Scandinavian Coating, maj Jämförelsestudie under 10 år av några tillgängliga rostskyddssystem för kulturmiljövård

Transkript

1 Jämförelsestudie under 10 år av några tillgängliga rostskyddssystem för kulturmiljövård Ett projekt initierat och finansierat av Riksantikvarieämbetet och genomfört av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås Bo Carlsson, Magnus Palm och Kenneth Möller

2 Bakgrund Kulturhistoriskt värdefulla objekt gjorda i gjutjärn, smidesjärn och stål ställer speciella krav på utformningen av rostskyddet. Det hör till undantagen att alla ytor före underhållsmålning helt kan rengöras från rost, vilket alla kända rostskyddssystem utom linoljeblymönja kräver för att fungera tillfredsställande. Från färgindustrins håll hävdas emellertid att goda ersättningsmaterial för oljeblymönjan har utvecklats under senare år. Underhållmålning med blyfria rostskyddsmaterial, där fullständig rengöring före målning inte är möjlig, har dock inte provats i någon större omfattning. Den information som finns idag (2003) är därför inte tillräcklig för att man utgående från ett helhetsperspektiv skall kunna bedöma ersättningsmaterialens prestanda i förhållande till blymönjans.

3 Genomförda studier av rostskyddssystem Accelererad korrosionsprovning av målade paneler Utomhusexponering av paneler på Bohus- Malmön och SP, Borås Fallstudier under tio år två järnvägsbroar i norra Halland

4 Scandinavian CoaNng, maj 2015 Sju undersökta färgsystem (F1- F7) och ei referenssystem (R1) Beteckning Färgsystem och uppbyggnad Färgleverantör R1 Protect Rostskydd Oljemönja/Tema Lack AB 70 Alcro Beckers F1 Teknosynt Undersökta Primer system 1228/Teknosynt 1360 Teknos, Tranemo F2 Protect Roststopp/Tema Lack AB Mio/Tema Lack AB 70 Alcro Beckers F3 Tema Prime AB/Tema Lack AB Mio/Tema Lack AB 70 Tikkurila F4 Isotrol/Isoguard Pansar/Isotrol Finish Introteknik F5 Rust- Oleum Röd Primer 769/Rust- Oleum Mellanfärg/ Rust- Oleum Alkythane Induf F6 Inerta MasNc Miox/Teknodur 50/90 Teknos, Tranemo F7 Temabond ST 200/temacoat GPL- S Mio/Temadur Tikkurila F8 Isotrol/isomaNc/isodur Introteknik Nominell tjocklek på systemen var 150 mm

5 Accelererad korrosionsprovning av målade paneler enligt VDA alt. beteckning ISO 11997:1 Cykel B En en-veckas cykel: 1 dygn saltdimma NSS enligt ISO dygn kondensationsprovning enligt DIN KFW 2 dygn konditionering vid 23 C och 50 % RH

6 Utvärdering av korrosion utgående från blåsbildning Graden av korrosion utvärderas också genom visuell inspektion av exponerade provobjekt. Den visuella inspektionen av blåsbildning sker med hjälp referensbilder i ISO Det finns fyra blåsstorlekar. Den minsta storleken är 2 och den största 5. Varje storlek är sedan indelat i täthet av blåsor från 2 till 5. Ett exempel på blåsbildning är 4(S2), vilket innebär täthet 4 och storlek två. En bedömning av graden av korrosion görs också enligt tabellen nedan. Grad av korrosion Korroderad yta % Ri0 0 Ri Ri2 0.5 Ri3 1 Ri4 8 Ri5 40 till 50

7 Scandinavian CoaNng, maj 2015 Resultat accelererad provning ewer 6 veckor Primer i färgsystem Nr Medelutbredning Blåsbildning från repa (mm) Rostgrad (Ri) Ref. Oljeblymönja (Alcro Beckers) R1 2 Ingen 0 Teknosynt Primer (Teknos Tranemo) F1 3 3S2 0 Protect roststopp (Alcro Beckers) F2 5 3S2 0 Tema Prime AB (Tikkurilla) F3 2 4S2 0 Isotrol/Isoguard (Introteknik) F4 4 4S2 0 Rust- Oleum Röd (Induf) F5 3 3S2 0 Inerta MasUc MIOX (Teknos Tranemo) F6 4 Ingen 0 Temabond ST 200 (Tikkurilla) F7 7 Ingen 0 Isotrol/IsomasUc (Introteknik) F8 5 3S2 0

8 Utvärdering med hjälp av korrosionsutbredning från repa

9 Utbredning från repa efter 10 veckor VDA R1 F1 F2 F3 F4 F5 F6 F7

10 Utbredning av underrost från repa efter 10 veckor VDA R1 F1 F2 F3 F4 F5 F6 F7

11 Resultat utbredning från repa efter 5 och 10 veckor

12 Kvarnviks teststation Bohus-Malmön

13

14 Provpanel med repa Paneler exponerade på Bohus-Malmön Provpanel med överpanel och spalt

15 Resultat utbredning från repa efter 1 och 4 år på Bohus-Malmön

16 Resultat utbredning från repa efter 4 år Borås och Bohus- Malmön

17 Scandinavian Coating, maj 2015 Fallstudier två järnvägsbroar i norra Halland Järnvägsbron över Ätran Järnvägsbron över Viskan

18 före blästring efter blästring Blästrings- och målningsarbetet med Ätranbron juni och juli 2003

19 Järnvägsbron i Ätran efter ommålningen nu en turistattraktion?

20 Järnvägsbron över Viskan 20034

21 Järnvägsbron över Viskan 2014

22

23

24 Korrosivitet enligt ISO 9226 med utnyttjande av metallkuponger Metallkuponger oexponerade och exponerade ett år på Bohus-Malmön

25 Definition och karakterisering av korrosivitetsklasser enligt ISO 9223 (1992) med hjälp av metallkuponger. Korrosionshastighet är metallförlust i g/m 2, år Korrosivitets- Korrosivitet Korrosionshastighet, r korr klasser g/m 2,år Kolstål Zink C1 Mycket låg r korr 10 r korr 0,7 C2 Låg 10 r korr 200 0,7 r korr 5 C3 Medium 200 r korr r korr 15 C4 Hög 400 r korr r korr 30 C5 Mycket hög 650 r korr r korr 60

26 Korrosivitet enligt stålkuponger Genomsnittlig årlig metallförlust [g/m 2 ] Viskan Bro Norr Söder Medel Ätran Korrosivitetsklass C2 (låg korrosivitet)

27 Korrosivitet enligt zinkkuponger Genomsnittlig årlig metallförlust [g/m 2 ] Norr Söder Medel 0 Viskan Bro Ätran Korrosivitetsklass C3 (medium korrosivitet)

28 Utvärdering av korrosion på broarna har skett genom att uppskatta den relativa korrosionsutbredningen på: Kanter Spalter Nitar Storytor

29 Relativ korrosionsutbredning på Ätranbron efter 10 år

30 Relativ korrosionsutbredning på Viskanbron efter 10 år

31 Sammanfattning broarna efter 10 år Ätranbro: Vid sidan av referensen - blymönja uppvisar system 4, 5 och 7 ingen korrosion. System 2 och 3 uppvisar en mindre mängd korrosion. Viskanbron: Vid sidan av referensen - blymönja uppvisar system 3, 4 och 5 ingen korrosion. System 1 uppvisar en mindre mängd korrosion.

32 Slutsatser Korrosiviteten vid de båda broarna är låg till medium. Efter 10 år uppvisar flera färgsystem lika bra prestanda som referenssystemet blymönja. När det gäller förbehandling på Viskanbron har de ytor klarat sig bäst där man låtit gammal färg, som sitter fast, vara kvar. För ett bra resultat är det viktigt att appliceringen görs på ett korrekt sätt t ex vad gäller skikttjocklekar. Uppgjorda specifikationer måste följas.