Sysselsättning i Europa: Nedräkningen inför sysselsättningstoppmötet den november 1997
|
|
- Emilia Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IP/97/835 Bryssel den 1 oktober 1997 Sysselsättning i Europa: Nedräkningen inför sysselsättningstoppmötet den november 1997 Som upptakt till Europeiska rådets extra möte om sysselsättning (sysselsättningstoppmötet), som kommer att äga rum i Luxemburg den november 1997, har Europeiska kommissionen i dag antagit tre sammanhängande dokument, nämligen Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 1998, Gemensam rapport om sysselsättningen 1997 och Rapport om sysselsättningen i Europa Målet är att dessa dokument skall ge en grundlig analys och politiska riktlinjer som statscheferna kan diskutera på toppmötet. I Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 1998 föreslås vissa centrala politiska åtgärder och målsättningar (i många fall kvantifierade) som kommissionen anser vara avgörande i medlemsstaternas arbete ifall verkliga framsteg skall göras när det gäller sysselsättningsläget i Europa. Den gemensamma rapporten om sysselsättning - som grundar sig på de fleråriga program som medlemsstaterna har lämnat upplysningar om - innehåller uppgifter om nationell sysselsättningspolitik och exempel på goda lösningar eller framgångsrika sysselsättningsåtgärder som medlemsstaterna har vidtagit främst på makronivå. Målet med dokumentet är att ge denna information spridning över Europeiska unionen. Den tredje rapporten, Sysselsättningen i Europa 1997, innehåller analyser och uppgifter om arbetsmarknaden. Den inriktas på två olika frågeställningar: de utmaningar som sysselsättningspolitiken i Europeiska unionen står inför vid sekelskiftet och de utmaningar som övergången till den ekonomiska och monetära unionen 1 ger upphov till. 1. Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 1998 I Amsterdamfördraget förutspås inrättandet av gemensamma riktlinjer på sysselsättningsområdet. Dessa kan i sinom tid leda till rekommendationer för medlemsstaterna. De riktlinjer som kommissionen har föreslagit skall fungera som underlag för diskussionen under Europeiska rådets extra möte den november. 1 Sammanfattningarna till den gemensamma sysselsättningsrapporten, rapporten Sysselsättningen i Europa 1997 samt hela riktlinjerna är tillgängliga separat. Riktlinjerna är tillgängliga i sin helhet genom Rapid DOC/97/22.
2 På grundval av ordförandeskapets slutsatser från toppmötet kommer kommissionen att lägga fram ett slutligt förslag för att rådet skall anta det. Genom det nya fördraget inleds således en regelbunden process som ger medlemsstaterna möjlighet att varje år beakta situationen på arbetsmarknaden och anta riktlinjer för sin nationella sysselsättningspolitik. Riktlinjerna har utarbetats i enlighet med de fyra huvudsakliga handlingssätt som skildras i den gemensamma rapporten om sysselsättning 1997: företagsamhet, anställningsbarhet, anpassningsförmåga och jämställdhet. Den största utmaningen som tas upp i riktlinjerna är följande: att progressivt gå mot en sysselsättningsnivå på 70 % i EU, i enlighet med nivån bland unionens främsta handelspartner. För att uppnå denna måste medlemsstaterna på medellång sikt binda sig vid en ambitiös politik med ambitiösa mål när det gäller sysselsättningen och ta tillvara de möjligheter som tillväxten och den makroekomiska stabiliteten erbjuder. Med beaktande av de nuvarande gynnsamma utsikterna till ekonomisk tillväxt skulle en gemensam ansträngning inom medlemsstaterna, grundad på dessa riktlinjer och med EU-stöd där det är lämpligt, kunna resultera i att den nuvarande sysselsättningsnivån på 60,4 % stiger till 65 % inom 5 år och att arbetslöshetsnivån sjunker till 7 %. Detta betyder att minst 12 miljoner nya arbetstillfällen skapas. Kommissionen har beslutat att ställa upp en del ambitiösa mål i dessa riktlinjer för att fästa uppmärksamheten hos beslutsfattare på alla nivåer på dem. Till dessa mål hör följande: - Att främja en ny kultur för företagsamheten i Europeiska unionen Göra det lättare att starta och driva företag genom klara, fasta och förutsebara regler. Medlemsstaterna bör se över och förenkla de administrativa kraven för små och medelstora företag, med beaktande av de nya föreslag som arbetsgruppen för enklare företagsvillkor skall utarbeta. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att avsevärt minska företagens allmänna omkostnader för anställning av extra arbetskraft. Man måste ta itu med de hinder, särskilt inom befintliga sociala trygghetssystem, som avhåller anställda från att bli egenföretagare och starta mikroföretag, likaså måste de befintliga bestämmelserna anpassas för att underlätta övergången till egenföretagare.
3 Utveckla marknaden för riskkapital och härigenom sätta Europas tillgångar i omlopp till förmån för företagare och innovatörer. Medlemsstaterna bör undersöka de små och medelstora företagens särskilda behov av finansiering, främst i form av eget kapital och garantikapital, och bygga på Europeiska investeringsbankens insatser på detta område. En paneuropeisk sekundär kapitalmarknad skall skapas före år Göra beskattningssystemet mer sysselsättningsvänligt. För att uppmuntra företagen att skapa nya arbetstillfällen måste medlemsstaterna utnyttja det för närvarande gynnsamma makroekonomiska klimatet för att slutgiltigt vända den oföränderliga långsiktiga tendensen till högre skatter och avgifter för arbetskraften (dessa har ökat från 35 % år 1980 till mer än 42 % år Ställa upp mål för att minska beskattningsbördan på arbetskraften samtidigt som budgetneutraliteten bibehålls i syfte att göra betydande framsteg före år Att skapa en ny kultur för anställningsbarhet Att lösa långtidsarbetslöshet och ungdomsarbetslöshet. Medlemsstaterna bör anta strategier som är förebyggande och inriktade på anställningsbarhet och som bygger på fastställande av enskilda behov och tidiga åtgärder. De skall också säkerställa att varje arbetslös vuxen erbjuds en ny chans i form av omskolning, arbetspraktik eller andra åtgärder som förbättrar möjligheterna till anställning innan arbetslösheten har varat i 12 månader, varje arbetslös ung person ges denna chans innan arbetslösheten har varat i 6 månader. Genom att kombinera åtgärder som är förebyggande och integrerande bör man kunna halvera långtids- och ungdomsarbetslösheten i medlemsstaterna inom fem år. Även sysselsättningsläget för funktionshindrade, som ofta är långtidsarbetslösa, skulle kunna förbättras. Att underlätta övergången från skola till arbetsliv. Utsikterna att få ett arbete är dåliga för 10 % av de ungdomar som hoppar av skolan tidigt och för många av de 45 % som inte slutför gymnasieutbildning eller motsvarande. Medlemsstaterna måste sträva efter att minska antalet personer som tidigt hoppar av skolan med hälften inom fem år och progressivt minska andelen som inte slutför gymnasieutbildning eller motsvarande,
4 öka deltagandet i lärlingsprogram enligt modell av de medlemsstater som klarar sig bäst och förbättra sina egna system därefter, eftersom lärlingsprogrammen är särskilt effektiva när det gäller att ge ungdomar relevanta färdigheter. Övergå från passiva till aktiva åtgärder. Systemen för förmåner och utbildning bör synas och anpassas för att säkerställa att de aktivt stöder anställningsbarheten och ger de arbetslösa tydliga incitament att söka och ta arbeten eller utbildningsmöjligheter. Varje medlemsstat borde ställa upp ett mål för hur många personer som i stället för passivt inkomststöd skall ta del av aktiva åtgärder som främjar anställningsbarheten, försöka öka antalet arbetslösa som erbjuds utbildning från det nuvarande genomsnittet på 10 % i EU mot genomsnittet i de tre medlemsstater som klarar sig bäst, dvs. till över 25 % inom fem år, överväga hur åtgärder som kan sänka kostnaderna för att anställa arbetstagare som inte är så kvalificerade, t.ex. en målinriktad sänkning av de indirekta arbetskraftskostnaderna, bättre kan kopplas samman med åtgärder som är avsedda att främja färdighetsnivån. Utveckla ett partnerskapstänkande. Både företagen och arbetsmarknadens parter bör gemensamt arbeta för att investera Europas tillgångar i dess framtid genom att erbjuda de platser för arbetserfarenhet eller utbildning som krävs. Arbetsmarknadens parter uppmanas starkt att så snart som möjligt ingå ett ramavtal om att öppna arbetsplatser över hela Europa för utbildning, arbetspraktik, lärlingsprogram och andra liknande åtgärder för att främja anställningsbarheten, och att komma överens om villkoren och förutsättningarna, fortsätta med sitt imponerande arbete för återhållsam löneutveckling under de senaste fem åren, vilket i mycket hög grad har bidragit till de förbättrade ekonomiska utsikterna och möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen. - Att främja och gynna anpassningsförmåga
5 Modernisera arbetsorganisationen. För att främja en modernisering av arbetsorganisationen och arbetssätten bör arbetsmarknadens parter på lämpliga nivåer, särskilt inom de ekonomiska sektorer där strukturomvandlingen är särskilt stor, förhandla om arbetsorganisationen och flexibla arbetsvillkor, i tillämpliga fall även om förkortad arbetstid, i syfte att göra företagen mer produktiva och konkurrenskraftiga och uppnå en balans mellan flexibilitet och säkerhet. bör medlemsstaterna inrätta ramar för smidigare avtalsformer, med beaktande av att anställningsformerna allt oftare varierar. Personer med atypiska arbetsförhållanden bör erbjudas ökad trygghet och bättre yrkesstatus och de personer som väljer förkortad arbetstid skall inte bestraffas när det gäller möjligheterna att göra karriär eller när det gäller social trygghet. Stödja anpassningsförmåga i företagen. För att förnya färdighetsnivåerna inom företagen borde medlemsstaterna undaröja skattemässiga och andra hinder för att främja investering i personalen och erbjuda skatteförmåner för att utveckla fortbildningen samt uppmuntra arbetstagarna att utnyttja utbildningsmöjligheterna. inrikta sin politik för statligt stöd på att utveckla arbetskraftens kompetens, skapa varaktiga arbetstillfällen och en effektivt fungerande arbetsmarknad samtidigt som man respekterar gemenskapens bestämmelser om statligt stöd. - Att stärka politiken för jämställdhet Åtgärda könsskillnader. Medlemsstaterna borde omsätta sitt engagemang för jämställdhet i praktiken genom att höja kvinnornas förvärvsfrekvens och överbrygga könsskillnader samt konsekvent arbeta för att minska klyftan mellan kvinnors och mäns arbetslöshetsnivå genom att aktivt stödja ökad förvärvsfrekvens för kvinnor.
6 Förena arbete och familjeliv. Riktlinjerna om tjänstledighet, föräldraledighet och deltidsarbete är särskilt viktiga för kvinnor. Genomförandet av olika direktiv och arbetsmarknadens parters avtal på detta område skall påskyndas och övervakas. Det måste finnas tillräckliga möjligheter till vård av barn och andra familjemedlemmar för att stödja kvinnor som vill komma in i och fortsätta verka i arbetslivet. Medlemsstaterna borde försöka höja nivån på vårdtjänster med standarden i de medlemsstater som klarar sig bäst som riktmärke. Underlätta återgången till arbetslivet. Man bör fästa särskild uppmärksamhet på kvinnor som överväger att återgå till den avlönade arbetskraften efter en frånvaroperiod. Deras problem kan vara dålig anställningsbarhet på grund av föråldrade färdigheter och de kan har svårt att få tillträde till utbildning om de inte har registrerats som arbetssökande. Beskattnings- och förmånssystemen kan dessutom påverka varandra så att de ekonomiska incitamenten att söka arbete minskar. Medlemsstaterna bör ta itu med dessa och andra liknande hinder. I sin kommentar till riktlinjerna sade Pádraig Flynn, kommissionären för sysselsättning och sociala frågor, så här: "Det är dags att ställa upp målområden och kvantifiera våra mål när det gäller sysselsättningen. Vi har redan gjort en analys. Vi vet vilka problemen är. Vi tror att vi, om medlemsstaterna ställer sig bakom dessa riktlinjer och handlar i enlighet med dem, kan göra en viktig inbrytning i fråga om problemen i den europeiska sysselsättningen. Grunden är lagd. Nu är det vi som måste fortsätta och slutföra arbetet." 2. Gemensam rapport om sysselsättningen 1997 I utkastet till den tredje gemensamma rapporten om sysselsättningen 1997 uppmanar kommisisonen medlemsstaterna att utveckla en företagarkultur, att höja de arbetssökandes anställningsbarhet, att främja anpassningsförmågan när det gäller tillväxt och sysselsättning och att stärka jämställdheten. Det är ett steg på vägen till en samlad och hållbar insats för sysselsättningen i medlemsstaterna och i unionen som helhet. Rapporten är nyskapande på många punkter jämfört med de två tidigare upplagorna: den innehåller mer information om sysselsättningspolitiken i medlemsstaterna, informationen presenteras efter ämnen och en första bedömning av medlemsstaternas prestationer görs, i enlighet med rekommendationerna från Europeiska rådet i Amsterdam.
7 Rapporten bygger i huvudsak på den information som medlemsstaterna har lämnat om genomförandet av sina fleråriga sysselsättningsprogram och på en granskning av de olika åtgärder som har vidtagits på gemenskapsnivå. Den innehåller en definition av de bästa lösningarna på sysselsättningsområdet och i fråga om arbetsmarknadspolitik. I rapporten konstateras att det finns behov av en mer mångsidig strategi, och medlemsstaterna uppmanas att påskynda framstegen på i huvudsak tre områden, som pekas ut som möjliga problemområden. Dessa är följande: omfördelning av resurserna från passiva till aktiva arbetsmarknadsåtgärder, åtgärder för att hjälpa långtidsarbetslösa samt främjande av jämställdhet som ett medel för att öka sysselsättningen och deltagandet i unionen. I rapporten betonas behovet av harmoniserad, enhetlig information om dessa och andra riktlinjer som ett avgörande element i utarbetandet av en samordnad sysselsättningspolitik. Den fastställer sedan fyra stora utmaningar för sysselsättningspolitiken: Att utveckla en kultur för företagsamhet i syfte att stimulera skapandet av nya och bättre arbetstillfällen. Att öka de arbetssökandes anställningsbarhet så att de kan ta vara på nya tillfällen till sysselsättning. Att angripa frågan om jämställdhet i arbetet för att säkerställa rättvisa möjligheter för kvinnor och män och en långsiktigt tillväxtkapacitet i vår ekonomi. Att främja företagens och arbetskraftens anpassningsförmåga för att svara på förändrade marknadsvillkor utan att någon grupp blir eftersatt. 3. Rapporten Sysselsättningen i Europa 1997 Rapporten om sysselsättningen i Europa 1997 tar upp två olika frågor som dock hör ihop och delvis överlappar varandra, nämligen de utmaningar som unionen står inför i sysselsättningspolitiken och de utmaningar som övergången till den ekonomiska och monetära unionen ger upphov till. Enligt rapporten är det största problemet skapandet av arbetstillfällen. I rapporten analyseras vidare de främsta strukturella problemen som måste åtgärdas: kompetensluckor, de problem som särskilda grupper har, främjande av flexibilitet, förbättring av rörlighet och migration liksom anpassning till invidernas förmåga, vilket särskilt gäller funktionshindrade personer. Rapporten avslutas med en rad riktlinjer som grundar sig på den analys som presenteras i rapporten. Dessa skall komplettera och bidra till slutsatserna i den gemensamma rapporten och de första sysselsättningspolitiska riktlinjerna inför det särskilda sysselsättningstoppmötet.
8 Vid en analys av de senaste trenderna i sysselsättningen, mot bakgrund av den ekonomiska återhämtning, låga inflation (2,5 %) och moderata löneutveckling som var kännetecknande för 1996, pekar rapporten på en blygsam ökning av sysselsättningen. Detta bekräftar den långsiktiga tendensen till deltidsarbete (trots att heltidsarbetena ökade för första gången sedan 1990 var närmare hälften av de arbetstillfällen som skapades 1996 deltidsarbeten, och 17 % av alla arbetstagare arbetar nu deltid) och de fortsatta envist höga arbetslöshetsnivåerna (10,8 % i mitten av 1997), särskilt i fråga om kvinnor (12,7 % jämfört med 9,4 % för män), ungdomar (mer än 20 %) och personer med funktionshinder, bland vilka sysselsättningsnivån på bara 44 % ligger 17 % under den generella sysselsättningsnivån. Enligt rapporten uppstår ur analysen av dessa tendenser tydligt och klart ett behov av att skapa flera arbetstillfällen genom politiska riktlinjer som - förutom att de bekämpar arbetslösheten - aktivt gynnar skapandet av arbetstillfällen. För detta krävs en grundlig modernisering av arbetsmarknadens och arbetsmarknadsinstitutionernas struktur och arbetssätt. Dessa måste bli mer sysselsättningsvänliga, befrämja företagsamhet och skapandet av arbetstillfällen samt reagera snabbare på den ekonomiska situationen. Den största politiska utmaningen ligger enligt rapporten i man inser att arbetslösheten måste hanteras på två plan: dels att man åstadkommer en tillräcklig men hållbar tillväxtnivå, dels att man åtgärdar de arbetslösas anställningsbarhet genom att säkerställa att de har tillgång till möjligheter att kontinuerligt modernisera sina färdigheter i enlighet med arbetsmarknadens behov. I detta hänseende är det särskilt viktigt att man överbryggar de allt större kompetensluckorna som undergräver anställningsbarheten för de arbetslösa och anpassningsförmågan hos de personer som har ett arbete. För att lösa denna fråga presenteras i rapporten en tredelad strategi som grundar sig på förbättrad grundutbildning för att hjälpa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden (och för att ge dem möjlighet att anpassa sig till nya utmaningar senare i livet), på ett positivt förhållningssätt till att höja färdigheten hos den befintliga arbetskraften under hela deras yrkesverksamma liv och på ett aktivt program av utbildning för arbetslösa, särskilt de långtidsarbetslösa.
Bryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs mer9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2019 (OR. en) 9021/19 ECOFIN 468 UEM 139 SOC 346 EMPL 260 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper 2)/rådet
Läs merEuropeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa
Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs mer.RPPLVVLRQHQ DQWDU HWW NUDIWIXOOW SDNHW I U DWW VQDEEDSnUHIRUPHQDY(8VDUEHWVPDUNQDG
,3 Bryssel den 6/9/2000.RPPLVVLRQHQ DQWDU HWW NUDIWIXOOW SDNHW I U DWW VQDEEDSnUHIRUPHQDY(8VDUEHWVPDUNQDG 3n I UVODJ DY $QQD 'LDPDQWRSRXORX NRPPLVVLRQlU I U V\VVHOVlWWQLQJ RFK VRFLDOSROLWLNVDNRPPLVVLRQHQLGDJMDWLOOHWWQ\WWVWRUWV\VVHOVlWWQLQJVSDNHW
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 23.3.2015 2014/2235(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha
Läs merSammanfattande rapport
Sammanfattande rapport Toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt, Göteborg, Sverige, 17 november 2017 Den 17 november 2017 träffades EUs stats- och regeringschefer på Toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.6.2005 ARBETSDOKUMENT om Lissabonstrategins framtid sedd ur ett jämställdhetsperspektiv
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Läs mer12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2017 SWD(2017) 479 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning
Läs merSYSSELSÄTTNINGSPOLITIKEN
SYSSELSÄTTNINGSPOLITIKEN Ett av de främsta målen med Europa 2020-strategin är att skapa fler och bättre arbetstillfällen. Den europeiska sysselsättningsstrategin med sina riktlinjer och stödprogram, såsom
Läs merRamverk av åtgärder för ungas sysselsättning
Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2011 (10.3) (OR. en) 7397/11 SOC 210 ECOFIN 113 EDUC 45
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2011 (10.3) (OR. en) 7397/11 SOC 210 ECOFIN 113 EDUC 45 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna 6913/1/11 REV 1 SOC 159
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 15.7.2014 B8-0051/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om ungdomssysselsättning
Läs merUtdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig
Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett
Läs merArbetsliv och arbetsmarknad i ett europeiskt perspektiv. Arbetsvetenskaplig specialkurs maj 2010 Lena Gonäs, föreläsning 5
Arbetsliv och arbetsmarknad i ett europeiskt perspektiv Arbetsvetenskaplig specialkurs maj 2010 Lena Gonäs, föreläsning 5 Den europeiska sysselsättningspolitiken Kort repetition Sysselsättningsstrategin
Läs merCommunication from the Commission to the Spring European Council: - Implementing the renewed Lisbon Strategy for growth and jobs: "A year of delivery"
Rådspromemoria 2007-02-07 Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsenheten Gemensamberedning med SB-SAM, SB EU-kansli,, A/A, A/ARM, A/AE, A/EIS, IJ/JAM, FI/IA, Fi/BA, S-ST, S-SK, REP EPSCO-rådet den 22
Läs mer14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 november 2018 (OR. en) 14411/18 SOC 715 EMPL 535 ECOFIN 1064 EDUC 430 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2019 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2019 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2019/0056 (NLE) 9134/19 NOT från: till: Föreg. dok. nr: 8838/19 Komm. dok. nr: 7015/19 Ärende: Rådets generalsekretariat
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs mer* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 25.3.2015 2015/0051(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 014, 20/01/1998 s
Page 1 of 8 Avis juridique important 31997L0081 Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS - Bilaga : Ramavtal om deltidsarbete
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merEUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. om en ny ekonomisk och social dagordning på medellång sikt Del A: Politisk bakgrund
EUROPAPARLAMENTET 12 maj 2000 ARBETSDOKUMENT om en ny ekonomisk och social dagordning på medellång sikt Del A: Politisk bakgrund Utskottet för sysselsättning och socialfrågor Föredragande: Anne E.M. Van
Läs merGrönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?
MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Sveriges nationella reformprogram 2015,
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 276 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Sveriges nationella reformprogram 2015, med avgivande av rådets yttrande om Sveriges konvergensprogram
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2013 COM(2013) 621 final 2013/0303 (COD) C7-0265/13 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 718/1999 om en
Läs mer5601/19 np 1 ECOMP 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 januari 2019 (OR. en) 5601/19 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 5095/19 Ärende: ECOFIN 51 UEM 16 SOC 33 EMPL 26 COMPET
Läs merMinska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2015
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 267 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merEuropeiska socialfonden Investering i människor
Europeiska socialfonden Investering i människor Europeiska kommissionen Denna publikation finns på samtliga officiella EU-språk. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 25 februari 2019 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 februari 2019 (OR. en) 6635/19 SOC 111 EMPL 78 ECOFIN 192 EDUC 79 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Utkast
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.4.2017 SWD(2017) 203 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs mer5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION
(8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet
Läs merSlutsatser från Europeiska rådets ordförande
Bryssel den 9 mars 2017 (OR. EN) Slutsatser från Europeiska rådets ordförande Europeiska rådet höll överläggningar om det bifogade dokumentet. Det stöddes av 27 av Europeiska rådets medlemmar, men av skäl
Läs merEUROPEISKA RÅDETS EXTRA MÖTE OM SYSSELSÄTTNING LUXEMBURG DEN NOVEMBER 1997 ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER
EUROPEISKA RÅDETS EXTRA MÖTE OM SYSSELSÄTTNING LUXEMBURG DEN 20 21 NOVEMBER 1997 ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER 1. Europeiska rådet har haft en diskussion med José María GIL ROBLES-GIL DELGADO, ordförande
Läs mer10567/03 JM/kl,chs DG G II SV
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 14 juli 2003 (OR. en) 10567/03 Interinstitutionellt ärende: 2003/0068 (CNS) SOC 262 ECOFIN 189 OC 417 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Rådets beslut om riktlinjer
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
Läs mer6535/15 CJS/cs 1 DG B 3A. Europeiska unionens råd. Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0043/437. Ändringsförslag. Steeve Briois för ENF-gruppen
7.2.2019 A8-0043/437 437 Skäl 5 (5) De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet
Läs merFörslag till. Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.4.2017 COM(2017) 251 final Förslag till Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter SV SV Europaparlamentet, rådet och kommissionen
Läs mer5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen
7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor
Läs merRådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS
Page 1 of 8 Avis juridique important 31996L0034 Rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS Europeiska gemenskapernas officiella tidning
Läs merInledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR
Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR Rättskällor inom EU EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna nu rättsligt bindande (jfr Art.
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om den ekonomiska politiken för euroområdet. {SWD(2015) 700 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.11.2015 COM(2015) 692 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om den ekonomiska politiken för euroområdet {SWD(2015) 700 final} SV SV Rekommendation till
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1991L0383 SV 28.06.2007 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV av den 25 juni 1991 om komplettering av
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs mer11050/11 lym/al/chs 1 DG H
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 20 (8.6) (OR. en) 050/ JAI 396 COSI 46 ENFOPOL 84 CRIMORG 8 ENFOCUSTOM 52 PESC 78 RELEX 603 NOT från: Ordförandeskapet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr: 0088/2/
Läs merKan du lista ut vilket parti som skrivit vad kring företagande? MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG
Sammanfattning MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG 500 400 Antal svarande 300 200 100 0 0-10% 11-20% 21-30% 31-40% 41-50% 51-60% 61-70% 71-80% 81-90% 91-100% Score STATISTIK Lägsta poäng Median Högsta poäng 0%
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) 13348/15 ECOFIN 798 UEM 383 FÖLJENOT från: inkom den: 22 oktober 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) 14221/18 COMPET 765 IND 339 MI 826 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13837/18 COMPET 731
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013
Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen
28.5.2018 A8-0178/3 3 Skäl P P. Under de senaste åren har jordbrukarna drabbats av en allt större prisvolatilitet till följd av prisfluktuationer på världsmarknaderna och osäkerhet orsakad av den makroekonomiska
Läs merVid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 maj 2015 (OR. en) 9140/15 DEVGEN 75 ACP 79 RELEX 412 OCDE 11 FIN 376 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Rådets slutsatser om Europeiska
Läs mer9263/15 ul/mv,gw 1 DG B 3A - DG G 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 15 juni 2015 (OR. en) 9263/15 UEM 198 ECOFIN 404 SOC 366 COMPET 278 ENV 361 EDUC 184 RECH 175 ENER 218 JAI 380 EMPL 239 NOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets
Läs merINLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN
INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN I SVENSKT, EU-RÄTTSLIGT OCH INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Mia Rönnmar RÄTTSKÄLLOR INOM EU EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna nu rättsligt bindande (jfr
Läs merLagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
U2014/6874/IS Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) 2014-12-01 Utbildningsdepartementet Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 12 december 2014 Kommenterad
Läs merUtmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011
Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 22 mars 2019 (OR. en) EUCO 1/19 CO EUR 1 CONCL 1 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (21 och 22 mars 2019) Slutsatser För
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0359(COD) 11.4.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga
Läs merKommissionens meddelande (2003/C 118/03)
20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna
Läs merVid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution.
EUROPEISKA U IO E S RÅD Bryssel den 31 oktober 2008 (10.11) (OR. en) 15030/08 EDUC 257 SOC 653 RAPPORT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 14398/08 EDUC 241
Läs mer6952/2/12 REV 2 KSM/AKI/jas/je DG G 1
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 mars 2012 (OR. en) Inte rinstitutionellt ärende: 2012/0034 (NLE) 6952/2/12 REV 2 ECOFIN 198 FSTR 14 FC 9 REGIO 29 CADREFIN 111 OC 90 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Sloveniens nationella reformprogram och rådets yttrande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2011 SEK(2011) 816 slutlig Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Sloveniens nationella reformprogram 2011 och rådets yttrande om Sloveniens uppdaterade stabilitetsprogram
Läs mer14414/15 TF/cs 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 november 2015 (OR. en) 14414/15 RECH 282 COMPET 531 SOC 684 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13902/15 RECH 271
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Slovakiens nationella reformprogram 2015,
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 274 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Slovakiens nationella reformprogram 2015, med avgivande av rådets yttrande om Slovakiens stabilitetsprogram
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 10 december 2001 PE 305.716/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Ioannis Koukiadis (PE 305.716) ARBETSTIDENS FÖRLÄGGNING
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 17.2.2015 2015/0009(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för ekonomi
Läs mer1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.
Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Rumäniens nationella reformprogram och rådets yttrande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2011 SEK(2011) 825 slutlig Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Rumäniens nationella reformprogram 2011 och rådets yttrande om Rumäniens uppdaterade konvergensprogram
Läs merRekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma
Läs merArbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Malin Looberger Samberedning av skett med: Avdelningen för administration Avdelningen för vård och omsorg Arbetsmarknadsdepartementet
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 21 juni 1999 (6.9) OR. f UTKAST PROTOKOLL
Conseil UE EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 21 juni 1999 (6.9) OR. f 8612/99 LIMITE PUBLIC PV/CONS 30 SOC 202 UTKAST PROTOKOLL från rådets 2182:a möte (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) i Bryssel
Läs mer5177/16 MLB/cc DGG 1A. Europeiska unionens råd Bryssel den 29 februari 2016 (OR. en) 5177/16
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 februari 2016 (OR. en) 5177/16 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: ECOFIN 19 UEM 10 SOC 10 EMPL 10 COMPET 4 ENV 9 EDUC 5 RECH 3 ENER 3 JAI 19 RÅDETS REKOMMENDATION
Läs merÖversikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven
Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål
Läs mer6269/17 adj/lym/cs 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 februari 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0397 (COD) 6269/17 SOC 91 EMPL 61 CODEC 207 NOT från: till: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté
Läs merSociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi
Sociala krav vid offentliga upphandlingar April 2013 Ardalan Shekarabi Offentliga marknaden Upphandlas för 480-580 miljarder kr per år. Hela offentliga marknaden är värd 820 miljarder, ¼ av BNP. Offentliga
Läs merRamavtal om arbetsrelaterad stress
2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merEuropeiska socialfonden 2014-2020
Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs mermed beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel i detta,
10. 7. 1999 Europeiska gernenskapernas officiella tidning L 175143 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 1999170/EG av den 28 juni 1999 om rarnavtalet om visstidsarbete undertecknat
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Initiativ rörande reglering av yrken Utbildningsdepartementet 2017-02-14 Dokumentbeteckning KOM(2016) 822 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning
Läs mer