P-märkning av byggprodukter

Transkript

1 P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel 019 Inner- och ytterdörrar av trä och metall

2 2 (29) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 0 Förord 4 1 Inledning 5 2 Omfattning 5 3 i svensk bygglagstiftning Tillämpliga krav enligt Lag 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m (BVL) Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Koppling mellan BVL 2 och certifieringsreglerna 6 4 Tekniska krav Funktionskrav Lufttäthet Regntäthet Säkerhet mot vindlast Värmeisolering Säkerhet mot kondens Manövrerbarhet Mekanisk hållfasthet Upprepad öppning och stängning Beteende vid oliksidigt klimat Övriga krav Farliga ämnen Träråvara Träprofiler Limning Profil- och hörnutformning Profilmaterial/ metall Skivmaterial Ytskikt Ytbehandling Dokumentation Dekorfolie Ytbehandling - metall Lim - metall Profiler av polymera material Beslag Glasrutor och glasning Tätlister Hanteringsföreskrifter Byggvarudeklarationer Tilläggskrav Brandavskiljning Brandgastäthet Luftljudsisolering Inbrottsskydd Transmissionsegenskaper Skottsäkerhet Säkerhet vid explosion 19

3 3 (29) 5 Tillverkningskontroll Tillverkarens egenkontroll Kontraktsgenomgång Inköp Produktionsstyrning och kontroll Övervakande provning och kontroll 23 6 Övriga krav Produktbeskrivning Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner Märkning 24 7 Referenser 25 Bilaga 1 Mall Beskrivning av dörrar godkända för P-märkning Bilaga 2 Mall Ytbehandling vid målning Bilaga 3 Mall Förteckning över U-värden hos P-märkta dörrar

4

5 5 (29) 1 Inledning Denna certifieringsregel omfattar teknisk information för dörrar. Allmän information återfinns i certifieringsregel Omfattning Reglerna omfattar ytter- och innerdörrar av trä och metall avsedda för användning i förråd, bostäder, offentlig miljö, industrier m m. Reglerna omfattar inte: - skjutdörrar och portar - fönsterdörrar som omfattas av P-märkningsreglerna CR systemdörrar av metall som omfattas av P-märkningsreglerna SPCR i svensk bygglagstiftning 3.1 Tillämpliga krav enligt Lag 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m (BVL) 2 enligt BVL 2 Tillämpligt för dörrar 1 Bärförmåga, stadga och beständighet - 2 Säkerhet i händelse av brand X 3 Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö X 4 Säkerhet vid användning X 5 Skydd mot buller X 6 Energihushållning och värmeisolering X 7 Lämplighet för avsett ändamål X 8 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 9 Hushållning med vatten och avfall - X

6 6 (29) 3.2 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter enligt BVL 2 2 BBR 5:221 Brandteknisk klass 5:6214 Dörr, lucka och port 3 6:531 Lufttäthet 6:5324 Fukt Väggar, fönster och dörrar 4 8:35 Säkerhet vid användning Skydd mot sammanstötning och klämning Glas i byggnader 5 7:2 Bullerskydd Ljudförhållanden 6 9:2 Energihushållning Värmegenomgångskoefficient i bostäder 9:3 Energihushållning Värmegenomgångskoefficient i lokaler 8 3:143 Tillgänglighet Dörr och port 3.3 Koppling mellan BVL 2 och certifieringsreglerna enligt BVL Avsnitt i certifieringsregler där krav beaktas Brandavskiljning (Tilläggskrav) Brandgastäthet (Tilläggskrav) Regntäthet Profil- och hörnutformning Säkerhet mot vindlast Säkerhet mot stöt Beslag Glasrutor och glasning Luftljudsisolering (Tilläggskrav) Lufttäthet Värmeisolering Kondens Manövrerbarhet 3, Beteende vid oliksidigt klimat

7 7 (29) 4 Tekniska krav en på de olika dörrarna bygger på funktionskrav, materialberoende krav och frivilliga tilläggskrav. Med de ställda kraven är avsikten att dörrarna skall uppfattas ha en god kvalitet och beständighet för sin avsedda användning. SP kan baserat på kunskap och erfarenhet godkänna detaljer och komponenter (t ex beslag och glasrutor) som inte är provade. 4.1 Funktionskrav Dörrar indelas efter användningsområde med ledning av SIS-TR 13:2007 enligt följande: Ytterdörrar Användningsområde Rumsklimat Exempel YD1 Icke uppvärmt utrymme Enklare byggnader med endast temporärt uppvärmda lokaler YD2 Temporärt uppvärmt utrymme Varmförråd, fritidshus, YD3 YD4 YD5 YD6 med grundvärme <10 C Konstant uppvärmt utrymme C Konstant uppvärmt utrymme >18 C Konstant uppvärmt utrymme >18 C Konstant uppvärmt utrymme >18 C vissa industrilokaler Entré till flerfamiljshus, kontorshus eller offentlig byggnad Markbostad (villor) Bostad över markplanet, loftgångshus 8 vån. I skyddat läge med låg slagregnsbelastning. Bostad över markplanet, loftgångshus 9 vån. I oskyddat läge med hög slagregnsbelastning. Innerdörrar Användningsområde Dörrtyp/klimat Exempel ID1 Rumsavskiljande dörrar, liksidigt Innerdörr i lägenhet klimat ID2 Institutionsdörrar, liksidigt klimat Innerdörr i offentlig miljö ID3 Institutionsdörrar, oliksidigt Innerdörr i t ex badhus klimat ID4 Lägenhetsavskiljande Entrédörr till lägenhet i trapphus ID5 Innerdörrar inom industri Grövre dörrar mellan olika industrilokaler Utifrån valt användningsområde skall egenskaper verifieras enligt nedan. Undantag kan ske då särskilda krav föreligger, exempelvis för tröskelfria dörrar. Funktionskraven skall då värderas efter användningsområdet för den aktuella dörrkonstruktionen. Provobjekt ska väljas så att de tillsammans kan anses representera samtliga konstruktioner som ska godkännas. Olika dörrar kan därvid provas i olika avseenden. Under förutsättning att övriga delprov inte bedöms påverka den aktuella egenskapen behöver dock en eventuell omprovning på grund av underkännande endast ske av den underkända egen-

8 8 (29) skapen. Provobjektens format ska väljas så att de minst utgör 70 % av ytan hos det största format som ska godkännas. Vid bestämning av mekaniska egenskaper skall det största aktuella formatet väljas Lufttäthet För att erhålla en god energihushållning samt för att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatavskiljande delar ha en så god lufttäthet som möjligt. Val av lufttäthetsklass skall göras så att tillfredsställande miljö erhålls och olägenheter för människors hälsa kan undvikas. SS-EN 1026 Lägst angiven klass enligt SS-EN vid provning till angivet tryck (inklusive eventuellt brevinkast och annan utrustning). Fordringar tillämpas enligt alternativet läckage per ytenhet. Ytterdörrar YD1 YD2-3 Klass 3 YD4-6 Klass 4 Innerdörrar ID4 Klass 4 upp till 50 Pa tryckskillnad ID1-3, Regntäthet Dörrar skall utformas så att fukt och regn inte orsakar skador på dörr eller byggnad, eller att elak lukt, hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt kan påverka människors hälsa. SS-EN 1027 metod A eller B Lägsta klass anges i tabell enligt SS-EN Ytterdörrar YD1-3 1B YD4 3B YD5 4B YD6 7B Innerdörrar ID1-5

9 9 (29) Säkerhet mot vindlast En dörr skall konstrueras så att den under sin brukstid inte ger upphov till någon risk för personskador beroende på vindlaster. Dörren förväntas ej heller få någon nedsatt funktion eller ge upphov till skada för någon delkomponent. SS-EN Lägsta klass anges i tabell enligt SS-EN Ytterdörrar YD1-2 YD3-4 2B YD5 3B YD6 4C Innerdörrar ID Värmeisolering Dörrar skall vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster. Ett korrekt värde skall finnas för att kunna beräkna byggnadens energianvändning. SS-EN ISO (dörrar) Beräkning Detaljerad beräkning för karm och båge enligt SS-EN ISO med tillämpliga ekvationer enligt SS-EN ISO Tillverkaren skall deklarera korrekta U-värden för ytterdörrar. Olika glaskonstruktioner skall beaktas. Ytterdörrar YD1 - YD2-3 3,0 W/(m²K) YD4-6 U-värde 1,3 W/(m²K) Innerdörrar ID Säkerhet mot kondens Dörrar skall vara utformade så att fuktförhållanden blir tillfredsställande under brukstiden, dörren får ej bidra till olägenhet för människor. Dörrar skall utformas så att fukt inte orsakar skador på dörr eller byggnad.

10 10 (29) Kondensrisken behöver inte provas om den på annat sätt kan visas vara godtagbart låg. Ytkondens på insida NT Build 235 Beräkning Två- eller tredimensionell beräkningsmetod med övergångsmotstånd enligt SS-EN ISO Ytterdörrar YD 1-2 YD 3-6 Yttemperaturindex 0,5 Innerdörrar I D Manövrerbarhet Manöverbarheten hos en dörr skall medge tillgänglighet på ett för användaren acceptabelt vis. SS-EN Klass enligt SS-EN Ytterdörrar YD1-2 Klass 2 YD3-6 Klass 3 Innerdörrar ID1 Klass 4 ID2-4 Klass 3 ID5 Klass Mekanisk hållfasthet Dörrens mekaniska hållfasthet är viktig ur säkerhetssynpunkt för användaren. Dörren skall över tiden uppvisa en god robusthet. SS-EN 947 SS-EN 948 SS-EN 949 SS-EN 950 SS-EN 12600

11 11 (29) Enligt SS-EN 1192 Ytterdörrar YD1-6 Klass 3 Innerdörrar ID1 Klass 2 ID2-5 Klass Upprepad öppning och stängning Dörren skall under sin brukstid uppvisa en god funktion i samtliga ingående detaljer. SS-EN 1191 klass enligt SS-EN Ytterdörrar YD1 Klass 4 YD2 Klass 5 YD3 Klass 7 YD4-6 Klass 5 Innerdörrar ID1 Klass 4 ID2-5 Klass Beteende vid oliksidigt klimat Dörren skall vara dimensionerad så att funktionsegenskaperna är tillfredställda inom dörrens användningsområde vid temperatur och fuktförändringar. SS-EN 1121 SS-EN Ytterdörrar YD1-2 - YD3-6 Klass: minst klimat A och D Innerdörrar ID1-2 - ID3 Enligt valda klasser med avseende på användning ID4-5 -

12 12 (29) 4.2 Övriga krav Dörren skall ha en beständighet och funktion som svarar mot en ekonomiskt rimlig livslängd. Nedanstående handlar om krav på ingående komponenter och material som inte omfattas till sin helhet av funktionskraven Farliga ämnen Dörren får inte innehålla farliga ämnen som negativt kan påverka byggnadens inomhusmiljö eller byggnadens närmiljö. enligt BBR 6:11 och SS-EN , avsnitt Träråvara Ingående träkomponenter skall minst uppfylla kraven enligt SS-EN Tabell A.15 med hänvisning till SS-EN 942 för dörrar som levereras inom Sveriges gränser. För dörrar som är avsedda för annat land skall dess lands krav beaktas och i de fall kraven är högre skall de uppfyllas. På detaljer där årsringsbredd anses ha betydelse för mekanisk hållfasthet skall krav fastställas vid konstruktion av produkten vid t ex infästning för gångjärn, slutbleck etc Träprofiler Profiler skall uppfylla SS-EN 14220, SS-EN och SS-EN 942. Då lim använd skall detta vara ett D3- och D2-lim vid inomhusklimat (innanför tätlist) alternativt innerdörrar, i övrigt krävs D4-lim (SS-EN 204). Lagningsmassa skall vara övermålningsbar och skall för lagning i väderexponerade ytor vara väderbeständig Limning Limprocessen skall uppfylla fordringar enligt Trätek rapport Limmade ämnen till fönster och ytterdörrar - Nordiska bestämmelser för tillverkning och kontroll. Längdskarvning tillåts i profiler även i väderexponerade delar av tvärposter samt karmars och bågars understycken under förutsättning att lim väljs enligt krav för aktuell limfogsklass. Lim godtas enligt SPs förteckning Godkända trälim för tillverkning av ämnen till fönster och ytterdörrar Profil- och hörnutformning Båg- och karmprofiler skall vara utformade så att regn- och kondensvatten rinner av. Horisontella ytor på den väderexponerade sidan som kan nås av vatten från nederbörd eller kondens skall ha en minsta lutning av 1:8. På dessa ytor är sprickor ej tillåtna. Karmars och bågars hörnfogar skall vara täta mot väderexponerade ytor och mot ytor som kan nås av vatten från nederbörd eller kondens.

13 13 (29) Profilmaterial/ metall Aluminium För aluminiumkonstruktioner skall profilerna vara av enhetlig legering, t ex EN AW-6063 enligt SS-EN Vid krav på högre hållfasthet kan andra legeringar vara aktuella, t ex EN AW-6005 och EN AW Stål Stålkvalitet hos stålprofiler skall minst motsvara kraven enligt SS-EN och -2 S235JR. För rostfritt material gäller att kvalitet skall motsvara lägst kraven enligt SS (SS-EN , -2 och -3 Enr ). Profilutformning Metallprofiler utformas så att vatten som kan tränga in i konstruktionen dräneras ut. För profildelar som hållfasthetsmässigt samverkar över en bruten köldbrygga skall skjuvhållfastheten ej understiga 24 N/mm. enligt RAL-RG 636/1 Aluminiumfenster. Gütesicherung Skivmaterial Dokumentation om dörrens skivmaterial (gäller ej dörrar av metall) skall tas fram. Dokumentationen skall visa skivans lämplighet för dess användningsområde Tillämpliga standarder: SS-EN 317 SS-EN 318 SS-EN 319 SS-EN Spånskivor och träfiberskivor - Tjocklekssvällning i vatten Träbaserade skivor - Hygroskopiska måttförändringar Spånskivor och träfiberskivor - Tvärdraghållfasthet Spånskivor - Fuktbeständighet Ytskikt Dörrarnas ytskikt skall över tiden visa upp goda egenskaper på beständighet. Dokumentation om ytskiktet egenskaper skall finnas Ytbehandling Ytbehandlingssystem för dörrar omfattar täckande behandling (täckande färg) eller transparent behandling (betsning, lasering). Täckmålning skall ske med minst två skikt till en minsta tjocklek av 60 μm (torrt skikt). Transparent behandling kan täckas med klarlack på rumssidan. Omfattning Alla träytor, inklusive ändträytor, hos dörrens framträdande och skymda delar skall ytbehandlas. Därutöver gäller att utvändig glasningslist av trä, som inte är impregnerad skall ytbehandlas på alla sidor (inklusive ändträ).

14 14 (29) Dokumentation Färgtillverkaren skall lämna en beskrivning av levererat ytbehandlingssystem, som omfattar följande punkter: specificering av krav på målningsunderlagets beskaffenhet systemsammansättning och produktsammansättning enligt varuinformationsblad applikations- och torkningsteknik erforderlig färgskiktstjocklek avseende våtfilm och torrskikt (grund- och toppskikt) anvisningar för underhåll av ytbehandlingen (skall omfatta uppgifter om arbetssätt, verktyg och material och ytbehandlingssystemets uppbyggnad (färgsammansättning) samt lämpliga betingelser för underhållets utförande) Dekorfolie Kvaliteten på använd folie skall vara dokumenterad. Val av folie skall göras med hänsyn till dörrens tänkta användningsområde. Egenskaper som bör beaktas är: Krympningsegenskaper Vidhäftningsegenskaper på aktuellt material UV-stabilitet Kulörbeständighet Applicering av folien skall följa tillverkarens anvisningar Ytbehandling - metall Ytbehandling skall uppfylla nedanstående krav för korrosionsklass enligt BSK 99. Utvärdering av system som inte omfattas av nedanstående exempel på godtagen ytbehandling skall ske genom provning enligt VDA med exponeringstid enligt nedan: Yta Lägsta korrosionsklass Exponeringstid vid provning Utvändig C3 35 dygn Invändig C1 7 dygn Egenskap Metod Blåsbildning SS-EN ISO Rostgrad SS-EN ISO Ri 1 Sprickbildningsgrad SS-EN ISO Flagningsgrad SS-EN ISO Spridning från repa SS-EN ISO <2 mm Spridning från kant SS-EN ISO <1 mm

15 15 (29) Egenskap Metod Vidhäftning SS-EN ISO 4624 P >2 MPa Ritsprov SS-EN ISO 2409 Betyg 1 Vid avsteg från detta (då antingen en aluminiumyta lämnas obehandlad eller ett ytbehandlingsalternativ väljs som inte uppfyller korrosionsklass enligt ovan) skall dokumentation från kontraktsgenomgång visa att kunden har informerats om att normalt krav för P-märkning har frångåtts. Exempel på godtagen ytbehandling av aluminium Kemisk ytomvandling Anodisering skall uppfylla SS-EN Oxidskiktet skall ha tjockleksklass minst enligt nedan: Korrosionsklass Oxidskiktets lägsta tjockleksklass Profiler Plåtytor C3 AA20 AA15 C1 AA10 AA15 Lackering Förbehandling skall vara utförd genom kromatering i klass 2c enligt SS-ISO 4520 eller på annat likvärdigt sätt. I korrosionsklass C3 godtas pulverlack av polyestertyp och i korrosionsklass C1 dessutom våtlack. Nominella tjocklekar godtas enligt nedan: Korrosionsklass C3 C1 Nominell skikttjocklek för lack μm minst 40 μm För plåtytor godtas dessutom fabrikslackerad tunnplåt av aluminium belagd med polyester, PVF 2 eller motsvarande med en nominell tjocklek av 25 μm. Exempel på godtagen ytbehandling av stål Förbehandling och grundfärg i korrosionsklass C3 Underlag Förbehandling Grundfärg Avfettning och rengöring Stål Järnfosfatering Korrosionsskyddande Sandblästring ZnMn-fosfatering - Zink, ca 10 μm Rengöring Korrosionsskyddande Zink, >80 μm Rengöring Vidhäftande Zink ZnMn-fosfatering - Kromatering

16 16 (29) Förbehandling i korrosionsklass C1 Underlag Förbehandling Grundfärg Stål (eller zink) Avfettning och rengöring Järnfosfatering Täckfärg med 80 μm skikttjocklek godtas enligt nedanstående alternativ: pulverfärg av polyestertyp vattenburen alkyd, akrylatfärg eller 2k polyuretan lösningsmedelsburen alkyd eller 2k polyuretan För plåtytor godtas dessutom förzinkad fabrikslackerad tunnplåt belagd med polyester, PVF 2 eller motsvarande med en nominell tjocklek av 25 μm Lim - metall Lim i statiska förband skall ha skjuvhållfasthet >3,0 N/mm² vid provning enligt nedan. - Provkropp: Fyrkantsrör (20 x 2) i fyrkantsrör (25 x 2) med instickslängd 20 mm. Aktuell metallegering och skärvätska. Konditionering: 14 dygns härdning i rumstemperatur, 1 dygn i -30 C och 60 dygn i 60 C och 100 % RH. Tryckhastighet: 10 mm/minut Profiler av polymera material Åldringsbeständighet Klimatexponering (åldring) enligt SS-EN 513. Total bestrålning 0,8 MWs/cm² för utvändiga profiler och 0,2 MWs/cm² för övriga profiler. (homogena profiler) Slagseghet enligt SS-EN ISO får ändras högst 20 % efter åldring. (expanderat material) Böjhållfasthet enligt SS-EN ISO 178 får ändras högst 20 % efter åldring. Formstabilitet SS-EN 479 Medelvärde av längdändring högst 2 % och skillnad mellan profilens sidor högst 0,4 procentenheter.

17 17 (29) Beslag Beslags ytbehandling skall motsvara minst klass 3 enligt EN 1670 eller minst klass 1 vid placering på fönstrets insida. Barnsäkerhetsbeslag skall uppfylla fordringar enligt NT cons 018 (i vissa fall är anordningar för barnsäkerhet ett krav enligt BBR 8:231) Glasrutor och glasning Förseglade glasrutor skall uppfylla kraven för P-märkning enligt SPF "Isolerrutor - Tillverkningskontroll". Montering godtas t ex enligt MTKs föreskrifter "Montering av isolerrutor", "Glasning av aluminiumkonstruktioner eller andra metallkonstruktioner". Säkerhetsglas på säkerhetsglas enligt BBR 8:35 och MTK Säkerhet skall identifieras vid kontraktsgenomgång. Då krav på säkerhetsglas ställs skall val och montering av glas ske enligt MTK Säkerhet. Fogmassor och fogband Fogmassor och fogband för glasning av förseglade rutor skall uppfylla krav enligt MTK- Godkännandesystem. Fogmassor för enkelglas skall uppfylla SS klass Tätlister Tätlister skall uppfylla klass Y enligt SS-ISO Tätlister som sitter synligt exponerade mot utsidan skall uppfylla klassen Y Hanteringsföreskrifter Skriftliga instruktioner skall finnas som innehåller erforderliga uppgifter för hur dörrar skall hanteras på byggplatsen, monteras och underhållas Byggvarudeklarationer En byggvarudeklaration med disposition och uppbyggnad enligt Byggsektorns Kretsloppsråds Byggvarudeklarationer skall finnas för aktuella produkter.

18 18 (29) 4.3 Tilläggskrav en i detta avsnitt (4.3) är generellt inte obligatoriska. Om det är uppenbart med hänsyn till dörrens avsedda användning eller om kraven marknadsförs som P-märkta skall kraven omfattas av P-märkningen. Överenskommelse kan träffas om att inkludera ett eller flera av tilläggskraven i P- märkningen. Det förutsätts att funktionskrav och övriga krav enligt avsnitten 4.1 och 4.2 är uppfyllda för dörren ifråga Brandavskiljning Alternativ 1 SS eller SS-EN Enligt Boverkets Allmänna Råd 1993:2 Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2, avsnitt 2.2. Klassindelning avseende integritet och isolering (EI eller A) eller enbart integritet (E) med åtföljande tidskrav enligt Boverkets Byggregler, avsnitt 5:22 och 5:6214. Alternativ 2 SS-EN och SS-EN Klasser enligt klassifikationsstandarden SS-EN , avsnitt Brandgastäthet SS-EN och SS-EN S a och S m enligt klassifikationsstandarden SS-EN , avsnitt Luftljudsisolering SS-EN ISO Klassning sker enligt bilaga A i SS 25267, vilken överensstämmer med tabell 2 nedan. Märkning skall göras enligt formatet: Klass R w xx db.

19 19 (29) Tabell 2 Klassning av dörrar enligt bilaga A i SS Klass i laboratorium, minsta R w R w 25 db > 27 db R w 30 db > 33 db R w 35 db > 38 db R w 40 db > 43 db R w 45 db > 48 db R w 50 db > 53 db Inbrottsskydd SS-ENV 1627, SS-ENV 1628, SS-ENV 1629 och SS-ENV 1630 Klass 2 enligt SS-ENV Transmissionsegenskaper SS-EN 410, SS-EN , EN Deklarerat värde Skottsäkerhet SS-EN 1523 Deklarerad klass enligt SS-EN Säkerhet vid explosion SS-EN SS-EN Deklarerad klass enligt SS-EN och SS-EN

20 20 (29) 5 Tillverkningskontroll Nedanstående avsnitt är tillägg eller förtydliganden till de krav som anges för egenkontroll och övervakande kontroll i Certifieringsregel Tillverkarens egenkontroll Kontraktsgenomgång En rutin för arbetsgången vid behandling av kontrakt skall vara etablerad. Rutinen behöver inte vara skriftligt dokumenterad men arbetet skall ske efter en checklista eller med hjälp av en för ändamålet upprättad blankett som minst behandlar följande punkter: Beställare inkl kontaktperson och telefonnummer Förteckning över erhållna handlingar och telefonbesked Dörr, format och antal Ytbehandling, typ och kulör avseende U-värden, brand-, ljud- eller inbrottskyddsklass, tillgänglighet för rörelsehindrade personer m m Glasalternativ Övriga speciella tillverkningskrav eller avvikelser från standardlösning Önskemål om litteramärkning P-märkning Kontroll av produktionskapacitet Tidplan för leverans Önskemål om packning och leverans Pris och betalningsvillkor Varje kontrakt skall gås igenom av tillverkaren för att säkerställa att: kraven är tillräckligt väl definierade och dokumenterade varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas tillverkaren har förmåga att uppfylla kontraktskraven. Dokumentation från sådana kontraktsgenomgångar skall bevaras Inköp Tillverkaren skall säkerställa att inköpta produkter överensstämmer med kraven i P-märkningsreglerna genom något av följande alternativ: Välja produkt angiven i den för P-märkningen godkända produktbeskrivningen Välja produkt från en godkännandeförteckning som P-märkningsreglerna hänvisar till Inkludera de krav och specifikationer som är en följd av de tekniska kraven i P-märkningsreglerna i inköpsinformationen till leverantören Produktionsstyrning Tillverkningen skall ske under styrda och planerade förhållanden vilket bl a skall innebära att den sker enligt dokumenterade arbetsinstruktioner och övervakas och styrs på

21 21 (29) lämpligt sätt. Kriterier för godkänt utförande skall utarbetas och göras kända för produktions- och kontrollpersonal. Då så erfordras skall arbetsinstruktioner utarbetas. De ska innehålla: beskrivning av arbetsgång och metoder hänvisning till aktuella manualer, utrustningsbeskrivningar etc uppgifter om erforderligt underhåll av maskiner och utrustning beskrivning av den styrning och kontroll som skall ske kriterier för godkänt utförande beskrivning av befogenheter och rapporteringsvägar vid upptäckt av avvikande produkter och kontroll Mottagningskontroll Mottagningskontrollen skall bl a omfatta följande produkter: kontroll av träråvara, profiler, plåtar etc. isolering lim glasprodukter fogmassor, fogband, glasningslister etc tätlister beslag ytbehandlingsmaterial material för ytbeklädnad För produkter från leverantörer med godkänd kvalitetskontroll (bl a förseglade glasrutor) kan mottagningskontrollen inskränkas till identifikation och kontroll av eventuella transportskador. Inkommande produkter som inte uppfyller kraven får inte användas till P-märkta produkter Kontroll under tillverkning Kontrollen skall bl a omfatta: virkestorkning (fuktkvoter, processförhållanden) bearbetning till profiler (mått, träkvalitet, inneklimat) limning (limningsförhållanden, limfogskvalitet) impregnering (enligt NTR Dokument Nr 3:1998) ytbehandling (kvalitet, processförhållanden) beslagning (utförande, mått) karm- och bågsammansättning (utförande och täthet) montage av tätlist (utförande) glasning (klossning, fogning och komprimering av fogband) märkning Kontroll sker mot kraven i P-märkningsreglerna och godkänd produktbeskrivning.

22 22 (29) Avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet skall åtgärdas. Dokumentation av resultat och eventuellt vidtagna åtgärder skall ske för kontroll av virkestorkning, limning, impregnering och märkning. Mätvärden skall normalt anges med sina siffervärden Kontroll av färdig produkt Tillverkaren skall granska alla produkter före leverans med avseende på mått, utförande och kvalitet. Därutöver skall en stickprovsmässig slutkontroll ske av färdiga produkter. Denna skall i tillämpliga delar minst omfatta följande moment: huvudmått hörnfogars utförande springbredder mellan karm och båge beslagens montering öppnings- och stängningsfunktion montage av tätlist fogband (komprimering, täthet) glasningsutförande kvalitet ytbehandling märkning Öppningsbara enheter skall vid slutkontroll vara fastsatta i ett läge som motsvarar verkligt montage. Den stickprovsmässiga slutkontrollen skall minst ha en omfattning enligt nedanstående tabell. Produktion av P-märkta dörrar per vecka Antal enheter som skall omfattas av slutkontroll per vecka < > ytterligare en per 1000 producerade enheter/vecka

23 23 (29) 5.2 Övervakande provning och kontroll Funktionskrav och tilläggskrav skall kontrolleras genom provning av färdiga dörrar i den övervakande kontrollen. Omfattningen fastställs av SP på grundval av följande parametrar: Omfattning och kvalitet på tillverkarens egenkontroll Utfallet av provningar och kontroller i den övervakande kontrollen Antal certifierade dörrtyper Antal certifierade egenskaper Marginal till certifierade klasser/egenskaper Produktionsvolym Antal tillverkningsställen Kontrollplanen skall omprövas av SP vid ändrade förutsättningar och vid upprepade underkännanden i kontrollprovningar.

24 24 (29) 6 Övriga krav 6.1 Produktbeskrivning Beskrivning av dörrsystem skall ske enligt mall i bilaga 1 och av system för ytbehandling vid målning enligt bilaga 2. U-värden redovisas enligt mall i bilaga Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner Skriftliga instruktioner skall finnas som innehåller erforderliga uppgifter för dörrens hantering på byggplatsen, dörrens montering och skötsel inklusive anvisningar för underhåll av ytbehandlingen. 6.3 Märkning Tillverkade produkter som uppfyller kraven för P-märkning skall märkas med certifieringsmärke. Märketiketten skall innehålla följande uppgifter: P-märket Certifikatets nummer Certifikatsinnehavarens namn Tillverkarens namn (om annan än certifikatsinnehavaren) Eventuell klass för tilläggskrav Information för spårbarhet (exempelvis ordernummer och litterabeteckning) Märketiketten kan också innehålla följande uppgifter: Adressuppgifter till certifikatsinnehavare eller tillverkare Produktnamn/typbeteckning Eventuell funktionsklass utöver P-märkningens grundkrav Certifikatnr Dörrfabrikant AB ABCD-dörren Tillv.nr XXXXX Tilläggskrav klass X Certifieringsmärke

25 25 (29) 7 Referenser SS-EN ISO 140-3:1996. Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnader och hos byggnadselement Del 3: Laboratoriemätning av luftljudsisolering hos byggdelar SS-EN ISO 178/A1:2005. Plast Bestämning av böjegenskaper SS-EN ISO 179-2:1999. Plast Bestämning av slagseghet enligt Sharpy Del 2: Instrumenterad slagseghetsprovning SS-EN 204:2001. Lim Klassificering av termoplastiska limmer för trä för icke bärande konstruktioner SS-EN 317:1993. Spånskivor och träfiberskivor Tjocklekssvällning i vatten - SS-EN 318:2002. Träbaserade skivor Hygroskopiska måttförändringar - SS-EN 319:1993. Spånskivor och träfiberskivor Tvärdraghållfasthet - SS-EN 410:1998. Byggnadsglas - Bestämning av ljus- och soloptiska egenskaper SS-EN 479:1996. Hårda PVC-profiler för tillverkning av fönster och dörrar - Värmeanalys SS-EN 513:1999. Hårda PVC-profiler för tillverkning av fönster och dörrar Bestämning av beständighet vid artificiell åldring SS-EN 755-2:2008. Aluminium och aluminiumlegeringar - Strängpressad stång, rör och profiler - Del 2: Mekaniska egenskaper SS-EN 942:2007. Trävaror - Allmänna krav på virke till snickerier SS-EN 947:1999. Dörrar - Sidhängda dörrar eller svängdörrar - Bestämning av motståndsförmågan för vertikal last SS-EN 948:1999. Dörrar - Vridstyvhet - smetod SS-EN 949:1999. Dörrar - Bestämning av motståndsförmågan mot mjuk och hård stöt SS-EN 950:1999. Dörrar - Slagtålighet mot hård stöt hos dörrblad smetod SS-EN 1026:2000. Fönster och dörrar Lufttäthet smetod SS-EN 1027:2000. Fönster och dörrar Regntäthet smetod SS-EN :1995. Spånskivor - Fuktbeständighet SS-EN 1121:2000. Dörrar - Egenskaper vid oliksidig klimatpåverkan - smetod SS-EN 1191:2000. Fönster och dörrar Slitage Motstånd vid upprepad öppning och stängning smetod SS-EN 1192:2000. Dörrar - Klassificering av hållfasthetskrav

26 26 (29) SS-EN 1522:1999. Fönster, dörrar, jalusier och solskydd - Skottsäkerhet - och klass SS-EN 1523:1999. Fönster, dörrar, jalusier och solskydd - Skottsäkerhet - smetod SS-EN /AC:2006. av brandmotstånd och rökskyddande egenskaper för dörrkonstruktioner, öppningsbara fönster och byggnadsbeslag - Del 1: av brandmotstånd för dörrkonstruktioner och öppningsbara fönster SS-ENV 1627:1999. Fönster och dörrar Inbrottsskydd smetod och klassindelning SS-ENV 1628:1999. Fönster och dörrar Inbrottsskydd smetod Statisk belastning SS-ENV 1629:1999. Fönster och dörrar Inbrottsskydd smetod Dynamisk belastning SS-ENV 1630:1999. Fönster och dörrar Inbrottsskydd smetod Handpåverkan. SS-EN :2005/AC:2006. av brandmotstånd och rökskyddande egenskaper för dörrkonstruktioner, öppningsbara fönster och byggnadsbeslag - Del 3: av röktäthet för dörrar, portar, jalusier, luckor och öppningsbara fönster. SS-EN 1670:2007. Byggnadsbeslag Korrosionsmotstånd och provningsmetoder SS-EN ISO 2409:2007. Färg och lack - Ritsprov SS-ISO 3934:2002. Vulkat gummi eller termoelast Tätningslister för byggnader Klassificering, specifikationer och provning. SS-ISO 4520:1982. Oorganiska ytbeläggningar - Kromateringsskikt på elektrolytiska zink- och kadmiumbeläggningar. SS-EN ISO 4624:2003. Färg och lack Bestämning av vidhäftning Dragprovning (ISO 4624:2002). SS-EN ISO :2004. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 2: Beteckning för blåsbildningsgrad. SS-EN ISO :2004. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 3: Beteckning för rostgrad (ISO :2003). SS-EN ISO :2004. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 4: Beteckning för sprickbildningsgrad. SS-EN ISO :2004. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 5: Beteckning för flagningsgrad.

27 27 (29) SS-EN ISO :2005. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 8: Bedömning av delaminering och korrosion vid repa. SS-EN :2004. Varmvalsade konstruktionsstål Del 1: Allmänna tekniska leveransbestämmelser SS-EN :2004. Varmvalsade konstruktionsstål Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för olegerade stål SS-EN ISO :2006. Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier Beräkning av värmegenomgångskoefficient Del 1: Allmänna riktlinjer SS-EN ISO :2003. Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier Beräkning av värmegenomgångskoefficient Del 2: Numerisk metod för karm och båge SS-EN :2005. Rostfria stål Del 1: Förteckning över rostfria stål SS-EN :2005. Rostfria stål Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för plåt och band av korrosionsbeständiga stål för allmänna ändamål SS-EN :2005. Rostfria stål Del 3: Tekniska leveransbestämmelser för halvfabrikat, stång, valstråd, profiler och blanka produkter av korrosionsbeständiga stål för allmänna ändamål SS-EN :2000. Manövreringskrafter - smetod - Del 2: Dörrar SS-EN 12207:2000. Fönster och dörrar Lufttäthet - Klassificering SS-EN 12208:2000. Fönster och dörrar Vattentäthet Klassificering SS-EN 12210:2000. Fönster och dörrar Motståndsförmåga mot vindlast - Klassificering SS-EN 12211:2000. Fönster och dörrar Motstånd mot vindlast smetod SS-EN 12217:2004. Dörrar - Manövreringskrafter - och klassificering SS-EN 12219:2000. Dörrar - Klimatisk påverkan - och klassificering SS-EN :2001. Aluminium och aluminiumlegeringar Anodisering Del 1: Metod för att specificera dekorativ och skyddande anodiseringsskikt på aluminium SS-EN 12400:2002. Fönster och dörrar Mekanisk livslängd och klassificering SS-EN ISO :2001. Termiska egenskaper hos fönster och dörrar Bestämning av värmegenomgångskoefficient med varmlåda Del 1 Fönster och dörrar SS-EN 12600:2003. Byggnadsglas - Pendelprov - Motstånd mot tung stöt och klassindelning för planglas SS-EN :2001. Fönster, dörrar och jalusier - Säkerhet vid explosion - och klassindelning - Del 1: Stötvågskammare

28 28 (29) SS-EN :2004. Fönster, dörrar och luckor - Säkerhet vid explosion - och klassindelning - Del 2: Utomhustest i fält SS-EN :2001. Fönster, dörrar och jalusier - Säkerhet vid explosion - smetod - Del 1: Stötvågskammare SS-EN :2004. Fönster, dörrar och luckor - Säkerhet vid explosion - smetoder - Del 2: Utomhustest i fält SS-EN :2006. Råämnen och halvfabrikat av trä till snickerier - Del 1: SS-EN A1:2007. Solskydd, solavskärmning i kombination med glas - Beräkning av sol- och ljusinstrålning - Del 1: Förenklad metod SS-EN :2005/AC:2006. Solskydd, solavskärmning i kombination med glas - Beräkning av totalt transmitterad solenergi och transmitterat synligt ljus - Del 2: Detaljerad metod SS-EN :2007. Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement - Del 2: Klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter brandmotstånd, utom för produkter för ventilationssystem. SS-EN 14220:2006. Trävaror - Trä och träbaserade material i ytterfönster och i ytterdörrars blad och karmar - och specifikationer SS-EN :2006. Fönster och dörrar - Produktstandard, funktionsegenskaper - Del 1: Fönster och ytterdörrar utan egenskaper för brandmotstånd och/eller rökgasläckage SS-EN 14600:2005. Dörrar och öppningsbara fönster med brandmotstånd och/eller rökgastäthet - och klassificering SS :1988. Brandprovning Byggprodukter Dörrar och luckor SS 25267:2004. Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder SS :2002. Rostfritt stål - SS-stål SS :1982. Fönster Glasningsmaterial för enkelglasning och provning. BVL, Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. BBR 2008 Boverkets Byggregler. Föreskrifter och allmänna råd (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:6). BSK 99. Boverkets handbok om stålkonstruktioner. Byggsektorns Kretsloppsråds Byggvarudeklarationer Kontrollordning för MTK-godkännande av fogmaterial (MTK ) MTK Anvisningar: Montering av isolerrutor MTK Säkerhet Val och montering av glas i utsatta lägen för att minska risken för personskador

29 29 (29) SPF Isolerrutor Tillverkningskontroll, Svensk Planglasförening. NT build Windows: Resistance to condensation on the inner surface NT cons Windows and french doors, child resistant devices: Strength and function NTR Dokument NR 3:1998. Nordiska regler för kvalitetskontroll och märkning av impregnerat trä RAL-RG 636/1. Aluminiumfenster. Gütesicherung SIS-TR 13:2007. Fönster och dörrar Produktstandard Guide för tillämpning av SS-EN :2006 Fönster och dörrar produktstandard, funktionsegenskaper Del 1: Fönster och ytterdörrar utan egenskaper för brandmotstånd och/eller rökgasläckage. SP förteckning: Godkända trälim för tillverkning av ämnen till fönster och ytterdörrar (uppdateras årligen) Trätek rapport Limmade ämnen till fönster och ytterdörrar Nordiska bestämmelser för tillverkning och kontroll VDA Testing of Corrosion Protection of Vehicle Paint by Alternating Cycles Test Boverkets Allmänna Råd 1993:2. Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2.

30 1 (3) Bilaga 1 Beskrivning av dörrar godkända för P-märkning Företag: Datum: Sortimentöversikt Produkt Ritning nr, daterad Vy Vertikalsektion Horisontalsektion Formatbegränsningar Produkt min. format (b x h) max.format (b x h) Stomkonstruktion Karm- och dörrbladsprofiler Materialkvalitet: Impregnering: Ytbehandling: Karm: Båge: Post: Spröjs: Tröskel: Hörnförband Karm: Båge: Lim: Tätning:

31 2 (3) Bilaga 1 Material i fyllning Isoleringsmaterial: Diffusionsspärr: Ytskikt: Stomme: Glasurtag: Limfogar Lamellimning: Längdskarvning: Hörnfogar: Kvistlagning: Ytbeklädnad Material: Ytbehandling: Tjocklek: Fastsättning: Tätlist Typ: Fabrikat: Material: Mått: Placering: Skarvning: Springbredd: Glasning Enkelglas: Förseglade glasrutor: Klossning: Fogband: Fogmassa: Kitt: Glasningslist:

32 3 (3) Bilaga 1 Beslag Bärgångjärn: Uppställningsbeslag: Stängningsbeslag: Slutbleck: Lås: Kompletteringar Tilluftsdon: Kompletteringar för brandskydd: Övrigt: Hanterings-, monterings och underhållsföreskrifter Hantering: Montering: Underhåll: Godkännandeklasser och egenskaper Lufttäthet: Regntäthet: Säkerhet mot vindlast: U-värden: Brandskydd: Luftljudsisolering: Inbrottsskydd: Övrigt

33 1 (1) Bilaga 2 Ytbehandling vid målning

34 1 (1) Bilaga 3 Förteckning över U-värden hos P-märkta dörrar U-värdet är framtaget för referensformat 1 m x 2,1 m. skall vara genomförd enligt SS-EN ISO och beräkning enligt SS-EN ISO Tillverkare: U-värde, W/(m²K) Dörrbeteckning Dörrtyp Glas Fyllning 0,9 m x 2,1 m m x (0,9 m x 1,3 m) m Dörrtyp: Glas: Fyllning: U-värde: Ange material Ange glasuppbyggnad samt typ av distansprofil LE = lågemissionsbeläggning, Ar = argon (2Ar = i två spalter) Ange tjocklek och typ av material (produktnamn) för värmeisoleringen Ange om värdet är provat (p) eller beräknat (b)