KURSBESKRIVNINGAR AFFÄRSJURIDIK

Transkript

1 KURSBESKRIVNINGAR AFFÄRSJURIDIK (Grundkurs - Modul 3) (2 sp) Studieperioden är avsedd att ge de studerande färdigheter för att tolka och tillämpa normer inom sådana privaträttsliga områden som är särskilt relevanta för näringslivet. Kursen ger de studerande goda kunskaper om begreppen, normerna och tillämpningen av dem inom utvalda områden. Syftet är även att fördjupa den på grundmodulerna 1 och 2 förvärvade insikten i hur de olika rättsområdena förankras i det privaträttsliga rättssystemet. Under kursen uppövas den allmänna förmågan till juridisk argumentation. Kursen omfattar följande rättsområden: marknadsrätt, immaterialrätt, försäkringsrätt, indrivningsrätt. Efter genomgången kurs förväntas den studerande behärska grunderna för den privaträttsliga regleringen. Genom att granska normer inom vissa specifika privaträttsliga områden ska den studerande kunna redogöra för de allmänna syftena och funktionerna med den privaträttsliga regleringen. Man förväntas 1) kunna förklara de centrala begreppen och normerna inom marknadsrätt, immaterialrätt, försäkringsrätt och indrivningsrätt och 2) behärska den närmare tolkningen av dessa normer. Man ska ha allmänna färdigheter för att känna igen rättsligt relevanta problem och att argumentera på ett juridiskt hållbart sätt. 1. Bärlund, J & Nybergh, F & Petrell, K (red.), Finlands civil- och handelsrätt, 2013 (läses s och ) 2. Mäkinen, P & Paloranta, P & Pokela,H: Markkinaoikeuden perusteet, 2006 ALLMÄN RÄTTSLÄRA (5 sp) Studieperioden är avsedd att bibringa de studerande insikter i juridikens begreppsbildning och systematik, metoderna och de olika metodologiska inriktningarna och problemen i rättsvetenskaplig forskning, de s.k. rättskällorna samt rättstillämpningens allmänna grunder. Kursen omfattar bland annat följande frågor: - det rättsliga tänkandets centrala begrepp och grundfrågor - rättskällelärans grunder - rättstillämpningens metoder Efter en avklarad kurs förväntas den studerande kunna redogöra för juridikens begreppsbildning och systematik, metoderna och de olika metodologiska inriktningarna och problemen i rättsvetenskaplig forskning, de s.k. rättskällorna samt den juridiska argumentationens och rättstillämpningens allmänna grunder. 1. Eckhoff, T & Helgesen, L: Rettsskildelaere, 2001 (kap. 1-4 och 7 samt 9 läses ej) 2. Hellner, J: Rättsteori. En introduktion, Peczenik, A, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, 1995 (läses s och ) 4. Wetterstein, P: Utländskt material vid juridisk argumentation, 2008 (kompendium)

2 ARBETSRÄTT (10 sp) Målsättningen är att ge de studerande insikter i arbetsrättens centrala delar, varvid särskild uppmärksamhet ägnas arbetsförhållandets reglering i lag, arbetsavtal och kollektivavtal. Härtill behandlas bl.a. frågor i anslutning till arbetstids- och semesterlagstiftning, arbetarskyddet samt företagsdemokrati och jämställdhet. Efter genomgången kurs förväntas de studerande ha ingående kunskaper om arbetsrättens centrala delar. Nätkurs (litteraturstudier och rättsfallsövningar) alt. föreläsningskurs (föreläsningar och litteraturstudier) 1. Hietala & Kaivanto, Yhteistoimintalaki käytännössä, Koskinen, Työsuhdeturva, Kairinen, Työoikeus perusteineen, Koskinen, Vuokrayrityksen oikeus käyttää määräaikaisia työsopimuksia, Författningar (enl. anvisn. av examinator) ATT SE PÅ SAMHÄLLET JURIDISKT (Grundkurs - Modul 1) (3 sp) Kursen är indelad i tre delmoment. 1) Rättens samhälleliga roll 2) Individens ställning i samhället 3) Rätten och privata aktörer 1) Rättens samhälleliga roll Efter avklarad kurs förväntas den studeranden kunna identifiera rätten som ett centralt samhälleligt fenomen, särskilja mellan rättsliga normer och andra normer. Den studerande kan känna igen olika typer av rättsnormer och deras roll i samhället. Den studerande känner i huvuddrag till hur normer blir till, samt hur rätten påverkar vårt vardagliga liv. 2) Individens ställning i samhället Efter en avklarad kurs förväntas den studerande kunna förklara hur den offentliga rätten och de olika offentligrättsliga områdena anknyter till rättssystemet, redogöra för den offentliga rättens konstitutionella utgångspunkt, den offentliga maktens uppgifter och allmänna förvaltningsrättsliga principer samt de centrala offentligrättsliga begreppen (såsom rättsskydd, grundläggande rättigheter, lagstiftning). Den studerande bör vidare kunna analysera funktionerna av och förhållandet mellan olika normativa system och rättsliga arrangemang och redogöra för rättskällorna inom den offentliga rätten. 3) Rätten och privata aktörer Efter en avklarad kurs förväntas den studerande kunna förklara hur privaträtten och de olika privaträttsliga områdena anknyter till rättssystemet, redogöra för privaträttens idéhistoriska bakgrund, uppgifter och allmänna läror samt de centrala privaträttsliga begreppen (såsom privatautonomi). Den studerande bör vidare kunna analysera funktionerna av och förhållandet mellan olika normativa system och rättsliga arrangemang och redogöra för rättskällorna inom privaträtten.

3 1) Rättens samhälleliga roll: Ervasti,Kaijus: Empirisk forskning, rättsvetenskap och rättens dynamiska element, JFT 2000/6, s. 567 (kan läsas elektroniskt via Edilex, 2) Individens ställning i samhället -HFD 2012:128 (Ekenäs BB; kan läsas elektroniskt) -HFD 2012:108 (Snus på baren; kan läsas elektroniskt) -Johan Boucht, "Om polisiär maktmedelsanvändning enligt nya finska polislagen", JFT 6/2011 ss (kan läsas elektroniskt på -Kristian Myntti, "Betydelsen av att vi har två nationalspråk i Finland", JFT 5/2012 ss. 508?516 (kan läsas elektroniskt på -Markku Suksi, "Två språk i kommunalförvaltningen - möjligheter enligt kommunallagstiftningen", JFT 5/2012 ss (kan läsas elektroniskt på ATT TÄNKA JURIDISKT RÄTTSFALL OCH ARGUMENTATION (Grundkurs - Modul 6) (3 sp) Studieperioden är avsedd att uppöva färdighet till juridisk argumentation och bibringa de studerande en översikt över hur normerna i praktiken tolkas och tillämpas. Syftet är att skapa en djupare förståelse för de på grundmodulerna 1 och 2 presenterade teoretiska utgångspunkterna för rättsliga fenomen och att betrakta dem från ett praktiskt perspektiv. De studerande får även kunskaper om hur argumentationen förankras i rättskällorna samt om hur man i praktiken söker rättslig information. Kursen innefattar följande delmoment: - sammanlagt 20 h seminariebaserad undervisning med obligatorisk närvaro (10 h inom offentlig rätt + 10 h inom privaträtt) - sammanlagt tre inlämningsuppgifter (varav en i offentlig rätt och en i privaträtt) - en av inlämningsuppgifterna presenteras för de andra deltagarna - aktivt deltagande i seminarierna i övrigt; deltagarna förväntas bekanta sig med rättsfallen och med varandras inlämningsuppgifter Efter en genomgången kurs förväntas den studerande behärska grunderna för juridisk argumentation. Den studerande ska ha förmågan att känna igen rättsliga problem, redogöra för de metodiska utgångspunkterna för övertygande argumentation och att självständigt producera rättsligt motiverade tolkningspropositioner. Man ska även kunna bedöma rättsliga avgöranden från ett kritiskt perspektiv. Studenten bör kunna förankra de tidigare förvärvade teoretiska kunskaperna om rättskälleläran i den praktiska tolkningen och tillämpningen; en ökad informationskompetens är en väsentlig del därav. Föreläsningar, obligatoriska inlämningsuppgifter och rättsfallsanalyser AVTALSRÄTT (5 sp) Studieperioden är avsedd att ge de studerande en helhetsbild över de centrala frågorna inom områdena för allmän avtalsrätt och köprätt samt annan kontraktsrätt. Kursen innefattar följande delområden: Allmän avtalsrätt; köp- och annan kontraktsrätt; internationella köp. Efter en genomgången kurs förväntas den studerande kunna redogöra för de centrala normerna för allmän avtalsrätt och köprätt samt annan kontraktsrätt. Den studerande förutsätts även kunna identifiera rättsliga problem och fenomen inom dessa områden och behärska de grundläggande principerna för hur sådana problem ska lösas.

4 Nätkurs (litteraturstudier och rättsfallsövningar) alt. föreläsningskurs (föreläsningar och litteraturstudier) 1. Wilhelmsson & Sévon & Koskelo, Huvudpunkter i köplagen, Sandvik & Sisula-Tulokas. Internationella köplagen, Saarnilehto, Sopimusoikeuden perusteet, Författningar enligt anvisn. av examinator. BOLAGSRÄTT (5 sp) Kursen är avsedd att ge en översikt av hur företagsverksamheten är organiserad och vilket rättsskydd som ges företagets delägare och utomstående som har med företaget att göra. Efter genomgången kurs förväntas de studerande behärska bolagsrättens centrala delar, vilket innebär att man kan redogöra för de relevanta bolagsrättsliga reglerna och principerna och behärskar den närmare tolkningen av dessa normer. 1. Immonen, R: Osakeyhtiöoikeuden perusteet, Rissanen, K & Airaksinen, M & Castrén, M m.fl.: Yritysoikeus (Läses I Yritystoiminnan oikeudellinen ympäristö, II Yritysmuodot: 1) Yritysmuotojen pääpiirteet (s ), III Kirjanpito ja tilintarkastus (s ), IV Arvopaperimarkkinoiden sääntely (s ) 3. Författningar (läses enl. anv. av examinator) FAMILJE- OCH KVARLÅTENSKAPSRÄTT (7 sp) Målsättningen med kursen är att ge en översikt över den juridiska regleringen av äktenskapet, barnets ställning och annan familjeanknytande lagstiftning samt över arvs- och testamentsrätten. Lärandenål: Efter en avklarad kurs förväntas den studerande kunna redogöra för normerna inom kvarlåtenskapsrättens område. Man ska även behärska den närmare tolkningen och den praktiska tillämpningen av dessa normer. Den studerande bör även behärska regleringen inom äktenskapsrättens och barnrättens områden. Nätkurs (litteraturstudier och rättsfallsövningar) alt. föreläsningskurs (föreläsningar och litteraturstudier) 1. Aarnio & Kangas, Familjeförmögenhetsrätt, Gottberg, E: Perhesuhteet ja lainsäädäntö, Författningar enl. anvisn. av examinator

5 FÖRVALTNINGSRÄTT (5 sp) Kursens målsättning är: - att bibringa studerandena en god insikt i de rättsliga aspekterna på förvaltningsverksamheten - att bibringa studerandena en god insikt i det förvaltningsrättsliga rättsskyddssystemet - att utgående från den rättsliga regleringen av förvaltningsverksamheten och rättsskyddet belysa växelverkan mellan juridiska och andra faktorer inom förvaltningen - att uppöva studerandenas förmåga till kritisk bedömning av rättsreglerna och deras tolkning Kursens innehåll är: - förvaltningsverksamhetens förutsättningar och yttre former - förvaltningsrättens allmänna begrepp och principer - det förvaltningsrättsliga rättsskyddet, inkl. den förvaltningsrättsliga lagskipningens organisation Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna förklara skillnaden mellan förvaltningsärenden och domstolsärenden, analysera förhållandet mellan olika besvärsformer (både ordinarie och extraordinarie, även förvaltningstvistemål), rekonstruera juridiska frågeställningar utifrån rättsfall som analyseras och diskuteras på föreläsningar, kritisera rättsfall, värdera det EU-rättsliga normmaterialets betydelse i finsk förvaltningsrätt, kombinera de allmänna förvaltningsrättsliga principerna med praktisk lagtillämpning och skapa kontakten mellan förvaltningsrättslig rättstillämpning i enskilda fall och de grundläggande rättigheter som är centrala för förvaltningsverksamheten och förvaltningslagskipningen. Föreläsningar, obligatoriska rättsfallsövningar och litteraturstudier 1. Suksi, Förvaltningslagen på Åland och i riket, Suksi, Förhandsbedömning av språkliga konsekvenser vid beredning av förändringar i lagstiftning och administration, Kulla, Förvaltningsförfarandets grunder, Författningar enl. anvisn. av examinator GODSTRANSPORTER I (5 sp) Studieperioden är avsedd att ge de studerande insikter i sjö-, transport- och befraktningsrättens centrala delar, varvid särskild uppmärksamhet ägnas reglerna för de olika transportsätten (land, luft, sjö), förhållandet köp - försäkring - transport och dokumentens juridiska betydelse vid transport samt de olika befraktningsavtalen, befraktningsavtalens bindande verkan och tolkningen av befraktningsavtal. Efter en avklarad kurs förväntas den studerande behärska den rättsliga regleringen av de olika transportsätten (land, luft, sjö) samt den närmare tolkningen av de relevanta normerna inom dessa områden. 1. Falkanger & Bull, Sjorett, 2010 (ej kap. 12, 14 och 22) 2. Sisula-Tulokas, Kuljetusoikeuden perusteet, Författningar enl. anvisn. av examinator

6 GODSTRANSPORTER II (5 sp) Studieperioden är avsedd att ge de studerande fördjupade insikter i sjö-, transport- och befraktningsrättens centrala delar, varvid särskild uppmärksamhet ägnas reglerna för de olika transportsätten (land, luft, sjö), förhållandet köp - försäkring - transport och dokumentens juridiska betydelse vid transport samt de olika befraktningsavtalen, befraktningsavtalens bindande verkan och tolkningen av befraktningsavtal. Efter en avklarad kurs förväntas den studerande behärska den rättsliga regleringen av de olika transportsätten (land, luft, sjö) samt den närmare tolkningen av de relevanta normerna inom dessa områden. 1. Wetterstein, Redarens miljöskadeansvar, 2004 (läs kap. 3) 2. Selvig, Fra kjopretttens og transportrettens grenseland. Om transportdokumentens kjoprettslige funksjoner, Honka (red.), New Carriage of Goods by Sea. The Nordic Approach Including Comparisons with Some Other Jurisdictions, (läses avsnittet av Honka) 4. Författningar enl. anvisn. av examinator GRUNDKURS I JURIDIK/DEL I-II (4 + 6 sp) Den tvådelade kursen (del I offentlig rätt, EU-rätt och allmän rättslära (4 sp) och del II privaträtt (6 sp)) innefattar en introduktion till vårt gällande rättssystem. Del I (Offentlig rätt, allmän rättslära och EG-rätt) - allmän rättslära, - de högre statsorganens kompetens, organisation och inbördes rela-tioner, - statens övriga förvaltningsorganisation, - kommunförvaltningen, - förvaltningsverksamhet och rättsskydd samt - EG-rättens grunder. Del II (Privaträtt) - civil- och handelsrätt - familje- och kvarlåtenskapsrätt Efter avklarad kurs förväntas den studerande behärska den offentliga rättens och privaträttens grunder. För mer detaljerad information om lärandemålen, se kursbeskrivningarna för Grundkurs i juridik, offentlig rätt och Grundkurs i juridik/inledning till handelsrätten. Del I: - Tuori, Den offentliga rättens grunder, Finlands grundlag, 1999/731 - Borchardt, EU-rättens ABC, 2012

7 Del II: - Timonen, Inledning till Finlands rättsordning, del I, 1996, s Bärlund (red), Finlands civil- och handelsrätt en introduktion, 2013 s. 1-95, Timonen, Inledning till Finlands rättsordning, del I, 1996, s Lag enligt anvisning av examinator INDIVIDEN OCH AFFÄRSVERKSAMHET (Grundkurs Modul 2) (2 sp) Studieperioden är avsedd att presentera de centrala syftena och funktionerna med regleringen inom privaträttens område. Kursen ger en översikt över bakgrunden för den privaträttsliga regleringen. Syftet är bland annat att presentera privaträtten i ett rättssystematiskt perspektiv och förankra de olika privaträttsliga rättsområdena i rättssystemet samt diskutera internationaliseringen av privaträtten, privaträttens allmänna läror, den principiella bakgrunden och läran om rättssubjekt. De studerande får även grundläggande kunskaper om begreppen, normerna och tillämpningen av dessa normer inom centrala privaträttsliga områden. Kursen omfattar följande rättsområden: obligationsrätt, allmän avtalsrätt, skadeståndsrätt och samfundsrätt. Efter genomgången kurs förväntas den studerande behärska grunderna för den privaträttsliga regleringen. Den studerande ska kunna redogöra för syftena och funktionerna med regleringen inom privaträttens område. Man bör kunna anknyta den privaträttsliga regleringen till den historiska bakgrunden och diskutera hur nya värden och värderingar samt den allt starkare internationaliseringen inverkar på denna reglering. Den studerande förväntas vidare kunna förklara hur privaträtten och dess olika delområden förankras i rättssystemet och privaträttens olika delområden, vilket innebär att studenten har 1) grundläggande kunskaper inom privaträttens centrala delområden (obligationsrätt, allmän avtalsrätt, skadeståndsrätt och samfundsrätt) och 2) allmänna färdigheter för att lösa rättsliga problem med fokus på privata intressen. 1. Bärlund, J & Nybergh, F & Petrell, K (red): Finands civil- och handelsrätt, 2013 (läses s. 1-40, , och )) 2. Norros, Inledning till obligationsrätten, 2012 (läses s. 1-19, och ) KREDITRÄTT (5 sp) Avsikten med studieperioden är att behandla de juridiska problemställningar och rättsregler som gäller vid finansieringen av näringsverksamheten. Fokus ligger vid kreditgivning via penningskuld, men även andra finansieringsalternativ, såsom till exempel factoring och leasing, kommer att tangeras. Kursen fungerar även som en introduktion till olika säkerhetsarrangemang, och därför kommer även sakrättsliga frågor att behandlas. Efter genomgången kurs förväntas den studerande behärska krediträttens och sakrättens centrala delar och ha grundläggande färdigheter för att känna igen rättsliga problem inom säkerhetsrättens område. Den studerande förutsätts kunna redogöra för de relevanta krediträttsliga begreppen, förklara innehållet i de normer som reglerar kreditavtal, fordringsinstrument, person- och realsäkerheter samt moderna finansieringsarrangemang och analysera krediträttsliga problem.

8 1. Hemmo & Wuolijoki, Pankkioikeus, Aurejärvi & Hemmo, Luotto-oikeuden perusteet, Tepora, J: Inledning till grunderna för sakrätten, Författningar enl. anvisn. av examinator MARKNADS- OCH IMMATERIALRÄTT (5 sp) Avsikten med studieperioden är att ge de studerande inblick i företagsverksamhetens marknadsrättsligt tillåtna ramar både i nationell och internationell belysning samt i den immaterialrättsliga lagstiftningen LärandemåL: Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna redogöra för begreppen och normerna inom konkurrensrättens och immaterialrättens områden. Studenterna bör även behärska den närmare tolkningen av de relevanta normerna. 1. Kuoppamäki, Uusi kilpailuoikeus, Haarmann & Mansala, Immateriaalioikeuden perusteet, Författningar enl.anvisn. av examinator. MATERIELL EU-RÄTT (föreläsningsdel) (5 sp) Kursen omfattar de centrala delarna av den gemensamma marknaden; den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital samt konkurrensrätten, samordningen av ekonomisk politik, associeringen av utomeuropeiska områden samt EU:s yttre åtgärder. Efter genomgången kurs skall deltagarna besitta fördjupade insikter i hur EU:s gemensamma marknad fungerar och hur man har harmoniserat lagstiftningen i med den gemensamma marknaden närliggande områden samt EU:s yttre relationer och samarbete på det internationella planet. 1. Bernitz, U & Kjellgren, A: Europarättens grunder, 2010 (läs kap ) 2. Raitio, J: Eurooppaoikeus ja sisämarkkinat, 2010 (läs kap. 5-7) 3. Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, 2010 (läses enl. anvisn. av examinator) MATERIELL EU-RÄTT (uppsatsdel) (5 sp) Målsättningen är att fördjupa den studerandes förståelse av något delområde inom den materiella EU-rätten. Efter genomgången kurs skall deltagare ha fått en fördjupad insikt i EU:s behörighet inom något materiellt områden av EU-rätten.

9 Efter genomgången kurs skall deltagarna ha fått en fördjupad insikt i EU:s behörighet gällande någon specifik fråga beträffande EU:s gemensamma marknad.. Uppgörande av uppsats (7-12 s.) MILJÖRÄTT OCH FÖRVALTNINGSSTRUKTUR (10 sp) Att ge grundläggande kunskaper i miljölagstiftningen och miljöförvaltningen i Finland och inom EU. Avsikten är att ge en översiktlig bild av aktuella miljörättsliga frågeställningar och dimensioner. Ett viktigt syfte med kursen är också att stimulera ett kritiskt förhållningssätt till rätten, rättssystemet och till den förvaltningsrättsliga apparaturen, i den meningen att det miljörättsliga systemet inte bara beskrivs utan att det också granskas, ifrågasätts och problematiseras. Tonvikten läggs på finsk miljörätt, men ett syfte är också att placera den finska miljörätten i ett internationellt sammanhang. Innehåll: Miljölagstiftning och miljöförvaltningen i Finland och i EU. Bl.a. miljöförvaltningens organisation, miljörättens rättskällor, förvaltningsförfarande i miljöfrågor samt olika miljörättsliga regleringar(tillståndssystem, miljökonsekvensbedömning, miljöskadelag). Efter slutförd kurs skall den studerande kunna förklara miljöförvaltningens organisation, miljörättens rättskällor, förvaltningsförfarande i miljöfrågor och miljörättsliga regleringar. Nätkurs (litteraturstudier och rättsfallsövningar) alt. föreläsningskurs (föreläsningar och litteraturstudier) 1. Nilsso, Introduktion till EU:s miljörätt Santérus. 79 s. 2. Hollo, Ympäristönsuojelu- ja luonnonsuojeluoikeus, 2004, Tallentum 3. Långkvist, Miljörätt, Kompendium 2000, Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi SKADESTÅNDSRÄTT I (5 sp) Studieperioden är avsedd att bibringa de studerande goda kunskaper om den utomkontraktuella skadeståndsrätten, såsom även en översikt över skadestånd vid avtalsbrott. Kursen omfattar följande frågor och områden: - allmän (utomkontraktuell) skadeståndsrätt - skadestånd i avtalsförhållanden Efter genomgången kurs förväntas den studerande 1) behärska de centrala delarna av skadeståndsrätt och 2) ha fördjupade insikter i produktansvar, miljöskadeansvar och i skadestånd vid avtalsbrott. 1. Routamo, & Ståhlberg, & Karhu, Suomen vahingonkorvaus, Saxén, H: Skadestånd vid avtalsbrott. HD-praxis i Finland, Författningar enl. anvisn. av examinator

10 SKATTERÄTT (5 sp) Målsätttning: Studieperioden är avsedd att ge de studerande insikter i skatterättens centrala delar, varvid den direkta beskattningen av företag och enskilda ägnas särskild uppmärksamhet. Tyngdpunkten ligger på inkomstbeskattningen samt näringsbeskattning. Efter avklarad kurs förväntas den studerande kunna skatterättens centrala delar, vilket innebär att studenten behärskar den skatterättsliga regleringen och den närmare tolkningen av de relevanta bestämmelserna. Nätkurs (litteraturstudier och rättsfallsövningar) 1. Kukkonen, & Waldén, Elinkeinoverolaki käytännössä, Myrksy, & Räbinä, Henkilökohtaisen tulon verotus, Handbok för momsskyldiga 2011 ( FI/Detaljerade_skatteanvisningar/Momsbeskattning/Handbok_for_momsskyldiga_2011% %29 4. Författningar enl. anvisn. av examinator. SÄKERHETSRÄTT (5 sp) Kursen är avsedd att ge de studerande fördjupade insikter i de juridiska problemställningar och rättsregler som anknyter till användningen av säkerheter i samband med finansieringen av näringsverksamheten. Under kursen behandlas den rättsliga problematiken kring de olika skedena av säkerhetsarrangemanget, det vill säga 1) uppkomsten av ett säkerhetsskuldförhållande, 2) vänteskedet och 3) utredningsskedet. Särskild uppmärksamhet ägnas sådana tredjemanskonstellationer som uppkommer vid säkerhetsarrangemang. Kursen innehåller följande moment: - Olika typer av säkerhetsarrangemang - Olika säkerhetsobjekt - Pant - Inteckning - Andra typer av realsäkerheter - Personsäkerheter - Olika moderna typer av finansierings- och säkerhetsarrangemang, såsom factoring, finansiell leasing, projektfinansiering med mera Efter genomgången kurs förväntas den studerande behärska krediträttens och säkerhetsrättens centrala delar. Den studerande förutsätts kunna redogöra för de relevanta säkerhetsrättsliga begreppen, förklara innehållet i de normer som reglerar kreditavtal, fordringsinstrument, personoch realsäkerheter samt moderna finansieringsarrangemang och ha ingående färdigheter i att analysera säkerhetsrättsliga problem. 1. Hakkola & Kaisto & Tepora, Esinevakuudet, Niemi, Maakaaren järjestelmä III kiinnitys ja panttioikeus, 2010 (kap. III läses inte) 3. Författningar enl. anvisn. av examinator.