EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Utkast till gemensam rapport om sysselsättningen 2002 {SEK(2002)1204}

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Utkast till gemensam rapport om sysselsättningen 2002 {SEK(2002)1204}"

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2002) 621 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Utkast till gemensam rapport om sysselsättningen 2002 {SEK(2002)1204}

2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Utkast till gemensam rapport om sysselsättningen 2002 INLEDNING I avdelning VIII i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen anges principerna och förfarandena för utveckling av en samordnad strategi för sysselsättningen. I artikel 128 anges särskilt vad som skall göras för att utforma en sådan strategi, vilket inbegriper årliga riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, eventuella rekommendationer till medlemsstaterna och en gemensam rapport från rådet och kommissionen till Europeiska rådet där man redogör för sysselsättningsläget i gemenskapen och genomförandet av riktlinjerna. Varje medlemsstat skall till rådet och kommissionen lämna en årsrapport om de viktigaste åtgärder som den har vidtagit för att genomföra sin sysselsättningspolitik mot bakgrund av riktlinjerna för sysselsättningen. Den europeiska sysselsättningsstrategin, som har utformats enligt ovannämnda institutionella ramar, utgör ett viktigt bidrag till EU:s mer övergripande politiska dagordning som fastställdes vid toppmötet i Lissabon och vid efterföljande möten i Europeiska rådet. I denna gemensamma rapport ges en överblick över sysselsättningsläget och en politisk bedömning av de framsteg som medlemsstaterna har gjort i genomförandet av 2001 års riktlinjer för sysselsättningen 1. Dessutom belyses de utmaningar som återstår för medlemsstaterna. Den gemensamma rapporten innehåller dels en analys av de framsteg som gjorts i EU som helhet när det gäller de viktigaste överenskomna målen och riktlinjerna, dels en kort översikt för varje medlemsstat. Analysen grundar sig på gemensamma nyckelindikatorer vilka sammanfattas i bilagorna. 1 Rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 2002 (2002/177/EG), EGT L 60,

3 En mer detaljerad analys av den senare tidens utveckling inom respektive riktlinje och medlemsstat ges i ett bakgrundsdokument från kommissionen 2. 2 SEK(2002)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 Sammanfattning Genomförande av 2002 års riktlinjer och rekommendationer för sysselsättningen: Bedömning av resultaten och de politiska åtgärderna i Europeiska unionen Den allmänna politiska ramen återspeglar de övergripande målen för 2002 års riktlinjer Bedömning av de framsteg som gjorts inom de fyra pelarna i 2001 års riktlinjer Anställbarhet Företagaranda Anpassningsförmåga Jämställdhet Genomförande av 2002 års riktlinjer och rekommendationer för sysselsättningen: Bedömning av resultaten och de politiska åtgärderna i varje medlemsstat BELGIEN DANMARK TYSKLAND GREKLAND SPANIEN FRANKRIKE IRLAND ITALIEN LUXEMBURG NEDERLÄNDERNA ÖSTERRIKE

5 PORTUGAL FINLAND SVERIGE FÖRENADE KUNGARIKET Framtida utveckling Bilaga 1: Översikt över 2001 års resultat- och nyckelindikatorer Bilaga 2: Översikt över de gemensamma indikatorerna för förebyggande och aktivering för 2000 och BILAGA 3: Indikatorer: källor och definitioner

6 SAMMANFATTNING Efter att ha tillämpats under fem års tid står den europeiska sysselsättningsstrategin nu vid ett vägskäl. Strategin lanserades 1997 med kampen mot arbetslösheten som högsta prioritet, men med tiden har inriktningen ändrats för att stödja åtagandet i den mer övergripande Lissabonstrategin att skapa fler och bättre arbetstillfällen i ett mer integrerat samhälle. Att nå de överenskomna sysselsättningsmålen och öka arbetskraftsdeltagandet har blivit ett centralt inslag i strategin. En större utvärdering av denna första etapp har genomförts på EU-nivå, och resultaten är uppmuntrande. EU:s sysselsättningsresultat 2001 måste ses mot bakgrund av en kraftigt försämrad ekonomi, med en BNP-tillväxt som halverats jämfört med 2000 och osäkra framtidsutsikter. Trots dessa mindre gynnsamma förutsättningar fortsatte resultaten att förbättras, både när det gäller sysselsättningen (+0,6%) och arbetslösheten (-0,6%), om än i något långsammare takt. Av utvärderingen efter fem år med den europeiska sysselsättningsstrategin framgår att strukturella förbättringar skett på EU:s arbetsmarknad, men att allvarliga brister kvarstår i fråga om arbetslöshet, arbetskraftsdeltagande och sysselsättning, könsskillnader, sysselsättningens kvalitet, produktivitetsökning och regionala skillnader. Dessa brister måste avhjälpas snarast för att göra arbetsmarknaden i EU redo för kommande utmaningar. De nationella handlingsplanerna har överlag blivit tydligare och mer sammanhängande. Däremot förefaller bruket av nationella mål, rapporteringen om vilka effekter åtgärderna haft på arbetsmarknaden, budgetinformationen, uppgifterna om hur strukturfonderna använts för att stödja den europeiska sysselsättningsstrategin samt huvudaktörernas medverkan vara klart otillräckliga. Svaret på de övergripande målen har förbättrats jämfört med förra året, särskilt när det gäller satsningarna på att öka sysselsättningen. Det gjordes uppmuntrande framsteg i riktning mot de mål som ställdes upp för EU i Lissabon och Stockholm, såväl överlag som för kvinnor, men för att nå det övergripande målet för 2010 krävs särskilda insatser i de medlemsstater som hittills inte bidragit tillräckligt till den allmänna förbättringen av sysselsättningen. Att man fortfarande är långt ifrån målet på 50 % sysselsättning bland äldre arbetstagare är en betydande källa till oro, och det är avgörande att man lägger större tonvikt vid jämställdhetsaspekterna på problemet med den åldrande arbetskraften. Frågan om kvalitet i arbetet behandlas fortfarande bara genom spridda insatser, och är huvudsakligen inriktad på sådana aspekter som flexibilitet, arbetsmiljö och utbildning, medan det inte tas tillräcklig hänsyn till andra aspekter såsom de enskilda arbetstillfällenas verkliga kvalitet och kvaliteten på den sociala dialogen. Utvecklingen av strategier för livslångt lärande går framåt, och samtliga medlemsstater har nu lagt grunden till övergripande strategier, även om det kommer 6

7 att ta tid innan de är helt genomförda. Fortsatta framsteg, om än något långsammare, kan också skönjas när det gäller att göra de olika strategierna mer samstämda. I synnerhet frågan om hur man på bästa sätt underlättar övergången inom och mellan systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning respektive arbetsmarknaden behandlas inte på något heltäckande sätt. Allt fler medlemsstater håller på att ställa upp mål för utbildningsdeltagande och utbildningsnivå, och de ökade utgifterna för mänskliga resurser i flertalet medlemsstater vittnar om ett stärkt engagemang, även om det fortfarande saknas nationella investeringsmål. När det gäller att utnyttja möjligheterna till allmän och yrkesinriktad utbildning blir skillnaderna mellan låg- och högutbildade samt mellan äldre och yngre åldersgrupper allt större, vilket är oroväckande. I flertalet medlemsstater har arbetsmarknadens parter spelat en viktigare roll i årets nationella handlingsplaner även om det i regel inte har gjorts några större framsteg när det gäller arbetsmarknadens parters eget genomförande av den europeiska sysselsättningsstrategin. Den sociala dialogen på europeisk nivå har givit upphov till ett antal viktiga initiativ. Bland dessa återfinns t.ex. de europeiska arbetsmarknadsparternas gemensamma förklaring till Europeiska rådet i Laeken i vilken man betonade behovet av att vidareutveckla den självständiga sociala dialogen. Andra exempel är planerna på att lägga fram ett flerårigt arbetsprogram samt arbetsmarknadsparternas gemensamma handlingsram för kompetensutveckling och utveckling av kvalifikationer som lades fram inför toppmötet i Barcelona. Trots detta måste arbetsmarknadsparternas bidrag till sysselsättningsstrategin bli mer sammanhängande och synligt. De nationella handlingsplanerna återspeglar en förbättrad kombination av olika politiska åtgärder, där man lägger större tonvikt vid pelarna jämställdhet och företagaranda än vad som gjorts tidigare år. De regionala skillnaderna är fortfarande ett allvarligt problem. Bruket av indikatorer baserade på nationella källor är ojämnt, och särskilda brister finner man i fråga om mindre gynnade grupper, övergång mellan arbeten, vård och omsorg (indikatorer för kvalitet i arbetet), flaskhalsar och rörlighet på arbetsmarknaden samt aktiveringsåtgärdernas genomslagskraft. Inom ramen för pelaren anställbarhet har medlemsstaterna arbetat för att befästa och förbättra åtgärdernas kvalitet och räckvidd. Förebyggande strategier finns nu i flertalet medlemsstater och de skräddarsys i allt högre grad efter individuella behov. De långtgående reformerna av arbetsförmedlingarna fortsätter, och man kan se en tydlig tendens till en blandad marknad med både offentliga och privata arbetsförmedlingar. Målet att 20 % av de arbetslösa skall få tillgång till aktiva arbetsmarknadsåtgärder har överlag överskridits med råge. Allt större vikt tycks läggas vid baskunskaper, särskilt läskunnighet hos vuxna. De främsta målen för e- lärande har i det närmaste uppnåtts. Man har fäst större uppmärksamhet vid att förebygga och motverka flaskhalsar ur ett långsiktigt perspektiv. Mer sammanhängande 7

8 integrationsåtgärder är under utarbetande och samverkan mellan de nationella handlingsplanerna för sysselsättning och social integration håller på att förbättras. Däremot har endast fem medlemsstater hittills lyckats genomföra den förebyggande strategin, dvs. avsevärt reducerat antalet nya långtidsarbetslösa. Överlag behöver också informationen om aktiveringsåtgärdernas genomslagskraft förbättras. Andelen ungdomar som avbryter sin skolgång minskar endast successivt och det är tveksamt om man kommer att kunna uppnå det gemensamma målet att halvera nivån till Endast några medlemsstater har fortsatt de genomgripande sysselsättningsfrämjande reformerna av skatte- och bidragssystemen, och samspelet mellan dessa bägge system har inte ägnats tillräcklig uppmärksamhet. Överlag saknas nationella strategier för ett aktivt åldrande och det görs inte tillräckligt för att stimulera människors förmåga att fortsätta arbeta eller för att uppmuntra arbetsgivarna att anställa och behålla äldre arbetstagare. När det gäller den sociala integrationen tas i regel inte tillräcklig hänsyn till åtgärder på efterfrågesidan, t.ex. åtgärder mot diskriminering, och antalet medlemsstater som ställt upp nationella mål är fortsatt mycket lågt. Att flertalet medlemsstater inte har använt de gemensamma sysselsättningsindikatorerna har gjort det svårare att analysera de politiska åtgärderna. I de flesta nationella handlingsplaner har åtgärder inom pelaren företagaranda fått större utrymme än under tidigare år, även om sysselsättningsökningen i småföretag, inom tjänstesektorn och i form av egenföretagande påverkades negativt av den allmänna ekonomiska nedgången under Särskild tonvikt har lagts vid åtgärder för att underlätta företagsregistreringen, främja egenföretagande samt att skapa en företagarkultur, framför allt bland kvinnor. Nya initiativ har tagits för att skapa arbetstillfällen inom kunskapsbaserade tjänster samt på miljöområdet. De flesta medlemsstater har genomfört eller tillkännagivit nya initiativ för att bekämpa odeklarerat arbete. Trots dessa positiva utvecklingstendenser krävs mer riktat stöd för att göra företagandet till en drivkraft för tillväxt och sysselsättning. Mer kommer förmodligen att behöva göras för att skapa bättre förutsättningar för nystartade företag, särskilt genom att ge dem bättre tillgång till finansiering. Den uppåtgående trenden när det gäller skattetrycket på arbete har vänt, men skatterna på arbete är fortfarande höga, även för lågavlönade arbetstagare, och det har inte fästs tillräcklig uppmärksamhet vid arbetsgivaravgifternas effekter på sysselsättningen. Utvecklingen av den europeiska sysselsättningsstrategins lokala och regionala dimension håller nu på att befästas. Vid sidan av de nationella handlingsplanerna finns nu regionala handlingsplaner i fyra medlemsstater. De territoriella sysselsättningspakterna är fortfarande betydande i några av medlemsstaterna, men det finns mycket kvar att göra för att få till stånd ett nära samarbete på lokal nivå. 8

9 Inom pelaren anpassningsförmåga eftersträvas ett mer balanserat förhållningssätt mellan flexibilitet och trygghet i anställningsförhållandena i flera av medlemsstaterna. Utvecklingen mot flexiblare arbetstid och arbetsorganisation fortsätter och åtgärder vidtas för att garantera likabehandling av arbetstagare med olika arbetsvillkor. Det rapporteras också om förbättrad arbetsmiljö. Det finns en del intressanta initiativ när det gäller arbetsorganisation som förtjänar att spridas i större utsträckning. Arbetsmarknadens parter spelar en allt större roll för att främja livslångt lärande på arbetsplatsen, men deras insatser är fortfarande relativt osynliga, vilket till viss del kan bero på ostrukturerad rapportering. Vissa framsteg görs mot målet att alla arbetstagare före 2003 års utgång skall ha kunskaper i informations- och kommunikationsteknik. För att göra en mer exakt bedömning av framstegen behövs dock mer information om vad som görs för att ge arbetstagarna sådana kunskaper. Inom pelaren jämställdhet har det gjorts uppenbara framsteg i riktning mot målet för sysselsättningen bland kvinnor, även om vissa länder fortfarande släpar efter och det krävs större insatser för att få kvinnorna att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Integreringen av ett jämställdhetsperspektiv har gått framåt men är ännu inte fullständigt genomförd. De initiativ som tagits för att minska löneskillnaderna mellan könen genom att angripa bakomliggande faktorer är fortfarande otillräckliga och arbetsmarknadens parter har inte visat tillräckligt engagemang i denna fråga. Man försöker fortfarande komma till rätta med könsuppdelningen, särskilt i de länder där uppdelningen är betydande, men det är svårt att bedöma vad som uppnåtts på kort sikt. Ansträngningarna för att det skall bli möjligt att förena yrkes- och familjeliv har intensifierats, men det råder fortfarande brist på tillräcklig och bra barnomsorg till rimliga kostnader innan målen från Europeiska rådets möte i Barcelona kan anses vara uppnådda. Möjligheterna till ledighet har utökats i många medlemsstater, även om det bara är i ett fåtal medlemsstater som man särskilt uppmuntrar männen att ta föräldraledigt. Bedömningen av sysselsättningsutvecklingen och de politiska åtgärderna i medlemsstaterna 2001 bekräftar de viktigaste resultaten från utvärderingen av perioden , och utgör ett bra underlag för utformningen av den framtida europeiska sysselsättningsstrategin. De strukturella arbetsmarknadsreformerna har hittills givit utdelning, men det finns fortfarande betydande svagheter. Med tanke på den ekonomiska nedgången bör medlemsstaterna satsa ännu mer på strukturreformer, bland annat av arbetsmarknaderna, för att hjälpa såväl arbetstagare som företag att anpassa sig till förändringarna. Överlag är man redan ense om att en slagkraftig ny europeisk sysselsättningsstrategi bör vara inriktad på de mål som ställdes upp i Lissabon, innehålla en stabil strategi på medellång sikt och ett mindre antal riktlinjer som är mer inriktade på de resultat som skall uppnås samt bidra till förbättrad samordning med andra relevanta processer, särskilt de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Med tanke på de svagheter som kvarstår bör de framtida riktlinjerna uttryckligen innehålla de tre prioriteringarna att öka sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet, att förbättra 9

10 kvaliteten och produktiviteten i arbetet samt att främja en arbetsmarknad som står öppen för alla. På alla dessa områden finns fortfarande mycket kvar att göra innan man har nått de övergripande målen för Lissabonstrategin. 10

11 1. Den Politiska Och Ekonomiska Bakgrunden Europeiska sysselsättningsstrategin vid ett vägskäl efter fem år Sedan den europeiska sysselsättningsstrategin introducerades vid det extra toppmötet om sysselsättning i Luxemburg 1997 har den genomgått ett antal förändringar för att följa med i den politiska och ekonomiska utvecklingen. Efter den översyn som gjordes efter de första tre årens genomförande förstärktes sysselsättningsstrategin vid Europeiska rådet möte i Lissabon (2000) och införlivades i en vidare politisk dagordning. Syftet var att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon kom man överens om målet att till år 2010 uppnå en genomsnittlig sysselsättningsintensitet så nära 70 % som möjligt totalt sett och över 60 % för kvinnor i EU. Man utformade dessutom en övergripande strategi med syftet att förbereda övergången till en kunskapsbaserad ekonomi, modernisera den europeiska sociala modellen och upprätthålla gynnsamma tillväxtmöjligheter. Vid Europeiska rådets möte i Nice i december 2000 infördes kvalitet som ledstjärna i den socialpolitiska agendan och i synnerhet kvalitet i arbetet som ett viktigt mål i den europeiska sysselsättningsstrategin. Europeiska rådet betonade att frågan om kvalitet är mångfacetterad och både avser vissa aspekter av själva arbetstillfället och den mer allmänna situationen på arbetsmarknaden samt angav att kvalitet skulle främjas genom åtgärder inom alla fyra pelare. Som en bekräftelse på Europeiska unionens och medlemsstaternas åtagande att uppnå full sysselsättning fastställde Europeiska rådet vid sitt möte i Stockholm 2001 ett sysselsättningsdelmål på 67 % totalt och 57 % för kvinnor senast 2005 samt ett sysselsättningsmål på 50 % för äldre arbetstagare (55 64 år) senast Som svar på begäran från Stockholm undersökte kommissionen och rådet gemensamt vad som skulle krävas för att öka arbetskraftsdeltagandet i EU, och lade inför Europeiska rådet i Barcelona fram förslag på hur detta skulle kunna göras 3. Vid sitt möte i Göteborg kompletterade Europeiska rådet det politiska åtagandet med en strategi för hållbar utveckling och lade till en miljödimension till Lissabonstrategin, och bekräftade därmed kopplingen mellan miljö, tillväxt och sysselsättning. 3 Öka andelen arbetstagare och främja ett aktivt åldrande, rådets dokument nr 6707 av den 8 mars 2002, antaget på grundval av KOM(2002) 9 slutlig av den 24 januari

12 Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002 konstaterade att en aktiv politik för att uppnå full sysselsättning och fler och bättre arbetstillfällen hör till de tre områden som kräver särskilda insatser. Europeiska rådet betonade att målet om full sysselsättning inom Europeiska unionen är hörnstenen i Lissabonstrategin och det väsentliga målet för ekonomisk politik och socialpolitik. Mot bakgrund av detta manade Europeiska rådet till en förstärkning av sysselsättningsstrategin och gav riktlinjer för hur den europeiska sysselsättningsstrategin skulle se ut i framtiden. Det välkomnade kommissionens handlingsplan för kompetens och rörlighet vilken följdes upp av en rådsresolution 4. I denna gemensamma rapport om sysselsättningen görs en översyn över de framsteg som gjorts under 2001 en viktig milstolpe eftersom det är det femte året som den europeiska sysselsättningsstrategin genomförs. Kommissionen och medlemsstaterna har tillsammans gjort en utvärdering av strategins effekter mellan 1997 och för att kunna förbereda för den europeiska sysselsättningsstrategins fortsatta utveckling. Mindre gynnsam ekonomisk utveckling 2001 en prövning för den europeiska sysselsättningsstrategin I stark kontrast till det positiva klimatet under 2000 då man uppnådde den största sysselsättningsökningen på tio år, kännetecknades första halvåret 2001 av ekonomisk ovisshet, följt av en allmän nedgång efter händelserna den 11 september. Mellan 2000 och 2001 minskade tillväxten och arbetskraftens produktivitetsökning drastiskt från 3,3 % till 1,6 % respektive från 1,6 % till 0,3 %. Mellan första och andra halvåret 2001 mattades sysselsättningsökningen av och gick från 1,5 % till 1 %. Den ekonomiska nedgången bedömdes först bli kortvarig men har hållit i sig. Den ekonomiska återhämtningen har inte lyckats ta fart och förväntas inte komma igång före 2003, och antalet omfattande uppsägningar har ökat inom euroområdet. De offentliga finanserna har förbättrats ytterligare, och flera medlemsstater har lyckats uppnå eller bibehålla sunda offentliga finanser. Under den svaga tillväxt som nu råder är emellertid budgeten åtstramad och tilltron sviktar, och vissa medlemsstater har misslyckats med att helt uppfylla budgetåtagandena i stabilitets- och tillväxtpakten. Inflationen ökade från 2,1 % under 2000 till 3,4 % i maj 2001, sjönk därefter till 2 % mot årets slut, men förväntas öka till 2,2 % under /02, KOM(2002) 416,

13 Långsammare framsteg på sysselsättningsområdet När man bedömer vilka resultat som uppnåtts måste man se till det försämrade ekonomiska läget. Även om sysselsättningen bara ökade marginellt (från 63,3 % under 2000 till 63,9 % under 2001, då det totala antalet sysselsatta ökade med 2,06 miljoner) är EU-målet fortfarande inom räckhåll, men det kommer att krävas särskilda och ihållande insatser för att nå ända fram. Den totala arbetslösheten sjönk med 0,6 % i förhållande till utgångsläget 2001, men ökade något under de första månaderna 2002 (från 7,4 % till 7,6 %). Ungdoms- och långtidsarbetslösheten sjönk överlag under 2001, Den största minskningen stod kvinnorna för. Sedan 1997 har skillnaderna mellan kvinnors och mäns sysselsättningsnivåer minskat med närmare 2 procentenheter, vilket lett till en sysselsättningsintensitet på 54,9 % för kvinnor, dvs. inom räckhåll från EU-målet. Sysselsättningen bland äldre arbetstagare ökade till 38,5 % under 2001 (från 37,7 % under 2000), men ligger fortfarande långt ifrån EU-målet på 50 % till under en period med strukturella förändringar på de europeiska arbetsmarknaderna På senare år har sysselsättningsläget i EU förbättrats påtagligt. Sedan 1997 har drygt 10 miljoner nya arbetstillfällen skapats (6 miljoner av dessa nya jobb gick till kvinnor) och det finns 4 miljoner färre arbetslösa samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder har ökat med 5 miljoner människor. Utvärderingen av den europeiska sysselsättningsstrategin bekräftar att dessa förbättringar är strukturella till sin natur, vilket framgår av den sänkta strukturarbetslösheten, en mer sysselsättningsintensiv ekonomisk tillväxt och arbetsmarknadens förbättrade förmåga att snabbt anpassa sig till ekonomiska och sociala förändringar 6. Genomförandet av de strukturella arbetsmarknadsreformerna banade väg för dessa förbättringar. De överlag goda resultaten under nittiotalet tyder på att ökad sysselsättning och sänkt arbetslöshet är varaktiga och strukturella till sin natur. Dessa positiva resultat kan inte förklaras enbart av en förbättrad konjunktur. Sedan 1997 har strukturarbetslösheten minskat i allt snabbare takt, samtidigt som antalet nya arbetstillfällen ökat kraftigt. Den europeiska sysselsättningsstrategin skapade de förutsättningar som krävdes för att dessa förbättringar skulle bli varaktiga genom en strävan efter att till fullo dra nytta av det potentiella arbetskraftsutbudet med hjälp av fler och bättre arbetstillfällen. Arbetsmarknadens parter bidrog också i hög grad till det förbättrade sysselsättningsläget, främst genom att verka för sysselsättningsfrämjande löneavtal. 6 Bedömning av de framsteg som gjorts under fem år av den europeiska sysselsättningsstrategin, KOM(2002) 416 Employment in Europe

14 Kvarstående strukturella svagheter måste åtgärdas Trots de framsteg som gjorts kvarstår ett antal väsentliga strukturella svagheter. Den fortsatt höga arbetslösheten och långtidsarbetslösheten måste sänkas ytterligare för att skapa en arbetsmarknad öppen för alla. Arbetsmarknaderna måste bli mer tillgängliga för samtliga, för trots de framsteg som gjorts har mindre gynnade grupper fortfarande en svag ställning på arbetsmarknaden. För detta krävs mer skräddarsydda åtgärder, övergripande strategier som inbegriper både utbud och efterfrågan, samt en närmare koppling till den bredare politiken för social integration. Det krävs ett fortsatt engagemang för att nå EU:s sysselsättningsmål, särskilt målet för äldre arbetstagare. I den gemensamma rapporten 7 om att öka andelen arbetstagare uppskattades att det krävs en ökning av sysselsättningen med 15,4 miljoner arbetstillfällen mellan 2002 och 2010, varav 9,6 miljoner för kvinnor och 7,4 miljoner för äldre arbetstagare. Produktivitetsskillnaderna mellan USA och EU ökar fortfarande, men de är mycket mer uttalade när det gäller arbetskraftens produktivitet per anställd än för arbetskraftens produktivitet per arbetad timme. För sistnämnda förutspås till och med en knapp minskning 8. Enligt kommissionens nyligen antagna meddelande Produktivitet: nyckeln till konkurrenskraft för medlemsstaternas ekonomier och företag 9 beror produktivitetstillväxt på det fysiska kapitalets kvalitet, förbättringar i arbetskraftens kvalifikationer, tekniska framsteg och nya sätt att organisera dessa produktionsfaktorer. Den positiva kopplingen mellan kvalitet i arbetet och produktivitet bör också utnyttjas för att överbrygga denna klyfta, men hittills har man inte fäst tillräcklig vikt vid sysselsättningens kvalitet. Endast i fråga om deltagandet i utbildning och skillnaderna i sysselsättning mellan könen kan man konstatera att det gjorts tydliga framsteg, medan det på andra områden finns mycket kvar att göra. Regionala skillnader, såväl när det gäller sysselsättning som arbetslöshet, är fortfarande ett problem i flera medlemsstater. 7 Öka andelen arbetstagare och främja aktivt åldrande, rådets dokument nr 6707 av den 8 mars 2002, antaget på grundval av KOM(2002) 9 slutlig av den 24 januari Arbetskraftens produktivitet i USA (BNP i köpkraftsstandarder per anställd) var 116,1 under 1997 (EU- 15 = 100) och ökade till 117,5 under 2000 (prognos för 2001: 117,7). Motsvarande siffror för arbetskraftens produktivitet i köpkraftsstandarder per arbetad timme var 102,6 under 1997 och 103,2 under 2000 (prognos för 2001: 103,0). 9 KOM(2002) 262 slutlig. 14

15 Det är absolut nödvändigt att med hjälp av målmedvetna reformer ta itu med dessa svagheter så att EU:s arbetsmarknad kan stå emot de utmaningar som den demografiska utvecklingen, de framtida flaskhalsarna, den pågående ekonomiska och sociala omstruktureringen, globaliseringen och utvidgningen innebär på medellång sikt. 15

16 Figur 1: Översikt över sysselsättningen och arbetslösheten i Europeiska unionen, 1997 och 2001 EUROPEISKA UNIONEN Anm. Ju större figur, desto bättre resultat. Figurerna har konstruerats så att ju högre sysselsättningen är och ju lägre arbetslösheten är, desto längre från mitten befinner sig skärningspunkterna EU-referensvärde Sysselsättning 63,9 60,5 70 (Mål 2010, toppmötet i Lissabon) Sysselsättning,55-64-åringar 38,5 36,3 50 (Mål 2010, toppmötet i Stockholm) Sysselsättning, kvinnor 54,9 50,6 60 (Mål 2010, toppmötet i Lissabon) BNP-tillväxt 1,6 2,5 3 (Grundscenario, toppmötet i Lissabon) Sysselsättningsindikator Sysselsättning EU-referensvärde BNP-tillväxt Sysselsättning, åringar Sysselsättning, kvinnor Arbetslöshetsindikatorer Arbetslöshet EU-referensvärde Kvinnors arbetslöshet Långtidsarbetslöshet Ungdomsarbetslöshet EU-referensvärde Arbetslöshet 7,4 10,1 2,7 (genomsnittet av de 3 bästa länderna: L, NL, A) Långtidsarbetslöshet 3,3 5,1 0,8 (genomsnittet av de 3 bästa länderna: L, NL, DK, A) Ungdomsarbetslöshet 7,1 9,2 3,1 (genomsnittet av de 3 bästa länderna: L, A, IRL) Kvinnors arbetslöshet 8,7 11,7 3,0 (genomsnittet av de 3 bästa länderna: L, NL, IRL) I avsnitt 3 redovisas samma figurer för respektive medlemsstat. 16

17 2. GENOMFÖRANDE AV 2002 ÅRS RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER FÖR SYSSELSÄTTNINGEN: BEDÖMNING AV RESULTATEN OCH DE POLITISKA ÅTGÄRDERNA I EUROPEISKA UNIONEN Med tanke på den tid som behövs för att genomföra de omfattande ändringarna i 2001 års riktlinjer för sysselsättningen som gjordes till följd av översynen efter halva tiden och Europeiska rådets möte i Lissabon, och med tanke på att strategin skulle ses över till 2003 mot bakgrund av utvärderingen av erfarenheterna efter de första fem åren, beslutade man att inte ändra mer än nödvändigt i 2002 års sysselsättningsriktlinjer. Endast två nya inslag har tillkommit. Dels anpassades sysselsättningsmålen så att de skulle inbegripa de mål som ställdes upp vid Europeiska rådets möte i Stockholm, dels infördes ett nytt, övergripande mål om kvalitet i arbetet till följd av den intensiva politiska debatt som förts på europeisk nivå om de olika aspekterna på kvalitet i arbetet, som mynnade ut i antagandet av en förteckning över indikatorer vid Europeiska rådets möte i Laeken i december års nationella handlingsplaner Presentationen av medlemsstaternas sysselsättningsåtgärder blir allt tydligare och mer uttömmande, och i och med 2002 års nationella handlingsplaner fortsätter denna trend. Dessutom innehåller handlingsplanerna en mer balanserad kombination av olika politiska åtgärder som sträcker sig över den europeiska sysselsättningsstrategins samtliga fyra pelare. De flesta medlemsstater är fortfarande motvilliga att följa uppmaningen i riktlinjerna att fastställa nationella mål. Även om medlemsstaterna har vidtagit många sysselsättningsåtgärder saknas det i regel en bedömning av vilka effekter dessa åtgärder haft. Budgetaspekterna på handlingslinjerna (särskilt bidragen från strukturfonderna) bör också tydliggöras. Även om de upplysningar som ges överlag har förbättrats framgår det fortfarande inte helt klart i vilken utsträckning medlemsstaterna har utnyttjat strukturfonderna för sin verksamhet inom de fyra pelarna. Svårigheterna ligger inte enbart i de kvantitativa aspekterna utan även i huruvida strukturfonderna har utnyttjats strategiskt till att skapa mervärde (exempelvis till att utforska nya aktiva arbetsmarknadsåtgärder vid sidan av traditionella nationella åtgärder och förfaranden). Strukturfondernas nya roll att stötta målen för den europeiska sysselsättningsstrategin som infördes vid översynen av förordningarna 1999 måste utnyttjas i mycket högre grad. Arbetsmarknadens parter medverkar i allt högre grad till att utarbeta de nationella handlingsplanerna, men vid själva genomförandet och uppföljningen har de ofta en tillbakadragen roll. Man har inte blivit bättre på att integrera andra potentiella aktörer, såsom den regionala och lokala nivån eller företrädare för det civila samhället. 17

18 I enlighet med Lissabonstrategin har frågor som rör kunskapssamhället blivit ett centralt inslag i samtliga pelare. Utöver de avsevärda satsningar som gjorts inom ramen för anställbarhetspelaren har man även kunnat konstatera att det i 2002 års nationella handlingsplaner lagts mer vikt vid informations- och kommunikationsteknik inom pelaren företagaranda. Uppmuntrande om än varierande respons på rekommendationerna Av tabellen nedan framgår att responsen på 2002 års politiska rekommendationer varierar från ett land till ett annat. De flesta medlemsstater har infört eller meddelat att de tänker införa politiska initiativ som svar på rekommendationerna i frågor som rör aktivering och förebyggande, arbetskraftsutbudet, det livslånga lärandet, skattetrycket på arbete, den regionala obalansen och kombinationen av olika politiska åtgärder. Rekommendationerna om äldre och migrerande arbetstagare har i regel inte medfört tillräckliga politiska förändringar. Responsen på rekommendationerna om lika möjligheter varierar avsevärt mellan olika medlemsstater. I de flesta fall har de politiska besluten fattats men ännu inte genomförts. Inga politiska förändringar, eller endast marginella sådana, har skett i Tyskland, Österrike och Finland (när det gäller löneskillnader), Grekland, Spanien och Italien (integrering av jämställdhetsperspektivet) respektive Luxemburg och Portugal (könsuppdelning). Responsen på rekommendationerna om arbetsmarknadens parter är också bristfällig överlag. I synnerhet Grekland och Portugal behöver ändra delar av sin politik, medan Österrike, Italien och Spanien bör anstränga sig för att få samarbetet med arbetsmarknadens parter att fungera igen. 18

19 Tabell 1: Medlemsstaternas respons på 2002 års rekommendationer, fördelat efter ämnesområde B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER / AKTIVERINGSÅTGÄRDER Förebyggande Reform av offentliga arbetsförmedlingar Effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder ARBETSKRAFTSUTBUD Skatte- och bidragssystemen (inbegripet jämställdhetsfrågan) Kvinnor Äldre arbetstagare Funktionshindrade Migrerande arbetstagare +/- +/- +/- +/- +/- - +/- +/- +/- +/- +/- - +/- +/- + +/- +/- +/- +/- - +/- +/- + +/- +/- +/- +/ /- - - LIVSLÅNGT LÄRANDE /- + SKATTETRYCKET PÅ ARBETE + + +/- +/- + LIKA MÖJLIGHETER Integreringen av ett jämställdhetsperspektiv Förbättrad barnomsorg och ökade möjligheter att förena yrkesliv och familjeliv Löneskillnader /- + +/- +/- +/- +/- +/ /- +/

20 Könsuppdelning /- REGIONALA SKILLNADER - +/- - +/- ARBETSMARKNADENS PARTER Arbetsorganisation Balans mellan flexibilitet och trygghet KOMBINATION AV OLIKA POLITISKA ÅTGÄRDER - +/- +/- +/- +/- - +/ /- +/- tom ruta = ingen rekommendation; + = betydande politisk förändring +/- = påbörjad politisk förändring, inga synbara effekter ännu - = marginell eller ingen politisk förändring. 20

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

10567/03 JM/kl,chs DG G II SV

10567/03 JM/kl,chs DG G II SV EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 14 juli 2003 (OR. en) 10567/03 Interinstitutionellt ärende: 2003/0068 (CNS) SOC 262 ECOFIN 189 OC 417 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Rådets beslut om riktlinjer

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 29 augusti 2002 PE 315.521/1-9 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9 Förslag till yttrande (PE 315.521) Thomas Mann Bedömning av de

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.12.2003 KOM(2003)773 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Slovakiens nationella reformprogram 2015,

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Slovakiens nationella reformprogram 2015, EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 274 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Slovakiens nationella reformprogram 2015, med avgivande av rådets yttrande om Slovakiens stabilitetsprogram

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.10.2001 KOM(2001) 565 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Utkast till

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria En europeisk pelare för sociala rättigheter Statsrådsberedningen 2017-05-31 Dokumentbeteckning KOM (2017) 250 Meddelande om etablerandet av en europeisk pelare för sociala

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

BESLUT. RÅDETS BESLUT av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2010/707/EU)

BESLUT. RÅDETS BESLUT av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2010/707/EU) L 308/46 Europeiska unionens officiella tidning 24.11.2010 BESLUT RÅDETS BESLUT av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2010/707/EU) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén. Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN 1 Confédération Européenne des The International Hairdressing Organisations Patronales de la Coiffure Union (CIC Europe) (Uni-Europa) Gooierserf 400 Rue de l'hôpital, 31, Box 9 NL-1276 KT HUIZEN B-1000

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

.RPPLVVLRQHQ DQWDU HQ Q\ VWUDWHJL I U DWW XWYHFNOD Q\DDUEHWVPDUNQDGHULQRP(8VHQDVW

.RPPLVVLRQHQ DQWDU HQ Q\ VWUDWHJL I U DWW XWYHFNOD Q\DDUEHWVPDUNQDGHULQRP(8VHQDVW ,3 Bryssel, 28/02/2001.RPPLVVLRQHQ DQWDU HQ Q\ VWUDWHJL I U DWW XWYHFNOD Q\DDUEHWVPDUNQDGHULQRP(8VHQDVW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ KDU L GDJ DQWDJLW HQ Q\ VWUDWHJL I U DWW VNDSD DUEHWVPDUNQDGHU VRP VWUlFNHU

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Budgetutskottet 2016/0257(COD) 19.1.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Arbetsliv och arbetsmarknad i ett europeiskt perspektiv. Arbetsvetenskaplig specialkurs maj 2010 Lena Gonäs, föreläsning 5

Arbetsliv och arbetsmarknad i ett europeiskt perspektiv. Arbetsvetenskaplig specialkurs maj 2010 Lena Gonäs, föreläsning 5 Arbetsliv och arbetsmarknad i ett europeiskt perspektiv Arbetsvetenskaplig specialkurs maj 2010 Lena Gonäs, föreläsning 5 Den europeiska sysselsättningspolitiken Kort repetition Sysselsättningsstrategin

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. om en ny ekonomisk och social dagordning på medellång sikt Del A: Politisk bakgrund

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. om en ny ekonomisk och social dagordning på medellång sikt Del A: Politisk bakgrund EUROPAPARLAMENTET 12 maj 2000 ARBETSDOKUMENT om en ny ekonomisk och social dagordning på medellång sikt Del A: Politisk bakgrund Utskottet för sysselsättning och socialfrågor Föredragande: Anne E.M. Van

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens

Läs mer

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 ) C 119/2 Europeiska unionens officiella tidning 28.5.2009 IV (Upplysningar) RÅDET UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande SV Tal Bryssel den 13 oktober 2016 Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av revisionsrättens årsrapport för 2015 Europaparlamentets budgetkontrollutskott Bryssel

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor området kring den rumänsk-bulgariska gränsen. Tillgången till vattenresurser är emellertid inte bara en fråga om kvantitet, utan beror även på användningsgraden. Denna beror i sin tur på ett antal faktorer,

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 25.3.2015 2015/0051(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 mars 2017 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 mars 2017 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 1 mars 2017 (OR. en) 6266/1/17 REV 1 NOT SOC 88 EMPL 58 ECOFIN 88 EDUC 43 från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 5927/17 SOC

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen 7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning L 210/12 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999 EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS BESLUT. om upphävande av beslut 2009/589/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Polen

Rekommendation till RÅDETS BESLUT. om upphävande av beslut 2009/589/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Polen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 243 final Rekommendation till RÅDETS BESLUT om upphävande av beslut 2009/589/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Polen SV SV Rekommendation

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning nr L 210, 31/07/2006 s

Europeiska unionens officiella tidning nr L 210, 31/07/2006 s Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999 Europeiska unionens officiella tidning nr L 210,

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Ordförandeskapets arbetsprogram - presentation

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Ordförandeskapets arbetsprogram - presentation Kommenterad dagordning 2005-01-10 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofin-rådets möte den 18 januari 2005 - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 7 januari 1. Antagande av den

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Polens nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Polens nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 270 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Polens nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Polens konvergensprogram

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.12.2010 KOM(2010) 731 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Eures verksamhetsrapport

Läs mer

Ordförandeskapet Delegationerna Sysselsättningskommitténs bidrag till det informella toppmötet om sysselsättning

Ordförandeskapet Delegationerna Sysselsättningskommitténs bidrag till det informella toppmötet om sysselsättning EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 18 maj 2009 (26.5) (OR. en) 10015/1/09 REV 1 SOC 338 ECOFIN 380 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Delegationerna Sysselsättningskommitténs bidrag till det informella

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer