P-märkning REGLER FÖR. Kvalitetssäkring av konstruktion, tillverkning och montage av fönster, dörrar, väggoch takelement av glas och metall

Transkript

1 REGLER FÖR P-märkning Kvalitetssäkring av konstruktion, tillverkning och montage av fönster, dörrar, väggoch takelement av glas och metall SP INFO 2010:50 (innehåller regler för P-märkning SPCR 005) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, BORÅS Tel: , Fax: , E-post: Internet:

2 Regler för P-märkning Kvalitetssäkring av konstruktion, tillverkning och montage av fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall SPCR 005 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

3 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 5 1 Certifiering vid SP 6 2 Certifieringsreglernas omfattning 7 3 Tillämpliga krav enligt Lag 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m (BVL) Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Berörda avsnitt i P-märkningsreglerna 8 4 Tekniska krav Funktionskrav Lufttäthet Regntäthet Säkerhet mot vindlast Manövreringskrafter Vertikal last och vridning Tung och hård stöt Hållfasthet och styvhet Upprepad öppning och stängning Dimensioner och rätvinklighet Planhet och ytjämnhet Värmeisolering Säkerhet mot kondens Hörnhållfasthet (fönster) Temperaturstabilitet Övriga krav Profilmaterial Profilutformning Ytbehandling Exempel på godtagen ytbehandling av aluminium Exempel på godtagen ytbehandling av stål Lim Profiler (isolatorer etc) av polymera material Beslag Glasrutor och glasning Tätlister och fogband Spaltventiler Hanteringsföreskrifter Byggvarudeklarationer Tilläggskrav Brandskydd Luftljudsisolering Inbrottsskydd Skydd mot beskjutning 17 5 Tillverkarens egenkontroll Kvalitetsmanual Organisation 18

4 3 5.3 Kontraktsgenomgång Dokumentstyrning Konstruktionsstyrning Inköp Produktidentifikation Produktions- och montagestyrning Mottagningskontroll Kontroll under tillverkning Slutkontroll på fabrik Kontroll-, mät- och provningsutrustning Kontrollstatus Hantering av avvikande produkter Korrigerande åtgärder Hantering, förvaring, packning och leverans 22 6 P-märkt montage Kvalitetsrutiner för montage Projektering Montagepersonal Montagearbete Kontroll av montage Märkning 24 7 SPs övervakande kontroll Kontrollbesök Funktionsprovning av färdiga produkter Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd Rapportering 26 8 Övriga krav Produktbeskrivning Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner Märkning Märkningsalternativ Märketiketters utformning och innehåll Märkningens placering 29 9 Villkor för certifiering av fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall Allmänt Ansökan Inledande bedömning Tekniskt underlag Fortlöpande kontroll Märkning Giltighetstid för certifikat Ändring av certifierad produkt Certifikat för tillverkare av typgodkända brandpartier Övriga villkor för certifiering Allmänt Certifikatsinnehavarens ansvar Certifikatsinnehavarens rätt att använda SPs certifieringsmärke Återkallande av certifikat 32

5 Certifikatsinnehavarens åtaganden vid återkallande av certifikat Återlämnande av certifikat SPs ansvar Sekretess Reviderade certifieringsregler Avgifter Annan kontroll Överklagande Referenser 35 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Mall för produktbeskrivning Beskrivning av märketiketter Avvikelserapport montage Certifikat för tillverkare av typgodkända brandpartier

6

7 6 1 Certifiering vid SP Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart att en produkt uppfyller krav ställda i standard eller annan form av specifikation. Certifiering vid SP handläggs av en från provning och kontroll skild enhet, SP Certifiering. Enheten är underställd en certifieringsstyrelse med representanter från berörda industriområden. Styrelsen kan tillsätta expertgrupper för olika produktområden t ex som tekniska utskott. Certifiering av produkter vid SP bedrivs i enlighet med EN Kraven ställs i speciella certifieringsregler (SPCR), som tas fram för varje område. Innan certifiering påbörjas skall certifieringsreglerna diskuteras med berörda intressenter för att sedan godkännas av SPs certifieringsstyrelse. Detta förfarande innebär att certifieringen grundas på regler som är väl genomarbetade, relevanta och förankrade. Produkter som efter en inledande bedömning med bl a provning, visar att de uppfyller ställda krav kan certifieras av SP. Detta bekräftas genom certifikat, vilket vanligtvis bl a innebär tillstånd (licens) att använda ett certifieringsmärke. En fortlöpande kontroll, bestående av leverantörens egenkontroll och SPs övervakande kontroll, ska säkerställa att kraven uppfylls under certifikatets giltighetstid. SP certifierar för en rad olika märken, t ex CE-märket då reglerna bygger på EUs direktivkrav. Dessa regler avser SPs eget certifieringsmärke, P-märket, som enbart är knutet till SPs eget certifieringssystem.

8 7 2 Certifieringsreglernas omfattning Dessa certifieringsregler SPCR 005 är tillämpliga för fönster, dörrar, vägg- och takelement av metall och glas. Väggar förutsätts vara icke-bärande utom eventuellt för last från glastak av högst 1,5 m bredd som ingår i det levererade systemet.

9 8 3 Tillämpliga krav enligt Lag 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m (BVL) 2 Krav enligt BVL 1 Bärförmåga, stadga och beständighet Tillämpligt för fönster 2 Säkerhet i händelse av brand X 3 Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö X 4 Säkerhet vid användning X 5 Skydd mot buller X 6 Energihushållning och värmeisolering X 3.1 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Krav enligt BVL 2 BBR 5:221 Brandteknisk klass 5:631 Fasader 5:632 Skydd mot brandspridning Fönster i yttervägg 3 6:5324 Fukt Vägg, fönster och dörr 4 8:231 Säkerhet vid användning Skydd mot fall Fönster och dörr 8:35 Alla glasade konstruktioner 5 7 Bullerskydd 6 9 Energihushållning 3.2 Berörda avsnitt i P-märkningsreglerna Krav enligt BVL Avsnitt i P-regler där krav beaktas Brandskydd (Tilläggskrav) Regntäthet Profil- och hörnutformning Säkerhet mot vindlast Beslag Glasrutor och glasning Luftljudsisolering (Tilläggskrav) Lufttäthet Värmeisolering

10 9 4 Tekniska krav 4.1 Funktionskrav Lufttäthet Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN 1026 Klass 4 enligt EN Dörr EN 1026 Enligt vald klass i EN Vägg EN Klass A4 enligt EN Tak EN vid minsta förekommande alt aktuell lutning Klass A4 enligt EN Krav tillämpas enligt alternativet läckage per ytenhet Regntäthet Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN 1027 metod A Lägst klass 8 enligt EN Dörr EN 1027 Enligt vald klass i EN Vägg EN Klass R7 enligt EN Tak EN vid minsta förekommande alt aktuell lutning Klass R7 enligt EN Takpartier provas dessutom med det yttre tätningssystemet punkterat. 25 mm av yttre fogband/tätningslist skärs bort nedtill i mitten av varje luft. Lufttrycket pulseras därvid mellan noll och dubbla trycket enligt EN Säkerhet mot vindlast Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN Utböjningsklass C (<1/300) och lägst vindbelastningsklass 3 enligt EN Dörr EN Utböjningsklass C (<1/300) och enligt vald vindbelastningsklass enligt EN Vägg EN Enligt EN vid design wind load som provelementet är dimensionerat för Tak EN vid minsta förekommande alt aktuell lutning Manövreringskrafter Enligt EN vid design wind load som provelementet är dimensionerat för Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN Lägst klass 1 enligt EN Dörr EN Lägst klass 3 enligt EN Vertikal last och vridning Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN och EN Lägst klass 2 enligt EN Dörr EN 947 och EN 948 Lägst klass 3 enligt EN 1192

11 Tung och hård stöt Produkt Provningsmetod Krav Dörr EN 949 och EN 950 Lägst klass 3 enligt EN Hållfasthet och styvhet Vägg- och takelement dimensioneras för varje objekt med hänsyn till bärförmåga, stadga och beständighet enligt Boverkets konstruktionsregler, BFS 1993:58. Tillverkaren skall redovisa en till produkten anpassad dimensioneringsmodell som beaktar egenvikt och vindlast och för takelement dessutom snölast samt de karakteristiska värden på materialegenskaper etc som används Upprepad öppning och stängning Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN 1191 Lägst klass 2 enligt EN ( cykler) Dörr EN 1191 Lägst klass 4 enligt EN ( cykler) Dimensioner och rätvinklighet Produkt Provningsmetod Krav Dörr EN 951 Lägst klass 2 enligt EN Planhet och ytjämnhet Produkt Provningsmetod Krav Dörr EN 952 Lägst klass 3 enligt EN Värmeisolering Provning: EN ISO (fönster, dörrar och väggelement) eller EN ISO (takfönster). Beräkning: Beräkning skall ske enligt metod för detaljerad beräkning. För fönster och dörrar godtas beräkning enligt EN ISO med tillämpliga ekvationer enligt EN ISO och för väggelement beräkning enligt EN Krav: Tillverkaren skall ha tillgång till och uppge korrekta U-värden för alla P- märkta konstruktioner.

12 Säkerhet mot kondens Kondensrisken behöver inte provas om den på annat sätt kan visas vara godtagbart låg. Ytkondens på insida Provning: NT Build 235 (gäller i första hand för fönster men kan i tillämpliga delar användas även för övriga konstruktioner) Beräkning: Två- eller tredimensionell beräkningsmetod med övergångsmotstånd enligt EN Krav: Yttemperaturindex för isolerade profiler 0,5. Kondens inne i konstruktionen Provning: NT Build 236 men med 10 Pa tryckskillnad. Fönster med spaltventil i bågen provas dessutom vid 5Pa tryckskillnad och öppen ventil. Provning är normalt endast tillämplig för kopplade konstruktioner och skall utföras med de genomföringar för spaltventiler, persienner etc som kan förekomma. Krav: Kondens får ej bildas mellan bågarna i kopplade konstruktioner eller på sådant sätt inne i konstruktioner att kondensvattnet ej dräneras ut Hörnhållfasthet (fönster) Provning: SP-metod 4184 med följande laster: Karmar och bågar med sammanlagd glastjocklek <6 mm: 15 kg statisk last + 4 kg dynamisk last. Bågar med sammanlagd glastjocklek >6 mm: 30 kg statisk last + 4 kg dynamisk last. Krav: Bredd hos springor skall efter provning understiga 0,5 mm Temperaturstabilitet Krav avseende lufttäthet och manövreringskrafter enligt punkterna och skall uppfyllas även vid lufttemperatur -30 C och +60 C på utsidan. Temperaturrörelser skall ej orsaka olämpliga deformationer, läckage eller skador på tätningar. 4.2 Övriga krav Profilmaterial Aluminium För aluminiumkonstruktioner skall profilerna vara av enhetlig legering, t ex EN AW enligt EN Vid krav på högre hållfasthet kan andra legeringar vara aktuella, t ex EN AW-6005 och EN AW-6082.

13 12 Stål Stålkvalitet hos stålprofiler skall minst motsvara kraven enligt EN S235JR. För rostfritt material gäller att kvalitet skall motsvara lägst kraven enligt SS (EN Enr ) Profilutformning Metallprofiler utformas så att vatten som kan tränga in i konstruktionen, dräneras ut. För profildelar som hållfasthetsmässigt samverkar över en bruten köldbrygga skall skjuvhållfastheten ej understiga 24 N/mm. Provning enligt RAL-RG 636/1 Aluminiumfenster. Gütesicherung Ytbehandling Ytbehandling skall uppfylla nedanstående krav för korrosionsklass enligt BSK 99. Utvärdering av system som inte omfattas av nedanstående exempel på godtagen ytbehandling skall ske genom provning enligt VDA med exponeringstid enligt nedan: Yta Lägsta korrosionsklass Exponeringstid vid provning Utvändig C3 35 dygn Invändig C1 7 dygn Egenskap Metod Krav Blåsbildning SS Rostgrad SS Ri 1 Sprickbildningsgrad SS Flagningsgrad SS Spridning från repa SS <2 mm Spridning från kant SS <1 mm Vidhäftning SS P >2 MPa Ritsprov EN ISO 2409 Betyg 1 Vid avsteg från detta (då antingen en aluminiumyta lämnas obehandlad eller ett ytbehandlingsalternativ väljs som inte uppfyller korrosionsklass enligt ovan) skall dokumentation från kontraktsgenomgång visa att kunden har informerats om att normalt krav för P-märkning har frångåtts.

14 Exempel på godtagen ytbehandling av aluminium Kemisk ytomvandling Anodisering skall uppfylla ISO Oxidskiktet skall ha tjockleksklass minst enligt nedan: Korrosionsklass Oxidskiktets lägsta tjockleksklass Profiler Plåtytor C3 AA20 AA15 C1 AA10 AA15 Lackering Förbehandling skall vara utförd genom kromatering i klass 2c enligt ISO 4520 eller på annat likvärdigt sätt. I korrosionsklass C3 godtas pulverlack av polyestertyp och i korrosionsklass C1 dessutom våtlack. Nominella tjocklekar godtas enligt nedan: Korrosionsklass C3 C1 Nominell skikttjocklek för lack μm minst 40 μm För plåtytor godtas dessutom fabrikslackerad tunnplåt av aluminium belagd med polyester, PVF 2 eller motsvarande med en nominell tjocklek av 25 μm Exempel på godtagen ytbehandling av stål Förbehandling och grundfärg i korrosionsklass C3 Underlag Förbehandling Grundfärg Avfettning och rengöring Stål Järnfosfatering Korrosionsskyddande Sandblästring ZnMn-fosfatering - Zink, ca 10 μm Rengöring Korrosionsskyddande Zink, >80 μm Rengöring Vidhäftande Zink ZnMn-fosfatering - Kromatering Förbehandling i korrosionsklass C1 Underlag Förbehandling Grundfärg Stål (eller zink) Avfettning och rengöring Järnfosfatering -

15 14 Täckfärg med 80 μm skikttjocklek godtas enligt nedanstående alternativ: pulverfärg av polyestertyp vattenburen alkyd, akrylatfärg eller 2k polyuretan lösningsmedelsburen alkyd eller 2k polyuretan För plåtytor godtas dessutom förzinkad fabrikslackerad tunnplåt belagd med polyester, PVF 2 eller motsvarande med en nominell tjocklek av 25 μm Lim Lim i statiska förband skall ha skjuvhållfasthet >3,0 N/mm² vid provning enligt nedan. Provkropp: Fyrkantsrör (20 x 2) i fyrkantsrör (25 x 2) med instickslängd 20 mm. Aktuell metallegering och skärvätska. Konditionering: 14 dygns härdning i rumstemperatur, 1 dygn i -30 C och 60 dygn i 60 C och 100 % RH. Tryckhastighet: 10 mm/minut Profiler (isolatorer etc) av polymera material Åldringsbeständighet Provning: Klimatexponering (åldring) enligt EN 513. Total bestrålning 0,8 MWs/cm² för utvändiga profiler och 0,2 MWs/cm² för övriga profiler. Krav: Slagseghet enligt DIN lägst 30 kj/m² efter åldring. (homogent material) Krav: Böjhållfasthet enligt ISO 178 lägst 2500 MPa efter åldring. (expanderat material) Formstabilitet Provning: EN 479 Krav: Medelvärde av längändring högst 2 % och skillnad mellan profilens sidor högst 0,4 procentenheter Beslag Beslags ytbehandling skall motsvara minst klass 3 enligt EN 1670 eller minst klass 1 vid placering på fönstrets insida Glasrutor och glasning Isolerrutor skall uppfylla kraven för P-märkning enligt SPs certifieringsregel 043. Montering godtas enligt MTKs föreskrifter "Montering av isolerrutor" och "Val och montering av glas i takkonstruktioner".

16 15 Fogband ska uppfylla krav enligt Fogmassor för enkelglasning skall uppfylla SS klass Tätlister och fogband Tätlisternas och fogbandens funktion utvärderas genom provning i full skala. Produkternas långtidsegenskaper skall dock uppfylla följande minimumkrav. Tätlister och fogband ska uppfylla klasser enligt tabellen nedan. Tätlistens läge Klass enligt ISO 3934 / EN Tätlister Fogband Skyddat läge Y / W00303 X / G00303 Synligt exponerat mot utsida Y X Klasserna innebär att sättnings- och åldringsegenskaper ska uppfylla klass P3 enligt ISO 3934 och att tålighet mot ozon och solljus ska uppfylla klasserna R1 eller R2 enligt ISO Alternativet för produkter monterade i solskyddat läge är att uppfylla klass 3 (temperature grade 3 / recovery grade 3) för åldringsegenskaper enligt EN efter provning enligt EN Spaltventiler Läckage genom spaltventil i stängt läge vid 450 Pa tryckskillnad skall inte överstiga 1 m³/h. Det skall finnas korrekt information om luftflödet (l/s) vid tryckskillnad 10 Pa genom spaltventilen i öppet läge Hanteringsföreskrifter Skriftliga instruktioner skall finnas som innehåller erforderliga uppgifter för hur fönster, dörrar, vägg- och takelement skall hanteras på byggplatsen, monteras och underhållas Byggvarudeklarationer En byggvarudeklaration med disposition och uppbyggnad enligt Byggsektorns Kretsloppsråds Byggvarudeklarationer skall finnas för aktuella produkter. 4.3 Tilläggskrav Kraven i detta avsnitt (4.3) är inte obligatoriska. Överenskommelse kan emellertid träffas om att för vissa produkter tillämpa ett eller flera av tilläggskraven. En förutsättning för att ett godkännande av tilläggskrav skall lämnas är att funktionskrav och övriga krav enligt avsnitten 4.1 och 4.2 är uppfyllda för produkten ifråga.

17 Brandskydd Provning: SIS /SS (ISO 834/ISO 3009) eller motsvarande europastandard enligt tabell nedan. Produkt Dörr EN Vägg EN Europeisk provningsmetod Krav: Enligt Boverkets Allmänna Råd 1993:2 Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2. Klass indelning avseende integritet och isolering (EI) eller enbart integritet (E) med åtföljande tidskrav enligt Boverkets Byggregler avsnitt 5:22. Vid prov enligt europastandard sker klassifikation mot EN Luftljudsisolering Provning: EN ISO Ljudklassning av dörrar Ljudklassning av dörrar sker enligt tabell 1 (överensstämmer med bilaga A i SS 25267). Luftljudsisoleringen provas i laboratorium enligt EN ISO och utvärderas enligt EN ISO Ljudklassade dörrar skall märkas med ljudklass: Klass R w xx db. Tabell 1 Ljudklasser med krav för dörrar Erforderlig luftljudsisolering vid Ljudklass R w laboratoriemätning 25 db Rw > 27 db 30 db Rw > 33 db 35 db Rw > 38 db 40 db Rw > 43 db 45 db Rw > 48 db 50 db Rw > 53 db Ljudvärden för övriga produkter För övriga produkter (fönster, fasader och tak) baseras kraven på avsnitt 4.11 i produktstandarden EN Vägt reduktionstal (R w ) och spektrumanpassningstermer (C och C tr ) utvärderas enligt EN ISO Normalt utvärderas C tr i frekvensintervallet Hz men det är möjligt att på frivillig basis redovisa värde för frekvensintervallet Hz eftersom det svenska ljudklassningssystemet ställer krav ner till 50 Hz. I frekvensintervallet Hz får bilaga B i EN inte användas. Fönsters luftljudisolering kan uttryckas enligt följande exempel: Luftljudisolering R w (C; C tr ) = 33 (-1; -5) db

18 Inbrottsskydd Provning: ENV 1628, ENV 1629 och ENV 1630 Krav: Enligt vald klass i ENV Skydd mot beskjutning Provning: EN 1523 Krav: Enligt vald klass i EN 1522

19 18 5 Tillverkarens egenkontroll Tillverkaren skall upprätta och arbeta efter ett kvalitetssystem som uppfyller tillämpliga krav enligt detta avsnitt och för montage och tillhörande aktiviteter enligt avsnitt 6.1 och Kvalitetsmanual Tillverkaren skall upprätta en kvalitetsmanual som innehåller eller hänvisar till alla dokument (specificerande dokument) och dokumenttyper (redovisande dokument) som ingår i tillverkarens kvalitetssystem. 5.2 Organisation En person skall vara utsedd som kvalitetsansvarig med befogenhet och ansvar att säkerställa kvalitetskraven och kvalitetssystemets funktion. För all kvalitetspåverkande personal skall ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden vara definierade och kommunicerade till berörd personal inom organisationen. Exempel på områden som skall omfattas: Kontraktsgenomgångar Dokumentstyrning Konstruktionsstyrning Inköp Tillverkning Montage Kontroll och provning Hantering av mätinstrument Hantering av avvikande produkter Korrigerande åtgärder Förvaring, leverans och mottagning etc 5.3 Kontraktsgenomgång En rutin för arbetsgången vid behandling av kontrakt skall vara etablerad. Rutinen behöver inte vara skriftligt dokumenterad men arbetet skall ske efter en checklista eller med hjälp av en för ändamålet upprättad blankett som minst behandlar de av följande punkter som kan vara aktuella: Beställare inklusive kontaktperson och telefonnummer Förteckning över erhållna handlingar och telefonbesked Produkttyper, format och antal Ytbehandling, typ och kulör Krav avseende U-värden, brand-, ljud- eller inbrottsskyddsklass etc Glasalternativ Övriga speciella tillverkningskrav eller avvikelse från standardlösning Önskemål om litteramärkning P-märkning Kontroll av produktionskapacitet Tidplan för leverans

20 19 Önskemål om packning och leverans Montage ingår/ingår ej Förutsättningar för montage Pris och betalningsvillkor Varje kontrakt skall gås igenom av tillverkaren för att säkerställa att kraven är tillräckligt väl definierade och dokumenterade varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas tillverkaren har förmåga att uppfylla kontraktskraven. Dokumentation från sådana kontraktsgenomgångar skall bevaras. 5.4 Dokumentstyrning Rutiner skall vara etablerade för styrning av kvalitetsdokument. Till dessa räknas bl a kvalitetsmanualen inklusive rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner produkt- och montagebeskrivningar samt ritningar produktinformation från systemhållare eller partitillverkare externa dokument (bl a denna regelpärm) kontraktshandlingar, tillverknings- och montageunderlag servicerapporter och reklamationer journalföring av kontrollaktiviteter som krävs i dessa regler montageintyg, avvikelserapporter, dagböcker på arbetsplats etc rapporter från kontrollbesök och provning Styrningen skall säkerställa att rätta utgåvor av tillämpliga dokument finns på de platser där de skall användas och förhindra oavsiktlig användning av föråldrade dokument. Dokument av externt ursprung skall vara identifierade och ha styrd distribution. Alla kvalitetsdokument skall vara tydliga och kunna hänföras till aktuell produkt, order eller montage. Kvalitetsdokument skall hållas tillgängliga för SP och förvaras på sådant sätt att de lätt kan återfinnas. 5.5 Konstruktionsstyrning Tillverkaren skall upprätta och vidmakthålla rutiner för att styra och verifiera produktens konstruktion. Krav som utgör underlag för konstruktion av produkten skall identifieras och dokumenteras. Kraven skall gås igenom av tillverkaren för att avgöra om de är ändamålsenliga. Ofullständiga, oklara eller motstridiga krav skall klargöras tillsammans med dem som ställt kraven. Konstruktionsresultaten skall dokumenteras på ett tydligt sätt i tillverkningsunderlag. Konstruktionsstyrningen skall bl a avse dimensionering av bärförmåga, styvhet och dräneringssystem och dimensionering med hänsyn till temperaturrörelser. Krav avseende brandteknisk klass, ljud- och värmeisolering samt inbrottsskydd skall beaktas. Klimatförhållanden skall beaktas vid val av ytbehandling för profiler och klass enligt EN 1670 för korrosionsmotstånd hos beslag.

21 Inköp Tillverkaren skall säkerställa att inköpta produkter överensstämmer med kraven i P-märkningsreglerna genom något av följande alternativ: Välja produkt angiven i den för P-märkningen godkända produktbeskrivningen Välja produkt från en godkännandeförteckning som P-märkningsreglerna hänvisar till Inkludera de krav och specifikationer som är en följd av de tekniska kraven i P- märkningsreglerna i inköpsinformationen till leverantören 5.7 Produktidentifikation Rutiner skall finnas för att under alla faser i produktion, leverans och montage kunna identifiera produkterna för att förhindra förväxling. Erforderlig märkning av produkt, förpackning, lagerplats etc skall ske. 5.8 Produktions- och montagestyrning Tillverkning och montage skall ske under styrda och planerade förhållanden vilket bl a skall innebära att den sker enligt dokumenterade arbetsinstruktioner och övervakas och styrs på lämpligt sätt. Kriterier för godkänt utförande skall utarbetas och göras kända för produktions-, montage- och kontrollpersonal. Kriterierna skall överensstämma med handlingar som hör till P-märkningscertifikatet. Då så erfordras skall arbetsinstruktioner utarbetas. De skall innehålla beskrivning av arbetsgång och metoder hänvisning till aktuella manualer, utrustningsbeskrivningar etc uppgifter om erforderligt underhåll av maskiner och utrustning beskrivning av den styrning och kontroll som skall ske kriterier för godkänt utförande beskrivning av befogenheter och rapporteringsvägar vid upptäckt av avvikande produkter 5.9 Mottagningskontroll Företaget skall säkerställa att inkommande produkter inte används eller behandlas förrän kontroll eller annan verifiering visar att de överensstämmer med godkänd produktbeskrivning och med specificerade krav. Mottagningskontrollen skall bl a omfatta följande produkter metallprofiler glasprodukter fogmaterial tätlister beslag och fästdon. För produkter från leverantörer med godkänd kvalitetskontroll (bl a P-märkta eller typgodkända produkter) kan mottagningskontrollen inskränkas till identifikation och kontroll av eventuella transportskador.

22 21 Inkommande produkter som inte uppfyller kraven får inte användas till P-märkta produkter eller P-märkt montage Kontroll under tillverkning Tillverkaren skall fortlöpande kontrollera att produktionen och produkter under arbete överensstämmer med arbetsinstruktioner, tillverkningsunderlag och godkänd produktbeskrivning. Kontrollen skall bl a omfatta kapning bearbetning hopsättning beslagning glasning märkning Avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas Slutkontroll på fabrik Tillverkaren skall granska alla produkter före leverans med avseende på mått, utförande och kvalitet. Därutöver skall en stickprovsmässig slutkontroll ske av färdiga produkter. Denna skall i tillämpliga delar minst omfatta följande moment: huvudmått synliga ytor (renhet, skador etc) profilfogars utförande springbredder mellan karm och båge beslagens montering öppnings- och stängningsfunktion montage av tätlist fogband (komprimering, täthet) märkning. Den stickprovsmässiga slutkontrollen bör om möjligt utföras av andra personer än de som tillverkat aktuella partier och skall minst ha en omfattning enligt nedanstående tabell. Produktion av P-märkta enheter per vecka Antal enheter som skall omfattas av slutkontroll per vecka < > ytterligare en per 1000 producerade enheter/vecka Resultatet från slutkontroll liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat skall dokumenteras i journaler. Därvid skall mätvärden anges med sina siffervärden. Vid konstaterade avvikelser skall ytterligare produkter kontrolleras i sådan utsträckning att felaktighetens omfattning kan bedömas. Produkter med avvikelser som kan inverka negativt på

23 22 produktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas. Orsakerna till uppkomna avvikelser skall utredas och korrigerande åtgärder vidtas i produktionen Kontroll-, mät- och provningsutrustning Rutiner skall finnas för att säkerställa korrekt funktion hos kontroll-, mät och provningsutrustning. Mätningar och kontroller av kvalitetspåverkande egenskaper skall ske med utrustning som är identifierad och godkänd. Godkännande kan grundas på visuell kontroll eller kontroll mot passbit, externt instrument etc Kontrollstatus Det skall finnas metoder, t ex märkning eller fysisk lokalisering, för att ange om en produkt eller ett parti har kontrollerats och om resultatet är godkänt eller ej Hantering av avvikande produkter Det skall finnas rutiner för att upptäcka och hantera avvikande produkter. Rutinerna skall omfatta sättet för identifiering, dokumentering, beslut om slutbehandling och information till berörda instanser. Det skall vara klarlagt vilka som har befogenhet att fatta beslut om att acceptera, omarbeta eller kassera avvikande produkter samt vilka som skall informeras. Rutinen skall omfatta såväl avvikande produkter under tillverkning, i lager eller under montage som reklamationer från kunder Korrigerande åtgärder Orsaken till avvikelser hos produkter eller montage skall undersökas och åtgärder vidtas för att förhindra upprepning. Dokumentation från provning och reklamationer m m skall användas som informationskällor. Resultaten av vidtagna åtgärder skall dokumenteras Hantering, förvaring, packning och leverans Hantering, förvaring, packning och leverans av produkter skall ske på ett planerat och styrt sätt. Lager och förrådsutrymmen skall finnas i nödvändig omfattning och vara anordnade så att skador eller försämring av produkter förhindras. Leverantörens anvisningar för hantering och förvaring skall följas för såväl färdiga partier som komponenter till partier (exempelvis glas).

24 23 6 P-märkt montage Då montaget ingår i tillverkaren åtagande skall dessa regler för P-märkt montage normalt tillämpas. För P-märkta brandklassade partier skall undantag tillåtas endast då kundens uttryckliga krav medför att tillverkaren inte kan styra och kontrollera montaget. Då montaget ingår i tillverkarens åtagande skall märkning ske som P-märkt montage. Tillverkaren skall stå som ansvarig för montaget oavsett om det utförs med egen personal eller genom samarbete med ett externt montageföretag. Även för montage som inte ingår i tillverkarens åtagande, kan märkning som P-märkt montage ske. Förutsättningen är då att tillverkaren har ett etablerat samarbete med det företag som monterar och ges samma möjlighet till styrning som om montageföretaget vore en underleverantör. På etiketten för P-märkt montage anges tillverkaren som montageansvarig. Då styrning av montaget enligt dessa regler av något skäl inte är möjlig (märkningsalternativ B utan montageetikett) skall tillverkaren uppmärksamma kunden på att denne själv svarar för att montaget utförs korrekt och att montaget skall genomgå byggplatskontroll. 6.1 Kvalitetsrutiner för montage Tillverkaren skall som en del av sitt kvalitetssystem upprätta ett särskilt avsnitt om montage som innehåller skriftliga rutiner för montagearbetet och tillhörande rutiner. Rutinerna skall göras tillgängliga för såväl egen som externt anlitad montagepersonal genom exempelvis montagepärmar eller i elektronisk form. Montagerutinerna skall minst innehålla följande uppgifter: 1. Namn och kontaktuppgifter till person som tillverkaren utsett som övergripande ansvarig för montagefrågor. 2. Eventuell rutin för inspektion i förväg av montageplats inklusive måttagning. 3. Förekommande standardlösningar för montage med avseende på infästningar, isolering, tätning och glasning. 4. Eventuella arbetsinstruktioner för montagearbete inklusive kriterier för godkänt utförande enligt avsnitt Rutin för förfarande och befogenheter vid upptäckt av avvikande montageförutsättningar inklusive eventuella blanketter för avvikelserapportering (se exempel i bilaga 3). 6. Instruktioner för slutkontroll av montage inklusive blanketter för dokumentation av kontrollresultatet och kriterier för godkännande. 6.2 Projektering Monterings- och anslutningsinstruktioner skall finnas för varje objekt och skall tillsammans med ritningar finnas tillgängliga vid montagearbetsplatsen. Instruktioner och ritningar kan antingen utarbetas särskilt för det aktuella objektet eller kan vid enklare rutinmontage utgöras av en hänvisning till en dokumenterad standardlösning. Standardlösningen kan vara utformad med olika alternativ så att slutligt val av metod kan ske på arbetsplatsen.

25 Montagepersonal Det skall vara dokumenterat att montagepersonalen har både generell montagekunskap och kunskap om det aktuella profilsystemet. Den generella montagekunskapen skall omfatta montagemetoder, material, brandsäkerhet, föreskrifter etc. Kunskapen om det aktuella profilsystemet skall omfatta uppbyggnad, arbetssätt, montagemetoder etc. Tillverkaren ansvarar för att den egna montagepersonalen är kvalificerad för sina uppgifter och skall dessutom godkänna de montageföretag som man anlitar. Tillverkaren skall dokumentera kvalifikationskraven för egna montörer liksom kriterier för bedömning av underleverantörer. Tillverkaren skall upprätta en förteckning över egen kvalificerad montagepersonal och över godtagbara underleverantörer. Aktuellt beslutsunderlag skall arkiveras. Tillverkaren skall stickprovsvis kontrollera montage som utförts av anlitade underleverantörer. 6.4 Montagearbete Montage på arbetsplats skall utföras enligt ritningar och beskrivningar för infästning, isolering, tätning och glasning. Montagearbetet skall utföras av personal med erforderliga kunskaper som är upptagna på godkännandeförteckningarna enligt Kontroll av montage För varje montage skall en kvalitetsplanering ske genom att en checklista upprättas som innehåller kritiska moment, kontrollomfattning och uppgift om mot vad kontrollen skall ske. Utförande och funktion hos monterade partier skall kontrolleras före överlämnandet. Kontrollen skall minst omfatta följande moment och delvis göras före inklädnad med täckplåtar synliga ytor (renhet, skador etc.) infästningar till byggstomme lås, slutbleck, dörrstängare etc drevning, tätningar glasning funktionskontroll av öppningsbara enheter märkning Resultatet av kontrollen, liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat, skall dokumenteras på en för ändamålet framtagen blankett. Därvid skall mätvärden anges med sina siffervärden. Montage med avvikelser som kan inverka negativt på slutproduktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen skall åtgärdas. Då avvikelser inte kan åtgärdas får montagemärkning inte ske. Avvikelser dokumenteras enligt bilaga Märkning Montage som uppfyller kraven enligt dessa regler skall märkas enligt avsnitt 8.3.

26 25 7 SPs övervakande kontroll 7.1 Kontrollbesök Övervakande kontroll skall utföras av SP genom kontrollbesök på tillverkningsstället, normalt en till två gånger per år. Vid allvarliga anmärkningar skall ytterligare kontrollbesök utföras. Kontrollbesöken skall omfatta stickprovsmässig kontroll av material, komponenter och färdiga produkter och granskning av överensstämmelse med godkänd produktbeskrivning granskning av tillverkarens kvalitetssystem och arbetssätt mot fordringarna enligt avsnitt 4. kontroll av mätinstrument och övrig utrustning som används i den interna kontrollen uttag av provenheter för funktionsprovning enligt 7.2 uppföljning av montage och montagekontroll (inklusive besök på montageplats) 7.2 Funktionsprovning av färdiga produkter Provning av färdiga produkter skall omfatta de av följande egenskaper som omfattas av certifikatet Fönster Säkerhet mot vindlast (EN punkt 7.3) Manövreringskraft (EN ) Lufttäthet (EN 1026) Regntäthet (EN 1027) Dörrar Manövreringskraft (EN ) Säkerhet mot vindlast (EN punkt 7.3) Lufttäthet (EN 1026) Regntäthet (EN 1027) Planhet och ytjämnhet (EN 952) Dimensioner och rätvinklighet (EN 951) Vägg- och takelement inklusive fogar mellan element Säkerhet mot vindlast (EN 12179) Lufttäthet (EN 12153) Regntäthet (EN 12155) Ljudklassade produkter provas dessutom med avseende på luftljudsisolering enligt ISO

27 26 Normalt skall minst en provenhet uttas per år. Provuttag sker om möjligt stickprovsmässigt och i annat fall efter särskild överenskommelse. Provenheterna fördelas på olika godkända typer och storlekar. Vid underkända provningsresultat eller avvikelser i produktionen kan ytterligare provenheter uttas. 7.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd Om kontrollprovning och/eller granskningen av tillverkarens egenkontroll ger underkännande skall orsakerna utredas. Utredningen kan resultera i förnyat kontrollbesök, omprovning eller underkännande av den fortlöpande kontrollen. 7.4 Rapportering Den övervakande kontrollen skall rapporteras skriftligt till tillverkaren.

28 27 8 Övriga krav 8.1 Produktbeskrivning Beskrivning av fönster, dörrar, vägg- och takelement skall ske enligt mall i bilaga Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner Skriftliga instruktioner skall finnas som innehåller erforderliga uppgifter för produkternas hantering på byggplatsen, montering och skötsel. 8.3 Märkning Märkningsalternativ Tillverkade produkter och utfört montage som uppfyller kraven för P-märkning skall förses med märkning enligt nedan. Märkningens omfattning med avseende på tillverkning och montage skall framgå genom användning av P-märkningsetiketter dels för tillverkningen och dels för montaget (kraven på etiketternas utformning och innehåll framgår av bilaga 2). Etiketter som avser tillverkningen anbringas av tillverkaren på fabrik. Montageetiketten får endast användas då också tillverkningen är P-märkt. Etikett för P- märkt montage tillhandahålls av tillverkaren och anbringas normalt efter utfört montage. Etikett får anbringas på fabrik om tillverkarens kvalitetssystem säkerställer att kraven för P-märkt montage uppfylls. Vid fasta partier kan märkningen, då det är ett önskemål från kunden, antingen uteslutas helt eller begränsas till en eller några av sinsemellan likadana enheter i varje lokal (på varje våningsplan etc). Kontraktshandlingar skall då innehålla information som ger spårbarhet till tillverkningshandlingar och klargör P-märkningens omfattning (endast tillverkning eller både tillverkning och montage).

29 28 Alt A Alt B Märkningsalternativen skall användas i följande fall: Alternativ A: Konstruktion, tillverkning och montage uppfyller kraven för P- märkning. Tillverkaren ansvarar för montaget (tillverkaren står som ansvarig för montaget även om det utförts av ett annat företag, men etikettstexten kan då kompletteras med uppgift om montageföretaget). Alternativ B: Konstruktion och tillverkning uppfyller kraven för P-märkning. Montaget omfattas inte av godkännandet. Tillverkaren skall i stället uppmärksamma kunden på att denne själv svarar för att montaget utförs korrekt och att montaget skall genomgå byggplatskontroll Märketiketters utformning och innehåll Etikett som avser tillverkning skall förutom SPs P-märke även innehålla följande uppgifter: certifikatets nummer innehavaren av certifikatet tillverkarens namn produktnamn/typbeteckning (frivillig uppgift) funktionsklass (frivillig uppgift) eventuell klass för tilläggskrav löpnummer alternativt ordernummer eller motsvarande uppgift om märkningen avser tillverkningen Etikett som avser montage skall förutom SPs P-märke även innehålla följande uppgifter: montageansvarigt företag (tillverkaren) eventuell uppgift om annat företag som utfört montaget uppgift om att märkningen avser montaget Märketiketternas utformning och innehåll beskrivs i detalj i bilaga 2.

30 Märkningens placering Märkning av fasta partier placeras i övre högra hörnet mot rumssidan. Märkning av dörrar och öppningsbara fönster placeras upptill på gångjärnssidan, antingen inne i karmfalsen eller på bakkanten av dörrblad eller fönsterbåge. Märkning av överkantshängda fönster, vridfönster etc placeras på höger sida sett från rumssidan.

31 30 9 Villkor för certifiering av fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall 9.1 Allmänt Certifikat kan utfärdas som systemcertifikat, tillverkarcertifikat eller som ett kombinerat certifikat som avser både produktsystem och tillverkning. Systemcertifikatet avser produkternas konstruktion. Åberopande av certifikatet för färdig produkt förutsätter att tillverkaren har ett giltigt tillverkarcertifikat. Tillverkarcertifikatet avser tillverkning och montage av certifierade produkter och ger rätt att märka produkterna med SPs certifieringsmärke (P-märket). Innan certifikat kan utfärdas görs en inledande bedömning av produkten och den fortlöpande kontrollen. Utfärdat certifikat gäller därefter bl a under förutsättning att produkter uppfyller kraven och att den fortlöpande kontrollen fungerar. Övriga villkor framgår av kapitel Ansökan Ansökan om certifiering skall ske skriftligen. Ansökan om systemcertifiering skall vara åtföljd av tekniskt underlag enligt avsnitt Inledande bedömning I den inledande bedömningen för systemcertifikat granskas insända handlingar mot kraven enligt dessa regler. Om SP bedömer att underlaget uppfyller kraven utfärdas certifikatet. För tillverkningscertifikat kontrollerar SP genom besök på produktionsplatsen tillverkarens egenkontroll och genomför en funktionsprovning på en stickprovsvis uttagen provenhet. Om egenkontroll och provningsresultat bedöms uppfylla kraven tecknar SP avtal om fortlöpande kontroll med tillverkaren enligt avsnitt Därefter kan certifikatet utfärdas Tekniskt underlag För aktuella produkter skall sökanden redovisa ett tekniskt underlag som skall innehålla följande information: Produktbeskrivning enligt mall i bilaga 1 Ritningar Provningsrapporter och teknisk dokumentation Monteringsanvisningar Provningsrapporter och övrig teknisk dokumentation skall visa att de tekniska kraven enligt kapitel 4 uppfylls. De tekniska kraven definieras genom hänvisning till olika referensmetoder. Dokumentation enligt andra standarder kan emellertid användas om dessa bedöms ge likvärdig information.

32 31 Det tekniska underlaget skall vara försett med benämning eller nummer samt med datum och senaste revideringsdatum Fortlöpande kontroll Den fortlöpande kontrollen skall säkerställa att certifierade produkter fortlöpande uppfyller kraven i dessa certifieringsregler. Den skall bestå av en egenkontroll enligt kapitel Fel! Hittar inte referenskälla.6, som tillverkaren utför, och en övervakande kontroll enligt kapitel 0, som SP utför. Den fortlöpande kontrollen skall fastställas i avtal mellan tillverkare och SP. Om det förekommer flera tillverkare tecknar SP avtal med respektive tillverkare Märkning Produkter och montage som uppfyller kraven skall märkas enligt avsnitt Giltighetstid för certifikat Giltighetstid för systemcertifikat är normalt fem år. På grundval av bl a rapporter från övervakande kontroll kan giltighetstiden förlängas efter ansökan från certifikatsinnehavaren. Tillverkarcertifikat gäller tills de återkallas. 9.5 Ändring av certifierad produkt Innehavaren av certifikat är skyldig att efter ändring av konstruktion, material eller utförande underrätta SP som beslutar om ändringarna kan godkännas vilket bekräftas genom revidering av produktbeskrivningen som ligger till grund för godkännandet och om certifikatstexten berörs även av certifikatet. 9.6 Certifikat för tillverkare av typgodkända brandpartier Tillverkarcertifikat enligt ett förenklat förfarande (se bilaga 5) kan utfärdas till tillverkare av brandklassade partier om tillverkaren redan har ett kontrollavtal för dessa med SP och om den tillverkade produkten omfattas av ett typcertifikat för P-märkning som innehåller aktuella brandklasser.

33 32 10 Övriga villkor för certifiering 10.1 Allmänt Villkoren i dessa certifieringsregler, kapitel 9 och 10, är baserade på principer som är fastställda i SPs kvalitetsmanual för certifiering. Underleverantörer för typprovning och övervakande kontroll skall vara godkända av SP Certifiering Certifikatsinnehavarens ansvar Certifikatsinnehavaren är ansvarig för att tillverkade produkter som omfattas av certifikatet och som är försedda med SPs certifieringsmärke, i alla avseenden överensstämmer med certifierad produkt enligt certifikatet, samt att produkterna är lämpade för sitt ändamål och inte i övrigt kan vålla skada eller olägenhet. Detta gäller även om certifikatsinnehavaren inte är tillverkare av produkten och avtal om fortlöpande kontroll tecknats mellan tillverkaren och SP Certifikatsinnehavarens rätt att använda SPs certifieringsmärke Certifikatsinnehavaren har rätt att märka de produkter som omfattas av certifikat med SPs certifieringsmärke och dessutom rätt att använda märket vid annonsering eller annan reklam för produkterna. Annonsering får inte ske så att förväxling mellan märkta och ickemärkta produkter kan uppstå Återkallande av certifikat SP kan med omedelbar verkan, definitivt eller temporärt, återkalla certifikatet om certifikatsinnehavare använt SPs certifieringsmärke på eller i förbindelse med produkter som inte uppfyller kraven eller certifikatsinnehavare använt SPs certifieringsmärke på produkter som inte omfattas av certifikatet eller den fortlöpande kontrollen upphört eller resulterat i underkännande eller certifikatsinnehavare på annat sätt brutit mot villkoren för certifikatet eller certifikatsinnehavare inte betalat avgifter inom föreskriven tid eller certifikatsinnehavare försatts i konkurs, gått i likvidation eller överlåtit verksamheten eller felaktighet i certifikat uppdagats. Certifikatsinnehavaren skall dock ges rimlig tid för omställning till ändrade förutsättningar, om inte särskilda skäl för annan åtgärd föreligger eller produkten visar sig vara olämplig för sitt ändamål och i övrigt kan vålla skada eller olägenhet. Missbruk av SPs P-märke eller certifikat kan, förutom återkallande av certifikat, leda till rättsliga åtgärder.

34 Certifikatsinnehavarens åtaganden vid återkallande av certifikat Certifikatsinnehavare, som får meddelande om att hans certifikat återkallats, definitivt eller temporärt, skall omgående upphöra med all hänvisning till certifikatet i annonsering eller annan reklam för ifrågavarande produkt ombesörja att SPs certifieringsmärke avlägsnas på alla produkter som finns i lager, om SP så kräver bestrida alla kostnader som är förenade med att få de undermåliga produkterna ersatta med sådana som uppfyller fordringarna i aktuella certifieringsregler, om SP så kräver Återlämnande av certifikat För återlämnande av certifikat, efter temporärt återkallande, gäller samma regler som då certifikatet utfärdades första gången, se avsnitt 9.3. Någon förnyad typprovning krävs inte om mindre än ett år förflutit sedan certifikatet återkallades, såvida inte certifieringsregler eller produktionsförhållandena ändrats SPs ansvar SP ansvarar för att de tekniska kraven i certifieringsreglerna bygger på tillgänglig kunskap och erfarenhet, t ex i form av vedertagna standarder eller motsvarande specifikationer, samt att reglerna speglar vad som allmänt bland intressenterna uppfattas som en relevant kvalitetsnivå. SP ansvarar för att granskningen av certifierade produkter mot kraven i dessa reglar har utförts med vederbörlig omsorg och enligt rutinerna i SPs kvalitetssystem. SP har inget ansvar för certifierade/p-märkta produkter (se avsnitt 10.2) Sekretess Samtliga uppgifter som SP tar del av är sekretesskyddade med följande undantag SP eller samarbetspartner med SP för förteckningar över gällande certifikat. Förteckningarna kan innehålla uppgifter om certifikatsinnehavare, certifikatnummer, certifierade produkter, eventuell klassificering, egenskaper, utfärdandedatum samt giltighetstid SP har rätt att offentliggöra beslut om återkallande av certifikat samt missbruk av certifikat eller märkning Reviderade certifieringsregler SP förbehåller sig rätten att ändra certifieringsregler. För förlängning av certifikat som lämnats enligt äldre regler fordras då att certifikatsinnehavaren förbinder sig att följa de reviderade reglerna. Certifikatsinnehavare skall dock ges rimlig tid för omställning till de reviderade reglerna, om inte särskilda skäl för annan åtgärd föreligger.

35 Avgifter Avgifter för inledande bedömning (certifiering), revidering av samt förlängning av giltighetstid för certifikat skall bestridas av sökanden/certifikatsinnehavaren. Avgifter för övervakande kontroll regleras i avtal mellan tillverkare och SP. Kostnader för annan kontroll enligt avsnitt debiteras certifikatsinnehavaren endast om kontrollresultaten visar att kraven i aktuella certifieringsregler inte uppfyllts Annan kontroll SP äger rätt att när och var som helst företa kontroll av att produkt försedd med SPs P- märke uppfyller kraven i aktuella certifieringsregler Överklagande Överklagande av beslut av SP skall ske skriftligen till SP. Åtgärder till följd av överklagandet beslutas av SPs certifieringsstyrelse.

36 35 11 Referenser Boverkets Allmänna Råd 1993:2. Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2 Byggsektorns Kretsloppsråd. Byggvarudeklarationer. Ett led i byggsektorns miljöansvar för byggvaror. Anvisningar för upprättande av byggvarudeklarationer. Byggmaterialgruppens Service AB och AB Svensk Byggtjänst BBR 94 Boverkets Byggregler. Föreskrifter och allmänna råd (BFS 1993:57) BFS 1993:58 Boverkets konstruktionsregler BKR 94 BSK 99 Boverkets handbok för stålkonstruktioner DIN Testing of thermoplastics materials; flexural shock test on specimen with a notching or a couple-v-notching MTK Val och montering av glas i takkonstruktionen MTK Glasning av aluminiumkonstruktioner eller andra metallkonstruktioner MTK Montering av isolerrutor NT Build 235 Windows: Resistance to condensation on the inner surface NT Build 236 Windows: Resistance to condensation inside the window RAL-RG 636/1 Güte- und Prüfbestimmungen für Aluminiumfenster: Regelung der Anforderungen an die Werkstoffe, die Fertigung der Einzelbestandteile und der Gesamtbaugruppe des Aluminiumfensters. Fensterverbände Frankfurt SIS (ISO 834) Brandprovning Byggnadsdelar Bestämning av motståndsförmåga vid brand SS (ISO 3009) Brandprovning Byggkonstruktioner Glasade konstruktioner SS Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder SS Rostfritt stål SS-stål 2333 SS Färg och lack Bestämning av vidhäftning Dragprovning SS Färg och lack Bedömning av nedbrytning av färgskikt Beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel Del 2: Beteckning för blåsbildningsgrad SS Färg och lack Bedömning av nedbrytning av färgskikt Beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel Del 3: Beteckning för rostgrad SS Färg och lack Bedömning av nedbrytning av färgskikt Beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel Del 4: Beteckning för sprickbildningsgrad SS Färg och lack Bedömning av nedbrytning av färgskikt Beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel Del 5: Beteckning för flagningsgrad