norrs (I-ländernas) industrialisering har på många sätt påverkat länderna i söder (U-länderna) negativt: Kolonialiserinig Miljöförstöring Utnyttjande av naturtillgångar Vi har på många sätt tur som är födda i det här samhället i alla fall ekonomiskt och trygghetsmässigt.

Kärt barn har många namn Bild 8 Diskutera På vilka sätt tror du det var svårare respektive lättare att vara ungdom för 200 år sedan jämfört med idag?

4 Bild 10 Anekdoten om fiskaren. Diskutera: Vem tycker ni har rätt och vem har fel av fiskaren och turisten? Har vi krånglat till vardagen i vårt samhälle med jobb, dagis och diverse aktiviteter? Är det omoraliskt att inte jobba 100%? Downshifting är ett begrepp som står för människor som väljer att kraftigt sänka sin levnadsstandard för att på så sätt få mer tid över för sig själva och sin familj. Skulle ni kunna tänka er att downshifta? Bild 11 Slut Frågor? Glöm inte exit notes.

5 Anekdoten om fiskaren Av Heinrich Böll ur hans novellsamling "När kriget var slut" (Norstedts 1974, översättning Ulrika Wallenström). I en hamn på Europas västkust ligger en fattigt klädd man i sin fiskebåt och dåsar. En flott klädd turist sätter just i en ny färgfilm i sin kamera för att fotografera den idylliska tavlan: blå himmel, grönt hav med fredliga snövita vågkammar, svart bröd, röd fiskarmössa. Klick. En gång till: klick, och eftersom alla goda ting är tre, och det är bäst att ta det säkra före det osäkra, en tredje gång: klick. Det spröda, nästan fientliga ljudet väcker den dåsande fiskaren som sömnigt rätar på sig, sömnigt fiskar efter sitt cigarettpaket, men innan han funnit det han söker har den ivrige turisten redan hållit en ask framför nästan på honom, inte direkt stoppat cigaretten i munnen på honom men lagt den i hans hand, och ett fjärde klick, cigarettändarens, avslutar den brådskande artigheten. Genom det överdrivna i denna flinka artighet, detta för mycket av det goda som knappast går att mäta och som man aldrig kan sätta fingret på efteråt, har det uppstått en irriterande förlägenhet som turisten - kunnig i landets språk - försöker överbrygga genom ett samtal. "Ni kommer att få fin fångst idag." Huvudskakning från fiskaren. "Men jag har hört att vädret är gynnsamt." Huvudnickning från fiskaren. "Ni ska alltså inte fara ut?" Huvudskakning från fiskaren, stigande nervositet hos turisten. Förvisso ligger den fattigt klädde karlens väl honom varmt om hjärtat; sorger över det försuttna tillfället gnager honom. "Å, ni mår inte bra?" Äntligen övergår fiskaren från teckenspråk till talade ord. "Jag mår alldeles utmärkt", säger han. "Jag har aldrig mått bättre." Han reser sig, sträcker på sig, som om han ville demonstrera hur atletiskt byggd han är: "Jag mår alldeles fantastiskt bra." Turistens ansiktsuttryck blir allt olyckligare, han kan inte längre hålla tillbaka den fråga som så att säga hotar att spränga hans hjärta: "Men varför far ni inte ut då?" Svaren kommer prompt och knappt. "Därför att jag var ute redan i morse." "Var fångsten bra?" "Den var så bra, att jag inte behöver fara ut en gång till, jag fick fyra humrar i min korgar, nästan två dussin makrillar " Fiskaren som äntligen blivit vaken, töar nu upp och klappar lugnande turisten på axeln. Han tolkar dennes bekymrade ansiktsuttryck som ett uttryck för visserligen onödiga men ändå rörande sorger.

En flott klädd turist sätter just i en ny färgfilm i sin kamera för att fotografera den idylliska tavlan: blå himmel, grönt hav med fredliga snövita vågkammar, svart bröd, röd fiskarmössa. Klick.

6 "Jag har till och med nog för imorgon och i övermorgon", säger han, för att lätta främlingens sinne. "Får jag bjuda er på en av mina?" " Ja, tack." Cigaretter stick i munnar, ett femte klick, främlingen skakar på huvudet och sätter sig på båtkanten, lägger ifrån sig kameran, ty nu behöver han bägge händerna för att ge eftertryck åt sina ord. "Jag vill ju inte blanda mig i era personliga angelägenheter", säger han, "men föreställ er att ni for ut en andra, en tredje, kanske till och med en fjärde gång idag, och ni skulle få tre, fyra, fem, kanske rentav tio dussin makrillar föreställ er det." Fiskaren nickar. "Ni skulle", fortsätter turisten, "fara ut två, tre, kanske fyra gånger inte bara idag, utan imorgon, i övermorgon, ja varje gynnsam dag - vet ni vad som skulle hända?" Fiskaren skakar på huvudet. "Ni skulle senaste om ett år kunna köpa er en motor, om två år en båt till; om tre eller fyra år kunde ni kanske ha en liter kutter, med två båtar eller kuttern skulle ni naturligtvis få större fångst - en dag skulle ni ha två kuttrar, ni skulle ", entusiasmen gör att rösten sviker honom ett par ögonblick, "ni skulle bygga ett litet kylhus, ett rökeri kanske, och sen en konservfabrik, flyga omkring med egen helikopter, lokalisera fiskstimmen och dirigera era kuttrar via radio. Ni kunde förvärva laxrättigheter, öppna fiskrestaurang, exportera hummern direkt till Paris utan mellanhänder - och sen " - åter mister främlingen målföret av entusiasm. Semesterglädjen har nästan runnit av honom, och bedrövad i sitt innerstan skakar han på huvudet medan han ser ofångade fiskar muntert hoppa i tidvattnet som fredligt rullar in mot stranden. "Och sen", säger han, men åter blir han stum av upphetsning. Fiskaren dunkar honom i ryggen som man gör med ett barn som satt i vrångstrupen. "Ja, sen?" frågar han tyst. "Sen", säger främlingen med stilla hänförelse, "sen kunde ni lugnt sitta här i hamnen, dåsa i solen - och se på det härliga havet." "Men det gör jag ju redan nu", säger fiskaren, "jag sitter lugnt i hamnen och dåsar, det var bara ert klickande som störde mig." Tankfull gav sig turisten av därifrån, en lärdom rikare, ty han hade också en gång trott att han arbetade för att en dag inte behöva arbeta mer, och han kände inte längre ett spår av medlidande med den fattigt klädde fiskaren, bara en smula avund.

"Jag vill ju inte blanda mig i era personliga angelägenheter", säger han, "men föreställ er att ni for ut en andra, en tredje, kanske till och med en fjärde gång idag, och ni skulle få tre, fyra,

Relevanta dokument

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur